Transcript Bild 1 - Stora Demensdagen

12/11/2012
IDA – MODELLEN
©
Att främja gott åldrande
”De flesta av oss vet att en viktig förutsättning för
gott åldrande är förmågan att upprätthålla
självständighet och oberoende, men trots det
brukar problem och begränsningar betonas i
samband med vård och omsorg av äldre personer.”
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Liknelsen mellan flygplanet och vård- och
omsorgsboendet.
 Du bestämmer inte vem du kommer att hamna bredvid…
 Dina få personliga tillhörigheter måste du stoppa undan så att de
inte är i vägen…
 Måltiderna serveras på fasta tider och du har liten möjlighet att
bestämma vad du ska äta…
 Du måste vänta för att få gå på toa tills det blir ledigt eller att du
kan ta dig dit…
 TV står på även om du inte har lust att titta…
 Du måste ha säkerhetsbälte på om utifall du skulle ramla ur sätet…
 Du har inget att sysselsätta dig med och ingen annanstans att ta
vägen…
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 Att ha möjlighet att själv
bestämma hur man vill ha det…
 Att ens integritet och “personliga
utrymme” respekteras…
 Att det man säger tas på allvar…
 Att det man fortfarande klarar är
“good enough”…
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
”Tre Stiftelser har valt att fokusera på hälsa
och resurser snarare än sjukdom och
funktionsnedsätting, med grund i Aaron
Antonovskys teori om salutogenesen eller
hälsans ursprung.”
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
1
12/11/2012
”Med en sådan värdegrund blir en av våra
huvuduppgifter som vårdgivare att organisera
omsorgen så att varje unik individs egna vilja,
resurser och behov identifieras och
kommuniceras, vilket kan stärka hans eller
hennes känsla av självständighet, oberoende
och vad det är att vara människa.”
”Vi menar att personcentrerad omvårdnad till
stor del bygger på ett salutogent synsätt genom
att den utgår ifrån vad den enskilde äldre
personen vill göra och kan göra.”
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 Regeringens värdegrund;
 ”Delaktighet, välbefinnande, valfrihet och värdighet där äldre
ses som individer med skilda intressen och bakgrunder...”
 Nationella indikatorer för God vård (SOSFS 2005:12;
 ”Kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, personcentrerad,
effektiv, jämlik och inom rimlig tid...”
 Vård och omsorg vid demenssjudom (SOSF 2010);
 Riktlinjer för äldreomsorgen i Göteborgs kommun;
 ”Personcentrerad, multiprofessionell och med kontinuerlig
kompetensutveckling...”
 ”Den enskildes önskemål skall så långt möjligt tillmötesgås...”
 ”Enligt inriktningsplanen för framtidens äldreomsorg är målet att
den enskildes inflytande över insatserna skall öka...”
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
KP
KP
KP
SSK
SSK
EC
BOENDE
BOENDE
SSK
ANH
SG
AT
AT
EC
BOENDE
ANH
SG
ANH
SG
EC
AT
KP
KP
SSK
BOENDE
EC
SSK
ANH
SG
SSK
AT
EC
BOENDE
KP
EC
BOENDE
ANH
SG
AT
KP
BOENDE
EC
AT
KP
ANH
SG
SSK
BOENDE
AT
KP
SSK
BOENDE
EC
EC
KP
ANH
SG
KP
SSK
EC
BOENDE
AT
ANH
SG
ANH
SG
ANH
SG
SSK
AT
SSK
BOENDE
EC
ANH
SG
AT
AT
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
2
12/11/2012
En rörelse från att må dåligt till
att må bra…
BEGRIPLIGHET
 Känslan av sammanhang är en stabil hållning som
uttrycker i vilken utsträckning man har en
genomträngande, varaktig och dynamisk känsla av tillit till:
 Att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld är
strukturerade, förutsägbara och begripliga.
 Att de resurser som krävs för att man ska kunna möta
de krav som dessa stimuli ställer finns tillgängliga
 Att dessa krav är utmaningar, värda investering och
engagemang.
MENINGSFULLHET
HANTERBARHET
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 KASAM = En stabil, varaktig och generell hållning till
världen som utmärker en person genom hela
vuxenlivet, såvida det inte sker genomgripande
bestående förändringar i hans eller hennes livssituation.
