Transcript Registrator Kammarrätten i Stockholm

Från: Ulf Bittner [mailto:[email protected]]
Skickat: den 13 september 2013 12:07
Till: 'Registrator Kammarrätten i Stockholm - KST'; '[email protected]'; '[email protected]';
'[email protected]'
Kopia: 'berit nygren'; '[email protected]'; '[email protected]';
'[email protected]'; Uppdrag Granskning; '[email protected]'; '[email protected]';
'[email protected]'; '[email protected]'; '[email protected]';
'[email protected]'; '[email protected]'; [email protected]
Ämne: Förtydligande och Komplettering till mål nr 2394-13 Berit Nygren utifrån idag av
Kammarrätten kommunicerat via tjänsteanteckning utifrån telefonsamtal med Ulf Bittner
Prioritet: Hög
Kammarrätten i Stockholm
[email protected]
t.f. Kammarrättspresident Mari Andersson
kammarrättslagman Jerry Eriksson
föredragande Åsa Bergvall
Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär av registrator bekräftelse via e-post till
[email protected] och [email protected] att denna kommunicering kommit Kammarrätten till del.
2013-09-13
Förtydligande och Komplettering till mål nr 2394-13 Berit Nygren utifrån idag av Kammarrätten
kommunicerat via tjänsteanteckning utifrån telefonsamtal med Ulf Bittner
Begär att Kammarrätten omprövar sitt tidigare beslut, se vad som framkommer via tjänsteanteckning av
denna dag.
Vad som är av största vikt för att fullständig rättssäkert skall erbjudas av domstolen, vilket är domstolens
skyldighet för att värna EU-rättigheten till fri rörlighet för Berit Nygren, är nämligen följande;
1.
Det viktiga är Rättssäkerhetsprincipen.
Vid Sveriges Regerings framträdande i EU-domstolen åberopas flitigt den obligatoriska
rättssäkerhetsprincipen bl.a. [1]Bressol-domen. Häri stadgas att det åligger begränsande myndighet att bevisa
nödvändighet och proportionalitet i sin lagstiftning för inskränkningen. Precisa omständigheter med
underbyggda analyser ska presenteras.
Sveriges Regering genom utrikesdepartementet Anna Falk har i EU-domstolen som argument i en dom
avkunnad 14 juni 2012 mål C-542/09 EU-kommissionen mot Nederländerna hävdat rättssäkerhetsprincipen
genom att hänvisa till mål C-73/08 Bressol punkt 40-41, 47-48 och 71. Citat;
Huruvida det föreligger särbehandling
40 Domstolen erinrar om att icke-diskrimineringsprincipen inte bara förbjuder direkt
diskriminering på grund av nationalitet, utan även alla former av indirekt diskriminering som, genom
tillämpning av andra särskiljningskriterier, i praktiken leder till samma resultat (se, för ett liknande resonemang,
dom av den 18 juli 2007 i mål
C-212/05, Hartmann, REG 2007, s. I-6303, punkt 29).
41 Om det inte finns sakliga skäl för en bestämmelse i nationell rätt eller om den inte
står i proportion till det eftersträvade målet, ska den anses som indirekt diskriminerande, om den till sin natur
innebär en risk för att medborgare i andra medlemsstater påverkas i högre grad än landets egna medborgare
och följaktligen riskerar att
[1]
C-73-08 Bressol punkt 41,47,48,71
särskilt missgynna de förstnämnda (dom av den 30 november 2000 i mål C-195/98, Österreichischer
Gewerkschaftsbund, REG 2000, s. I-10497, punkt 40, och domen det ovannämnda målet Hartmann, punkt 30).
Huruvida det finns skäl för särbehandlingen
47 Såsom domstolen slog fast i punkt 41 i förevarande dom utgör en särbehandling av
den typ som införs genom dekretet av den 16 juni 2006 en indirekt diskriminering på
grund av nationalitet som är förbjuden såvida det inte finns sakliga skäl för den.
48 För att vara motiverad ska den berörda åtgärden dessutom vara ägnad att säkerställa
förverkligandet av det legitima mål som eftersträvas med den och inte gå utöver vad
som är nödvändigt för att uppnå detta mål (se, för ett liknande resonemang, dom av
den 16 oktober 2008 i mål C-527/06, Renneberg, REG 2008, s. I-7735, punkt 81, och
av den 19 maj 2009 i de förenade målen C-171/07 och C-172/07, Apothekerkammer
des Saarlandes m.fl., REG 2009, s. I-4171, punkt 25).
