Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 201:80)

Download Report

Transcript Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 201:80)

REMISSYTTRANDE

1 (4) Datum 2014-03-17 Diarienr AdmD-19-2014 Ert diarienr N2013/5588/ENT Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Betänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80)

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerat betänkande och har följande synpunkter.

Inledning

Utredningens förslag är förhållandevis långtgående och innefattar bildandet av en ny myndighet och en databasliknande servicetjänst. Samtidigt är förslagen otydligt beskrivna och underlaget brister i vissa grundläggande avseenden. Kammarrätten kan därför inte på befintligt underlag tillstyrka förslagen. Kammarrätten utvecklar sin bedömning i det följande.

De föreslagna reglernas tillämpningsområde m.m.

Kammarrätten anser att det skulle underlätta förståelsen av förslagen om det på ett tydligare sätt framgick vilka myndigheter och samhällssektorer som omfattas av förslagens tilltänkta tillämpningsområde. Det skulle då bli lättare att ta ställning till förslagens utformning. Såvitt framgår av betänkandet baserar sig förslagen på en kartläggning av 14 statliga myndigheter och dessas uppgiftslämnande och uppgiftskrav. Kammarrätten anser att förslagen, om dessa ska genomföras, inte bör knytas till andra än dessa 14 myndigheter. Kammarrätten anser därutöver att det är anmärkningsvärt att kartläggningen av dessa myndigheter inte var avslutad vid tidpunkten för att betänkandet färdigställdes.

Postadress Besöksadress

Box 2302 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 5

E-post

: [email protected]

Telefon

08-561 690 00

Telefax

08-14 98 89

Internet

: www.kammarrattenistockholm.domstol.se

REMISSYTTRANDE

I betänkandet anges att det är förknippat med stora osäkerhetsfaktorer att beräkna den samhällsekonomiska nyttan med förslagen, och att det även är svårt att uppskatta hur arbetskrävande förslagen är för de olika myndigheter som är tänkta att omfattas av dem. Kammarrätten anser mot den bakgrunden att det är oklart om nyttan av förslagen överväger kostnaderna och arbetsinsatsen dessa kan tänkas medföra.

Hantering av personuppgifter m.m.

2 (4) I betänkandets avsnitt 11.3 anges att Företagsdatamyndigheten kommer att behandla personuppgifter och att uppgifter om ett företag, när ett sådant bedrivs i form av enskild firma, regelmässigt kommer att vara personuppgifter. I avsnitt 11.3.3 anges vidare att en central fråga är om det inom ramen för servicetjänsten inte uppkommer sådan kartläggning och betydande integritets intrång som är grundlaggsskyddad enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. Avvägningen mellan Företagsdatamyndighetens behov av personuppgifter och skyddet mot kränkning av den personliga integriteten föreslås i betänkandet preciseras i den författning som kommer att reglera servicetjänsten. Författningsregleringens närmare utformning behandlas inte i det föreslagna betänkandet, varför kammarrätten saknar underlag för att bedöma vad som är nödvändig reglering. Det stora antalet uppgifter som är tänkt att hanteras av servicetjänsten talar dock, enligt kammarrättens mening, starkt för att servicetjänstens personuppgiftshantering bör regleras i lag.

Sekretessöverväganden

I avsnitt 11.2 anges att det i servicetjänsten kan uppkomma uppgifter om företagens affärs- eller driftförhållanden. I betänkandet konstateras vidare att frågan om behovet av sekretess bör fortsätta analyseras inom ramen för genomförandet av förslaget. Enligt kammarrättens mening är frågan om sekretess alltför grundläggande för att hanteras som en genomförandefråga. Kammarrätten efterfrågar en specifik utformning av en sekretessreglering eftersom det utan en sådan inte går att ta ställning till utredningens förslag på ett adekvat sätt.

Företagsdatamyndighetens roll och mandat

I författningskommentaren till 10 § i den föreslagna förordningen (se betänkandet s. 200 f.) anges att bakgrunden till den aktuella bestämmelsen är att Företagsdatamyndigheten ska få kännedom om vilka faktiska och upplevda hinder som finns i arbetet med att minska och förenkla företagens uppgifts lämnande och vidta åtgärder för att undanröja hindren. Kammarrätten anser att Företagsdatamyndighetens roll och mandat i detta avseende framstår som otydligt beskrivna.

REMISSYTTRANDE Redaktionella ändringar

Som nämnts kan kammarrätten inte tillstyrka de förslag som presenteras i betänkandet. För det fall att förslagen ändå skulle komma att genomföras har kammarrätten följande förslag till redaktionella ändringar i den föreslagna författningstexten.

3 §

Innehållsförteckningen stämmer inte och bör ses över.

5 §

I bestämmelsen definieras ”Uppgiftskravsregistret” som en benämning för ”registret över uppgiftskrav”. Denna benämning används därefter endast i 6 §. I 7 och 8 §§ används i stället den ursprungliga benämningen ”registret över uppgiftskrav”. Kammarrätten anser att det i den föreslagna förordningen bör användas en konsekvent terminologi. Vidare kan det ifrågasättas om inte definitionen av uppgiftskravsregistret bör flyttas till 4 §.

6 §

Det bör framgå att punkterna 1–6 är kumulativa. 3 (4)

7 §

Kammarrätten anser att det som bör hållas tillgängligt elektroniskt är uppgifterna i registret, och inte registret i sig. Vidare bör en annan formulering än ”var och en” användas.

8 §

Andra stycket förefaller överflödigt och bör utgå.

9 §

Bestämmelsen innebär, anger utredningen i betänkandets författnings kommentar, en erinran till myndigheterna att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Om detta är avsikten bör uttrycket ”ska” ersättas med ett ”bör”. Vidare bör det beaktas att omfattningen av myndigheters uppgiftskrav definitionsmässigt (se 3 § förordningen) följer av skyldighet enligt lag eller annan föreskrift, varför myndigheter i flera fall inte torde ha någon möjlighet att påverka sina uppgiftskrav. Det bör således, för det fall att bestämmelsen ska stå kvar, anges att myndigheterna har att verka för de föreslagna ändamålen. Vidare kan det ifrågasättas om det är ett självändamål att företagens uppgiftslämnande minskas. Formuleringen bör således utformas i stil med att uppgiftslämnandet ”inte blir onödigt stort” eller liknande.

21 §

Kammarrätten föreslår att uttrycket ”den enskilde” används i stället för ”denna”. ___________________

REMISSYTTRANDE

Detta yttrande har beslutats av kammarrättslagmannen Stefan Holgersson och kammarrättsrådet Maria Åhrling. Föredragande har varit kammarrättsfiskalen Petter Löfdahl. Stefan Holgersson Kopia till Petter Löfdahl Övriga kammarrätter Hovrätterna Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM Domstolsverket Kammarrättens intranät Tidningarnas telegrambyrå 4 (4)