Transcript Magnus Ljung, forskare

Från gröda till samhälle
– generella principer för en
ekologiskt hållbar utveckling
Samhällsutveckling med landsbygden som resurs
Magnus Ljung
SLU i Skara
2014-02-06
Framtiden?
Vill vi ta ledartröjan och
styra mot en hållbar
utveckling av landsbygd
och därmed samhälle?
Eller låter vi det som
sker ske?
Har vi förmåga att visa
handlingskraft? Och vad
krävs för att lyckas nå
våra gemensamma
mål?
Foto: Tony Danninger
Vad innebär temat för mig?
• Jag är agronom och naturvetare…
• Jag är kommunikationsvetare…
• Det är relationer som intresserar mig…
• Kommunikation både förändrar och befäster
relationer…
• Förändring förutsätter att vi ifrågasätter våra
försanthållanden…
• Det finns inga quick-fix och det finns inga tekniska
system som löser problemen åt oss…
• Det är en fråga om mig och dig och alla andra…
Ödmjukhet – lärande – handlingskraft
”Balancing mystery with mastery means
living somewhere between the
hopelessness of the belief that we are
unable to understand anything and, at the
other extreme, the naivety of the belief that
we can know everything”
Robert K. Flood
Disposition
• Att beskriva en ekologiskt hållbar utveckling
• Miljöpolitiska principer
• På väg mot en ekologisk demokrati?
• Landsbygdens affärsmöjligheter
• Slutsatser
Vad är ekologiskt hållbar utveckling?
En röra av begrepp och perspektiv:
• Tillväxtens gränser
• Brundtland-kommissionens definition och Agenda 21
• Ekologiska fotavtryck och faktor 4
• De fyra systemvillkoren
• Stark och svag hållbarhet (ekologisk ekonomi)
• Resiliens
• Ekosystemtjänster
• Planetära gränser
• Biobaserad samhällsekonomi
• Etc....
Vad karaktäriserar ett hållbart system?
Ett hållbart system har förmåga:
• ...att producera önskade produkter, tjänster och funktioner.
• ...att leverera dessa över en längre tidsperiod.
• ...att klara av störningar, men även att dra fördel av dem,
utan att det leder till att strukturella egenskaper hos
systemet går förlorade.
• ...att bidra till att övriga ekosystemtjänster stärks och att inte
andra naturresurser undergrävs.
Vilka ekosystem är hållbara? Vilka produktionssystem är
hållbara?
De fyra systemvillkoren
1. Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i
naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte
systematiskt öka i naturen
3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och
mångfald får inte systematiskt utarmas
4. Effektiv och rättvis resursomsättning för att tillgodose
mänskliga behov
Ekosystemet Bryssel? Hållbart?
Urban farming? Hållbart?
I huvudsak är det linjära flöden
Stadens och
landsbygdens
relation är
inte hållbar
MAT
UPPLEVELSER
Staden
MÄNNISKOR
RÅVAROR
ENERGI
Ödesmättat i risksamhället…
Vi tär på kapitalet allt mer…
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen
som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi
är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden,
med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material,
energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Det sjätte stora utdöendet…
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen
som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi
är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden,
med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material,
energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Ekosystemtjänster är svåra att ersätta
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen
som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi
är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden,
med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material,
energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Ett mentalt avstånd mellan stad & land
Vad är då ekosystemtjänster (ESS)?
• Understödjande – grundläggande tjänster i naturen
som t ex närings- och vattencirkulation
• Reglerande – specifika funktioner hos naturen som vi
är beroende av, t ex pollinering och luft- och
vattenrening
• Kulturtjänster – t ex estetiska och rekreationsvärden,
med tydlig effekt på hälsa och välbefinnande
• Tillgodoseende – vilket helt enkelt är mat, material,
energi och andra tjänster (ofta med ett pris)
Ensidighet är sällan bra i längden…
Effektivitet är INTE detsamma som hållbarhet!
Varför är förändringar för ökad
hållbarhet inte populära?
Hållbart
resursutnyttjande
(systemförändring)
Hållbart!
Effektivt
resursutnyttjande
Politiska principer i en hållbar utveckling
• Försiktighetsprincipen
• Konsekvens- och riskanalyser
• Omvänd bevisbörda
• Utbytesregeln
• Förorenaren betalar
• Strikt miljöskadeansvar
• Samhällsekonomiskt lönsamt
• Medbestämmande
• Demokratiskt beslutsfattande
På väg mot en ekologisk demokrati?