71 Det åligger dock de behöriga nationella myndigheterna att visa att en sådan risk verkligen föreligger (se
analogt domen i det ovannämnda målet Apothekerkammer des Saarlandes m.fl., punkt 39). Enligt fast
rättspraxis ankommer det nämligen på nämnda myndigheter som antar en åtgärd som avviker från en
princip som fastställs i unionsrätten att, i varje enskilt fall, bevisa att åtgärden är ägnad att säkerställa
förverkligandet av det mål som anförts och att den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå
detta mål. De skäl som en medlemsstat kan åberopa ska således åtföljas av en bedömning av lämpligheten
och proportionaliteten av den åtgärd som medlemsstaten vidtagit och de precisa omständigheter som stödjer
dess argumentation (se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 mars 2004 i mål C-8/02, Leichtle,
REG 2004, s. I-2641, punkt 45, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Österrike, punkt 63). Det
är viktigt att det med hjälp av en sådan objektiv, utförlig och med sifferuppgifter underbyggd analys, och med
stöd av seriösa, överensstämmande och
övertygande uppgifter, kan visas att det föreligger en verklig risk för folkhälsan.
Slut citat.
2.
Principer enligt rättighetsstadgan
Högsta domstolen i mål Ö 1526-13 av 2013-07-16,åberopas som bevis, ang. dubbelbestraffning, slår
fast i punkt 38
 att domstolar självmant skall beakta rättighetsstadgans förbud och rättigheter.
A) Bifogar som bifogad fil Rättighetsstadgan, som åberopas som bevis i sin helhet, begär att domstolen
mycket nogsamt genomläser denna innan omprövning sker
B) Bifogar som bifogad fil HD dom av 2013-07-16 i mål nr 1526-13, som åberopas som bevis i sin helhet
och begäres mycket nogsamt genomläsas av kammarrätten innan omprövning sker.
OBS
Särskild begäran om separat beslut utifrån offentlighetsprincipen och förvaltningslag och av sedan Sveriges
riksdag beslutat sedan tidigare
Utöver denna kommunicering härovan skall detta särskilt tagas upp av Åsa Bergvalls chef Jerry Eriksson och
begär av kammarrättslagman Jerry Eriksson ett särskilt beslut i detta nu uppkomna då det gäller samtalet med
Åsa Bergvall, som återges via inspelat samtal via denna länk http://db.tt/IJLiSlsZ
Begär att samtalet återhöres av kammarrättens högste ansvarige tjänsteman.
Begär att detta särskilda begärda beslut är undertecknat av högste ansvarige tjänstemannen, Mari Andersson,
inom Kammarrätten i Stockholm.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Den anställde Åsa Bergvall slänger luren i örat på undertecknad när undertecknad begär att
den anställde skall göra tjänsteanteckning, vilket lagstöd har kammarrätts anställda för detta
förfarande emot allmänheten?
Den anställde Bergvall vägrar uppge e-post adress direkt till den anställde, har Bergvall
skyddad identitet eller är den anställde anställd av Säpo?
Direkt e-post adress får Åsa Bergvall icke lämna ut, enligt Bergvall, Åsa Bergvall måste prata
med en domare först innan Åsa Bergvall kan uppge direkt e-post adress, vem har infört
denna arbetsbeskrivning på kammarrätten i Stockholm?
Via växeln, som kan återhöras via denna inspelning http://db.tt/7AaDSzSS
a) Växel anställda lämnar direkt ut Åsa Bergvalls direkt e-post adress
b) Växel anställda lämnar direkt ut Åsa Bergvalls chef Jerry Erikssons direkt e-post adress
c) Vid särskilt kontroll samtal kontrolleras via ytterligare samtal om e-post adress och om
vem som är ytterst ansvarige tjänsteman är, växeln lämnar ut det direkt, vilket framgår
av denna kommunicering är Mari Andersson.
Har växel anställda andra instruktioner än anställda föredragande Åsa Bergvall utifrån det nu
bevisade och uppkomna?
Vem är ytterst ansvarig för att detta kan ske och förekomma i en svensk domstol?
Sammanfattning
Utifrån Berit Nygren ärendet har idag kommuncerat synnerligen viktiga delar utifrån rättssäkerhet till
domstolen Kammarrätten i Stockholm.
När det konstateras att anställda icke förstår, begriper och är kompetenta i vad EU-rätten innefattar,
nämligen;
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Omvänd bevisbörda gäller utifrån EU-rättigheten till fri rörlighet ägs av Berit Nygren och det är
domstolens skyldighet att bevisa om domstolen har för avsikt att förhindra denna fria rörlighet då med
fullständigt motiverat och fullt följbart rättssäkert beslut, inget godtycke eller skönsmässiga
bedömningar av anställda är då att uppfylla motivationsplikten, men så icke har gjort, har nu
omprövning av beslut begärts.
Det är synnerligen fullständigt rättsosäkert, utifrån EU-rätten där omvänd bevisbörda gäller och
domstolen har skyldighet att skydda Berits EU-rättighet till fri rörlighet, att då domstolen icke
begriper, förstår och respekterar vad som är fastslagit i Rättighetsstadgan, som bevisligen står över
svensk lag!
