Transcript Examinationsuppgift - Skolscenen Filosofisamtal

Examinationsuppgift
Uppgiften består av tre delar: A) Språkfilosofiska verktyg, B) Beskrivande
argumentationsanalys, och C) Värderande argumentationsanalys. Varje av dessa tre
delar relateras till den debattartikel som finns att läsa på nästa sida. Använd gärna
PowerPoint-presentationen (se Fronter) och litteraturen som stöd innan samt under
processen och diskutera mycket gärna med någon studiekamrat! Det är framförallt
resonemangen vilka leder fram till dina slutsatser som är det mest centrala i uppgiften.
Därmed är det mycket viktigt att du lägger fokus på att försöka göra tydligt för dig
själv och på ett precist sätt presentera dina motiveringar till dina ställningstaganden.
(Mer information om vilken litteratur som kan användas som stöd till genomförandet
av denna examinationsuppgift får du mer information om via Fronter inom kort.)
Del A – Språkfilosofiska verktyg
1. Ge exempel på två mångtydiga termer som förekommer i texten. Motivera
dina val.
2. Gör en precisering för vardera av de två termerna. Motivera dina
preciseringar. Beakta termernas kontext och the Principle of Charity
(Välvillighetsprincipen).
Del B – Beskrivande argumentationsanalys
3. Resonera dig fram till vilket påstående som det verkar vara rimligt att anta är
tesen (T) i artikeln. Motivera ditt val genom ditt resonemang.
4. Finn ett centralt pro-argument (P1) för tesen. Motivera ditt val.
5. Finn ett pro-argument för pro-argumentet för tesen (P1P1). Motivera ditt val.
6. Finn ett centralt contra-argument mot tesen (C1). Motivera ditt val.
7. Finn ett dolt relevansargument för något argument i texten (t.ex. för P1, P1P1
eller C1). Motivera ditt val.
Del C – Värderande argumentationsanalys
8. Värdera hållbarheten hos C1, relevansargumentet, P1P1 och P1. Motivera dina
värderingar. Här är det viktigt att du underbygger ditt resonemang ordentligt,
exempelvis genom att på ett sakligt och källkritiskt sätt undersöka i hur stor
utsträckning som fakta i artikeln är korrekt.
9. Värdera relevansen hos C1, relevansargumentet, P1P1 och P1. Motivera dina
värderingar.
10. Värdera beviskraften hos C1, relevansargumentet, P1P1 och P1 utifrån dina
värderingar av argumentens hållbarhet och relevans.
”Vargjakten skandal i svensk naturvård
(…)
Den 21 oktober fattade riksdagen ett mycket märkligt beslut. Den svenska
vargstammen får tills vidare inte överstiga 210 individer. Samtidigt som nyheten om
riksdagsbeslutet presenterades i Göteborgs-Posten den 22 oktober fanns också en liten
notis om att antalet viltolyckor blir fler och dyrare. Under det gångna året har drygt 29
000 viltolyckor inträffat och sex personer har omkommit i kollisioner med älg.
Orsaken till problemen är de ökande stammarna av älg, rådjur och vildsvin. Det finns
med andra ord gott om klövvilt i skogen. Detta är en intressant bild att ta med sig när
man funderar över det aktuella riksdagsbeslutet att reducera den svenska
vargstammen.
Häpnadsväckande liten vargstam
Den 2 januari 2010 startade avlivningen av 27 vargar. Till detta kommer eventuell
överskjutning och skyddsjakt under året som kommer. Jakten har mötts med glädje av
vissa jägare (12 000 modiga drog ut på jakt den 2 januari) medan andra anser att alla
våra cirka 250 vargar borde utrotas helt och hållet. I relation till exempelvis Spaniens
cirka 2 500 vargar och Greklands omkring 2 000 är den svenska vargpopulationen
häpnadsväckande liten, i synnerhet med tanke på att Sverige både är stort, glest
befolkat, och i alla avseenden lämpligt för varg.
