Transcript Rapport VA-utredning 2011 (pdf dokument)

RAPPORT
RAPPORT
VA-utredning
Eskilstuna
Kommunledningskontoret
VA-utredning Eskilstuna
Dokumentation av arbetsprocess, metodik och resultat
Dokumentation av arbetsprocess, metodik och resultat
Eskilstuna kommun
2011-06-16
1
2011-06-16
Kommunledningskontoret
Eskilstuna Kommun
2
RAPPORT
VA-utredning Eskilstuna
Dokumentation av arbetsprocess, metodik och
resultat
Utredningen har genomförts i ett samarbete mellan
Kommunledningskontoret, Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret samt Eskilstuna
Energi och Miljö AB (EEM).
Beställare och ansvarig för uppdraget är Kommunledningskontoret, Utveckling genom kommunstrateg
Lars-Erik Dahlin.
WSP Samhällsbyggnad har genom Anders Rydberg
ansvarat för processledning, förberett projektmöten och
bidragit med erfarenheter från liknande arbeten i andra
kommuner. WSP har också utfört vissa utredningsinsatser, liksom tagit fram ett GIS-verktyg som nyttjats i arbetet.
Deltagare projektgrupp och arbetsgrupper:
Kommunledningskontoret:
Per Idesten
Lars-Erik Dahlin (projektledare)
Energi & Miljö AB:
Carina Färm
Jörgen Westerlund
Sari Virkkola
Erik Axelsson
Miljökontoret:
Ulf Lindstrand
Stefan Sjöberg
Peter Jensen
Stadsbyggnadsförvaltningen
Pernilla Lindström
Johan Forsberg
Anders Erwall
3 (26)
3
Innehåll
1
2
3
4
5
6
7
8
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
9
10
10.1
10.2
11
11.1
11.2
11.3
11.4
12
12.1
12.2
12.3
13
14
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bakgrund
5
Mål och syfte
5
Rapportens syfte
7
Organisation
7
Genomförande
7
Nulägesbeskrivning - Lagstiftning och rättsläge
8
Bedömning av bebyggelsens påverkan på hälsa och miljö
8
Beskrivning av GIS-verktyg för behovsbedömning
10
Boende/bebyggelsetäthet (Kriterium 1)
10
Risk för påverkan på grundvatten och ytvatten (Kriterium 2 och 3)10
Risk för påverkan på grundvatten och ytvatten inom skyddsområde
(Kriterium 4 och 5))
11
Risk för påverkan på ytvatten i närhet av friluftsbad (Kriterium 6) 11
Kommentarer kring analysen och resultatet
11
Underlag för GIS-analys
11
Resultat från GIS-analys
13
Tolkning och bearbetning av GIS-resultat
17
Tolkning av resultat från GIS-analys
17
Bearbetning av analysresultat
18
Förslag till åtgärder
18
Va-utbyggnad med hög prioritet
18
Va-utbyggnad på längre sikt
20
Bebyggelse som inte är aktuella för allmän va-försörjning
20
Övriga åtgärder
21
Genomförande och tidplan
22
Ansvar
22
Genomförandetider
23
Tidplan
24
Tillförlitlighet och osäkerheter
24
Bilagor och övriga levererade handlingar
26
Nulägesbeskrivning rättsläge
Kostnadsbedömning
Konsekvensanalys
GIS-analys, dokumentation
Bruttolista, områden med behov av allmän VA-försörjning
Karta, högprioriterad bebyggelse
4 (26)
4
1
Bakgrund
I februari 2009 beslutade kommunfullmäktige om att i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster anta förslag till kommunalt VA-område för Eskilstuna kommun. (I princip lika
med befintligt VA område).
Fullmäktige uppdrog samtidigt till kommunledningskontoret att i samråd med Eskilstuna
Energi och Miljö AB, miljö och räddningstjänstnämnden samt stadsbyggnadsnämnden att
under 2009 påbörja en utredning om behovet av verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning även för övriga delar av kommunen.
2
Mål och syfte
Den aktuella utredningen innehåller följande huvudmoment:
1. Nuläge – befintligt kommunala VA områden.
•
•
Bakgrund, villkor och förutsättningar
EU: s vattendirektiv, förvaltningsplan, åtgärdsplan, miljökvalitetsmålen i kommunens
Vattenplan
2. Kartläggning, analys och åtgärdsförslag angående:
• Täta bebyggelseområden med behov av VA-utbyggnad och där anslutning till kommunalt VA område och Ekebyverket bedöms mest relevant. –
I prioriteringsordning
• Större sammanhängande bebyggelseområden landsbygd med behov av samordnade
VA –lösningar där kommunalt VA område alternativt lokal gemensamhetsanläggning
med inriktning mot kretsloppslösningar VA bör övervägas.
• Spridd bebyggelse i en glesbyggd där enskilda avloppslösningar bedöms som enda
lösningen.
• Dricksvattenförsörjning samt skydd av yt- och grundvatten.
Utredningen innehåller även:
•
•
•
Utredningen skall visa alla områden där vatten och avlopp behöver lösas i ett större
sammanhang. Det är viktigt att man gör skillnad på behovet ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt och de ekonomiska aspekterna.
Det är också viktigt att ta med även områden där ett rör till reningsverket Ekeby och
från Hyndevad inte är den självklara lösningen.
Områden som i Översiktsplanen eller i detaljplaner visas som utbyggnadsområden för
bostäder eller verksamheter skall också tas med.
5 (26)
5
•
•
•
•
De områden som inte beskrivs som områden där vatten och avlopp behöver lösas i ett
större sammanhang ska bara vara sådana där enskilda avlopp eller mindre gemensamma anläggningar kan bli aktuella.
Utredningen skall även beskriva och prioritera områdena efter behovet av åtgärder ur
ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv
I utredningen skall en tidplan, en ekonomisk och en miljö- och hälsomässig konsekvensanalys ingå
Utredningsuppdraget bör resultera i att en ”karta” tas fram som definierar områden
med anslutning till Ekeby och/eller Hyndevad, områden med lokala gemensamma anläggningar med eller utan Eskilstuna Energi & Miljö AB:s medverkan och områden
där enskilda lösningar eller mycket små gemensamma anläggningar är lämpligast
Förutom de i utredningsdirektiven uttalade målen fördes inledningsvis diskussioner i projektgruppen om att arbetet bör drivas på ett sådant sätt att resultatet
•
•
•
blir användbart i det fortsatta arbetet avseende framtida va-försörjning längs Mälarstranden,
kan utgöra en grund för en framtida kommunal vatten- och avloppsvattenplan i enlighet med Vattenmyndighetens åtgärdsprogram
kan utgöra ett underlag i kommande arbete med revidering av kommunens vattenplan.
