Transcript TREDJE STEGET I TANDVÅRDSREFORMEN

Nr 1 årgång 2 2012
OROFACIAL MEDICIN
Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin
I
H
NF
Å
E
L
LU
EAOM
2012-1 CS4 slut rob.indd 1
ENS
E
R
P
L
L
A
F
R
TATIONE
TRED
J
TAND E S T E G
ET I
VÅRD
SREF
ORME
N
2012-03-08 14.25
OROFACIAL MEDICIN –
Tidskrift för Svensk förening för
Orofacial Medicin
Styrelsen för Svensk Förening för Orofacial
Medicin (SOM)
Inger von Bültzingslöwen, ordf.
[email protected] 0703-54 16 50
Karin Garming Legert, vice ordf.
[email protected]
Helen Harnesk, sekreterare.
[email protected]
Sten Hellström, kassör.
[email protected]
Wivi-Anne Sjöberg-Andersson, ledamot.
[email protected]
Bengt Hasséus, ledamot.
[email protected]
Fredrik Gränse, ledamot.
[email protected]
DĞĚůĞŵƐĂǀŐŝŌϯϬϬŬƌƉĞƌĊƌ
WůƵƐŐŝƌŽϱϴϳϮϯϰͲϲ
ĂŶŬŐŝƌŽϳϮϰͲϭϭϯϲ
nr1
nr2
nr3
nr4
hƚŐŝǀŶŝŶŐƐƉůĂŶϮϬϭϮ
manus
utgivning
v6
v10
v19
v23
v36
v40
v45
v49
DĂƚĞƌŝĂůƟůůƟĚŶŝŶŐĞŶƐŬŝĐŬĂƐƟůůƌĞĚĂŬƚƂƌĞŶŝtŽƌĚͲĨŽƌŵĂƚ͘ŶǀćŶĚdŝŵĞƐ
ϭϮƉ͕ĞŶŬĞůƚƌĂĚĂǀƐƚĊŶĚ͘ϭϰͲƐŝĚĂŵŽƚƐǀĂƌĂƌĚĊůŝƚĞĚƌLJŐƚĞŶƐŝĚĂŝƟĚŶŝŶŐĞŶ͘
ZĞĚĂŬƟŽŶĞŶĨƂƌďĞŚĊůůĞƌƐŝŐƌćƩĞŶĂƩƌĞĚŝŐĞƌĂŽĐŚĞǀĞŶƚƵĞůůƚŬŽƌƚĂŝŶƐćŶĚĂ
texter.
Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi
уϭϬϮϰdžϭϮϴϬďŝůĚƉƵŶŬƚĞƌ͘
ůůƌĞĚĂŬƟŽŶĞůůƚĞdžƚůĂŐƌĂƐĞůĞŬƚƌŽŶŝƐŬƚĨƂƌĂƩŵƂũůŝŐŐƂƌĂƉƵďůŝĐĞƌŝŶŐƉĊŝŶƚĞƌŶĞƚ͘&ƂƌĨĂƩĂƌĞƐŽŵŝŶƚĞĂĐĐĞƉƚĞƌĂƌĚĞƩĂŵĊƐƚĞŵĞĚĚĞůĂĨƂƌďĞŚĊůů͘/ƉƌŝŶĐŝƉ
publiceras inte material med sådant förbehåll
2
2012-1 CS4 slut rob.indd 2
ISSN: 2000-9070
Plusgiro: 59 47 86-6
Bankgiro: 742-1787
Org.nummer: 802457-6657
Upplaga 500 ex
Adress: c/o Agne Nihlson
Halmvägen 23
691 48 Karlskoga
Redaktörer
Agne Nihlson
[email protected]
ŶŶŽŶƐĞƌ͕ƉƌĞŶƵŵĞƌĂƟŽŶ
Anders Levén
[email protected]
Layout
Sten Hellström
hellströ[email protected]
sĂůĞŶƟŶĂWůĂnjŝŶŝĐ
ǀĂůĞŶƟŶĂΛƉůĂnjŝŶŝĐ͘ĐŽŵ
Johan Lundström
[email protected]
Ekonomi, fakturering
ŽWĞƩĞƌƐƐŽŶ
ďŽͲƉĞƩĞƌƐƐŽŶΛƚĞůŝĂ͘ĐŽŵ
Vetenskaplig rådgivare
Tony Axell
[email protected]
Ansvarig utgivare
Karin Garming Legert
[email protected]
WƌĞŶƵŵĞƌĂƟŽŶ
250 kr/år
Omslagbild:
Norrlänsk vinterkväll vid NFH-januarisymposium
i Luleå.
Foto: Agne Nihlson
Tryck
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
OROFACIAL MEDICIN
Innehåll nr 1 , årgång 2, 2012
LEDARE
FALLPRESENTATION 1
Ordförande i SOM, Inger von
Bültzingslöwen har ordet.
Tony Axell presenterar ett fall med
avvikande materialreaktion. På
sidan 6 skriver han också hur en
fallpresentation i tidningen helst
ska se ut.
Sid 4
Sid 14
EAOM
Genom SOM samverkar vi med
olika nationella och internationella
organisationer inom vårat ämnesområde. En sådan sammanslutning är EAOM som presenteras
närmare av Ulf Matsson.
Sid 8
3:e STEGET I TANDVÅRDSREFORMEN
Riksdagen har tagit beslut om
införandet av det så kallade tredje
steget i tandvårdsreformen. Det
ligger nu hos socialstyrelsen för
utarbetning av ett regelverk som
under våren ska ut på remiss. Vad
3:e steget i korthet innebär berättar Gunnel Håkansson och Agne
Nihlson.
REFERAT AV RAPPORT
FRÅN RIKSTÄMMAN 2011
Birgitta Seleskog och Lena Lindqvist, tandhygienister i Värmland
redovisade en studie om omvårdnadspersonalens syn på munvårdsrutiner i särskilda boenden
för äldre.
Sid 18
UTVÄRDERING AV VÅRMÖTET 2011
Kommittén i Ystad genomförde
en enkät som deltagarna fyllde i.
Kring denna och även deltagarna
funderar Fredrik Gränse.
Sid 15
FALLPRESENTATION 2
NFH-MÖTE I LULEÅ
På temat ”Hjärnkoll” genomförde
NFH ett välbesökt januarimöte i
Luleå. För de som inte var där har
Fredrik Gränse, Eva Olerud och
Jan Sörenssen skrivit uttömmande
referat från delar av de två dagarna.
Sid 20
Vid Rikstämman i Stockholm
2011 hade föreningen en programpunkt med Oralmedicinska
fallpresentationer. En av presentatörerna var Terje Persson i Falun.
Sid17
Sid 11
KALENDARIUM
2012
23-26/5 VårSOMmöte, Waxholm
28-30/6 MASCC/ISOO, New York
13-15/9 EAOM, Aten
28-31/10 IADH, Melbourne Obs! nytt datum
23-25/5
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 3
2013
VårSOMmöte, Östergötland
3
2012-03-08 14.25
ORDFÖRANDE HAR ORDET
Bästa SOMare!
Det är vinter i stora delar av landet. På några dagars skidsemester i norra Värmland upplevde jag
igår en sådan där strålande vacker solig dag med
några minusgrader, klarblå himmel, gnistrande
snö, en hisnande vacker utsikt över vidderna och
en känsla av klarhet. Är vi i samma stadium av
klarhet i SOM? På god väg! Inte bakhalt utan
framåt med gott glid och i god samverkan. Det
är väldigt spännande!
Vad är på gång?
Antibiotika i tandvården
Läkemedelsverket har fått ett regeringsuppdrag
att tillsammans med Smittskyddsinstitutet ordna
en workshop angående antibiotika och tandvård.
Arbetet skall slutrapporteras 2013. Workshopen
planeras äga rum i Uppsala i maj. I arbetet är ett
antal specialistföreningar inom odontologi och
medicin inbjudna. Johan Blomgren, som är med
i Tandvårds-Strama, är inbjuden som representant från SOM. Det är givetvis mycket glädjande
att SOM på detta sätt är synliggjort i arbete på
myndighetsnivå.
Behörighetsutredningen
Vad har hänt med Behörighetsutredningen Kompetens och ansvar (SOU 2010:65), som rörde
många yrken inom hälso- och sjukvården, och
som blev klar 2010? I betänkandet föreslogs för
tandvården att:
Socialstyrelsen får i uppdrag att meddela föreskrifter om inrättande och benämning för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring.
Det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring, som finns vid
Socialstyrelsen, ska utökas med kompetens också på tandvårdsområdet och få i uppgift att även bistå myndigheten om tandläkarnas
specialiseringstjänstgöring. En bestämmelse bör införas i tandvårdslagen om att landstingen har skyldighet att tillhandahålla
platser för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring.
tandhygienistutbildningen förlängs till 180 högskolepoäng, det
vill säga från två till tre år.
Undertecknad, Gunnel Håkansson och Johan
Blomgren uppvaktade utredaren under utredningens gång. SOM skrev i februari 2011 också ett
yttrande över betänkandet där vi bl.a. påpekade att:
4
2012-1 CS4 slut rob.indd 4
”stora steg redan har tagits mot en etablering av orofacial
medicin (sjukhustandvård/oral medicin) som specialitet,
lYHQRPQnJRWIRUPHOOWEHVOXWLQWHKDUIDWWDWV,QRPGHÀHVWD
landsting är vårdområdet redan organiserat inom specialisttandvården. Inga stora organisatoriska förändringar krävs
således. Att formellt etablera en sådan specialitet skulle
stärka vården för svårt sjuka och funktionshindrade, ge
struktur på innehåll och utbildning inom ämnesområdet,
LQQHElUDDWW67XWELOGQLQJHWDEOHUDVSnÀHUDVWlOOHQLODQGHW
och innebära att blivande tandläkare och tandhygienister
som går sin grundutbildning får bättre kunskap inom ämnes/
vårdområdet. Det skulle därmed ges förutsättningar för ett
bra omhändertagande och en patientsäker vård.”
