Projekt Slussen - Bebyggelse och infrastruktur

I detta dokument beskrivs konsekvenserna av förslag till ny reglering för Mälaren. Rapporten används som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen för tillståndsprövningen. Förslaget till ny reglering innebär att högsta vattenstånden med en 10 000 års återkomsttid minskar från nollalternativets 3,04 meter till 1,48 meter i RH2000. Även den nivå som uppstår vart 100:e år minskar avsevärt, till att hamna under den nivå som eftersträvas att Mälaren ska hållas under. Ombyggnaden av Slussen innebär även att avtappningskapaciteten ökar från dagens totalt cirka 800 m 3 /s till cirka 2000 m 3 /s. Förändrade nivåförhållanden på grund av ändrad reglering påverkar strandzonen längs hela Mälaren. Påverkansområdet, och således det område som konsekvenserna beskrivs för, är det område som påverkas av Mälarens vattenståndsfluktuationer under normaldrift eller vid extrema händelser. Aspekter som analyseras i dokumentet är bebyggelse, vägar, järnvägar, industriområden, flygplatser och energiförsörjning. Översvämningsrisken för bebyggelse och infrastruktur bedöms för nollalternativet och för förslaget till ny reglering av Mälaren. I första hand har situationen analyserats med hjälp av geografiska analyser på kartmaterial från olika intressenter. Analysen bedöms ha en god noggrannhet, då den baseras på nya höjddata från Lantmäteriet. Även relevanta utredningar har använts. Synsättet i denna analys av miljökonsekvenser är att konsekvensens storlek beror av störningens omfattning i relation till objektets känslighet och värde. Ju oftare ett objekt översvämmas desto mer kan ett objekt påverkas negativt. I konsekvensbedömningen jämförs förslag till ny reglering med nollalternativet. Förslaget till ny reglering innebär allmänt stora positiva konsekvenser för respektive aspekt då översvämningsrisken minskar betydligt och stora arealer och viktiga objekt skyddas mot översvämningar. Den bebyggelse och infrastruktur som fortfarande påverkas bedöms samlat få små negativa konsekvenser. Överlag bedöms förslaget till ny reglering innebära tydliga förbättringar jämfört med nollalternativets stora negativa konsekvenser. I nollalternativet finns betydande arealer bebyggelse och infrastruktur som riskerar att översvämmas under både normaldrift och extrema händelser. Särskilt utsatt är central bebyggelse och industri i delar av Stockholm (exempelvis Blekholmsterassen, Kungsholms strand, Mälarhöjden, Bromma och Ulvsunda) och Västerås (centrala staden, Tidö-Lindö) och Ekerö. Även industrimark i Köping och Kungsör drabbas. Både mindre och större vägar runt Mälaren, varav några av riksintresse, översvämmas och behöver stängas av. Exempelvis översvämmas väg 53 och 55 som förbinder två sidor av Mälaren. Systemet med trafik- och försörjningstunnlar under Stockholm drabbas, med bland annat Riddarholmstunneln och tunnelbanan i Gamla stan. Flera fjärrvärmeverk påverkas och får driftstörningar, bland annat Hässelby värmeverk. Både normaldrift och extrema händelser kan medföra betydande materiella och ekonomiska skador. Människor kan bli instängda, behöva evakueras eller få problem att nå vårdinrättningar och arbete. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenser. Förslag till ny reglering innebär att bebyggelse och infrastruktur helt skyddas mot översvämningar som händer oftare än cirka vart 10 000:e år. Under normaldriften i förslag till ny reglering uppkommer således inga översvämningsrisker. Under extremdrift kan översvämningar inträffa. Förslaget till ny reglering innebär därmed att all bebyggelse och infrastruktur som är belägen över 1,48 meter kommer att skyddas från översvämningar. Detta innebär stora positiva konsekvenser, bland annat skyddas betydande arealer bebyggelse, vägar och industrier i Stockholm (Ulvsunda, Bromma, Kungsholmen, Liljeholmen), centrala Västerås, områden längs Arbogaån i Köping, Kungsör, centrala Enköping samt både centrala Ekerö och glesbygd på Mälaröarna.

Det finns fortfarande översvämningsrisker för bebyggelse och infrastruktur vid extrema händelser (i medel vart 10 000:e år) i förslag till ny reglering, men det ska jämföras med nollalternativet där översvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Översvämningar i förslag till ny reglering drabbar centrala Stockholm där exempelvis Tegelbacken och Kungsholms strand översvämmas, men det är främst markområden och väldigt få byggnader som påverkas. I Ekerö kommun översvämmas gles bebyggelse, men med en begränsad påverkan på byggnader. Också i centrala Sigtuna översvämmas mark, men få byggnader. I övrigt är det främst strandnära delar runt Mälaren, med få byggnader, som riskerar att översvämmas och i vissa fall är bebyggelsen anpassad till detta. Vad gäller vägar så kan vissa genomfartsvägar inom Ekerö behöva stängas av i samband med höga flöden i förslag till ny reglering. Mindre vägar i Ekerö drabbas av översvämningar. I Västerås ligger bron till Björnön lågt och kan påverkas, liksom väg 537 mot Tidö-Lindö och lokala gator i Västerås. I Köping kan Mälarbanan för tåg drabbas av översvämning. I övrigt är det mindre vägar som påverkas i förslag till ny reglering. Viktiga system som tunnelbanan och Riddarholmstunneln skyddas mot översvämningar. För industrier finns några områden i Västerås och i Stockholm (Ulvsunda, Liljeholmen), runt Bällstaviken i Solna och Sundbyberg samt Vårby i Huddinge som kan översvämmas vid extrema händelser. För produktion av el från vattenkraft så innebär förslag till ny reglering i princip samma situation som nollalternativet, om än en liten positiv effekt. Ur energisynpunkt kan begränsade sträckor med fjärrvärmeledningar fortfarande översvämmas. Inga transformatorstationer påverkas i förslag till ny reglering. Ett fjärrvärmeverk i Uppsala län påverkas. Energiförsörjningen i övrigt påverkas inte av förslag till ny reglering. Vinduppstuvning som lokalt kan orsaka kortvariga höga nivåer bedöms inte påverka konsekvensbedömningarna för de olika aspekterna, med hänsyn till den korta varaktigheten och att sannolikheten för att vinduppstuvningen ska sammanfalla med extrema vattenstånd är väldigt liten. 6 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

1 Syfte

Följande rapport är ett underlag till miljökonsekvensbeskrivningen för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen. Syftet med rapporten är att beskriva konsekvenserna för bebyggelse och infrastruktur till följd av en ny reglering av Mälaren.

2 Avgränsning 2.1 Tid

Konsekvenserna beskrivs för driftstiden. Inom Projekt Slussen gäller följande tidshorisonter: Byggnadsarbetena har bedömts pågå under 6-7 år. Regleringen kommer att behöva justeras runt mitten på seklet. Avtappningskapaciteten i de nya vattenanläggningarna bedöms dock vara tillräcklig fram till slutet av seklet. Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en teknisk livslängd på cirka 100 år.

2.2 Geografi

Förändrade nivåförhållanden på grund av ändrad reglering påverkar strandzonen längs hela Mälaren. Påverkansområdet, och således det område som konsekvenserna beskrivs för, är det område som påverkas av Mälarens vattenståndsfluktuationer under normaldrift eller vid extrema händelser.

2.3 Miljöaspekter

Bebyggelse och infrastruktur innefattar flera olika delområden. I analysen beaktas de aspekter som Klimat- och sårbarhetsutredningen beskrivit i sitt delbetänkande (SOU 2006:94). Det gäller: Bebyggelse Vägar och järnvägar Industriområden Flygplatser Energiförsörjning (inklusive försörjningssystem under Stockholm) Vattenståndsnivåerna och risken för översvämning kan påverka aspekterna lokalt i Stockholm, lokalt och regionalt på olika platser runt Mälaren. Vattenkraftverken kan påverkas lokalt, där Mälaren är nedströms vattenyta. Energiuttaget varierar bland annat med fallhöjd. 7 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tabell 2.1 Sammanställning av möjlig påverkan på bebyggelse och infrastruktur kopplat till olika geografiska påverkansområden Aspekt Påverkas av Slussen området Lokalt Mälaren Regionalt Mälaren Lokalt Saltsjön

Bebyggelse och infrastruktur Vattenkraftverk Vattenstånd Vattenstånd X X X För sjöfart och hamnar finns en separat utredning (Tyréns, 2011-12-21a) och konsekvenser för dessa redovisas därmed inte i detta dokument. Vattenförsörjning, avloppssystem och förorenade områden beskrivs samlat i en separat underlagsrapport (Tyréns, 2011-12-21b).

3 Förslag till ny reglering samt nollalternativ

Nollalternativet definieras som dagens reglering med maximal tappningskapacitet om cirka 800 m 3 /s för Mälaren. Avtappningskapaciteteten är som idag i samtliga tappningsställen och regleringen av Mälaren följer dagens vattendom/miljödom. Nollalternativet beskriver en utveckling som innebär att den planerade utbyggnaden inte kommer till stånd och konsekvensbeskrivs som ett prognosticerat nuläge 2020. Mälarens avtappningsställen visas i figuren nedan.

Figur 3.1 Mälarens avrinningsområde. Till höger visas var de olika dammarna och slussarna i Stockholm och Södertälje ligger. Illustrationen är framtagen utifrån underlagskarta enligt © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Alla analyser genomförs med modellerade värden. Observerade värden är inte ändamålsenliga vid jämförelse mellan nollalternativet och den nya regleringen eftersom det genomförts bland 8 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

annat tätningsåtgärder av luckor. Tätningsåtgärderna innebär att observerade värden innan tätningen utfördes, inte är relevanta längre. SMHI har tagit fram förslag på en ny reglering (

SMHI

2011-12-21a)

i en iterativ arbetsprocess där flera avvägningar mellan intressen gjorts. Syftet med den nya regleringen av Mälaren är att: • Minska risken för översvämningar runt Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara < 1,39 meter RH2000)

Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse och infrastruktur, sjöfart, jordbruk

• Minska risken för låga vattennivåer i Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara > 0,69 meter)

Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, sjöfart, friluftsliv och fiske

• Förhindra saltvatteninträngning (Mälarens vattenstånd Vattenståndet i Saltsjön).

Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, fiske och naturvärden

I tillägg till dessa syften tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer och önskade flöden, enligt: Eftersträva årstidsvariationer i Mälarens vattenstånd som gynnar strandnära naturmiljöer.

Detta önskemål avser att gynna naturvård och fiske.

Om möjligt skapa längre perioder med strömmande vatten i Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst.

Detta önskemål avser att gynna naturvård, fiske, friluftsliv och kulturmiljö

. Eftersträva att sänka vattenhastigheterna.

Detta önskemål avser att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen.

Regleringsförslaget förutsätter flödesreglering i Söderström och Norrström. Flödesreglering innebär att luckorna öppnas så mycket som krävs för att avbörda ett önskat flöde, vilket ger en mjukare reglering och lägre vattenhastigheter. I den nya regleringen har avtappningskapaciteten ur Mälaren ökats till omkring 2000 m 3 /s varav kapaciteten i Söderström ligger på 1400 m 3 /s. Kapaciteten i Hammarby har ökats från 70 m 3 /s till 140 m 3 /s. Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet redovisas i tabellerna 3.1–3.3 . Data är hämtade från (

SMHI, 2011-12-21a).

Högsta högvattenstånd är den högsta modellerade vattennivån under den aktuella perioden, i detta fall 30 år mellan 1976 och 2005.

Tabell 3.1 Statistik för huvudalternativet och nollalternativet över medel-, hög och lågvattenstånd samt Q100. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2012-12-21). Nivån avser meter i RH2000. Nollalternativ Huvudalternativ Högsta högvattenstånd

1,47 1,24

Medelvattenstånd Lägsta lågvattenstånd

0,88 0,55 0,87 0,59

Q100*

1,86 1,28

*avser saltsjövattenstånd 0,77 meter samt maximal tappning 1400 m 3 /s genom Söderström. Q100 avser ett flöde som uppstår i genomsnitt vart 100:e år.

9 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 3.2 Mälarens beräknade medel-, min- och maxvattenstånd under förutsättning av regleringsstrategi enligt Nollalternativet (svarta kurvor) respektive Huvudalternativet (röda kurvor). Den analyserade perioden är åren 1976-2005 och innehåller såväl det extremt torra året 1976 som det extremt blöta året 2000. (SMHI 2011-12-21a)

För reglering under normaldrift sänks Mälarens medelvattenstånd något jämfört med dagens reglering enligt Nollalternativet (1 cm) liksom det högsta vattenståndet (23 cm) till 1,24 meter. Den högsta nivån under perioden inträffar i huvudalternativet på våren till skillnad för nollalternativet då den inträffar på hösten. De lägsta nivåerna har höjts med 4 cm jämfört med nollalternativet och ligger i huvudalternativet på 0,59 meter. Vattennivåerna under våren styrs av Mälarens tillrinning vilket ger mer naturliga vårvattenstånd under mars-april än i nollalternativet. Antalet dagar då vattenståndet i Saltsjön (Ws) är högre än vattenståndet i Mälaren (Wm) ökar från 0,1 i nollalternativet till 0,5 i huvudalternativet. Detta beror på att Mälarens vattenstånd hålls nere vintertid och det är då dessa situationer inträffar.

Värden för medelvattenstånd vid olika årstider framgår av Tabell 3.2. Det genomsnittliga

vårvattenståndet höjs något medan vintervattenståndet sjunker.

Tabell 3.2. Modellerat medelvattenstånd för de två alternativen perioden 1976-2005, vinter: 1/12 29/2, vår: 1/3-31/5, sommar: 1/6-31/8, höst: 1/9-30/11. Nivån avser meter i RH2000. Beräknat av Tyréns ur data från SMHI 2011-12-21a. Nollalternativ Huvudalternativ VINTER

0,90 0,86

VÅR SOMMAR HÖST

0,94 0,83 0,82 0,99 0,83 0,82 10 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Vattenstånd beräknade för extrema tillrinningar, vilket innebär flöden med 1000 års återkomsttid (Q1000), med 10 000 års återkomsttid (Q10000) samt dimensionerande tillrinning

enligt flödeskommitténs riktlinjer (FLK1) redovisas i Tabell 3.3. Nivån för FLK1 återkommer

ungefär vart 10 000:e år och används tillsammans med Q1000 i konsekvensbedömningen av extrema händelser. Av tabellen framgår att vattenstånden har sänkts betydligt i huvudalternativet för samtliga fall.

Tabell 3.3. Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema statistiska flöden för huvudalternativet samt nollalternativet. Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på 0,77. (efter SMHI 2011-12-21a) Nollalternativ Huvudalternativ Q1000 Q10000 FLK1

>2,7 >2,7 >2,7 1,33 1,47 1,48 SMHI har av försiktighetsskäl utgått från att ett högt havsvattenstånd sammanfaller med en stor tillrinning till Mälaren. Osäkerheten i nivåberäkningarna blir mycket stora då nivåerna överstiger 1,7 meter (för Nollalternativet). Anledningen till detta är att det i modellen inte varit möjligt att ta hänsyn till, eller bestämma, vilka vägar vattnet tar vid dessa höga översvämningsnivåer. I tabell 3.3 anges därför att nivåerna hamnar över 2,7 meter, men inte de exakta beräknade nivåerna. Nivåerna beräknade med dimensionerande flöde och 10 000-års flöde är dock större än nivån beräknad med 1 000-årsflödet, vilket inte framgår av tabellen. För Nollalternativet resulterar 1 000-årsflödet i nivån 2,88 meter om Saltsjön samtidigt skulle stå högt (0,77 meter). Det dimensionerande flödet resulterar i nivåer som ligger 16 cm högre (=3,04 meter). Osäkerheten i dessa nivåer är större än för beräknade nivåer som ligger närmre upplevda vattenstånd, där vattenytans utbredning är mer känd

(SMHI, 2011-12-21a

). 11 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

4 Metodik för analyserna 4.1 Geografiska analyser

4.1.1 Höjdsystem

Runt Mälaren förekommer i första hand de fyra höjdsystemen RH00, RH70, RH2000 samt Mälarens höjdsystem. I vissa kommuner förekommer även lokala höjdsystem. Alla nivåer i detta dokument anges i RH2000. Förhållandet mellan RH2000 och RH00 skiljer sig åt beroende på var man är i Sverige. Förhållandet för några orter runt Mälaren är enligt tabellen nedan: Södertälje Västerås Stockholm Uppsala Köping Enköping 0 0 0 0

RH2000

0 0

RH00

- 0,52 -0,58 -0,525 -0,62 -0,573 -0,567

4.1.2 Nationella höjddatabasen

Den höjdmodell som har använts bygger på höjdmätningar utförda under 2011. Höjdmodellen utgör ett regelbundet rutnät av punkter (celler) med 2 meter mellan varje punkt. Noggrannheten i höjdled kan variera på grund av olika omständigheter i terrängen men de vanligaste orsakerna till en försämrad noggrannhet är brant terräng samt låg och tät vegetation. Den beräknade noggrannheten på plana ytor med hård beläggning (till exempel asfalt) ligger på omkring 0,06 meter och mer varierad terräng kring 0,24 meter.

4.1.3 Geografiska analyser

Geografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna vid höga vattennivåer (översvämningsskikt). De dataskikt som använts är baserade på resultatet från SMHIs modellering (kapitel 3). Dataskikten har tagits fram genom att välja ut de celler ur höjddatamodellen som har ett höjdvärde som är lägre än en viss nivå och slå ihop dessa till ett skikt. Ytor som har ett höjdvärde som är lägre än den aktuella nivån, men som inte ligger i anslutning till Mälaren betraktas som instängda och kan inte nås från Mälaren. De instängda ytorna har gallrats bort från dataskikten.

Nedanstående vattennivåer ligger till grund för de geografiska översvämningsanalyserna. Modelleringsresultatet för vattennivåer > 1,7 meter är osäkert (se kapitel 3). 12 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Dataskikt

Högsta högvatten för den modellerade perioden 1976-2005 100-års nivå i nollalternativet 100-års nivå i ny reglering 1000-årsnivå i nollalternativ 1000-årsnivå i reglering 10000-årsnivå i nollalternativ 10000-årsnivå i ny reglering

Vattennivå (meter)

1,47 1,86 1,28 2,88 1,33 3,04 1,48 100-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 100-årstillrinning i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77 meter. 1 000-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 1000-årstillrinning i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77 meter. 10 000-årsnivåerna avser dimensionerande nivå enligt Flödeskommitténs riktlinjer i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77 meter. I förslag till ny reglering ligger 100-årsnivån på 1,28 meter, alltså under vattennivån 1,39 meter som är den vattennivå som eftersträvas att Mälaren ska hållas under. Även 1000-årsnivån på 1,33 meter ligger under nivån 1,39 meter. Utifrån detta dras slutsatsen att 100-årsnivån och 1000-årsnivån i huvudalternativet inte innebär någon negativ påverkan för bebyggelse och infrastruktur då dessa antas vara anpassade till Mälarens högsta nivå. Dessa vattennivåer analyseras därmed inte vidare i detalj, med exempelvis GIS-analyser, i huvudalternativet.

