Transcript Elevvardsplan2011.pdf

Elevvårdsarbetet inom
förskolan och den
grundläggande
utbildningen i
Jakobstad
Handledning för elevvårdspersonalen
Dagvårds- och utbildningsverket 2011
1
Innehåll
1.
Vad är elevvård? .............................................................................................................................. 4
1.1 Elevvårdsarbetets fem kompetenser .............................................................................................4
1.2 Elevvårdsgruppen ...........................................................................................................................7
1.3 Nätverksmöte .................................................................................................................................9
2.
Arbetsfördelningen inom elevvårdsarbetet .................................................................................. 10
2.1 Rektor .......................................................................................................................................... 10
2.2 Klasslärare/klassföreståndare ..................................................................................................... 10
2.3 Ämneslärare ................................................................................................................................ 10
2.4 Speciallärare ................................................................................................................................ 10
2.5 Ledande speciallärare.................................................................................................................. 11
2.6 Resurslärare ................................................................................................................................. 11
2.7 Studiehandledare ........................................................................................................................ 12
2.8 Skolgångsbiträde ......................................................................................................................... 13
2.9 Skolhälsovården .......................................................................................................................... 13
2.10 Skolkuratorn .............................................................................................................................. 13
2.11 Skolpsykologen .......................................................................................................................... 14
3.
Samarbetsformer inom elevvårdsarbetet ..................................................................................... 15
3.1 Pedagogiska team kring barn och elever som är i behov av stöd ............................................... 15
3.2 Skolteamet................................................................................................................................... 16
3.3 Samarbetet med hemmet ........................................................................................................... 16
3.4 Vårdnadshavarna......................................................................................................................... 17
3.5 Barnskyddet ................................................................................................................................. 17
3.5.1 Förfaringssätt vid barnskyddsanmälan ................................................................................ 17
4.
Lagar och bestämmelser som styr elevvårdsarbetet .................................................................... 18
4.1 Rättigheter och skyldigheter för skolans personal ...................................................................... 18
4.2 Tystnadsplikt................................................................................................................................ 19
4.3 Tystnadsplikten för olika sektorer ............................................................................................... 20
4.3.1 Förskolan och den grundläggande utbildningen .................................................................. 20
4.3.2 Vårdnadshavarna.................................................................................................................. 21
4.3.3 Hälsovården .......................................................................................................................... 21
4.3.4 Socialvården ......................................................................................................................... 22
4.3.5 FN:s barnkonvention ............................................................................................................ 22
2
5.
Orons gråzon ................................................................................................................................. 23
6.
Stöd i anslutning till undervisningsarrangemangen ...................................................................... 24
6.1 Allmänt, intensifierat och särskilt stöd ........................................................................................ 24
6.2 Ansvarsfördelning och exempel på stödåtgärder ....................................................................... 25
Bilagor:............................................................................................................................................... 27
Skolvisa bilagor: ................................................................................................................................. 27
Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder ........................................................... 28
Elevvårdsgruppens protokoll............................................................................................................. 29
Anteckningar för nätverksmöte ........................................................................................................ 30
ÖVERSIKT ÖVER SKOLHÄLSOVÅRDEN ............................................................................................... 31
PLAN FÖR TANDKONTROLL ............................................................................................................... 32
Källor:................................................................................................................................................. 33
3
Grunderna för elevvårdsarbetet inom
förskolan och den grundläggande
utbildningen i Jakobstad
Hänvisning till punkt 5.4.1 i Lpgr 29.10.2010
Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 28.9.2011
1. Vad är elevvård?
Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och
psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa.
Elevvården hör till alla som arbetar i skolan samt till de myndigheter som ansvarar för
elevvårdstjänster. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren.
Elevvård innebär både kollektivt och individuellt stöd. Genom elevvård främjas barnens och den
ungas lärande och harmoniska och sunda växande och utveckling. I arbetet inom elevvården ska man
försäkra sig om att lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och
vårdnadshavaren ska informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten.
Vårdnadshavarna ska informeras om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds
och bereds.
Elevvårdsarbetet är ett mångprofessionellt och sektoröverskridande samarbete, vilket är viktigt för
att skapa en helhetsuppfattning om elevens situation och behov av stödinsatser. Det
mångprofessionella samarbetet i skolan sker bl.a. i elevvårdsgruppens arbete och genom
nätverksmöten. Till det mångprofessionella elevvårdsarbetet hör förutom skolans personal även
skolhälsovårdaren, skolskolkuratorn och skolpsykologen. Vid behov anlitas socialvårdens eller
specialsjukvårdens tjänster. Målet är ökad förståelse för barnets situation och konkreta förslag som
leder till fungerande handlingsprogram som behövs för att stöda barnet.
1.1 Elevvårdsarbetets fem kompetenser
Grunden för ett fungerande elevvårdsarbete är:
Att det finns välkända rutiner
Att åtgärder man beslutar om genomförs
Att arbetet utvärderas
Elevhälsan och elevvårdsgruppen organiseras olika i olika kommuner. Men i varje skola ska det finnas
en elevvårdsgrupp med en tydlig arbetsprocess.
Att uppmärksamma
4
Att utreda
Att dokumentera
Att åtgärda och följa upp
Att utvärdera
Alla i skolan bör känna till vilka personer som ingår i elevvårdsgruppen. Eleven, vårdnadshavaren,
läraren och rektorn skall på den enskilda skolan kunna prata om ”vår elevvårdsgrupp”, där
medlemmarna är väl kända och lätta att komma i kontakt med. Tillgängligheten måste vara hög. Det
räcker inte med att veta vem som sitter i elevvårdsgruppen utan det måste vara möjligt, åtminstone
för eleverna, att enkelt komma i kontakt med de olika medlemmarna.
Elevvårdsgruppen bör inför varje läsår upprätta någon form av arbetsplan.
I arbetsplanen bör ingå:
En beskrivning av det kommande verksamhetsåret
Vilka prioriteringar man gör på skolan
Tydliga mål
I elevvårdsgruppen bör följande kompetenser ingå:
Den pedagogiska och skolledarkompetensen
Att arbeta med elevvård är en viktig uppgift för alla i skolan men speciellt för skolledaren. När
skolledaren aktivt tar del i elevvårdsarbetet, sätter det ambitionsnivån för skolan. Rektorn har det
yttersta ansvaret för att elever i behov av stöd uppmärksammas och att eleverna får det stöd som
krävs. Rektorn har en skolledarkompetens som kommer till användning i elevvårdsgruppens arbete.
Samtalen berör ofta frågor om skolans resurser, så därför är rektorns närvaro nödvändig. Rektorn
företräder också den pedagogiska sakkunskapen medan teamet också kan utökas med pedagogisk
kompetens från berörda lärare.
Den medicinska och omvårdande kompetensen
Skolhälsovården har en särställning inom elevvården eftersom dess arbete regleras i folkhälsolagen
14§. Inom folkhälsoarbetet åligger det kommunen att tillhandahålla skolhälsovård. Till
skolhälsovården hör att övervaka och främja elevernas hälsa och säkerhet inom den grundläggande
utbildningen. Skolhälsovårdaren skall samarbeta med undervisningspersonalen på skolan.
Skolhälsovårdaren med sin omvårdnadskompetens är skolhälsovårdens nyckelperson. Hon kan vara
ett nav inom elevvårdsarbetet på skolan, eftersom hon är den som känner eleverna ganska väl
genom deras hälsobesök. Hälsovårdaren blir en känd person för eleverna och hon blir en person på
skolan som eleverna kan vända sig till med både fysiska och psykiska besvär.
Läkaren är skolhälsovårdarens konsult i medicinska frågor. Skolan kunde ha en speciell läkare knuten
till skolan, en skolläkare, vilket skulle ge elevvårdsarbetet kvalitet och stabilitet. En skolläkare kunde
säkert också avlasta den övriga sjukvården. En läkare med sin medicinska kompetens kunde bidra till
skolans långsiktiga förebyggande arbete.
5
Den sociala kompetensen
Skolkuratorn står för elevvårdsgruppens kompetens i sociala frågor. Skolkuratorn har
högskoleutbildning och de flesta skolkuratorer har erfarenhet från annan social verksamhet i
kommunen. Skolkuratorn är också den person i elevvårdsgruppen som har kompetens i frågor som
berör hur samarbetet med socialtjänsten skall utformas. Tidigare var det vanligt att skolkuratorerna
arbetade med elever i de högre årskurserna men idag är skolkuratorer tillgängliga för elever i alla
åldrar.
Det enskilda samtalet med eleven är hörnstenen i skolkuratorns arbete och hon är en viktig person
för eleverna. Även skolkuratorns förebyggande arbete är en viktig del i elevvårdsarbetet. Lärare kan
ibland känna sig utlämnade när de skall arbeta med elever som är i behov av stöd, framförallt då man
har kontakt med föräldrar. I sådana fall kan skolkuratorn komma med goda råd.
Skolkuratorn arbetar tillsammans med klasslärarna och speciallärarna för att trygga övergångarna
mellan stadierna.
Den psykologiska kompetensen
Skolpsykologen har en av de viktigaste kompetenserna i elevvårdsgruppen för att garantera att
skolans samlade kompetens inom utvecklings- och gruppsykologin ligger på en tillräckligt hög nivå.
Till skolpsykologens arbete borde också ingå att ge intern fortbildning och handledning åt skolans
övriga personal. Därför bör den person som arbetar som psykolog i skolan vara lätt att nå.
Psykologen har oftast sitt arbetsrum på något annat ställe, eftersom hon servar alla skolor i
kommunen.
Psykologernas uppgift är att utreda barn med misstänkt utvecklingsförsening eller neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. Men lika viktigt är psykologens roll i uppföljningen av bedömningen.
Psykologen kan:
ha samtal med eleven och vårdnadshavarna
finnas med i elevvårdsteamets vidare planering
handleda den personal som skall vara ansvarig för handlingsprogrammet
utvärdera resultaten
Den specialpedagogiska kompetensen
Utgångspunkten för specialpedagogik och specialundervisning är att alla elever skall kunna inkluderas
i skolgemenskapen. Specialläraren hjälper när en elev är i särskilda svårigheter gällande inlärningen i
framförallt språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling.
Med specialpedagogik vill man bidra till en utveckling av skolmiljön så att alla elever får lära sig
utgående från sina behov och möjligheter. Specialläraren gör åtgärdsprogram tillsammans med
eleven, föräldrar och lärare. Specialläraren kartlägger också eleverna och gör undervisningsprogram
för elever eller grupper. Specialläraren undervisar själv elever i behov av särskilt stöd enskilt eller i
grupp. Specialläraren handleder lärarna när det gäller elever i behov av stöd.
6
Det är viktigt att elevvårdsarbetet styrs av förtrolighet, respekt för barnet/eleven och
vårdnadshavarna och av bestämmelser om parternas informationstillgång och tystnadsplikt.
1.2 Elevvårdsgruppen
I varje skola ska finnas en elevvårdsgrupp vars uppgift är att koordinera skolans elevvårdsärenden.
Elevvården ska främja och upprätthålla elevernas studieframgång samt deras psykiska och fysiska
hälsa. Skolans elevvårdsgrupp består av skolans rektor och övrig personal ur skolans kollegium.
Rektorn fungerar som elevvårdsgruppens ordförande och sammankallare. Gruppen väljer
mötessekreterare. I de mindre skolorna deltar rektor, speciallärare och berörda lärare samt vid
behov övriga berörda lärare i elevvårdsgruppens möten. I de större skolornas elevvårdsgrupper
deltar skolans rektor, specialläraren, studiehandledaren, skolhälsovårdaren, skolkuratorn och/eller
skolpsykologen samt vid behov berörda lärare och skolgångsbiträden.
Elevvårdsgruppen sammanträder regelbundet, minst en gång per månad, men helst oftare. I åk 6-9
sammanträder elevvårdsgruppen varannan vecka, så att åk 6-7 en vecka och åk 8-9 följande vecka.
Målet med elevvårdsgruppens möten är konkreta åtgärdsförslag och fungerande handlingsprogram
för de elever som har behov av stödåtgärder.
Elevvårdsgruppens möten och elevvårdsärenden protokollförs enligt godkänd protokollmodell. Elev
och vårdnadshavare har rätt att få protokollsutdrag och utdrag över de anteckningar som gjorts om
eleven. Rätten kan utövas av vårdnadshavarna och eleven. Utbildningsanordnaren är skyldig att
informera vårdnadshavare och elever om deras rättigheter.
I ett fungerande elevvårdsarbete är arbetsfördelningen viktig. Man bör komma överens om vem som
har huvudansvaret, vem som diskuterar med eleven, vem som kontaktar hemmet och vem som
handleder läraren. De beslut som tas i elevvårdsgruppen bör alltid följas upp.
All personal inom undervisningssektorn och personer i yrkespraktik är bundna av tystnadsplikt vad
gäller spridande av uppgifter om elever och deras skolgång, hemliv, studieprestationer, hälsa eller
något annat som kan anses beröra deras väl och ve.
Elevgenomgång av eleverna görs på hösten. Elevvårdsgruppen kallar turvis varje klasslärare eller
klassföreståndare och man går systematiskt igenom klassens elever. Vid behov deltar även
skolgångsbiträdena. Under elevgenomgången går man igenom alla årskurser och diskuterar vilka
elever som är i behov av stödåtgärder. Det kan vara fråga om inlärningssvårigheter, motoriska
svårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala problem eller annat som skolans personal känner oro
för kring eleven. Mötet protokollförs. Under vårterminen följs åtgärdsförslagen upp och behov av
vidare stödåtgärder diskuteras.
7
Elevvårdsgruppen bör under sitt första möte på hösten göra upp en verksamhetsplan för läsåret. I
verksamhetsplanen ska ingå:

Tidtabell över terminens/årets möten.

Hur arbetet inom gruppen fungerar, vem deltar, ansvarsfördelning inom gruppen.

Hur protokoll skrivs, vem som skriver, hur det arkiveras och vem som får en kopia
av protokollet.

Kort redogörelse över elevvårdspersonalens uppgifter, arbetsmetoder och arbetstider.

Beskrivning om när och hur kontakten till föräldrarna bör skötas. Skolan kan använda sig av
verksamhetsplanen när man informerar föräldrar om skolans elevvårdsgrupp och hur man
arbetar i den. Verksamhetsplanen kan sättas som bilaga i skolans läsårsplan.

Ärenden till elevvårdsmöten ska vara förberedda så att man i början av ett möte kan gå
igenom vilka ärenden man ska hinna med inom utsatt tid. Om man ämnar ta upp ärenden
som direkt berör skolhälsovårdare, skolpsykolog och skolskolkurator är det bra att informera
dessa innan mötet så de har en chans att förbereda och kolla upp ärendet.

Varje klass kan gås igenom under hösten. Klassläraren/klassföreståndaren bör då förbereda
sig genom att tänka igenom vilka elever som han/hon har någon form av oro för och
kontakta föräldrarna redan innan mötet om det är möjligt. Vid klassgenomgångar ska endast
den berörda klassläraren vara med, denne kan på förhand diskutera med övriga lärare ifall
det finns oro för någon enskild elev.

En del av elevvårdsmötena ska alltid reserveras för uppföljning och behandling av aktuella
ärenden. Detta innebär att om man också ska gå igenom en klass under mötet, så bör det i
början eller slutet av mötet reserveras tid för övriga aktuella ärenden och uppföljning.

Möten ska hållas i ett avskilt rum.

Elever ska i sin frånvaro behandlas med respekt och sättet att tala om dem, deras familjer
och eventuella svårigheter ska vara sakligt.

Protokollet från elevvårdsmöten kan med fördel skrivas under mötet på en bärbar dator.
Elevvårdsmötets protokoll är offentlig handling och i detta ska endast allmänna ärenden
antecknas. Elevvårdsgruppens mötesprotokoll får gärna skrivas med löpande numrerade
paragrafer för att underlätta uppföljningen. För ändamålet finns en särskild
protokollblankett: ”Elevvårdsmötesprotokoll” (bilaga 2). Protokollet justeras under följande
elevvårdsmöte.

Anteckning gällande enskilt elevärende görs inte i själva protokollet utan på skild blankett
”Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder” (bilaga 1). Denna ska innehålla
8
en hänvisning till elevvårdsmötet (datum), vem som initierat ärendet, vad ärendet handlar
om, beslut och motivering om åtgärder och vem som ansvarar för dessa samt en tidtabell
för uppföljning av ärendet samt vem som delgivits beslut. Utvärdering och uppföljning
antecknas på samma blankett fortlöpande så länge elevens ärende är aktuellt. Anteckningar
gällande enskild elev förvaras i respektive elevs mapp för elevens ärenden utom räckhåll för
obehöriga. Det som behandlas under elevvårdsmöten faller under tystnadsplikten och bör ej
diskuteras med icke berörda parter.

