Transcript KARLHOLMSBRUK 3.0

KARLHOLMSBRUK 3.0
Karlholm 2014-02-11
1
– Bild sid 1 här utfallande
Karlholmsbruk har en intressant utvecklingshistoria från 1720-talet då den första
masugnen anlades av Louis de Geer till lancashirsmedjans uppförande på 1880talet och där det sista stålet slutligen smiddes i början 1930. Denna period kallar
vi Karlholmsbruk 1.0.
En ny verksamhet inom träförädlingen tog då fart i mitten av 1930-talet och det
stora fabriksområdet Karlit utvecklades under 1900-talets senare hälft fram till
början av 2000-talet men går i konkurs 2012. Denna period kallar vi
Karlholmsbruk 2.0
Karlholm står nu inför en ny framtid med möjlighet genom att omvandla
fabriksområdet (fastigheten Karlholm 1:53, f.d Karlitfabriken) till ett attraktivt
område för turism, fritidsboende mm och vi har valt att kalla denna möjlighet
KARLHOLMSBRUK 3.0
Då orten har namnändrats från Karlholmsbruk till Karlholm har vi i detta program
valt att benämna f.d. fabriksområdet för Karlholmsbruk
2
– Flygfoto från 1998 sid 5 utfallande
11 februari 2014
Flygfoto över fabriksområdet från 1998
Karlholm 1:53 (f.d.Karlitfabriken)
11 februari 2014
FABRIKSOMRÅDET Industrialismen medförde stora förändringar för den ursprungliga
verksamheten vid bruket och 1937 köptes bruket av Karlholm AB, ett företag bildat av Korsnäs
Sågverk AB och Kooperativa Förbundet (KF). En träförädlingsfabrik uppfördes på strandängarna
och året efter kunde många karlholmsbor cykla ner till den nya fabriken för att arbeta med att
tillverka träfiberskivor mm. 1943 övertog KF som ensam ägare men sommaren 1980 drar sig KF
ur dåvarande Karlholms AB och ännu en kris är ett faktum. En uppbyggnad av nya lokaler hade
på påbörjats för Gislaved Scanplast AB som senare började tillverka skumplastförpackningar och
därigenom räddade många arbetstillfällen kvar på orten. Företaget bytte senare ägare till
Huhtamaki Sweden AB och verksamheten upphörde 2008. Under en 10-års period växlade sedan
ägandet av Karlit AB, från Swedish Match till Fiberinvest till Svanboard som sedan ombildades till
Rottneros Board och då fick även Karlit det namnet. Rottneros försatte 1992 sina board- och
spånskiveanläggningar i konkurs och då spred sig återigen oro bland de anställda. Fyra personer,
varav tre anställda, var då villiga att gå in och ta över verksamheten och återtog samtidigt det
gamla namnet Karlit vilket medförde att ännu en gång var Karlholm räddat. 1995 går möbeljätten
IKEA in som delägare med 25%, samtidigt som en utbyggnad av en ny tillverkningslinje inom
fabriken pågår. Senare blir företaget helägt av IKEA. Ägandet övergår hösten 2004 till 4 tidigare
anställda i företaget. Tillverkningen består numera uteslutande av MDF-board, lämpligt bl a till
möbeltillverkning. Ett dotterbolag, Kadax AB, bedriver sedan 2007 främst möbelproduktion.
Karlitfabriken och Kadax begärs 2012 i konkurs och fabrikerna stängs.
Karlholm utveckling KB har förvärvat fastigheten Karlholm 1:53 (f.d. Karlitområdet) i maj 2013 och
har en vision om att skapa möjligheter till boende vid havet och intill kajen samt att öppna den
gamla industrihamnen som en småbåtshamn. Delar av fabriken kommer att användas som
uthyrning för mindre störande verksamheter som lager mm.