4.1.4 Geografiskt underlag

Översvämningsrisker för bebyggelse och infrastruktur analyseras utifrån hur de berörs av vattenståndsförändringar. Som huvudsakligt underlag för analys av översvämmad bebyggelse och infrastruktur har Lantmäteriets fastighetskarta använts. Fastighetskartan är en topografisk karta som är framställd för att användas i skalområdet 1:10 000 – 1:20 000. För väldefinierade objekt som vägar och byggnader har fastighetskartan en lägesnoggrannhet på 2 meter. Lägesnoggrannheten är lägre för mindre väldefinierade objekt. Fastighetskartan har ett heltäckande markskikt som innehåller bland annat olika typer av bebyggelse och industri, odlad mark, skogsmark, öppen mark. Antalet klasser är relativt få och generella och det finns ingen mer detaljerad indelning. Klasserna har dessutom en allmän definition som inte är anpassade för något specifikt ämnesområde. Detta innebär att analysen i delar kan bli grov. Så långt det varit möjligt har kartor, flygfoton och utsiktsbilder samt information använts från www.eniro.se för att få en uppfattning om analysens tillförlitlighet. En stor osäkerhet är att även om bebyggelse enligt den geografiska analysen ligger under den dimensionerande vattennivån kan byggnaderna vara anpassade till att ligga nära vattnet och tåla översvämning. Detta gäller speciellt nybebyggelse. Även för industrimark finns en osäkerhet i påverkan eftersom industriområden ofta har stora tomma ytor som inte skadas av att översvämmas och verksamheten då kan fortsätta utan direkt påverkan. Påverkade industribyggnader fångas upp i analys av påverkade byggnader, se vidare kapitel 4.4. 13 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

4.2 Bebyggelse

För varje studerad vattennivå har arealen påverkad bebyggelse och byggnader analyserats och sammanställts i en tabell. Lantmäteriets fastighetskarta har använts som grund i analysen för vilka markytor som översvämmas vid de studerade vattennivåerna. Detta har använts för att visa arealen påverkad bebyggelse. De skikt som har använts är hög bebyggelse, låg bebyggelse, sluten bebyggelse och torg. Områden där bebyggelsen är mycket gles klassas i Lantmäteriets karta som öppen mark eller dylikt och finns inte med i denna analys. För att få reda på hur stora arealer byggnader som blir berörda vid de olika vattennivåerna har fastighetskartan och fastighetsregistret använts. I analysen har översvämmade byggnader identifierats med fastighetskartan och fastighetsregistret har använts för att identifiera vad byggnaderna nyttjas till. Den angivna påverkade byggnadsarealen kommer från beräkningar av översvämmade byggnader med fastighetskartan, vilket inkluderar hela byggnadsskiktet och inte bara inom bebyggda områden. Arealen för byggnader kan vara något överskattad på grund av att ytbildningen på byggnader i fastighetskartan inte är helt korrekt. Arealangivelserna har avrundats till närmaste tusental (vid små arealer till närmaste 500-tal) med hänsyn till felmarginal i beräkningarna samt osäkerheterna i vattennivåer. De verksamheter som har identifierats är: Bostad (exempel: småhus, friliggande, kedjehus, radhus, flerfamiljshus).

Samhällsfunktion (exempel: badhus, brandstation, hälsocentral, sjukhus, skola) Verksamhet (exempel: hotell, kontor, handel, restaurang, parkeringshus) Ekonomibyggnad (exempel: lada, maskinhall, djurstall, växthus) Komplementbyggnad (exempel: uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod eller friggebod) Övrig byggnad (exempel: kolonistuga eller fristående skärmtak ) Antal påverkade byggnader vid olika vattennivåer har inhämtats från

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (

2012, Bilaga 3

)

. Analysen tar inte hänsyn till om bebyggelsen är anpassad till översvämning. Analysen tar inte heller hänsyn till om den nedersta våningen i ett flerbostadshus innehåller en verksamhet, utan detta redovisas som bostad. Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94) används som kompletterande källa till beskrivningen av översvämningsriskerna i nollalternativet. Kommunerna Västerås, Strängnäs, Ekerö och Stockholm har kontaktats via telefon för att undersöka om några skyddsåtgärder gjorts för de utpekade objekten. Inga fysiska åtgärder har vidtagits, men en medvetenhet om översvämningsrisker finns hos kommunerna. Påverkad befolkning vid olika vattennivåer beskrivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i MSB

(2012, Bilaga 4),

vilket är en redovisning av ett regeringsuppdrag rörande konsekvenser vid översvämning i Mälaren. Påverkade personer är uppdelade på dag- och nattbefolkning. Dagbefolkning beskriver förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska läge, och tar inte hänsyn till var personen är folkbokförd. Nattbefolkning avser den folkbokförda befolkningen och var denna är folkbokförd (dess geografiska läge). Statistik för dag- och nattbefolkning har kopplats samman med geografisk information för att möjliggöra geografiska analyser över hur många som påverkas av en översvämning vid ett specifikt vattenstånd. Resultatet från MSB (

2012, Bilaga 4

) används för att redogöra hur många personer som blir direkt berörda vid de aktuella vattennivåerna. Länsstyrelsen i Stockholm har gjort en kartläggning av kommunerna i länets arbete med anpassning till ett förändrat klimat (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011b

), vilket även 14 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

inkluderar förberedelse och hänsyn till översvämningar. Genomgången visar att av länets kommuner är det endast ett fåtal som utför ett uttalat klimatanpassningsarbete. Som en del av anpassningsarbetet har ett flertal kommuner använt den regionala utvecklingsplanen RUFS genom att hänvisa till de riktlinjer och rekommendationer som anges för översvämningsrisk kring Mälaren. Texter kring klimatanpassning och översvämningsrisker finns också eller planeras att ingå i några kommuners översiktsplaner.

4.3 Vägar och järnvägar

För varje studerad vattennivå har sträckan påverkad väg och järnväg analyserats och sammanställts i en tabell. En analys har gjorts utifrån ett geografiskt dataskikt med vägar och järnvägar från Lantmäteriets fastighetskarta. I skiktet finns vägar och järnvägar av alla storlekar med. I analysen har vägar delats upp i allmänna vägar (motorväg, allmän väg med skilda körbanor, allmän väg klass I, II och III) och övriga vägar (bilväg/gata, kvartersväg, genomfartsgata och sämre bilväg). I första hand beskrivs konsekvenserna för det större vägnätet i denna rapport. Mindre vägar, kallas övriga vägar, beskrivs övergripande avseende total översvämmad sträcka vid olika nivåer. Broar och järnvägar som sammanfaller med Mälarens vattenyta har tagits bort ur analysen, eftersom de annars indikerades som översvämmade trots att de är broar högt över vattnet. Tyréns bedömer att om någon viktig bro riskerar att översvämmas bör det ha framgått av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Därtill beaktas om någon vägsträcka nära stranden översvämmas vilket ger en indikation på att bron i närheten är en lågbro. Vägavsnitt direkt vid vattnet, i anslutning till en bro, kan dock felaktigt markeras som översvämmad på grund av att den noggrannheten inte finns i underlagsmaterialet. Trafikverket har i detalj studerat översvämningshotade vägar och broar, och analyserna har även kompletterats med resultat från detta arbete. Felkällan torde därmed i stort ha eliminerats. Trafikverket (dåvarande Vägverket) lät under 2007 mäta in delar av vägnätet som bedömdes ligga inom översvämningskänsliga områden. Vectura som genomförde mätningen bedömer noggrannheten till cirka +/- 10 centimeter. GIS-skikt från denna mätning har använts för analys av vägar. Denna analys har hög noggrannhet på de sträckor där mätningar är genomförda. Trafikverket har efter detta arbete fortsatt med att identifiera vägar som riskerar att påverkas av naturolyckor (översvämningar, ras, skred och erosion). Det fortsatta arbetet har utgått från översvämningskarteringar och har gått längre med bland annat fältinventeringar än det tidigare arbetet med Klimat- och sårbarhetsutredningen (

Trafikverket, Lennart Roos, 2011-10-21, per telefon, Vectura, Henric Nilsson, 2011-10-24, 2011-10-26, 2011-11-02 per telefon och mejl

). Trafikverket har identifierat vägar som riskerar att översvämmas vid 100-års respektive dimensionerande nivå med dagens reglering. De har dock utgått från MSB:s (tidigare Räddningsverket) översvämningskarteringar, vilka skiljer sig från de nivåer som används här. Hänsyn tas till detta i analyserna. Översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholm har utretts i rapporten

Risk- och sårbarhetsanalys avseende översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholms län

(

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). I utredningen har höjder för tunnelingångar och möjliga anslutningspunkter utretts. Här används resultatet för trafiktunnlar. SL (AB Storstockholms lokaltrafik) har utrett översvämningshot mot tunnelbanan vilket sammanställts i rapporten

PM Översvämningsrisker i tunnelbanan, kartläggning av platser där vatten kan läcka in i anläggningen (SL, 2010).

Rapporten utgör underlag avseende tunnelbanan.

4.4 Industrier

Analys av industriområden har gjorts med hjälp av ovanstående GIS-skikt för olika vattennivåer på samma sätt som för bebyggelse med den enda ändringen att enbart mark som avser industrimark i fastighetskartan tagits med samt industribyggnader enligt fastighetsregistret. 15 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

För industribyggnader har både hus och uthus/övrig byggnad inkluderats. Detta då industrier kan ha lagerbyggnader eller dylikt som kan vara registrerade som uthus, innehållande material eller maskiner. I arbetet med Klimat- och sårbarhetsutredningen togs en lista fram på de industrier som kunde drabbas av dagens 100-årsnivå och dimensionerande nivå. Denna lista finns hos Regeringskansliet men har inte studerats i denna rapport. Tyréns har antagit att de viktigaste slutsatserna finns redovisade i delbetänkandet och att något väsentligt därmed inte missas.

4.5 Flyg

Enbart större flygplatser har beaktats. Västerås flygplats ligger inom påverkansområdet. Bromma flygplats ligger utanför påverkansområdet och behandlas inte vidare.

4.6 Energiförsörjning

Energiförsörjning och transformatorstationer

Som grund för översvämningsanalys av transformatorstationer har Lantmäteriets skikt från fastighetskartan använts. För varje studerad vattennivå har de transformatorstationer som riskerar att översvämmas vid den nivån tagits fram. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har som en del i regeringsuppdraget studerat hur samhällsviktig verksamhet, inklusive energiförsörjning, påverkas vid olika vattennivåer i Mälaren. Studien har använts som kompletterande underlag (

MSB, 2012, Bilaga 2

). I studien redovisas även kostnader till följd av störningar, för detaljerad information om kostnader hänvisas till MSB

(2012)

Bilaga 2. För påverkan på elförsörjningen har även Klimat- och sårbarhetsutredningens slutsatser använts för nollalternativet. Alla typer av verksamheter är beroende av strömförsörjning, och de kan försörjas av nätstationer eller fördelningsstationer som ligger långt från verksamheten (kilometer). Detta innebär att verksamheter utanför översvämningsområdet kan påverkas indirekt och få störningar till följd av avbrott i elförsörjningen (

MSB, 2012, Bilaga 2

). Detta beroende har inte utretts inom det här arbetet, men kan innebära att fler verksamheter påverkas, till följd av avbrott i strömförsörjningen, än de som är fysiskt påverkade av översvämningen.

Kraftverksmagasin

Analysen görs på de anläggningar som har Mälaren som nedströms vattenyta, och dessa har identifieras tillsammans med kraftverksbolagen. Kraftverken är inte belägna så att de riskerar att översvämmas men däremot skulle de kunna påverkas genom att den förändrade regleringen påverkar produktionskapaciteten. Vattenkraftverk långt upp i Mälarens vattensystem bedöms inte påverkas av en ändrad reglering, då vattenytan nedströms kraftverken inte står i direkt förbindelse med eller reagerar på Mälarens nivå. Kraftverkens produktion är direkt beroende av fallhöjden på nedströms sida. Mälarens reglering påverkar vattenståndet nedströms de aktuella vattenkraftanläggningarna. Eftersom vattennivån uppströms är oförändrad kommer fallhöjden att ändras om Mälarens nivå ändras, vilket skulle kunna påverka kraftproduktionen. Nedan visas en formel för förhållandet mellan olika faktorer och utvunnen effekt. Formeln visar att det finns ett direkt samband mellan effekt och fallhöjdens förändring. Vattenkraftverken påverkas redan vid förändringar på centimeternivå. Översiktliga beräkningar avseende produktionsbortfall har utförts av SWECO (2012-02-10). För verkningsgrad har standardparametern 0,8 använts. 16 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

g q h P effekt

kW g verkningsg rad jordaccele ration

( 9 , 82

2 )

q h vattenföri ng

3 /

s vattenstån dsförändri ng

Förlorad energimängd beräknas enligt följande:

t E P

t E P Energimäng d

(

kWh

)

Minskad effekt enligt ekvation ovan tid i timmar för effektmisn kning

Beräkningarna är utförda avseende medelvattenståndets förändring. En mer detaljerad studie innehållande regleringsberäkningar för observerad vattenföring under samma period som SMHI:s beräkningar omfattar, 1976-2005, vilket skulle ta hänsyn till bland annat magasineringsmöjligheter och årstidsvariationer, har inte bedömts vara motiverat med hänsyn till resultatet och den omfattning en sådan utredning innebär. Skillnaderna i produktion blir troligen av samma storleksordning som redovisas här (

SWECO, 2012-02-10

Fjärrvärme

För fjärrvärmeverk används Klimat- och sårbarhetsutredningen, den geografiska analysen samt kontakt med vissa fjärrvärmeverk för konsekvensanalysen. MSB (

2012, Bilaga 2

) har använts för ytterligare information om påverkade fjärrvärmeverk och antal berörda personer. I rapporten redovisas inte identiteten på berörda objekt, varför informationen här endast anges på länsnivå. I studien redovisas även kostnader till följd av störningar, för detaljerad information om kostnader hänvisas till MSB

(2012)

Bilaga 2. De geografiska analyser som genomförts för fjärrvärmeledningar redovisas översiktligt och har gjorts på motsvarande sätt som för bebyggelse. Ledningar i vatten ingår inte i analyserna. I det insamlade geografiska datamaterialet finns vissa uppgifter om fjärrvärmeledningar och värmeverk inom vissa kommuner och kommunala bolag (Järfälla, Köping, Telge Nät (Södertälje och Södertörns fjärrvärme (Botkyrka, Huddinge)). Materialet är dock inte komplett och ett flertal kommuner saknas i materialet

Fjärrvärmeledningar är därutöver nedgrävda i marken på olika djup och påverkas inte direkt av en översvämning. Fjärrvärmeledningar kan också klara att översvämmas eller ligga i vatten en begränsad tid, dock med risk för större värmeförluster om isoleringsmaterialet fuktas. En översvämning behöver således inte innebära negativa konsekvenser för fjärrvärmenätet. Att analysera konsekvenserna i detalj för fjärrvärmeledningar har bedömts som ett för omfattande arbete för att vara rimligt, arbetsinsatsen bedöms inte vara motiverad med hänsyn till att den planerade verksamheten innebär en stor förbättring för denna typ av infrastruktur jämfört med nollalternativet.

Frikyleanläggningen i Norrström

Det finns en befintlig anläggning för frikyla i Norrström, samt planeras för ytterligare en anläggning. Information om anläggningarna har samlats in genom intervju med den projekterande konsulten

(Kylklövern AB, Hans Tönnerfors, 2010-03-05)

samt genom vattendom (

Stockholms tingsrätt, 1989-12-15)

Försörjningstunnlar

I Klimat-och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94) uppmärksammades det system med försörjningstunnlar för vatten, avlopp, el, fjärrvärme och fjärrkyla samt tele- och 17 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

datakommunikation som finns under centrala Stockholm. Tunnelsystemet bedömdes i utredningen vara översvämningshotat, men i vilken omfattning var oklart. Detta har därefter på uppdrag av regeringen, via Länsstyrelsen i Stockholms län, utretts vidare i rapporten

Risk- och sårbarhetsanalys avseende översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholms län

(

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). I utredningen har höjder för tunnelingångar och möjliga anslutningspunkter mellan tunnelsystemen under Stockholm utretts. Resultatet avseende försörjningstunnlar är till stora delar sekretessbelagt, men de offentliga delarna används i denna analys.

5 Beskrivning av nuläge och förutsättningar 5.1 Riksintressen

I bilden nedan redovisas riksintressen för väg och järnväg i Mälarens närområde. Delar av dessa vägnät ligger inom påverkansområdet (som utgörs av dimensionerande nivå i nollalternativet), bland annat väg 55 och väg 53 samt E 20 utanför Kungsör. För järnvägar av riksintresse finns långa sträckor inom påverkansområdet, bland annat vid Kungsör, Köping och Strängnäs samt förbi Kvicksund. Järnvägen förbi Kvicksund upp mot Hallstahammar bedöms vara utsatt för höga vattennivåer då järnvägen går nära vattnet på långa sträckor. I Stockholm finns järnvägstunneln Riddarholmstunneln inom påverkansområdet, se vidare kapitel 5.3.

Västerås flygplats är av riksintresse för luftfarten, se vidare kapitel 5.5.

Västerås Figur 5.1 Riksintressen väg och järnväg runt Mälaren samt sträckor inom påverkansområdet, som motsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). © Lantmäteriverket S2011 08-24_1

18 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

5.2 Bebyggelse

Klimat- och sårbarhetsutredningen har i sitt delbetänkande (

SOU 2006:94

) beskrivit nuvarande förhållanden avseende bebyggelse runt Mälaren. Stora delar av Västerås och Stockholm med förorter ligger i anslutning till sjön och kan påverkas av höga vattennivåer (upp till dimensionerande nivå). Bebyggelsen består både av tät stadsbebyggelse och glesare bostads bebyggelse och andra lokaler. Det finns även mindre orter som ligger på utsatta platser runt sjön. Det gäller Mariefred, Ekerö och Köping. Dessutom finns ett stort antal mindre samhällen samt enskilda bostadshus och fritidshus inom översvämningskänsligt område. Inom påverkansområdet finns en dagbefolkning om cirka 8 600 personer, och en nattbefolkning om nästan 6 000 personer. Den berörda befolkningen är spridd mellan de fyra påverkade länen, men flest berörda personer finns inom Stockholms län och Västmanlands län (

MSB, 2012, Bilaga 4

I Figur 5.2 redovisas bebyggelse från fastighetskartan inom påverkansområdet.

Figur 5.2 Lilafärgade områden avser bebyggelse inom påverkansområdet, som motsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). Rödfärgade områden avser industriområden i Lantmäteriets fastighetskarta på samma nivå. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

5.3 Vägar och järnvägar

Runt Mälaren finns låglänta områden med vägar och järnvägar som ligger inom påverkansområdet (som utgörs av dimensionerande nivå i nollalternativet

)

, vilket visas i Figur 5.3.

Trafikverkets utredning (

2011-10-26

) avseende naturolyckor visar att det finns ett flertal översvämningshotade vägar runt Mälaren och inom påverkansområdet. Bland annat är Ekerö särskilt utsatt. Även Strängnäs har många låglänta vägsträckor. 19 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 5.3 Redovisning av vägavsnitt (allmän och övrig väg) och järnvägsavsnitt inom påverkansområdet, som motsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Det finns tre trafiktunnlar i Stockholms län som har tunnelingångar som ligger låglänt i närhet till Mälaren och som hotas av översvämningar i dagsläget. Blekholmstunneln är en vägtunnel i centrala Stockholm. Riddarholmstunneln är en dubbelspårig järnvägstunnel under Riddarholmen. All järnvägstrafik från Stockholms Centralstation som ska söderut, i landet och i Stockholm, och all trafik söderifrån som ska till Stockholms Centralstation passerar genom Riddarholmstunneln. Den tredje och sista trafiktunneln som kan påverkas av höga vattennivåer i Mälaren är tunnelbanan i Gamla stan. (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). I övrigt påverkas inga andra tunnelbanestationer av höga nivåer i Mälaren (

SL, 2010

). Tunnelbanan i Gamla stan har ett utsatt läge för höga nivåer i Mälaren. Norr om stationen i Gamla stan går tunnelbanan ner i en tunnel mot T-centralen. Vid tunnelmynningen finns ett

anslutande vattentätt tråg, vars överkant ligger på nivån 1,78 meter. I Figur 5.4 - Figur 5.6 nedan

visas schematiska bilder över anläggningens konstruktion. 20 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 5.4 Tunnelbanan i Gamla Stan. Schematisk beskrivning av konstruktionen och dess olika delar. Området inom den röda cirkeln visas mer i detalj nedan. Från SL, 2010. Figur 5.5 Tunnelbanan i Gamla stan, tråget som sluter an mot den norrgående tunneln mot T centralen. Trågets kant utgör gräns för när vatten tränger in i tunnelbanan och trafiken måste stängas av. I bilden visas schematiskt situationen år 2000. Efter bild från SL, 2010. Figur 5.6 Tunnelbanan i Gamla stan, olika vattennivåer i förhållande till trågets överkant.