Jag har nu ställt frågan till Socialdepartementet om
regeringens planer med anledning av utredningen.
Regeringen planerar en lagrådsremiss hösten 2012.
Förslagen bereds f.n. Vi får således avvakta till
hösten. Därefter får vi följa vad som händer på
myndighetsnivå. Utbildning på nivå motsvarande
ST bedrivs redan i Orofacial Medicin i en region
och fyra landsting.
SBU
SBU har vänt sig till Svenska Tandläkare-Sällskapet och till de odontologiska specialistföreningarna med en förfrågan om terapiområden/
metoder som SBU bör granska. SOM är bland de
som fått förfrågan. Eventuella förslag bör bestå
av beskrivning av vilka patientgrupper det rör sig
om och en kortare motivering varför terapiområdet/metoden är angeläget att utreda av SBU. De
SOM-medlemmar som angett sin e-postadress
till vår förening har fått hela brevet från SBU per
mail från mig. Det är viktigt att ni hör av er snarast
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
med förslag för att jag skall kunna vidarebefordra
det till SBU.
Stödkommitté för ST och vidareutbildning
Hemsidan
Ämnesnätverk, vårdriktlinjer och forskning
Internetodontologi
Det pågår ett arbete i Göteborg med en
webplats som skall kunna utgöra en evidensbaserad och lättöverskådlig kunskapsdatabas
för tandläkare och tandhygienister innehållande koncentrerade översikter av olika
orala tillstånd och sjukdomar med etiologi,
diagnostik, prognos och behandlingsåtgärder.
Internetodontologi.se har internetmedicin.se
som förlaga. Internetmedicin i Göteborg AB
är huvudman för www.internetodontologi.se
RFK VLGDQ lU DQQRQV¿QDQVLHUDG ,GDJ EHVWnU
internetodontologi.se av 65 faktablad. Gå
gärna in och läs. Det är lite mindre än hälften
av vad som skall uppnås innan sidan är färdig.
Arbetet leds av Mats Jontell och Anders Molander vid Odontologiska institutionen i Göteborg.
Ett antal medlemmar i SOM kan erbjudas att skriva
om orofacialmedicinska tillstånd.
SOM-dag om humant papillomvirus (HPV)
Vi arbetare för att det skall bli en SOM-dag om
HPV, antingen till hösten eller någon gång under
de första månaderna 2013. Det kommer att kunna
bli en mycket god kunskapsgenomgång, så börja
tänk in denna dag i er planering. Mer information kommer.
Uppdragsbeskrivning för olika grupper inom föreningen
Som jag berättade om på årsmötet i höstas håller
styrelsen på att forma en struktur för olika grupper som arbetar/kommer att arbeta inom SOM.
Vi formar uppdragsbeskrivningar för följande
grupper:
SOMNet
Riksstämmekommittén
Tidningsredaktionen
Certifieringsråd och –nämnd
Stipendiekommittén
SOM-dagsarrangemang
Vårmöteskommittéer
Rådgivande programkommitté för vårSOMmöten
Kommitté för remissvar TLV
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 5
Många av dessa kommittéer är igång och arbetar,
några är i sin linda och någon återstår att starta.
Flera behöver förstärkning. De som anmälde sitt
intresse i Ystad till att arbeta i någon grupp har
nyligen fått ett mail med förfrågan vad de skulle
vilja arbeta med. Du som inte anmält intresse men
vill bidra, hör av Dig till undertecknad.
Redaktör för vår tidskrift
Efter många års fint arbete som redaktör för Sjukhustandläkartidningen har Cecilia Rånge nu blivit
avtackad av styrelsen och redaktionen. Vi tackar
Cecilia för allt hennes engagerade arbete under
många år. Under 2011 delades redaktörskapet för
Tidskrift för Orofacial Medicin av Cecilia och
Agne Nihlson, som nu fortsätter som redaktör.
VårSOMmötet
Det är hög tid att anmäla sig till vårSOMmötet i
maj i Vaxholm. Vi ser fram mot fantastiska dagar i
slutet av maj. Det blir ett spännande program och,
som alltid, mysig samvaro! Stockholms skärgård i
slutet av maj …. tveka inte!
Riksstämman 2012
Det är också hög tid att fundera på om Du vill
anmäla Ditt intresse för att komma med i programmet under Riksstämman i Göteborg, kanske med en fallpresentation (kontakta [email protected]) eller forskningsrapport
(kontakta ([email protected]). Fredrik
Gränse ansvarar för föreningens engagemang i sin
helhet i år ([email protected])
Har Du några andra tankar eller funderingar, tveka
inte att ta kontakt!
Varm hälsning!
Inger v. Bültzingslöwen
Ordförande
5
2012-03-08 14.25
CECILIA RÅNGE AVTACKAD SOM REDAKTÖR.
I samband med att redaktionen hade
ett planeringsinternat på Arkösunds
Hotel avtackades Cecilia efter ett långt
redaktörsskap.
Hon tillträdde som redaktör för Svensk
Sjukhustandläkatidning 2001 och som
första projekt genomförde hon en
förändring av tidningens format och
tryckningen av tidningen flyttades över
till ett nytt tryckeri.
Cecilia har under sina år som redaktör
engagerat sig djupt i tidningens innehåll och utveckling och hela tiden arbetat med det tidskrävande uppdraget
att få fram material till tidningen.
För detta är redaktionen och tidningens
läsare henne ett stort tack skyldiga.
I och med att den nya föreningen nu
etablerats, tidningen bytt namn och
ska hitta ett nytt format utsåg föreningens styrelse under 2011 ett dubbelt
redaktörsskap mellan Cecilia och Agne Nihlson. Från 2012 är Agne ensam
redaktör för den nya tidningen och Cecilia får nu mer tid att ägna sig åt
familjen och sina intressen.
TACK CECILIA FÖR DINA ÅR SOM REDAKTÖR.
Red.
FALLPRESENTATIONER I OROFACIAL MEDICIN
Redaktionen har tillsammans med den vetenskaplige rådgivaren diskuterat att införa en återkommande punkt i tidningen Orofacial Medicin benämnd Fallpresentation. Tanken är att presentera
ett fall i varje nummer av tidningen. De fall som presenteras kan ha helt olikartad karaktär. De
kan beskriva unika fall likväl som ”standardfall” med tanken att de ska vara tänkvärda, kanske ge
anledning till kommentarer eller rentav debatt. I detta nummer av Orofacial Medicin beskrivs
ett fall av Tony Axell som kan vara till ledning.
Fallen bör beskrivas ganska kortfattat och gärna beledsagas av ett eller flera foton, dock maximalt 3 foton (högupplösta 300 dpi). Referenser kan anges, dock högst 3 stycken. Fallen sänds
till redaktören.
6
2012-1 CS4 slut rob.indd 6
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
EUROPEAN
ASSOCIATION OF
ORAL MEDICINE –
en pigg tonåring
Då tidningen bad mig att skriva om EAOM var det
bara att konstatera att jag saknade detaljkunskap om
hur det hela egentliga började. Mitt första möte var
1996 i Belfast och vad som hade skett innan dess hade
jag ganska vaga begrepp om. Jag skrev därför till Tony
Axéll och han kunde med sedvanlig vänlighet fylla i mina
kunskapsluckor. Historien om EAOM är inte utan poäng
och bildandet var absolut ingen självklarhet.
Skapelseprocessen
Tony beskriver att tanken på
en europeisk sammanslutning i
oral medicin uppstod vid olika
kongresser och sammankomster
redan på 80-talet och att Jens
Pindborg var en av de drivande
krafterna. Med hjälp av Miguel
Lucas-Tomàs lyckades Pindborg 1991 sammankalla The
First European Congress of
Oral Medicine som avhölls i
Madrid. Som Ni kan se på bild
1 var det onekligen en gedigen
samling kompetenta oralmedi8
2012-1 CS4 slut rob.indd 8
cinare närvarande. En av dessa
var professor Dean Millard från
University of Michigan, Ann
Arbor. Ett av syftena med hans
deltagande var att få inspiration
och kunskap från The American
Academy of Oral Medicine som
grundades redan 1966. Man
bildade vid mötet i Madrid ett
EAOM, men i det skedet fanns
inga egentliga stadgar och enligt
Tony höll det hela därefter på
att rinna ut i sanden. Tony och
Jens lyckades dock förmå LucasTomàs att arrangera ett nytt möte
i Granada 1994. Inte heller detta
möte ledde emellertid fram till
att man kunde etablera några
egentliga stadgar eller strukturer.
Svenska SOMS var redan i
mitten på 90-talet en livaktig
förening och man beslöt sig för
att samarrangera ett möte med
The British Society for Oral
Medicine (BSOM), Detta möte
(The Third European Congress
of Oral Medicine) förlades till
Belfast 1996 under värdskap av
professor Philip Lamey. På bild 2
ser Ni ett foto av annonseringen
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
Bild 1 Några av deltagarna vid The First European Congress of Oral Medicine i Madrid 1991
(Foto: Autocolor tillhandahållet av Tony Axéll).
