Stockholms universitetsbibliotek

Innehåll

Överbibliotekariens inledning

Den snabba utvecklingen inom den vetenskapliga informationsförsörjningen kräver ett medvetet förhållningssätt och en långsiktig planering. Den omgivande kartan förändras ständigt och användarnas förväntningar på litteratur, service och information är höga. Bibliotekets utveckling är av central betydelse för universitetets kärnverksamheter utbildning och forskning, då dessa förutsätter en väl fungerande informationsförsörjning. Likaså måste bibliotekets roll som studiemiljö och mötesplats för studenter värnas. Lokalerna ska vara attraktiva och spegla ett universitet som har som vision att vara nationellt ledande. De områden som kräver särskild fokusering under de närmaste fem åren är därför dels en tydligare övergång till digitala resurser och digital service, dels utveckling och omstrukturering av bibliotekslokalerna. Biblioteksstyrelsen gav i december 2005 biblioteket i uppdrag att sammanställa en långsiktig plan för perioden 2007-2011. Planen skulle uppdateras vartannat år. Föreliggande plan avser perioden 2010-2014 och anger bibliotekets huvudriktning. Avsikten är också att planen ska ge bibliotekets medarbetare en helhetsbild och ett stöd i arbetet. För kontinuerlig uppföljning och avstämning görs verksamhetsplaner varje år.

Catarina Ericson-Roos

Vision för Stockholms universitet

Vision för Stockholms universitet

År 2015 skall utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Vision för Stockholms universitetsbibliotek

Stockholms universitetsbibliotek ska vara ett levande gränssnitt mellan den samlade vetenskapliga kunskapen och universitetets studenter, lärare och forskare för att tillgodose ett föränderligt informationsbehov. Utvecklingen av verksamhetens grundpelare – vetenskaplig informationsförsörjning, vetenskaplig kommunikation, informationskompetens och lärandemiljö – ska präglas av gränslöshet och hållbarhet, innovation och kreativitet, användarfokus och enkelhet.

Övergripande mål för Stockholms universitetsbibliotek

Den vetenskapliga informationsförsörjningen skall bidra till en effektivisering och kvalitetshöjning i forskning och utbildning.

Bakgrund

Biblioteket är studenternas arbetsplats, mötesplats och lärmiljö. Här är den fysiska miljön lika väsentlig som webben som mötesplats och servicefunktion. Det optimala biblioteket innebär för studenter generösa öppettider, tysta studieplatser, utrymmen för samtal och frågor, grupprum och datorer, kvalificerad information och handledning samt databaser, kursböcker och annan litteratur som är nödvändig för studierna. Biblioteket är också forskarnas och lärarnas. Här skiljer sig användningen mellan olika fakulteter och ämnesområden. För naturvetare är det digitala biblioteket viktigare än det fysiska medan forskare inom humaniora oftare har behov av tryckta böcker. De elektroniska resurserna utnyttjas i allt högre grad och mycket av biblioteksstödet sker via webbplatsen. Genom nyhetsbrev, riktad information direkt till institutioner och personligt kontaktarbete försöker biblioteket anpassa service och utbud efter forskarnas behov. De elektroniska resurserna dominerar utbudet av litteratur räknat i del av budget. Samtidigt är det traditionella biblioteket med den tryckta litteraturen och den fysiska miljön fortfarande mycket viktigt. Ett stort bibliotek består av flöden: elektroniska, fysiska och mänskliga. Stora mängder av elektroniska resurser ska förvärvas, struktureras och göras lätt tillgängliga. Böcker ska köpas in, katalogiseras, lånas ut, lämnas tillbaka och ställas upp på hyllor (ca 700 återlämnade böcker per dag). Närmare 5000 dagligen och ännu fler använder webbplatsen. personer besöker biblioteket Biblioteket har också uppgiften att vara en informationsresurs för det omgivande samhället och för det livslånga lärandet. Detta innebär att det måste vara öppet och tillgängligt även för andra utanför universitetet.