Fastigheten är stor ca 65 ha och omfattar både land och vatten. I norra delen ligger en stor
bevuxen deponi från tidigare verksamhet på området som även kommunen har använt. Området
är rensat från 1 200 kubikmeter skrot och skräp och en fortsatt uppresning pågår.
Byggnadsbeståndet inom området är av varierande kvalitet där tegelbyggnaderna och då främst
pannhuset kan lyftas fram som en viktig karaktärsbyggnad på platsen. Fastigheten har en relativt
lång och attraktiv kustlinje ca 2761 m och en anlagd hamn med kaj (i betong och sten) och ett
djup på ca 1,5-2 m. Området är låglänt och stora delar av arealen ligger under 2 m över
medelvattennivån/nollplanet.
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
11 februari 2014
TRANSPORT OCH KOMMUNIKATIONER
Översikten visar avstånd och restider olika trafikslag till och från Karlholm både
på land och till havs.
Inom 50 km ligger Gävle, Tierp och Öregrund, Uppsala ligger ca 70 km från
Karlholm medan avståndet till Arlanda och Norrtälje är ca 100 km. Längs kusten
finns många småbåtshamnar men bara ett fåtal kan ta emot större segelbåtar
(över 40 fot). Sjömackar finns i Öregrund och i Gävle samt söder om Östhammar.
En del av dessa sjömackar har bara öppet under sommarhalvåret
Tågstation finns även i Skutskär/Älvkarleby
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
11 februari 2014
FÖRORDNANDE
STRANDSKYDD
Inga förordnande mer än strandskydd finns i fastighetens närhet, strandskyddet
gäller 100 meter på ömse sidor om strandlinjen. För fastigheten Karlholm 1:53 är
strandskyddet upphävt i beslut från länsstyrelsen 1994-09-30, diarienr. 231-57393, bilaga 1. Omfattning utgör ca 300 m från fastighetens nordöstra strandlinje
och ca 50 m från Själöns strandlinje mot nordost till söder.
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING
I rapporten ” Översiktlig översvämningskartering längs Tämnarån, Sträckan
Harbo till mynningen i Bottenhavet, Rapport nr 53, 2006-09-29” anges översiktlig
översvämningsrisk. Område inom Karlholm som berörs är dels område söder om
infarten till orten och öster om Själsön i anslutning till Tämnaråns delta med Lillån
och Storån vid utloppet i havet, se röd översvämnigslinje.
Stora arealer av fastigheten 1:53 ligger under nivån 2 m över
nollplanet/medelvattenståndet enligt kommunens primärkarta från 1980
ANALYS - ORIENTERING
11 februari 2014
BEFINTLIG MARKANVÄNDNING
Inom fastigheterna Karlholm 1:53 och 1:54 utgörs den huvudsakliga
markanvändningen av industriverksamhet. I nordvästra delen finns dels
successionskog i anslutning till industriverksamheten samt i norr och väster
huvudsakligen skog med inslag av åkermark. En stor deponi ligger i öster i direkt
anslutning till havet, deponin är bevuxen med träd och buskar. Väster och söder
om industrifastigheterna ligger bostadsbebyggelse. Kustlinjen är markerad med
vit linje så långt den går att utläsa i deltaområdet kring Tämnaråns utlopp.
LÄGE OCH ORIENTERING
Fastigheten 1:53 ligger öster om det urspungliga bruket i anslutning till Tämnarån
och dammen vid Lillån. Byggnadernas orientering inom området ligger i en
rationell ortoginal struktur och ger långa siktlinjer från infarten ut mot skärgården
och längs kusten och hamnen. Den ursprungliga bebyggelsen vid dammen är
uppförd på samma sätt dvs ortogonalt och ger långa siktlinjer i gaturummen.