(notera SOMS’s emblem!). Vid
denna kongress hade SOMS
en aktiv roll ( Jens Pindborg
hade gått ur tiden 1995) för att
ge mer stadga åt utvecklingen.
Under mötet togs initiativ för att
skapa det som sedan skulle bli det
”riktiga” EAOM. Som chairman
utsågs Sir David Mason från
Glasgow. Under hans driftiga och
kompetenta ledning utarbetades
förslag till stadgar med mera så
att det nya EAOM kunde se dagens ljus i Amsterdam 1998 med
Isaäc van der Waal som president.
EAOM samlas vartannat år och
mötesplatserna roterar mellan de
europeiska länderna. Göteborg
stod som värd 2000 och det senaste mötet var i London 2010,
där flera av de svenska deltagarna
fick pris för sina vetenskapliga
insatser (Bild 3). Årets möte äger
rum i Aten i mitten av september.
Jag hoppas att många SOMOROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 9
medlemmar kommer att delta,
det kan bli ett bra möte!
Hemsida
Mycket av EAOM.s aktiviteter
finns beskrivna på hemsidan
(www.eaom.eu) och jag rekommenderar Er att ta en titt där vid
tillfälle. EAOM är uppdelat i sex
regioner där Region 6 omfattar
medlemmar från ett stort antal
länder utanför Europa. EAOM
är därför en synnerligen internationell sammanslutning.
Aktiviteterna växer
En positiv sida av EAOM är att
det inte bara är en intresseförening som samlas och utbyter
kunskap under ett par dagar vartannat år. Under de senaste 5-6
åren har EAOM blivit alltmer
aktivt ”mellan mötena”. SOMS
arrangerade 2007, med EAOM
som paraplyorganisation, ett
Nordiskt-Baltiskt möte i Malmö
under temat ”Oral medicine and
general disease”. Det kom cirka
140 deltagare från ett drygt 20-tal
länder. Under nuvarande ordförande (professor Jose Bagan, Spanien) har expertgrupper inom
EAOM utarbetat riktlinjer för
ett antal oralmedicinska tillstånd,
med det övergripande syftet att
åstadkomma harmonisering av
diagnostik och behandling.
EAOM har sedan 2007 ett ”Travel Scholarship Award” som gör
det möjligt för en ung EAOMmedlem att få auskultera vid
en annan oralmedicinsk klinik
under en tidsbestämd period.
(XURSHLVNFHUWL¿HULQJ
EAOM har också tagit initiativ
till en europeisk certifiering i oral
medicin. Detta har länge varit
ett uttalat önskemål, men pro9
2012-03-08 14.25
blem har funnits för att anpassa
denna till de krav som finns i de
olika medlemsländerna. Att vara
oralmedicinare i Storbritannien
är inte samma sak som att exempelvis vara det i Sverige. Om
allt går i lås kommer dock den
första examinationen att äga rum
Bild 2
Aff isch från mötet mellan SOMS och BSOM i
Belfast 1996 (Foto: Tony
Axéll).
kongress AAOM/EAOM 2014
och den kommer att hållas i
Florida. Tanken är också att
liknande samarrangemang skall
hållas regelbundet framöver.
i anslutning till mötet i
Aten 2012.
Utvecklingen för EAOM har
således gått stadigt framåt och
idag är EAOM en pigg tonåring
med omfattande verksamhet.
För oss som nu har möjlighet att
vara medlemmar i denna aktiva
organisation finns det all anledning att skänka en tacksamhetens
tanke till ett antal driftiga och
kompetenta personer som på
90-talet såg till att EAOM kunde
bildas och utformas till vad den
är idag.
EAOM/AAOM
En annan positiv och
spännande utveckling är
ett kommande samarbete
med The American Academy of Oral Medicine
(AAOM). Hösten 2010
hölls The 5th World
Workshop on Oral medicine i London i direkt
anslutning till EAOMmötet. Flera av experterna i
workshopen var från USA och
det visade sig att det fanns ett
ömsesidigt önskemål att formellt
närma organisationerna för att
utbyta kunskaper. Man tog därför
ett beslut att ha en gemensam
Ulf Mattsson
[email protected]
Bild 3
SOMS-medlemmar vid
EAOM-mötet i London
2010.
10
2012-1 CS4 slut rob.indd 10
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
TREDJE STEGET I
TANDVÅRDSREFORMEN –
kort lägesrapport
D
en 30 november 2011
beslutade riksdagen att
”Tredje steget i Tandvårdsreformen” ska träda i kraft 1 januari
2013.
Socialstyrelsen, Försäkringskassan och TLV har fått i uppdrag
att förbereda införandet.
Föreskrifter ska skrivas av såväl
Socialstyrelsen som TLV och
Försäkringskassans datasystem
ska anpassas till de patientgrupper som får rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB. Anpassning
måste också göras så att alla nya
patientgrupper samt patienter
som har intyg om nödvändig
tandvård kan rapporteras till
Tandhälsoregistret.
Försäkringskassans
ansvarsområde
Försäkringskassan är huvudman
för det särskilda tandvårdsbidraget (STB).
STB kan användas för förebyggande åtgärder om 1 200 kronor
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 11
per person och år.
Patienter som kan få STB är
patienter som:
Är muntorra pga långvarig läkemedelsbehandling
sHar genomgått strålbehandling i öron-, näs- mun- eller
halsregionen
sHar Sjögrens syndrom
sHar kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats
syrgas eller näringsdryck
sHar cystisk fibros
sHar ulcerös colit
sHar Crohns sjukdom
sHar tarmsvikt
sHar anorexia nervosa, bulimia
nervosa eller gastroesofageal
refluxsjukdom och frätskador
på tänderna
sHar svårinställd diabetes
sGenomgår dialysbehandling
sÄr immunosupprimerad på
grund av läkemedelsbehandling
sHar genomgått en organtransplantation
Landstingens ansvarsområde
Landsting och regioner är huvudmän för patienter som har
stora svårigheter att sköta sin
munhygien eller att genomgå
tandvårdsbehandling på grund
av:
sEn svår psykisk funktionsnedsättning
sParkinsons sjukdom
sMultipel scleros
sCerebral pares
sReumatoid artrit
sSystemisk lupus erythematosus
sSklerodermi
sAmyotrofisk lateralscleros
sEn orofacial funktionsnedsättning
sSymptom som kvarstår sex
månader efter det att patienten
har fått stroke
sEn sällsynt diagnos
Socialstyrelsen kommer att
skriva föreskrifter och utarbeta
11
2012-03-08 14.25
kunskapsunderlag för alla patientgrupper där det kommer att
finnas tydliga avgränsningar för
när en patient har rätt till stöden
eller inte. Standardiserade intyg
kommer att tas fram.
En ny grupp tillkommer: patienter med frätskador på tänderna
som orsakats av anorexia nervosa,
bulemia nervosa eller gastroesofagal refluxsjukdom som är
medicinskt rehabiliterade.
Tidigare grupper ”Tandvård
som led i sjukdomsbehandling”,
förutom Sjögrens syndrom och
Muntorrhet pga strålbehandling
(S13-14), finns kvar i det särskilda tandvårdsstödet.
Aktuella Lagrum:
8 a § tandvårdslagen (1985:125)
3 a § tandvårdsförordningen
(1998:1338)
1 a § lagen (2008:145) om statligt
tandvårdsstöd
4 a § förordningen (2008:193)
om statligt tandvårdsstöd
Samtliga lagändringar träder i
kraft den 1 januari 2013.
Mer om lagen kan läsas på regeringens hemsida.
Gunnel Håkansson &
Agne Nihlson
BOKTIPSET
Demensboken.
Hur kan man förbättra vardagens möten mellan personer med
demenssjukdom och deras vårdare i olika situationer?
Demensjukdomarnas olika ansikten presenteras genom
såväl personporträtt och levnadsberättelser som i boken
faktaavsnitt.
Varje kapitel avslutas med ett avsnitt om förhållningsättet i de olika fallen.
Då boken även är avsedd för anhöriga avslutas varje
kapitel med förklaringar till de olika facktermer som
används i texten.
Boken ger en fördjupad kunskap och förståelse både
om demenssjukdomarna i sig, om patientens och
anhörigas upplevelse av demens, och om hur man
med sitt bemötande kan bibehålla den demenssjukes
värdighet.
Boken ges ut av Studentlitteratur 2009
ISBN 978-91-44-05313-4
Prisex: 235 SEK på Bokus.com
REFERENSPERSONER SÖKES!
En arbetsgrupp inom föreningen arbetar med att ta fram ett nationellt odontologiskt
vårdprogram för strokepatienter. För att kunna förankra arbetet i hela landet vill vi
ha hjälp av intresserade tandläkare från olika landsting som kan utgöra en referensgrupp. Anmälan kan ske till Madeleine Wertsén, [email protected]
Anna Hartwig, Pia Gabre, Inger Wårdh och Madeleine Wertsén
12
2012-1 CS4 slut rob.indd 12
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
FALLPRESENTATION
B
iverkningar, toxiska och/
eller allergiska, är inte helt
ovanliga när det gäller dentala material inkl. fyllnings- och
kronbro-material. Det har visats
i många studier att lichenoida
kontaktallergiska reaktioner
Bild 1
försvinner om dentala material,
framför allt. amalgam, avlägsnas och ersätts med alternativa
material. Föreliggande fall presenteras i avsikt att diskutera
kontaktaspekten när det gäller
materialreaktioner.
En patient erhöll en fullbro i underkäken. Materialet utgjordes av
en guldlegering och varmpressade akrylatfasader. Inga närmare
specifikationer har gått att få
avseende materialen. Ett par
veckor efter det att bron satts
på plats infann sig patienten på
kliniken och klagade över tilltagande svår sveda från tandköttet.
