Transcript Här - Nordulv

 2012‐07‐05 1 Remissvar från Föreningen Nordulv
avseende Rovdjursutredningen SOU 2012:22
Sammanfattning, huvudpunkterna i Nordulvs
remissyttrande









Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
Länsvisa miniminivåer på vargstammen skall inte sättas; att göra det
är att tillåta ett slags förvaltningsjakt.
Det är bra att viltförvaltningsdelegationerna ses över, det kan, om det
görs på rätt sätt, förbättra den sneda intressefördelningen mellan
bevarande- och jägarsidan.
Det krävs ett tydliggörande av hur Habitatdirektivet skall tillämpas då
länsstyrelser nu tolkar riktlinjerna olika.
Naturliga lösningar för att förstärka vargstammen skall eftersträvas
En korridor från finska gränsen och söderut för invandring och även
viss fast etablering skall tillåtas.
Det behövs en återgång till den bestämmelser för §28 som gällde
före 2009.
Ett nationellt, offentligt register för skyddsjaktsansökningar och beslut skall inrättas.
Reglerna kring rovdjursavvisande stängsel måste bli striktare
Adaptiv förvaltning är inte förenlig med förvaltning inom strikt
uppsatta internationella ramar av en känslig art.
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 2 Föreningen Nordulvs fullständiga remissyttrande
Det är en omfattande utredning som innehåller både bra och mindre bra
förslag.
De positiva förslagen är t.ex. att lagstiftningen måste ses över och att
överklaganderätten för miljöskyddsorganisationer förtydligas i enlighet med
Århuskonventionen, att systemet för rennäringen bör utformas så att större
ansträngningar görs för att vidta skadeförebyggande åtgärder samt att nya
metoder för att förebygga skador utvecklas.
Till det som är mindre bra hör förslaget gällande miniminivåer för förvaltning
och målet för gynnsam bevarandestatus, de konstlade metoderna för
genetisk förstärkning samt förslaget gällande paragraf 28.
Nedan behandlas de olika aspekter som Föreningen Nordulv har synpunkter
på.
Miniminivåer och målsättning till 2024
Föreningen Nordulv anser att förslaget att ställa länsvisa miniminivåer för
förvaltningen som dessutom kan underskridas enbart är ställd för att kunna
tillåta ett slags förvaltningsjakt. Det blir konstigt med tanke på att utredaren
själv konstaterar i utredningen att förvaltningsjakt på varg är begränsad (se
4.2.1.)
En s.k. "förvaltningsjakt" där länsvisa miniminivåer upprätthålls kommer inte
att stärka vargens genetik eller att underlätta den fria invandringen eftersom
större avskjutning kommer att ske i de län där flest vargar och följaktligen
flest vandringsbenägna vargar troligen kan finnas. Vargarna behöver öka i
antal för att mer naturligt kunna sprida sig till andra delar av landet. Jakt ska
endast tillåtas i strikt skyddssyfte och med alla undantagsregler i ryggen.
Ordentliga riktlinjer måste finnas.
Målsättningen med 450 vargar är enligt ledande populationsgenetiker för låg
för att uppfylla kriteriet för en gynnsam bevarandestatus. Det är dock mycket
bra att viltförvaltningsdelegationerna ses över då Föreningen Nordulv
upplevt att det varit en sned intressefördelning mellan bevarande- och
jägarsidan.
I strikt linje med Art- och habitatdirektivet borde väl även särskilda
bevarandeområden utses för varg?
Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 3 Guidelines och tillämpning
Utredaren skriver: "För att undantaget ska få användas krävs inte att en
allvarlig skada redan har inträffat, det är tillräckligt att undantag görs för att
undvika allvarlig skada. Det måste dock kunna konstateras att sannolikheten
är stor för att en allvarlig skada kommer att inträffa." (Sid 76) och hänvisar till
" Guidance Document on the Strict Protection of Animal Species of
Community Interest under the Habitats Directive 92/43/EEG, February 2007
s. 54".