Möten för planering och utveckling kan gärna hållas med hela skolans personal, speciellt när
det gäller genomgång av kris-, mobbnings- och säkerhetsplaner.
1.3 Nätverksmöte
När oron kring en elevs skolgång och välmående är stor och det krävs stödinsatser från många olika
håll bör nätverksmöte hållas i skolan. Nätverksmöten hålls som en del av elevvårdsgruppens
praktiska arbete med eleven och initierandet antecknas i elevvårdsgruppens mötesprotokoll. Vanliga
orsaker till behov av nätverksmöte kan vara stor skolfrånvaro, mental ohälsa, svaga skolprestationer,
drogproblem eller sociala problem.
Rektorn eller specialläraren sammankallar till nätverksmöte. Möte som hålls exempelvis på socialen
eller annan plats kan sammankallas av annan initiativtagare. Även skolpsykologen kan sammankalla
till nätverksmöte. I mötet deltar alltid elevens vårdnadshavare. Eleven själv ska gärna delta ifall det
bedöms som ändamålsenligt. Elever i de högre klasserna bör alltid delta själva. Beslut om åtgärder
som inte är förankrade hos eleven är oftast verkningslösa. Från skolans sida deltar rektorn,
skolkuratorn, klassläraren, studiehandledaren samt ev. assistenter enligt hur behovet för ärendet
ifråga förutsätter. Övriga sektorer/yrkesgrupper som kan delta i ett nätverksmöte är skolpsykolog,
skolhälsovårdare eller skolläkare, socialarbetare samt eventuell annan sakkunnig.
Målet med nätverksmötet är att utvärdera elevens helhetssituation både i och utanför skolan.
Stödinsatser planeras utgående från elevens och familjens behov. På mötet görs en tydlig
arbetsfördelning över vem som ansvarar för vilka stödåtgärder. På nätverksmötet bestäms alltid tid
för uppföljningsmöte. Insatser och överenskommelser tillkännages elevvårdsgruppen.
Anteckningar vid nätverksmöten görs av specialläraren eller klassläraren.
(blankett: Anteckningar för nätverksmöte, bilaga 3)
9
2. Arbetsfördelningen inom elevvårdsarbetet
2.1 Rektor
Rektorn är ansvarig för elevvårdsarbetet. Förutom att rektorn är ordförande för elevvårdsgruppen,
ansvarar han/hon för elevvårdsmötets förberedelser, protokoll och uppföljning. Rektorn har ansvar
för mötets laglighet (bl.a. iakttagande av tystnadsplikten och rätten att dela information) och för att
god förvaltningssed iakttas. Rektorn är ansvarig för att skolans krisplaner och anti-mobbningsplaner
är uppdaterade och att alla i skolan känner till deras innehåll. Rektorn är också ansvarig för att
information gällande elevvården når hemmen. Rektorn har det yttersta ansvaret för att det görs en
individuell plan för varje elev som beviljats särskilt stöd. Rektor ansvarar för att registrering av
elevuppgifter och dokumentation över elever upprätthålls och uppbevaras lagenligt.
2.2 Klasslärare/klassföreståndare
Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att det görs en pedagogisk bedömning och för
uppgörandet av planen för elevens lärande. Klassläraren/klassföreståndaren samarbetar med
specialläraren och elevvårdsgruppen kring uppgörande, uppföljning och revidering av plan för
elevens lärande för de som får intensifierat stöd. Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att
den pedagogiska metodiken och verksamheten i klassen följer de planer som uppgjorts för elever i
behov av stöd. Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för handledning av skolgångsbiträde i det
pedagogiska arbetet i de lägre klasserna. I de högre klasserna tillfaller denna uppgift specialläraren.
Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för kontakten till hemmen och ska regelbundet hålla
utvecklingssamtal med vårdnadshavarna kring stödåtgärder till eleven och uppföljningen av elevens
utveckling. Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för handledningen av eleven och att den
utgör en kontinuitet genom hela skolgången.
2.3 Ämneslärare
Ämnesläraren ansvarar för den ämnesrelaterade pedagogiska metodiken och verksamheten i klass
för de elever som är i behov av stöd. Ämnesläraren ska samarbeta med specialläraren och lägga upp
strategi för de elever som är i behov av stöd och delta i uppgörande av elevernas individuella planer
(både Epl och IP) i fråga om innehåll och lämpliga mål som berör ämnet. Ämnesläraren ska informera
specialläraren/klassföreståndaren om elevens framsteg .
2.4 Speciallärare
Specialläraren är ansvarig för de elever som har beviljats särskilt stöd. Specialläraren kartlägger
elever i åk 1 och senare enligt uppgjord planering. Specialläraren ansvarar för att det görs en
10
pedagogisk utredning för elever i behov av särskilt stöd och för uppgörandet av den individuella
undervisningsplanen. Likaså ansvarar specialläraren för uppföljandet och utvärderingen av planen.
Specialläraren samarbetar med rektor, klasslärare/klassföreståndare/resurslärare i fråga om att
ordna lämliga undervisningsarrangemang för elever i behov av särskilt stöd. Specialläraren
samarbetar med och handleder klasslärare/klassföreståndare/ämneslärare och skolgångsbiträden
när det gäller elever i behov av stöd. Specialläraren jobbar individuellt och i smågrupp med elever
och som kompanjonlärare i klass. Specialläraren är ordinarie medlem i elevvårdsgruppen och
ansvarar för uppbevarandet och uppdaterandet av de individuella undervisningsplanerna.
Specialläraren samarbetar med mottagande/överlåtande skola och kuratorer vid stadieövergångarna
för att upprätthålla kontinuiteten i stödåtgärderna för eleven.
2.5 Ledande speciallärare
Ledande specialläraren förbereder i samarbete med bildningsdirektören ärenden till skolteamet. Hon
fungerar som kontaktperson mellan skolorna och skolteamet. Inom den grundläggande utbildningen
kartlägger hon skolornas behov och önskemål när det gäller specialpedagogiska frågor. Ledande
specialläraren sammankallar speciallärarna till gemensamma träffar där verksamheten inom
specialundervisningen analyseras och förenhetligas. Kontakt och samarbete med skolkuratorerna
främjar kontinuiteten av stödåtgärder till eleverna. Ledande specialläraren fungerar som handledare
för de övriga speciallärarna i elevvårdsarbetets process, bland annat när det gäller dokumentation av
stödåtgärder och förberedande av ärenden inför beslut om stöd.
2.6 Resurslärare
Resursläraren är oftast speciallärare till utbildningen och arbetar med att stöda elever tillsammans
med förskolläraren, klassläraren och specialläraren.
Förskola - åk 5
Resursläraren kartlägger eleverna i förskolan för att tidigt upptäcka eventuella svårigheter.
Tillsammans med förskolläraren planerar, ger och utvärderar resursläraren stöd till de elever som
redan upptäckts i ett tidigare skede och har behov av stöd. Vid behov kontaktas expertis utifrån.
Resursläraren deltar i så kallade planeringssamtal och utvärderingssamtal tillsammans med
vårdnadshavarna och förskollärarna.
I nybörjarundervisningen ger resursläraren bl.a. stödundervisning och specialundervisning och
kan fungera som kompanjonlärare i klass
planerar tillsammans med klassläraren och specialläraren allmänt, intensifierat och särskilt
stöd
tar fram alternativt material och alternativa undervisningsmetoder för elever i behov av
allmänt och intensifierat stöd
handleder klassläraren i undervisningen av elever i behov av stöd
deltar i samtal med vårdnadshavarna
11
samarbetar med specialläraren och planera och besluter om vidare åtgärder för elever i
behov av stöd (pedagogisk utredning - särskilt stöd)
tillkallar expertis utifrån vid behov
dokumenterar givet stöd och ansvarar för sammanställande av den pedagogiska
bedömningen och tillsammans med lärarna gör upp plan för elevens lärande
Åk 6 - 9
Resursläraren
kan fungera som speciallärare, undervisa och stöda elever som behöver allmänt eller
intensifierat stöd i flexibla grupper som är sammansatta efter behov utifrån rådande
situation
kan fungera som specialklasslärare i smågruppsundervisning även för elever som får särskilt
stöd
kan fånga upp och stöda elever som på grund av sjukdom eller andra orsaker haft längre
frånvaro från skolan och ge dem tillfälligt stöd, allmänt stöd.
kan time- out- undervisa elever som på grund av dåliga skolvanor eller andra orsaker behöver
jobba i mindre grupp eller individuellt tillsammans med resursläraren (allmänt eller
intensifierat stöd)
kan undervisa och stöda "nya" elever som behöver stöd, allmänt stöd.
kan fungera som kompanjonlärare i klass
kan undervisa elever med dålig skolmotivation periodvis
planerar och genomför undervisningen tillsammans med de lärare till vars klass eleven
egentligen hör
deltar i den pedagogiska bedömningen och uppgörande av elevens plan tillsammans med
elevens övriga lärare
kan föredra ärenden i elevvårdsgruppen och vid behov delta i elevvårdsgruppens arbete
deltar i samtal med elev och vårdnadshavare för att verka för ett gott samarbete med
hemmet
Resurslärarens uppgifter är inte helt bindande utan uppgifterna varierar beroende på vad som
lämpar sig bäst för eleven samt lärarna. Resurslärarens uppgifter är i dagsläget ganska liknande
speciallärarens uppgifter, men arbetsområdet är större. All planering och genomförande och
utvärdering sker i samarbete med elevens lärare i övrigt, även med övriga speciallärare.
2.7 Studiehandledare
Studiehandledaren ha en viktig roll i elevvårdsarbetet i de högre klasserna. Han/hon hjälper eleven
att långsiktigt planera sina studier genom att ge individuell handledning, men också handledning i
klass. Då det finns behov samarbetar han/hon med specialläraren i planeringen av elevens fortsatta
studier. Studiehandledaren kan gärna ingå i elevvårdsgruppen. Handledningen av elever i de lägre
klasserna ansvarar klassläraren för.
12
2.8 Skolgångsbiträde
Skolgångsbiträdet arbetar i klass med en eller flera elever i behov av stöd. I de lägre klasserna är det
klassläraren som handleder skolgångsbiträdet med specialläraren fungerar som handledare i de
högre klasserna. Skolgångsbiträdet är inte i ansvarsposition i sitt arbete. Närmare instruktioner för
skolgångsbiträdets arbetsuppgifter ges av respektive skolas rektor. Skolgångsbiträdet ska förutom att
vägleda och stöda eleverna enligt lärarens anvisningar även vara delaktig i samarbetet och
elevvårdsarbetet i skolan i helhet i enlighet med rektors anvisningar.
2.9 Skolhälsovården
Skolhälsovårdens uppgift är att följa upp barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling och hälsa
genom regelbundna hälsokontroller på skolan minst en gång per läsår. Skolhälsovården fungerar som
en fortsättning på barnrådgivningsarbetet i dagvården och förskolan och strävar till tidig upptäckt av
barn i behov av stöd för sin utveckling. Skolhälsovården ger rådgivning och stöd till föräldrar i hälsooch sjukvårdsfrågor. Samarbetet med skolans personal och annan elevvårdspersonal kring frågor som
berör barnets hälsa och välmående poängteras. Skolhälsovården strävar till att befästa sunda
levnadsvanor hos skoleleven.
Varje skola har en egen skolhälsovårdare som besöker skolan regelbundet för hälsokontroller.
Skolhälsovårdarna deltar i skolornas elevvårdsgrupper minst en gång per termin, men gärna oftare.
Skolhälsovårdarna håller också lektioner för eleverna inom olika teman (se Hälsogranskningsplanen).
Eleverna kallas också regelbundet till tandvården för kontroll, men tandläkarbesök lyder inte under
skolans verksamhet och därför bör vårdnadshavaren observera att skolan inte ansvarar för eleverna
varken under resan till och från tandläkaren eller då de är hos tandläkaren.
Kontakta skolhälsovården:
då du har funderingar kring barnets/elevens fysiska, psykiska eller sociala utveckling
och hälsa
då barnet/eleven har någon sjukdom som har betydelse för skolsituationen (t.ex.
allergier, infektionsbenägenhet, diabetes eller epilepsi)
Bilagorna 4 och 5: Plan för hälsogranskning
Plan för tandvården
2.10 Skolkuratorn
Skolkuratorns uppgift är att delta i skolornas elevvårdsarbete och fungera som socialarbetare på
skolan. Skolkuratorn deltar i det förebyggande elevvårdsarbetet ute på skolorna och arbetar för en