Vid inspektion registrerades en
rodnad, något ödematös gingiva,
mest uttalad i frontpartiet (Bild
1). Bron avlägsnades och ersattes
14
2012-1 CS4 slut rob.indd 14
med en bro utförd i en alternativ
guldlegering och med varmpressade akrylatfasader. Cementering
utfördes med det material med
vilket den ursprungliga bron
fastsatts. Utläkning skedde
snabbt och efter några veckor var
patienten
helt symptomfri.
Gingivan
uppvisade
ett normalstatus (Bild
2). Vid efterkontroll
några månader senare var status
oförändrat
gott.
Dessvärre har inte någon biopsi
tagits i det aktuella fallet. Man
kan diskutera om detta rört sig
om en lichenoid reaktion mot
bromaterialet. Det finns rapporter som tyder på att en dylik reaktion enbart uppträder i kontakt
med materialet i fråga (1). Men
det finns också rapporter där
man visat
att reaktioner utanför
kontaktområdet
mot ett
material
försvunnit
efter materialbyte
(2). Alternativt kan det ha rört
sig om en toxisk reaktion mot
materialet eller möjligen en
geografica-liknande reaktion.
Det finns fallbeskrivningar som
skulle kunna tyda på att det förelegat endera av dessa.
I alla händelser synes det vara
adekvat att byta en konstruktion
som uppvisar en reaktion inom en
kort tidsrymd efter fastsättandet
mot en konstruktion i alternativt
material. Som ett alternativ skulle
möjligen en behandling med
lokala steroider kunna prövas.
Referenser
1. Bratel J, Hakeberg M, Jontell M. Effect of replacement of dental amalgam on
oral lichenoid
reactions. J Dent 1996;24:41-5.
2. Henriksson E, Mattsson U, Håkansson
J. Healing of lichenoid reactions following
removal
of amalgam. A clinical follow-up. J Clin
Periodontol 1995;22:287-94.
Tony Axell
[email protected]
Bild 2
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
VÅRMÖTE 2011 –
en utvärdering
D
agen innan vårmötet i Ystad
skulle gå av stapeln kom vi i
arrangörsgruppen på att en enkät
inte vore så dumt. För att om möjligt inhämta tankar kring mötet
men även få idéer för framtiden.
Sagt och gjort. Elisabeth OlssonLinnersten knåpade samman ett
A4 ark med frågor vi tyckte var
relevanta. Mötet avlöpte till stor
del som vi planerat och bladen
med enkätfrågorna spreds bland
åhörarna.
Matnyttig sammanställning
När allt röjts upp efter mötet
visade det sig att vi hade fått
svar från ungefär hälften av del-
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 15
tagarna. Sedan hamnade högen
med enkäter via mellanlandning
i Dalby på Sjukhustandvården i
Malmö. När det så småningom
var dags att utvärdera enkäten
beslöts det att så skulle ske
under vårt avslutande möte på
en trevlig restaurang i Malmös
västra hamn.
En välavvägd middag med ekologiska förtecken och ett rytande
Öresund utanför bågande rutor
är inte fy skam. Fast det var
vår… Ju längre fram i middagen
vi kom desto nöjdare var vi med
hur hela vårmötet avlöpt. De nu
ganska vittberesta enkätlapparna
började ögnas igenom efter att
mötesformalia avverkats. Vi blev
mer och mer tillfreds av denna
läsning och många igenkännande
nickningar på grund av samupplevda händelser gjordes.
På det hela taget blev vi mycket
glada av att läsa enkäten. Ett par
trevliga förslag på lämplig plats
för kommande vårmöten: Mellan Sverige, Åre, Örebro, Öland,
Medelhavet, Seychellerna…
Tankar kring kommande teman
kom också upp. Psykiatri nämnde
flera, Infektionssaneringar önskade ett par, neurologi ville någon
lära sig mer om. Bisfosfonater var
mer relevant att höra om kände
15
2012-03-08 14.25
någon. Tandvårdsrädsla likaså.
Plus och minus
Kring själva mötet och de sociala
aktiviteterna fick vi så mycket
beröm att vi rodnade….. Men det
fanns ju även konstruktiv kritik.
Många hade önskat handouts
av de föreläsningsbilder som
visades. Detta hade vi funderat
kring i arrangörsgruppen och det
kunde man kanske ha avkrävt
föreläsarna men då de samtliga
erbjöd sina powerpointbilder
enades vi i ekologins tecken att
låta var och en bedöma om de
ville skriva ut dem eller inte. I
ett fall hade vi fått textfilen i god
tid och kunde faktiskt ta fram
lite åhörarkopior. Flera tyckte
att boendet var dyrt. Det var det
kanske också om man ville bo på
just den anläggningen vi valde för
mötet, och det vill man ju. Om vi
får försvara oss så presenterades
flera alternativ, just för vi inte
ville att boendekostnaden skulle
avskräcka. Så många alternativ
att konferensanläggningen blev
smått irriterade på oss…..
Ett par tyckte att resvägen var
komplicerad. Det är den. Vi var
själva övertygade om att det fanns
en flygbuss Sturup-Ystad men
det visade sig vara en lokalpolitisk
tanke som många fortfarande
hoppas på…..
Målsättningen med möteslokalen var att Vårmötet inte skulle
vara i Malmö.
Hemfärden från restaurangen
företogs i regn och snålblåst på
en cykel utan pakethållare… Jag
vet inte hur mycket träd som
fälldes av stormen Dagmar men
denna afton gick ca 50 blad av
pappersmassa förlorade, någon
stans längs Limhamnsfältet…
16
2012-1 CS4 slut rob.indd 16
Enkäten var anonym! Såldes
ligger ett ganska stort mått av
bias i utvärderingen av Vårmötes
enkäten!
Vår bedömning
Vi beslutar oss då för att utvärdera Vårmötesbesökarna!
Rent arrangörsmässigt kan vi
säga att ni deltagare skötte er
exemplariskt. Vi har inte fått
några klagomål från lokalbefolkning och vi är fortfarande
välkomna till Ystad Saltsjöbad.
Utställarna har varit nöjda med
den exponering de fick och att ni
visat intresse för deras produkter.
Anmäl i tid!
Om vi vill vara skeptiska till något
så är det de sena anmälningarna
till Vårmötet. När anmälningstiden gick ut var det bara två
anmälda. Visserligen sitter vi
inte personligen ekonomiskt
ansvariga, men det gör SOM´s. I
slutändan blev det 104 deltagare.
Det var tur att vi inte ställde in
mötet där i mars. Att anmäla sig
i tid gör livet betydligt smidigare
för arrangörsgruppen. Som väl
är hade vi ett vårmötesproffs,
Lennart Hernell, som med
bravur redde ut de ekonomiska
frågetecknen liksom göt olja på
de av och till svallande orosvågorna. Det är ovärderligt att som
arrangör och amatör, ha någon
med rutin i gruppen.
Ett problem vi upplevde var att
det var svårt att hålla hemsidan
uppdaterad med aktuell information om vårmötet. Vi hade
hoppats på att ständigt kunna
uppdatera sidan med aktuell
information. I detta läge hade vi
fortfarande både Sjukhustandläkarföreningens och SOMS
hemsida att uppdatera.Trots god
hjälp kunde informationen på
nätet inte hållas aktuell. Vi hade
ett par återbud bland föreläsarna.
Ganska länge låg också felaktig
information om vilka föreläsare
som skulle komma kvar på nätet.
När webansvarigheten sköts
ideellt kan man inte förvänta
sig för snabba uppdateringar.
Värt att tänka på för kommande
arrangörer.
Rolig erfarenhet
På det hela taget var det roligt
att hålla i vårmötet men det tog
också mycket tid och arbete i
anspråk. Vi får tacka vår arbetsgivare som låtit oss utföra delar
av arbetet under arbetstid.
Slutligen tackar vi alla deltagare
på mötet i Ystad och ser fram
mot att träffas i Vaxholm närmre
sommaren.
Fredrik Gränse
En applåd fär VårSOM 2011
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
ORALMEDICINSKT
FALLSYMPOSIUM
Under Rikstämman 2011 var det några av föreningens
medlemmar som presenterade olika oralmedicinska fall.
Dessa kunde diskuteras med Gunnar Warfinge som oralpatolog och publiken. Ena av presentatörerna var Terje
Persson, Falun, som här delger tidningens läsare hans
fall med en hyperkeratos.
E
stor vitaktig förändring med
röda inslag i vestibulum vänster
överkäke. Han har ej haft symtom från förändringen.
Tar inga mediciner och uppger
ingen allergi.
ämm
an 20
11
hyperkeratos, men även mild till
måttlig dysplasi har förekommit
i PAD svaren. Vid senaste PAD
svar rekommenderades det att
förändringen skall betraktas som
precancerös.
n idag 67-årig väsentligen
frisk man blev inremitterad till sjukhustandvården/Oral
medicin- år-06 med en relativt
Bild 1 061221
Rikst
Bild 3 110823
Patienten uppgav att han tidigare rökt, men övergått till
portionssnus. Har nyttjat detta
under cirka 15 år. De senaste
åren uppger patienten. att han
lägger snuset i underkäken.
I samband med diskusionen blev
rekommendationen att kontroll
av förändringen bör ske var 3e
månad. Någon aktiv kirurgisk
behandling är i nuläget ej aktuell.