Efter bild från SL, 2010.

21 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Utanför tråget finns pumpgropar med fast installerad rördragning, till vilken pumpar kan kopplas. Pumparna håller nere vattennivån utanför trågkanten, och effekten uppskattas till cirka 0,1 meter. Dränerings- och dagvattenledningar som passerar spårområdet har avstängningsventil för att vatten från Mälaren inte ska rinna in bakvägen in i spårområdet. SL har också förberett barrikadmaterial att lägga över trågkanten, för att hindra vattnet från att rinna in i spåranläggningen. Anläggningen skyddas då för vattenstånd upp till 2,03 meter och det finns så kallade katastrofpumpar i en pumpstation mellan Gamla stan och T-centralen som kan ta hand om vatten som tränger igenom barrikadmaterialet. Även teknikutrymmen är anpassade till nivån 2,03 meter som är lägsta golvnivå i dessa utrymmen (

SL, 2010

). Om vattnet stiger ytterligare, över både trågkant och barrikadmaterial, finns skyddsportar mellan Gamla stan och T-centralen som stängs om pumparna inte klarar att hålla undan vattnet. Det inträngande vattnet kan då inte nå resten av tunnelbanesystemet (

SL, 2010

). Gamla stans biljetthall ligger under spåren och är inte sammankopplad med spåranläggningen. Stationens entré mot Riddarfjärden ligger lågt och ytvatten kan tränga in vid vattennivåer över 1,88 meter. Redan vid nivåer mellan 1,33 och 1,53 meter i Mälaren är det dock troligt att vatten börjar läcka in genom olika gjutskarvar, kabelgenomföringar, sprickor, äldre avloppssystem och annat i Gamla stans tunnelbanestation. År 2000 steg Mälarens nivå till 1,42 meter och det fanns då begränsade mängder vatten på golvet i biljetthallen, men inga inskränkningar gjordes i trafiken (

SL, 2010, SL, Ronny Öberg, 2009-06-05 och 2010-08-30, muntligen per telefon och per mejl

5.4 Industrier

Ett antal industriområden ligger nära Mälaren. I Figur 5.2 visas en översikt av industriområden,

från fastighetskartan, inom påverkansområdet. Större områden med låglänta industriområden finns i Västerås, Köping och Stockholm. Även Botkyrka, Ekerö, Strängnäs, Kungsör och Eskilstuna har låglänta industriområden i anslutning till Mälaren.

5.5 Flyg

Flygplatsen i Västerås ligger inom påverkansområdet, i ett låglänt område känsligt för översvämningar. Den är också utpekad som riksintresse för luftfarten.

5.6 Energiförsörjning

Energiförsörjning och transformatorstationer

Enligt fastighetskartan finns fyra transformatorstationer inom påverkansområdet. MSB

(2012, Bilaga 2)

har identifierat 37 transformatorstationer, som försörjer samhällsviktig verksamhet, inom påverkansområdet.

Kraftverksmagasin

Kraftbolag med vattenkraftsanläggningar vid Mälaren är Mälarenergi och Strömfallet AB. Dessa anläggningar kan påverkas av en ny reglering. E.ON har vattenkraftsanläggningar i Bergslagen, men dessa är långt upp i vattensystemet och kommer enligt E.ON själva inte att påverkas

(E.ON, Roine Fransson, 2009-04-29 muntligen per telefon).

Vattenfall och Fortum saknar vattenkraftverk i området. Det finns inte heller några andra kraftbolag med vattenkraftverk i direkt anslutning till Mälaren.

Mälarenergi har ett antal vattenkraftverk i Mälarens system upp i Bergslagen. Kraftstationerna Turbinbron i Västerås och Kallstena i Hedströmmen vid Köping har Mälaren som nedströms vattenyta och energiuttaget påverkas av Mälarens nivå (

Mälarenergi, Ulf Andersson, 2009-04 15 muntligen per telefon)

. 22 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Strömfallet AB har kraftstationerna Kvarnfallet och Nyby i Eskilstunaån. Dessa ligger nära Mälaren och är beroende av dess nivå för vattenytan nedströms. För berörda vattenkraftverk finns inga forssträckor eller flaskhalsar, mellan stationerna och åarnas utlopp i Mälaren, som jämnar ut nivåförändringar i Mälaren. Avbördningskapaciteten genom Torshälla (Kvarnfallet, Nyby och slusskanalen) från Hjälmaren är redan idag den trånga sektorn i Eskilstunaån och vid en högflödessituation kan det bli svårt att avbörda tillräckligt med vatten för att undvika en översvämning uppströms. Strömfallet och Eskilstuna kommun arbetar med att öka kapaciteten, vilket är komplicerat (

Strömfallet AB, Henrik Sandberg, 2009-06-05 per mejl, Hjälmarens vattenvårdsförbund, 2007-02-28

)

I Tabell 5.1 nedan finns information om aktuella vattenkraftverk. I Figur 5.7 visas ungefärliga

geografiska lägen för vattenkraftverk runt Mälaren.

Tabell 5.1 Sammanställning av information för Strömfallets vattenkraftverk Kvarnfallet och Nyby samt Mälarenergis Turbinbron och Kallstena. Vid Kvarnfallet pågår en utbyggnad av tappningskapaciteten, nuvarande kapacitet visas inom parantes. Kvarnfallet Nyby Turbinbron Kallstena

Fallhöjd Effekt Verkningsgrad 5,3 meter 0,8 MW 80-85% 6,5 meter 0,4 MW 80-85% 3,6 m 0,150 MW - 4,7 meter 0,35 MW - Vattenföring 24m 3 /s (17m 3 /s) 8 m 3 /s 5,2 m 3 /s 12 m 3 /s

Figur 5.7 Vattenkraftverk inom påverkansområdet. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Fjärrvärme

Det finns ett antal fjärrvärmeledningar som ligger nära Mälaren inom de kommuner för vilka data finns. Totalt ligger 3,3 km fjärrvärmeledningar inom påverkansområdet (under nivån 3,04 meter), ledningar i vatten undantaget. Det finns också flera fjärrvärmeverk inom påverkansområdet, bland annat Hässelby värmeverk. 23 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Frikyleanläggning i Norrström

För den befintliga frikyleanläggningen i Norrström finns ett vattenintag i ett galler i kajkanten. Vattnet bräddar in i en pumpgrop. Pumpgropens överkant ligger på nivån -0,87 meter. Runt pumpgropen finns en kaj med höjden 1,47 meter. Det finns även en dörr in till fastigheten. Dörrens tröskel har nivån 1,53 meter.

Försörjningstunnlar under Stockholm

Information om tunnlarna är sekretessbelagd och kan därför inte redovisas i detalj. Systemet med försörjningstunnlar i Stockholm är känsligt för höga vattenstånd i Mälaren. Det finns ett antal punkter där vatten kan ta sig in och sedan sprida sig i det sammankopplade systemet.

6 Bedömningsgrunder 6.1 Riksintressen

Trafikverkets utpekande av riksintressen sker utifrån ett hushållningsperspektiv och utifrån det övergripande transportpolitiska målet. Transportsystemet ska erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker infrastruktur som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar (

Trafikverket, 2010-11-17

). Vägar som är utpekade som riksintressen är av särskild betydelse: Internationellt – vägar som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-T

Nationellt - vägar som ingår i det nationella stamvägnätet Regionalt- vägar som förbinder regionala centra Järnvägar som är utpekade som riksintresse är av särskild betydelse: Internationellt - banor som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-T Nationellt - Banor som trafikeras av långväga person- eller godstrafik Interregionalt - Banor som används för person- eller godstrafik över en eller flera regiongränser Regionalt - Banor som används för regional person- eller godstrafik Förbindelse mellan bana av riksintresse och utpekad nod av riksintresse Det finns ett flertal utpekade riksintressen för vägar och järnvägar som kan påverkas av Mälarens reglering. Vägar och järnvägar av riksintresse bedöms ha höga värden och är särskilt viktiga för regionens infrastruktur. 1 Transeuropeiska nät (Trans-European Networks, TEN) är en organisation inom EU för satsningar på infrastruktur som kopplar samman de europeiska länderna. Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) omfattar vägnät, nät för kombinerade transporter, inre vattenvägar, hamnar, sjömotorvägar, flygplatser och det europeiska järnvägsnätet. De transeuropeiska näten syftar till att göra det möjligt att binda samman de europeiska regionerna och de nationella näten med hjälp av en modern och effektiv infra struktur. Näten är av avgörande betydelse för en väl fungerande inre marknad. (

Trafikverket, 2010-11-17

) 24 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

6.2 Översvämningsdirektivet 2007/60/EG

Översvämningsdirektivet trädde i kraft 26 nov 2007 och skall vara implementerat i svensk lagstiftning 26 nov 2009. Syftet med översvämningsdirektivet är att minska och hantera översvämningsrelaterade risker för människors hälsa, miljön, infrastrukturer och egendom. Direktivet omfattar olika typer av översvämning av vattendrag och havsområden. Direktivet skall genomföras i flera steg och klimatförändringar skall beaktas vid genomförandet. Inledningsvis skall en preliminär riskanalys göras antingen med stöd av översiktliga karteringar eller med en sammanställning av inträffade händelser. En bedömning av konsekvenser för människa, miljö, kulturmiljö och ekonomi skall göras. Steg två är att inom de områden där stor risk föreligger kartera ett extremt scenario och ett 100 årsflöde samt om nödvändigt, även ett flöde med högre sannolikhet. Steg tre är att ta fram planer för hantering av översvämningsrisker.

6.3 Översvämningsrisker i fysisk planering

Länsstyrelserna i Mellansverige har tagit fram rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse (

Länsstyrelserna i Mellansverige, 2006

). Där finns rekommendationer avseende vilken säkerhetsmarginal man bör ha till 100-års respektive dimensionerande vattenstånd. Rekommendationerna avser att så långt som möjligt begränsa konsekvenserna av höga flöden. Rekommendationerna omfattar i huvudsak planering av nybebyggelse och ny infrastruktur, men lyfter också att åtgärder bör vidtas för befintliga strukturer. Åtgärderna bör då rimligen syfta till att uppnå samma säkerhetsmarginal, om möjligt, och rekommendationerna är därför relevanta att applicera även på befintlig bebyggelse. Detta går väl i linje med kommunernas ansvar att förebygga olyckor (Lag (2003:778) om skydd mot olyckor) och höja den allmänna säkerhetsnivån. Som ett mått på konsekvenserna för bebyggelse och infrastruktur av en ny reglering används därför rekommendationerna i värdeskalan för denna miljökonsekvensbeskrivning trots att bebyggelsen är befintlig.

Markområden med stor sannolikhet för översvämning

I områden som hotas av 100-årsflöde, dvs. där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Benämns i denna utredning som områden som översvämmas under normaldrift (vid högsta högvattenstånd för den modellerade perioden 1976-2005 eller vart 100:e år).

Markområden med viss sannolikhet för översvämning

I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs. där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Benämns i denna utredning som områden som översvämmas under extrema händelser (vart 1000:e eller 10 000:e år).

Markområden med låg sannolikhet för översvämning

Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt samt sammanhållen bostadsbebyggelse och större vägar utan omledningsmöjligheter lokaliseras. Benämns i denna utredning som områden som inte översvämmas. 25 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 6.1 Schematisk bild av vattennivåer och översvämningsrisk.

6.4 Specifika bedömningsgrunder för bebyggelse och infrastruktur

Synsättet i denna analys av miljökonsekvenser är att konsekvensens storlek beror av störningens omfattning i relation till objektets känslighet och värde. Ju oftare ett objekt översvämmas desto mer kan ett objekt påverkas negativt. En reglering som medför att bebyggelse och infrastruktur inte klarar rekommendationerna gällande översvämningsrisker i fysisk planering, se ovan, bedöms ge negativa konsekvenser. En reglering som medför att bebyggelse klarar rekommendationerna bedöms ge positiva konsekvenser. Bebyggelse och infrastruktur som översvämmas regelbundet (under normaldrift) eller sällan (vid extrema händelser) får olika grader av negativa konsekvenser av ett viss regleringsalternativ. Bebyggelse och infrastruktur som aldrig översvämmas får positiva konsekvenser av regleringen. I bedömningen tas hänsyn till vad och hur mycket, samt dess värde, som drabbas vid en händelse med en specifik återkomsttid. Konsekvenserna bedöms enligt skalan små, måttliga eller stora konsekvenser och relateras således till återkomsttid, areal och värde. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå om det är små områden med höga värden som drabbas, till exempel små områden med bebyggelse. Även stora områden/sträckor med mindre värden (till exempel övriga vägar) bedöms få små negativa konsekvenser. Stora negativa konsekvenser innebär att stora områden/sträckor med höga värden påverkas av översvämning, till exempel riksintressen för vägar eller stora områden med bostäder. Samma konsekvensskala används för positiva konsekvenser, där stora positiva konsekvenser exempelvis innebär att stora områden eller sträckor med värdefull bebyggelse eller vägar skyddas mot översvämningar. Små positiva konsekvenser innebär att mindre områden eller sträckor med höga värden eller stora områden med låga värden skyddas. Endast markytor över 1,39 meter beaktas då mark under denna nivå ligger inom de nivåer som regleringen syftar till att hålla. En marknivå över den högsta möjliga dimensionerande nivån (3,04 meter) översvämmas inte alls. Huvudalternativets konsekvenser relateras till nollalternativets konsekvenser. 26 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

6.4.1 Värde, bebyggelse

Sammanhållen bebyggelse bedöms ha höga värden, utifrån Länsstyrelsens rekommendationer.

6.4.2 Värde, väg och järnväg

I samhället finns krav på att vägar ska vara framkomliga. Nationella och regionala vägar bedöms vara viktigast att klara framkomligheten på. I rapporten ”Översvämningsrisker i fysisk planering” finns rekommendationer gällande vad som bör lokaliseras på olika nivåer. Utifrån rekommendationerna bedöms nationella vägar, regionala vägar, kommunala genomfartsvägar och kommunala gator inom tätorten ha högt värde. Dessa vägar redovisas i kategorierna allmän väg respektive övrig väg. För järnväg bedöms nationella och regionala spår ha högt värde. Industrispår bedöms ha måttligt värde. Riksintressen bedöms ha särskilt högt värde.

6.4.3 Värde, industrier

Industriområden bedöms överlag ha höga värden då det inte gått att precisera om några områden har lägre värden.

6.4.4 Värde, flygplats

Västerås flygplats bedöms ha högt värde. Den är även av riksintresse för luftfarten.

6.4.5 Värde, transformatorstationer

Transformatorstationer bedöms ha höga värden.

6.4.6 Värde, fjärrvärme

Fjärrvärmenätet bedöms ha höga värden.

6.4.7 Värde, försörjningstunnlar

Systemet med försörjningstunnlar under Stockholm bedöms ha högt värde, då det försörjer samhällsviktig verksamhet på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

6.5 Kraftverksmagasin

Bedömningen baseras på hur regleringen påverkar anläggningen och kraftproduktionen genom produktionsbortfall. Det ekonomiska värdet är beräknat enligt värden på elbörsen Nord Pool i februari 2012. Elpriset som används är 42 öre/kWh (

SWECO, 2012-02-10

). 27 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

7 Konsekvenser normaldrift 7.1 Normaldrift - Konsekvenser av nollalternativet

I normaldrift för nollalternativet ingår vattenstånd upp till 100-årsnivån. Vattennivån är då 1,86

meter (Tabell 3.1 Q100). Se Figur 7.1 för en illustration av vattennivåer i nollalternativets

normaldrift.

Figur 7.1 Illustration av vattennivåer i nollalternativet. Den högsta nivån i nollalternativets normaldrift är 100-årsnivån (1,86 meter).

7.1.1 Bebyggelse

Översvämmad areal bebyggelse vid olika vattennivåer i normaldrift kan ses i

Tabell 7.1

Av tabellen kan utläsas att det finns arealer med bebyggelse och byggnader som ligger under nivån för högsta högvattenstånd. Ytterligare arealer tillkommer vid Mälarens 100-årsnivå. Översvämmad bebyggelse innebär dels materiella skador men kan också innebära att människor blir instängda, måste evakueras eller inte når sitt arbete.

Tabell 7.1 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad bebyggelse och byggnader vid olika vattennivåer. Industrimark ingår ej. Enskilda hus i glesbebyggda områden är inte medräknade i bebyggelsearealen, men ingår i byggnadsarealen. Högsta högvattenstånd 100-årsnivå Vattennivå (meter)

Bebyggelse (m 2 ) Byggnader (m 2 ) Bostäder Samhällsfunktion Verksamhet Ekonomibyggnad Komplementbyggnad Övrig byggnad

1,47

80 000 4500 1500 130 0 21 000 30

1,86

180 000 16 000 3500 1500 2 66 000 500 Under nivån för 100-årsflödet ska ingen bebyggelse av vikt lokaliseras enligt länsstyrelsernas

rekommendationer. Av Tabell 7.1 framgår att 180 000 kvadratmeter

bebyggelse, som består av bland annat upp till 16 000 kvadratmeter bostäder, fördelat på cirka 500 byggnader, och 3 500 kvadratmeter samhällsfunktioner (runt 50 byggnader) ligger under 100-årsnivån i nollalternativet.

Vidare finns 80 000 kvadratmeter bebyggelse på marknivåer under 1,47 meter 28 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

som riskerar att översvämmas vid högsta högvattenstånd. Detta strider mot rekommendationerna. Vid högsta högvattenstånd översvämmas bebyggda områden i bland annat Stockholm, Ekerö, Västerås, Sigtuna och Strängnäs. Påverkan på byggnader är dock begränsad till ett mindre antal och främst uthus. Den direkta påverkan på dag- och nattbefolkning är också begränsad vid högsta högvattenstånd (

MSB, 2012, Bilaga 4

). I Västerås översvämmas delar av den äldre bebyggelsen längs Svartån, även byggnader, vid denna vattennivå. Vid en 100-årsnivå uppstår betydande skador på bostäder, kontor och service i flera städer, samhällen och på landsbygden runt Mälaren (SOU 2006:94). Städer och kommuner som drabbas hårt är Stockholm, Västerås, Ekerö, Strängnäs och Sigtuna. Runt om Mälaren påverkas cirka 400 personer i dagbefolkningen och cirka 200 personer ur nattbefolkningen vid 100-årsnivån. Flertalet av de berörda finns i Stockholms län (

MSB, 2012, Bilaga 4

). Enligt Stockholms stads egen inventering från 2006, som refereras i Klimat- och sårbarhets utredningen, är effekterna inte så allvarliga vid en 100-årsnivå men lokalt kan betydande konsekvenser uppstå. I den geografiska analysen för denna utredning framkommer att det främst är markområden längs vattnet som påverkas, men på Stora Essingen och vid Mälarhöjden drabbas några villor och i Traneberg ett större garage. I Bromma översvämmas ett koloniområde vid Lillsjön samt några mindre hus vid vattnet, troligen uthus, vid Nockeby och Hässelby

strand, se Figur 7.2.

I Sundbyberg påverkas några flerbostadshus längs Bällstaån.

Figur 7.2 Översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter) i

Stockholm. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Bland de offentliga verksamheter som drabbas finns båthus, klubbhus och liknande lokaler vid Ulvsundasjön, Alviks strand, Höglandet i Bromma, Södra Ängby, Grimsta, Sätra,

Hägerstenshamnen, Gröndal, Årstaviken, Långholmen samt Rålambshovsparken. I Figur 7.3

nedan visas situationen vid Ulvsunda sjö, där det finns småbåtshamnar och båthus. 29 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

På Solna strandväg i Solna ligger Strålsäkerhetsmyndigheten i farozonen vid 100-årsnivån. Grannbyggnaderna Skatteverket och Rymdbolaget klarar sig från översvämningar.

I Sigtuna översvämmas centrala delar samt några byggnader (Figur 7.4).