god skolmiljö tillsammans med skolans personal. Skolkuratorn fungerar ofta som kontaktperson och
koordinator då flera olika instanser, speciellt socialen, kopplas in på elevvårdsarbetet.
13
Till skolkuratorns uppgifter hör att ge stödsamtal åt barn och unga samt handleda och stöda
föräldrarna och lärarna. Genom sitt arbete med grupper/klasser jobbar skolkuratorn för att stärka
atmosfären och samarbetsandan i klassen och skolan. Skolkuratorn är samarbetslänken med de
sociala myndigheterna.
Inför stadieväxlingen från åk 5 till åk 6 besöker kuratorn alla femteklasser i mars/april. För
Språkbadsskolan gäller stadieövergången från åk 6 till åk 7. Kuratorn informerar om Oxhamns skola
samt ber eleverna fylla i en blankett som är till hjälp bl. a. vid uppgörandet av de nya klasserna i åk 6.
Kuratorn diskuterar enskilt med klasslärarna för att få nödvändig information så att elevernas
fortsatta skolgång kan ordnas på bästa sätt. Kuratorn gör klasserna för de blivande sjätteklassisterna.
För eleverna i åk 5 samt för Språkbadsskolans åk 6 ordnas en besöksdag i Oxhamns skola i maj. På
hösten träffar kuratorn eleverna enskilt för att höra hur skolgången har kommit igång samt hur de
trivs i sin nya skola.
Skolkuratorn deltar regelbundet i skolornas elevvårdsmöten. Skolkuratorn verkar i nära samarbete
med övriga yrkesgrupper och instanser inom elevvården.
Kontakta skolkuratorn
då du känner oro över barnets/elevens mående (t.ex. förändringar i beteendet,
deppighet, ängslighet, utåtagerande, tappad skolmotivation, ätstörningsproblematik)
då barnet/eleven själv önskar samtala med någon utomstående vuxen
vid förändringar i familjeförhållanden eller andra omständigheter där barnet/eleven
kan behöva stöd
vid mobbning, kamratkonflikter i skolan
vid skolk, skolvägran
då du behöver råd eller stöd i föräldrarollen
2.11 Skolpsykologen
Skolpsykologen deltar i skolornas elevvårdsarbete som sakkunnig på frågor kring elevernas kognitiva,
psykiska och sociala utveckling samt även i frågor om mentala problem.
Till skolpsykologens uppgifter hör att handleda föräldrar och skolans personal kring frågor om
utveckling, fostran och stödåtgärder. Skolpsykologen utreder olika typer av inlärningssvårigheter och
andra svårigheter som kan försvåra barnets skolgång. Skolpsykologen strävar till att skapa en
helhetsbild av barnets situation inklusive hemmets resurser och eventuella utmaningar.
Skolpsykologen arbetar både på individ-, grupp- och samfundsnivå. På individnivå kan elever
erbjudas psykologisk kartläggning och stödsamtal. På gruppnivå kan skolpsykologen arbeta med olika
typer av grupp- och kommunikationsövningar i klass samt arbeta med barnet tillsammans med dess
familj. På samfundsnivå deltar skolpsykologen i förebyggande elevvårdsarbete och utvecklingsarbete
både i skolan och i samarbetet med andra instanser.
14
Skolpsykologen deltar i elevvårdsgruppernas möten vid behov men minst en gång per termin.
Kontakta skolpsykologen
då du har funderingar kring barnets kognitiva, psykiska eller sociala utveckling
då barnet mår dåligt av någon orsak
då du har funderingar kring barnets inlärning i skolan
då du behöver råd och stöd i uppfostringsfrågor
3. Samarbetsformer inom elevvårdsarbetet
3.1 Pedagogiska team kring barn och elever som är i behov av stöd
Pedagogiska team är ett arbetslag bestående av en grupp av vuxna som tillsammans planerar och
utvärderar vilken typ av stöd och undervisning ett barn eller en elev är i behov av.
I de nya läroplansgrunderna betonas att den pedagogiska personalens kunskap ska beaktas i större
utsträckning än tidigare när det gäller att vidta stödåtgärder för barn eller elev i behov av stöd. Den
pedagogiska personalen är den som har den allra tätaste kontakten med eleven och därför har den
bästa kunskapen om vilket stöd som behövs. Det pedagogiska teamet ska ge ärenden som är svårare
vidare till elevvårdsgruppen.
För att en lärare inte ensidigt ska behöva fatta beslut om stödåtgärder är det viktigt att det finns ett
team av personer som känner och har att göra med barnet eller eleven och därmed tillsammans kan
planera för eleven utifrån flera perspektiv. Det pedagogiska teamet ska sammanträda regelbundet
och följa elevens framsteg. Det pedagogiska teamet planerar tillsammans elevens undervisning
utifrån de planer man har gjort upp.
Pedagogiska team kan finnas kring alla elever i behov av stöd på alla nivåer. De pedagogiska teamens
sammansättning beror på hur stor personalen är och vilka som är engagerade i och undervisar de
elever som behöver stöd. De pedagogiska teamen kan vid behov kalla in rektor, kurator,
skolpsykolog, hälsovårdare eller annan expertis, men dessa kan inte permanent ingå i alla team. Det
ska finnas flera team i varje skola och dessa team ska träffas kontinuerligt och regelbundet.
I åk 6-9 är behovet av pedagogiska team påfallande. Ämneslärare i de högre årskurserna ser ofta bara
en sida av sina elever och det är bra att ha en grupp lärare och annan personal inom skolan som kan
ge andra perspektiv på eleverna och deras behov. För att de pedagogiska teamen ska fungera är det
viktigt att man utgår från eleverna och deras behov lika väl som man ser till hur ofta läraren
undervisar respektive elev i behov av stöd. Genom teamets samarbete kan man tillsammans lägga
upp en strategi utifrån plan för elevens lärande (EPL) och på så sätt kunna anpassa undervisningen
för eleven på bästa sätt. Samtidigt får man chans att tillsammans i teamet dryfta sina bekymmer och
problem gällande eleverna och få råd och hjälp av kollegerna i själva arbetet. Genom att man är flera
som funderar tillsammans kring eleverna man ansvarar för, blir det lättare att planera och anpassa
undervisning och stödåtgärder så att eleven får den hjälp han behöver på alla plan. Upplever det
pedagogiska teamet att problemen är av sådan art att man har behov av annan expertis ges ärendet
vidare till elevvårdsgruppen. Det pedagogiska teamets uppgift är att i första hand att sätta upp
strategier och planera elevens undervisning och vardag i skolan så att den fungerar både för eleven
15
och för de lärare som ska undervisa. Sett ur elevens synvinkel borde eleven känna sig tryggare om
han vet att det finns ett nätverk som engagerar sig i honom och hans skolgång kontinuerligt.
För att systemet med pedagogiska team ska fungera ska teamen vara permanenta åtminstone för ett
år i taget. Varje team har ansvar för ett visst antal elever som de följer upp i alla ämnen som eleven
behöver stöd i, men även har en helhetssyn på hur eleven fungerar i vardagen i skolan.
När man lärt känna elevmaterialet på hösten organiserar man ett lämpligt antal team i skolan och
varje team ska utse en ansvarig, lämpligen en klasslärare eller klassföreståndare som förbereder
ärenden och fungerar som kontaktperson och sammankallare. Teamets möten ska ske regelbundet.
Teamets möten behöver inte protokollföras men allt planerat och givet stöd ska dokumenteras och
inom teamet besluter man vem som ansvarar för dokumentationen av respektive elevs stöd. Är det
fråga om IP-elev är uppgiften speciallärarens, men om det är fråga om intensifierat stöd är uppgiften
vanligen förskollärarens, klasslärarens eller klassföreståndarens, om man inte kommer överens om
annat.
3.2 Skolteamet
Skolteamet är ett tvåspråkigt, yrkesövergripande samarbetsteam som har helhetsöversikt över
elevvårdsarbetet i staden.
Medlemmar i teamet är bildningsdirektören, social- och
hälsovårdsdirektören, ledande socialarbetare, ledande skolhälsovårdare, ledande speciallärare,
skolkuratorer, skolpsykologer. Teamets uppgifter är att diskutera och dra upp riktlinjer för det
yrkesövergripande samarbetet inom elevvården. Till teamets uppgift skulle höra att fördela resurser
för skolgångsbiträden, utredningar och terapier och se till att elever i behov av stöd remitteras till
rätt enhet.
Teamet sammanträder två gånger per termin. Sammankallare och beredare av ärenden är
bildningsdirektören. Skolkuratorerna för protokoll över mötena.
3.3 Samarbetet med hemmet
Redan vid den första kontakten med förskolan och skolan är det bra att etablera ett gott samarbete
med hemmet. Ansvaret för kontakten ligger förutom på rektor även på förskollärare och klasslärare/
klassföreståndare. Genom föräldramöten och utvecklingssamtal som genomförs enligt respektive
skolas läsårsplaner underlättas kontakterna till vårdnadshavarna. Formulär som underlag för
diskussioner vid enskilda samtal gör samtalen ändamålsenliga, sakliga och smidiga. Eleven kan med
fördel delta i utvecklingssamtalen tillsammans med vårdnadshavarna. Även nybörjaren kan och bör
involveras i diskussioner om vad som känns bra och vad som är jobbigt eller svårt. Självvärdering och
reflektion på elevens nivå är en del av handledningen och en naturlig del av inlärning och utveckling.
Ifall möten sker via tolk är det viktigt att se till att informationen går fram och att möten förbereds
noga.
Rektor är ansvarig för att vårdnadshavarna tillhandahålls all den information de lagligen har rätt till.
Skolan är också skyldig att informera om vilka dessa rättigheter är. Ett utmärkt sätt att öppna och
bjuda in till samarbete i god anda är att hålla öppet hus i skolan. Vårdnadshavarna ges möjlighet att
16
ta del av undervisningen, skolans mål och metoder. En öppen diskussion kring överenskommelser
med hemmet gynnar alla. Skolan kan presentera vilka förväntningar och önskemål man har och
hemmet får vara delaktiga i skolans verksamhet.
Elevvårdsgruppen besluter om vem som informerar och sköter den huvudsakliga kommunikationen
med hemmet, eleven och övriga samarbetsparter när det gäller de ärenden som behandlats. I
skolrelaterade ärenden är läraren den naturliga kontaktpersonen, men när det gäller psykologiska,
sociala eller hälsorelaterade frågor eller frågor kring lag och förordning är det viktigt att rollen som
kontaktperson överförs till andra aktörer. Lärarens huvudsakliga uppgift är att undervisa och
handleda eleverna. Tydlig ansvarsfördelning minskar missförstånd och underlättar lärarens uppgift.
3.4 Vårdnadshavarna
Vårdnadshavaren ansvarar för elevens uppfostran och omvårdnad. Han ser till att eleven kommer till
skolan regelbundet och i tid. Vårdnadshavaren hjälper eleven genom att följa upp läxläsningen och
om möjligt stöda denna. Vårdnadshavaren bedömer och avgör om eleven ska stanna hemma på
grund av sjukdom och meddelar skolan om frånvaro samma dag. Vårdnadshavaren samarbetar med
skolan och tar kontakt om det är något som bekymrar eller är oklart och informerar skolan om det är
något hemma som påverkar elevens skolgång. Vårdnadshavaren ansvarar för sin del i gemensamma
överenskommelser gällande stöd till eleven.
3.5 Barnskyddet
Socialarbetarna tar emot och utreder barnskyddsärenden och koordinerar stödåtgärder både inom
förebyggande barnskyddsarbete och inom reell barnskyddsverksamhet. Man beviljar familjearbetare
till familjer i behov av extra stöd, såsom till exempel stödpersoner eller ekonomiskt stöd till
fritidssysselsättning och lägerverksamhet. Familjearbetarna stöder föräldrarna och ger råd i
fostringsfrågor. De hjälper familjen att hitta rutiner i vardagen och i stöder familjen i krävande
livssituationer. Socialarbetarna kontaktas om det finns omständigheter som äventyrar ett barns
välmående och utveckling, när det behövs stödåtgärder i barnets familj och vardag.
3.5.1 Förfaringssätt vid barnskyddsanmälan
Barnskyddet är en samarbetspartner för dagvård och utbildning och tillsammans jobbar man med att
trygga barnets uppväxt i dagvård och skola. Skolkuratorn är den naturliga länken till socialvårdens
personal.
En dialog mellan barnskyddet och dagvårds- och skolpersonalen tryggar barnets situation också inom
dagvård och skola. Även sekretessbelagda uppgifter kan yppas utan vårdnadshavarnas samtycke om
detta är nödvändigt för att trygga barnets vård, omsorg eller utbildning.
(KlienträttighetsL 812/2000 16 §, 20 §, GrUL 624/2010 41 §)
17