Terje Persson
[email protected]
Ett flertal biopsier har tagits under åren med svar som benign
VårSOM 2012
'HW¿QQVIRUWIDUDQGHSODWVHUNYDUWLOO9nU620P|WHW
på Waxholms kastell 23-26/5
Tema Immunosuppression med med internationell
föreläsare Sook-Bin Woo, professor från Harward
University, USA.
Bild 2 090508
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 17
För mer information och anmälan, gå till www.
som.nu
17
2012-03-08 14.25
MUNHÄLSA HOS
ÄLDRE
Rikst
ämm
an 20
11
ATT FRÄMJA GOD MUNHÄLSA HOS OMVÅRDNADSBEROENDE
ÄLDRE I SÄRSKILDA BOENDEN
Lindqvist Lena1, Seleskog Birgitta2, Wårdh Inger3, von Bültzingslöwen Inger4
1
Tandhälsovården Folktandvården Värmland, 2Folktandvårdvården Norrstrand
Värmland, 3Institutionen för odontologi, Karolinska institutet 4Tandhälsovården
Folktandvården Värmland och Odontologiska Institutionen Sahlgrenska Akademin
Göteborgs Universitet
U
nder Riksstämman 2011
presenterades resultaten
av en nyligen genomförd studie
om omvårdnadspersonalens syn
på munvårdsrutiner i särskilda
boenden för äldre.
Munhälsan hos omvårdnadsberoende äldre är inte alltid
tillfredsställande. Syftet med
studien var att få en uppfattning
om vilka faktorer omvårdnadspersonal i äldreboenden anser
vara viktiga för en fungerande
munvård. Tjugotre personer,
representerande fem olika personalkategorier (enhetschefer,
MAS, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och biståndsbedö-
mare), från tre olika kommuner
i Värmland, intervjuades. En
intervjuguide med basfrågor och
öppna frågor om den intervjuades syn på faktorer av betydelse
för den dagliga munvården följdes. Intervjuerna bandinspelades
och nedtecknades ordagrant.
Manifest och latent innehållsanalys genomfördes och ett antal
kategorier och teman framträdde som rörde såväl organisation
som personalens förhållningssätt
och brukarnas behov.
De sammanfattande slutsatserna
var att munhälsan inte tycktes
vara en integrerad i den dagliga
omvårdnaden utan hade en peri-
fer roll. Möjligheter torde finnas
att förbättra munvårdsrutinerna
inom befintliga organisationsstrukturer med tydliggjorda
ansvarsnivåer, kompetenskrav
och nyckelprocesser. Ett fortsatt arbete kommer att ske med
att utveckla förbättrade rutiner
utifrån det vi funnit i den nu
genomförda studien.
Studien stöttades från Folktandvården Värmlands FoU-råd och
från regeringens stimulansbidrag för insatser inom vård och
omsorg av äldre personer, s.k.
Maria-pengar.
Intresse för gemensam resa - kontakta
[email protected]
18
2012-1 CS4 slut rob.indd 18
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
O
NFH – SYMPOSIUM I
LULEÅ
Årets januarimöte med NFH ägde rum i Luleå och hade
teamat ”Hjärnkoll”. Föreläsningarna spände över flera
områden kring hjärnan och olika sjukdomstillstånd som
har betydelse för det odontologiska omhändertagandet av
patienterna. Här följer ett urval referat från dagarna.
ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
De tre författarna till ”Demensboken” , Kjell Fahlander, Göran
Karlsson och Dagny Vikström
turades om att föreläsa om demenssjukdomar.
Den normala hjärnan
Kjell Fahlander är neuropsykolog i Luleå och inledde med en
genomgång av hjärnans normala
funktioner.
Hjärnan är ett organ med hög
energiförbrukning i form av syre
och glukos. 1/5 av upptaget syre
används av hjärnan. Det finns ca.
90 miljarder nervceller i hjärnan,
tretton gånger jordens befolkning. De flesta cellerna finns
i hjärnbarken. Alla nervceller
står i förbindelse med andra
nervceller via sina dendriter och
sitt axon.
Alla nervceller finns vid födelsen. Efter födelsen utvecklas
hjärnan genom att nervcellerna
skickar ut dendriter till andra
20
2012-1 CS4 slut rob.indd 20
Isskulpturer höll vakt utanför konferenslokalen(foto Agne Nihlson)
nervceller, bildar nätverk så de
kan samverka.
Hjärnfunktioner
Vid utveckling av demens förlorar nervcellerna sina dendriter
och därmed kontakterna med
sitt nätverk. Så småningom dukar också nervcellerna under av
oklar orsak.
Vid Alzheimers sjukdom börjar
degenerationen långt bak i cortex, vid framlobsdemens sker
degenerationen längre fram.
För att förklara hjärnans funktion använde Fahlander den ryska psykologen A.R Lurias teori
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
Dagny Vikström, arbetsterapeut och demensvårdsutvecklare, Göran Karlsson, överläkare i geriatrik, samt
neuropsykolog Kjell Fahlander.
om högre hjärnfunktioner som
baserades på undersökningar av
människor med krigsskador.
Den första delen kommer ur
djupet av hjärnan, hjärnstammen
och limbisk hjärnbark, och ger
hjärnan energi.
Den andra delen är bakre delar
av hjärnbarken, nack-, hjäss- och
tinninglob, och svarar för mottagning, tolkning och lagring
av information, varseblivning,
perception.
Den tredje delen är de främre
delarna av hjärnbarken, pannloberna, som sköter programmering, reglering och kontroll
av rörelser och annan utåtriktad
aktivitet, exekution.
Det finns flera olika minnestyper:
”Dagboksminnet”, episodminnet lagrar personliga, självupplevda minnen.
”Kunskapsminnet”, semantiska
minnet lagrar allmän kunskap.
”Arbetsminnet”, korttidsminnet
svarar för uppmärksamhet, fylls
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 21
och töms kontinuerligt.
”Rörelseminnet”, procedurminnet rymmer automatiska rörelser
som att cykla, gå, simma.
Korttidsminnet förändras väldigt lite under livet. Dagboksminnet förändras i medelåldern
och försämras mycket med stigande ålder. Kunskapsminnet
förändras från medelåldern och
försämras väldigt mycket med
stigande ålder.
Hälften av 90-åringarna har en
demenssjukdom. Under 1% av
60-64-åringarna har en demenssjukdom.
Demensutveckling
Göran Karlsson, överläkare i geriatrik vid Sunderbyns Sjukhus,
fortsatte med en genomgång av
konsekvenserna av demensutveckling. Han refererade till att
Betulastudien från Umeå visade
att minnet hos dagens 80-åringar är bättre än hos samma grupp
på 1980-talet. (Betulaprojektet
är en longitudinell studie av
åldrande, minne och demens
som har pågått i Umeå under en
20-årsperiod. Red.anm)
Medvetandets dimensioner
Karlsson illustrerade medvetandet som ett lysande nyckelhål.
Medvetandets hjärta är hjärnan.
Medvetandet ger oss en förmåga
till upplevelse och tänkande.
Medvetandet naggas i kanten
på flera områden vid demensutveckling, vilket kan leda till förvirring, konfusion och delirium.
Konfusionströskeln minskar
med åldern och vid vissa sjukdomar.
Medvetandet kan användas till
många valfria aktiviteter. Denna
frihet har inte en förvirrad människa. Förmåga att hålla medvetandet klart och vaket är störd
hos en förvirrad människa.
Demensens effekt på medvetandet
Vid demenssjukdomarna Alzheimer-, frontallobs-, Lewi-body- och Parkinsondemens faller
21
2012-03-08 14.25
neuronerna sönder av en okänd
mekanism. Vid vaskulär demens
skadas neuronerna av tilltäppning av blodkärlen i hjärnan.
Vid Alzheimerdemens, som är
vanligast, försämras dagboksminnet. En del av medvetandet
försvinner, språkförmågan reduceras och varseblivningen skadas
då tolkningen av synintryck
försämras. Hallucinationer kan
uppträda, även då det gäller ljud
och lukt.
I frontalloberna sker reflektion,
intuition och verkställande förmåga. Alla demensproblem
drabbar frontalloberna.
Insiktsförmågan påverkas vid
demens, framförallt vid frontallobsdemens. Uppmärksamhetsförmågan drabbas i form
av en tendens till splittring.
Bakgrundskänslan, nukänslan,
kroppstillståndsuppfattningen,
jagmedvetandet och självkänslan
försämras.
Integriteten faller i grunden inte
sönder vid demens, för en dement kan det vara helt adekvat
att vägra duscha, borsta tänder
etc.
Bemötande
Dagny Vikström är arbetsterapeut och har jobbat som
demensvårdsutvecklare i Luleå
kommun. Hon kallas DemensDagny och driver en demensblogg på www.demensdagny.se.
Med hjälp av många drastiska
exempel gav hon prov på lyckade och mindre lyckade möten
mellan en demenssjuk och dess
hjälpare.
Hon föreslog oss att alltid tänka
på mötet med en dement som ett
toppmöte. Man ska vara väl förberedd inför mötet, mötet måste
bli lyckad. En dement blir rättad
och korrigerad hela tiden och
det är vårt ansvar att framförallt
rädda ansiktet på den dementa.
Hon gav oss några enkla ledord
att ha med inför mötet.
Nå:
Kontakt, samförstånd, aktivitet,
tid, tålamod, intuition.
Nu:
Skapa goda stunder. Skapa ett
nytt nu om stunden inte längre
är god. Dela upp i små moment.
Ja:
Var lyhörd. Bejaka känslan. Ska-
pa ett positivt klimat. Gå med
en bit. Behåll lugnet. Använd
fantasin.