Detta är en kvalitet som bör tas tillvara. Skogen och sankmarken i väster utgör en
barriär liksom stängslet som omger fastigheterna. De naturliga kopplingar som
finns är mellan platsen vid det gamla torget och infarten till industrifastigheten,
där den ursprungliga sträckningen är viktig att behålla som entré. Inom
industrifastigheten utgör området mellan pannhuset och kajen en viktig plats som
kan bilda nod i den framtida omvandlingen. Pannhuset utgör ett landmärke och är
en viktig karaktärsbyggnad för området.
Den ursprungliga bebyggelsen och bruksmiljön från 1700-talet utgör riskintresse
och där klockstapeln utgör ett viktigt landmärk
BEFINTLIG BEBYGGELSE PÅ FASTIGHETEN
11 februari 2014
Exempel på bebyggelse på fd fabriksområdet
VISION för Karlholmsbruk 3.0
– Att skapa ett attraktivt framtida Karlholm
– Att öka tillgängligheten till en aktiv och levande
skärgård
– Att utveckla kulturmiljön
11 februari 2014
SYFTE
– Att förändra ett stängt industriområde till ett
allmänt och tillgängligt område.
– Att göra hela Karlholm attraktivt, där ortens
innevånare är delaktiga i utvecklingen
– Att skapa bostäder, service och arbetstillfällen,
där ekonomisk bärkraft kan finnas
– Att ge Karlholm ett nytt ansikte mot havet och
skärgården
11 februari 2014
MÅL
– Att skapa en attraktiv och blandad bebyggelse
för olika boendetyper som småhus, fritidshus och
lägenheter vid havet där en del kan ges
möjlighet till direkt vattenkontakt. Ett blandat
boende för alla åldersgrupper.
– Att skapa ett attraktivt hamnområde med
hamntorg, båtplatser för motor och segelbåtar
och båtservice. Hamnåret ska ta tillvara på
utsikten och vara tillgängligt för allmänheten och
ge möjlighet till rekreation och bad.
11 februari 2014
MÅL
– Att skapa möjlighet till rekreation och upplevelser
genom att skapa attraktiva stråk, platser och
aktiviter inom bruksmiljön/kulturmiljön men också
i skärgården i Karlholmsfjärden som i sin tur
skapar ett varumärke för Karlholm.
– Att skapa service för båtfolk, för maritima
upplevelser (kanot, fiske mm), restauranger,
rökeri, vandrahem mm. Att genera affärsidéer,
skapa arbetstillfällen genom att attrahera olika
kundgrupper.
11 februari 2014
MÅL
– Att göra Karlholm känt som en modern kustort
11 februari 2014
Förslag till omvandling och utvecklingsmöjligheter
11 februari 2014
PROGRAM, utvecklingsmöjligheter
Fastigheten har stora möjligheter att genomgå en intressant omvandling som på nytt kan ge orten
Karlholm en spännande framtidutveckling. Fastighetens relativt långa kustlinje, den befintliga
hamnen och den vackra skärgården ger förutsättningar för omvandla Karlholm till en attraktiv och
hållbar småbåtshamn med olika typer av hamnverksamhet och olika typer av boende allt från
uthyrning av rum i vandrarhem och mindre hotell/gästhem till fritidsboende och mer permanent
boende.
En ny småbåtshamn i Karlholm ligger strategiskt mellan Öregrund i Roslagen och Gävle. Hamnen
ger förutsättningar för större fritidsbåtar med djupgående upp till ca 1,9m/2m och kan utvecklas till
en verklig knutpunkt i norra delen av Upplands skärgård. Karlholm ligger strax norr om Roslagen
som brukar definieras som kustområdet i östra Uppland, norr om Stockholm från Danderyd till
Östhammar.
En hamn för fritidsbåtar bör ha plats för både motorbåtar och segelbåtar i olika storlekar, inom
området bedöms att ca 150 båtplatser kan skapas.
Hamnen bör ha en bensinmack för att vara attraktiv och tillgänglig samt varv, kran/slip och med
möjligheter att ta upp båtar för vinterförvaring.