En barnskyddsanmälan (BarnskyddsL 25 §) ska göras även om vårdnadshavarna inte upplever
att det finns behov av barnskydd.

Bedömning av barnskyddsbehovet (BarnskyddsL 25 a §) görs alltid tillsammans med barnets
vårdnadshavare.

Dagvårds- och skolpersonal kan också kontakta socialvårdspersonalen via skolans kurator
eller direkt för att få råd och konsultation vid behov.
När en barnskyddsanmälan eller samarbetsförfrågan inkommer kartläggs barnet.
Inom 7 vardagar kontaktas vårdnadshavarna och barnet.

Vid småsnatterier, fortkörning, rökning och liknande förseelser sänds brev hem och inga
vidare vidtas ifall det är en förstagångsförseelse.

I övriga fall kallas barnets vårdnadshavare in för samtal, även dagvårds- eller skolpersonal
kan kallas till detta första möte.
Inom 3 månader görs utredning av barnskyddsbehovet .

genom bedömning, samtal med vårdnadshavare och barn, nätverksmöten m.m.
Ett beslut om klientskapet fortsätter eller avslutas görs skriftligt.

Vårdnadshavarna har ingen besvärsrätt över beslutet.
Ifall klientskapet fortsätter görs en klientplan.

Vårdnadshavarna har inte besvärsrätt över planen.