Figur 7.3. Ulvsunda sjö vid 100-årsnivån (1,86 meter). I området finns främst småbåtshamnar med tillhörande byggnader. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 7.4 Översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter) i

Sigtuna. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 I Ekerö kommer ett stort antal byggnader påverkas, och vissa områden kan bli avskurna vid

100-årsnivån, se Figur 7.5. Det är både spridd bostadsbebyggelse och fritidsbostäder som

drabbas. I Köping kan ett antal fastigheter i området Malmön drabbas samt områden med tät

fritidshusbebyggelse på andra känsliga platser i kommunen, Figur 7.6. Malmön blir dessutom

avskuren då vägen översvämmas, se kapitel 7.1.2. 30 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.5 Översvämmade byggnader i Ekerö kommun vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Den påverkade bebyggelsen ligger spridd runt öarna. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 7.6 Köpings kommun och drabbad bebyggelse vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Särskilt drabbat är området Malmön. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

31 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Västerås bedömer kommunen att omkring 500 fastigheter i kommunen kan drabbas vid 100 årsnivån, men i vilken omfattning är inte klarlagt. Tidö-Lindö med cirka 400 permanentbostäder kan isoleras eller få begränsad framkomlighet då Lindövägen delvis svämmas över (

Västerås stad, Monique Holmgren, via mejl 2011-11-28

). I Figur 7.7 visas den centrala staden.

Figur 7.7 Översvämmad bebyggelse och byggnader i Västerås vid nollalternativets 100-årsnivå

(1,86 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Hallstahammar drabbas ett fåtal byggnader i Borgåsund, söder om Strömsholm, Figur 7.8.

Detta bedöms främst vara uthus samt enstaka bostadshus.

Figur 7.8 Översvämmade byggnader i Borgåsund, Hallastahammars kommun, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Drabbade byggnader är främst uthus samt enstaka bostadshus. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Kungsör bedömer man att enbart begränsade skador uppstår på framförallt äldre fritidshus

öster om staden (Skillingeudd, Skillingsudd) (SOU 2006:94), Figur 7.9. I centrala staden

påverkas enbart industribyggnader. 32 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.9 I Kungsörs kommun drabbas främst fritidshus vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Uppsala län bedöms knappt 80 fastigheter kunna drabbas, främst småhus och lantbruk.

Flertalet av dessa ligger i Enköpings kommun (SOU 2006:94). Figur 7.10 visar Enköpings

kommun och var översvämmade byggnader finns.

Figur 7.10 Översvämmade byggnader i Enköpings kommun, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Drabbade byggnader finns både i den centrala staden och spridd i kommunen. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Eskilstuna kommun drabbas främst Torshälla (men inga byggnader) samt utspridd bebyggelse

längs Mälarens stränder. I Figur 7.11 visas var den påverkade bebyggelsen finns.

33 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.11 Torshälla, Eskilstuna kommun, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). I

Torshälla påverkas centrala områden, men inga byggnader, samt utspridd bebyggelse längs Mälarens strand. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Sammantaget innebär nollalternativet att stora områden med bebyggelse samt ett stort antal byggnader med olika funktioner översvämmas i normaldrift. Detta kan orsaka stora skador, både ekonomiska och materiella, på bebyggelsen och innebära att människor blir instängda eller måste evakueras. Samhällsfunktioner och andra verksamheter kan drabbas av störningar i sin verksamhet. Med beaktande att rekommendationerna för ny bebyggelse anger att ingen viktig bebyggelse ska läggas under 100-årsnivån, den stora arealen samt värdet på den drabbade bebyggelsen, så bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenser.

7.1.2 Vägar och järnvägar

I Figur 7.12 och Figur 7.13 redovisas de vägavsnitt som ligger så lågt att de kan påverkas av

vattenstånd som uppkommer vid ett högsta högvattenstånd respektive ett 100-årsflöde. I Tabell 7.2 visas sträckorna översvämmad väg och järnväg i normaldrift. Under nivån för högsta

högvattenstånd finns exempelvis vägarna 263 vid Sigtuna, Erikssund och Bålsta, 279 vid Ulvsunda (Stockholm), 252 och 525 samt 523 vid Strömsholm, 537 mot Tidö-Lindö (Västerås), 513 vid Enköping, 608 i Köping, 971 utanför Strängnäs och 990 utanför Mariefred. Vid nivån för 100-årsflödet ligger många kommunala och mindre vägar i riskzonen för översvämning (övrig väg i tabellen nedan) samt några allmänna vägar. Ett flertal vägar vid broövergångar på Ekerö indikeras som påverkade, men det är osäkert utifrån den geografiska analysen om de översvämmas. Störningar på grund av den översvämmade infrastrukturen kommer att uppstå i hela regionen. Människor blir instängda och får svårigheter ta sig till sina arbeten och sjukvård. Under nivån för 100-årsflödet ska inga viktiga vägar lokaliseras enligt länsstyrelsernas

rekommendationer. Det finns enligt Tabell 7.2 totalt cirka 3 km allmän väg som översvämmas

vid 100-årsnivån, vilket innebär att rekommendationerna inte uppfylls. 34 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tabell 7.2 Redovisning av sträckan (kilometer) översvämmad allmän väg, övrig väg och järnväg vid olika vattennivåer. Broar ingår inte. Högsta högvattenstånd 100-årsnivå Vattennivå (meter)

Allmän väg (km) Övrig väg (km) Järnväg (km)

1,47

0,7 30 0,2

1,86

3 82 0,6

Figur 7.12 Vägavsnitt som översvämmas vid nollalternativets högsta högvattenstånd (1,47 meter). Röda markeringar avser större vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

35 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.13 Vägavsnitt som översvämmas vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Röda markeringar avser större vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Vid vattenstånd på 1,47 meter (Figur 7.12), drabbas främst övriga vägar, men också begränsade

sträckor allmän väg och järnväg. Exempelvis kan mindre vägar i Ekerö, Västerås och Upplands Bro drabbas. Nedan redovisas bedömningar från Klimat- och sårbarhetsutredningen och Trafikverkets i vissa fall mer noggranna utredning samt den geografiska analysen. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (

SOU 2006:94

) skulle en översvämning motsvarande 100-årsnivån innebära stora problem för kommunala vägar kring Mälaren, vilket också visas i den geografiska analysen. Många gång- och cykelvägar skulle drabbas vid denna nivå. I Stockholm skulle delar av Tegelbacken, Riddarholmen och Klarastrandsleden drabbas av översvämningar som skulle hindra vägtrafiken. Lokalvägar vid Lillsjön i Bromma skulle översvämmas. Trafikverkets utredning (

Trafikverket, 2011-10-26

) visar på problem vid Centralbron, Karlberg och Riddarholmen som kan leda till avstängda vägar. Ekerö kommun skulle drabbas av avskurna lokalvägar och fastigheter (

SOU 2006:94

). Enligt Trafikverkets utredning drabbas flera vägar på de olika öarna i kommunen, med avstängningar

som följd. I Figur 7.14 visas en översikt över översvämmade vägar på Ekerö.

36 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.14 Översvämmade vägar vid 100-årsnivån (1,86 meter) på Ekerö. Största delen är mindre

vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Köpings kommun skulle den enda vägen till området Malmön drabbas av översvämning (

SOU 2006:94

). Ett flertal mindre vägar och grusvägar kan också drabbas enligt Trafikverket. Se

Figur 7.15.

Figur 7.15 Översvämmad väg till Malmön, Köping, som blir isolerad, vid 100-årsnivån (1,86 meter).

Även andra mindre vägar i kommunen översvämmas. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

37 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Västerås skulle bron till Björnön översvämmas, men tillfälliga åtgärder skulle kunna lindra problemet. Även Lindövägen skulle delvis svämmas över (

SOU 2006:94, Västerås stad, Monique Holmgren, via mejl 2011-11-28

) och väg 536 mot Fullerö (

Trafikverket, 2011-10-26

). I Eskilstuna kommun drabbas mindre vägar runt Torshälla och längs Mälarens stränder av översvämning. Bland annat vägarna till områdena Kolsta hatt och Mälarbaden, som därmed blir isolerade. I Trafikverkets analys redovisas också att i Enköpings kommun riskerar två riksvägar att översvämmas (263 och 55). Väg 55, som är av riksintresse, går mellan Strängnäs och Enköping, och översvämmas även i Strängnäs kommun. Sträckan mellan städerna blir betydligt längre om vägen stängs av samt att boende på öarna kan bli avskurna eller få begränsad framkomlighet. Inga väntade effekter på järnvägar anges vid 100-årsnivån i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Endast begränsade sträckor redovisas i den geografiska analysen, varav vissa är industrispår. Påverkan på järnvägen bedöms vara begränsad, undantaget Riddarholmstunneln. Riddarholmstunneln i Stockholm, som är av riksintresse, kan troligen översvämmas redan vid en 100-årsnivå. All järnvägstrafik från Stockholms Centralstation som ska söderut och all trafik söderifrån som ska till Stockholms Centralstation passerar genom tunneln. Vid översvämning kommer tunneln att behöva stängas av och ingen trafik kan passera avsnittet (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). De negativa konsekvenserna av en översvämning av Riddarholmstunneln bedöms bli stora. Tunnelbanan i Gamla stan kan i nollalternativets normaldrift drabbas av inträngande vatten, dels i spårkonstruktionen genom att vatten rinner över kanten till det tråg som sluter an mot tunneln och dels i biljetthallen i Gamla stans tunnelbanestation. Redan innan vattnet når trågkantens nivå (1,78 meter) kan det uppstå problem för konstruktionen. Vid vattennivåer mellan 1,58 och 1,63 meter börjar vatten sippra upp genom spårbädden utanför tråget. Trafiken får då köra med begränsad hastighet förbi Gamla stan och utan att stanna vid stationen, vilket leder till problem med att upprätthålla tidtabellen (

SL, 2010

). Stationens avstängning innebär att resande från Gamla stan måste ta sig till T-Centralen eller Slussen (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). Spårtrafiken förbi Gamla stan kan upprätthållas, men med ovanstående inskränkningar, till strax under vattennivån 1,78 meter (trågkantens nivå). Strax under 100-årsnivån (1,86 meter) kommer vattnet att rinna över trågkanten (nivån 1,78 meter) in i spåranläggningen och tunnelbanetrafiken behöver då stoppas. Vid nivåer över 1,78 meter måste trafiken således stängas av helt förbi Gamla stan och ingen trafik norrifrån kan ta sig söderut eller tvärtom, utan tunnelbanan får vända på annan plats (

SL, 2010

). Det kommer att krävas ersättningstrafik, och stora störningar och förseningar kan förväntas (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). Nedgången till biljetthallen ligger på nivån 1,88 meter, vilket är strax över 100-årsnivån, men vatten kan även komma in via skarvar och dylikt redan vid vattennivåer mellan 1,33 och 1,53 meter. Om stora mängder vatten tränger in i stationen kan den behöva stängas av (

SL, 2010

). Pumpgropsanläggningen som finns utanför spåren bedöms av SL kunna skydda spåranläggningen upp till vattennivån 1,88 meter, då det ändå rinner över kanten. Strax innan vattnet stigit till nivån 1,78 meter måste trafiken ändå stoppas så att förberett barrikadmaterial kan sättas fast på trågkanten. Anläggningen skyddas då för vattenstånd upp till 2,03 meter men ingen trafik kan gå på spåren (

SL, 2010, SL, Ronny Öberg, 2009-06-05 och 2010-08-30, muntligen per telefon och per mejl

). Ett stopp i tunnelbanetrafiken, som inträffar strax innan 100-årsnivån, genom Stockholm bedöms medföra stora negativa konsekvenser med påfrestningar på samhällsfunktioner. Ett stopp i trafiken varar tills dess att vattennivån i Mälaren har sjunkit så mycket att det inte kan rinna in, och vattnet i konstruktion och utrymmen har sjunkit undan eller pumpats bort. Själva spåranläggningen bedöms klara sig utan bestående skador när vattnet väl har sjunkit undan. 38 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Sammantaget innebär nollalternativet att det finns flera vägar och annan infrastruktur, exempelvis tunnelbanan, som översvämmas i normaldriften. Flera vägavsnitt som översvämmas med dessa intervall är större vägar av riksintresse, till exempel väg 275, 279, 263 och 55. Även Riddarholmstunneln är av riksintresse. Detta medför trafikstörningar i hela Mälardalen och skador på regionens infrastruktur. Utifrån rekommendationerna för ny bebyggelse, som anger att ingen viktig bebyggelse eller infrastruktur ska läggas under vattennivån för ett 100-årsflöde, samt att det är betydande sträckor och viktiga objekt med höga värden som översvämmas, så bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenser.

7.1.3 Industrier

Översvämmad areal industrimark vid olika vattennivåer kan ses i Tabell 7.3. Av tabellen kan

utläsas att det finns arealer industriområden och industribyggnader som ligger under högsta högvattenstånd. Betydande arealer tillkommer vid en 100-årsnivå på vattnet.

Tabell 7.3 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad industrimark och industribyggnader vid olika vattennivåer. Högsta högvattenstånd 100-årsnivå Vattennivå (meter)

Industrimark (m 2 ) Byggnader på industrimark (m 2 )

1,47

130 000 3 000

1,86

420 000 22 000 Stora arealer industriområden och industribyggnader ligger under 100-årsnivån där man enligt rekommendationer inte ska anlägga någon bebyggelse av vikt. Många områden kan vara olika typer av lagrings- och uppställningsytor. Om sådana områden översvämmas är det risken för föroreningsspridning som innebär en miljöpåverkan. Andra negativa konsekvenser när byggnader eller lager påverkas är driftstörningar och ekonomiska skador för industrin då material förstörs. Av Klimat- och sårbarhetsutredningen framgår att vid en 100-årsnivå drabbas ett tiotal industrier kring Mälaren. Företagen själva bedömer att skadorna blir begränsade, med vissa

undantag. I Stockholm rör det sig främst om verksamheter kring Ulvsundasjön (Figur 7.16). Även några byggnader vid Liljeholmskajen (Figur 7.17) och Hässelby Värmeverk påverkas.

39 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.16 Påverkad industrimark och industribyggnader vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter) vid Ulvsunda och Bällstaån. Söder om Ulvsundasjön består industrimarken främst av småbåtshamnar och upplag. Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 7.17 Påverkad industrimark och industribyggnader vid Liljeholmen, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Botkyrka och Huddinge kommuner påverkas industriområden vid Fittjaviken och Albysjön,

Figur 7.18. I områdena finns flera mindre verksamheter av olika slag.

40 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.18 Påverkad industrimark och industribyggnader vid Vårby och Alby, Botkyrka och Huddinge kommuner, vid nollalternativets 100-årsnivå (1,86 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Västerås drabbas arealer industrimark, men påverkan på byggnader är begränsad, Figur 7.19

I Köping är det främst industriområdet vid hamnen och in mot centrum som drabbas. Påverkan

på byggnader är dock begränsad, Figur 7.20. I Kungsör drabbas ett industriområde vid hamnen, med olika typer av verksamheter, Figur 7.21.

Figur 7.19 Påverkad industrimark och industribyggnader i Västerås vid nollalternativets 100 årsnivå (1,86 meter). Påverkan på byggnader är begränsad. Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

41 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.20 Påverkad industrimark och industribyggnader i Köping vid nollalternativets 100 årsnivå (1,86 meter). Påverkan på byggnader är begränsad. Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 7.21 Påverkad industrimark och industribyggnader i Kungsör vid nollalternativets 100 årsnivå (1,86 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

För industriområden innebär nollalternativet att stora arealer industrimark översvämmas i normaldriften, men med begränsade skador enligt företagen (SOU 2006:94). Bland de mest utsatta områdena bedöms Ulvsunda, Kungsör, Vårby och Alby vara. I övrigt är påverkan på industribyggnader begränsad. Med beaktande av rekommendationerna för ny bebyggelse, som anger att ingen viktig bebyggelse eller infrastruktur ska läggas under vattennivån för ett 100 årsflöde, och med hänsyn till företagens tidigare bedömningar, bedöms nollalternativet sammantaget innebära måttligt negativa konsekvenser för industrier. 42 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

7.1.4 Flyg

Västerås flygplats ligger inom ett låglänt område. I nollalternativet är risken stor att flygplatsen får problem vid ett 100-årsflöde. Även nivån som uppstår vid högsta högvattenstånd innebär

översvämningsrisker för delar av flygplatsen. Figur 7.22 visar flygplatsen vid de olika nivåerna.

Detta innebär stora negativa konsekvenser då det är relativt återkommande och kan orsaka störningar för flygtrafiken. Flygplatsen är också av riksintresse.

Figur 7.22 Västerås flygplats och översvämmad mark vid högsta högvattenstånd (1,47 meter) och vid 100-årsnivån (1,86 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

7.1.5 Energiförsörjning

Energiförsörjning och transformatorstationer

Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen har Vattenfall gjort bedömningen att man kan undvika avbrott i det regionala elnätet. I MSB (

2012, Bilaga 2

) anges att de lokala elnäten i Stockholm (Gamla stan) och Strängnäs klarar sig från elavbrott, vilket de i Klimat- och sårbarhetsutredningen inte bedömdes göras. Den geografiska analysen, samt MSB (

2012, Bilaga 2

), visar att inga transformatorstationer påverkas vid en nivå för högsta högvattenstånd. Vid ett 100-årsflöde kan en transformatorstation översvämmas. I MSB:s utredning (

2012, Bilaga 2

) har endast de transformatorstationer som försörjer samhällsviktig verksamhet kartlagts. Stationer som försörjer exempelvis bostäder, skolor och näringsliv ingick inte i studien, och det indikerar att ytterligare transformatorstationer, som inte tydliggjorts här, kan vara påverkade. Normaldrift i nollalternativet bedöms innebära små negativa konsekvenser för energiförsörjning, med hänsyn till den begränsade påverkan.

Kraftverksmagasin

Vattenkraftsanläggningarna får en minskad kraftproduktion under den period som vattennivåerna är förhöjda i samband med en 100-årsnivå eller högsta högvattenstånd. Detta innebär små negativa konsekvenser, med hänsyn till att energibortfallet sker sällan och under en begränsad period.

Fjärrvärme

Vid 100-årsnivån kommer två fjärrvärmeverk att få driftstörningar till följd av de höga vattennivåerna. Redan vid högsta högvattenståndet får ett fjärrvärmeverk i Uppsala län in vatten i anläggningen och produktionen måste då stänga ner (

MSB, 2012, Bilaga 2

). 43 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Hässelby Värmeverk, som ligger mycket nära Mälaren, får vid 100-årsnivån in vatten via kylanläggningen till kylutrustning och pumpar, vidare in till känsliga anläggningsdelar i värmeverket (

Fortum, Göran Blommé, 2011-11-28, muntligen per telefon, MSB, 2012, Bilaga 2)

. Produktionen måste då stängas av (

MSB, 2012, Bilaga 2)

, vilket innebär avbrott i

värmeförsörjningen, och negativ påverkan på många människor. Se i Figur 7.23 hur

anläggningen översvämmas. Det finns ytterligare ett fjärrvärmeverk som kan påverkas av översvämningar, men det är oklart hur detta påverkar driften. Förutom den direkta påverkan med inträngande vatten kan fjärrvärmeverken drabbas av störningar i distribution av bränsle, till följd av översvämmade hamnar eller vägar. De kan också påverkas om elförsörjningen till verket slås ut till följd av översvämningen. Påverkan på värmeverken medföra stora negativa konsekvenser, då avbrott i fjärrvärmeförsörjningen skulle drabba ett stort antal människor.