Föreningen Nordulvs synpunkter:
Föreningen Nordulv anser att denna tolkning kan misstolkas och
missbrukas. Skrivningen togs huvudsakligen fram för att gälla för
skadefåglar. Här behövs ett tydliggörande av vad som avses eftersom vi har
sett att tolkningen görs olika av olika länsstyrelser. Se t.ex.
skyddsjaktsbeslutet 2012-06-19 från Värmland där tre vargar ska jagas i
förebyggande syfte utan att allvarlig skada har inträffat.
Se även skrivningar från tidigare guideline som ligger till grund
(http://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/wildbirds/hunting/docs
/hunting_guide_sv.pdf):
Punkt 3.5.11 Skadorna måste vara allvarliga. I detta avseende har
EG-domstolen konstaterat att ”syftet med bestämmelsen i direktivet
inte är att förhindra mindre skador”. Här bör två aspekter noteras:
sannolikheten att skador ska uppstå och skadornas omfattning.
Risken att skada ska uppstå räcker inte. Om skadan ännu inte är
uppenbar bör tidigare erfarenheter påvisa en stor sannolikhet att
skada kommer att uppstå. Dessutom bör dessa erfarenheter
avse allvarliga skador på ett ekonomiskt intresse, vilket innebär
att det inte räcker med olägenheter eller normal affärsrisk.
3.5.12 Som vid alla undantag måste man överväga de olika lösningar
som är möjliga
Genetisk förstärkning
Föreningen Nordulv konstaterar att i flera olika rapporter från 2008 och 2009
förespråkades andra förslag och andra mer naturliga lösningar för att
förstärka vargstammens genetiska status än de förslag som nu anses bäst i
utredningen. Föreningen Nordulv anser att det var bra förslag, då vargen
skulle tillåtas öka i antal, invandrares överlevnad skulle värnas och därmed
skulle inaveln minska.
Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 4 Utredaren sågar helt förslaget med en spridningskorridor från norra Sverige.
Som Föreningen Nordulv ser det så har det största problemet i norra
Sverige varit att renägande samer inte har tillåtit några vargar
överhuvudtaget. Trots att de får ersättning för att hysa varg så söks det
skyddsjakt direkt en varg visar sig. Alternativt "försvinner" vargarna på
vägen. Vi anser att detta problem måste lösas på ett bättre sätt tillsammans
med renägande samer. Föreningen Nordulv anser att man måste utreda
möjligheterna att genom ersättning till renägande samer tillåta
1. en korridor av tillräcklig bredd som sträcker sig mellan finska gränsen
ned till Gävleborgs och Dalarnas län varigenom invandrade vargar
kan få kontakt med de isolerade reviren i söder samt också
2. viss fast etablering av varg i linje med denna korridor och i
förekommande fall inom renskötselns vinterbetesmarker.
En uppgörelse borde kunna komma till stånd med rennäringen angående
detta. Vi anser att goda möjligheter till naturlig invandring från den finsk/ryska populationen är det enda som på sikt kan lösa den isolerade
skandinaviska vargstammens problem för överlevnad och att myndigheterna
på allvar måste överväga denna, som vi ser det, enda möjligheten att
långsiktigt rädda vargstammen.
Utredaren föreslår nu (2012) att mer konstlade förslag som utplantering av
vargvalpar från djurparker och flytt av vargar ska anses som de bästa
metoderna. Förslagen har huvudsakligen tagits fram av viltforskare på
Grimsö/Viltskadecenter, som de senare åren fått uppdrag på uppdrag från
Naturvårdsverket (apropå opartiskhet och oberoende forskning). Av någon
anledning har Naturvårdsverket valt bort att anlita mer etablerade
populationsgenetiker och istället valt forskarna på Grimsö/Viltskadecenter
som även får bidrag från jägarorganisationerna. Det förefaller som om både
Regeringen och Naturvårdsverket försöker få till en bättre genetisk status på
konstlad väg så snabbt som möjligt för att kunna tillåta mer jakt på varg. De
mer naturliga och opartiska förslagen från 2008-2009 tar man nu inte alls
hänsyn till utan istället förespråkas metoder vars vetenskapliga korrekthet
och vars djurskyddsaspekter starkt kan ifrågasättas. Naturvårdsverket
förefaller ha gjort en tvärvändning i frågan (se sammanfattning av
rapporterna lite längre ned).