 Tillfälliga påfrestningar kan medföra förändringar i en
eller flera av de tre komponenterna, och det finns alltid
terapeutiska möjligheter att i sådana fall gripa in.
 Organisatoriska förändringar kan stärka KASAM.
 Den psykosociala och fysiska vårdmiljön kan stärka
KASAM.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Vad händer med KASAM vid
demenssjukdom?





Korttidsminnet försvinner…
Semantiska minnet försvinner…
Episodiska minnet försvinner…
Procedurminnet försvinner…
Att sakna begriplighet är att uppleva tillvaron som
osammanhängande och kaotisk.
 Hjälplöshet kan vara skrämmande…
 Rädsla tenderar att skapa aggressivitet…
 Oro kan visa sig som rastlöshet och vandring
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
PCC vid demenssjukdom
 Obalans mellan resurser och belastning skapar
negativ stress och frustration.
 Det tillhör demenssjukdomen att bli känsligare för
stress och sinnesintryck så som störande ljud.
 En person som ingenting vill, som inte känner sig
viktig och betydelsefull för någon eller något, är en
person som har förlorat sin identitet.
 Personen (inte demenssjukdomen) sätts i fokus –
utgångspunkt personens upplevelse av sin
verklighet.
 Att förstå beteenden och psykiska symtom ur den
drabbades perspektiv – utifrån hans/hennes
livsmönster, värderingar och preferenser.
 Ser personen med upplevelser, självkänsla och
rättigheter trots avtagande funktioner.
 Värnar självbestämmande och valfrihet.
 Bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelse av
världen.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
3
12/11/2012
Livskvalitet?
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 Samlad helhetsbild av boendes
funktionsförmåga?
De närmaste
relationerna
Det egna känslolivet
 Samlad helhetsbild av boendes
önskemål?
 Handlingsplan som kan utvärderas?
Arbetet och
sysselsättningen
Existentiella frågor om
liv och död
 Samarbete över yrkesgränserna?
 Organisation för informationsspridning?
HANTERBARHET
BEGRIPLIGHET
 Återkoppling till boende och anhöriga?
Figur 2. Livssektorer (Antonovsky, 2005)
IDA
©
• IDA© modellen utgör ett unikt och konkret förslag på
hur personcentrerad och salutogen omvårdnad kan
praktiseras i det dagliga omhändertagandet av äldre.
• IDA© modellen erbjuder en struktur för kontinuelig
planering och uppföljning, där olika yrkesgrupper
samarbetar för att ta vara på varje enskild boendes
resurser och vilja.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
4
12/11/2012
Omvårdnadsdiagnoser?
Dikitomisering av skalsteg…
0p
1p
2p
3p
4p
5p
6p
Resursdiagnoserna…
 Syftar till att öka boendes livstillfredsställelse.
 Tar sin utgångspunkt i vad boende anser vara viktigt och I
hans/hennes resurser att hantera sin vardag.
 Stärker inflytande, delaktighet och autonomi.
 Ökar meningsfullheten, begripligheten och hanterbarheten
i det dagliga livet.
 Har ett klart definierat mål som kan utvärderas.
 Målet uppnås genom evidensbaserade och
multiprofessionella åtgärder
 Diagnos = ”konsten att särskilja”
 P(R)ES = Problem – (Risk eller Resurs) – Etiologi –
Symptom
 R/T = orsaksförklaring
 Resurser R/T situation/förmåga/miljö
 SYFTE: Att stärka känsla av värdighet, välbefinnande,
integritet och autonomi
 Potential för… R/T Resurs
 MÅL – Vilja, kunna, göra och må.
 ÅTGÄRDER – Vad, hur, när, hur ofta, var och av vem?
Exempel:
DIAGNOS:
Potential att aktiv delta i samtal med andra R/T gott
fjärrminne god vakenhetsgrad, och god
koncentrationsförmåga.
MÅL:
Ökat välbefinnande och social interaktion med boende
från andra enheter.
ÅTGÄRD:
Erbjuda studiecirklar ”Vårat gamla Göteborg”, tisdagar
10:00-11.30, ”Sagostunden”, torsdagar 14:00-15:30,
eftermiddagsfika 15:00 på enhet 3 måndag och onsdag.
UPPFÖLJNING:
Samtal bokat med boende och dotter 2012-03-10. Tas ånyo
upp vid teamträff 2012-03-20.