Under de inledande projektmötena enades projektgruppen om att formulera följande mål för
arbetet:
Mål för projektet
Att utifrån gällande lagstiftning och övriga relevanta regelverk göra en områdesvis bedömning av behovet av allmän va-försörjning för bebyggelsen som i nuläget ligger utanför det
kommunala verksamhetsområdet för vatten- och avlopp. Projektet omfattar befintlig och
framtida planerad bebyggelse inom Eskilstuna kommun.
Resultatet ska utgöra ett gemensamt planeringsunderlag för samtliga berörda förvaltningar
och kommunala bolag. Utredningen ska:
•
•
•
kunna ligga till grund för beslut om va-utbyggnad och prioritering av utbyggnadsordning
tydliggöra förekomsten av bebyggelse som inte har ett omedelbart behov av allmän
eller samordnad va-försörjning, men där förhållandena är sådana att ytterligare bebyggelse inte bör tillåtas innan va-försörjningen har lösts på ett bättre sätt
identifiera områden där förhållandena är svårbedömda på grund av ofullständigt
kunskapsunderlag, och därför bör uppmärksammas mer aktivt. Dessa områden ska
kopplas till en handlingsplan.
6 (26)
6
3
Rapportens syfte
Rapporten utgör den samlade dokumentationen från utredningen, och vänder sig i första hand
till följande målgrupper:
• Kommunfullmäktige, avrapportering av politiskt uppdrag
• Förvaltningar och kommunala bolag i Eskilstuna kommun, underlag och stöd
för fortsatt arbete med va-frågor i kommunen
• Vattenmyndigheten, information om pågående arbete med anknytning till
vattenförvaltning.
Informationen är inte framtagen för att kommuniceras direkt till allmänheten, men kan utgöra
ett underlag för utarbetande av sådan information.
4
Organisation
Arbetet har bedrivits gemensamt av Kommunledningskontoret, Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret samt Eskilstuna Energi och Miljö AB (EEM).
Beställare och ansvarig för uppdraget är Kommunledningskontoret. Kommunens miljöstrateg/samordnare för vattenfrågor har varit projektansvarig.
Som konsult har WSP Samhällsbyggnad haft i uppdrag att agera processledare, förbereda projektmöten och bidra med erfarenheter från liknande arbeten i andra kommuner. WSP har också utfört vissa utredningsinsatser, liksom tagit fram ett GIS-verktyg som nyttjats i arbetet.
5
Genomförande
Arbetet har genomförts i en process där man stegvis arbetat sig framåt. Rapportering och avstämning har skett successivt vid projektmöten. Totalt har 10 projektmöten hållits, samt 3 arbetsmöten för ”GIS-gruppen”. De arbetssteg som kan urskiljas är:
1. Precisering och tydliggörande av uppdragets syfte och utarbetande av en gemensam
målbild
2. Klarläggande av rättsläge och de olika aktörernas ansvar och skyldigheter
3. Genomgång av vilka frågor i sammanhanget som bedöms av störst betydelse i Eskilstuna
4. Inventering av befintligt kunskapsmaterial och dataunderlag, samt värdering av dess
aktualitet och användbarhet
5. Utarbetande av en metodik för bedömning av bebyggelsens påverkan på hälsa och
miljö
6. Utveckling av ett GIS-verktyg som analyserar tillgängligt GIS-underlag enligt den
beslutade metodiken
7. Granskning av modellresultat och korrigering av modell
8. Manuell bearbetning av resultat från GIS-modell
9. Identifiering och prioritering av områden som är i behov av allmän va
10. Upprättande av förslag till handlingsplan.
Dessutom redovisas en översiktlig konsekvensbedömning avseende hur behovsbilden förändras och hur utsläpp av näringsämnen kan förväntas minskas om åtgärdsprogrammet genomförs.
7 (26)
7
Under projektet har arbetet kommunicerats internt och externt vid flera tillfällen:
•
•
•
•
6
Ett seminarium med deltagare från Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen och Svenskt
Vatten har hållits där avstämning skett om arbetsmetodiken är lämplig. 2010-04-28.
Ett föredrag om arbetet hölls vid Mälartinget. 2010-05-26.
Information om projektet har getts till KSAU. 2010-08-31.
Representanter för EEM och WSP har även hållit föredrag om projektet vid Urban
Waters brukarförening. 2010-10-12.
Nulägesbeskrivning - Lagstiftning och rättsläge
Denna del av uppdraget redovisas i separat PM ”Nulägesbeskrivning - Lagstiftning och rättsläge”, se Bilaga 1.
7
Bedömning av bebyggelsens påverkan på hälsa och
miljö
Arbetet har riktas in mot att identifiera de områden som med sannolikhet har ett behov av
allmän va-försörjning enligt § 6 Lagen om allmänna vattentjänster. Nyckelfrågor i detta sammanhang är att identifiera bebyggelse som kan anses utgöra ett större sammanhang, och där
ordnad va-försörjning är nödvändig för skyddet för människors hälsa eller miljön.
Arbetsgruppen konstaterade inledningsvis att ämnesområdet är komplext, och en korrekt bedömning för varje område kräver tillgång till detaljinformation som i stor utsträckning inte
finns sammanställd eller dokumenterad på ett användbart sätt i nuläget.
För att komma framåt i arbetet fokuserades på ett begränsat antal frågor som är av central betydelse, och där också tillförlitlig och användbar underlagsinformation finns tillgänglig. Följande kriterier har bedömts vara lämpliga att utgå från:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Boende/bebyggelsetäthet
Risk för påverkan på grundvatten
Risk för påverkan på ytvatten
Risk för påverkan på grundvatten (inom skyddsområde)
Risk för påverkan på ytvatten (inom skyddsområde)
Risk för påverkan på ytvatten (närhet till friluftsbad)
8 (26)
8
Följande illustration togs fram för att tydliggöra målsättning och avgränsning.
Figur 1 Schematisk illustration över huvudfrågeställningar som berörs i
utredningen.