Service till ”båtfolket” bör finnas som avfallstation/sopmaja, dusch- och tvättanläggning och butik
med livsmedel, kafé mm.
Andra typer av verksamheter som bör ges möjlighet och plats att etablera sig är rökeri,
restaurang, vandrarhem, gästlägenheter, bad/spa, sportfiske, kajakuthyrning, vattenskidor mm
Enligt översiktplanen bor i stråket mellan Uppsala och Gävle, ca 300 000 människor idag och
befolkningen bedöms öka mellan 15-30% fram till 2050. Behovet av fritidsboende och
fritidsaktiviteter kommer att öka map ökad befolkning. En marknadsundersökning bör göras för att
se vilket behov som finns och vilka typer av fritidsboende och fritidsaktiviteter som efterfrågas i
regionen. Utvecklingen av Karlholm med ökat antal fritidboende, verksamhet för fritidsbåtar mm
medför att trafiken kommer att öka väsentligt speciellt sommartid och kommer att kräva att
tillgängligheten med bil och kollektivtrafik förbättras bl. a. upprustning av befintlig väg mellan
Dorkaby till Karlholm (se reservat i översiktsplanen)
Befintliga industrilokaler ger möjligheter för olika typer av mindre störande industriverksamhet typ
lager mm. De stora hallarna är utmärkta för säsongslagring av båtar.
Exempel på referenser och bebyggelse
11 februari 2014
Referenser: se Furillen Gotland, se Valö fyr, Grisslan mm
Det postindustriella landskapet
11 februari 2014
DET POSTINDUSTRIELLA LANDSKAPET
Den befintliga industrifastigheten har i dag en tydlig struktur som skapades och präglades av de
processer som har ägt rum inom området. I och med att fabriksområdet öppnas upp och övergår i
en ny användning ges helt nya förutsättningar för hur området kan användas. De nya brukarna
kommer också att ställas nya krav på denna plats. Det finns en stor förväntan från allmänheten att
kunna få kontakt med vattnet igen nu när den industriella verksamheten är nedlagd och området
blir tillgänglig på nytt. Även de boende som kommer att flytta dit lär ställa olika krav på sin
omgivning och närmiljö. Allt från naturupplevelse, närhet till vatten, aktiviteter och social samvaro i
närmiljön till egen identitet och förankring i platsens historia kan vara intressanta värden som ökar
platsens dragningskraft. För att omvandla området från en industrifastighet till ett tillgängligt
område med nya värden och attraktionskraft kan man tillämpa ett koncept som har används med
framgång på andra industriområden.
Konceptet bygger på tre moment och leder till en medveten omvandling/transformation av platsen:
Identifiera och bevara de indentitetsbärande elementen som utgör platsens själ.
Ta bort och skala av de objekt som innebär faror och risker för den framtida användningen.
Lägg till nya element och funktioner för att göra miljön tillgänglig och användbar för de nya
brukarna.
De viktigaste identitetsbärare är pannhuset och en del tegelbyggnader och de kan bevaras och
omvandlas/konverteras till en annan användning. Dessa byggnader kommer att vara områdets
tidsmarkörer i Karlholms industriella historia. En del byggnader rymmer funktioner från brukstiden
som är fortsatt attraktiva för området, som till exempel det befintliga gymmet i brukets
omklädningshall. Iordningsställandet av marken (deponi, topografi, kvarlämningar och skrot, ...)
och rivning av byggsubstans som inte kan bevaras av tekniska eller ekonomiska skäl skapar
förutsättningar för en etablering av nya funktioner. Även byggnader som behöver rivas kan bidra
till att stärka områdets karaktär. Betong och tegel kan krossas om användas som byggmaterial
när man anlägger nya markytor inom området. Tillägg som nya fritidshus, bryggor, platser,
rekreationsytor och grönska görs för att skapa de värden och funktioner som den befintliga
struktur och miljö inte kan erbjuda.
