Personcentrerad vård

Vad är det? Går det att mäta?

Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Socialstyrelsens riktlinjer

• • ”all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt” (Socialstyrelsen, 2010, s.8) ” det vetenskapliga underlaget är svagt” (s. 22)

Begrepp Förhållningssätt Vårdmodell/omvårdnadsmodell

Teoretiskt bas

• • Martin Buber: Ich und du (1923; 1997) Carl Rogers: On becoming a person (1961)

Tom Kitwood

• • • • Dementia Reconsidered (1997) Dementia Care Mapping Malignant social psychology Positive person work

Personcentrerad vård

• Målet är att bevara den demenssjukes personligheten trots sviktande förmågor • Se personligheten som instängd ej förlorad • Personen är i fokus, med styrkor och förmågor • Försöker utgå från den personens uppfattning av sin verklighet, förstå symtom och beteenden ur personens perspektiv

Personcentrerad vård

• • • • • Personens värderingar, önskemål och behov respekteras och prioriteras Använder kunskap om personens livshistoria för att individualisera och anpassa vården och den fysiska miljön Involverar personens sociala nätverk i vården Prioriterar relationen och kommunikationen i vården lika högt som arbetsuppgifterna Värnar personens självbestämmande eller medbestämmande

Synpunkter

• • • • Ingen klar definition av begreppet Teoretiker, forskare och vårdpersonal har inte samma förståelse eller beskrivning av personcentrerad vård Teoretiskt begrepp som saknar förankring i den dagliga vården Kejsarens nya kläder

• • • • • Dawn Brooker (2004; 2007) Valuing people Individualised Care Personal perspectives Social environment

VIPS-modelen

Effekter eller betydelse av personcentrerad vård

För personer med demenssjukdom • • Ökat välbefinnande (Sloane

et al

., 2004, Bone

et al

., 2010, McKeown

et al

., 2010, Teitelman

et al

., 2010) Minskad agitation och oro i olika vårdsituationer (Moniz Cook

et al

., 2003, Sloane

et al

., 2004, Fossey

et al

., 2006, Chenoweth

et al

., 2009, Teitelman

et al

., 2010), • • Ökad förmåga att utföra ADL-aktiviteter (O ´ Connor

et al.,

2011). • Ökad förmåga att delta i olika vardagliga aktiviteter (Teitelman

För närstående

et al., 2010).

Tillfredställelse och välbefinnande (McKeow

et al.,

2010). 10

• • För vårdpersonal Ökad tillfredställelse med vården och arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack

et al.,

2010; McKeow

et al.,

2010) Minskad stress i arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack

et al.,

2010) 11

Går det att mäta personcentrerad vård?

1 2 3 4 5 6 9

Vilka skattningsskalor finns?

Dementia Care Mapping (Bradford Dementia Group, 1997, Brooker et al., 2006) Person-centred inpatient scale (Coyle & Williams, 2001) Person-Directed Care scale (White et al., 2008) Family involvement scale (Reid et al., 2007) Importance of family involvement scale (Reid et al., 2007) The Person Centered Nursing index (PCNI, Slater et al.,2006) Client-Centred Care Questionnaire (CCCQ, Witte, et al., 2006) Nursing Context Index Caring Dimensions Inventory Nursing Dimension Inventory 10 Individualized Care Inventory (ICI, Chappell, Reid & Gish, 2007) 12 Person-centered Climat questionnaire-patient version ( Edvardsson et al., 2008) 13 Person-Centred Care Assessment Tool (Edvardsson et al., 2010), Tool for Understanding residents´ needs as individual persons tool (Edvarsson et al., 2011) 14 Tool for assessing the quality of staff-resident communication and interactions relevant to choice in nursing home practices (Simmons, et al., 2011) 15 The Approach to Dementia Questionnaire (ADQ, Lintern et al., 2000).

13

Personcentrerad vård i särskilda boenden i Sverige

• • • • •

Syfte studie 1.