Huvudprocessen samlingsuppbyggnad

”Upphandling och inköp av vetenskapliga informationsresurser, tryckta och elektroniska, samt avtal för åtkomst till dessa ska göras ur ett universitetsgemensamt helhetsperspektiv och vara ekonomiskt effektiva.” ”Tillgången till digitala litteraturresurser och tjänster ska öka.” Ur

Långsiktig plan för Stockholms universitet 2010-2014

Biblioteket ska förvärva elektronisk och tryckt litteratur för att på bästa sätt stödja forskning och undervisning vid Stockholms universitet. En övergripande förvärvspolicy bestämmer den generella inriktningen och allmänna ambitionsnivån medan förvärvet för enskilda ämnen beskrivs i mer detaljerade ämnesplaner. Policyn ska omarbetas och anpassas tydligare efter användningen inom olika ämnesområden. Förvärvsarbetet utförs i samverkan med institutionerna. Genom lagen om pliktleveranser får biblioteket ett exemplar av allt svenskt tryck. Vad som behålls av detta material styrs av samma principer som för övrigt förvärv, dvs av utbildningens och forskningens behov. Det elektroniska materialet utgjorde år 2009 80% av den totala förvärvsbudgeten. Den tryckta boken är emellertid fortfarande viktig för många forskare och lever sida vid sida med den elektroniska versionen. Förbättrade handdatorer, läsplattor, elektroniskt papper etc kan innebära att e-boken ökar i popularitet och båda utgivningsformerna måste därför bevakas. Detta gäller särskilt kurslitteratur där biblioteket köper ett mindre antal exemplar av varje titel. Biblioteket bör arbeta för att informera institutionerna om möjligheterna att använda elektroniskt tillgängligt material av olika slag i sina kurser. Detta skulle förbättra studiesituationen (och ekonomin) för studenterna markant

.

Förvärv av elektroniska arkiv av äldre tidskriftsårgångar måste prioriteras då dessa ger en helt annan tillgänglighet än de tryckta sviterna. Forskare accepterar i många lägen inte längre den tryckta tidskriften. Övergången till enbart elektroniska tidskrifter ska fortsätta och beståndet av tryckta tidskrifter minskas ytterligare. Genom förvärvssamverkan mellan olika Stockholmsbibliotek kan forskare och studenter ges bättre och bredare tillgång till vetenskaplig litteratur.

Den totala omfattningen av bibliotekets förvärv ska öka under perioden med fokus på digitala resurser.

Upprätta ny övergripande plan för förvärv av tryckta monografier genom analys av utlån och användning inom olika ämnesområden.

Institutionerna ska engageras för att öka användningen av e-böcker och öppna texter på nätet som kurslitteratur. Beståndet av tryckta tidskrifter ska minska till ett minimum. Det tryckta förvärvet ska baseras på användarstudier samt förvärvssamarbete med andra bibliotek i Stockholm där detta är möjligt. De elektroniska samlingarna är tillgängliga på bibliotekets webbplats och kan nås dygnet runt både på och utanför campus. Bibliotekets tryckta samlingar är placerade på huvudbiblioteket samt på ett antal filialbibliotek. På huvudbiblioteket är den mest använda litteraturen uppställd i de publika lokalerna. Större delen av samlingarna är dock placerad i magasin, varifrån hämtningar sker dagligen. Kontinuerlig analys av användningen av samlingarna är nödvändig för att omstrukturera så att det mest använda materialet görs tillgängligt i de öppna hyllorna. I samband med övergång till Dewey klassifikationssystem måste också en översyn och förenkling göras av uppställningsstrukturen. Under perioden kommer JMK-, Asien- och Lärumbiblioteken med sammanlagt ca 4 000 hyllmeter att flytta in i huvudbiblioteket. Ca 1 500 av dessa bör placeras i de öppna samlingarna. Här är tillväxtytan endast ca 140 meter (ca 3 400 meter i magasinen). En genomgripande gallring motsvarande ca 1 500 hyllmeter måste därför genomföras på huvudbiblioteket och på de berörda filialbiblioteken. Härutöver måste plats skapas för tillväxt fram till dess yta frigörs i samband med flytt till Albano. Plats ska skapas för tillkommande samlingar genom omfattande gallringar av böcker och tryckta tidskrifter.

Den litteratur som används mest frekvent ska om möjligt göras tillgänglig på öppna hyllor genom omstrukturering av samlingarna.

Hitta former för förenkling av uppställning av tryckta böcker i samband med arbetet med övergång till Dewey klassifikationssystem 2011.