Förslag till strukturplan
11 februari 2014
STRUKTURFÖRSLAG
Fastigheten är stor, flack och plan mellan 2-3 m över medelvattenståndet. Området upplevs som
kargt då vegetation saknas på stora delar av fastigheten. Analys av läge, orientering och befintliga
byggnader ger en grundförutsättning för en robust och generell struktur. De tydliga siktlinjerna ut
mot hamnen och skärgården, landmärket i form av pannhuset samt kopplingarna in mot befintlig
bebyggelse ger förutsättningar för platsbildningar och gatustrukturer.
En grönstruktur som skapar attraktivitet och stöder möjligheten att långsiktigt utveckla fastigheten
är därför mycket viktig och tillsammans med bebyggelsestrukturen ger det förutsättningar för
rörelser av olika slag inom området. Vegetation kan etableras tidigt och inge förväntan på framtida
utveckling.
Den struktur som skapas ska ge ett behagligt mikroklimat. Placering av bebyggelse och
vegetation i förhållande till sol och vindriktningar är viktiga för att skapa attraktivitet. De
förhärskande sommarvindarna kommer från sydväst medan de kalla vintervindarna kommer från
nordväst. Ny och tillkommande bebyggelse bör placeras så att vinden bryts och inte har möjlighet
att blåsa rakt igenom. Likaså bör hänsyn tas till morgonsolen som lyser in från kusten vid
placering av platser och bebyggelse.
Den låga marknivån och översvämningsrisken gör att ny bebyggelse bör placeras minst 2,5 m
över medelvattenståndet och det medför att ny bebyggelse i första hand placeras på mark som
uppfyller kravet eller att marken fylls upp till angiven kravnivå.
Marken närmast kustlinjen är attraktiv och en avvägning mellan allmänna och privata intresse bör
göras. Hamnen och stråket ut på f.d. Själön bedöms vara offentliga och allmänna platser medan
delar av kustlinjen norr om hamnen kan ges tomtmark med privat strand. Likaså kan delar av
sydöstra sida av f.d. Själön få privata tomter för att öka attraktiviteten.
Strukturplanen ska stödja möjligheten att anlägga olika typer av upplevelsestråk som kuststig,
kulturstig mm.
Parkeringsbehov bedöms vara 1 bilplats per lgh/fritidshus/bostad och plats för bilen ska rymmas
på kvartersmark dvs på tomt/fastighet.
Parkering för besökare, långtidsparkering för båtfolket samordnas på befintliga ytor i anslutning till
industribyggnaderna.
Kulturstig
11 februari 2014
Kulturstigen
Kulturstigen och kuststigen är två viktiga element i det framtida Karlholmsbruk.
Kulturstigen ger möjlighet för en kulturhistorisk promenad runt samhället.
Promenaden är till stor del skyddad från de värsta vintervindarna. Kulturstigen
knyter ihop de viktigaste punkter i samhällets tidiga historia, med bostäderna,
bruket, fiskebodarna mm
Kuststig
11 februari 2014
Kuststigen
Kuststigen är ett tillägg, som markerar att Karlholmsbruk har fått sin kustlinje
tillbaka, och omvandlingen från industriområde till fritidsområde. Kuststigen ger
möjlighet att uppleva kustens olikheter på en kort sträcka och ger en känsla av
kustens klimat. I söder är det naturupplevelser i anknytning till Tämnareåns delta.
I mitten är det fokus på den nya fritidsbebyggelsens utbud med restauranter,
kafé, service mm etc. I norr blir det mer fokus på det aktiva fritidslivet med en stig
som är bra att springa på, har mötesplatser och som lede till ett havsbad.