Föreningen Nordulv ifrågasätter förslaget gällande manipuleringen med
vargvalpar och undrar ifall detta är i enlighet med Art- och Habitatdirektivets
artikel 12 a) och b) dvs. att avsiktligt fånga och döda exemplar av de
djurarter som finns förtecknade i bilaga 4a. Man får inte heller avsiktligt störa
dessa arter, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och
flyttningsperioder. Förbudet avser alla levnadsstadier.
För metoden förutsätter väl att några av den vilda vargens egna valpar tas
bort (avlivas) när de ersätts av djurparksvargar?
Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 5 Förslaget med s.k. vargavtal är bra.
Tidigare rapporter i frågan:
1) Förslag till åtgärder som kan stärka vargstammens genetiska status
Redovisning av regeringsuppdrag
(Dnr 429-8585-08 Nv)
Förespråkar metoder för att underlätta den naturliga invandringen.
Naturvårdsverket skriver:
Artificiell förstärkning av vargstammen skulle sänka inavelsnivån snabbt och
effektivt men inte få någon bestående effekt om det inte finns tillräcklig
reproduktion av naturligt invandrade vargar. Naturvårdsverket föreslår i
dagsläget ingen flyttning av vargar eller förstärkning (s.k. inplantering) av
vargstammen med vargar från utlandet. Ifall åtgärder för ökad överlevnad
och reproduktion hos invandrande vargar är framgångsrika krävs det inga
andra aktiva åtgärder.
2) ”Förslag på åtgärder för att stärka den genetiska situationen för den
svenska vargstammen”. (2008-2009)
Leverantör 1) Olof Liberg & Håkan Sand, Sveriges Lantbruksuniversitet,
Grimsö Forskningsstation
Leverantör 2) Pär Forslund, Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Ekologi
Leverantör 3) Linda Laikre & Nils Ryman, Stockholms universitet,
Zoologiska Inst./ Populationsgenetik
Leverantör 4) Mikael Åkesson & Staffan Bensch, Lunds universitet,
Ekologiska Inst.
Följande punkter var dessa leverantörer överens om i början av 2009:
1. Det genetiska läget för den skandinaviska vargstammen är allvarligt.
Populationen är i dagsläget allt för isolerad. Populationen är i stort
behov av nytt genetiskt material.
2. Den genetiska förstärkningen bör helst ske genom spontan
invandring. Alla tänkbara åtgärder för att åstadkomma en sådan bör
vidtagas, t.ex. genom att en verkligt skyddad och tillräckligt bred
vandringskorridor upprättas längs norrlandskusten. I denna korridor
ska dessutom enstaka etableringar av reproducerande vargrevir
tillåtas.
3. Spontant invandrande vargar är så genetiskt viktiga att de inte bör
avlivas. Om de orsakar problem utanför den föreslagna skyddade
korridoren bör de aktivt flyttas till områden där de kan komma i
kontakt med den svenska stammen (se dock reservation under punkt
2 nedan).
4. Mängden inavelsdepression är sannolikt underskattad eftersom
endast ett begränsat antal karaktärer studerats med avseende på
Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 6 effekterna av inavel. Fortsatta insatser för att kartlägga
inavelseffekter behövs.
5. Det är inte utdöendesannolikheter eller procentuell tillväxt som är av
primär betydelse för vargstammens genetiska hälsa och resiliens,
utan ett säkrat genetiskt utbyte med en annan och större population.
6. För att uppnå långsiktig genetisk livskraft behövs genetiskt utbyte
med en eller flera populationer som tillsammans resulterar i en
genetiskt effektiv storlek om 500-5000.
Paragraf 28
Föreningen Nordulv ställer sig inte bakom utredaren förslag avseende
paragraf 28. Paragraf 28 kan användas på ett felaktigt sätt och eftersom det
kan finnas utrymme för att direkta lagbrott begås anser Föreningen Nordulv
att alla händelser även fortsättningsvis ska anmälas till polisen. Föreningen
Nordulv anser även att det behövs en återgång till de tidigare
bestämmelserna avseende paragraf 28 som den löd fram till 2009:
"Har en björn, varg, järv eller lo angripit och skadat eller dödat tamdjur och
finns det skälig anledning att befara ett nytt angrepp, får tamdjurets ägare
eller vårdare utan hinder av fredning eller bestämmelserna i 9 § döda det
angripande djuret, om det sker i omedelbar anslutning till angreppet. Sådan
jakt är dock inte tillåten inom nationalpark."