Figur 7.23 Hässelby värmeverk, översvämmad areal och byggnader vid nollalternativets 100 årsnivå (1,86 meter). Känsliga anläggningsdelar i värmeverket kan påverkas. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Det är begränsade sträckor (65 meter) med fjärrvärmeledningar från det insamlade materialet som ligger inom nivån för 100-årsvattenståndet. En del av dessa (49 meter) ligger under den vattennivå som uppstår vid högsta högvattenstånd (1,47 meter). Ledningar ligger oftast nergrävda vilket gör att de sannolikt främst drabbas av höga grundvattennivåer alternativt när ytvattnet infiltrerar i marken. Påverkan orsakat av förhöjda grundvattennivåer kan ske vid långa perioder med förhöjda vattenstånd. Påverkan från infiltrerande ytvatten sker om ytvattnet står kvar under en längre period. Det finns begränsade sträckor av fjärrvärmeledningar som möjligen kan skadas vid höga vattennivåer. Fjärrvärmeledningar tål generellt att ligga i vatten en begränsad tid utan att påverkas. Hur lång tid ledningarna kan ligga beror dock på den enskilda ledningen. Påverkan på fjärrvärmenätet bedöms ge små negativa konsekvenser, då ledningssträckan är begränsad,

Frikyleanläggningen i Norrström

Den befintliga frikyleanläggningen i Norrström riskerar inte att torrläggas vid låga lågvattenstånd då intaget ligger flera meter under vattenytan. Vid nivåer över 1,28 meter kommer själva skötseln av anläggningen att försvåras. Vid 100-årsnivån (1,86 meter) kommer kajkanten vid intaget (nivå 1,47 meter) samt dörren in till byggnaden (tröskelnivå 1,53 meter) att översvämmas, vilket kan orsaka skador på anläggningen. 44 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Normaldriften i nollalternativet bedöms medföra små negativa konsekvenser, med hänsyn till anläggningens lokala användning

Försörjningstunnlar

Delar av näten för vatten, el, värme och tele- och datakommunikation går i Stockholm i ett nätverk av tunnlar. Vid en 100-årsnivå kan vatten tränga in i systemet och orsaka störningar på samhällsviktig verksamhet på lokal, regional, nationell och internationell nivå (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). Inträngande vatten till följd av höga nivåer i Mälaren kan medföra mycket allvarliga störningar och bedöms ge stora negativa konsekvenser.

Samlad bedömning för energiförsörjning

För energiförsörjning och transformatorstationer, fjärrvärmenät samt frikyleanläggningen i Norrström bedöms normaldriften i nollalternativet medföra små negativa konsekvenser. Även vattenkraftverkens kraftproduktion påverkas negativt under den tid förhöjda nivåer varar, med små negativa konsekvenser som följd. Det system som kan få stora negativa konsekvenser är systemet med försörjningstunnlar. Även fjärrvärmeverken i Uppsala län och Hässelby, samt ytterligare verk påverkas. Störningar i energiförsörjning drabbar människor genom avbrott i el- och värmeförsörjning. MSB (

2012, Bilaga 2

) har undersökt kostnader

2 och antal berörda personer vid olika

vattennivåer i Mälaren, till följd av störningar på fem fjärrvärmeverk, två fjärrkylepumpar, en fördelningsstation för el samt en biogasanläggning. Beräkningarna berör endast samhällsviktig verksamhet, och inte andra och tredje part. Vid 100-årsnivån drabbas cirka 140 000 personer

3 ,

med direkt koppling till ovanstående samhällsviktig verksamhet. Utöver dessa drabbas ytterligare personer indirekt. Med hänsyn till rekommendationerna för ny bebyggelse, som anger att ingen viktig bebyggelse eller infrastruktur ska läggas under vattennivån för ett 100-årsflöde, och att dessa system (fjärrvärmeverk, försörjningstunnlar) anses ha höga värden som medför stora problem vid avbrott, bedöms nollalternativet sammantaget innebära stora negativa konsekvenser för energiförsörjning.

7.2 Normaldrift - Konsekvenser av ny reglering

Med den nya regleringen inryms både högsta högvattenstånd (1,24 meter), och 100-årsnivån (1,28 meter) inom den amplitud regleringen syftar till att hålla Mälaren inom (1,39 meter). Detta

innebär att översvämningsriskerna helt försvinner i normaldrift. I Figur 7.24 visas ovanstående

schematiskt. 2 För mer information om kostnader vid störningar, se MSB (2012) Bilaga 2. 3 140 000 personer avser medel. Minimivärdet är cirka 60 000 och maxvärdet cirka 220 000 personer. 45 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 7.24 Vattenstånd i förslag till ny reglering. Både högsta högvattenstånd och 100-årsnivån inryms inom den amplitud regleringen syftar till att hålla Mälaren inom.

7.2.1 Bebyggelse

Förslag till ny reglering innebär att ingen bebyggelse riskerar att översvämmas inom

normaldrift, se illustration Figur 7.24. Detta medför att förslaget till ny reglering innebär stora

positiva konsekvenser för bebyggelse, då omfattande arealer bebyggelse med höga värden skyddas. För den bebyggelse som översvämmas i nollalternativets normaldrift innebär förslag till ny reglering att bebyggelsen aldrig översvämmas i normaldrift och helt klarar rekommendationerna för översvämningsrisker. Förslaget innebär en bättre situation för bebyggelsen jämfört med nollalternativet.

7.2.2 Vägar och järnvägar

Förslaget till ny reglering innebär att inga vägar och järnvägar riskerar att översvämmas inom normaldrift. Förslaget bedöms därmed innebära stora positiva konsekvenser då viktig infrastruktur skyddas helt från översvämningar i normaldrift. För den infrastruktur som översvämmas i nollalternativets normaldrift innebär förslag till ny reglering att infrastrukturen helt klarar rekommendationerna för översvämningsrisker i normaldrift, då infrastrukturen inte översvämmas. Detta gäller bland annat Riddarholmstunneln och tunnelbanan genom Gamla stan som helt skyddas från störningar i normaldrift. Förslaget innebär därmed en tydlig förbättring jämfört med nollalternativet.

7.2.3 Industrier

Enligt samma resonemang som ovan leder förslag till ny reglering till att stora arealer industrimark, och industribyggnader, skyddas mot översvämningar. Detta bedöms medföra måttligt positiva konsekvenser för industrin. Stora arealer industriområden kommer i normaldriften för den nya regleringen inte längre att ligga inom områden med översvämningsrisker, vilket de gör i nollalternativet. Förslag till ny reglering medför därmed en förbättring jämfört med nollalternativet.

7.2.4 Flyg

Förslag till ny reglering innebär att Västerås flygplats inte översvämmas under normaldrift. Detta är en stor positiv konsekvens, med hänsyn till värdet och att flygplatsen är ett riksintresse. Det är en förbättring jämfört med nollalternativet. 46 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

7.2.5 Energiförsörjning

Energiförsörjning och transformatorstationer

Energiförsörjning och transformatorstationer påverkas inte i normaldrift för förslag till ny reglering Detta bedöms ge små positiva konsekvenser, med hänsyn till de störningar som undviks.

Kraftverksmagasin

Kraftverksmagasin är till skillnad från bebyggelse och annan infrastruktur beroende av förhållandet mellan vattenståndet uppströms och nedströms kraftverket. Detta gör att medelvattenståndet är intressant för kraftutvinning. En beräkning av produktionsbortfall har gjorts i en separat studie

(SWECO, 2012-02-10).

Beräkningarna är översiktliga och avser förändring i årsmedelvattenstånd. Medelvattennivån är i princip densamma i förslag till ny reglering och nollalternativet. Beräkningarna visar dock på ett litet produktionstillskott i förslag till ny reglering, men produktionen är känslig mot förändringar och kan snabbt ändras om nivåerna blir annorlunda. För vattenkraften innebär förslag till ny reglering i princip samma situation som nollalternativet, men med förbättringar vid högsta högvattenstånd och 100-årsnivån då kraftutvinningen inte hindras i samma utsträckning vid dessa händelser i förslag till ny reglering.

Fjärrvärme

Fjärrvärmeverken skyddas från översvämningar, vilket ger stora positiva konsekvenser med tanke på de omfattande störningar som undviks. Fjärrvärmeledningar bedöms inte påverkas i normaldriften. Detta bedöms ge små positiva konsekvenser, med hänsyn till de störningar som undviks.

Frikyleanläggningen i Norrström

Pumpgropen till den befintliga frikyleanläggningen i Norrström ligger på nivån -0,87 meter och riskerar inte att torrläggas vid extrema lågvattenstånd. Vid nivåer över 1,28 meter kommer själva skötseln av anläggningen att försvåras. Detta är dock fortfarande inom den nivå som Mälaren får variera inom och anläggningen bedöms därför inte påverkas av en ny reglering. Den planerade frikyleanläggningen i Norrström bedöms inte bli påverkad av en ny reglering. Frikyleanläggningen får små positiva konsekvenser av ny reglering, med hänsyn till den lokala användningen och de störningar som kan undvikas.

Försörjningstunnlar

Systemet med försörjningstunnlar påverkas inte av höga vattenstånd i normaldrift enligt ny reglering. Det bedöms innebära stora positiva konsekvenser på grund av att försörjningssystemen inte påverkas med avbrott i viktiga försörjningsfunktioner som följd.

Samlad bedömning för energiförsörjning

Energiförsörjning bedöms samlat få stora positiva konsekvenser av förslag till ny reglering, då värdefulla system skyddas helt från översvämningar. Detta innebär en klar förbättring jämfört med nollalternativet. Frikyleanläggningens försvårade skötsel vid 100-årsnivån bedöms inte påverkas då den ligger inom den amplitud som regleringen syftar att hålla Mälaren inom. 47 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

8 Konsekvenser extrema händelser 8.1 Extrema händelser - Konsekvenser av nollalternativet

Detta scenario avser det högsta möjliga vattenstånd som kan ske i Mälaren, alltså det dimensionerande vattenståndet (

tabell 3.3 Dimensionerande flöde, FLK1

). Nivån är då 3,04 meter och bedöms kunna uppstå inom en period om ungefär 10 000 år. Vid ett 1000-årsflöde är

nivån 2,88 meter. Nivåerna åskådliggörs i Figur 8.1.

Figur 8.1 Illustration av vattennivåer i nollalternativets extremdrift. Den dimensionerande nivån stiger till 3,04 meter, vilket är betydligt högre än den nivå som Mälarens nivå ska inrymmas inom (<1,39 meter).

8.1.1 Bebyggelse

Översvämmad areal bebyggelse och byggnader för olika vattennivåer vid extrema händelser kan

ses i Tabell 8.1. Av tabellen kan utläsas att det finns stora arealer bebyggelse och byggnader

som ligger under 1 000-årsnivån. Ytterligare arealer tillkommer vid en dimensionerande nivå på vattnet. De stora arealerna översvämmad bebyggelse innebär dels materiella skador men kan också innebära att människor blir instängda eller måste evakueras från sina bostäder. Byggnader med verksamheter får troligen störningar i verksamheten.

Tabell 8.1 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad bebyggelse och byggnader vid olika vattennivåer. Industrimark ingår ej. Enskilda hus i glesbebyggda områden är inte medräknade i bebyggelsearealen, men ingår i byggnadsarealen. 1000-årsnivå Dim. nivå Vattennivå (meter)

Bebyggelse (m 2 ) Byggnader (m 2 )

2,88

910 000

3,04

1 100 000 Bostäder Samhällsfunktion Verksamhet Ekonomibyggnad Komplementbyggnad Övrig byggnad 158 000 54 000 53 000 8 000 239 000 4 000 197 000 76 000 65 000 8 000 275 000 5 000 48 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Enligt de rekommendationer som länsstyrelserna har givit ut ska ingen sammanhållen bebyggelse eller viktiga samhällsfunktioner lokaliseras under den dimensionerande vattennivån. Med en reglering enligt nollalternativet ligger 1 100 000 m 2 bebyggelse, med bland annat 197 000 kvadratmeter bostäder och 76 000 kvadratmeter samhällsfunktioner, med höga värden

under denna nivå (se Tabell 8.1). Totalt berörs runt 2 600 byggnader med bostäder och 270

byggnader med samhällsfunktioner (

MSB, 2012, Bilaga 3

). Detta kan ge stora negativa konsekvenser. Stora arealer ligger också under den nivå som kan uppstå inom en period om 100 år. I bilderna nedan visas endast den dimensionerande nivån, då skillnaderna mellan dessa är svår att urskilja i bilderna. Vid 1000-årsnivån drabbas i princip samma områden som vid den dimensionerande nivån (se nedan), men den översvämmade ytan och påverkan på byggnader är mindre. Bland annat klarar sig Stadshuset från översvämningar. Vid denna nivå påverkas cirka 6 500 personer ur dagbefolkningen och cirka 4 600 personer ur nattbefolkningen. Liksom vid 100-årsnivån finns störst del av de drabbade i Stockholms län och Västmanlands län (

MSB, 2012, Bilaga 4

). Vid den dimensionerande nivån kommer, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen samt den geografiska analysen, skadorna bli omfattande runtom hela Mälaren. Den berörda befolkningen ökar också vid den dimensionerande nivån. Cirka 8 600 personer av dagbefolkningen och strax under 6 000 personer av nattbefolkningen berörs direkt av översvämningen. Liksom tidigare finns störst del av de drabbade i Stockholms län, cirka 5 000 personer ur dagbefolkningen berörs när deras arbetsplatser hamnar i översvämningsområdet och cirka 3 200 personer ur nattbefolkningen. I Västmanlands län är motsvarande siffror drygt 2 000 respektive 1 800 personer. De städer där flest personer berörs är Stockholm (inklusive omgivande kommuner), Västerås och Enköping. Även Mariefred, Köping, Uppsala och Ekerö tillhör de orter med flest berörda personer (

MSB, 2012, Bilaga 4

). I Stockholm bedöms några kvarter i Gamla stan samt byggnader på Riddarholmen översvämmas, liksom flera flerbostadshus längs Klara sjö, Kungsholms strand och Kristineberg. Även ett femtontal flerbostadshus i Gröndal samt några hus på Reimersholme och Lilla

Essingen påverkas (Figur 8.2). Tjugotalet villor i Mälarhöjden, ett fåtal villor samt några uthus

på Stora Essingen och Ängby samt runt 15-20 villor i Ålsten och Nockeby kommer också att

drabbas. Koloniområdet vid Lillsjön översvämmas till stora delar. se Figur 8.3. I Hässelby

strand och Hässelby villastad påverkas några villor och uthus samt ett flerbostadshus. Stadshuset översvämmas liksom Tekniska nämndhuset vid Kungsholms Strand, samt en offentlig byggnad vardera på Fredsgatan och Kanslikajen, Gamla stan. Riksdagen och kammarrätten kan få in vatten i datahallen, vilket kan slå ut ärendehanterings- och säkerhetssystem. Vid vilken vattennivå detta händer är inte utrett (

MSB

2012, Bilaga 2

). Andra offentliga verksamheter runt Mälaren som kan drabbas av problem med IT, servrar och arkiv är en tingsrätt och en kommun i Västmanlands län och ett kommunhus i Uppsala län (

MSB

2012, Bilaga 2

). Fler offentliga verksamheter i Stockholm som drabbas av översvämningar vid extrema händelser är en tennishall i Kristineberg och båthus och klubblokaler nära Mälaren.

I Sundbyberg drabbas några flerbostadshus längs Bällstaån och villor norr om denna (Figur 8.4).

49 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.2 Översvämmad bebyggelse och byggnader i centrala Stockholm vid nollalternativets

dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 8.3 Översvämmad bebyggelse och byggnader längs Mälarens stränder i Stockholm vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

50 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.4 Översvämmad bebyggelse och byggnader längs Bällstaån och norr om denna i Sundbyberg vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). ). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08 24_1

I Botkyrka kommer radhus och villor översvämmas både vid Albysjön och Tullingesjön, bland annat ett radhusområde vid Tullinge och ett vid Alby. I Huddinge kommer fastigheter vid Vårby

allé att drabbas. Fastigheterna innehåller främst olika verksamheter. Se Figur 8.5

51 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.5 Översvämmad bebyggelse och byggnader längs Fittjaviken och Albysjön, som står i förbindelse med Mälaren, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). I Alby påverkas radhus, i Myrstuguberget villor samt ett antal villor/byggnader vid Vårby allé, mellan vägarna. ). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Ekerö kommer ett stort antal fastigheter att drabbas, både i centralorten och spritt på öarna.

Viss bebyggelse kommer att bli avskuren, då vägarna översvämmas. Figur 8.6 visar situationen

på Ekerö och delvis Färingsö. 52 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.6 Översvämmad bebyggelse och byggnader på Ekerö och Färingsö vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Både sammanhållen och spridd bebyggelse påverkas. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Upplands-Bro kommer flera bostadshus att drabbas, både i Kungsängen och spritt i kommunen. Upplands Väsby kommer också att drabbas av översvämningar, dels ett område i staden (del av Runby) och dels glesbebyggelse. I Köping kommer flera byggnader att översvämmas i området Malmön, som också blir helt

isolerat eftersom vägarna översvämmas (Figur 8.7).

Figur 8.7 Översvämmad bebyggelse och byggnader i Köpings kommun vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Området Malmön drabbas både av översvämmade byggnader och isolering till följd av översvämmade vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

53 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Västerås kommer bland annat 800 lägenheter drabbas i Östra Hamnen samt områden i centrala

Västerås (Figur 8.8). Bland annat äldre delar av staden längs Svartån drabbas.

Figur 8.8 Översvämmad bebyggelse och byggnader i Västerås vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Centrala områden med flerbostadshus längs Mälaren översvämmas liksom ett äldre område längs Svartån. Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Västmanlands län riskerar bebyggelse på Fullerö, Tidö-Lindö och Ängsö nära Västerås att isoleras samt översvämmas. På Tidö-Lindö isoleras cirka 400 permanentbostäder (

Västerås stad, Monique Holmgren, via mejl 2011-11-28

). Se Figur 8.9.

Figur 8.9 Översvämmade byggnader i Tidö-Lindö och Fullerö utanför Västerås, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Bostäder på Tidö- Lindö kan bli isolerade till följd av översvämmade vägar. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

54 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Kungsör bedöms problem uppstå utmed Arbogaåns södra strand (Figur 8.10). Påverkan på

byggnader bedöms vara begränsad.

Figur 8.10 Kungsör, översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Det är främst centrala markområden som berörs, men också några byggnader. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Eskilstuna skulle spridd bebyggelse längs Mälarens strand översvämmas, samt enstaka byggnader i Torshälla.

I Strängnäs skulle den centrala delen av stadskärnan drabbas, se Figur 8.11. Bland byggnaderna

finns bland annat en skola.

Figur 8.11 Strängnäs, översvämmad bebyggelse och byggnader vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Delar av den centrala staden drabbas. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Enköping skulle flera flerfamiljshus, radhus och villor översvämmas liksom medborgarhuset.

Delar av idrottsplatsen strax söder om Enköpingsån läggs under vatten (Figur 8.12).

55 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.12 Enköping, översvämmad bebyggelse och byggnader i staden vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Flerfamiljshus, radhus och villor översvämmas. Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

De höga nivåerna vid extrema händelser i nollalternativet drabbar stora områden med ansenliga byggnadsarealer av höga värden, bland annat bostäder och samhällsfunktioner. Detta orsakar omfattande skador, både ekonomiska och materiella, på bebyggelsen. Människor kan bli instängda eller behöva evakueras. Samhällsfunktioner och andra verksamheter kan drabbas av störningar i sin verksamhet. Med beaktande av rekommendationerna för nybebyggelse som säger att ingen viktig bebyggelse bör ligga under den högsta möjliga vattennivån, den stora arealen samt värdet på den drabbade bebyggelsen, så bedöms nollalternativets extrema vattenstånd innebära stora negativa konsekvenser för bebyggelsen

8.1.2 Vägar och järnvägar

En fortsatt reglering enligt nollalternativet innebär att flera kommunala, regionala och nationella vägar ligger under ovan nämnda vattennivåer och kommer att översvämmas vid dessa nivåer

(Figur 8.13). Påverkade riksintressen visas i Figur 8.14.

Flera stora vägar ligger under 1000-årsnivån och den dimensionerande vattennivån, enligt både den geografiska analysen och Trafikverkets mer noggranna inmätning av delar av vägnätet

(Figur 8.15). Detta är inte i enlighet med rekommendationerna för markanvändning vid

nybebyggelse. De störningar som kan väntas på grund av den översvämmade infrastrukturen kommer att bli omfattande i hela regionen. Människor blir instängda och får stora svårigheter att

ta sig till sina arbeten och sjukvård. I Tabell 8.2 visas sträckan översvämmade vägar och

järnvägar vid extrema händelser. 56 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tabell 8.2 Redovisning av sträckan (kilometer) översvämmad allmän väg, övrig väg och järnväg vid olika vattennivåer. Broar ingår inte. 1000-årsnivå Dim nivå Vattennivå (meter)

Allmän väg (km) Övrig väg (km) Järnväg (km)

2,88

23 306 16

3,04

30 351 17

Figur 8.13 Vägavsnitt (allmän och övrig väg) och järnvägsavsnitt som översvämmas vid den dimensionerande nivån (3,04 meter). Omfattande sträckor runt Mälaren påverkas. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

57 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.14 Vägar och järnvägar av riksintresse som påverkas vid den dimensionerande nivån (3,04 meter). Sträckorna är något överskattade i analysen. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 8.15 Trafikverkets inmätta vägar. De mindre röda stjärnorna avser vägavsnitt under nollalternativets dimensionerande vattennivå (< 3,04 m). Stor röd stjärna ligger under högsta högvattennivå i nollalternativet (1,47 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1.