Huvudprocessen tillgängliggörande

Bibliotekets resurser ska vara enkelt åtkomliga och kunna nås via

ett

gränssnitt. Bibliotekens klassiska roll – att göra information tillgänglig – handlar om att registrera/katalogisera, klassificera/indexera och tillgängliggöra de vetenskapliga informationsresurserna i tryckt och elektronisk form. För elektroniska resurser görs i de flesta fall maskinella inläsningar.

F ör tryckt material är strävan att uppnå största möjliga automatisering så att övertagande av katalogposter kan göras med ett minimum av manuella insatser. Övergången till det internationella klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification år 2011 kommer att förenkla rutinerna ytterligare. Genom ett pågående arbete med att integrera Librisbasen i den lokala bibliotekskatalogen Substansen kommer användaren att i början av 2010 få tillgång till allt elektroniskt material via

ett

sökgränssnitt.

Delar av bibliotekets samlingar är inte registrerade i Substansen och därmed svåråtkomliga och underutnyttjade. Att göra dessa dolda och i vissa fall unika samlingar tillgängliga genom retrospektiv katalogisering eller att med metoden ”collection mapping” beskriva dem är ett verksamhetsmål under de närmaste åren. Biblioteket deltar i projekt med inriktning mot Open Educational Resources (OER) för att kunna bidra med katalogisering och strukturering av sådana resurser. Katalogiseringsarbetet ska utföras med största möjliga automatisering.

Nationellt samarbete som syftar till rationaliseringar ska utnyttjas i möjligaste mån. De tryckta samlingar som endast finns tillgängliga i kortkatalog lyfts fram genom katalogisering, beskrivs enligt modellen ”colledtion mapping” eller gallras. För tillgängliggörande av e-tidskrifter och databaser är biblioteket med i det nationella konsortiet Samsök med SFX, en portal och länkningsserver som samlar det elektroniska materialet på en plats samt möjliggör samsökning i flera databaser med länkning direkt till fulltexten. Det fortsatta arbetet med att tillgängliggöra e-resurser måste bygga på elektroniska flöden mellan olika källor och att antalet manuella registreringar minimeras. Gränssnitten ska vara anpassade så att de är lättförståeliga för kunden. För att kvalitetssäkra e-resurserna är det av hög vikt att vidareutveckla bibliotekets administrativa system för dessa.

De administrativa verktygen för e-resurser ska vidareutvecklas för att stödja ett effektivt och rationellt arbetssätt. E-jourens roll som administrativt nav för kommunikation kring e-resurser ska stärkas. Användningen av e-resurser ska öka genom ny funktionalitet och marknadsföring. Största möjliga nytta av bibliotekets e-resurser ska uppnås genom utökat arbete med uppföljning av användningen och genom tillämpning av bibliometriska metoder. Bibliotekets arbete med elektronisk publicering och arkivering av avhandlingar stödjer universitetets mål att öka internationaliseringen. Spridningen underlättas av att DiVA, universitetets institutionella arkiv, kan sökas med exempelvis Scirus.com, Oaister.org och Google Scholar. Posterna förs per automatik över till Libris och dokumenten långtidsarkiveras vid Kungliga biblioteket. Avhandlingar bör ”i den mån hinder inte föreligger” publiceras i elektronisk form i DiVA. Universitetets forskare bör också ”sträva efter att publicera artiklar i fritt tillgängliga och kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter (Open Access Journals) när lämpliga sådana existerar” och även göra en kopia tillgänglig i DiVA (citaten ur

Långsiktig plan för Stockholms universitet 2010-2014)

