Transcript Promemoria om sekretess i det internationella samarbetet

REMISSYTTRANDE
1 (3)
Datum
Diarienr
2012-10-30
AdmD-399-2012
Ert datum
Ert diarienr
2012-09-06
Ju2012/5900/L6
Justitiedepartementet
Promemoria om sekretess i det internationella samarbetet
Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerad promemoria.
Kammarrätten har, utifrån de synpunkter som domstolen har att beakta, i allt
väsentligt inget att erinra mot de förslag som läggs fram i promemorian.
Förslaget föranleder dock följande påpekanden.
4.1.2 Noggrannhetskravet i tryckfrihetsförordningen
Enligt kammarrättens mening kan det sättas ifråga om en generell
sekretessbestämmelse, av vilken det inte ens framgår inom vilket
verksamhetsområde som bestämmelsen kan komma att tillämpas, uppfyller
kravet i 2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen på att begränsningar i
rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga.
4.1.3 och 4.2.2 Avgränsningsfrågor
Enligt lagförslagen bör räckvidden av de nya sekretessbestämmelserna till
skydd för enskilda och för allmänna intressen på grund av internationella
förpliktelser begränsas, så att bestämmelserna endast omfattar sådana uppgifter
som finns hos en myndighet som en direkt följd av en bindande EU-rättsakt
eller ett internationellt avtal. I promemorian berörs dock inte frågan hur
sekretessprövning ska ske när en uppgift finns hos en myndighet av flera skäl,
varav ett är hänförligt till internationella förhållanden enligt ovan. Mot
bakgrund av de gränsdragningsproblem som en sådan situation kan ge upphov
till ser kammarrätten gärna att frågan utreds vidare.
Postadress
Box 2302
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 5
E-post: [email protected]
Telefon
08-561 690 00
Telefax
08-14 98 89
Internet: www.kammarrattenistockholm.domstol.se
REMISSYTTRANDE
4.1.4 och 4.2.3 Närmare förutsättningar för sekretess
Den nuvarande lagstiftningstekniken på sekretessområdet innebär att
sekretessförpliktelser i EU-rättsakter och internationella avtal vid behov
genomförs genom specifika sekretessbestämmelser i OSL. Såsom påpekas i
promemorian kan den tekniken på sikt leda till att regelverket blir
svåröverskådligt och svårtillämpat.
Kammarrätten är dock tveksam till om den nu föreslagna lösningen – generella
sekretessbestämmelser som hänvisar till de sekretessförpliktelser som följder av
EU-rättsakten eller avtalet – är det bästa sättet att komma till rätta med nämnda
problem. De tillämpningsproblem som kan uppstå när svenska myndigheter ska
tolka sekretessförpliktelser i EU-rättsakter och avtal, samt i förekommande fall
pröva en uppgift mot sekretessbestämmelser i ursprungslandet, riskerar t.ex. att
leda till att uppgifter sekretessbeläggs i större utsträckning än vad som är
erforderligt.
4.4.1 Hänvisning till avtal eller rättsakt
I promemorian föreslås att det införs en ny bestämmelse i 6 kap. 3 a § OSL
genom vilken myndigheterna åläggs en skyldighet att, i ett beslut om avslag på
en begäran om utlämnande av allmän handling som grundas på någon av de nya
sekretessbestämmelserna, närmare ange vilken internationell
sekretessförpliktelse det i det aktuella fallet är frågan om.
Enligt 20 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) ska ett beslut genom
vilket en myndighet avgör ett ärende innehålla de skäl som har bestämt
utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Ett
elementärt krav härvidlag är att myndigheterna i sina beslut anger vilka
föreskrifter som de grundar sina avgöranden på (Hellners och Malmqvist,
Förvaltningslagen med kommentarer, 3 uppl., s. 238 f.). Att myndigheternas
motiveringsplikt framhålls i kompletterande särreglering får anses högst
ovanligt, om det ens förekommer. Kammarrätten ifrågasätter lämpligheten i att
införa en sådan ny bestämmelse endast, såsom det anges i förslaget, för att
tydliggöra myndigheternas skyldigheter i detta avseende. Förslaget avstyrks
därför i denna del.
4.4.2 Beskrivning av myndighetens allmänna handlingar
Vad avser det föreslagna tillägget i 4 kap. 2 § första stycket 6 OSL noterar
kammarrätten att det torde vara en grannlaga uppgift för myndigheterna att
upprätta en beskrivning som ger information om vilka bestämmelser i EUrättsakter och avtal som kan medföra att de nya sekretessbestämmelserna blir
tillämpliga hos respektive myndighet. Sådana krav på myndigheterna ställs inte
idag.
2 (3)
REMISSYTTRANDE
6. Kostnader
Som konstaterats ovan innebär lagförslagen att ett betydligt större
tillämpningsansvar åläggs myndigheterna vid sekretessprövning av uppgifter
som lämnats till eller inhämtats av myndigheten på grund av internationella
överenskommelser. En konsekvens av detta förhållande kan bli att fler beslut i
sekretessärenden överklagas till kammarrätt. Mot denna bakgrund efterlyser
kammarrätten en analys av hur förslagen kan komma att påverka domstolarna
vad avser tillkommande mål och kostnader.
___________________
Detta yttrande har beslutats av kammarrättslagmannen Magnus Ekman,
kammarrättsrådet Elisabet Reimers och tf. kammarrättsassessorn Robert Sand,
föredragande.
Magnus Ekman
Robert Sand
Kopia till
Övriga kammarrätter
Hovrätterna
Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm
Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM
Domstolsverket
Kammarrättens intranät
Tidningarnas telegrambyrå
3 (3)