Le:
Tydligt kroppsspråk. Värme och
respekt. Humor och glädje smittar. Strömma kärlek och glädje
över patienterna.
Se:
Se människan. Vem är hon, vem
var hon, vad har hon upplevt.
Vilka erfarenheter finns från
ett långt liv. Identitet, vanor,
livsglädje.
Dagny delade med sig av sin omfattande erfarenhet av umgänge
med människor med demens
och gav oss många personliga
exempel och fallbeskrivningar.
Hon myntade ett uttryck för
oss att begrunda: ”Ser du bara
munnen är den goda stunden
svunnen”
Jan Sörensen
[email protected]
Huntingtons sjukdom och oral hälsa
Föreläsningen inleddes med en
film om ett internationellt möte
mellan unga med olika kopplingar till Huntingtons sjukdom.
De var antingen anhöriga till
sjuka eller själva bärare till anlaget. Filmen grep tag i en och
var en bra början på delen om
Huntingtons sjukdom.
Huntingtons sjukdom har även
kallats Huntingtons chorea eller
danssjuka. Patienter med Huntingtons sjukdom hamnar lätt
”mellan stolarna”. Detta sker till
22
2012-1 CS4 slut rob.indd 22
stor del för att tillståndet involverar bägge medicinska disciplinerna neurologi och psykiatri.
Huntingtons sjukdom är en
ärftlig neurodegenrativ sjukdom.
Den drabbade förlorar gradvis
sina färdigheter efter sjukdomsdebuten, detta på grund av nedbrytning av nervceller. Ofrivilliga rörelser, till en början enstaka
men med tiden mer omfattande
är typiska. Rörelserna kan vara
ryckiga eller slingrande. Trauma
pga ofrivilliga rörelser är vanligt
(ben och armbrott etc).
Patientens tal kan vara svårbegripligt. På grund av den
ständiga fysiska aktiviteten förbrukar personer med Huntingtons sjukdom mycket kalorier.
Personen blir ofta mager och
utmärglad med tiden. Lättretlighet och senare raseriutbrott
men även depression, påverkat
omdöme och nedsatt beslutsfattandeförmåga hör till sjukdomsbilden. Sjukdomsförnekelse och avståndstagande till
att ta emot hjälp är med vanligt.
Situationen kan därför bli synOROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
PsykologenUlrika HöstereyUgande, sjukhustandläkare Åsa
Mårtensson och tandhygienisten
Annette Karlsson föreläste om
Huntingtons sjukdom
nerligen misärartad för såväl
den sjukdomsdrabbade som de
anhöriga. Förlorad impulskontroll hör med till sjukdomsbilden
varför en drabbad person kan
upplevas som närgången. Kan
bli helt utmattad av för många
intryck. Vanliga medicineringar
är Rispedal (mot de ofrivilliga
rörelserna), SSRI (mot depression) och värktabletter.
Sjukdomsdebut sker oftast i fyrtioårsåldern. Diagnos har dock
ställts så tidigt som i tonåren i
ett fåtal fall. Man kan genom
gentest se om man är bärare till
anlag. Det finns många aspekter
på att gentesta sig. Hur reagerar
man på att veta att sjukdomen
kommer bryta ut, någon gång
i framtiden? Hur reagerar ens
släktingar? Som på så sätt kan
få reda på att de själva bär på
anlaget, och kan bli sjuka, men
även fört det vidare still sina
barn. Med en förälder som har
sjukdomen löper man 50% risk
att få Huntington. Man kan
som patient få vägledning inför
beslutet att testa sig. Genetisk
vägledning.
En vanlig dödsorsak är aspirationspneumoni.
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 23
Mun-H-Center har varit delaktiga i ett projekt vilket mynnat
ut i en CD med handledning för
patienter, anhöriga och vårdpersonal. Här kan man lära sig om
historik, arv, sjukdomsförlopp,
hur sjukdomen delas in i fem
olika faser och lämpliga insatser.
Patienten bedöms enligt TFC
(Total Function Capacity scale).
Här graderas hur patienten klarar av olika delar i sitt liv rörande: yrkesverksamhet, ekonomi,
hushållsarbete, daglig aktivitet,
ADL och omhändertagande.
Logoped, dietist, arbetsterapeut,
sjukgymnast och personlig assistent är viktiga personer kring
patienten. Kanske främst den
personliga assistenten som utgör en viktig kontaktperson för
alla som kan och vill hjälpa den
Huntingtonsjuke.
Tandvården har med ett särskilt
avsnitt på CD:n.
Genom ett par väl presenterade
fall belystes tandvårdsproblematiken för denna patientgrupp.
Personer med Huntingtons
sjukdom bör få tandvårdsstöds-
intyg så snart diagnosen ställts.
Det är viktigt att söka knyta
kontakt med patienten, och
dennes kontaktperson, för att
få tillstånd en kontinuerlig profylax och tandvårdskontakt. Ju
tidigare ju bättre. Försök knyta
upp patienten och lära känna
varandra. Ge inte upp trots att
uteblivande är vanligt. Påminn
gärna om tiden.
Till hjälp för munhygienen är
dubbelborste, tandstickor, proxident muntork, munvinkelhållare och bildstöd till personalen.
Duraphattandkräm. De ofrivilliga rörelserna gör det svårt att
sköta munhygienen men en
tyngdmanschett kan göra det
lättare för patienten att utföra
egenvård.
Ofrivilliga rörelser gör att det
är svårt utföra tandbehandling.
Försök skapa en lugn miljö.
Stress ökar ofta patientens ofrivilliga rörelser. Ha tålamod ffa
i den verbala kontakten med
patienten. Det brukar vara en
svarslatens, så vänta på svar då du
frågat något. Midje- eller grenbälte är bra för att patienten skall
sitta säkert i behandlingsstolen.
Dessa bälten kan ibland flyttas
från rullstol till behandlingsstol.
Tumle kuddar eller liknande är
med ett bra hjälpmedel. Premedicinering med Midazolam per
os i lämplig dos kan lindra de
ofrivilliga rörelserna. Proxident
muntork har man ofta stor nytta
23
2012-03-08 14.25
av i behandlingssituationen med.
Eftersom sväljförmågan kan
vara nedsatt är det ibland svårt
med vattnet i tandbehandlingen.
Aspirationsrisken är påtaglig.
Patienten bör därför behandlas i sittande till halvsittande
läge. Huvudet skall kunna lutas
åt sidan för att möjliggöra att
tömma munnen. Att ha tillgång
till dubbla sugar är en fördel för
det gäller att kunna suga effektivt och bra.
Använd enkeländade instrument
för att söka minimera traumarisken för såväl patient som
tandvårdare.
Faktorer som påverkar kariesförekomsten
Det ökade kaloribehovet ger hög
kostintagsfrekvens.
Patienten vänder lätt på dygnet.
Att man äter nattetid är inte
ovanligt.
Medicinering som ger muntorrhet.
Läsk ger karies och ersoioner.
Försämrad munmotorik och
muntorrhet gör att matresterna
ligger kvar längre.
Fluor preparat och i lämplig
form som patienten kan använda. Fokus måste ligga på enkel och effektiv profylax gärna i
form av bildstöd för såväl patient
som personal
Tandkräm med hög fluor halt
tex Duraphattandkräm är bra
del i profylaxen.
Stödbehandling var annan månad är ett lämpligt intervall men
får förstås individanpassas.
Använd koderna på 300 serien
vid debitering. Det rör sig inte
om profylax utan gingivit behandling (sjukdomsbehandling).
Bitskador ser man rätt ofta,
framför allt på tungan. En mjukplastskena kan vara till stor hjälp
för patienten.
Fler lämpliga hjälpmedel i vardagen för denna patientgrupp
kan vara: Plastbestick, hållare för
tallrik, utskurna muggar, sugrör
med backventil, tryck flaska med
pip (labbflaska) eller Provale cup
vilket är en kopp som ger en tesked dryck per gång.
Det finns ett Riksförbund för
Huntingtons sjukdom i Sverige.
I det Europeiska perspektivet
finns: EHDN (European Huntington Disease Network). Enligt uppgift håller man på att ta
fram riktlinjer för tandbehandling inom EHDN.
Fredrik Gränse
Barn och ungdomar med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Bakgrund
Barbro Ivars-Aroch, barnpsykiatriker, och överläkare inledde
sin föreläsning med en kort
presentation av sig själv och
sitt verksamhetsområde. Barbro, som kommer från Vaasa i
Finland, har arbetat med barnpsykiatrisk problematik Umeå
sedan 1990-talet.
Föreläsningen inleddes med att
Barbro redogjorde för orsaker till
uppkomst av neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. Ärftliga
faktorer eller hjärnskador som
förvärvats under graviditet eller
perinatalt orsakar den neurologiska funktionsnedsättningen.
24
2012-1 CS4 slut rob.indd 24
Symptomdebuten är tidig och
ger ofta livslånga problem. Prognos och sekundära problem påverkas av den psykosociala miljön och är inte föräldrarnas fel.
Avvikelse i personlighetsutvecklingen beror huvudsakligen på
biologiskt betingade störningar
i hjärnans funktioner. De störda
hjärnfunktionerna ger upphov
till störningar i barnets kontaktförmåga, upplevande, inlärning,
kommunikation och beteende.