Arbetet har därefter bedrivits enligt följande övergripande metodik:
•
•
•
•
•
En metodik har utarbetats för att bedöma och värdera kriterierna
Tillsammans med WSP har en GIS-applikation utvecklats för att möjliggöra en kommuntäckande analys av kriterierna enligt metodiken ovan.
Resultatet från GIS-analysen har tolkats manuellt och områden med ett högt prioriterat ”behov av VA” identifierats och avgränsats.
För övrig bebyggelse redovisas generella förslag till åtgärder och förhållningssätt.
Med ovanstående som resultat redovisas ett förslag till prioriterad och grovt tidsatt
handlingsplan.
Det bör understrykas att resultatet är en översikt över va-förhållandena inom kommunen. Resultatet ska därför i första hand ses som ett förslag till prioritetsordning för fortsatt arbete, och
en vägledning vid avsättande av erforderliga resurser för kommande utredningar, vautbyggnad och tillsynsarbete. De aktuella förhållandena inom varje område behöver detaljstuderas inför beslut om åtgärder, och med den ökade kunskap som då erhålls kan en annan prioriteringsordning bli aktuell i samband med investeringsbeslut.
9 (26)
9
8
Beskrivning av GIS-verktyg för behovsbedömning
I detta kapitel ges en kortfattad redogörelse för de hur de olika kriterierna bedömts och värderats, samt vilket underlag som nyttjats. Texten ska ses som en allmän redovisning av GISverktyget och den tillämpade metodiken, för en mer fullständig modellbeskrivning hänvisas
till separat dokumentation Bilaga 4 ”Modellbeskrivning GIS-underlag”. Se även kapitel 13
”Tillförlitlighet och osäkerheter”.
8.1
Boende/bebyggelsetäthet (Kriterium 1)
I arbetet har vi utgått från boendetäthet i form av uppgifter från folkbokföringen. Befolkningsdata per adresspunkt har nyttjats. Som ett framtidsscenario har också en situation med
permanent boende i samtliga fastigheter studerats.
Boendetäthet har bedömts vara ett lämpligt mått för att göra en översiktlig bedömning av bebyggelsens förutsättningar att lösa va-försörjningen. Ett erfarenhetsvärde är att vid en befolkningstäthet överstigande 20 p/ha är det svårt att med enskilda va-lösningar åstadkomma en
långsiktigt hållbar va-försörjning. Detta nyckeltal motiverar valet av gräns för klass 5.
Analysen ger upphov till två scenarios, dels en bild som visar nuvarande täthen för permanentboende (enligt folkbokföring) och dels en hypotetisk bild där man ansatt 3 permanent
boende per adresspunkt.
Man kan konstatera att folkbokföringsuppgifter innebär en underskattning av boende/vistelsetätheten, medan det ansatta värdet sannolikt innebär en överskattning. Samtidigt har bedömningen gjorts att för områden som är fritidshusområden är detta antaganden ganska realistiskt
under sommarperioden. Genom att båda dessa scenarios finns redovisade kan en individuell
bedömning göras för respektive område, där hänsyn tas till vilket scenario som är mest lämpligt att basera bedömningen av va-behovet.
Dessa två resultat kan nyttjas för bedömning av hur långt omvandlingen har hunnit i ett område, alternativt hur långt utvecklingen hinner gå under den tidsperiod som utredningen belyser.
8.2
Risk för påverkan på grundvatten och ytvatten
(Kriterium 2 och 3)
Förutsättningarna för enskilda avloppslösningar har bedömts utifrån markens infiltrationsegenskaper. Infiltrationsbenägen mark innebär att ett avlopp riskerar att i första hand påverka
grundvattnet, en tät jordart att ytvatten i första hand riskerar påverkan. Avståndet till grundvattenförekomst respektive ytvattenförekomst påverkar också bedömningen av hur stor risken
för påverkan är.
Här görs bedömningen utifrån de karterade markförhållandena vid respektive adresspunkt.
Infiltrationsbenägenheten har angetts som ett värde per marktyp. Påverkan på vattenförekomsten minskar proportionellt mot avståndet. Maximalt avstånd har i modellen angetts till
300 m. Hänsyn tas ej till markförhållandena längs transportvägen. Hänsyn tas inte heller till
topografi och vattendelare utan påverkan beräknas för den vattenförekomst som ligger närmast respektive adresspunkt.
Bedömningen görs utan hänsyn till vilka enskilda anläggningar som finns i nuläget. Syftet
med analysen är inte att bedöma eller värdera nuvarande faktiska påverkan, utan en bedöm-
10 (26)
10
ning i ett längre perspektiv där man förutsätter att samtliga anläggningar uppfyller gällande
funktionskrav.
För grundvattenpåverkan görs bedömningen med hänsyn till karterade ”grundvattenförekomster av betydelse”. Påverkan på det lokala grundvattnet bedöms därför inte för fastigheter som
ligger utanför dessa grundvattenförekomster. Här antas att kriteriet för boende/bebyggelsetäthet på ett tillfredsställande sätt fångar upp de områden med ökad risk för påverkan på det lokala grundvattnet.
Den klassning av vattenförekomsters kemiska och ekologiska status som utförts av Vattenmyndigheterna finns tillgängligt i databasen ”VISS”. Bedömning gjorts att denna information
inte kan användas utan ytterligare bearbetning och kompletterande data. Detta är ett behov
som identifierats under arbetet, och framtagande av sådan information bör övervägas i samband med kommande uppdatering vattenplanen.
8.3
Risk för påverkan på grundvatten och ytvatten inom
skyddsområde (Kriterium 4 och 5))
I denna bedömning identifieras vilken bebyggelse som ligger inom fastställda och planerade
skyddsområden för dricksvattentäkter i kommunen. Genom att det finns ett uttalat skyddsbehov är det viktigt att denna bebyggelse särskilt uppmärksammas.
8.4
Risk för påverkan på ytvatten i närhet av friluftsbad (Kriterium 6)
8.5
Kommentarer kring analysen och resultatet
8.6
Underlag för GIS-analys
Även här finns det en särskilt uttalad hälsoskyddsaspekt som behöver uppmärksammas.
Som framgår av texten ovan har det i arbetet med kriterierna gjorts ett antal antaganden för att
möjliggöra analysen. Det kan handla om hur infiltrationsegenskapen hos mark ska bedömas
eller hur långa avstånd som är rimliga att anta att ett enskilt avloppsutsläpp kan medföra någon påverkan.