Beskriva samband mellan personcentrerad vård och de boendes ADL förmågor, livskvalitet, smärta, depressiva symtom och agitation.

Syfte studie 2.

Beskriva samband mellan personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse, arbetsstress och samvetsstress. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och vårdklimat. 15

Metod

Design

Tvärsnittsstudie, kvantitativa data Datainsamling boendeenkäter (personal skattar) och personalenkäter i 151 särskilda boenden

Undersökningsgrupp

1261 personer med kognitiv svikt och 1213 vårdpersonal i 151 enheter i särskilda boenden 16

Enkät instrument boende

• • • • • • Quality of life in late–stage dementia scale (QUALID) (Weinger

et al.,

2000; Falk

et al.,

2007). Pain Assessment in Advanced Dementia scale(PAINAD), (Warden

et al.,

2003). Cornell Depression Scale ( Alexopoulos

et al.,

1998). Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI) (Cohen-Mansfield, 1989) Multi Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS)( Sandman

et al.,

1988). Geriatric Rating scale (Gottfries & Gottfries, 1968 in Sandman

et al.,

1988 )

Enkät instrument personal

• • • • • Person-Centred Assessment Tool (PCAT)(Edvardsson

et al.,

2010; Sjögren

et al.,

2012). Person-Centred Climate Questionnaire-staff version (PCQ-S) (Edvardsson et al., 2009). Satisfaction with Nursing Care and Work Assessment Scale (Hallberg

et al.,

1994). Job Demand and Control Questionnaire (Karasek & Theorell, 1990). Stress of conscience questionnaire (Glasberg

et al.,

2006).

Person-centred Care Assessment Tool

• • • • •

Vi diskuterar ofta hur vi ska ge en vård som utgår från den enskilde boendes behov Kunskap om de boendes livshistoria används i de vårdplaner vi har Vi måste få jobbet gjort innan vi kan bekymra oss om att skapa en hemlik miljö Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det De boende erbjuds att delta i individanpassade dagliga aktiviteter

19

n 375 870 % 30 70 mean St.dev 85.0 7.5 20

Kön

män kvinnor Ålder (år)

Erfarenhet från vård av äldre Undersköterskor

n 60 1152 952 % 5 95.0 80.2 mean St.dev 45.8 15.8 11.2 10.4 21

Vad är hög eller låg nivå av personcentrerad

vård?

22

Resultat

• • Inga samband mellan personcentrerad vård och grad av smärta, depressiva symtom och agitation Personer i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade bättre förmåga att utföra olika ADL-aktiviteter självständigt och högre livskvalitet jämfört med personer i enheter med låg poäng för personcentrerad vård 23

Resultat

• • • Det fanns samband mellan personcentrerad vård och tillfredställelse med arbete och vård, arbetsstress och samvetsstress. I enheter där man arbetar mer personcentrerat skattade personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. Det fanns ett starkt samband mellan personcentrerad vård och personcentrerat vårdklimat Vårdpersonal i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade oftare någon form av vidareutbildning inom demensvård och även oftare återkommande handledning jämfört med i enheter med låg poäng för personcentrerad vård. 24

Tolkning av resultat

• • • • I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personerna med demenssjukdom större välbefinnande. I enheter som där man arbetar mer personcentrerat , möjliggör man på olika sätt för personerna att själva klarar av att utföra olika ADL-aktiviteter som att äta självständigt eller gå på toaletten självständigt. Andra faktorer än hur personcentrerad vården är mer betydelsefulla för prevalens av smärta, depressiva symtom och agitation. I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. 25

• • • • • • David Edvardsson ,Sjuksköterska, Docent, Huvudhandledare Per-Olof Sandman, Sjuksköterska, Professor, Handledare Karin Zingmark ,Sjuksköterska, PhD, Handledare Marie Lindkvist ,PhD, Konsult statistik Karin Sjögren, Sjuksköterska, Doktorand E-mail: [email protected]