. Allt publiceringsarbete inklusive uppsatspublicering sker vid institutionerna. Vetenskapsrådet kräver att det som publiceras som resultat av finansiering från rådet ska vara Open Access. Det är därför av stor vikt att biblioteket tillhandahåller enkla formulär och vidareutvecklar funktionsstöd på webben liksom andra IT-verktyg så att alla publiceringsrutiner upplevs som smidiga. Ur DiVA hämtas den årliga statistikuppföljningen av universitetets publiceringar samt underlag för bibliometriska analyser. DiVA ska utgöra en kvalitetsgranskad källa över universitetets forskning. Då statistik och bibliometriska analyser blir allt viktigare för utvärderingen av universitetets forskning är det nödvändigt att innehållet i databasen är av hög kvalitet. Biblioteket ska stödja detta arbete genom bibliografisk granskning av posterna. Stödet till institutioner och doktorander utvecklas kontinuerligt så att merparten av avhandlingar och andra publikationstyper publiceras digitalt. Rutinerna för elektronisk publicering liksom för registrering av universitetets publikationer vidareutvecklas så att de upplevs som enkla och rationella för doktorander och forskare. Biblioteket ska stödja universitetets mål om publicering Open Access genom informationsinsatser om tillvägagångssätt. Utveckla former för kvalitetsgranskning av bibliografiska poster i DiVA.

För att öka tillgängligheten pågår runt om i världen olika digitaliseringsprojekt av både äldre och nyare litteratur. Stockholms universitetsbibliotek bör i samarbete med Kungl. biblioteket och andra bibliotek bidra till att viktiga samlingar görs digitalt tillgängliga. En digitaliseringsrobot kommer att upphandlas 2010 med medel från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och målet är därefter att hitta finansieringsformer för de personella resurser som krävs för att arbetet ska komma igång. I biblioteket finns den i särklass största samlingen i Sverige av äldre naturvetenskaplig litteratur (deposition från Kungl. Vetenskapsakademins bibliotek, KVAB). Denna litteratur kan endast läsas vid personligt besök på biblioteket, den kräver mycket varsam hantering och den betingar stora vetenskapliga och ekonomiska värden. Delar av KVAB:s samlingar bör därför under perioden digitaliseras för att skapa bättre tillgänglighet nationellt och internationellt och för att skydda materialet. Härutöver finns äldre samlingar inom juridik som genom digitalisering skulle effektivisera tillgången till viktigt och svårtillgängligt kursmaterial. En analys av vilka fler äldre samlingar vid biblioteket som kan digitaliseras (och där inte upphovsrättliga hinder föreligger) ska göras och en plan för framtida digitaliseringsarbete upprättas. Arbetet med att hitta finansieringsformer ska fortsätta. En plan ska upprättas för framtida digitaliseringsarbete. Arbetet med att hitta finansieringsformer för digitalisering ska fortsätta. Delar av Kungl. Vetenskapsakademiens samlingar bör digitaliseras. Äldre material som används som kurslitteratur inom juridik bör digitaliseras.

Huvudprocessen informationssökning

Biblioteket ska ge professionell service och informationsstöd till universitetets olika målgrupper präglad av hög tillgänglighet både digital och fysiskt. Den årliga statistiken har under de senaste åren visat en ökning av besökarantalet på webben. Likaså har nedladdningen av digitalt material ökat medan antalet utlån av tryckta böcker ligger kvar på samma nivå. Fokus är på väg att skifta från tryckt material till digitala medier och tjänster. De flesta biblioteksärenden kan utföras via www.sub.su.se och vidareutvecklingen av servicen på webben är en viktig och nödvändig del av bibliotekets service till studenter, lärare och forskare. Webbfunktionerna måste göras mer interaktiva för att kunna möta framförallt studenter på deras egen planhalva. Med snabbheten i den digitala världen ökar också förväntan på att den fysiska servicen och teknikstödet ska vara lika effektivt. Detta gäller särskilt forskare där service och stöd kontinuerligt måste anpassas och utvecklas efter olika behov. Biblioteket ska vara den tvärvetenskapliga mötesplatsen liksom den stödjande och kreativa lärmiljön. Läsplatser och arbetsplatser liksom servicepunkter för personlig hjälp och information finns på huvudbiblioteket och på filialbiblioteken. Samarbetet mellan biblioteksenheterna måste vara väl fungerande. En fortsatt utveckling av självservice och teknikstöd som höjer kvaliteten på servicen är nödvändig. Vidareutveckling av de möjligheter som RFID-chips och sorterande återlämningsmaskiner ger är ett led i detta. Fokus i mötet med kunden måste ligga på en bred generalistkunskap och på pedagogisk och kommunikativ förmåga. Olika målgrupper har olika behov vilket ska beaktas genom differentierad service digitalt och fysiskt. Universitetets geografiska utbredning och de problem med tillgänglighet detta skapar ska också beaktas genom fysiska eller digitala leveranser av material. Utvecklingen av självservice och tekniska lösningar ska fortsätta. Teknik-, mobil- och webbservicefunktioner ska stödja utvecklingen mot optimal effektivitet och tillgänglighet. Digital teknik (bloggar, wikis, sociala media etc.) ska utnyttjas för att öka interaktiviteten och kundens möjligheter att själv anpassa bibliotekets e-tjänster.