De osynliga funktionshindren
ger upphov till svårigheter i skolan, i hemmet och bland kamraterna. Om barnet ej får extra
stöd utvecklas ofta sekundära
Barbro Ivars-Aroch barnpsykiatriker gav en intressant föreläsning om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
68
psykiatriska symptom. Neuropsykiatriska diagnoser förkommer hos 5-10 % av befolkningen
och i ännu högre grad hos ett
barnpsykiatriskt klientel. De
neuropsykiatriska diagnoserna
är deskriptiva diagnoser och
inte isolerade sjukdomar som
kan påvisas till exempel med ett
blodprov. Tillstånden överlappar
varandra och det är inte ovanligt
med flera neuropsykiatriska tillstånd samtidigt.
Förkortningar
De neuropsykiatriska tillstånden kan delas in i ADHD/
ADD , 2-5% av alla barn- och
ungdomar ,autismspektrumtillstånd 1%, Tourettes´s syndrom
0,5%, dyslexi 3-15%, mental
retardation 1-3 % och specifika
syndrom.
Förkortningar:
ADHD; Attention, Deficit, Hyperactivity Disorder
26
2012-1 CS4 slut rob.indd 26
DAMP; Dysfunktion, Avledbarhet, Motorik, Perception
ADD Attention, Deficit Disorder
”DAMP ”=ADHD + DCD
(develpmental coordination
disorder)
ADHD
Prevalensen hos skolbarn med
ADHD och klar funktionsnedsättning är enligt europeiskt konsensus 2-5%. I USA
förekommer ADHD i 7-8%
hos skolbarnen (Barkley). I den
vuxna befolkningen förekommer ADD och ADHD i 4-5%.
Könskvoten hos barn är 3:1
pojkar/flickor och sjunker med
åldern.
ADHD innebär att individen
har en uppmärksamhetsstörning. Individen kan ej fokusera,
lyssnar inte, har ingen uthållighet, är slarvig, glömsk och har
svårt att ta instruktioner. Individen är hyperaktiv och har myror
i kroppen, springer omkring, är
rastlös, uppvarvad och pratar
mycket. Individen är impulsiv
och kan inte vänta på sin tur,
avbryter andra, hamnar ofta i
bråk och stör andra. Tilläggssymptom kan vara problem med
korttidsminne, problem med att
planera och organisera, lära sig
av egna erfarenheter, svårt att
reflektera, svårt med självkontroll (”Det bara händer”) samspelsproblem och problem med
tidsbegrepp och orientering.
Tillägsproblem kan vara större
risk för tonårsgraviditeter, större
risk för olyckor, större risk för
missbruk och kriminalitet och
vanligare med psykosociala problem i familjen (belastning och
ADHD-problem hos föräldrar.
Samsjuklighet vid ADHD kan
vara ODD (trotssyndrom) och
CD (conduct disorder), koordiOROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
nationsproblem > 50 %, specifika
inlärningssvårigheter, ångestproblem c:a 50 %, tics-problem
och depression c: a 20%, 85%
har en och 60 % 2 comormida
tillstånd. Flera vuxna med bipolär sjukdom har haft ADHD
som unga.
Vid DCD ger barnet ett klumpigt intryck pga svårigheter med
koordination, balans, precision,
automatik och är lätt uttröttbart.
Individen kan ha kvarvarande
primitiva reflexer, ha svårigheter med handmotorik och
öga/handkoordination, svårt
att avväga hur hårt de tar i och
har en sen och otydlig lateralisering. Perceptuella avvikelser,
som vestibulära-, taktila-, auditiva-, kinestetiska-, visuella-samt
smak och luktperception, har
gjort att många av dessa barn
har översköljts av stimuli utan att
kunna integrera och välja ut den
viktigaste informationen.
Medicinering vid ADHD sker
med centralstimulantia som
amfetamin, Metamina, Ritalin,
Concerta, Medikinet, Equazym
depot och atomexitin som Strattera. Även hälsokostpreparat
som GLA(omega 6 från gurkörtsolja och jättenattljusolja)
och omega3-fettsyror används
där andra åtgärder inte har haft
tillräcklig effekt.
Förhållningssättet i mötet med
individer med ADHD skall
vara så att situationen får struktur, blir förutsägbar och har en
tydlighet genom att minska
stimuli, ge tydliga korta instruktioner – flera kanaler, en-tillen(ögonkontakt), ge delmål, variation och pauser, hålla sig lugn
och ge direkt positiv feedback.
Autismspektrat
Till autismspektrat räknas autistiskt syndrom, Aspergers syndrom, autismliknande tillstånd,
atypisk autism, PDD-NOS,
autistiska drag och desintegrativ
störning.
Den så kallade autistiska triaden
innebär att individen har begränsad förmåga till ömsesidig
social relation, begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation och begränsning i fantasi,
lek, beteenden och intressen.
Den nedsatta förmågan till
socialinteraktion ger individen
märkbart begränsad förmåga
till icke-verbal kommunikation,
som ögonkontakt mimik, gester,
oförmåga att utveckla kamratrelationer på ett åldersadekvat
sätt, bristande intresse av att dela
glädjeämnen och intressen med
andra eller att delta i lekar och
att åstadkomma något gemensamt samt brister i social eller
känslomässig ömsesidighet. Den
nedsatta kommunikationsförmågan ger försenad talutveckling eller avsaknad av tal, som
barnet inte kompenserar med
VETENSKAPLIGA RAPPORTER OCH ORALMEDICINSKT
FALLSYMPOSIUM, RIKSTÄMMAN 2012.
I samband med årets Rikstämma i Göteborg har SOM två programpunkter där föreningens medlemmar inbjuds att delta.
Det är ett utmärkt tillfälle att presentera sin forskning, redovisa något projekt eller presentera ett oralmedicinskt fall.
Som rapportör har du fritt inträde till Rikstämman samt ett bidrag på 1500 kr till resa
och uppehälle.
Har du en rapport som du vill redovisa ska detta anmälas till Johan Blomgren,
[email protected], senast 15/4.
Har du ett oralmedicinskt fall ska detta anmälas till Bengt Hasseus,
[email protected], senast 30/5
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 27
27
2012-03-08 14.25
gester eller minspel. Märkbara
svårigheter i förmågan att trots
ett adekvat tal kunna initiera och
hålla uppe en konversation med
andra samt att barnet uttrycker
sig i monologer i stället för i
samtal. Barnet deltar ej
heller i spontana låtsaslekar eller
rollekar på åldersadekvat nivå.
Andra kännetecken är påtagligt
inskränkta repertoarer av aktiviteter och intressen. Individen
är starkt upptagen av ett eller
flera stereotypa, snäva eller udda
intressen, på ett sätt som är avvikande intensitet eller innehåll,
oflexibelt bunden till speciellt
ickefunktionella rutiner eller
ritualer, har stereotypa kroppsrörelser som handviftningar,
gungande rörelser, tågång och
andra udda rörelsemönster och
är ihärdigt upptagen av delar av
föremål eller använder dem på
ett avvikande sätt. Andra ofta
förekommande symptom är
kognitiva svårigheter, nedsatt
28
2012-1 CS4 slut rob.indd 28
språkförståelse och användning,
avvikande respons för sensoriska
stimuli, ovanliga mönster av rörelser och ställningar, avvikelser
vad gäller aktivitetsnivå och
uppmärksamhet samt avvikelser
vad gäller sömn, mat och dryck.
Epidemiologi
Urvalskriterierna avgör hur förekomsten av de olika diagnoserna
varierar.
Klassisk autism förekommer i
0.1-0.2%, Aspergers syndrom
0,2-0,5% och AST 0,5-1,0%.
Pojkar är starkt överrepresenterade hos normalbegåvade. Vid
gravare begåvningshandikapp
är könsfördelningen jämnare
medan senare studier visar en
ökande frekvens bland kvinnor pga kunskapen om flickor
och kvinnors beteende har ökat
(män/kvinnor 2-4/1).
Andra grundläggande svårigheter är bristande mentaliseringsförmåga (”theory of mind”) och
empatiseringsförmåga. Individer
med autism har svårt att förstå
att andra människor tänker och
har intentioner bakom sina
handlingar(socialt blinda). Individer med Asperger förstår
att andra människor tänker
men inte hur (socialt närsynta).
Individerna har även bristande
förmåga till central koherens,
att söka samband och sammanhang i tillvaron, bristande
planeringsförmåga, svårt med
automatiserings och generaliseringsförmåga, bristande exekutiva funktioner framför allt
kognitiv rigidetet (övergångar
och förändringar), ofta ojämn
begåvningsprofil och konkret
tänkande (här och nu)
Samsjuklighet, associerade handikapp vid AST är begåvningshandikapp 15& (80% vid autism), epilepsi 5-10% (30% vid
autism), vanligare med synnedsättning, hörselnedsättning,
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
dysfasi , skelning, motoriska
svårigheter och kända medicinska tillstånd 5% vid AST, högre
frekvens vid autism.
Psykiatrik samsjuklighet vid
AST är ADHD, tics och Tourette, depression, ångestproblem,
ätstörning (15-20% anorektiker),
OCD, bipolära tillstånd, personlighetsstörningar (OCPD, paranoid, fobisk, schizotyp, schizoid,
psykotiska genombrått vid stress
och selektiv mutism.
Aspergers syndrom förekommer
hos normalbegåvade individer
med stora svårigheter vad gäller
socialt samspel (minst 2 av autismkriterierna), ytligt sett finns
normal talutveckling och avvikelser på beteendesidan (monomana intressen, tvångsmässighet
och rutinbundenhet). Aspergers
syndrom förekommer i 0,2-05%.
Autism och Aspergers ger sekundära problem som mobbning, isolering, rädsla för att ta
kontakt med andra, svårigheter
med studier/arbete, svårigheter
med att klara sig sjäv, depression,
ångest, låg stresstolerans, ag-
gressionsutbrott och psykotiska
genombrott.