Nedan redovisas de vägar som drabbas vid den dimensionerande nivån utöver de som redovisades i kapitel 7.1.2. Påverkan vid 1000-årsnivån skiljer sig väldigt lite från den dimensionerande nivån, men vissa vägar och järnvägar drabbas på något kortare sträckor. Detta rör främst övriga vägar, exempelvis i Sundbyberg, Enköping och Västerås. 58 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Några större vägar ligger under den dimensionerande vattennivån. Det är delar av väg 55 mellan Strängnäs och Enköping. Även huvudvägen mellan Eskilstuna och Hallstahammar (väg 53), vilket är en mindre väg men av riksintresse, kommer delvis att ligga under den dimensionerande vattennivån i nollalternativet. Hamnar vägen under vatten blir vägsträckan betydligt längre mellan dess städer. En del av E20 utanför Kungsör hamnar också under vatten. Det finns också risk för att E4 vid Vårby, Botkyrka, påverkas av erosion och kan behöva stängas av. I Stockholm riskerar väg 279 (Ulvsundavägen), som är av riksintresse, att översvämmas. I Uppsala län påverkas länsväg 263 i Sigtuna enligt Trafikverkets analys (

2011-10-26

). Erikssund (väg 263) mellan Sigtuna och Upplands-Bro är också utsatt. Även strax norr om Ekolsund kan väg 263 översvämmas. Utöver dessa påverkas en del mindre vägar, bland annat i Enköping och Bålsta. I Västmanlands län riskerar förutom riksväg 53, även mindre vägar som är utspridda runt Mälaren att översvämmas (

Trafikverket, 2011-10-26

). Trafikverkets utredning (

2011-10-26

) visar att Ekerö kommun blir drabbade av översvämningar på vägar in mot Stockholm. Nockebybron drabbas av översvämmade brostöd och behöver stängas av. Även Drottningholmsbron och väg 261 vid Tappström och Malmvik översvämmas med avstängning som följd, samt flera andra vägar på öarna (

Trafikverket, 2011-10-26

). Befolkningen på Mälaröarna kan då endast ta vägfärjan från Jungfrusund på Ekerö för att ta sig från öarna. Huruvida färjan drabbas av inskränkningar i trafiken vid höga nivåer har inte utretts här. Vid Botkyrka kan E4/E20 (trafikplats 147 och 150) drabbas av erosion vid höga flöden och översvämningar och vägen kan behöva stängas av, enligt Trafikverkets utredning. I Strängnäs översvämmas ett flertal mindre vägar, bland annat i Mariefred (väg 978, 980) (

Trafikverket, 2011-10-26

). Blekholmstunneln i Stockholms innerstad kan översvämmas vid extrema nivåer. Vid översvämning kan tunneln behöva stängas av beroende på hur mycket vatten som ansamlas i tunneln. Vid en låg vattennivå i tunneln kan troligen trafik fortfarande köra igenom denna (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

) . Det finns omledningsmöjligheter för tunneln. Vad gäller järnväg så översvämmas i Köping cirka 2 kilometer av järnvägen genom centrala staden vid både 1000- och 10 000-årsnivån. Vid Kungsör och Strängnäs gränsar järnvägen till

översvämningsytan (se Figur 8.14) vid 1000- årsnivån och den dimensionerande nivån, men

järnvägen ligger högre, vilket visas vid en närmare kontroll av översvämningsskiktet. Däremot kan järnvägsbanken påverkas vid de höga nivåerna. Detsamma gäller järnvägen vid Kvicksund, upp mot Hallstahammar. Denna sträcka bedöms dock vara mer utsatt då järnvägen går nära Mälaren på långa sträckor. I Sundbyberg översvämmas Mälarbanans järnväg i höjd med Solvalla, vilket påverkar både pendeltåg och regionala tåg. I Stockholm översvämmas ett industrispår vid Liljeholmen vid 1000- och 10 000-årsnivån, den berörda sträckan är den avslutande delen inom industriområdet. Spårområdet norr om Stockholms Centralstation, längs Klarastrandsleden, påverkas och centraltunneln översvämmas (

SOU 2006:94

), se Figur 8.16. Enligt MSB:s utredning (2012-02-

03) översvämmas spåren vid en vattennivå över 2,9 meter och endast ett genomgående spår samt två spår som slutar vid Centralstationen klarar sig från översvämning. Spårkapaciteten bedöms bli halverad vid en sådan situation och den norrgående trafiken drabbas av stora störningar. Problemen i Riddarholmstunneln skulle vid extrema vattennivåer i Mälaren förvärras jämfört med problemen vid 100-årsnivån (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). 59 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.16 Centralstationen i Stockholm, delar av spårområdet norr om stationen översvämmas. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Tunnelbanan vid Gamla stan översvämmas vid en 1000-årsnivå och en dimensionerande nivå, både i spåranläggningen och biljetthallen. Trafiken måste stängas av tills vattnet har sjunkit under 1,78 meter och tills tunneln åter är farbar (

SL, 2010, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). Tunnelbanetrafiken i den centrala staden skulle blockeras en längre tid och med samma effekter, men mer omfattande, som vid ett 100-årsvattenstånd. Möjligen kan teknikutrymmen påverkas, då lägsta golvnivå i dessa är 2,03 meter. Om vattnet stiger över trågkanten och barrikadmaterialet och tränger in i anläggningen finns det skyddsportar i spårtunneln mellan Gamla stan och T-centralen som kan stängas. Skyddsportarna förhindrar att vatten sprider sig till T-centralen och resten av tunnelbanesystemet (

SL, 2010

). I övrigt skulle effekterna vara de samma som vid 100-årsnivån, men barrikadmaterialet måste kompletteras (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). En sådan händelse skulle medföra stora negativa konsekvenser med omfattande störningar på kollektivtrafiken i Stockholm. En reglering enligt nollalternativet innebär att flera regionala och nationella vägar, delvis av riksintresse, samt viktiga spårförbindelser ligger under den dimensionerande nivån. Även ansenliga sträckor mindre vägar drabbas. Detta leder till trafikstörningar, både för gods- och persontransporter, och skador på regionens infrastruktur. Bland annat kan Ekerö bli avskuret, då vägar utan omledningsmöjligheter drabbas. Med beaktande av rekommendationerna för nybebyggelse så bedöms det att ingen viktig infrastruktur borde ligga under den högsta möjliga vattennivån. Därför bedöms nollalternativets extrema vattenstånd innebära stora negativa konsekvenser för vägar och järnvägar, med hänsyn till den omfattande sträckan och värdet på infrastrukturen.

8.1.3 Industrier

Totalt ligger 2 210 000 kvadratmeter industriområden under nivån för 1000-årsflödet och 2 540 000 kvadratmeter under den dimensionerande nivån. På dessa nivåer ligger ett antal byggnader med verksamheter och industrier som kan drabbas av översvämmade byggnader,

förstörda material och produktionsstörningar vid en översvämning (se Tabell 8.3). De värst

drabbade orterna är Västerås, Köping, Stockholm och Enköping. Dessa områden ligger under rekommendationerna för nybebyggelse, och riskerar således att översvämmas i nollalternativet med stora negativa konsekvenser som följd. 60 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tabell 8.3 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad industrimark och industribyggnader vid olika vattennivåer. 1 000 – årsnivå Dim. nivå Vattennivå (meter)

Industrimark (m 2 ) Byggnader på industrimark (m 2 )

2,88

2 210 000 148 000

3,04

2 540 000 182 000 Utöver de skador som uppstår vid 100-årsnivån tillkommer även nedanstående vid den dimensionerande nivån. Vid 1000-årsnivån drabbas samma områden som vid den dimensionerande nivån, men den översvämmade ytan och påverkan på byggnader är något mindre. Ett särskilt drabbat område är Ulvsunda, där stora arealer handel, industri och andra verksamheter kommer att drabbas. I Solna ligger ett flertal byggnader med tjänsteföretag i

riskzonen för översvämningar. Drabbade områden visas i Figur 8.17.

Ytterligare områden som kan drabbas vid extrema nivåer är Liljeholmen, samt ett antal områden med småbåtshamnar och dylikt. Vid Alviks strand drabbas ett område med olika typer av

tjänsteföretag. Se utsatta områden i Figur 8.18.

Figur 8.17 Översvämmad industrimark och industribyggnader vid Ulvsunda, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Söder om Ulvsundasjön består industrimarken främst av småbåtshamnar och upplag. Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

61 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.18 Översvämmad industrimark och industribyggnader vid Liljeholmen och spridda platser i Stockholm, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Botkyrka skulle industrier vid Albyvägen drabbas. I Huddinge skulle flera industrifastigheter vid Vårby med förorenad mark delvis svämmas över.

Figur 8.19 Översvämmad industrimark och industribyggnader vid Vårby och Alby (Botkyrka, Huddinge) vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

62 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Ekerös industrier skulle drabbas av produktionsbortfall i samband med att vägarna skulle översvämmas (SOU 2006:94). I Köping skulle stora delar av industriområdena längs Köpingsån komma att svämmas över,

Figur 8.20. I Kungsör skulle också stora delar av industriområdena längs hamnen drabbas, Figur 8.21.

Figur 8.20 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Köping vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 8.21 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Kungsör vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Strängnäs riskerar ett industriområde söder om staden (Figur 8.22) att översvämmas samt

affärslokaler inne i Strängnäs. 63 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.22 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Storängen, ett industriområde söder om Västerås, vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Västerås översvämmas industrimark på flera områden i staden (Figur 8.23), bland annat

drabbas en hamnanläggning samt andra typer av verksamheter. I Järfälla översvämmas en småbåtshamn.

Figur 8.23 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Västerås vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

64 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Enköping översvämmas ett industriområde nära den centrala delen av staden. I området finns bland annat kraftverk och energiverk. I övrigt är det spridda typer av verksamheter.

Översvämmat område visas i Figur 8.24.

Figur 8.24 Översvämmad industrimark och industribyggnader i Enköping vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Eskilstuna översvämmas ett industriområde med några byggnader längs Nybyån i Torshälla. För industriområden innebär nollalternativet att stora arealer industrimark och industribyggnader översvämmas vid extrema händelser. Ett dimensionerande flöde kan förutom direkta materiella skador innebära relativt långvariga störningar (veckor) på produktionen. En ökad miljöbelastning kan väntas då föroreningar på industrimark översvämmas med ökad utlakning som följd. Med beaktande av rekommendationerna för ny bebyggelse, den stora arealen och värdet på industrimark, bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenser för industrier.

8.1.4 Flyg

Situationen gällande översvämningsrisker för flygplatsen i Västerås kvarstår i nollalternativet. Vid 1000-årsnivån och den dimensionerande nivån kommer flygplatsen att drabbas i betydande

omfattning enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (se Figur 8.25), vilket kan orsaka stora

störningar genom att landningsbanan och trafiksystemet berörs. Situationen bedöms medföra stora negativa konsekvenser, med hänsyn till att flygplatsen är av riksintresse. 65 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.25 Västerås flygplats vid nollalternativets 1000-årsnivå (2,88 meter) och dimensionerande nivå (3,04 meter). © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

8.1.5 Energiförsörjning

Energiförsörjning och transformatorstationer

Enligt den geografiska analysen finns det fyra transformatorstationer som översvämmas vid 1000-årsnivån och vid den dimensionerande nivån. Dessa kan slås ut och få bestående skador. MSB:s utredning (

2012, Bilaga 2

) som ingående har utrett påverkan på samhällsviktig verksamhet har identifierat 37 transformatorstationer runt Mälaren som kan påverkas vid en dimensionerande nivå och orsaka störningar på samhällsviktig verksamhet. Flera av dessa bedöms kunna ha en god förmåga att klara av en översvämning (

MSB

2012, Bilaga 2

). I MSB:s utredning har endast de transformatorstationer som försörjer samhällsviktig verksamhet kartlagts. Stationer som försörjer exempelvis bostäder, skolor och näringsliv ingick inte i studien, och det indikerar att ytterligare transformatorstationer, som inte tydliggjorts här, kan vara påverkade. Påverkan på kabelskåp och nätstationer kan ske genom att de slås ut om de nås av vatten. Skador kan även ske på grund av sättningar när vattnet drar sig tillbaka. Vid den dimensionerande nivån skulle elförsörjningen i centrala Stockholm drabbas allvarligt. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen skulle delar av södra Norrmalm, östra Kungsholmen, Gamla stan och Tegelbacken bli strömlösa. Vid Tegelbacken skulle även en telestation drabbas vilket skulle orsaka problem för telekommunikationer i delar av innerstaden. Strömavbrotten i Strängnäs skulle bli omfattande. Eskilstuna och Södertälje skulle få strömavbrott i mindre omfattning. Störningarna på energiförsörjning bedöms bli omfattande, med bland annat störningar för centrala verksamheter i Stockholm. Detta bedöms innebära stora negativa konsekvenser.

Kraftverksmagasin

Vattenkraftsanläggningarna får en minskad kraftproduktion under den period som vattennivåerna är förhöjda vid en 1000-årsnivå respektive dimensionerande nivå, vilket leder till produktionsbortfall och små negativa konsekvenser. 66 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Fjärrvärme

Fittja värmeverk och Hässelby värmeverk skulle enligt Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande drabbas allvarligt av en översvämning motsvarande dimensionerande nivå. Enligt kontakt med Hässelby värmeverk skulle verket få omfattande störningar (

Fortum, Göran Blommé, 2011-11-28, muntligen per telefon

) och vara tvungna att avbryta sin värmeproduktion till följd av det inträngande vattnet (

MSB, 2012, Bilaga 2

) I Figur 8.26 visas situationen för

Hässelby värmeverk.

Figur 8.26 Hässelby fjärrvärmeverk vid nollalternativets dimensionerande nivå (3,04 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Uppsala län har, som beskrivits i kapitel 7.1.5, ett fjärrvärmeverk fått avbryta sin produktion redan vid högsta högvattenstånd (1,48 meter). Denna situation kvarstår således vid dessa nivåer (

MSB, 2012, Bilaga 2

). I Västmanlands län berörs ett fjärrvärmeverk när vattnet vid nivån 2,2 meter når den lägsta golvnivån. Kraftiga produktionsstörningar uppstår (

MSB, 2012, Bilaga 2

). I Södermanlands län drabbas ett fjärrvärmeverk av inträngande vatten vid både 1000- och 10 000-årsnivån. Produktionen måste stängas av till följd av risken för explosion och brand (

MSB, 2012, Bilaga 2

). Totalt berörs sju fjärrvärmeverk runt Mälaren vid en dimensionerande vattennivå, vilket medför störningar i värmeförsörjningen i delar av regionen. Vissa av fjärrvärmeverken har dock en god beredskap att hantera situationen (

MSB, 2012, Bilaga 2

), vilket begränsar störningarna. Vid 1000-årsnivån kommer ett sjukhus att mista försörjningen av fjärrkyla (

MSB, 2012, Bilaga 2

). Totalt finns cirka 3,3 kilometer fjärrvärmeledningar i de undersökta kommunerna under den dimensionerande nivån, och 1,8 kilometer under 1000-årsnivån. Vissa fjärrvärmeledningar i Botkyrka riskerar att översvämmas. Större delen av fjärrvärmeledningarna i Södertälje är sjöförlagda och bedöms därmed inte påverkas av ett ökat vattenstånd. Störningarna på fjärrvärmedistributionen bedöms medföra stora negativa konsekvenser, då många människor kan drabbas. 67 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Frikyleanläggning Norrström

Pumpgropen till den befintliga frikyleanläggningen i Norrström kommer att bli påverkad vid nivåer över 1,28 meter, på så sätt att själva skötseln av anläggningen kommer att försvåras. I övrigt påverkas inte driften av frikyleanläggningen. Vid nivåer över 1,86 meter kommer kajkanten vid intaget (nivå 1,47 meter) samt en dörr in till byggnaden (tröskelnivå 1,53 meter) att översvämmas. Den planerade frikyleanläggningen i Norrström bedöms inte kunna påverkas negativt av höga vattennivåer. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå för fjärrkyleanläggningen, med hänsyn till dess lokala användning.

Försörjningstunnlar

Vid extrema händelser kan vatten tränga in i försörjningstunnelsystemet och orsaka störningar på samhällsviktig verksamhet på lokal, regional, nationell och internationell nivå (

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a

). En sådan händelse bedöms medföra mycket allvarliga störningar och stora negativa konsekvenser.

Samlad bedömning för energiförsörjning

Energiförsörjningen kan få omfattande störningar vid en extrem händelse i nollalternativet. Även fjärrvärmesystemen genom främst värmeverken kan drabbas allvarligt. Försörjningstunnlarna innehåller viktig teknisk infrastruktur som kan få avbrott med stora konsekvenser. Störningar i energiförsörjning drabbar människor genom avbrott i el- och värmeförsörjning. MSB:s undersökning (

2012, Bilaga 2

) visar att vid 1000-årsnivån och den dimensionerande nivån drabbas cirka 150 000

4 personer direkt av störningar på de samhällsviktig verksamhet;

fem fjärrvärmeverk, två fjärrkylepumpar, en fördelningsstation för el samt en biogasanläggning. Utöver dessa drabbas ytterligare personer indirekt genom att kontakter med kommuner och myndigheter försvåras. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenserna vid extrema händelser, med hänsyn till värdet på dessa system och de omfattande störningar som kan uppstå.

8.2 Extrema händelser - Konsekvenser av ny reglering

Den dimensionerande vattennivån i den nya regleringen är 1,48 meter. Denna vattennivå uppträder alltså omkring vart 10 000:e år, vilket ska jämföras med nollalternativet där denna nivå uppstår redan under normaldrift. 1000-årsnivån inryms inom den amplitud som regleringen

syftar att hålla Mälaren inom (<1,39 meter). Nivåerna åskådliggörs i Figur 8.27.

4 150 000 personer avser medel. Minimivärdet är cirka 70 000 och maxvärdet cirka 235 000 personer. 68 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.27 Vattenstånd vid extrema händelser i förslag till ny reglering. 1000-årsnivån inryms inom den amplitud som regleringen syftar att hålla Mälaren inom (<1,39 meter).

8.2.1 Bebyggelse

Översvämmad areal bebyggelse vid den dimensionerande nivån i förslag till ny reglering kan

ses i Tabell 8.4

Av tabellen kan utläsas att det finns arealer med bebyggelse och byggnader som ligger under denna nivå, vilket strider mot länsstyrelsernas rekommendationer för ny bebyggelse. Områdena är spridda runt hela Mälaren. Den totala ytan översvämmad bebyggelse vid ett dimensionerande flöde uppgår till 80 000 kvadratmeter. Bland de översvämmade byggnaderna finns exempelvis 4 600 kvadratmeter

bostäder och 1300 kvadratmeter samhällsfunktioner (se vidare Tabell 8.4). Skador uppstår på

den drabbade bebyggelsen, men inga människor bedöms bli helt instängda eller evakuerade vid denna vattennivå, då den är så nära Mälarens maximala tillåtna nivå. Den direkta påverkan på dag- och nattbefolkning är också begränsad vid den dimensionerande nivån i förslag till ny reglering (

MSB, 2012, Bilaga 4

). Förslaget till ny reglering innebär små negativa konsekvenser för bebyggelse, då en mindre areal bebyggelse fortfarande översvämmas, om än sällan.