Särskild service till forskare ska utvecklas så att biblioteket upplevs som ett lättillgängligt och kompetent infrastrukturellt stöd. Filialbiblioteken ska vidareutveckla samverkan sinsemellan liksom med huvudbiblioteket.

Med hjälp av digitala kurser erbjuder biblioteket studenter grundläggande kunskaper i hur man söker i och använder kataloger, databaser och nätet. Utöver detta ges kurser på olika nivåer i fördjupad informationshantering. De senare är avgiftsbelagda för institutionerna. Efterfrågan ökar kontinuerligt och många institutioner har lagt in obligatoriska moment liksom lärandemål för informationskompetens i sina kurser och kursplaner. Bibliotekets stöd är viktigt för att kunna uppnå universitetets mål angående ”förmågan att söka, kritiskt granska och hantera vetenskaplig information”. Utvecklingen av e-learning i det flexibla lärandet både för campus- och distansstudenter kan förväntas öka. Det innebär att biblioteket också måste ta fram kursdelar och lärobjekt tillsammans med lärare och institutioner att använda i gemensamma plattformar. Digitala kurser i fördjupad informationshantering ska utvecklas och erbjudas institutionerna för att kunna integreras i ämneskurser. Alla institutioner erbjuds möjligheter att köpa lärarledda kurser i fördjupad informationshantering. Alla fakulteter erbjuds möjligheter att köpa särskild utbildning i informationshantering för doktorander (jfr universitetets mål att alla doktorander ska erbjudas detta). Lärare erbjuds korta seminarier i syfte att öka kunskapen om informationskompetnes och om vilka kurser som biblioteket säljer. Huvudbiblioteket var arkitektoniskt banbrytande när det invigdes för 27 år sedan med sina öppna samlingar och studie- och läsplatser i ljusa och luftiga rum med mycket glas och närhet till naturen. Arkitekten Ralph Erskines vision var att lokalen skulle kännas som ett vardagsrum där besökarna lockades att slå sig ner i sköna soffor och fåtöljer och atmosfären skulle kännas lättsam. Sedan mitten av 1990-talet har besökarnas behov och beteenden förändrats. Den tekniska utvecklingen har lett till att ett stort antal datorer och annan teknisk utrustning nu finns i lokalerna. Behovet för forskare att använda huvudbiblioteket som arbetsplats har minskat på grund av att stora delar av de vetenskapliga informationsresurserna nås via nätet. Besökarnas behov har blivit fler och mer diversifierade än tidigare. Behovet att avgränsa delar för olika ändamål har därmed ökat (tysta läsplatser, grupprum och miljöer som tillåter samtal, avskilda platser för forskare/lärare, undervisningslokaler). Den framtida dimensioneringen av ytor för studieplatser måste därför ställas mot behovet av öppna boksamlingar. Detta är nyckelfrågor som måste lösas inom de närmaste åren, inte minst för att studenternas tillgång till studieplatser och datorer finns med som ett mål i universitetets långsiktiga plan. En estetisk utmaning blir att förvalta Erskines intentioner utan att för den skull konservera biblioteksmiljön.

Under perioden måste planering av bibliotekslokaler göras i nära samverkan med universitetets lokalplanering. En samlande biblioteksenhet ska byggas i Albano för ekonomiämnena, matematik, statistik, statskunskap och socialt arbete. Lärum-, JMK- och Asienbiblioteken planeras flytta in i nuvarande huvudbibliotek. Övriga filialbibliotek på Frescatiområdet samordnas verksamhetsmässigt och så långt möjligt även lokalmässigt.

Under perioden bör biblioteket renoveras och byggas om för att modernisera studiemiljöerna, bättre anpassa till studenternas behov och för att mer effektivt utnyttja befintliga lokaler. Huvudbiblioteket på Frescati renoveras, utvecklas och anpassas efter nya behov och arbetssätt. Antalet filialbibliotek ska minska under perioden och en koncentration till färre biblioteksenheter uppnås.