Vid analysen beräknas ett ”påverkansvärde ” fram, vilket i sig själv inte har någon annan betydelse, än att ett högt värde innebär en högre påverkan än ett lågt. För att få ett meningsfullt
resultat redovisas dessa värden i en skala 1-5. Gränserna för skalan har satts i samråd med
projektgruppen. Samtliga ansatta värden går att justera, om man ser att det finns behov, men
för att kunna göra jämförelser mellan olika studerade scenarios, eller framtida uppföljning,
bör dessa värden vara låsta.
Nedan redovisas en sammanställning över vilket underlag som nyttjats för GIS-analysen. I
avsnitt 8.1-8.4 redovisas mer utförligt hur underlaget används i analysen.
Allmänt
•
•
•
•
•
•
Grundkarta/Fastighetskarta
Nuvarande verksamhetsområde för allmän VA
Överföringsledningar, spillvatten
Gällande och pågående detaljplaner
Utredningsområden, arbetsmaterial från ÖP-arbetet
Befintliga C-anläggningar
11 (26)
11
Boende/bebyggelsetäthet (Kriterium 1)
•
•
•
Adresspunkter från räddningstjänstens register
Folkbokföringsuppgifter
Ansatta befolkningsuppgifter, 3 p/adresspunkt i ett framtidsscenario
Risk för påverkan på grundvatten (Kriterium 2)
•
•
•
•
Markens infiltrationsförhållanden (SGU)
Uppgifter om grundvattenförekomster av betydelse (SGU)
Ansatta värden på infiltrationsbenägenhet
Ansatta värden på ”influensområde”
Risk för påverkan på ytvatten (Kriterium 3)
Markens infiltrationsförhållanden (SGU)
Uppgifter om ytvatten och vattendrag (fastighetskartan)
Ansatta värden på infiltrationsbenägenhet
Ansatta värden på ”influensområde”
Risk för påverkan på grundvatten (inom skyddsområde) (Kriterium 4)
Uppgifter om skyddsområdesgränser (EEM)
Resultat från Risk för påverkan på grundvatten
Risk för påverkan på ytvatten (inom skyddsområde) (Kriterium 5)
Uppgifter om skyddsområdesgränser (EEM)
Resultat från Risk för påverkan på ytvatten
Risk för påverkan på ytvatten (i närhet till friluftsbad) (Kriterium 6)
•
•
•
Uppgifter om allmänna badplatser och övriga friluftsbad (Eskilstuna kommun)
Resultat från Risk för påverkan på ytvatten
Ansatta värden på ”influensområde”
12 (26)
12
9
Resultat från GIS-analys
Ett antal GIS-skikt har producerats som redovisar resultatet från behovsbedömningen. Bedömningen för respektive kriterium redovisas som en 5-gradig betygsskala med klass 1-5, där
klass 5 utgör den största risken för påverkan på hälsa eller miljö. Exempel på resultat för respektive kriterium redovisas nedan. Resultaten i sin helhet finns redovisat som GIS-skikt.
Figur 2 Exempel på resultat från GIS-analys för Kriterie 1,
boende/bebyggelsetäthet
Figur 3 Exempel på resultat från GIS-analys för Kriterie 2, påverkan på grundvatten
13 (26)
13
Figur 4 Exempel på resultat från GIS-analys för Kriterie 3, påverkan på ytvatten
Figur 5 Exempel på resultat från GIS-analys för Kriterie 4, påverkan på grundvatten (inom
skyddsområde)
14 (26)
14
Figur 6 Exempel på resultat från GIS-analys för Kriterie 5, påverkan på ytvatten (inom
skyddsområde)
Figur 7 Exempel på resultat från GIS-analys för Kriterie 6, påverkan på ytvatten (i närhet till
friluftsbad)
Utöver bedömningen av respektive kriterium har även en resultatsammanställning gjorts där
•
•
All bebyggelse som fått påverkansklass 5 i något av kriterierna redovisas
Sammanvägd påverkan, beräknad för samtliga kriterier. I denna bedömning kan
olika kriterier ges olika viktning. I redovisad analys har samtliga kriterier getts
samma vikt.
15 (26)
15
Även dessa resultat finns tillgängliga som GIS-skikt.
Figur 8 Exempel på resultat från GIS-analys bebyggelse med klass 5 i minst ett av kriterierna
Figur 9
Exempel på resultat från GIS-analys för sammanvägd påverkan
16 (26)
16
10
Tolkning och bearbetning av GIS-resultat
10.1
Tolkning av resultat från GIS-analys
Resultatet från GIS-analysen har i nästa steg tolkats visuellt. I detta arbete har bebyggelsegrupper med ett uttalat ”va-behov” identifierats. Bebyggelse har klassificerats i fem olika prioritetsgrupper:
Högsta prioritet (HH)
Hög prioritet (H)
Måttlig prioritet (M)
Låg prioritet (L)
Ej aktuella för allmän VA (E)
Prioritetsbedömningen har baserats på ett antal kriterier enligt nedanstående tabell.
Prioritet Kriterium
Behov av allmän VA?
Högsta prioritet
Större bebyggelsegrupper med klass 5
Ja
HH1
inom skyddsområde
Övriga större bebyggelsegrupper med
HH2
Ja
klass 5
Hög prioritet
Mindre bebyggelsegrupper med klass
Ja, sannolikt
H1
5 inom skyddsområde
Kommentar
> ca 20 fastigheter
> ca 20 fastigheter
Ca 10 – 20 fastigheter
H2
Övrig mindre bebyggelse med klass 5
Avstånd och bebyggelseJA, om nära VO eller planerad
storlek bedöms från fall
ny bebyggelse
till fall
H3
Övrig större bebyggelse med hög
klassning
Ja, eventuellt först på längre
sikt, eller om nära VO eller
planerad ny bebyggelse
Avstånd och
bebyggelsestorlek
bedöms från fall till fall
Måttlig prioritet
M1
Större bebyggelsegrupper med lägre
klassning
M2
Mindre bebyggelsegrupper med hög
klassning
Bör utredas närmare,
särskilda förhållanden kan
motivera allmän VA
Bör utredas närmare,
särskilda förhållanden kan
motivera allmän VA
Låg prioritet
Mindre bebyggelsegrupper med lägre
L1
Sannolikt inte
klassning
Ej aktuella för allmän va
Enstaka friliggande fastigheter inom
E0
skyddsområde
E1
Enstaka friliggande fastigheter utan
nära samband med annan bebyggelse
E2
Mindre bebyggelsegrupper med lägre
klassning utan samband med annan
tätare bebyggelse
Tabell 1
> ca 20 fastigheter
Ca 10 – 20 fastigheter
Ca 10 – 20 fastigheter
Kriterier för urval och prioritering av bebyggelse.
