Transcript Karin Henriksson-Larsén är redo för att ta över

IL 0902 12-15 porträtt
09-04-21
16.18
Sida 12
Karin Henriksson-Larsén är
redo för att ta över som rektor
på GIH i Stockholm.
12
I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9
IL 0902 12-15 porträtt
09-04-21
16.18
Sida 13
porträtt
Karin laddar
för nytt jobb
I Karin Henriksson-Larséns professorsrum på Idrottsmedicinska institutet
står golfbagen lutad i ett hörn och väntar på spel. Om allt går som planerat
blir Karin rektor för GIH och får fortsätta med golf i Stockholm.
TEXT: MATS KLOCKLJUNG
FOTO: BJÖRN WANHATALO
K
arin Henriksson-Larsén är stolt när
hon leder turen genom ”IKSU
sport” i Umeå, europas största motions- och friskvårdanläggning, 21 000 kvadratmeter stor, ligger bokstavligen dörr i
dörr med Idrottsmedicinska institut. Allt
från gym till klättring, squash, simning,
afrikansk dans, beachvolley, spinning, aerobics, bodypump och ett trettiotal andra
aktiviteter ingår i löneförmånerna.
Och den fantastiska golfsimulatorn.
– En del frågar hur jag kan lämna allt det
här!
Kanhända är detta den sista umevåren för
Karin. Går det som Gymnastik- och Idrottshögskolans styrelse vill, och Karin hoppas,
så väntar rektorsjobbet på GIH på henne.
– Än är det bara ett förslag. Innan departementet har ringt, så vet jag ingenting om
framtiden.
Meritlistan är imponerande: doktor i medicinsk vetenskap 1984, leg läkare 1986, docent i klinisk fysiologi 1992, universitetslektor i idrottsmedicin kombinerad med
överläkartjänst 1994 och professor i idrottsfysiologi 2001.
Dessutom är hon ordförande för Svensk
Idrottsmedicinsk förening och föreståndare
för Umeå Centrum för Idrottsvetenskap
(UCIV). Samt ledamot i Programrådet för
läkarprogrammet vid medicinska programmet. Med mera.
Hon började karriären 1976 som gymnastikdirektör, utbildad i Örebro.
– Jag arbetade bara ett halvår i yrket. Jag
blev fascinerad av fysiologi redan under utbildningen, så jag valde att läsa medicin
istället. Det var spännande att se hur muskler fungerar, hur man tränar och aktiverar
dem.
Och varför muskler ibland inte fungerar
som de ska. Det är det fortfarande!
FORSKNING OM MUSKLER
Avhandlingen handlade om skillnader mellan manlig och kvinnlig muskulatur som
går att observera i mikroskop.
– Som feminist trodde jag att alla kunde
utföra samma muskelarbete. I den medicinska forskningen hade man ju dittills
blandat män och kvinnor, utan att göra någon egentlig skillnad.
Men hennes forskning på otränade personer visade något annat.
– Bland annat att relationen mellan olika
sorters muskelfibrer skilde sig åt mellan
könen. Kvinnor har stora, långsamma fibrer
och små, snabba medan män har små, långsamma fibrer och stora, snabba.
– Det innebär att otränade kvinnor har
Namn: Karin Henriksson-Larsén.
Familj: Tre söner och en man.
Bor: I Umeå.
Yrke: Professor, överläkare.
Fritid: Jobb och golf.
Läser: Längesen jag läste annat än jobb.
k
I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9
13
IL 0902 12-15 porträtt
”
09-04-21
16.18
Sida 14
Det är lätt att bli övertränad
som elitidrottare och därför måste
man tänka på att ha balans mellan
träning och återhämtning.”
mer uthållighet och att otränade män har
mer styrka. Praktiskt betyder det bland annat att kvinnor behöver styrketräna något
fler gånger jämfört med män för att hitta
rätt belastning för hela muskeln. Inget dramatiskt men viktigt att veta.
En annan del av hennes forskning visar
att ryggbesvär är vanligare hos elever på
praktiska och estetiska program än hos
elever på teoretiska program.
– Delvis beror det på att ”teoretikerna”
idrottar mer aktivt på fritiden som kompensation för stillasittandet under studierna. Alltså behöver praktiker och esteter mer
träning.
Just hennes ”starka forskningsbakgrund” och breda kontaktnät nämndes i
nomineringen till rektorstjänsten vid GIH i
Stockholm.
– Att jag varit med om att bygga upp och
utveckla Umeå Centrum för idrottsvetenskap har säkert varit viktigt vid uttagningen. Vi arbetar ju mycket nära med anatomi,
rehabilitering, geriatrik, sjukgymnastik
och så vidare men även med idrottspedagogik. På så sätt kompletterar friskvård och
sjukvård varandra över institutions- och
fakultetsgränserna.
– Vi har också många doktorander gemensamt, som har handledare från flera institutioner samtidigt. På så sätt får de ett
brett synsätt som de kanske inte skulle fått
annars.
VÄXTER FÖR VÄLMÅEENDE
Här studerar 800 studenter idrottsrelaterade ämnen. Kostvetenskap, idrottspedagogik och lärarutbildning, idrottspsykologi,
idrottsmedicin, idéhistoria, integrativ medicinsk biologi och arbetsfysiologi – alla
har de UCIV som paraply.