Stödprocesserna Administration och IT

Bibliotekets administration och IT-funktion ska vara i framkant inom utvecklingen när det gäller IT och administration för att på bästa sätt stödja bibliotekets kärnverksamheter och de behov som uppkommer inom de nya arbetsformerna. Syftet är att hela tiden kunna erbjuda möjligheter att förenkla, effektivisera och underlätta nya arbetssätt inom biblioteket. Administrationen och IT-funktionen ska stå för expertkunskapen inom sina verksamhetsområden.

Stödprocessen kvalitetsarbete

Kvalitetsarbetet ska leda till att rätt saker prioriteras för att uppnå bibliotekets vision. Det ska utveckla och förbättra verksamheten så att biblioteket erbjuder effektiv och professionell biblioteksservice med jämn kvalitet. Bibliotekets stöd i olika former till undervisning och forskning utgör i sig en kvalitetsfaktor vid universitetet (jfr

Långsiktig plan 2009-2013 för Stockholms universitet:

”Den vetenskapliga informationsförsörjningen ska bidra till en effektivisering och kvalitetshöjning i forskning och utbildning”). Bibliotekets eget kvalitetsarbete är en integrerad del av planering och uppföljning av verksamheten. Varje år formuleras en verksamhetsplan med fokusområden och prioriteringar utifrån vision och långsiktig plan. Verksamhetsplanen följs upp och redovisas övergripande i verksamhetsberättelsen. Härutöver görs uppföljning genom statistik, nyckeltal, processmätningar samt enkät- och stickprovsundersökningar. Fokus i det strukturerade kvalitetsarbetet ligger på kundperspektivet, på det processorienterade arbetssättet samt på utvärdering och analys av olika delar av bibliotekets verksamhet. Att arbeta processinriktat är ett sätt att bedriva ett ständigt förändrings- och förbättringsarbete med fokusering på kunden, på arbetsflödet genom hela verksamheten och på de värdeskapande delarna av arbetet. Arbetssättet medför ett bättre helhetstänkande och förståelse för sammanhangen och leder till en positiv utveckling av bibliotekets organisation.

Det processinriktade arbetssättet ska kontinuerligt utvecklas inom hela organisationen. Större fokus ska läggas på nyttovärdering av bibliotekets verksamhet genom analys av användning, statistik, nyckeltal och genom användarundersökningar.

Analyser enligt den norska modellen för analys av publiceringsverksamhet ska utföras årligen. För de naturvetenskapliga institutionerna samt vissa samhällsvetenskapliga institutioner ska citeringsanalyser utföras gällande fältnormerad citeringsgrad och indikatorn Top-5%. Analyserna ska påbörjas under 2010. Bibliometriska analyser enligt den norska modellen ska genomföras årligen.

Citeringsanalyser ska genomföras inom de vetenskapsområden där detta är lämpligt.

Universitetets mål att ”attraktiva anställnings- och arbetsvillkor” ska erbjudas ”för att universitetet skall kunna konkurrera om kompetent arbetskraft” gäller i hög grad för biblioteket. Kraven på nya kunskaper och kompetenser ökar i takt med den förändrade rollen för bibliotek och informationsförsörjning. De strategiska kompetensbehoven handlar framförallt om informationsteknisk och pedagogisk kompetens för att biblioteket ska kunna vara det levande gränssnittet mellan bibliotekets användare och den samlade vetenskapliga kunskapen. Särskilt fokus ska ligga på kommunikation och interaktion med bibliotekets användare, på webb, teknik- och systemkompetens, på kunskaper i att strukturera och hantera elektroniskt material samt på ledarskap och medarbetarskap. Behovet av ny kunskap liksom behovet av överföring av kunskaper i samband med pensioneringar ska kontinuerligt uppmärksammas. Mycket få nyrekryteringar kommer att kunna göras under de närmaste åren av ekonomiska skäl. Ett maximalt utnyttjande av den samlade kompetensen inom biblioteket är därför nödvändigt liksom fokuserade satsningar på kompetensutveckling. Chefsförsörjning och utveckling av ledarskapsfrågorna är också en fråga med koppling till generationsväxlingen. Det pågående arbetet med att få fram bra ledare för framtiden fortsätter genom utbildningsinsatser och möjligheter att pröva ledarroller.