17 (26)
17
Denna klassificering resulterar i en ”bruttolista” över bebyggelse som har ett mer eller mindre
tydligt behov av allmän va-försörjning. Se Bilaga 5.Totalt har ett 50-tal områden identifierats.
Fördelat på de olika prioritetsnivåerna ser en sammanställning ut enligt nedan.
Prioritetsnivå
Högsta
Hög
Måttlig Låg
Summa
Antal områden
12
21
10
4
47
Antal adresspunkter
1 246
304
277
39
1 833
Antal permanent boende
489
230
396
70
1 164
Antal boende, max scenario (3 p/adresspunkt)
3 792
940
906
131
5 668
Tabell 2
grupper
Sammanställning av data för identifierade områden och bebyggelse-
10.2
Bearbetning av analysresultat
11
Förslag till åtgärder
11.1
Va-utbyggnad med hög prioritet
Modellresultatet bygger på ett antagande om att det är en hög vistelsegrad i samtliga fastigheter vilket i många fall är en överskattning, som inte är realistisk inom överskådlig tid. Vidare
finns det i kommunen en detaljkunskap om andra förhållanden som gör att en anpassad tolkning av modellresultatet är nödvändig. I samråd med projektgruppen har resultatet bearbetats
med hänsyn till förhållanden som inte tagits med i den första analysen.
Efter bearbetning av analysresultatet har sammantaget har 14 bebyggelsegrupper bedömts
vara högprioriterade. Även bland dessa utvalda områden finns en inbördes prioritetsordning. I
flera av områdena är förhållandena sådana att det bedöms som uppenbart, eller mycket sannolikt att allmän va-försörjning eller annan form av samordnad lösning behöver ordnas inom en
nära framtid. Högst prioritet ges åt att förbättra vattenskyddet i Hyndevad. För andra områden
finns det omständigheter som gör att den prioritering som framkommit ur GIS-analysen har
modifierats.
I tabellen nedan redovisas bedömningen för de mest prioriterade områdena tillsammans med
kommentarer kring bedömningen och förslagen åtgärd. Områdena redovisas även på karta, se
Bilaga 6.
18 (26)
18
Område
Kommentarer
Bebyggelse med högsta prioritet, med omedelbart behov av va-utbyggnad
Hyndevad inklusive
Omvandlingsområde inom primärzon vattenskyddsområde. Utökat
A
Dalhagen
verksamhetsområde nödvändigt. Högsta prioritet!
B
Kullersta och Kullersta
Sand, Grundby Sand
samt Hagaberg och
Brantåsen
Hög prioritet med pågående utsläpp. Utökat verksamhetsområde
nödvändigt. Planprogram startat men avstannat? VA-frågan måste
lösas även om planarbetet går sakta. VA-utbyggnad samordnas med
Hagaberg-Brantåsen för att åstadkomma rundmatning av vatten.
Stort område med många permanentboende, behov av
verksamhetsområde.
Bebyggelse med hög prioritet, men inte omedelbart behov av va-utbyggnad
Planprogram väntas klart våren 2011. Utökat verksamhetsområde i
D Ängsholmen Östra
samband med planläggning. Idag mycket små enkla hus, ej hög
prioritet innan detaljplan startar.
Inte så tät bebyggelse. Kommunalt VA i närheten är anledningen till
E Tumbo
prioriteringen. Utökat verksamhetsområde nödvändigt i samband
med etappvis utbyggnad av västra sidan.
Skogstorp västra och
Bostäder nära ån prioriteras. Utveckling av området förutsätter
F
östra sidan
uökat verksamhetsområde.
Sjönära område med hög andel permanent-boende. Samarbete över
G Björsund -Ekhammaren kommungräns är lämpligt då området ligger nära Strängnäs.
Prioriteras högt.
Bebyggelse med hög prioritet, där behovet behöver utredas eller utvecklingen bevakas
Områdesbestämmelserna från 1992 syftar till små stugor och enkla
H Uvberget
förhållanden för att undvika olägenhet. Inte prioriterat. Utveckling av
området förutsätter dock utökat verksamhetsområde.
Samfällighet bildad för gemensamhetsanläggning med eget
I Bondeka
reningsverk. Erhöll tillstånd av miljökontoret feb 2011, utbyggnad
påbörjad mars 2011. Avvakta och bevaka utvecklingen.
Krav från miljökontoret på gemensamhetsanläggning. Erhöll tillstånd
J Ramsnäs
i feb 2011, ska enligt anmälan och beslut vara klart före sommaren
2012. Avvakta och bevaka utvecklingen.
Sjönära fritidsområden utan större permanenttryck. Ökade krav kan
komma pga skyddsområdet för Hyndevad vattentäkt. Bör samordnas
K Nabben Kvisslan m fl
med plankontoret. Utredning behövs. Närheten till Bondeka
uppmärksammas.
Omvandlingsområde med permanentboende, ca 50 fastigheter.
L Torsborg
Miljökontoret beviljar ej enskilt avlopp, gemensam VA lösning
behövs.
C
Näshulta-Österby
Bebyggelse med måttlig prioritet, där behovet behöver utredas eller utvecklingen bevakas
M Bårsten
N
Holmsjön
Tabell 3
Ingår i miljökontorets saneringsprojekt, ska vara klart vintern
2012/13. Bedöms inte akut för kommunalt VA om inte nya
omständigheter uppkommer.
Nu ett utpräglat fritidsområde med få permanentboende, ej med i
miljökontorets saneringsprojekt för de närmaste åren. Bevaka
utvecklingen. Om andelen permanentboende ökar behöver VA
utredas.
Sammanställning av identifierade områden med högst prioritet
För prioriterade områden som är föreslagna för kommunal va-utbyggnad behöver beslut om
verksamhetsområde fattas snarast, och va-utbyggnad därefter genomföras så snart det är praktiskt genomförbart.
Nödvändiga detaljutredningar, förstudier och projektering inleds omedelbart. Tidigare framtaget underlag utnyttjas. Samordning sker med eventuellt detaljplanearbete.