Tabell 8.4 Redovisning av areal (m 2 ) översvämmad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering. Dim. nivå Vattennivå (meter)

Bebyggelse (m 2 ) Byggnader (m 2 ) Bostäder Samhällsfunktion

1,48

80 000 4500 1500 Verksamhet Ekonomibyggnad Komplementbyggnad Övrig byggnad 130 0 21 000 30 Nedan är en mer detaljerad redogörelse över vilka ytor som översvämmas vid den dimensionerande nivån. I Ekerö kommun finns de största ytorna där översvämning riskeras men bebyggelsen är gles och

påverkan på byggnader är relativt begränsad. I Figur 8.28 visas situationen i tätorten på Ekerö.

69 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.28 Ekerö, tätorten. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

I Stockholm riskerar bland annat området vid Blekholmsterrassen vid Klara sjö, Stora Essingen

och Reimersholme att översvämmas. Se Figur 8.29 nedan. Ytterst få byggnader påverkas, utan

det är främst ytor längs vattnet som översvämmas. Vissa delar av Bällstaviken vid Ulvsunda kan översvämmas, men inga byggnader påverkas.

Figur 8.29 Centrala Stockholm. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

70 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

I Huddinge kommun översvämmas några områden samt byggnader i Fittjaviken, vilka främst

ser ut att tillhöra småbåtsverksamheter (Figur 8.30). I Strängnäs kommun översvämmas delar av bebyggelsen i Mariefred (Figur 8.31). Påverkan på

byggnader är begränsad. I Västerås översvämmas ytor närmast vattnet. Bebyggelsen närmast Mälaren är relativt nybyggd och är anpassad till att klara en viss vattenståndshöjning utan att översvämmas (

Västerås kommun, Larsson Hans, 2011-11-24, muntligen per telefon)

, således översvämmas inga byggnader här. Däremot kan delar av den äldre bebyggelsen längs Svartån drabbas vid höga

nivåer i Mälaren (Figur 8.32).

I Sigtuna vid Sigtunafjärden finns flera områden allra närmast stranden som kan översvämmas,

påverkan på byggnader är begränsad. Se Figur 8.33 nedan.

Figur 8.30 Vårby i Huddinge vid Fittjaviken. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 8.31 Mariefred. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

71 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.32 Västerås. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 8.33 Sigtuna. Påverkad bebyggelse och byggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade svarta byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Bebyggelse som ligger under 1,48 meter översvämmas vid extrema händelser (i medel vart 10 000:e år) i förslaget till ny reglering, vilket ska jämföras med nollalternativet där översvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Förslaget till ny reglering innebär en tydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då frekvensen av översvämningar minskar betydligt. För den bebyggelse som ligger mellan 2,88 meter och 3,04 meter och i nollalternativet översvämmas vid extrema händelser (i medel vart 1000:e eller vart 10 000:e år) innebär förslag till ny reglering att bebyggelsen aldrig översvämmas och därmed helt klarar rekommendationerna för översvämningsrisker. Förslaget innebär stora positiva konsekvenser 72 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

för dessa områden och en klar förbättring jämfört med nollalternativet, där stora områden med bebyggelse översvämmas. Sammantaget bedöms således förslag till ny reglering innebära små negativa konsekvenser, med hänsyn till Länsstyrelsernas rekommendationer, den påverkade arealen och värdet. Det är dock en betydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då stora arealer bebyggelse och byggnader helt skyddas från översvämningar.

8.2.2 Vägar och järnvägar

Ett mindre antal vägar och järnvägar, med begränsade sträckor, riskerar att översvämmas vid en

dimensionerande vattennivå i förslag till ny reglering, se Tabell 8.5 och Figur 8.34. Under den

dimensionerande nivån finns exempelvis vägarna 263 vid Sigtuna, Erikssund och Bålsta, 279 vid Ulvsunda (Stockholm), 252 och 525 samt 523 vid Strömsholm, 537 mot Tidö-Lindö (Västerås), 513 vid Enköping, 608 i Köping, 971 utanför Strängnäs och 990 utanför Mariefred. Korta sträckor av riksintressen för väg och järnvägar indikeras som översvämmade, men detta är något överskattat i analysen. Trots dessa översvämmade sträckor och objekt bedöms stora störningar i regionen kunna undvikas och sammantaget bedöms små negativa konsekvenser uppstå.

Tabell 8.5 Redovisning av sträckan (kilometer) översvämmad allmän väg, övrig väg och järnväg vid den dimensionerande nivån i förslag till ny reglering. Broar ingår inte. Dim vattennivå Vattennivå (meter)

Allmän väg (km) Övrig väg (km) Järnväg (km)

1,48

0,70 30 0,2

73 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tunnelbanesystemet påverkas inte av den dimensionerande nivån (1,48) i förslaget, inte heller i Gamla stan där tröskelvärdet för inträngande vatten är + 1,78 meter. Biljetthallen i Gamla stan kan dock få problem då vatten kan tränga in vid vattennivåer mellan 1,33 och 1,53 meter. I värsta fall får stationen stängas av för på- och avstigande om vattenmassorna blir för stora, men trafiken kan upprätthållas i övrigt och köra förbi Gamla stan utan att stanna. Att tunnelbanesystemet skyddas från stora störningar bedöms ge stora positiva konsekvenser. Den enda väg som enligt Trafikverkets mätningar ligger under 1,48 meter är väg 252 vid

Strömsholm, Hallstahammars kommun (Figur 8.35). Den lägsta inmätta punkten ligger på 1,34

meter. Här kvarstår alltså översvämningsrisken med den nya regleringen. Vägen är inte av riksintresse och det finns omledningsmöjligheter, varför den negativa konsekvensen bedöms vara liten.

Strömsholm Figur 8.35 Inmätta punkter från Trafikverket, blå punkter ligger under och gröna punkter över 1,48

meter. På väg 252 vid Strömsholm, Hallstahammars kommun finns en lågpunkt (blå punkt).

Nedan följer övriga vägar som kan översvämmas enligt den geografiska analysen. I Ekerö kommun indikeras väg vid Tappströmsbron och Lullehovsbron som översvämmade, liksom flera mindre vägar på norra Färingsö och Munsö. Enligt Trafikverket (2011-10-26) kan Tappströmsbron drabbas av erosion i tillfartsbankar och brokoner vid höga flöden, vilket bör vara aktuellt vid extrema händelser i förslaget. Några mindre vägsträckor i Upplands-Bro kommun kan översvämmas, exempelvis väg 841 väster om Kungsängen. I Enköping ligger väg 513 och 531 nära vattnet och kan drabbas. Väg 975 som leder till Arnö riskerar att drabbas där den passerar över vattnet. I Mariefred påverkas vissa lokala vägavsnitt. I Västerås drabbas vissa lokalgator nära vattnet samt väg 537 på väg ut mot Tidö-Lindö och lokalgator där. Vägen och bron till Björnön kan påverkas även i detta scenario. Även 74 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Kvicksundsvägen (väg 56) ligger nära vattnet och indikeras som översvämmad i den geografiska analysen, men klarar sig enligt Vecturas inmätningar för Trafikverket. I Köping drabbas Mälarbanan där den korsar Köpingsån, samt ett par mindre vägar mot Vitön och Malmön. I Kungsör drabbas några mindre vägar utanför staden. Järnvägen visas som översvämmad, enligt den geografiska analysen, där den korsar Arbogaån. Resultat avseende järnvägen är dock troligen överskattat i analysen. Vid kommungränsen mellan Eskilstuna och Strängnäs ligger vägen över Björsundet lågt. Vägar och järnvägar som ligger under 1,48 meter översvämmas vid extrema händelser i förslaget till ny reglering, (i medel vart 10 000:e år), vilket ska jämföras med nollalternativet där översvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Förslaget till ny reglering innebär en tydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då frekvensen av översvämningar minskar betydligt. För de vägar och järnvägar som ligger mellan 2,88 meter och 3,04 meter och översvämmas vid extrema händelser i nollalternativet (i medel vart 1000:e eller vart 10 000:e år) innebär förslag till ny reglering att dessa vägar och järnvägar aldrig översvämmas och helt klarar rekommendationerna för översvämningsrisker. Förslaget innebär stora positiva konsekvenser för dessa väg- och järnvägssträckor och en förbättring jämfört med nollalternativet. Sammantaget bedöms således förslag till ny reglering innebära små negativa konsekvenser för vägar och järnvägar, med hänsyn till Länsstyrelsernas rekommendationer, de översvämmade sträckorna och värdet. Det är dock en betydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då långa sträckor, och viktiga objekt, av betydelsefull infrastruktur helt skyddas från översvämningar. Stora störningar i regionen bedöms kunna undvikas i förslag till ny reglering.

8.2.3 Industrier

Vissa arealer industrimark och industribyggnader kommer även fortsättningsvis att ligga under den dimensionerande vattennivån. Den totala ytan som fortfarande kan översvämmas är 130 000 kvadratmeter industrimark och 2 800 kvadratmeter industribyggnader. Även för industrimark innebär förslag till ny reglering att Länsstyrelsernas rekommendationer inte uppfylls helt och detta bedöms leda till små negativa konsekvenser vid extrem drift. Bilderna nedan visar situationen på ett antal utvalda platser. I Västerås kommer industrifastigheter att drabbas även med ny reglering, men påverkan på

byggnader är begränsad (Figur 8.36).

75 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.36 Västerås. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

Vid Ulvsunda i Stockholm drabbas industriområden även med ny reglering (Figur 8.37).

Fastigheterna är delvis bebyggda. Längs Bällstaviken och Bällstaån i Solna och Sundbyberg drabbas också industrifastigheter liksom industrimark som har omvandlats, respektive håller på att omvandlas, till bostadsområden. Det finns också mindre områden industrimark i Stockholm som drabbas, däribland två småbåtshamnar. Även Liljeholmen berörs.

I Kungsör drabbas delvis bebyggd industrimark vid Arbogaåns utlopp (Figur 8.38) och i Köping

delvis bebyggda delar av industrimark längs inloppet till Köpingsån (Figur 8.39).

I Ekerö drabbas bland annat obebyggda delar av en industrifastighet vid Tappsund nära Tappström. Vid Vårby på ömse sidor vattnet översvämmas industrimark, men inga byggnader, i Botkyrka

respektive Huddinge. I Botkyrka drabbas också bebyggd industrimark vid Albyvägen (Figur 8.40).

76 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.37 Ulvsunda och Bällstaviken. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 8.38 Kungsör. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

77 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Figur 8.39 Köping. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Figur 8.40 Ekerö, Vårby och Alby. Påverkad industrimark och industribyggnader vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering (1,48 meter). Observera att markerade blå byggnader kan vara helt eller endast delvis översvämmade. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1

78 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Arealen industrimark som översvämmas i extrema händelser har minskat markant jämfört med nollalternativet. För stora delar av den drabbade industrimarken i nollalternativets extrema händelser innebär förslag till ny reglering stora positiva konsekvenser och en förbättring jämfört med nollalternativet, då översvämningsrisken försvinner helt för stora områden. För den mark som fortfarande översvämmas, och som visas i bilderna ovan, så bedöms förslag till ny reglering medföra små negativa konsekvenser, men en klar förbättring jämfört med nollalternativet då frekvensen minskar kraftigt. I kapitel 7.1.3 redovisas att företagen själva bedömer att skadorna blir begränsade. Sammantaget bedöms således förslag till ny reglering innebära små negativa konsekvenser för industri, med hänsyn till Länsstyrelsernas rekommendationer, de översvämmade områdena och värdet. Det är dock en betydlig förbättring jämfört med nollalternativet, då stora områden med industrimark och byggnader helt skyddas från översvämningar eller får en minskad frekvens. Stora störningar i regionens industrier bedöms kunna undvikas.

8.2.4 Flyg

Delar av Västerås flygplats ligger även i förslag till ny reglering inom ett översvämningskänsligt område. Förslag till ny reglering innebär små negativa konsekvenser för Västerås flygplats, då flygplatsen fortfarande kan påverkas i vissa delar men väldigt sällan. Det är en förbättring jämfört med nollalternativets mer återkommande och omfattande översvämningar.

Figur 8.41 Västerås flygplats vid den dimensionerande nivån i förslaget till ny reglering. ©Lantmäteriverket S2011-08-24_1

8.2.5 Energiförsörjning

Energiförsörjning och transformatorstationer

Inga transformatorstationer bedöms påverkas vid de nivåer som uppstår i extrema händelser i förslaget till ny reglering. Inte heller energiförsörjningen bedöms påverkas. Förslag till ny reglering innebär stora positiva konsekvenser för energiförsörjning och transformatorstationer då dessa system skyddas från översvämningar.

Kraftverksmagasin

En sänkning av den dimensionerande vattennivån är positivt för kraftstationerna, då kraftproduktionen inte förhindras i samma utsträckning av de höga vattennivåerna på nedströmssidan. Detta medför en liten positiv konsekvens. De problem som finns med Hjälmarens avbördning beror främst av kapacitetsbrist, och påverkan från Mälarens nivå bedöms som liten. Situationer med höga flöden från Hjälmaren inträffar med stor sannolikhet samtidigt som det är höga flöden i Mälaren. Förslag till ny 79 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

reglering innebär att höga nivåer i Mälaren kan undvikas, och ger därmed inga negativa effekter för Hjälmarens avbördning i sådana situationer.

Fjärrvärme

Vid den dimensionerande nivån i förslag till ny reglering påverkas fortfarande ett fjärrvärmeverk i Uppsala län, då lägsta golvnivå är lägre. Produktionen kommer troligen att behöva stängas av. Det är ett stort område som måste vallas in för att skydda verket samt har förmågan att hantera situationen bedömts vara bristfällig (

MSB, 2012, Bilaga 2

). Frekvensen för påverkan på fjärrvärmeverket har dock minskat kraftigt till att ske först vid extrema händelser, vilket ska jämföras med nollalternativet där översvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Övriga fjärrvärmeverk är skyddade vid dessa nivåer (

MSB, 2012, Bilaga 2

). Hässelby värmeverk har en liten marginal, och bedöms kunna hantera situationen. Varken fjärrvärmeledningarna i Järfälla och Köping eller värmeverket i Håbo löper risk att översvämmas vid en nivå i Mälaren på 1,48 meter. I Botkyrka och Södertälje kan, enligt den geografiska analysen, omkring 50 meter totalt av fjärrvärmeledningarna påverkas vid den dimensionerande nivån. Totalt bedöms detta innebära små negativa konsekvenser, med hänsyn till den begränsade sträckan. Norrenergis intagsledning till en värmepump kan påverkas av erosion eftersom flödena ökar i Nockebysundet. Detta behandlas i separat rapport om erosion (

SWECO, 2011-12-21

Figur 8.42 Hässelby fjärrvärmeverk vid den dimensionerande nivån (1,48 meter) i förslag till ny reglering. © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Frikyleanläggningen i Norrström

Kajkanten vid pumpgropen till den befintliga frikyleanläggningen i Norrström ligger på nivån 1,47 meter och riskerar därför att bli översvämmad vid extrema händelser. Det finns en dörr in till fastigheten på nivån 1,53 meter, men detta ligger över den dimensionerande nivån och påverkas inte. Skötseln av anläggningen kommer att försvåras vid en dimensionerande nivå, men i övrigt påverkas inte driften av frikyleanläggningen. Totalt bedöms små negativa konsekvenser uppstå för frikyleanläggningen, med hänsyn till dess lokala användning. 80 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Försörjningstunnlar

Systemet med försörjningstunnlar i Stockholm bedöms klara de nivåer som uppstår under extrema händelser utan att vatten tränger in i tunnlarna. Förslag till ny reglering innebär därmed stora positiva konsekvenser på grund av att stora avbrott och omfattande störningar i el- och värmeförsörjning för ett stort antal människor och viktiga funktioner undviks.

Samlad bedömning för energiförsörjning

Energiförsörjning bedöms samlat få måttligt positiva konsekvenser av förslag till ny reglering och förbättringar jämfört med nollalternativet. Den negativa påverkan på fjärrvärmeledningar och frikyleanläggningen bedöms vara liten. Ett fjärrvärmeverk kan dock fortfarande påverkas, om än med en betydligt mindre sannolikhet till följd av att översvämning sker först under extrema händelser (i medel vart 10 000:e år), vilket ska jämföras med nollalternativet där översvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Förbättringarna jämfört med nollalternativet är betydande, då försörjningstunnlarna skyddas helt, liksom energiförsörjning och de tidigare påverkade fjärrvärmeverken får en betydligt bättre situation.

9 Vinduppstuvning och påverkan på vattennivåer

Mälarens vattennivåer är främst beroende av hydrologiska faktorer, men kan under kortare perioder även påverkas av vindar. I samband med att vind blåser över en vattenyta i till exempel en vik förs vatten i vindens riktning från en sida av viken till den motsatta. Det transporterade vattnet strömmar sedan tillbaka, vanligen längs botten. Beroende på djupförhållandena sker denna återströmning mer eller mindre lätt och vatten kan ”stuvas” upp i de inre vindutsatta delarna av viken. Kombinationen av starka vindar och höga vattenstånd i Mälaren kan lokalt skapa höga vattennivåer. SMHI har gjort en utredning avseende vindeffekter i utvalda områden av Mälaren (SMHI, 2011-50). Utvalda områden är Västerås, Stockholm/Mälaröarna, Köping, Kungsängen, Kvicksund, Södertälje, Kungsör samt Strängnäs och Mariefred. Med hjälp av formler kan uppstuvningseffekten i ett aktuellt vattenområde beräknas för en viss vindhastighet. Beräkningarna för vinduppskjuvning av vattenytan utgår från vindar med en återkomsttid på 50 år, och fyra vindriktningar (nordlig, ostlig, sydlig och västlig riktning). Varaktigheten på vindarna, och påverkan på vattenytan, handlar om timmar. Beräkningarna avseende vindpåverkan visar att effekten varierar över Mälaren (

Tabell 9.1

). De beräknade

vindscenarierna är framtagna för att skapa realistiska men konservativa scenarier, så exempelvis har vinduppstuvningen på 0,28 meter i Stockholm en längre återkomsttid än 50 år i realiteten.

Tabell 9.1 Sammanfattning av den beräknade vinduppstuvningen i Mälaren. Den högsta beräknade vinduppstuvningen presenteras för varje plats tillsammans med rådande vindriktning.