1 En god organisation kräver också en medvetenhet om medarbetarskapsrollen för att kunna skapa den kreativa miljö som krävs för framtida utveckling. 1 Ur universitetets långsiktiga plan: ” Nyrekryteringar skall planeras och genomföras på sätt som skapar förutsättningar för en smidig generationsväxling de kommande åren” samt ”De anställda ska ges möjlighet till kompetensutveckling i syfte att vidga rekryteringsbasen för ledande befattningar”

Ett aktivt arbetsmiljöarbete är en förutsättning för god personalutveckling och för detta arbete finns en särskild policy. Utveckla organisationskulturen genom fortsatta utbildningsinsatser i lösningsinriktat arbetssätt och medvetet medarbetarskap. Möjligheter till utveckling av ledarkompetens ska erbjudas i olika former Kompetensutveckling samt överföring av kunskaper i samband med pensioneringar ska tydligt fokuseras kring bibliotekets framtida behov. Samarbetet med institutioner, fakulteter och övriga enheter på universitetet lärare. 2 struktureras och koncentreras kring sådana insatser som är värdeskapande för studenter, forskare och Samarbetet med UPC, Studentavdelningen och med Avdelningen för IT och media bör utvecklas, gärna baserat på processkartläggningar, för att stödja den studentorienterade delen av bibliotekets verksamhet. Strategiskt samarbete med andra bibliotek, regionalt och nationellt, vidareutvecklas. Det planerade närmare samarbetet mellan KTH och KI måste särskilt uppmärksammas. Här kan finnas möjligheter till samordnade lösningar som är kvalitetshöjande för studenter och forskare och som också kan ge rationaliseringsvinster. Utvecklingen på IT-sidan gör det möjligt att i allt högre grad samordna och samutnyttja resurser. Denna utveckling gäller regionalt (ex: humaniora samarbetet i Stockholm, samarbetet med Stockholms Stadsbibliotek, bibliotekssamarbete inom SUUN bibliotekschefer inom SUHF) och internationellt (ex: IFLA). 3 ), nationellt (ex: Kungliga bibliotekets samordnande roll inom vissa områden, DiVA, Forum för Det regionala samarbetet kring förvärvet bör vidareutvecklas. Andra strategiska allianser, t ex med bokhandlare eller förlag, kan i en framtid bli viktiga för att skapa utvecklingsplattformar och ge samlad styrka när användargruppen är densamma. Samarbetet med avdelningen för IT och media, UPC samt med Studentavdelningen ska utvecklas. Samarbeten med biblioteken vid KTH och KI ska utvecklas. 2 Ur universitetets långsiktiga plan: ”Tydliga samarbetsformer och kommunikationsvägar skall finnas mellan kärnverksamheterna och universitetsbiblioteket.” 3 Ur universitetets långsiktiga plan: ”Universitetet skall aktivt driva på och fördjupa regionala samverkansprojekt med andra lärosäten, särskilt i Stockholm-Uppsalaregionen.”