Experter
Marknadsekonomi
Representativ demokrati
Adaptive
management
(successivt
lärande)
Multidisciplinära
expertgrupper
Stark, lokal demokrati
”Jag vill vara med
och bestämma!”
”Min kunskap
är relevant!”
Hur ska de processer utformas som tillgodoser denna individs behov?
Dags för en synvända?
”Man ska aldrig underskatta vad en liten
grupp människor kan åstadkomma –
ingen stor förändring har börjat på något
annat sätt!”
Citatet är tillskrivet Margaret Mead
Bild: Länsstyrelsen VG-län
Är landsbygdens företag vinnarna?
JA, för i en biobaserad ekonomi har
den gröna cellen en central roll…
Food
Fuel
(Livsmedel)
(Bränsle)
4F
Feed
Fibre
(Foder)
(Fiber)
Potentialen för landsbygden är stor
Å ena sidan….
Å andra sidan….
En begränsad yta
ger markanvändningskonflikter
Gröna innovationer och
stark tillväxtpotential
Målkonflikter
rörande olika
samhälls- och
miljömål
Food
Fuel
(Livsmedel)
(Bränsle)
4F
Feed
Fibre
(Foder)
(Fiber)
Hållbar utveckling i
praktiken = vår
förmåga att hantera
denna situation
Gröna innovationer och nya affärer
• Det finns en uppfinnartradition inom lantbruket, men
nya studier visar att det uppfinns, men inte
kommersialiseras i den omfattning som vore möjligt
• Nya aktörer kommer in på landsbygden och ser
utvecklingspotentialer – risken är att de ekonomiska
resurser som skapas inte stannar i bygden
• Nya kunder börjar efterfråga landsbygdens råvaror –
men har vi förmåga att möta dessa idag?
ESS som tillgodoser direkta behov
Biobränsle
Pappersmassa
Frukt/bär
Trä/timmer
Svamp
Spannmål
Betesbaserat
kött
Vilt
Här är det enkelt att se de affärer som är möjliga att utveckla
Kulturella ESS
Forskningsområde
Landskapsbild
Turistbesök
Rekreation
Barnutflykter
Pedagogisk
resurs
Social farming
Här ser vi redan idag nya verksamheter växa fram
Reglerande ESS
Luftrening
Erosionskontroll
Pollinering
Binda koldioxid
Vattenrening
Biologisk
kontroll
Här finns många av de nya affärer som kommer att växa fram
ESS som är understödjande
Genbank
Habitat /
biodiversitet
Mulluppbyggnad
Fröspridning
Näringscirkulation
Fotosyntes
Här är det idag svårare att se en marknadsfinansiering
…men det ekonomiska värdet av detta är oändligt!
Vad krävs för att klara betinget?
• Landsbygdens samhällsuppdrag vidgas
allt mer – det handlar inte bara om
livsmedel och miljönytta idag, utan om
samtliga de ekosystemtjänster som det
hållbara samhället måste vila på
• Ett entreprenöriellt förhållningssätt och
ett entreprenörskap är nödvändigt för att
kunna ta tillvara de möjligheter som ges
• Offentliga aktörer och andra
samhällsinstitutioner har en viktig roll att
fungera som motor i en hållbar
landsbygdsutveckling – t ex via
upphandlingar
Kan staden klara sig själv?
• Detta är en pågående
diskussion inom både
planering och
teknikutveckling
• Megastäderna
upprätthåller i viss mån
redan idag sina egna
ekosystemtjänster
• I mer eller mindre
futuristiska visioner
presenteras nu framtidens
städer – städer som ska
kunna klara sig själv…
Utmaningen: Att skapa hållbara och
nya band mellan staden och omlandet
Nätverkstaden Skaraborg?
• Stadens omland är en både
överutnyttjad och outnyttjad
resurs!
• Samhället skulle vinna på att ett
starkare ”kontrakt” mellan de
urbana och rurala miljöerna
• ”Städerna måste ta ett större
ansvar för dom många
ekosystem som dom är
beroende av” (FNs
generalsekreterare i ”Cities
and Biodiversity Outlook”,
CBD, okt 2012)
Ett ökat internationellt intresse
Min slutsats – det finns inga quick-fix…
Ny kunskap och
nya handlingsalternativ
Olika perspektiv och
erfarenheter ses som
en resurs
Ökad förståelse
för problembilden
Det handlar om att
bidra, inte om att vinna
SAMVERKAN
Nya sätt
att arbeta ihop
KOMMUNIKATION
Fördjupade relationer
till varandra
Kontaktuppgifter
Magnus Ljung
Statskonsulent och forskare
SLU i Skara
[email protected]
Tel. 070-3387117