Domstolen har därmed i kommunicering till Berit Nygren i detta måls handläggning, tills motsatsen är
bevisat och ställt bortom all rimlig tvivel, kommunicerat delbeslut som är fullständigt godtyckligt och
fullständigt rättsosäkert, med att icke fullständigt motivera utifrån EU-rättspraxis,
Rättighetsstadgan(som står över svensk lag), där direktverkande EU-rättspraxis gäller som svensk lag
på området gränsöverskridande bättre/effektivare vård inom EU/EES, som Berits ärende omfattar,
eller för den delen svensk lag som åberopas som grund för delbeslut.
Att andra domstolar i Sverige, tingrätter inhämtat förhandsavgöranden från EU-domstolen går att leda
i bevis, många sådana, vilket givet ger frågeställning om vart tog lika inför lagen och
rättssäkerhetsprincipen vägen inom Kammarrätten i Stockholm då vägen?
Synnerligen mycket intressant frågeställning, 4, utifrån att Kammarrätten har skyldighet att skydda BN
EU-rättighet till fri rörlighet och att ingen svensk domstol, oss veterligen, någonsin har inhämtat
förhandsavgörande från EU-domstolen på området gränsöverskridande bättre/effektivare vård, hur
kan det komma sig utifrån rättsäkerhetsprincipen och lika inför lagen principen?
Här skall då påpekas att svaret sannolikt är att om förhandsavgörande inhämtas från EU-domstolen så
är svensk domstol skyldig at följa svaret och svaret utgör dessutom då EU-rättspraxis.
Vi har i så många ärenden inom svensk förvaltningsdomstol nu sett att detta sker generellt och
systematisk av förvaltningsdomstolarna ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen, där ingendera av
8.
9.
dessa omnämnda motiverar fullständigt följbart i rättssäkert beslut varför dessa avslår begäran om
förhandsavgörande från EU-domstolen.
Konklusionen måste då bli att domstolarna, som sedan nekat prövningstillstånd(i väldigt många
ärenden av oss känt), har en ”dold politisk” agenda att förhindra den fria rörligheten generellt och
systematiskt för allmänheten i Sverige att få åtnjuta bättre/effektivare gränsöverskridande vård inom
EU/EES men då utanför Sverige, dvs. domstolskorruption, vilket är synnerligen mycket allvarligt, tills
motsatsen är bevisat och ställt bortom allt rimligt tvivel.
Efter att under 6 års tid och ca 25 ärenden, där vi har fullständig insikt i vad Försäkringskassan,
förvaltningsdomstolarna och landstingen har på ”rättspatos” konstateras att det är fullständigt
rättssosäkert på detta område gränsöverskridande vård och EU-rättigheten till fri rörlighet. Rena ”vilda
västern” som en god vän uttryckte det hela. Här gäller således fullständig rättsosäkerhet.
 Det återstår nu att se om Kammarrätten i Stockholm fattar budskapet och beviljar muntlig
förhandling och förhandsavgörande från EU-domstolen innan frågan om prövningstillstånd
prövas för Berit Nygren.
 Det är nämligen på det viset att den omvända bevisbördan gäller även för domare i
domarkåren inom förvaltningsdomstolarna, då även i Kammarrätten i Stockholm tills
motsatsen är bevisad och ställt bortom all rimlig tvivel.
 Således är det icke Berit Nygren som skall bevisa att Berit har rätt till prövningstillstånd, det
är nämligen så att Kammarrätten i Stockholm skall bevisa att Berit Nygren icke har rätt till
prövningstillstånd och beviset skall vara utifrån EU-rätten och Rättighetsstadgan utifrån att
omvänd bevisbörda gäller. Om så icke sker förhindrar domstolen den fri rörligheten utifrån
att omvänd bevisbörda gäller utifrån EU-rätten står över svensk lag tack vare av Sveriges
riskdag beslutat sedan tidigare
 Därtill skall det för att vara fullständigt rättssäkert, för Berit Nygren, var motiverat utifrån
Rättighetsstadgan och då särskilt artikel 41.
 Åberopar således hela Rättighetsstadgan och all EU-rättspraxis på området som i sin helhet
berör målet 2394-13 Berit Nygren.
 Förutsätter att anställda inom Kammarrätten i Stockholm kan läsa innantill och därtill kan
prestera och leverera precis som anställda inom växeln personalen kunde, de skall ha en
eloge för sitt bemötande av allmänheten dvs. personalen i växeln!
 Mycket skyndsamt beslut begäres dels av högste ansvarige tjänsteman Mari Andersson och
dels då utifrån begärd omprövning där det förutsättes att budskapet har gått fram till
ansvariga domare och föredragande.
För Berit Nygren och allmänheten/rättssäkerheten i Sverige
Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU
http://eueeshealthcare.bloggproffs.se/
Sweden
e-post [email protected]
telefon 070-357 46 59 (international 0046 70 357 46 59)
SKYPE nr voulf56