Det ska inte vara möjligt att kringgå lagen genom att skjuta varg som bara
passerar förbi en djurbesättning eller en jakthund eller befinner sig på
sådant avstånd från desamma att ett angrepp inte bör anses förestående.
Att en varg endast befinner sig på en plats ska inte vara tillräckligt för att
legalt kunna skjuta den.
Adaptiv förvaltning
Vi konstaterar att utredningen lägger stort fokus på att förvaltningen ska
vara adaptiv. Föreningen Nordulv anser inte att adaptiv förvaltning är
förenlig med förvaltning inom strikt uppsatta internationella ramar av en
känslig art.
Föreningen Nordulv ser fram emot en förvaltning av våra rovdjur som
bygger på kunskap.
Handläggning av skyddsjaktsansökningar och -beslut
Föreningen Nordulv saknar i utredningen diskussioner om den
administrativa arbetsgången vid skyddsjaktsbeslut.
Det ligger i alla medborgares intresse att handläggning av miljöbeslut sker
öppet och transparent, bl.a. med tanke på den rätt till överklagan för
miljöskyddsorganisationer som Århuskonventionen förutsätter. Föreningen
Nordulv har emellertid under lång tid upplevt att det nuvarande
beslutssystemet för skyddsjakt lider stor brist på transparens och möjlighet
till uppföljning.
Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 7 I vissa fall är det svårt att låta bli att misstänka att man avvaktar med beslut
till sista minuten, när djuret i princip redan är funnet, för att undvika att jakten
sinkas av protester. I andra fall har beslut inte blivit kända förrän efter lång
tid. Detta irriterade EU-kommissionen så mycket i vintras att den begärde att
få alla skyddsjaktsbeslut på varg sig tillsända inom ett dygn efter att de
fattats.
Det senaste exemplet på bristfällig beslutsprocess gäller skyddsjakten på
varg på Gräsö där det tog en vecka från att ett muntligt beslut fattades 201206-22 och jakten startade till det skriftliga beslutet (daterat 2012-06-28)
offentliggjordes 2012-06-29.
Därför anser vi att en god, snabb och lättillgänglig registrering och
publicering av både ansökningar och beslut skulle bidra till att öka
förtroendet för systemet.
Som lösning på detta problem begär Föreningen Nordulv ett nationellt,
offentligt skyddsjaktsregister.
Vi vill att





registret skall hantera samtliga skyddsjaktsansökningar och -beslut,
vare sig de är avslag eller tillstyrkanden.
miljöskyddsorganisationer och andra berörda skall kunna abonnera
på uppdateringar i systemet. Meddelande skall skickas ut till
abonnenter per e-post eller annan kanal i samma ögonblick som en
uppdatering sker.
både ansökningar och beslut skall registreras skyndsamt och senast
inom ett dygn.
systemet i första skedet införs för varg men på sikt även för de andra
stora rovdjuren och övriga skyddsjaktsärenden.
endast registrerade och därmed offentliggjorda beslut skall kunna
verkställas.
Förebyggande åtgärder
Det finns, i de allra flesta fall, möjlighet att förebygga angrepp och
därigenom öka acceptans för varg, minimera skadeverkningar och samtidigt
skydda de enskilda vargarna från onödig avlivning. Dessa åtgärder måste i
större mån prövas och utnyttjas innan skyddsjakt kan beviljas. Enligt vår
uppfattning utförs det alltför sällan effektiva skrämselåtgärder och
rovdjursavvisande åtgärder i övrigt.
Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 8 Dessutom måste man också fokusera på vargbefrämjande åtgärder såsom
information, stöd och rådgivning till allmänhet, djurägare och andra
människor som kan ha behov av ytterligare stöd. Vid våra många samtal
med framför allt fårägare har det framkommit att länsstyrelserna i landet har
haft otillräckliga kunskaper om förebyggande åtgärder såsom
rovdjursavvisande stängsel och boskapsvaktande hundar. I flera fall där
man har fått någon information alls har den varit svävande och också olika
mellan de olika länsstyrelserna. Fårägare och fåravelsföreningar efterfrågar
snabb, tillräcklig och samstämmig information och de vill ha den
personligen, företrädesvis under formella möten mellan länsstyrelser och
fårägare. Föreningen Nordulv anser att detta är en ytterst viktig funktion för
att skapa acceptans bland främst fårägare och att det inte får bero på för lite
resurser att informationen är adekvat, tillräckligt snabbt förmedlad och
dessutom samstämmig.
Det har också visat sig att s.k. rovdjursavvisande stängsel, för vilket en
djurägare kan få statligt stöd och bidrag, trots brister har slutbesiktigats och
godkänts. Vid minst två av dessa anläggningar har större angrepp skett och
där har man kunnat konstatera att stängslet uppvisat sådana stora brister att
det inte borde ha godkänts. Vår uppfattning är att ur acceptanssynpunkt är
dåliga konventionella stängsel eller inga stängsel alls bättre än undermåliga
men godkända stängsel av rovdjursavvisande typ som man förväntar sig att
man kan lita på. Det har visat sig att det lätt blir argument mot dem som
kallas rovdjursavvisande om de inte håller måttet och att de då lätt får ett
oförtjänt dåligt rykte som inte tillräckliga för skydd mot rovdjur. Man ser
argument som; “man kan inte skydda sig mot varg, inte ens rovdjursstängsel
håller vargen ute”. Vi har också anledning att anta att man inte i tillräcklig
mån understryker den enskilde djurägarens skyldighet att hålla stängslet i
funktion. Ett otillräckligt eller undermåligt rovdjursavvisande stängsel som
släpper in varg blir ett omvänt argument; man får lätt uppfattningen att inga
förebyggande åtgärder räcker och de undermåliga stängslen bidrar därför till
att motståndet mot varg växer istället för att minska. Av dessa skäl anser
Föreningen Nordulv att



Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
besiktning av rovdjursavvisande stängsel före utbetalning av
stängselbidrag ska ske av särskilda oberoende besiktningsmän
alternativt av två besiktningsmän varav den ena från en
miljöorganisation som besitter nödvändiga kunskaper om stängslen
såsom Svenska rovdjursföreningen eller Naturskyddsföreningen, att
rovdjursavvisande stängsel ska besiktigas återkommande med
förslagsvis tre års intervall så att man kan bedöma om stängslet
fortlöpande håller tillräckligt skydd mot rovdjur, samt att
ytterligare resurser måste läggas på grundlig information till fårägare
så att de får tillräcklig och samstämmig information och stöd vid
uppsättning av rovdjursavvisande stängsel och vid anskaffning av
boskapsvaktande hundar.
http://www.nordulv.org
[email protected]
2012‐07‐05 9 Avslutning
En livskraftig vargstam måste bygga på kloka beslut och bra underlag
framtaget av oberoende instanser och etablerade populationsgenetiker.
Föreningen Nordulv anser att rovdjursutredningen måste grundas på
adekvat och relevant forskning från de oberoende genetiker vi har tillgång
till. Vi har i Sverige flera forskare i genetik som samtliga har kommit fram till
underlag som i större omfattning borde beaktas för att få en så korrekt bild
som möjligt av vargstammens situation idag och vad som krävs för att den
ska ha en möjlighet att bli långsiktigt livskraftig.
Det kan inte anses tillräckligt att man i stort sett enbart förlitar sig på
forskning som inte kommer från nationella, etablerade genetiker och då inte
i tillräcklig grad och på ett trovärdigt sätt belyser de grava genetiska
problemen och de åtgärder som ur genetisk synvinkel anses nödvändiga.
Enligt uppdrag
Jakob Norstedt-Moberg, Sekreterare
Föreningen Nordulv Föreningen Nordulv
orgno 875003-6868
http://www.nordulv.org
[email protected]