BEBYGGELSEIDÉER
11 februari 2014
BEBYGGELSE
Typologi, boendeformer mm Olika former av boende, småhus, lägenheter och
fritidsboende
Gestaltning av småhus, fritidsboende mm
Här visar vi olika utsnitt av de planskisser, små perspektiv ( Fredriks bilder samt
Stefans kvartersskiss) som vi tagit fram och
Karaktär och identitet
Ny bebyggelse kan ges olika karaktär och identitet. Historisk har bebyggelse
längs Upplandskusten dominerats av mindre byggnader i en till två våningar och
huvudsakligen i trä, ofta flera byggnader på samma tomt. Kulören på husen har
dominerats av falu rödfärg med vita knutar eller s.k. roslagsmahogny. För att
åstadkomma variation och attraktivitet bör modern karaktär sammas med
traditionell. Formen och det arkitektoniska uttrycket kan hållas samman med
kulörskala på fasader och tak och kan ge en spänning och en ny identitet till
Karlholm, speciellt en ny front från havet.
Fritidsbostädernas närmiljö
Ängsmarker i magra jordar, träddungar, solitärträd, häckomgärdade rum, små
mötesplatser med sittplatser, småbarnslek, allmän brygga
AKTIVITETSPARK, HAMNTORG
11 februari 2014
RUMSLIGHETER
Torg och platser
Hamntorget,
Entrén till industrifastigheten
Parker
(Deltaparken)
Aktivitetspark
I områdets nordliga del finns det förutsättningar för att anlägga en aktivitetspark
som ett centralt element där befintlig jorddeponin utnyttjas för att bygga upp
parken. Aktivitetspark kan bli en intressant tillgång både för alla Karlholmsbor,
besökare och framtida fritidsboende.
Massorna från befintlig deponi som behöver täckas över kan formas till en stor
vegetationsbevuxen jordskulptur som erbjuder varierande lekmöjligheter och
upplevelser så som utsiktspunkt, pulkabacke, BMX-bana mm. Omflyttning av
massorna beräknas pågår under en längre tid och då kan det vara intressant att
anlägga jordskulpturen i etapper, så att man kan använda den redan i ett tidigt
skede.
MÖTE HAV OCH LAND
11 februari 2014
Mötet mellan land och vatten
Tillgänglighet till vattnet, både visuellt med utblickar och fysiskt, bebyggelse som
orienteras mot vattnet, kajer, broar, badplatser, bryggor, båthamn. Mötet mellan
land och vatten är viktigt för upplevelsen av områdets främsta attraktion, havet.
Den nya bebyggelsen rekommenderas ligga på minst 2,5m över
medelvattensståndet i havet. Höjdskillnaden ger och förutsättningar och anger ett
förhållningsätt för hur sambandet mellan land och vatten kan gestaltas på olika
sätt med kajkant, trappor, kaj med stenskoning, naturstrand och olika former av
bryggor. Kajen definieras som höjdskillnaden mellan vattnet och kajkanten.
Trappor ger en möjlighet att minska nivåskillnaden för att nå vattnet och de kan
fortsätta under vattenytan, så att det blir möjligt att ta sig ned i vattnet. Strandkant
med stenskoning är ett effektivt sätt att göra en lite brantare slänt ned mot
vattnet. Naturstranden ger en mjuk slänt ned till vattnet och ger en naturlig
kustlinje, vilket är bra för fauna, små barn mm. Bryggor kan antigen utformas
som olika sätt för att ge olika uppleveser.
HÅLLBARHET
– Att utveckla goda bebyggelse- och livsmiljöer
som samverkar med och stärker det befintliga
samhällets kulturvärden och samtidigt skapar
flexibla utvecklingsmöjligheter
– Att skapa en bebyggelse som är energi- och
resurssnål under hela livscykeln
11 februari 2014
HÅLLBARHET
– Att ta hänsyn till ett framtida förändrat klimat,
avseende t.ex. havsnivåhöjning och ökad
nederbörd
– Att utveckla sociala kvalitéer för såväl befintliga
som nya boende (sommar eller året runt)
– Att ta vara på och utveckla befintliga
naturmiljövärden inom och utom fastigheten
11 februari 2014
24
Tack
11 februari 2014