Varför ska det då bara få finnas 210 vargar? Ja, något vetenskapligt stöd för denna
siffra finns inte. Det finns heller ingen relation mellan den skada våra drygt 250
vargar gör och beslutet om jakt. De skador på tamdjur som förekommer är mycket
begränsade och förebyggande åtgärder i form av rovdjursavvisande stängsel har visat
sig vara mycket effektiva.
De flesta för en livskraftig rovdjursstam
En klar majoritet av den svenska befolkningen (drygt 70 procent) är också positiva till
livskraftiga rovdjursstammar. Det är i stället helt och hållet ett beställningsjobb från
delar av jägarkåren. Genom ett massivt lobbyarbete har jägarna fått våra politiker att
tro att landsbygden fullkomligt vimlar av vargar. Kvinnor och barn är hotade och en
hel livsstil är på väg att gå under.
I själva verket handlar det om det egna intresset. För det första så vill jägarlobbyn
bibehålla den överdimensionerade klövviltstammen som finns i dag. Jägarna vill med
andra ord inte dela med sig av det enorma överskott på älg, rådjur och vildsvin som
finns i landet. För det andra så orsakar vargen problem för dem som jagar med
lösdrivande hund. Även om en överväldigande majoritet av alla jakthundar förolyckas
i trafiken eller genom vådaskott, så omkommer eller skadas regelbundet jakthundar
när de konfronteras med vargar.
Men betyder detta att vargen måste utrotas eller inte ges möjlighet att uppnå en
livskraftig stam? Ja, uppenbarligen, om vi frågar delar av jägarkåren. Frågan är vilket
annat fritidsintresse, som skulle ges rätten att mer eller mindre utrota en djurart?
Förmodligen inget. Skulle sport- och fritidsfiskarna kräva att havsörn och säl utplånas
ur den svenska faunan så skulle vi skratta åt förslaget. Jakten, däremot, tycks spela i
en helt annan division. Sedan lång tid har den svenska faunan reglerats till förmån för
det egna intresset och uppenbarligen finns inga planer på att ge avkall på denna
princip. Nu har man alltså till sist lyckats få tillstånd en avskjutning och begränsning
av en vargstam som är ytterst sårbar.
När Sverige för första gången tog över ordförandeskapet i EU 2001 diskuterades
frågan om biologisk mångfald. EU-länderna enades om att 2010 var det år då
förlusten av biologisk mångfald skulle ha upphört i EU-området. Det kan tyckas som
en ödets ironi att den svenska regeringen och riksdagsmajoriteten firar detta år med att
tillåta jakt på en av de mest hotade arter vi har i landet.
Sveriges rykte svärtas ned
Beslutet om jakt på varg är, mot bakgrund av detta, en skandal i svensk naturvård och
det innebär om inte annat att Sveriges rykte som en ekologiskt medveten nation och
en nation som tar ansvar för den biologiska mångfalden, är förbrukat för lång tid
fram-över. Det blir med andra ord svårt för Andreas Carlgren att ha synpunkter på hur
Ryssland, Kina eller Indien ska förvalta sina tigrar och snöleoparder, när vi själva inte
tycks ha råd med en livskraftig population av varg.
Förhoppningsvis kommer den majoritet av den svenska befolkning som har förstått
vikten av biologisk mångfald, och som ser livskraftiga rovdjursstammar som en
tillgång och inte som ett hot, att visa detta i nästa val. Kanske får vi då politiker som
har modet att bryta jägarnas monopol över hur den svenska faunans sammansättning
skall se ut.”
Texten är hämtad från:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.282948-vargjakten-skandal-i-svensk-naturvard
Senast uppdaterad: 5 januari 2010.
Texten är skriven av:
Gunnar Gillberg, 51 år, som arbetar vid Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs
universitet och är medlem i Naturskyddsföreningen sedan 1972 samt i Sveriges
ornitologiska förening och Svenska rovdjursföreningen. Aktiv i Projekt pilgrimsfalk.