Exempel:
DIAGNOS:
Potential att aktiv delta i morgonrutinerna R/T god
förmåga att självständig äta frukost och klä sig.
MÅL:
Ökat välbefinnande, känsla av kontroll och autonomi.
ÅTGÄRD:
Väckning vid kl. 8 måndag-fredag. Sovmorgon lördag
och söndag till 10.00. Erbjud att frukost serveras ute i
köket vid kl. 9 där boende själv rostar sina smörgåsar
och läser Göteborgs Posten.
UPPFÖLJNING:
Möte bokat av med boende och anhörig 2012-03-10.
Tas ånyo upp vid teamträff 2012-03-20.
Teamträff
 Baserat på boendes resurser och
uppföljningssamtal/välkomstsamtal formulerar OAS, KP,
AT, SG och EC resursdiagnoserna.
 EC är sammankallande.
 8-10 vecka.
 KP och OAS är föredragshållande.
 KP sammanfattar boendes
uppföljningssamtal/välkomstsamtal.
 OAS sammanfattar boendes GBS skattning, TC och IVP.
 Teamet formulerar mål och åtgärder samt bestämmer tid
för uppföljning.
5
12/11/2012
Uppföljningssamtal
• Syftar till att utvärdera boendes
resursdiagnoser i relation till
genomförandeplan och IVP.
• KP och OAS är sammankallande
• 8-10 vecka.
• Nya skattningar vid behov
• Dokumenteras av KP i
boendes genomförandeplan.
Återkoppling, utvärdering och
dokumentation




Uppföljningssamtal
Team träff
Livskvalitet (QUALID)
Senior Alert
 Fall
 Undernärding
 Trycksår
 Vårdplan (HSL)
 Genomförandeplan (SOL)
Skattning – att skapa ett gemensamt språk
 Intellektuell funktionsförmåga
 Emotionell funktionsförmåga
 Instrumentell funktionsförmåga
KONTAKTPERSONEN?
Resursdiagnos – att formulera gemensamma mål
 Tar sin utgångspunkt i vad boende anser vara viktigt och i
hans/hennes resurser att hantera sin vardag.
 Stärker inflytande, delaktighet och autonomi.
 Ökar meningsfullheten, begripligheten och hanterbarheten i det
dagliga livet.
 Har ett klart definierat mål som kan utvärderas.
 Evidensbaserade och multiprofessionella åtgärder
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
CHECKLISTA TEAMTRÄFF
Plats för Dina anteckningar...
KP/SSK
Presentera den boende. Vem
är han eller hon?
Sammanfatta vad boende VILL göra
och KAN göra.
KP/SSK
Vad har hänt sedan sist?
Statusförändring? Förändringar i
HÄLSA och/eller allmänstatus?
KP
Har nytt uppföljningssamtal
gjorts?
Sammanfatta vad som sades på
uppföljningssamtalet.
SSK
Har ny GBS skattning gjorts?
Sammanfatta resultatet.
Har nya RESURSER identifierats?
KP
Hur ser de nya rutinerna ut i
det dagliga arbetet?
Beskriv HUR åtgärderna utförs. Vad
behöver justeras för att målet i
RESURSDIAGNOSEN ska uppfyllas?
KP
Hur fungerar de beslutade
målen?
Arbetar ALLA på det sätt vi beslutat?
Vad behöver justeras för att målet i
RESURSDIAGNOSEN ska uppfyllas?
KP
Hur fungerar hjälpmedlen?
Vad behöver justeras för att målet i
RESURSDIAGNOSEN ska uppfyllas?
SSK
Risker enligt Senior Alert?
Vad säger riskbedömningen? Vilka RISKER
måste vi ta hänsyn till när vi belutar MÅL
och ÅTGÄRDER?
KP
Är genomförandeplanen
uppdaterad?
JA/NEJ?
SSK
Är omvårdnadsplanen
uppdaterad?
w
w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
JA/NEJ?
Vilka vinster ser vi i IDA?
 Tydlighet och struktur
 Effektiv tidsanvändning
 Säkerställa att alla blir sedda och hörda
 Personalen blir lugnare och tryggare i sitt
arbete genom tydliga mål
 Mer begripligt – ökad arbetstillfredsställelse
 Ökad egentid med boende
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
6