Sammanställning av universitetsbibliotekets rapportserie

1. Sanner, Lars-Erik, Rapport från resa i USA 1984 09-25—10-06. Stockholm 1984 2. Verksamhetsberättelse bå 1983/84. Stockholm 1985. 3. Frid, Hans Ove, Speed and Accuracy of searching a Com Catalogue compared to using the Public Access Facility of an Online Circulation File. Stockholm 1985. 4. Fredriksson, Lars E. Kinesisk databehandling och automation i kinesiska bibliotek. Stockholm 1985. 5. Stockholms universitetsbiblioteks planeringsseminarium den 6 november 1986. Stockholm 1986. 6. Frid, Hans Ove, Hur snabbt och säkert kan man söka namnuppslag i en online-katalog? Rapport från en undersökning i Stockholms universitetsbibliotek. Stockholm 1987. 7. Verksamhetsberättelse bå 1984/85 - 1985/86. Stockholm 1987. 8. Verksamhetsberättelse bå 1986/87. Stockholm 1988. 9. Smela, Anna, Marknadsanpassning av bibliotekets tjänster i forskningsmiljö. En marknadsanalys. Stockholm 1988. 10. Söderholm, Gundel, Online-katalogen vid SUB. En användarstudie. Stockholm 1989. 11. Verksamhetsberättelse bå 1987/88. Stockholm 1989. 12. Dabrowski, Marian, Aktuella trender inom informationssektorn och högskolans informa tionspolicy: Litteraturöversikt. Stockholm 1989. 13. Verksamhetsberättelse bå 1988/89. Stockholm 1989. 14. Kåhre, Peter, Bibliotek som arena för kommunikativ handling. En undersökning av rationaliteten i bibliotekens modernistiska verklighet, Stockholm 1990. 15. Dabrowski, Marian, Informationsflödet inom universitetsmiljön. En förstudie vid Stockholms universitet: Intervjuanalys. Stockholm 1990. 16. Verksamhetsberättelse bå 1989/90. Stockholm 1990. 17. Verksamhetsberättelse bå 1990/91. Stockholm 1991. 18. Verksamhetsberättelse bå 1991/92. Stockholm 1992. 19. Perspektiv och visioner. Stockholms univer sitetsbibliotek mot år 2000. Stockholm 1993. 20. Dabrowski, Marian, Informationsbehov hos biblioteksbesökare och informationsresurser vid Stockholms universitetsbibliotek. En analys av intervjumaterialet från ”Användarstudien: SUB vt -91”. Stockholm 1993. 21. Organization and structure of the research library systems in Estonia, Latvia, Lithuania and Sweden. Reports to a seminar in Stockholm, may 27-28, 1993. Prepared by Vladas Bulavas, Ivi Eenmaa, Andris Vilks, Bo Ekengren and Tomas Lidman. Stockholm 1993. 22. Jan Hellners samling av modern internationell bokkonst. Förord av Tomas Lidman. Bibliografin redigerad av Inger Sandberg och Leif Friberg. Stockholm 1993. 23. Verksamhetsberättelse bå 1992/93. Stockholm 1993. 24. Library Management Development Project. 2 nd Report. Stockholm 1994. 25. Mått och mätningar. Biblioteksservice vid universitets-, högskole- och forskningsbibliotek. Stockholm 1994. 26. Verksamhetsberättelse bå 1993/94. Stockholm 1994. 27. Verksamhetsberättelse bå 1994/95. Stockholm 1995. 28. Verksamhetsberättelse bå 1995/96. Stockholm 1997. 29. Åslund, Henrik, ”Bibblan är så bra att man bara vill dö”. Utvärdering och mätning ht 1996. Stockholm 1997. 30. Verksamhetsberättelse bå 1997. Stockholm 1998. 31. Verksamhetsberättelse 1998. Stockholm 1999. 32. Verksamhetsberättelse 1999. Stockholm 2000. 33. Dabrowski, Marian, Juridik, bibliotek, internet – ansvarsbiblioteksprojektet. Användarstudie. Stockholm 2000. 34. Verksamhetsberättelse och bokslut 2000. Stockholm 2001. 35. Verksamhetsberättelse och bokslut 2001. Stockholm 2002. 36. Verksamhetsberättelse och bokslut 2002. Stockholm 2003. 37. Verksamhetsberättelse och bokslut 2003. Stockholm 2004. 38. Verksamhetsberättelse och bokslut 2004. Stockholm 2005. 39. Verksamhetsberättelse och bokslut 2005. Stockholm 2006. 40. Långsiktig plan för Stockholms universitets- Bibliotek 2007 – 2011. Stockholm 2007. 41. Verksamhetsberättelse och bokslut 2006. Stockholm 2007. 42. Verksamhetsberättelse och bokslut 2007. Stockholm 2008. 43. Ericson-Roos, Catarina, Att processa processer – organisationsutveckling på Stockholms universitetsbibliotek. Stockholm 2008. 44. Åkermalm, Bengt, Arbetslivsinstitutets biblioteks samlingar på Stockholms universitetsbibliotek. Stockholm 2008. 45. Långsiktig plan för Stockholms universitets- bibliotek 2009 – 2013. Stockholm 2009. 46. Verksamhetsberättelse och bokslut 2008. Stockholm 2009 47. Långsiktig plan för Stockholms universitets- bibliotek 2010 – 2014. Stockholm 2010.