19 (26)
19
Information ges till fastighetsägarna att arbete med va-utbyggnad pågår eller planeras att inledas, och att motivet är att enskilda anläggningar bedöms medföra en sammantaget ej acceptabel påverkan på hälsa eller miljö. Om inte annan policy tillämpas, så medges ej några nya anläggningar i väntan på detta. Om undantag sker så bör avtal tecknas där fastighetsägaren intygar att han är införstådd med detta, och att han avstår från rätten till inlösen av sin anläggning.
11.2
Va-utbyggnad på längre sikt
För övrig bebyggelse bedöms inte behovet av allmän/samordnad va-försörjning vara lika
överhängande som för de prioriterade områdena, eller så kan inte behovet bedömas fullt ut.
De bebyggelsegrupper som identifierats i GIS-analysen bör dock kontinuerligt hållas under
uppsikt. Dels kan ny kunskap om förhållandena framkomma som motiverar en ändrad bedömning dels kan en utveckling ske i områdena så att situationen förändras.
För dessa områden planera detaljutredningar och om underlaget bedöms ha brister genomförs
kompletterande undersökningsinsatser för att möjliggöra en bättre bedömning.
Är det områden som är under omvandling och där man kan bedöma att det sker en successiv
förändring som med tiden bedöms resultera i en situation som kan göra det nödvändigt att
försörja området med allmän va, bör man utveckla en policy som tydliggör när man från
kommunalt håll anser att det är nödvändigt. Det blir ett enklare beslut att fatta om förutsättningarna varit tydliga och kända i förväg.
Arbetet prioriteras för områden inom skyddsområde för vattentäkt. Även bebyggelse i närhet
till friluftsbad eller känslig/skyddsvärd recipient ges ökad uppmärksamhet.
För denna bebyggelse är det viktigt med en dialog med de boende, att de blir uppmärksammade på att va-utbyggnad kan bli aktuell i framtiden, samtidigt som att det långa tidshorisonten gör att det finns en osäkerhet kring detta. Denna information är särskilt viktig i samband
med prövning av nya/ombyggda avloppsanläggningar.
11.3
Bebyggelse som inte är aktuella för allmän va-försörjning
Den glesa bebyggelsen bedöms generellt sett inte vara i behov av särskilda åtgärder, utan genom ordinarie tillsyns av enskilda lösningar bedöms va-behovet kunna säkerställas.
De delar av den spridda bebyggelsen som ligger inom skyddsområde för vattentäkt, kan få
skärpta krav genom kommande skyddsområdesföreskrifter. Särskild uppmärksamhet bör även
ges åt bebyggelse i närheten av badplats eller känslig/skyddsvärd recipient. För denna bebyggelse bör krav på uppfyllande av funktionskrav för hög skyddsnivå avseende hälsoskydd tilllämpas i samband med godkännande av nya/rustade avlopp.
Varje år tillkommer ett antal nya bostäder i de mer glest bebyggda delarna av kommunen.
Totalt sett utgör dessa med tiden en inte obetydlig mängd enskilda anläggningar. Nya problem kan således uppkomma varför även denna utveckling behöver uppmärksammas genom
en kontinuerlig övervakning.
20 (26)
20
11.4
Övriga åtgärder
Planprocesser och beslut om verksamhetsområde
VA-utbyggnad är ofta kopplad till detaljplaneläggning, och för att möjliggöra ett skyndsamt
genomförande av högprioriterade åtgärder behöver god samordning ske med arbetet inför nya
eller ändrade detaljplaner. En översyn av prioriteringen av pågående och planerade detaljplaner bör därför göras.
Samordnad va-planering och samverkan
Ett kommunkoncernövergripande samarbetsforum för va- och vattenrelaterade planeringsfrågor behöver etableras och permanentas. En av forumets huvuduppgifter är att genomföra regelbundna avstämningar mellan Planavdelning, Miljöavdelning och EEM i syfte att följa upp
planerade åtgärder, och klarlägga eventuellt behov av förändrade prioriteringar samt revidering av aktuell åtgärdsplanering. Gruppen för va- och vattensamverkan bör även ha som ansvar att:
•
•
•
•
•
Regelbunden översyn av hur permanentboendet utvecklas.
Med lämpliga intervall revidera motsvarande bedömning som gjorts i detta arbete,
förslagsvis vart 3:e år.
I sitt arbete ta hänsyn till ny kunskap och aktualiserad information samt tillse att
kompletterande kunskapsunderlag tas fram.
Kontinuerligt upprätthålla kontakts med Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten,
Havsmiljömyndigheten och Länsstyrelse för att få en aktuell uppfattning om olika berörda myndigheters hållning i dessa frågor.
Uppdatering av Vattenplan, och koppla åtgärder till miljökvalitetsnormer
Uppdatering av Vattenplan, och koppla åtgärder till miljökvalitetsnormer
Detta är en viktig del i den fortsatta utvecklingen av kommunens långsiktiga arbete med vattenmiljöfrågor. Gruppen för va- och vattensamverkan involveras i detta arbete
Införliva åtgärdsförslaget i verksamhetsplaneringen
För att säkerställa att de åtgärder som identifierats i syfte att tillgodose de behov som finns
och kommunens skyldigheter, behöver det utarbetade förslaget till handlingsplan införlivas i
de olika förvaltningarna och EEM:s verksamhetsplanering.
Nybildning av gemensamhetsanläggningar
För prioriterade områden som är aktuella för gemensamhetsanläggningar bör det arbete som
påbörjas på eget initiativ av fastighetsägarna följas noga. Beredskap vidtas för framtagande av
nödvändiga underlag för beslut om kommunal va-utbyggnad.
Initiativ till kommunal kretsloppslösning
Möjligheter saknas i princip att ”tvinga fram” gemensamhetslösningar. Det krävs i regel ett
antal praktiska/ekonomiska fördelar för att detta ska framstå som attraktivt för berörda fastighetsägare.