I planen skrivs in de stödåtgärder som rekommenderas, t.ex. familjearbete, MVC,
skolkurator. Planen kan även inkludera stödåtgärder för dagvård eller skola. Initiativet till
samarbetet tas av barnskyddet.
4. Lagar och bestämmelser som styr elevvårdsarbetet
4.1 Rättigheter och skyldigheter för skolans personal
Om eleven t.ex. uppträder osakligt och stör undervisningen, kan han/hon bestraffas. Beslagtagna
föremål skall returneras till eleven/vårdnadshavaren senast vid arbetsdagens slut. Läraren har inte
rätt, utan lov, att utföra en undersökning av eleven, t.ex. genom att granska väskan eller fickorna.
18
Rektor och lärare har rätt att avlägsna en störande elev från klassrummet/övrigt
undervisningsutrymme, om eleven inte lyder anvisningen att avlägsna sig. Vid avlägsnandet av eleven
får inga maktmedel användas (PL 477/2003 36b§).
Om läraren hotas kan en brottsanmälan till myndighet göras. Om läraren misshandlas, är det orsak
att göra brottsanmälan till polisen. Det är orsak att göra det även om den som utför handlingen är
under 15 år.
De personer som ansvarar för undervisningsarrangemangen, lärare, skolgångsassistenter, övrig
personal eller praktikanter har tystnadsplikt. Om en person inom social- och hälsovården eller i
skolväsendet innehar en tjänst eller befattning och fått veta om ett barn som är i behov av familjeoch individanknutet barnskydd, bör han/hon meddela om detta ärende till socialväsendet.
Läraren/klassföreståndaren bör följa upp frånvaron för en elev i grundundervisningen och meddela
om olovlig frånvaro till elevens vårdnadshavare.
Skolan bör, vid uppgörandet av läroplanen, även göra en plan över hur man skyddar elever mot våld,
mobbning och trakasserier samt verkställa planen och övervaka uppföljning och förverkligande.
Om eleven som följd av opassande beteende isoleras från klassen i form av kvarsittning eller annan
form av följd som inte sker i klassrummet med de andra eleverna, får eleven ej lämnas ensam, utan
närvaro av en vuxen.
4.2 Tystnadsplikt
All personal inom undervisningssektorn och personer i yrkespraktik är bundna av tystnadsplikt.
Uppgifter som är sekretessbelagda är bland andra uppgifter som gäller elevernas och deras
familjemedlemmars personliga förhållanden, till exempel levnadssätt, fritidssysselsättningar,
familjeliv, politisk övertygelse, inom privatlivet uttalade åsikter och deltagande i
föreningsverksamhet, samt uppgifter om den ekonomiska situationen, hälsotillståndet och
handikapp.
Sekretessbelagda är uppgifter om att en elev fått intensifierat eller särskilt stöd, befriats från
undervisning och de handlingar som hänför sig till dessa och de uppgifter som ingår i dem.
Sekretessbelagda är också handlingar som gäller elevvården och de uppgifter som ingår i dem. Även
resultat i psykologiska test av eleven eller lämplighetsprov samt elevens provprestationer är
sekretessbelagda. De betyg som ges eleven är offentliga, med undantag av verbal bedömning av
elevens personliga egenskaper som undantagsvis kan ingå och som är sekretessbelagda. Skyldiga att
iaktta sekretess är skolans rektor, lärare, personer som genomgår undervisningspraktik,
skolgångsbiträden, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och
ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning.
De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra
utbyta information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för eleven. Den
19
som överlämnar en uppgift är tvungen att överväga om det är fråga om till exempel sådan
information som är nödvändig för att trygga elevens eller de övriga elevernas trygghet och säkerhet.
Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom hos eleven som ska beaktas i
undervisningssituationen. Även om det för utlämnandet av en uppgift finns en sådan i lagen nämnd
grund som avses ovan, är det alltid i första hand skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens
samtycke till att lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett
gott samarbete och förtroende.
Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras
från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen. För att kunna ordna
undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna
rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheten, andra
tjänsteproducenter inom socialservice och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom
hälsovården.
Om en elev övergår till utbildning eller morgon- och eftermiddagsverksamhet som en annan
utbildningsanordnare ordnar, ska den tidigare utbildningsanordnaren utan hinder av bestämmelserna
om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga
för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya
utbildningsanordnaren. Sekretessbelagda uppgifter kan inte utan vårdnadshavarens samtycke ges ut
då eleven övergår till annan undervisningen än undervisning enligt lagen om grundläggande
utbildning, till exempel gymnasieutbildning eller yrkesutbildning.
4.3 Tystnadsplikten för olika sektorer
4.3.1 Förskolan och den grundläggande utbildningen
Tystnadsplikt: Lag om grundläggande utbildning 40 § 1 mom: Förtroendevalda, personalen i skolorna
och personer som deltar i yrkespraktik får inte olovligen för utomstående röja vad fått veta om
elevernas, personalens eller familjemedlemmarnas personliga förhållanden och ekonomiska
ställning.
OffentlighetsL 24 § 30 och 32 p: Uppgifter om elevvård, befriande från undervisning, provprestationer, verbala betyg, levnadssätt, fritidssysselsättningar och familjeliv är sekretessbelagda.
Rätt att ge uppgifter utan samtycke: GrundUtbL 40 § 2 mom: Utan hinder av tystnadsplikt får de i 1
mom. avsedda samt skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt myndigheter som
svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas
ändamålsenligt.
Anmälningsskyldighet: BarnskyddsL 25 § (se nedan). De som är anställda eller innehar ett
förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet eller producent av morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av
sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen,
om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som
äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds.
20
Polisanmälan: Endast i fall ”grova brott på färde” (dvs. inte fullbordade brott): bl.a. grov misshandel,
rån, grovt narkotikabrott (StraffL 15:10)
Begäran om bedömning av barnskyddsbehovet: BarnskyddsL 25 a §. Den anmälningsskyldige som
avses i 25 § kan också uppfyllas genom att en anhållan om bedömning av barnskyddsbehovet görs
tillsammans med barnet eller barnets vårdnadshavare, under förutsättning att 1) anhållan görs utan
dröjsmål och 2) den person som enligt 25 § 1 mom. är anmälningsskyldig uppger vilka
omständigheter som lett till att anhållan görs.
Diskussion i klientens ärende: BarnskyddsL 31 § För att behovet av barnskydd skall kunna utredas
och barnskydd ordnas skall det ordnas diskussioner, i vilka barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna,
andra personer som svarar för barnets vård och fostran eller centralt deltar i vårdnaden om barnet,
andra personer som står barnet eller familjen nära samt myndigheter och andra samarbetspartners
vid behov kan delta utifrån en bedömning som görs av en anställd inom barnskyddet.
4.3.2 Vårdnadshavarna
GrundUtbL 3 § 3 mom: Utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen. Vårdnadshavaren
har rätt att bestämma om barnets personliga angelägenheter och företräda barnet i dessa
angelägenheter (VårdnadsL 4 §). Vårdnadshavaren har följaktligen i allmänhet rätt att få del av
sekretessbelagda uppgifter om barnet (de är inte ”utomstående” enl. GrundUtbL 40 § 1 mom ovan).
Om barnet är omhändertaget har socialnämnden rätt att fatta beslut om barnets vård och rätt att
företräda barnet (BarnskyddsL 45 §). Vårdnadsskapet kvarstår dock hos föräldrarna som en
”slumrande rättighet”.
Begränsningar:
KlienträttighetsL 11 §: Klienten och dennes lagliga företrädare har rätt att få del av sekretessbelagda
uppgifter. En minderårig kan med hänsyn till ålder, utvecklingsnivå och sakens natur av vägande skäl
förbjuda utgivande av uppgifter, ifall detta inte klart strider mot den minderåriges intresse.
PatienträttighetsL 9 § En minderårig patient som med beaktande av ålder och utveckling kan fatta