När Idrottsmedicin startade 1991 hade
enheten 400 kvadratmeter. Idag har den hela 1 600 kvadrat inklusive ett nytt idrottslabb på 400 kvadrat med den allra senaste
utrustningen för fystester, avsett såväl för
undervisning och forskning som för utvecklingsprojekt. Löparbanan, av samma
14
material som banan på OS i Peking, ligger
som en röd matta från den ena änden av
rummet till den andra.
– Labbidén har vi för övrigt tagit från
GIH. De byggde ju ett liknande labb för ett
antal år sedan.
Andra enheter är ett miniväxthus för att
mäta hur välmåendehormoner frodas vid
kontakt med gröna växter och lokaler för
bland annat forskning kring benskörhet.
Välmående och stress är också några av Karins forskningsintressen.
– Det är lätt att bli övertränad som elitidrottare och därför måste man tänka på att
ha balans mellan träning och återhämtning.
I arbetet som verksamhetschef för Idrottsmedicins kliniska verksamhet, så basar hon
över en verksamhet med drygt 4 500 läkarbesök, 2 000 sjukgymnastbesök och 6–800
operationer av brosk, menisker, korsband,
tår, axlar och andra kroppsdelar som är
speciellt utsatta för idrottsskador.
Givetvis är det omöjligt att ta med allt
detta i flyttbilen till Stockholm.
– Vilket inte bara är den nackdel, det ska
bli skönt att få koncentrera sig på en uppgift
och lägga ner all energi på den. Det kan bli
lite splittrat ibland med att arbeta i flera organisationer som landstinget och universitetet.
HÄLSOARBETARE
Mycket av helhetssynen finns redan på
GIH, påpekar Karin:
– Jag vill bygga vidare på den ovärderliga
kompetens och visioner som personalen
har. Min uppgift som rektor blir att utveckla det som redan finns och göra det ännu
mer tydligt och synligt. För mig är alla lika
viktiga, oavsett tjänst.
– Jag vill också förstärka GIHs samarbete
med institutioner och organisationer i
närområdet, som Riksidrottsförbundet,
Svenska Olympiska Kommittén och Karolinska Institutet. Men även andra i närområdet till GIH kan spela roll för uppdragsforskningen och utbildning.
Styrkerummet är en naturlig plats
för Karin Henriksson-Larsén,
som bland annat har forskat om muskler.
Att fortsätta utveckla samarbetet med
skolan är också viktigt:
– I dagens samhälle med överviktsproblematik, stillasittande och dess följdsjukdomar ser jag idrottslärarna som första linjens hälsoarbetare.
– Det är de som kommer i kontakt med
alla och som kan lära ut vikten av att röra på
sig och motionera. Skolidrotten är en sak
som ofta glöms idag, när det gäller samhällsdebatten om överviktsboomen.
Samarbetet med idrottsrörelsen finns
också med i bagaget.
– Universiteten och högskolorna är viktiga för svensk idrott som saknar miljardbelopp att lägga på utveckling och köp av
I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9
IL 0902 12-15 porträtt
09-04-21
16.18
Sida 15
porträtt
spelare som många gånger finns utomlands. Därför måste vi göra en ”svensk modell” för att utveckla idrotten på såväl elitsom motionsnivå.
Detta, menar Karin, blir en vinn/vinnsituation för idrottaren, idrotten, högskolorna och universitetet.
BETYGSKRITERIER FÖR POJKAR
– Vi får studenter och idrotten får idrottare.
Idrottaren har en utbildning när karriären
är slut. Genom samarbetet med idrottsrörelsen får vi också möjligheter till att göra
bra forskning inom många områden.
Inte minst forskning med ett genusperspektiv. Karin nämner materialfrågan i
I D R OT T S L Ä R A R E N 2 / 0 9
damhockeyn, där klubborna inte är tillräckligt mjuka för att tillåta slagskott.
– Eller ta skillnaderna mellan prestationsförmågan hos svenska, norska och
amerikanska kvinnliga löpare. Självklart
beror det inte främst på olika fysiologi utan
snarare på skillnad i inställning hos tränare,
träningsmöjligheter, självsyn, synen på
kvinnlig idrott och så vidare – en spegling
av kulturen, helt enkelt.
BÄTTRE DIVERSIFIERING
Varför idrottsämnet är det enda ämne, där
pojkar har bättre betyg än flickor vet hon
däremot inte.
– Kanhända beror det på att betygskrite-
rierna är skrivna med tanke på pojkar? Det
kan vara en intressant forskningsuppgift att
ta med till GIH.
Till sist, två snabba politiska frågor: 1) bibehållet antal utbildningsorter eller färre
som lärarutbildningsutredningen föreslår?
Och 2) specialutformade program – kvar
eller bort?
– Vi ska inte utbilda till arbetslöshet. Däremot kan vi diversifiera branschen bättre,
alla behöver inte bli idrottslärare. Och de
specialutformade programmen på gymnasieskolorna ska vara kvar!
Säger Karin Henriksson-Larsén bestämt
och försöker strunta i att golfklubborna ropar åt henne att de vill ut ur bagen.
p
15