Om kommunen själv är markägare kan man agera i egenskap av detta. Önskar man att utveckla eller testa nya lösningar för hantering av avlopp eller avloppsfraktioner kan man ta initiativ
till en sådan process. Kommunen kan säkerställa det långsiktiga engagemanget för en sådan
21 (26)
21
lösning, och det kan framstå som ett attraktivt alternativ om förutsättningarna i övrigt är
gynnsamma, exempelvis närhet till odlingsmark, tillgång till kompetent personal, närhet till
någon verksamhet som har en ”lämplig profil” som kan utnyttjas och förstärkas. Ett samarbete med universitet/högskola är ytterligare en faktor som kan bidra till ett ökat intresse från
övriga fastighetsägare
Under utredningsarbetet har området Näshulta-Österby lyfts fram som ett område där det
skulle kunna vara lämpligt för en kretsloppslösning. Förutsättningarna finns med ett tydligt
behov av gemensamt VA, kommunen kan agera som markägare och avsättningen för mull
och näringsämnen kan ordnas då kommunen äger ett jordbruk i närheten. Fördjupad utredning
kan startas omgående.
Frågan bör bevakas av den föreslagna gruppen för va- och vattensamverkan.
Informationsinsatser
Kunskapsnivån avseende VA-frågor är ofta låg hos enskilda fastighetsägare. Det finns ett generellt behov av att tillhandahålla korrekt och lättillgänglig information, både vad det gäller
enskild va-försörjning och allmän va-försörjning.
Behovet är tydligast i samband med såväl utredning som beslut om allmän va-utbyggnad, liksom vid prövning av enskilda anmälningsärenden.
Förutom ett ändamålsenligt informationsmaterial är det också önskvärt med rutinbeskrivningar hur information och dialog med berörda fastighetsägare sker i olika sammanhang.
Avrinningsområdesvis samordning med berörda grannkommuner
Ett av syftena med en väl fungerande va-planering är att bidra till att uppfylla beslutade miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormerna gäller för avrinningsområden, och för att
uppnå ett totalt sett bra resultat är åtgärder nödvändiga inom hela avrinningsområdet, vilket
ofta berör fler kommuner. Om det finns en samsyn, och gärna en samordnad åtgärdsplanering,
hos berörda kommuner ökar förutsättningarna för ett lyckat åtgärdsarbete.
Det är därför önskvärt att initiativ tas till samordning med berörda kommuner. I första hand
de kommuner som har stor betydelse för vattenkvaliteten i de vattenförekomster som finns i
Eskilstuna kommun. Högst prioritet bedöms gälla för bebyggelsen kring Sörfjärden i Strängnäs.
12
Genomförande och tidplan
12.1
Ansvar
Kommunen, genom Kommunstyrelsen, har ansvaret att bedöma om behov av allmän VA föreligger liksom att fatta beslut om inrättande av verksamhetsområde. Beslutet fattas av Kommunfullmäktige.
När beslut om verksamhetsområde är fattat är det VA-huvudmannen (EEM) som ansvarar för
utbyggnaden. Huvudmannen är också den som har rätt att fakturera berörda fastighetsägare
anslutningsavgifter enligt fastställd taxa.
Ansvaret för tillsyn av enskilda avlopp liksom prövning om deras inrättande vilar på Miljökontoret.
22 (26)
22
Plankontoret ansvarar för den fysiska planeringen och detaljplanearbetet. I samband med ett
detaljplanearbete ingår en VA-utredning som en del i underlaget, och det är på uppdrag av
plankontoret som denna utredning genomförs.
När något planarbete inte har initierats är det däremot inte självklart var ansvaret vilar för bedömningen om behov av allmän VA föreligger. Sakkunskap finns hos Miljökontoret liksom
hos VA-huvudmannen, men även Plankontorets kunskap om framtida utveckling behöver
vägas in i bedömningen.
I och med att frågeställningarna i hög grad är förvaltningsövergripande och att ansvaret ligger
hos Kommunstyrelsen är det kommunledningskontoret som samordnar utredningsarbetet i
tidiga skeden. Den nyligen etablerade strategiska lednings-gruppen (VAS) med ansvar för
kommunens vatten och va-planering utgör här ett naturligt forum för diskussion och samordning av arbetet.
VAS-gruppen leds av kommunledningskontoret och består av ansvariga tjänstemän och chefer från de olika berörda verksamheterna. Ledningsgruppen utser sedan efter behov olika arbetsgrupper med utredningsuppdrag inom vatten och avloppsområdet tillexempel utbyggnad
av kommunalt VA.
12.2
Genomförandetider
Utbyggnad av kommunalt va är en åtgärd som normalt har en minsta genomförandetid på 1,52 år. Om förutsättningarna är mer komplicerade, eller om utbyggnaden samordnas med framtagande av en detaljplan blir genomförandetiden betydligt längre. Figuren nedan visar typiska
tider för två olika genomföranden. Om det erfordras miljödom, eller om beslut om detaljplan
eller verksamhetsområde för VA överklagas förlängs genomförandet ytterligare. VAutbyggnad i större områden är normalt mer tidskrävande än för mindre bebyggelsegrupper, då
anläggningsarbetena tar längre tid och får delas upp på fler säsonger. Praktiska omständigheter som geotekniska svårigheter, samordning med annan infrastruktur, inväntan av andra utbyggnader och planärenden påverkar också genomförandetiderna.
År 1
Enkel VA-utbyggnad
VA-utredning
Beslut om VO
Projektering
Entreprenadupphandling
Utbyggnad, säsong 1
Återställningsarbeten
År 2
År 3
År 4

VA-utbyggnad med detaljplan*
Programskede
Samrådskede
Utställning
Beslut DP
Laga kraft
VA-utredning
Projektering
Samordning vägprojektering
Entreprenadupphandling
Utbyggnad, säsong 1
Utbyggnad, säsong 2
Utbyggnad säsong 3
Återställningsarbeten


* Förutsätter genomförande utan överklagan
Figur 10 Schematisk redovisning av genomförandetider för va-utbyggnad
vid olika förutsättningar.