beslut om vården har rätt att förbjuda att uppgifter om hans hälsotillstånd och vård ges till hans
vårdnadshavare.
OffentlighetsL 11 §: Myndigheten kan vägra lämna uppgift till part bl.a. om det skulle strida mot ett
barns intresse eller ett synnerligen viktigt enskilt intresse.
4.3.3 Hälsovården
Tystnadsplikt: OffentlighetsL 24 § 25 p: Uppgifter om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den
hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller om någons sexuella beteende eller
inriktning är sekretessbelagda. Generell tystnadsplikt även i 17 § lagen om yrkesutbildade personer
inom hälso- och sjukvården (bl.a. hälsovårdare, läkare och §). Observera dock undantaget inom
skolväsendet enl. GrundUtbL 40 § 2 mom. psykologer).
PatienträttighetsL 13: Journaluppgifter är sekretessbelagda. Utan patientens skriftliga samtycke får
journaluppgifter inte lämnas till utomstående. Med utomstående avses sådana som inte verkar inom
verksamhetsenheten.
21
Man har ej rätt att ge uppgift till andra myndigheter utan samtycke eller uttrycklig lagstöd (Se
KlienträttighetsL 20)
Anmälningsskyldighet enl. BarnskyddsL 25 §
4.3.4 Socialvården
Tystnadsplikt: KlienträttighetsL (812/2000): Uppgifter om socialvårdsklienter eller andra enskilda är
hemliga. Sekretessen gäller också privata aktörer (14-15 §). Uppgift får lämnas ut med klientens eller
hans företrädares samtycke (16 §). Sekretessbelagda uppgifter kan i undantagsfall yppas utan
samtycke, om detta är nödvändigt för tryggande av vård, omsorg eller utbildning (17 §). Dessutom
kan uppgifter ges för utredning av brott eller bidragsfusk (18§).
Rätt att erhålla uppgifter:
KlienträttighetsL 20 §: Socialvårdsmyndigheterna har rätt att erhålla uppgifter av andra myndigheter,
privata aktörer inom social- och hälsovården samt banker, oberoende av dessas tystnadsplikt, om
uppgifterna är nödvändiga för skötseln av lagstadgade uppgifter.
Anmälningsskyldighet:
BarnskyddsL 25 §: De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och
hälsovården, undervisningsväsendet eller producent av morgon- och eftermiddagsverksamhet för
skolelever är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en
anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap
om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller
eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds.
4.3.5 FN:s barnkonvention
3. artikeln: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa
komma i främsta rummet.
12. artikeln: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i
förhållande till barnets ålder och mognad.
Källor: Henrik Hägglund. Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Eva Gottberg professor, jur.dr Turun yliopisto.
22
5. Orons gråzon
Bekymmerszonerna för den oro som en anställd känner för barnet/ den unga, samt de
nätverksinriktade arbetsmetoderna.
Ingen oro
1.
En viss oro
2.
Ingen oro alls
En viss oro
eller undran
har funnits,
stark tilltro till
de egna
möjligheterna.
3.
Upprepade
gånger
bekymrad
eller
förvånad,
tilltron till de
egna
möjligheterna
är god.
Tankar om
behov av att
sätta in mera
resurser.
Stödet från
hemmet och
kolleger
fungerar. Man
behöver inte
ens tänka på
det. Den egna
verksamheten
passar väl in i
helheten.
Oron kan minska genom egna
handlingar.
Förutsägelse: saker och ting
ställs till rätta inom ramen för
det egna arbetet.
Inget behov av att aktivera
nätverk i detta skede.
Däremot gärna kontakt med
hemmet och stödsamtal med
kolleger.
Orons gråzon
4.
5.
Bekymren
växer, tilltron
till de egna
möjligheterna
försvagade.
Stora
bekymmer; de
egna
resurserna
håller på att ta
slut.
Överväger att
be om
tilläggsresurser
och öka
kontrollen. *
Ett klart
uppfattat
behov av
tilläggsresurser
och kontroll
Bekymren minskar inte genom
egna handlingar.
Förutsägelse: om man fortsätter
som förr kommer man att stå
inför stora svårigheter.
Osäkerhet: hur tänker de andra
och vad gör de?
Samarbetsförsöken ger inte
önskat resultat.
7.
Ständiga
bekymmer;
barnet/ den
unga är i fara.
De egna
resurserna
håller på att ta
slut.
Mycket
stora
bekymmer;
barnet/den
unga i
omedelbar
fara. De
egna
resurserna
Tilläggsresurser har tagit
och kontroll
slut.
måste sättas in Omedelbar
genast.
förändring
av
situationen
krävs.
Bekymren försvinner inte
förrän barnet/ den unga är i
säkerhet.
Förutsägelse: svårigheterna
kan inte lösas enbart inom
ramen för det egna arbetet.
Man behöver klara och
målinriktade åtgärder och
befogenheter.
Behov av mångprofessionellt
nätverkssamarbete inom
elevvårdsgruppen och över
sektorsgränserna: hur kan
man snabbt få igång ett
samarbete som klarar en
krissituation och ger trygghet
och psykologisk kontinuitet.
* kontroll= behärska situationen bättre genom att t.ex. begränsa ett oönskat beteende.
Källa: Ta upp oron. Eriksson och Arnkil. Stakes 2008. S. 44
23
Behov av nätverkssamarbete,
både inom elevvårdsgruppen
och med hemmet: hur
koordinera och planera och
genomföra samarbetet?
Stor oro
6.
6. Stöd i anslutning till undervisningsarrangemangen
6.1 Allmänt, intensifierat och särskilt stöd
Alla elever i förskolan och den grundläggande utbildningen har rätt till stöd oberoende av grad. För
elever i behov av endast temporärt eller kortvarigt stöd erbjuds allmänt stöd.
De elever som är i behov av stöd utöver vad man kan erbjuda inom ramen för det allmänna stödet,
har rätt till intensifierat stöd. Stödåtgärder givna åt dessa elever ska dokumenteras och elevernas
arbete ska planeras i en så kallad ”Plan för elevens för lärande” (EPL).
Elever som är i behov av ytterligare stöd har rätt till särskilt stöd som planeras och dokumenteras i
en individuell plan (IP). Undervisning av dessa elever med EPL och IP ska planeras utifrån deras
respektive planer. Allt givet stöd och specialarrangemang ska dokumenteras.
Speciallärarna ansvarar för dokumentation och utvärdering av IP:na i samarbete med berörda klassoch ämneslärare. För dokumentation av det intensifierade stödet till elever med EPL ansvarar
klasslärarna/klassföreståndarna.
På hösten träffas lärare som undervisar samma elever som är i behov av stöd, för att planera hur
man ska lägga upp stödet till dessa och hur samarbetet med resurslärare/speciallärare ska ske.
Rekommenderas att man bildar permanenta pedagogiska lärarteam utifrån det gemensamma
elevunderlaget. Lärarlagen träffas regelbundet och diskuterar och planerar arbetet kring dessa elever
tillsammans i mån av möjlighet.
Ifall man upptäcker att elever som varit i behov av allmänt stöd (fått stödundervisning,
differentiering, läxstöd mm.) behöver intensifierat stöd, eller det är fråga om andra mindre problem
tas frågan upp i det pedagogiska lärarteam som samarbetar kring den eleven. Man gör en
pedagogisk bedömning (blankett A.1)tillsammans med klassläraren/klassföreståndaren och besluter
hur man går vidare. Alternativen är:
1. att man fortsätter med allmänt stöd,
2. att man i elevvårdsgruppen besluter att elevens ska få intensifierat stöd och det görs upp en plan
för elevens lärande (blankett A.2) eller
3. att man för frågan vidare till den mångprofessionella elevvårdsgruppen som ska höra elevens
vårdnadshavare och göra en pedagogisk utredning (blankett B.1)ur vilken ska framgå elevens
framsteg och det intensifierade stöd som eleven fått, samt en beskrivning av elevens
helhetssituation. Vid behov ska den pedagogiska utredningen kompletteras med ett psykologiskt,
eller medicinskt expertutlåtande eller motsvarande sociala utredning. Beslut om särskilt stöd fattas
av bildningsnämndens svenska sektion. Vårdnadshavarna har besvärsrätt över beslutet. Ifall man
fattat beslut om särskilt stöd görs en individuell plan (blankett B.2) för eleven.
Den individuella planen är ett pedagogiskt instrument och kan inte överklagas.
24
6.2 Ansvarsfördelning och exempel på stödåtgärder
Allmänt stöd
ELEVEN
VÅRDNADSHAVAREN
FÖRSKOLLÄRAREN/
KLASSLÄRAREN/
KLASSFÖRESTÅNDAREN/
ÄMNESLÄRAREN
SPECIALLÄRAREN/
RESURSSPECIALLÄRAREN
ELEVVÅRDSTJÄNSTER
ALLMÄNT STÖD (EPL)
Lindriga, tillfälliga svårigheter i skolarbetet
 Gemensamma ansträngningar för elevens utveckling
 Differentierar undervisningen
 Ger stödundervisning
 Ger läxstöd
 Diskuterar med hemmet om gemensamma stödåtgärder
 Utvärderar stödåtgärderna