Behandling
Det finns inget ”bot”. Diagnoserna beskriver ett livslångt
funktionshinder. Det finns dock
goda möjligheter att lindra.
Psykosociala och psykoeduktiva
åtgärder kan tillämpas.. Individen är berättigad till bl a. LSS,
habiliteringsstöd, vårdbidrag.
Intensiv beteendeterapi med
helst mer än 20 timmar/vecka
visar lovande resultat hos barn
med autism (minskar beteendestörningarna). Många” mirakelbehandlingar” under årens lopp
har kostat mer än de gett.
Inga mediciner botar men de
kan lindra symptomen. Neuroleptika används vid svår aggressivitet och eventuellt vid svåra
ritualiserande tvång. SSRI används vid depression, svår ångest
och tvång.
Förhållningssätt
Tillrättalägg miljön. Det är
viktigt med struktur och förutsägbarhet. Tydlig pedagogik.
Individens förmåga skall lyftas fram, ej svagheter. Visuella
hjälpmedel, bildstöd är ofta bra.
Tydlig kommunikation med
hänsyn tillpersonens individuella perceptionskänslgihet.
Tourettes syndrom
Diagnoskriterier enligt DSM
IV:
Flera motoriska eller flera verbala tics under en tid, men inte
med nödvändighet samtidigt.
Johanna Nordenryd ötdl pedodontist och Kerstin Håkansson
tandhygienist vid Odontologiska
Institutionen i Jönköping
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 29
29
2012-03-08 14.25
Tics kan förekommer många
gånger dagligen (vanligtvis i perioder) så gott som varje dag eller
då och då under mer än ett års
tid. Under denna tid har ingen
ticsfri period varat i mer än 3
månader. Störningen förorsakar
kliniskt signifikanta lidanden eller försämrad funktion i arbete,
socialt eller andra viktiga avseenden. Debut före 18 års ålder.
Tilläggsproblem kan förekomma vilket gör att individen söker
hjälp. Bristande impulskontroll,
aggression, överaktivitet (många
får en ADHD diagnos innan
ticsen debuterar), koncentrationssvårigheter, sömnproblem
(vanligen minskat sömnbehov,
orolig sömn, vänder på dygnet),
tvångstankar och –handlingar
(beröra, knacka, gnugga, blinka,
stirra, samla, ordna, skap symmetri, räkna, repetera), koprolali (hos1/3),tvångsmässighet att
säga fula ord, sexuellt avvikande
beteende/tvångsmässig onani,
beröring av könsorgan, sexuellt
påträngande beteende, tvångsmässigt berättande as. Tourette´s
syndrom förekommer hos 0.5%
av skolbarnen (3-5 ggr vanl
.hos pojkar). Ärftlighet spelar
en avgörande roll (50% hos enäggstvillingar, 10% hos tvåäggs)
PANDAS är ett infektionsutlöst
ticssyndrom på immunologisk
bas.
Prognosen ofta god vid rent
tiocs-syndrom. Vid tilläggspro-
blematik med ADHD-symptom, svår OCD-problematik
och empatistörning, är prognosen sämre.
Behandling sker genom information, ”tics-pauser” i skolan.
Vid ADHD- och inlärningsproblem gs stöd i skolan. Medicinering sker vid i svårare fall
(OCD-SSRI, Tics- neuroleptica, klonidin, ADHD-stimulantia, klondin
Eva Olerud
[email protected]
Tandvård vid neuropsykiatriska diagnoser
Johanna Norderyd, pedodontist och Kerstin Håkansson
leg tandhygienist vid Odontologiska institutionen i Jönköping, berättade om Barn med
neuropsykiatriska diagnoser i
tandvården.
handikapp ha rätt till ett fullvärdigt liv och att aktivt delta i
samhället.
Tandvård för barn har en övergripande målsättning och syftar
till att ge god oral hälsa hela livet.
Tandvården ska bidra till att ge
grunden för en trygg och motiverad tandvårdspatient under
individens hela liv.
De inledde med visdomsord från
Göran Koch Jönköping, professor och pedodontist: ”Skapa förtroende, trygghet och smärtfri
behandling och du kan ge den Svenska pedodontiföreningen
behandling som barnet behöver.” har givit ut ett policydokument 2008 ”Prioriteringar och
Kommunikation och bemötande patientsäkerhet i tandvård för
För barn med psykiatriska di- barn och ungdomar” (www.spf.
agnoser är kommunikationen nu). Dokumentet beskriver den
en utmaning. Barn med funk- policy som gäller vid svår krotionsnedsättning är först och nisk/långvarig sjukdom och/elfrämst barn. Unicef understry- ler funktionsnedsättning för de
ker barnets bästa och deras rät- barn och ungdomar som löper
tigheter. Barns synpunkter ska ökad risk för oral ohälsa.
respekteras. De skall ha rätt till Att ge ett fullvärdigt bemötande
hälso- och sjukvård. Barn med och sträva efter en ”barnkom30
2012-1 CS4 slut rob.indd 30
petens” innebär att bemöta på
rätt nivå, använda rätt språk
och visa respekt för individen. I
tandvårdssituationen finns flera
orsaker till samarbetsproblem,
med avseende på behandlaren,
som olämplighet, dagsform,
okunskap och bristande erfarenhet. I det förberedande samtalet
förbereder behandlaren sig hur
kommunikationen skall gå till.
Vilka är barnets starka och svaga
sidor? Handlingsprogrammet
för att ge ett gott pykologiskt
omhändertagande är; trygghet
och förtroende, tid, inskolning,
avbetingning, sedering, narkos,
guided imagery, barnpsykiatrisk
konsult och att avvakta. I Lilla
Bemötandeboken, ”Om bemötande av patienter med funktionshinder i tandvården”, finns
det klokskap som ”De som är
specialister på mina problem är
jag och min mamma”. Ett gott
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-03-08 14.25
förhållningssätt innebär att du
som behandlare är förberedd,
har struktur, inger förtroende,
är tydlig, inger trygghet, är häroch-nu, har ett anpassat tempo.
Du måste dessutom ha fokus på
barnet och inta en professionell
hållning.
Autism
Vid sökning i Pubmed med
sökord som oral health, autism
och children noterades att det
inte finns någon skillnad i karieserfarenhet, gingivit eller munhygien hos barn. Men det finns
ett större behov av ortodonti och
mer kooperationssvårigheter.
Fler med ADHD hade även fått
specialisttandvård.
Vid tandvårdsbesök har barn
med autismspektrumtillstånd
svårt med tidsuppfattning, perceptionsstörning i väntrummet.
De förstår inte alltid situationen
och kan reagera med rädsla eller
ilska. Kommunikationssvårigheter föreligger och det är viktigt
art vara konkret och vara följsam
med rutiner och ritualer. Vid
tandvårdsbesöket kan barnet
visa hyperaktivitet och bristande
impulskontroll och störs lätt
av småprat och bakgrundsljud.
Barnet ser detaljer men inte hela
sammanhanget. Det är svårt att
göra flera saker samtidigt och
barnet kan vara känsligt för
beröring.
OROFACIAL MEDICIN NR 1 2012 ÅRGÅNG 2
2012-1 CS4 slut rob.indd 31
Vid mötet med barn med autismspektrumstörning är det
viktigt att respektera individen, lyssna på föräldrarna, ha
förståelse för speciella rutiner.
Du måste vara medveten om
känslighet och beröring. Det är
viktigt att vara punktlig, erbjuda
en lugn miljö ha tydlig struktur
och ha gott om tid. Anpassad
pedagogik är grundläggande.
ADHD
Tonåringar med ADHD uppvisar en högre kariesprevalen,
kariesincidens och ginfivitförekomst. De behöver därför stöd
med avseende på munhygien och
kostvanor. Det innebär att de bör
ha tätare undersökningar för att
förhindra kariesprogressionen.
I tandvårdssituationen är det
vanligare att barn med ADHD
har kooperationssvårigheter.
Hos överaktiva och impulsiva
barn med ADHD är det vanligare med tandvårdsrädsla. Barnets mognadsnivå understiger
ofta kronologisk ålder. De har
även mer karies och är riskindivider på grund av munhygienvanor och småätande. De är även
mer utsatta för trauma.
Tandvården måste anpassas
till barnets förutsättningar och
realistiska krav måste ställas.
Tandvårdsmiljöns måste vara
lugn med tydlighet och struktur.
Bildstöd är till god hjälp . BE-
RÖM är viktigt. Lustgas fungerar oftast och kan vara aktellt.
Bildstöd
Det förberedande samtalet är
viktigt. Mun-H-Center har gett
ut ”Tecken till hjälp i tandvården” och rekommenderas.
Bildstöd är viktigt och säger mer
än tusen ord. Bilden skall vara
tydlig, vara lätt att förstå och
ej vara språkbunden. ”Munvård
i bild” (MIB) är en strukturell
kommunikation på grund av att
många saknar språk, har lättare
att förstå bilder och kan fylla
kravet på anpassad pedagogik.
Ett tipsa är att göra individuella munvårdsprogram med foto.
1000-inlärning, en inskolningsmetod som ökar möjligheten för
patienter med neuropsykiatrisk
diagnos att lättare klara av tandvårdssituationen finns på MunH-Center Ågrenska.
Johanna och Kerstin avslutade
sin presentation med att visa att
MIB fungera bra för barn med
neuropsykiatrisk problematik,
utvecklingsstörning, ängsliga
och rädda barn, barn som inte
hart svenska som modersmål
och vid inskolning av småbarn.
Eva Olerud
[email protected]
31
2012-03-08 14.25