Transcript Faktaunderlag sjukgymnastik för äldre personer

Äldrekittet senast reviderat 2010
Faktaunderlag sjukgymnastik för äldre personer
Målgrupp: leg. Sjukgymnaster
Syfte: Att ge stöd och vägledning i det kliniska arbetet såväl som i kommunikation med beslutsfattare
och verksamhetschefer samt för fortsatta litteraturstudier.
Beslut, hälsopolitik, regler & förordningar som påverkar sjukgymnasters
arbete i äldrevård och äldreomsorg
Kongressbeslutet 2008 fastslår att ett utav LSR: s prioriterade områden är äldres
hälsa. Sjukgymnasters kunskapsområde ligger rätt i tiden med tanke på den evidens
som finns samt samhällets satsningar på folkhälsa och rehabilitering (broschyr Vi
hjälper dig i din karriärutveckling, LSR).
I LSR: s etiska regler framgår att Sjukgymnasten ska vara insatt i gällande
författningar för hälso- och sjukvårdspersonal (§ 1), att sjukgymnasten ansvarar för
att åtgärder utförs professionellt och effektivt (§ 2), att sjukgymnasten ska
underhålla och utveckla den egna yrkeskompetensen genom att följa utvecklingen
inom yrkesområdet (§ 2:1). Vidare ska sjukgymnasten prioritera åtgärder som är
grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet (§ 2:2). Sjukgymnasten får neka att
utföra beställd åtgärd om den står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet
eller om den inte bedöms vara till gagn i den aktuella situationen (§ 2:2). I sådant
fall ska sjukgymnasten kontakta uppdragsgivaren (§ 2:2).
De insatser som utförs av legitimerad personal omfattas av Hälso- och Sjukvårds
Lagen (HSL) oavsett om den äldre personen befinner sig inom landstingets eller
kommunens försorg. HSL anger målen för hälso- och sjukvård och definierar
begreppet god vård. HSL klargör också landstingens och kommunernas ansvar för
olika delar av hälso- och sjukvården (SFS-nr: 1982:763). Alla åtgärder som syftar
till att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador omfattas av HSL (§ 1).
En av hälso- och sjukvårdens uppgifter är att förebygga ohälsa (§ 2 c). Både
landstinget och kommunen ska erbjuda rehabilitering, habilitering och hjälpmedel
till personer med funktionshinder (§ 3b, § 18 b). Där hälso- och sjukvård bedrivs
skall det finnas personal, lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska
kunna ges (§ 2 e). Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till dem
som bor i särskilda boendeformer. Detsamma gäller för dem som vistas i
kommunens dagvård (§ 18).
Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa god hälsa på lika villkor
för hela befolkningen (http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikensmalomraden/). Av 11målområden anger målområde nr 9 anger att ”även äldre,
långtidssjukskrivna och personer med funktionshinder aktivt ska erbjudas möjlighet
till motion och träning på egna villkor” (http://www.fhi.se/sv/Omoss/Folkhalsopolitikens-malomraden/9-Fysisk-aktivitet/)
Termer och begrepp - utgångspunkter
Fysisk aktivitet är den övergripande termen för alla kroppsrörelser/aktiviteter
orsakad av muskelarbete och som resulterar i en ökad energiomsättning. Träning
definieras som en form av fysisk aktivitet som är organiserad, strukturerad och
regelbunden och som görs i syfte att bibehålla eller förbättra en fysisk funktion
(Caspersen et al 1985). Definitionen för rehabilitering hittar du här:
http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx.
Evidens för sjukgymnastiska interventioner inom äldreområdet
Förebyggande och hälsofrämjande fysisk aktivitet
Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för sjukdom även hos äldre personer. Fysisk aktivitet och träning är ett potent verktyg för att
påverka hälsa och funktion under hela livet och mängden aktivitet har betydelse för
resultatet på hälsa och funktion. Rekommendationen är 30 min/dag om intensiteten
är måttlig vilket kan delas upp i 3 x 10 min eller 2 x 15 min (Folkhälsoinstitutet).
Träning av äldre, multisjuka & sköra äldre samt personer med demens
Äldre har samma goda effekt av träning som yngre och samma träningsfysiologiska
principer gäller för intensitet, frekvens och duration. Det finns stark evidens för att
styrketräning har god effekt hos såväl sköra/multisjuka som personer med demens.
Balansträning som är målinriktad, progressiv, individanpassad och innehåller både
styrka, gång och balansövningar kan ha effekt på antalet fall, fallrisk samt rädsla att
falla. Konditionsträning med måttlig ansträngning bör utföras 30 min 3 ggr/veckan
alt. 20 min om ansträngningen är mer betungande (American College of Sports
Medicine and the Heart Association 2007).
Fall, fallrisk
Förekomsten av fall och fallrisk är vanligt bland äldre. Orsaken till fall och fallrisk
beror ofta på en kombination av faktorer hos person, uppgift och miljö varför
interventionen kräver ett multifaktoriellt angreppssätt. En bedömning av fallrisk och
vid behov insättning av åtgärder bör alltid göras och följas upp regelbundet (Chang
JT et al 2004, Bazian ltd 2005). Mer information hittar du här:
http://www.profane.eu.org/
Tilltro till egen förmåga
Tilltro till egen förmåga är ett begrepp som beskriver en persons upplevda säkerhet i
specifika situationer och har en koppling till utförande. Låg tilltro till egen förmåga
kan leda till att den äldre personen undviker fysisk aktivitet med isolering, och
nedsatt hälsa och funktion som följd. Det är därför viktigt att ta hänsyn till tilltro till
egen förmåga vid bedömning och utvärdering av fysisk funktion hos äldre personer
(Bandura A 1997, Hellström K 2001).
Vikten av standardiserade metoder för bedömning och utvärdering
Att använda standardiserade metoder är A och O för att redovisning av kvalitet, för
att motivera den äldre personen och som underlag för utveckling av behandling och
utvärdering. http://www.vardverktyget.se/
http://www.sjukgymnastforbundet.se/profession/kvalitetsutv/Sidor/Matmetoder.aspx