23 (26)
23
År 5
12.3
Tidplan
Figuren nedan visar översiktligt när redovisade åtgärder bedöms kunna genomföras
Åtgärd
VA-utbyggnad, prioriterade områden
VA-utbyggnad i områden med redan utförda VA-utredningar
VA-utredning + VA-utbyggnad
2012
2013
2014
2015
2016
2017


VA-utbyggnad vid detaljplaneprocess

Kontinuerlig bevakning av utvecklingen i övriga prioriterade
områden, och vid behov intitiera VA-utbyggnad
VA-utbyggnad på längre sikt
Kompletterande utredningar, vid behov
Kontinuerlig bevakning av utveckling i identifierade
områden, och vid behov intitiera VA-utbyggnad
Bebyggelse ej aktuell för allmän VA
Intensifierad tillsyn, och bevakning av bebyggelseutveckling
inom utpekade områden
Övriga åtgärder
Permanenta en samverkansgrupp för VA
Komplettera kommunövergripande faktaunderlag
Revidering av Vattenplanen
Upprättande av kommunal VA-plan
Uppföljning, förnyad analys
 Beslut om verksamhetsområde för allmän VA
Tabell 4 Översiktlig tidplan för föreslagna åtgärder
För de mest prioriterade områdena bedöms en realistisk tidplan se ut enligt följande:
Område
Åtgärd och tidplan
A
Hyndevad inklusive Dalhagen
VA-utbyggnad genomförd inom 5 år
Tidigare VA-utredningar revideras. Detaljplaneprocess inleds. Utbyggnad sker under
flera år.
B
Grundby Sand och Kullersta Sand
VA-utbyggnad genomförd inom 5 år
Tidigare VA-utredningar revideras. Detaljplaneprocess återupptas. Utbyggnad sker
under flera år.
C
Näshulta-Österby
VA-utbyggnad genomförd inom 5 år
VA-utredning genomförs. Förutsättningar
för ekologisk lösning i allmän regi studeras.
Detaljplaneprocess inleds? Utbyggnad sker
under flera år.
Tabell 5 Översiktlig tidplan för föreslagen va-utbyggnad på kort sikt
24 (26)
24
Tillförlitlighet och osäkerheter
Redovisad handlingsplan bygger på en översiktlig analys av tillgängligt underlag som bedömts lämpligt för utredningens syfte. Resultatet kan förbättras med en ökad tillgång på data
och en mer utvecklad analys. De osäkerheter som vi i första hand vill tydliggöra är följande:
Befolkning/boendetäthet
För att bedöma vilken påverkan en enskild va-anläggning medför är det av grundläggande
betydelse att veta i vilken utsträckning anläggningen nyttjas. För att bedöms detta behövs
uppgifter om boende/vistelse i respektive fastighet. Tillgängliga data utgörs av uppgifter från
folkbokföringen. Detta ger en underskattning då fritidsboende inte framgår. Registeruppgifter
om hur fritidshus nyttjas saknas. Genom att genomföra två beräkningar, med folbokföringsdata samt ett schablonässigt antagande om 3 personer per adresspunkt erhålls två scenarios.
I analysen görs också ansatsen att samtliga adresspunkter motsvarar en fastighet eller boendeenhet/lägenhet. Någon närmare bedömning av förekomsten av övriga fastigheter som verksamheter, kommersiella lokaler etc har inte gjorts.
Påverkan grund/ytvatten
Analysen bygger på data om markförhållandena. Dels är tillgängliga data mycket översiktligt
karterade, dels har infiltrationsbenägenheten för olika jordmaterial ansatts, denna kan variera
högst betydligt inom respektive jordart.
Påverkan för en fastighet är kopplad till den fågelvägen närmast liggande yt- respektive
grundvattenförekomst. Hänsyn tas inte till topografi och vattendelare. Data saknas också som
möjliggör bedömning om det finns en grundvattenströmning som överhuvudtaget är riktad
mot den aktuella grundvattenförekomsten.
Som framgått ovan antas en fastighet medföra påverkan på den vattenförekomst som ligger
närmast. I analysen tas enbart hänsyn till vilka infiltrationsförhållanden som råder vid adresspunkten, men inte längs transportvägen. Det gör att det, i första hand för bebyggelse på täta
jordar, finns en risk att påverkan på ytvatten överskattas och påverkan på grundvatten underskattas, då infiltration kan ske längs vägen.
Vattenförekomsters känslighet för avloppspåverkan
Vattenmyndigheterna har statusklassat landets vattenförekomster, klassning redovisas i VISS.
Dessa vattenförekomster är grovt karterade och klassning saknas för mindre vattendrag och
sjöar.
Utsläpp från enskilda avlopp sker många gånger till något mindre vattendrag, kartunderlag för
dessa har hämtats från fastighetskartan. Den klassning som finns för de större vattenförekomsterna är svår att nyttja i detta arbete, då den digitala informationen för de mindre vattendragen inte har någon ”intelligent” koppling till de större vattenförekomsterna.
Av denna anledning har bedömningen gjorts att den statusklassning som finns i VISS inte kan
användas i GIS-analysen utan kompletterande arbetsinsatser. I samband med kommande arbete att uppdatera kommunens vattenplan bör det övervägas om en sådan koppling ska skapas,
liksom om olika vattenförekomster ska ges en lokal mer detaljerad klassning som kan nyttjas i
kommunens planering.
Information från VISS kan i viss utsträckning nyttjas i den manuella tolkningen av GISresultatet. Detta har inte gjorts inom detta uppdrag.
25 (26)
25
Verksamhetsområde, detaljplanelagd bebyggelse och planerad bebyggelse.
I arbetet har vi haft tillgång till digitaliserad information om EEMs verksamhetsområden, beslutade detaljplaner och pågående detaljplanearbete samt arbetsmaterial från översiktsplanearbetet avseende aktuella utbredningsområden. I arbetet har det noterats att gränserna för
verksamhetsområde och detaljplanelagda områden inte exakt stämmer överens. Detta är normalt, men vår bedömning är att även om hänsyn tas till den speciella planeringssituation som
råder längs Mälarstranden är avvikelserna större än man kan förvänta sig.
C-anläggningar
I arbetet har vi haft tillgång till information om c-anläggningar, dvs enskilda avloppsanläggningar som är större än 25 pe respektive 200 pe, beroende på när anläggningen inrättades.
Dessa uppgifter indikerar att ett flertal fastigheter har samordnad avloppsförsörjning men data
saknas avseende hur många och vilka fastigheter som hör till respektive anläggning. Informationen har hanterats i den manuella analysen och här finns således en osäkerhet i resultatet.
13
Bilagor och övriga levererade handlingar
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Digital leverans
Nulägesbeskrivning rättsläge
Kostnadsbedömning
Konsekvensanalys
GIS-analys, dokumentation
Bruttolista, områden med behov av allmän VA-försörjning
Karta, högprioriterad bebyggelse
GIS-skikt, resultat av GIS-analys
GIS-verktyg (applikation utvecklad i Arc GIS ModelBuilder)
26 (26)
26