Läs- och skrivtest höst och vår
Handleder läraren kring stödåtgärder
Specialundervisning på deltid
Skolkurator, skolhälsovård m.m.
Intensifierat stöd
Ansvarar
ELEVEN
VÅRDNADSHAVAREN
KLASSLÄRAREN/
KLASSFÖRESTÅNDAREN/
SPECIALLÄRAREN/
RESURSSPECISLLÄRAREN
ELEVVÅRDSGRUPPEN/
REKTORN
SKOLPSYKOLOGEN
ELEVVÅRDSTJÄNSTER
25
INTENSIFIERAT STÖD - EPL
Tydliga svårigheter i skolarbetet. Allmänt stöd räcker inte till.
 Gemensamma ansträngningar för elevens utveckling
 Diskuterar med vårdnadshavaren om behov av vidare
stödåtgärder
 Gör pedagogisk bedömning som underlag för beslut om
intensifierat stöd
 Gör upp plan för elevens lärande tillsammans med
berörda lärare och specialläraren
 Utvärderar planen regelbundet
 Deltar i planeringen av planen för elevens lärande (EPL)
 Ger specialundervisning på deltid
 Deltar i pedagogisk utredning ifall behov av ytterligare
stöd finns
 Gör specialpedagogisk utredning
 Besluter om intensifierat stöd. Beslutet protokollförs.
 Deltar vid behov i uppgörande av plan för elevens lärande
(EPL)
 Planerar vid behov elevvårdstjänster
 Följer upp och dokumenterar det intensifierade stödet i
elevvårdsgruppens protokoll
 Utreder vid behov inlärningssvårigheter
 Bidrar vid behov med sakkunskap
 Skriver utlåtande om ev. behov av skolgångsbiträde eller
andra särskilda undervisningsarrangemang
 Skolkurator, skolhälsovård, andra elevvårdstjänster
Exempel på stödåtgärder inom det intensifierade stödet
Särskilt stöd
Ansvarar
ELEVEN
VÅRDNADSHAVAREN
KLASSLÄRAREN/
KLASSFÖRESTÅNDAREN
SPECIALLÄRAREN
SKOLANS
ELEVVÅRDSGRUPP
SKOLPSYKOLOGEN
ELEVVÅRDSTJÄNSTER
BILDNINGSNÄMNDENS
SVENSKA SEKTION
SÄRSKILT STÖD - IP
Stora svårigheter som innebär beslut om 11-årig läroplikt eller särskilt
stöd.
 Gör anhållan om särskilt stöd
 Deltar i uppgörandet av elevens IP
 Diskuterar med vårdnadshavaren om behov av vidare
stödåtgärder
 Gör pedagogisk utredning i samråd med berörda lärare och
elevvårdsgruppen, är underlag för beslut om särskilt stöd.
 Undervisar eleven i klass enligt elevens individuella läroplan (IP)
 Gör upp IP-plan i samråd med föräldrarna och klassläraren
 Ger specialundervisning på deltid/heltid enligt elevens
förutsättningar
 Ansvarar för pedagogisk utredning
 Utvärderar IP:n minst 1 ggr/läsår
 Förbereder granskning av beslutet inför åk 3 och åk 7
 Hör eleven och föräldrarna inför beslut om särskilt stöd
 Planerar vid behov elevvårdstjänster
 Följer upp och dokumenterar elevens utveckling och
stödåtgärder i elevvårdsgruppens protokoll
 Gör vid behov (avgörs i elevvårdsgruppen) psykologisk utredning
som underlag för beslut om särskilt stöd
 Skriver utlåtande om ev. behov av skolgångsbiträde eller andra
särskilda undervisningsarrangemang
 Skolkurator, skolhälsovård, andra elevvårdstjänster
 Begär medicinsk eller social utredning vid behov
 Skolteamet deltar i planering av elevvårdstjänster och
habiliterande stödåtgärder
 Fattar beslut om särskilt stöd
 Beviljar extra resurser för skolgångsbiträde och särskilda
undervisningsarrangemang
26
Exempel på stödåtgärder inom det särskilda stödet
Ytterligare anvisningar, handlingsplaner och modellblanketter för planerna finns i den pedagogiska
stödhandboken.
Bilagor:
1.
2.
3.
4.
5.
Anmälan till elevvårdsgruppen
Elevvårdsgruppens protokoll
Anteckningar för nätverksmöte
Plan för hälsogranskning
Plan för tandvården
Skolvisa bilagor:
Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier
Krisplan
Räddnings- och säkerhetsplan
Ordnings- och trivselregler
Plan för att förhindra bruk av tobak, alkohol och droger och hur handla vid
överträdelser
27
bilaga 1
Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder
Datum:
Elev:
Skola:
Ärendet togs upp av:
Orsak:
Redan vidtagna åtgärder:
Diskuterat problemet med eleven
Kontaktat vårdnadshavare
Vidtagit disciplinära åtgärder
Använt skolgångsbiträde
Klass:
Kontaktat kurator
Kontaktat hälsovårdare
Kontaktat skolpsykolog
Kontaktat skoldirektör
Konsulterat annan sakkunnig hjälp utifrån
Gett stödundervisning
Gett specialundervisning
Bifogar pedagogisk bedömning A.1.
Flyttat elev (till annan plats eller klass)
Bifogar pedagogisk utredning B.1.
Kontaktat rektor
Förslag till åtgärder: (vilka och ansvarspersoner)
Fyll i på elevvårdsmötet: (mötesdatum och § )
I mötet deltog: (namn och yrke)
Datum och §:
Elevvårdsgruppens beslut (åtgärder och ansvarsfördelning):
Beslutet har delgivits följande:
Ansvarsperson:
Utvärdering och uppföljning: (mötesdatum och § )
I mötet deltog: (namn och yrke)
Kort beskrivning av nuläget:
Elevvårdsgruppens beslut (åtgärder och ansvarsfördelning):
Beslutet har delgivits följande:
Ansvarsperson:
28
bilaga 2
Elevvårdsgruppens protokoll
skola
Datum
20
Närvarande
Ordinarie
rektor
ordförande
skolkurator
(skolpsykolog)
skolhälsovårdare
speciallärare
sekreterare
Övriga närvarande (namn och yrke)
Namnteckningar
ordförande
sekreterare
Protokolljustering
Ärenden:
§
Sammanträdets öppnande
§
Genomläsning samt justering av föregående mötesprotokoll
§
Fastställande av föredragningslistan
§
Nya elevvårdsärenden (antecknas på skild personlig blankett)
§
Utvärdering/ uppföljning av gamla elevvårdsärenden (antecknas på skild personlig blankett)
§
§
§
§
29
nr
bilaga 3
bilaga 2
Anteckningar för nätverksmöte
Skola:
Datum:
Elev, ärende (datum och § från elevvårdsgruppens protokoll):
Klasslärare:
Ärendet initierat av:
Närvarande:
Beskrivning av aktuell situation:
Åtgärder och ansvarsfördelning:
Datum för uppföljning:
Elev:
Vårdnadshavare:
Lärare:
Rektor:
30
bilaga 4
ÖVERSIKT ÖVER SKOLHÄLSOVÅRDEN
Åk
Hälsogranskning
Inför
skolstart
F
Förskolegranskning
Skolhälsovårdaren
Besöksdag på våren
före skolstart
Kort presentation om
skolhälsovård
Dietblankett
Besöksdag
1
* Omfattande
hälsoundersökning
Vaccinationer Hälsofostran
Kontrollera
vacciner
Morgonmålet
Presentation av SHV
Annat
Hälsovårdare
deltar enligt
önskemål
* Läkarunder- Föräldramöte
sökning
2
Hälsoundersökning
(Tidigare v.b.)
Var vän med ditt
hjärta
3
Hälsoundersökning
Personlig hygien
4
Hälsoundersökning
Egenvård
Första hjälp
5
Omfattande
undersökning
Pubertet
Tobakslektion
6
Hälsoundersökning
(Tobakslektion)
Föräldramöte
7
Hälsoundersökning
(Pubertet)
Föräldramöte
8
Omfattande
undersökning
Sällskapande, etik
Sex och samlevnad
Hälsoundersökning
Samlevnadsfrågor,
etik
9
v.b.
21.3. 2011 C:\Documents and Settings\jkbst-05\Desktop\Hela elevvårdsplanen 27.5..docx
* = under planering
31
Läkare
Läkarundersökning
Läkarundersökning
Ungdomsintyg
Ungdomsintyg
v.b.
bilaga 5
PLAN FÖR TANDKONTROLL
TIDTABELL FÖR UNDERSÖKNING AV SKOLKLASSER
enligt tandläkarmötet 4.11.2010 / 3.2.2011, med reservation för förändringar
6-åringar - undersökning utförs av munhygienist under våren
1 -klassens undersökning utförs av tandläkare - tidig vår
3 -klassens undersökning utförs av tandläkare - sen vår
5 -klassens undersökning utförs av tandläkare - sen höst
8 -klassens undersökning utförs av tandläkare - sen höst
16 – åringarna får hem info (sk. passiv kallelse) enligt födelsedatum med info:
”Du måste själv ta ansvaret och sköta om kontakten till kliniken enligt den information som du
har fått vid senaste tandkontroll”
32
Källor:
Eriksson, E & Arnkil, A (2008) Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger.
Gottberg, Eva (2011) Sammanställning av lagtexter. Föreläsning i Jakobstad 20.1.2011.
Grankulla- Häggblom, M (2006) Dom säger att skolan är en skola för alla men det stämmer bara ifall
varje elev är som alla andra. Ansvarstrappa för specialundervisningen ur ett lagstiftningsperspektiv.
Uppsats för rektorsutbildning. ÅA/FC Vasa.
Hägglund, H. (2008) Sekretesslagstiftningen och sektoröverskridande multiprofessionellt samarbete.
Föreläsningsmaterial från föreläsning i Helsingfors 13.11.2008.
Helsingius,W (2011) Välmående elev i trygg skola .Hangö.
Högström, B. & Engelholm, M-L (2006) Plan för barn och elever i behov av stöd. Esbo.
Nykarleby elevvårdsplan (2011) www.nykarleby.fi/barn och unga/elevvård.
Peltonen, H. Utbildningsstyrelsen (2010) Aktuellt inom elev- och studerandevården. Föreläsning i
Helsingfors 4.11.201, Nationella elevvårdsdagar.
Rosenberg, B & Selin, A-S (2008) Elevvården i Åbo, Handledning för lärare.
Rönty, Simo (2010) Oppilashuollon tehtävät yleisessä tuessa. Föreläsningsmaterial, Jyväskylä
27.1.2010.Tehostettua ja erityistä tukea tarvitsevien oppilaiden opetuksen kehittämistoimintaan
2010 liittyvä koulutus.
Peltonen, Heidi (2010) Aktuellt inom elevvården 2010 Utbildningsstyrelsen.
Utbildningsstyrelsen (2010) Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande
utbildningen.
33