Vindriktning (m/s) Vinduppstuvning (m)

Köping Kungsängen Kungsör Kvicksund Mariefred Södertälje Stockholm Ost Väst Ost Ost Nord Väst Väst Västerås Ost 0,08 81 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc 0,16 0,17 0,15 0,11 0,05 0,10 0,28

Strängnäs ingick i utredningen, men tillförlitliga data kunde inte genereras för området, och utelämnas därför. Modellen har kalibrerats med uppmätta värden för vinduppstuvning i samband med stormen Gudrun. Jämförelsen visar att modellen underskattar den totala vindsnedställningen med runt 20 %. En del av denna feluppskattning kan bero på att noggrannheten i pegelavläsningarna under stormen Gudrun är lägre än avläsningar vid kalibreringen av modellen. Den största vindpåverkan sker i Stockholm, cirka 30 centimeter. Det bör noteras att kombinationen av ett vattenstånd för dimensionerande flöde med högt vattenstånd i Saltsjön och ett maximalt vindpåslag från västlig vind är en kombination av händelser som har mycket låg sannolikhet för att inträffa. De långvarigt höga nivåerna i Saltsjön beror på ostliga vindar, medan vinduppstuvning i Stockholm beror på västliga vinda (SMHI, 2011-50). I princip skulle denna kombination av händelser således förutsätta att det blåser från två håll samtidigt. Effekten av vinden är beräknad utifrån medelvattenstånd och förutsätts vara densamma oavsett Mälarens nivå vid tillfället. Det kan dock vara en viss skillnad vid höga nivåer, då tvärsnittsarea blir större vid höga nivåer och vattnet kan strömma tillbaka fortare. Det större vattendjupet vid höga vattennivåer gör också att uppstuvningen blir mindre (

SMHI, Wickström Kjell, 2011-09-28 via mejl

). Vinduppstuvning kan ske i samband med höga vattennivåer, och det är även under samma perioder som dessa två faktorer ofta uppstår. För västliga vindar är sannolikheten för extrema vindar högst vintertid (december-februari) men det är också hög sannolikhet i november. Ostlig, nordlig och sydlig vind har högst sannolikhet för extrema vindar under december februari, men också i mars-maj. De extrema vindarna sammanfaller således med de tider på året då det är högst sannolikhet för höga vattennivåer i Mälaren; höga nivåer är vanligast från november till maj samt vid vårfloden under senvåren (

SMHI, 2011-50

). Varaktigheten på dessa vinduppstuvningar är dock väldigt kort, fåtal timmar. Vinduppstuvning och förhöjda nivåer till följd av detta kan inte hanteras genom större avtappningskapacitet utan bör hanteras genom andra skadeförebyggande åtgärder där det är relevant. Om regleringen skulle garantera att det inte uppstår konsekvenser av vindpåverkan i exempelvis Stockholm skulle Mälarens vattenstånd aldrig tillåtas gå över 1,09, vilket skulle få negativa konsekvenser för en rad andra intressen runt Mälaren. Vid en 100-årsnivå i förslag till ny reglering klaras de nivåer Mälaren syftar till att hålla (>1,39 meter) på ett flertal platser även med vinduppstuvning. Stockholm, Köping och Kungsängen kommer vid ett sådant tillfälle att överskrida regleringsamplituden. Vid ett dimensionerande flöde kommer vattnet att stiga ytterligare centimetrar över den nivå som Mälaren ska hålla. I nollalternativet blir konsekvenserna av vinduppstuvning större, då nivåerna vid normaldrift och extrema händelser är högre jämfört med förslag till ny reglering. För bebyggelse, industrier, vägar och järnvägar innebär vinduppstuvning vid höga vattennivåer (1000- och 10 000-årsnivån i nollalternativ och förslag till ny reglering samt nollalternativets 100-årsnivå) att arealen påverkad bebyggelse och infrastruktur ökar. Skador på bebyggelsen bedöms kunna uppstå även under dessa korta tider, medan infrastrukturen troligen klarar detta om än med korta avbrott i trafiken. Tunnelbanan i Gamla stan är utsatt vid höga vattennivåer i främst nollalternativet. Vinduppstuvningen kan förvärra situationen, men under en begränsad tid då effekten endast varar i ett fåtal timmar. Vid en konsekvensbedömning måste hänsyn även tas till att kombinationen vinduppstuvning och den höga nivå i Mälaren (i Stockholm) som är framräknad utifrån att Saltsjön står högt, i princip inte är möjlig, då det förutsätter att vinden blåser åt både väster och öster samtidigt. Konsekvensbedömningarna i tidigare kapitel bedöms gälla även med vindpåverkan. 82 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tunnelbanan klarar att vara i drift, med vissa inskränkningar, vid vattennivåer upp till 1,78 meter. I förslag till ny reglering uppgår den dimensionerande nivån till 1,48 meter, och sammanlagt med vinduppstuvning på 0,28 meter i Stockholm nås nivån 1,76 meter. Tunnelbanan bedöms således klara de nivåer som kan uppstå vid vinduppstuvning i förslag till ny reglering och med hänsyn till den låga sannolikheten och den korta varaktigheten bedöms detta inte påverka konsekvenserna. För energiförsörjning (fjärrvärme, kylanläggningar mm) bedöms inte denna korta påverkan innebära större konsekvenser än i tidigare bedömningar. Detsamma gäller flygplatsen i Västerås.

10 Påverkan på riksintressen 10.1 Nollalternativet

Nollalternativet innebär inga förändringar för

riksintressena

för väg och järnväg samt flyg jämfört med idag. De problem med översvämningsrisker som finns idag kvarstår. Det innebär att rekommendationerna för översvämningsrisker i fysisk planering inte klaras för avsevärda sträckor vägar och järnvägar av riksintresse samt arealer bebyggelse. För riksintressena innebär nollalternativet stora negativa konsekvenser. Översvämningsdirektivet följs då det innehåller krav på utredningar av risker för översvämning men inga uttryckliga krav på att de ska åtgärdas.

10.2 Ny reglering

Den nya regleringen innebär avsevärt minskad risk för översvämning av vissa riksintressen för väg och järnväg, vilket ger stora positiva konsekvenser. Översvämningsdirektivet får sägas vara uppfyllt fyllt ut.

11 Samlad bedömning

I denna underlagsrapport har översvämningsrisken för ett antal aspekter inom bebyggelse och infrastruktur jämförts mellan nollalternativet och en ny reglering av Mälaren. Främst har situationen analyserats med hjälp av geografiska analyser på kartmaterial från olika intressenter. Förslaget till ny reglering innebär allmänt stora positiva konsekvenser för respektive aspekt då översvämningsrisken minskar betydligt och stora arealer och viktiga objekt skyddas mot översvämningar. Den bebyggelse och infrastruktur som fortfarande påverkas bedöms samlat få små negativa konsekvenser. Översvämningsrisken minskar betydligt jämfört med nollalternativet. Vid en dimensionerande nivå i nollalternativet påverkas runt 635 000 människor runt Mälaren direkt av störningar i samhällsviktiga funktioner (

MSB, 2012, Bilaga 2

). Ytterligare ett stort antal personer påverkas indirekt. Med förslag till ny reglering kan dessa omfattande störningar undvikas. Överlag bedöms förslaget till ny reglering innebära tydliga förbättringar jämfört med nollalternativets stora negativa konsekvenser som orsakar betydande ekonomiska och materiella konsekvenser samt störningar på samhällsfunktioner. I nollalternativet finns betydande arealer bebyggelse och annan infrastruktur under både 100 årsnivån och den dimensionerande vattennivån. Även under högsta högvattenståndet, (högsta högvatten för den modellerade perioden 1976-2005), finns bebyggelse och infrastruktur som riskerar att översvämmas regelbundet. I nollalternativet är således relativt stora arealer under de nivåer som rekommenderas av Länsstyrelserna, vilket sammantaget innebär stora negativa konsekvenser. 83 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Den normala driften i förslag till ny reglering innebär inga översvämningsrisker eftersom 100 årsnivån ligger under nivån 1,39 meter, vilket regleringen syftar till att hålla. Förslag till ny reglering innebär att all bebyggelse och infrastruktur som ligger över 1,48 meter, den dimensionerande nivån, kommer att ligga utanför de områden som kan översvämmas av Mälaren. Detta innebär stora positiva konsekvenser och förbättringar mot nollalternativet samt att dessa områden följer Länsstyrelsernas rekommendationer. Situationen vid extrema händelser förbättras avsevärt med den nya regleringen, men det finns fortfarande viss översvämningsrisk. I centrala Stockholm översvämmas exempelvis Tegelbacken och Kungsholms strand, men det är främst markområden och väldigt få byggnader som påverkas. I Ekerö kommun riskerar större ytor att översvämmas där det finns gles bebyggelse, men det är en begränsad påverkan på byggnader. I övrigt är det främst strandnära delar, med få byggnader, som riskerar att översvämmas och i vissa fall är bebyggelsen anpassad till detta. Förslag till ny reglering innebär för bebyggelse som översvämmas vid extrema händelser små negativa konsekvenser, men det bedöms bli en betydligt bättre situation än i nollalternativet då frekvensen översvämningar avsevärt har minskat. Länsstyrelsens rekommendationer uppfylls dock inte till fullo i förslaget. Vad gäller vägar så kan vissa broar på genomfartsvägar inom Ekerö behöva stängas av på grund av erosion på brostöd vid höga flöden vid extrema händelser i förslag till ny reglering. Även mindre vägar i Ekerö drabbas. I Västerås ligger bron till Björnön lågt och kan påverkas, liksom väg 537 mot Tidö-Lindö och lokala gator i Västerås. I Köping kan Mälarbanan för tåg drabbas av översvämning. I övrigt är det mindre vägar som påverkas i förslag till ny reglering. Viktiga system som tunnelbanan och Riddarholmstunneln skyddas mot översvämningar. För vägar och järnvägar som påverkas bedöms förslaget till ny reglering innebära små negativa konsekvenser, men klara förbättringar jämfört med nollalternativet. I Stockholm finns ett system med försörjningstunnlar, som kan drabbas av stora konsekvenser vid en översvämning med inträngande vatten i tunnelsystemet. Förslag till ny reglering innebär att detta försörjningssystem säkras mot översvämningar, vilket bedöms ge stora positiva konsekvenser. För industrier finns några områden i Västerås, Kungsör, Köping, Botkyrka samt i Stockholm (Ulvsunda, Liljeholmen) och runt Bällstaviken i Solna och Sundbyberg som fortfarande kan översvämmas vid dimensionerande nivå i förslag till ny reglering. Små negativa konsekvenser uppstår. Energiförsörjning bedöms samlat få måttligt positiva konsekvenser av förslag till ny reglering och förbättringar jämfört med nollalternativet. Fjärrvärmeledningar bedöms få en liten negativ påverkan, påverkan på Hässelby fjärrvärmeverk är oklar. Energiförsörjningen i övrigt bedöms klara sig utan påverkan. Vad gäller produktion av el från vattenkraft så innebär förslag till ny reglering i princip samma situation som nollalternativet, om än en liten positiv effekt. Återigen, förslaget till ny reglering innebär generellt stora positiva konsekvenser jämfört med nollalternativets stora negativa. Den minskade översvämningsrisken är positiv för samtliga aspekter. Vinduppstuvning kan medföra att vattennivåerna tillfälligt blir högre än vad som anges för de olika extrema nivåerna. Varaktigheten av vinduppstuvning är kortvarig, fåtal timmar, och den sammanlagda sannolikheten för att alla faktorer för höga nivåer och vind ska sammanfalla är väldigt låg. Effekterna av vinduppstuvning bedöms dock inte påverka konsekvensbedömning arna för de olika aspekterna, med hänsyn till den korta varaktighet och den låga sannolikheten. 84 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

12 Referenser

Hjälmarens vattenvårdsförbund, Leif W Lindhe, 2007-02-28,

PM ang. avbördnings förhållandena i Eskilstunaån vid Torshälla.

Länsstyrelserna i Mellansverige, 2006,

Översvämningsrisker i fysisk planering Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse

Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a,

Kartläggning av riskerna för översvämning i tunnelsystemen i Stockholms län.

Rapport 2011:24 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011b , Är våra kommuner klimatanpassade? - Ansvar,

riktlinjer och åtgärder.

Rapport 2011:15 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2012)

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren –Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK.

Bilaga 1: Kartläggning av hostiriska händelser och deras effekter på olika samhällssektorer avseende Mälardalen (FOI) Bilaga 2: Konsekvensanalys av översvämning i Mälaren-Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet (WSP) Bilaga 3: Översvämningskartering och GIS-analyser med beräkning av nyckeltal för Mälaren (SWECO) Bilaga 4: Studie av dag- och nattbefolkning inom översvämningshotade områden runt Mälaren (SCB) SL (AB Storstockholms Lokaltrafik), 2010,

PM översvämningsrisker i tunnelbanan, Kartläggning av platser där vatten kan läcka in i anläggningen

, 2010-12-17 SMHI, Bergström, Sten, 1993,

Sveriges hydrologi – grundläggande hydrologiska förhållanden.

SMHI, Gyllenram, Walter. Hallberg, Kristoffer. Åström, Sofia, 2011,

Modellering av vinduppstuvning i Mälaren.

Rapport Nr 2011-50 SMHI, 2011-12-21.

Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren

. SMHI rapport 2011-64. SOU 2006:94, Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen,

Översvämningshot, Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern

Stockholms stad, 2007,

Anpassning till ett förändrat klimat

. Mars 2007. Stockholms tingsrätt, Dom 1989-12-14, DVA 70, VA 14/89, Aktbilaga 12. Sunnefors, Magnus. Vainionpää, Tomas, 2005,

Optimering av ett småskaligt vattenkraftsystem.

Examensarbete för KTH och Mälarenergi Sweco, 2010-02-11,

Noggrannhet i GIS-data

Sweco,

Produktionsberäkning av vattenkraftanläggningar vid Mälaren

, 2012-02-10 Sweco, 2011-12-21,

Projekt Slussen - Erosion på broar och kajer med mera öster om Klubbensborg, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren

Sveriges Nationalatlas, 1995,

Klimat, sjöar och vattendrag

Trafikverket, 2010-11-17,

Riksintressen för trafikslagens anläggningar

Ärendenr: TRV 2010/13990 Trafikverket, 2011,

GIS-data översvämningsbedömningar vägsträckor (exceltabell)

Henric Nilsson, 2011-10-24 muntligen per telefon och 2011-10-26 via mejl Tyréns, 2011-12-21a,

Projekt Slussen - Sjöfart och hamnar, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen

85 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Tyréns, 2011-12-21b,

Projekt Slussen - Dricksvatten, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren

Vectura AB,

GIS-data inmätning vägsträckor

. Elias Jörholt 2009-09-02 per telefon och mejl. Vägverket, 2006-12-14,

Funktions- och standardbeskrivning, grundpaket drift

Muntliga och mejl

E.ON, Roine Fransson, 2009-04-29 muntligen per telefon Fortum, Göran Blommé, 2011-11-28, muntligen per telefon Kylklövern AB, Hans Tönnerfors, 2010-03-05, muntligen vid besök samt mejl. Mälarenergi, Ulf Andersson, 2009-04-15, 2009-09-28 muntligen per telefon Norrenergi, Lars Olrin, 2011-12-07, muntligen per telefon SL, Ronny Öberg, 2009-06-05 och 2010-08-30, muntligen per telefon och per mejl Strömfallet AB, Henrik Sandberg, 2009-06-05, 2009-09-17 per mejl Banverket, Sven G Johansson, 2009-08-21 per telefon. Västerås kommun, Monique Holmgren, 2010-03-11 och 2011-11-24 per telefon Västerås kommun, Hans Larsson, 2011-11-24 per telefon Ekerö kommun, Eva Mill, 2010-03-11 per telefon Strängnäs kommun, Marie Jonsson, 2010-03-11 per telefon Trafikverket, Lennart Roos, 2011-10-21, per telefon Vectura, Henric Nilsson, 2011-10-24, 2011-10-26, 2011-11-02, 2011-11-03 per telefon och mejl

Västerås stad, Monique Holmgren, per telefon 2011-11-24 och mejl 2011-11-28

. Via mejl: utdrag ur kommunens risk- och sårbarhetsanalys.

Internet

www.eniro.se juni 2009, oktober 2011 www.stromfallet.se maj och september, 2009 www.malarenergi.se maj och september, 2009 86 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

GIS-material från Projekt Slussens GIS-databas

Dataskiktets namn Kategori, underlag Aktualitet

Översiktskartan, raster Fastighetskartan, vektor Underlagskarta Terrängkartan, vektor Fastighetsdata Fastighetsdata Underlagskarta Underlagskarta Underlagskarta Underlagskarta 20070901 20070901 20071001 20071001 20071107

Leverantör

Metria Metria Metria Metria Metria

Geografisk omfattning

Mälaren med omnejd Mälaren med omnejd Endast 500 meter från strandlinje, komplett erat med områden översvämmade vid nivån 6.14 Endast 500 meter från strandlinje Fastigheter som gränsar till Mälaren Längs vissa vägar Höjddata Riksintresse för flyget Riksintresse Järnväg Riksintresse vägar Riksintresse vägar TEN (Trans European Network) Fjärrvärme Översvämningskarteringar och höjddata Övriga riksintressen och planeringsunderlag (friluftsliv, infrastruktur mm.) Övriga riksintressen och planeringsunderlag (friluftsliv, infrastruktur mm.) 2009 2007 2010 Övriga riksintressen och planeringsunderlag (friluftsliv, infrastruktur mm.) Övriga riksintressen och planeringsunderlag (friluftsliv, infrastruktur mm.) Ledningsnät (VA, energi mm.) 2010 2010 20070911 Vägverket Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Mälaren med omnejd Mälaren med omnejd Mälaren med omnejd Mälaren med omnejd Fjärrvärme, Botkyrka Fjärrvärmenät, Södertälje Fjärrvärmenät, Köping Ledningsnät (VA, energi mm.) Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070830 20070830 Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070904 Järfälla kommun Botkyrka kommun Södertälje kommun Köpings kommun Tyréns Järfälla Botkyrka Södertälje Köping Vattenkraftanläggning Värmeverk, Håbo Infrastruktur (kajer, hamnar mm.) Ledningsnät (VA, energi mm.) Nya nationella höjdmodellen Översvämningskartering NNH utfört av Slussenprojektet Översvämningskarteringar och höjddata Översvämningskarteringar och höjddata Översvämningskartering NNH utfört av MSB Översvämningskarteringar och höjddata Underlagskarta 2010 20070906 2011 Oktober 2011 Sweco Oktober 2011 Sweco 2011-10-17 Håbo kommun Västra Mälaren Håbo Lantmäteriet Mälaren Mälaren Mälaren Lantmäteriet Mälaren 87 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\bebyggelse infrastruktur\levererat\20120222\konsekvensbedömning bebyggelse och infrastruktur.doc

Projekt Slussen - Bebyggelse och infrastruktur

Transcript Projekt Slussen - Bebyggelse och infrastruktur

Projekt Slussen - Bebyggelse och infrastruktur, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren

Underlag till miljökonsekvensbeskrivning 2011-12-21, reviderad 2012-02-28 Version 5 Beställare: Exploateringskontoret, Stockholms stad. Ansvarig: Susanna Bruzell, Tyréns Kvalitetsgranskad: Åsa Norman, Tyréns Medarbetare: Marit Brandt, Tobias Robinson, Tyréns

Sammanfattning

1 Syfte

2 Avgränsning 2.1 Tid

2.2 Geografi

2.3 Miljöaspekter

3 Förslag till ny reglering samt nollalternativ

4 Metodik för analyserna 4.1 Geografiska analyser

4.1.1 Höjdsystem

4.1.2 Nationella höjddatabasen

4.1.3 Geografiska analyser

4.1.4 Geografiskt underlag

4.2 Bebyggelse

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (

2012, Bilaga 3

)

4.3 Vägar och järnvägar

4.4 Industrier

4.5 Flyg

4.6 Energiförsörjning

5 Beskrivning av nuläge och förutsättningar 5.1 Riksintressen

5.2 Bebyggelse

5.3 Vägar och järnvägar

5.4 Industrier

5.5 Flyg

5.6 Energiförsörjning

6 Bedömningsgrunder 6.1 Riksintressen

6.2 Översvämningsdirektivet 2007/60/EG

6.3 Översvämningsrisker i fysisk planering

6.4 Specifika bedömningsgrunder för bebyggelse och infrastruktur

6.4.1 Värde, bebyggelse

6.4.2 Värde, väg och järnväg

6.4.3 Värde, industrier

6.4.4 Värde, flygplats

6.4.5 Värde, transformatorstationer

6.4.6 Värde, fjärrvärme

6.4.7 Värde, försörjningstunnlar

6.5 Kraftverksmagasin

7 Konsekvenser normaldrift 7.1 Normaldrift - Konsekvenser av nollalternativet

7.1.1 Bebyggelse

7.1.2 Vägar och järnvägar

7.1.3 Industrier

7.1.4 Flyg

7.1.5 Energiförsörjning

7.2 Normaldrift - Konsekvenser av ny reglering

7.2.1 Bebyggelse

7.2.2 Vägar och järnvägar

7.2.3 Industrier

7.2.4 Flyg

7.2.5 Energiförsörjning

8 Konsekvenser extrema händelser 8.1 Extrema händelser - Konsekvenser av nollalternativet

8.1.1 Bebyggelse

8.1.2 Vägar och järnvägar

8.1.3 Industrier

8.1.4 Flyg

8.1.5 Energiförsörjning

8.2 Extrema händelser - Konsekvenser av ny reglering

8.2.1 Bebyggelse

8.2.2 Vägar och järnvägar

8.2.3 Industrier

8.2.4 Flyg

8.2.5 Energiförsörjning

9 Vinduppstuvning och påverkan på vattennivåer

SMHI, 2011-50

10 Påverkan på riksintressen 10.1 Nollalternativet

10.2 Ny reglering

11 Samlad bedömning

12 Referenser

Directory