Nationell miljöövervakning och utvärdering.pdf

Download Report

Transcript Nationell miljöövervakning och utvärdering.pdf

Nationell miljöövervakning och utvärdering
av ekosystemtjänster i fjäll och skog
Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU
Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström,
Marcus Hedblom, David Wardle, Anders Esselin
NILS ESS
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog
NILS ESS
Projektets huvudmål
• Att utvärdera terrestra ekosystemtjänster i fjällområdet och
det boreala skogslandskapet med hjälp av data från NILS,
annan miljöövervakningsdata och annan tillgänglig data
• Att i två fallstudier förmedla information om och
skattningar av ekosystemtjänster till beslutsfattande
•
Renskötsel som markanvändning och som bärare av
ekosystemtjänster
•
Ekosystemtjänster som indikatorer i miljömålet Storslagen fjällmiljö
NILS ESS
Projektmodell
NILS variabler
(annan miljöövervakning)
Socio-kulturell
data
Expertgrupp:
litteraturmodeller
Kompletterande data, etc.
Adaptiv övervakning
Expertgrupp:
Ekosystemfunktioner
Expertgrupp:
”look-up”
tabell
Expertgrupp:
Uppskalning
Ekosystemtjänster
Miljöövervakning
Adaptiv förvaltning
Stöd för
beslutsfattande
NILS ESS
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige
Provyta
Flygbildstolkning
25 km2 ruta
1 km2 ruta
- Polygoner
- Linjer
- Punkter
10
9
7
8
6
4
3
Cirkelprovytor
5
2
Fältinventering
km2 ruta
1
10 geografiska strata
631 provytor
1
- Cirkelprovytor
- Inventeringslinjer
- 20 m radie
- 10 m radie
- 3,5 m radie
- 0,28 m radie
NILS ESS
NILS – 356 variabler i olika geografiska skalor
NILS ESS
Utöver NILS
variabler
Kompletterande data
• Meteorologiska data
• Riksskogstaxeringen
• Terrester
habitatuppföljning
• Kartskikt
• NILS fältfotografier
• Fornsök
• Renbruksplan
• Ren- och älgpositioner
Data för att skala upp
• Satellitbilder
• Laserdata
• Svensk marktäckedata
NILS ESS
Två fallstudier
1. Renskötsel som markanvändning och som bärare
av ekosystemtjänster
1.
2.
• Renbruksplaner –
Landskapsplanering
• Renbruksplaner – Samråd
• Sex samebyar
2. Ekosystemtjänster som
indikatorer för miljömålet
Storslagen fjällmiljö
278 NILS-rutor
145 NILS-rutor
• NILS data 2003 – 2012
• Fyra fjällän
NILS ESS
NILS-data, ekosystemtjänster och indikatorer
Några exempel från ”look-up table” – CICES
ESS kategorier
Ekosystemtjänster
Indikatorer
Data i NILS
Försörjande
Livsmedel från
renar
• Areal av lavrika
habitat
• Sammanhängande landskap
• Täckning av
marklav
• Fördelning av
habitattyper
Reglerande och
upprätthållande
Fluvial
flödesreglering
• Mängd naturliga
vattendrag
• Mängd påverkade vattendrag
• Förekomst och
typ av strandvegetation
• Påverkan
Kulturella
Estetiska värden
• Landskapsdiversitet
• ”Storslagenhet” i
fjällmiljö
• Fördelning av
habitattyper
• NILS
fältfotografier
NILS ESS
Storslagen fjällmiljö – NILS data
4.0
H. Hedenås, P. Christensen och J Svensson i
samarbete med Länsstyrelserna i Norrbotten,
Västerbotten, Jämtland och Dalarna
Sveriges lantbruksuniversitet
Institutionen för skoglig resurshushållning
SE 901 83 UMEÅ
3.5
3.0
Total areal [milj. ha]
Utvärdering av NILS data i
fjällen
Areal ”fjälltyp” är konstant
2.5
2.0
1.5
1.0
Arbetsrapport 2014
0.5
0.0
60
Kalfjäll
Fjällbjörk
Fjällbarr
Imp
Trädtäckning ökar på kalfjäll
och minskar i fjällbarrskog
Krontäckning [%]
50
40
30
20
10
0
Kalfjäll
Fjällbjörk
Fjällbarr
Imp
NILS ESS
Kulturella ekosystemtjänster - Litteratursammanställning
30
Number of articles
25
20
15
10
5
0
Other (examples):
Symbolic
Livelihood
Cultural diversity
Festivals
Tradition
Ceremony
Contact with nature
Bird-watching
Photography
Angler satisfaction
Cultural fulfilment
Psychological benefits
Existence value
Beach use
Traditional use
Social relations
Access to resources for
meaningful occupation
Ecosystem as unifying
element of cultures
NILS ESS
NILS fältfotografier
Ca 7 000 foton från ca 1 700 systematiska nedslag i fjällen
NILS ESS
Storslagen fjällmiljö?
10,0
8,0
Vad tycker du karaktäriserar en storslagen fjällmiljö?
“Jag tycker "storslagen fjällmiljö" är helt ogripbart som begrepp.
Storslagen för vem blir en huvudsak och på vilket sätt blir en annan.
Om ett landskap blir mer storslaget om där ingår mycket/lite tall
eller djur eller…”
6,0
4,0
2,0
0,0
-2,0
-4,0
-6,0
NILS ESS
Storslagen fjällmiljö?
I vilken utsträckning tycker du att fotot fångar begreppet storslagen fjällmiljö?
1.
2.
8
6
4
2
0
BILD 1
1
3.
BILD 2
2
BILD 3
3
BILD 4
4
4.
NILS ESS
Renskötsel – lavrik skogsmark i norra Sverige
Sandström et al. in prep.
Data från Riksskogstaxeringen. Sandström et al. In prep.
NILS ESS
Renskötsel – lavrik skogsmark i norra Sverige
Sandström et al. in prep.
Data från Riksskogstaxeringen. Sandström et al. In prep.
NILS ESS
Modell för uppskalning – lavrik skogsmark
SMD klass 43:
”Barrskog på lavmark”
SMD43 täcker 400 NILS
provytor, varav 269 med
renlav registrerat
Modellresultat
Adler et al. in prep.
NILS ESS
Modell för uppskalning – lavrik skogsmark
Adler et al. in prep.
NILS ESS
Fälttest av modellen
NILS ESS
Fälttest av modellen
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0.0
NILS ESS
Test områden: Mjösjö - Vännäs
NILS ESS
Alla dessa miljöövervakningsdata och andra
tillgängliga data – en möjlighet att
konkretisera, och skatta, ekosystemtjänster!
NILS ESS
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog