Transcript Tröst – en begreppsanalys

Utvikling i sykepleien . Nursing Development
Tröst – en begreppsanalys
Barbro Mattsson-Lidsle, HVM
Unni Å. Lindström, HVD
Consolation- a conceptual
analysis
ABSTRACT
The overall aim if the study is to
make explicit the central significance of consolation as a concept
and phenomenon. The theoretical
perspective of the study is based
on caritas as the fundamental
motive of caring science (cf.
Eriksson 3, 7). The approach presupposes an analysis of concepts
and is based on Koort and Eriksson (14, 10). The analysis is
interpreted against the background of theory (11) and the
material for it is derived from an
empirical study of consolation
(16).
The result is presented in the
form of a semantic analysis and
various conclusions.
The discriminatory trend of the
semantic analysis brings out four
categories of concepts. The
main category is «comfort»,
«relief» and «solace». The
second category is confidence;
the third «encouragement», «courage»; the forth, «help».
Interpretention of the result leads
to the following conclusions: 1.
Consolation is soothing and gives
a sense of peace, joy and relief. 2.
Consolation means confidence,
hope and trust. 3. Consolation
gives the patient strength. 4. Consolation is help and charity.
KEY WORDS: Consolation, analysis of concepts, caring science,
suffering
Introduktion
Tröst berör alla människor, men
ibland finns det situationer när
människan behöver mera tröst än
vanligt. Livssituationer förändras
och människan upplever sorg,
bedrövelse, lidande och längtar
efter att få känna tröstens bärande
famn. Det är en naturlig kärleksgärning för människan att trösta
och sålunda svara an på uppmaningen: «Att trösta de bedrövade»
som en av de sju andliga barmhärtighetsdygderna med ursprung
i teologin manar till. Inom vårdvetenskapen har tröst och tröstande dock inte fått den uppmärksamhet som man skulle förvänta
och det har funnits en tendens att
gå till närliggande begrepp jfr.
Alfredsson, Wirén & Lutzén (1)
och Patersson & Zderad (18).
Lidande och tröstens nära relation
till varandra lyfts fram i ett flertal
vårdteoretiker, som även betonar tröstens lugnande, lindrande
och kraftgivande karaktär jfr.
Cameron (2) och Morse, Bottorff & Hutchinsson (17).
Intresset för att forska djupare i
förståelsen för tröst har vuxit
fram. Att genom begreppsanalys
tydliggöra tröst som begrepp för
att nå förståelse för fenomenet
som senare ur patientperspektiv
i en klinisk studie vidareutvecklas i ytterligare tolkningar.
Studies övergripande syfte är
att tydliggöra det meningsbärande
i tröst som begrepp och fenomen.
under årens lopp. Etymologiska ordböcker är den viktigaste källan i detta steg av
analysen.
Frågeställningar:
1. Vilken innebörd har begreppet
tröst?
2. Vad är det meningsbärande i
tröstens väsen?
2. Semantisk analys innebär att
granska olika ordböcker för att
få veta hur ense olika språkvetare är om det aktuella begreppet (4). Den semantiska analysen kunde benämnas betydelMetod
seanalys enligt Koort (14)
Begreppsbestämningen öppnar
p.g.a. att den semantiska anavägen till förståelsen för fenomelysen innebär en analys av de
net
språkliga uttryckens eller symBegreppsbestämningen är inte
bolernas betydelse. I den
bara en metod utan en metodologi
semantiska analysen kommer
eller ett närmelsesätt vid subjag att utgå från alternativet
stansutvecklingen i vårdvetenhur ense olika språkvetare är
skaplig grundforskning.
om begreppen. Om man vid
Begreppsbestämningen innebär
genomgången av olika ordböcanalys och syntes av begreppets
ker finner att det råder en enigmeningsinnehåll och omfång.
het beträffande begrepp kan
Genom begreppsanalys utforskas
man anse att den semantiska
begreppets uppkomst, utveckling
analysen har slutförts. Finner
och metamorfos, jfr. Eriksson
man inte denna enighet måste
(10).
man fortsätta analysen och
Kunskapen är förenat med vårt
göra en diskriminationsanalys.
tänkande och våra begrepp.
3. Diskriminationsanalys innebär
Genom att beskriva den skapar vi
att man går till det närmast
möjligheter och gränser för vårdöverordnade begreppet som är
verkligheten. Språket utgör det
ett mera komplext begrepp.
redskap med vilket vi tolkar och
Detta begrepp försöker man
förstår vår värld (13,19).
bryta ner till enklare begrepp.
Begreppsutvecklingen inom vårdMan bildar strukturer,
vetenskapen är central för att nå
begreppsfamiljer i vilka
fram till djupare kunskap och
utgångsbegreppet ingår. De
begreppsbestämningen kan
närbesläktade begreppen anasålunda uppfattas som ett viktigt
lyseras för att få fram kännemetodologiskt närmelsesätt inom
tecken och diskriminerande
Studiens syfte, frågeställforskningen. Begreppsbestämkännetecken (14). Diskriminaning och teoretiskt perspekningen möjliggör att vi förmår
tionsanalysen indelas i tre
tiv
varsebli och organisera verklighefaser vilka är matris-, paraStudiens teoretiska perspektivet ten på ett nytt sätt jfr. Eriksson
digm- och tolkningsfas.
har sin förankring i caritas som (8) och sålunda avslöja nya nyanvårdvetenskapens grundmotiv.
ser av fenomenet.
Matrisfasen sammanfattar ordDen djupa viljan att lindra
böckernas synonymer i en diskrilidande finner sin näring i barm- Beskrivning av studiens metominationsmatris.
härtighet och kärlek som i mötet diska genomförande
Paradigmfasen innebär att
med lidande frammanar medliDen metodiska delen grundar sig begreppsfamiljens olika medlemdande. Vårdens yttersta syfte är på Koorts (14) semantiska analys. mar ställs i relation till varandra i
att lindra lidandet. I Eriksson
Metoden består av etymologisk
ett diskriminationsparadigm.
(5,11) är det i varje vårdrelation analys, semantisk analys och dis- Ordens synonymitetsgrad uträki alla möten möjligt att det
kriminationsanalys.
nas enligt följande formel:
potentiella lidandet aktualiseras
och omformas till ett ännu dju1. Etymologisk analys innebär att Synonymitetsgrad =
pare lidande eller att det finner
utforska begreppets ursprung
Antal befintliga bindningar x 100
vägen till försoning.
och hur det har förändrats
Antal möjliga bindningar
BARBRO MATTSSON-LIDSLE OG UNNI Ä. LINDSTRÖM
47
Utvikling i sykepleien . Nursing Development
Tolkningsfasen innebär en tolkning av matrisen och paradigmet.
Begreppsanalysen är empirisk
och deskriptiv-explorativ i syfte
att utröna tröstbegreppet ur ett
vårdvetenskapligt perspektiv. I
diskriminationsanalysen lyftes
fram kvalitativt viktiga begrepp.
Utgående från synonymtablån på
tröst väljs tio underkategorier
såväl kvantitativt som kvalitativt
för utveckling av diskriminationsparadigmet.
48
21
Begreppsanalys
Begreppsanalysen utforskar hur
begreppet tröst har uppkommit,
dess utveckling och metamorfos.
Begreppsanalysen grundar sig på
Koort (14) och i samband med
den semantiska analysen avkontextualiseras begreppet «tröst»
och analyseras som ett idealbegrepp dvs. är oberoende av kontext. Under analysen sker upptäckandet främst när begreppets
dimensioner, relationer och nyanser framstiger i samband med den
semantiska analysen och när
resultatet från den semantiska
analysen tolkas mot den vårdvetenskapliga värdegrunden, ontologin. Eriksson (10) betonar att
idealbegrepp behövs för att ge en
övergripande bild av begreppet
som grund för utvecklande av
praxisbegrepp. Eriksson
Figur 1. Det sammanfattande diskriminationsparadigmet.
framhåller också risken för
att hamna i ett begreppsligt
fängelse dvs. risken för att uteen lexikal analys och diskrimina- uppgöres för att räkna ut sambanstänga delar av den mänskliga
verkligheten men betonar ett kva- tionsanalys. Vid den lexikala ana- den mellan begreppen utgående
lysen har 14 svenska ordböcker
från de olika synonymtablåerna.
litativt närmelsesätt för att fånga
under åren 1850-1995 genomDet resulterar i ett diskriminatinyanserna i begreppet och framhåller att begreppsbildningen sker gåtts. Vid urvalet beaktas ordböc- onsparadigm som visar det
semantiska fältet för tröst.
i en växelverkan mellan teori och kernas vetenskapliga auktoritet.
Tidsperioden sträcker sig över
empiri.
145 år. Resultatet sammanfattas i
Denna studie omfattar en etyResultat
en synonymtablå som utgör en
mologisk analys, semantisk anaResultatet presenteras i två delar
översikt av synonymernas föränlys och diskriminationsanalys.
där den första delen är en beskrivdring under olika tidsperioder. I
I den etymologiska analysen
syfte att finna karakteristiska kän- ning av diskriminationsparadigbeskrives begreppets härstamning. Tröst härstammar från forn- netecken utfärdas en diskriminati- met som presenteras nedan i en
svenskan i betydelsen förtröstan, onsanalys där de viktigaste syno- figur. Den andra delen av presentationen är en tolkning av resultanymer har utvalts utgående från
trygghet och hugnad (23).
tet vilket sker mot studiens
vilka det har gjorts synonymtaDen semantiska analysen som
utgångspunkter och mot en empigrundar sig på Koort (14) innebär blåer. Diskriminationsmatrisen
VÅRD I NORDEN 3/2001. PUBL. NO. 61 VOL. 21 NO. 3 PP 47–50
risk studie rörande tröst (16). Den
empiriska studien grundar sig på
samtal med 5 informanter som
varit patienter på sjukhus kring
deras upplevelser om vad tröst är
i vården. Studiens övergripande
metodologi är hermeneutiskt och
databearbetningen har skett
genom hermeneutisk tolkningsoch förståelseprocess i olika
faser. Olika mönster har framstigit ur den nya förståelsen som
ytterligare fördjupats i en existentiell förståelse för tröst.
Beskrivning av diskriminationsparadigmet
Av diskriminationsparadigmet
framgår dimensioner och deras
betydelse som de stiger fram ur
begreppet tröst. Dubbelriktad pil
innebär att sambandet är dubbelriktat. T.ex. i synonymtablån över
«tröst» förekommer «hugsvalelse» och i synonymtablån över
«hugsvalelse» förekommer
«tröst». Enkelriktad pil innebär
att sambandet förekommer, men
endast från det ena ordet till det
andra. T.ex. i synonymtablån över
«tröst» förekommer ordet «lugn»,
medan i synonymtablån över
«lugn» förekommer inte ordet
«tröst». Hur starkt sambandet är
mellan de olika begreppen har
uträknats enligt formeln i metoddelen. Siffran bredvid pilen anger
hur starkt sambandet är mellan de
olika orden i diskriminationsparadigmet. Sambandet mellan
«tröst» och «lisa» är starkt när
siffran är större dvs. 68 medan
sambandet mellan «tröst» och
«uppmuntran» är ca hälften så
starkt när siffran är 38.
Diskriminationsparadigmet
tydliggör de ord som har samband till tröst och svarar på frågeställningen: vilken innebörd
har begreppet tröst. Beskrivningen av figuren grundar sig på
4 begreppsfamiljer som framstiger ur diskriminationsparadigmet.
Huvudbegreppsfamiljen är «hugsvalelse», «lindring» och «lisa».
Den andra begreppsfamiljen är
«förtröstansfull». Den tredje
begreppsfamiljen är «uppmuntran» och «mod». Den fjärde
begreppsfamiljen är «hjälp».
1) «tröst» har under tidsperioden
1850-1995 haft den starkaste
betydelsen i «hugsvalelse»,
«lindring» och «lisa» och diskriminationsparadigmet visar
på att i denna huvudbegreppsfamilj har de starkaste sambanden i förhållande till «tröst.
Dessutom har begreppen sinsemellan starka ömsesidiga
samband. Sambandet mellan
orden är starkare när siffran är
större och sambandet är ömsesidigt när pilarna är dubbelrik-
tade. «Hugsvalelse» innehar
kvaliteten «lugnande» som
innehåller kvaliteterna «rogivande» och «betryggande».
«Hugsvalelse» innehar även
kvaliteten «hugnad» som innehåller kvaliteterna «glädje»
och «fröjd». «Lindring» innehar kvaliteterna «lättnad» och
«mildring». «Lisa» har kvaliteterna «lättnad» och «hugnad».
Speglingen mot den empiriska
studien rörande tröst ger i slutledningarna fördjupning i förståelsen
för det meningsbärande i tröstens
väsen.
1 Tröst är rogivande ger en
känsla av lugn, glädje och lättnad. Slutledningen har sin
grund i huvudbegreppsfamiljen dvs. i dimensionerna «hugsvalelse», «lindring», och
«lisa» som har det starkaste
sambanden till «tröst». Trösten
2) Den andra begreppsfamiljen är
öppnar vägen mellan lidande
«förtröstansfull» och är helt
och lusten. Den första öppfristående från de övriga
ningen till patientens lidande
begreppsfamiljerna men har ett
sker i det tröstande ögonblicrelativt starkt ömsesidigt samket när patienten vet att vårdaband till «tröst». «Förtröstansren vet att hon lider. Det har
full» innehåller kvaliteterna
skett ett möte mellan patien«tillitsfull» och «hoppfull».
tens längtan efter tröst och
trösten. När patienten upplever
3) Den tredje begreppsfamiljen
att en annan människa « ser»
innehåller «uppmuntran» med
mitt lidande så inträder den
kvaliteterna «lifvande», «stärdjupa glädjen och lättnaden
kande» och «mod» med kvalinär en annan människa verkliteterna «tapperhet» och «själsgen förstår på allvar. Lugnet
styrka» där uppmuntran har ett
inträder genom att trösten
relativt starkt ömsesidigt sambanar väg för försoningen och
band till «tröst».
man behöver inte kämpa mot
lidandet. Lidandet kan leva i
4) Den fjärde begreppsfamiljen är
harmoni med lusten och det
«hjälp» som har ett relativt
ger frid och en inre ro när
starkt ömsesidigt samband till
lidandet blir fritt och kan
«tröst» men har också ömsesiändra form och när man kan
diga samband till «lisa» och
leva livet i en riktning mot för«lindring» i huvudbegreppsfasoning.
miljen. Ordet «hjälp» innehåller kvaliteterna «handräck2 Tröst innehåller förtröstan,
ning» och «välgärning».
hoppfullhet och tillit. Slutledningen har sin grund i
Tolkning av resultatet
begreppsfamiljen «förtröstansResultatet från begreppsanalysen
full». I gemenskapen med och
har 1) tolkats mot studiens
förtröstan på Gud finns tillit
utgångspunkter och värdegrund i
där patienten kan uppleva sig
det teoretiska perspektivet och 2)
buren av Guds hand och att
speglats mot en empirisk studie
hon inte behöver känna sig
rörande tröst (16). Tolkningarna
ensam. I vårdgemenskapen
har utmynnat i fyra slutledningar
kan vårdaren förmedla hopp
för att svara på frågeställningen:
till patienten som gör att hon
vad är det meningsbärande i trösorkar se framåt och kämpa
tens väsen? Slutledningarna är
vidare i sitt lidande.
följande: 1) Tröst är rogivande,
ger en känsla av lugn, glädje och 3 Tröst ger patienten kraft. Slutlättnad. 2) Tröst innehåller förledningen har sin grund i den
tröstan, hoppfullhet och tillit. 3)
tredje begreppsfamiljen «uppTröst ger patienten kraft. 4) Tröst
muntran» och «mod». Patienär hjälp och välgärning.
ten kan vila ut i gemenskapens
trygga famn och får tröstande
krafter. Hon behöver inte
känna sig ensam utan när man
är två i kampen om det svåra,
ger trösten kraft som bär igenom svårigheter som annars
kunde vara oöverkomliga.
4 Tröst är hjälp och välgärning.
Slutledningen har sin grund i
den fjärde begreppsfamiljen
«hjälp». Vårdgemenskapen
tröstar när patienten vågar
bejaka sitt lidande, tillåter sig
vara hjälpbehövande och svag,
förmår sig att inleda sörjandet
genom att hon ser sitt verkliga
lidande och tillåter sig inbjudas till vårdgemenskapen och
därigenom få hjälp i sitt
lidande. Patienten får möjlighet att i vårdgemenskap eller
gemenskap med Gud sörja och
lida ut i en tröstande famn och
småningom försonas med sitt
lidande.
Diskussion
Varför kan man anse att
begreppsanalysen ger forskaren
ny förståelse för såväl begreppet
som fenomenet och hur öppnar
den möjligheten att se på verkligheten med nya ögon? Redan den
första synonymtablån ger en inledande öppning av begreppets
dimensioner. Upptäckandet av
olika dimensioner och nyanser av
begreppet «tröst» öppnar vägen
till ny förståelse. «Tröst» får ny
betydelse genom att varje synonym är en del av begreppet och
varje synonym i sig har egen
betydelse. Synonymernas styrka,
svaghet eller ömsesidighet ger en
bild och förståelse för vilka
dimensioner och relationer har
större respektive mindre betydelse i begreppet tröst som helhet. När förståelsen för synonymernas betydelse och samband
med begreppet tröst öppnar sig så
förändras förståelsen för tröst.
Genom att tolka resultatet mot
studiens utgångspunkter och värdegrund i det teoretiska perspektivet samt spegla resultatet mot en
BARBRO MATTSSON-LIDSLE OG UNNI Ä. LINDSTRÖM
49
Utvikling i sykepleien . Nursing Development
50
empirisk studie utförd av Mattsson (1999), Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa,
fördjupas förståelsen för tröst
som begrepp och fenomen. Eriksson (8) säger att först när vårdaren har kunnat tillägna sig och ta
till sig begreppet då kan hon förstå och ta till sig fenomenet i
verkligheten.
Denna studie frambringar en
djupare förståelse för hur trösten
kan frambringa en djup glädje
och lättnad när patienten upplever
att någon verkligen ser och förstår på allvar mitt lidande. Glädjen kan inträda om patienten
vågar bejaka sitt lidande, tillåter
sig vara hjälpbehövande och svag
och tillåter sig inbjudas till vårdgemenskapen. Därefter inträder
lugnet genom att trösten banar
väg för försoningen och man
behöver inte kämpa mot lidandet
utan lidandet kan få finnas i harmoni med lusten vilket ger frid
och en inre ro. Patienten kan vila
ut i gemenskapens trygga famn
och får tröstande krafter. När man
är två i kampen om det svåra, ger
trösten kraft som bär igenom svårigheter som annars kunde vara
oöverkomliga. I gemenskapen
med och förtröstan på Gud finns
tillit där patienten kan uppleva sig
buren av Guds hand och inte
behöver känna sig ensam.
Den djupa förståelsen för tröst
förändrar hållningen till tröst
genom att verkligheten förstås på
ett nytt sätt och det ger möjligheter till att man ändrar sin hållning
till hur man tröstar.
En vårdare som tror att t.ex.
hurtighet kunde vara ett sätt att
trösta, som tror att det tröstar
patienten när hon försöker rycka
upp patienten ur sitt lidande kan
inte möta patientens ontologiska
vardandenivå utan vårdaktiviteten
stannar på görande nivå. Patientens lidanderörelse har inte möjlighet att känna sig vidrörd av
vårdgemenskapen och patienten
har inte möjlighet att inleda sörjandet såsom bekräftelsen i vårdgemenskapen vidrör. När en vårdare «ser» patientens lidande och
patienten upplever och känner att
vårdaren verkligen förstår på allvar, vidrör det ontologiska vardandenivån. Det vidrör i en så
djup mening att patienten börjar
gråta inom sig samtidigt som en
djup glädje ger den lättnad och
det lugn som för patienten vidare
i riktning mot försoning. Det
betyder att vårdaren bryr sig om
patienten så mycket att hon i sitt
ansvar inte överger patienten utan
finns som en fast punkt där patienten känner trösten genomsyra
varandet som en inre ro. I denna
lidandets ro kan patienten vila ut i
riktning mot försoning och
invänta tröstens helande krafter.
Barbro Mattsson-Lidsle, HVM
Unni Å. Lindström, HVD
Korrespondanse til
Barbro Mattsson-Lidsle
Villagatan 15
FIN – 65200 VASA
tel
+358 50-5955942
mail
[email protected]
Referenser:
1. Alfredson, E., Lutzén, K. & Wirén,
B. (1995). Tröst ”en våg av välönskan
och välbefinnande”. Vård i Norden , 2
, 34-39.
2. Cameron, B. L. (1993). The nature
of comfort to hospitalized medical
surgical patients. Journal of Advanced
Nursing, 18, 424-436.
3. Eriksson, K. (1990). Pro Caritate.
En lägesbestämning av caritativ vård.
Vårdforskning 2/1990. Institutionen
för vårdvetenskap. Åbo Akademi.
Vasa.
4. Eriksson, K. (1992). Broar. Introduktion i vårdvetenskaplig metod.
Institutionen för vårdvetenskap, Åbo
Akademi. Vasa.
gränser. I Martinsen,K. Fenomenologi
og omsorg. Tano Aschehoug, Otta.
24. Illustrerad svensk ordbok. (1964).
Natur och kultur. Stockholm.
9. Eriksson, K. (1997). Understanding
the world of the patient, the suffering
human being: The new clinical paradigm from nursing to caring. Advanced
Practice Nursing Quarterly, 3, (1), 8-13.
25. Illustrerad svensk ordbok. (1977).
Natur och kultur. Stockholm.
10. Eriksson, K. (1997). Perustutkimus ja käsiteanalyysi. I Paunonen, M
& Vehviläinen - Julkunen. K. Hoitotieteen tutkimusmetodiikka. s. 50-75.
27. Palmér, J. (1960). Ord för ord.
Svenska synonymer och uttryck. AB
Nordiska uppslagsböcker. Stockholm.
11. Eriksson, K. (1998). Vårdvetenskapens grundantaganden. (Reviderade, september 1993, mars 1996,
september 1997, augusti 1998). Opublicerat material. Åbo Akademi. Institutionen för vårdvetenskap, Vasa.
12. Eriksson, K. (1999). Begreppsbestämning. Opublicerat material. Institutionen för vårdvetenskap. Samhällsoch vårdvetenskapliga fakulteten. Åbo
Akademi. Vasa.
13. Gadamer, H-G. (1996). Truth and
method. Second editon. Sheed &
Wand Ward, London.
14. Koort, P. (1975). Semantisk analys. Konfigurationsanalys. Studentlitteratur. Lund
15. Mattsson, B. (1999). Tröst- en
helande kraft i gemenskapens famn.
Pro gradu avhandling.
Institutionen för vårdvetenskap. Samhälls- och vårdveternskapliga fakulteten. Åbo Akademi. Vasa.
26. Ord för ord. (1977). P.A. Norstedt
& Söners Förlag. Stockholm.
28. Strömbergs. (1960). Synonymordboken. C. A. Strömbergs Aktiebolag.
Stockholm.
29. Strömbergs. (1979). Stora synonymordboken. Strömbergs Aktiebolag.
Stockholm.
30. Sundén, D. A. (1892). Ordbok
öfver svenska språket. K. L. Beckman. Stockholm.
31. Svenska Akademins ordbok.
(1928). Ordbok över svenska språket.
Nionde bandet Full-Föttling. Lund:
Berlingska boktryckeri- och stilgjuteriaktiebolag.
32. Svenska Akademins ordbok.
(1932). Ordbok över svenska språket.
Elfte bandet H- Hydda. Lund: Berlingska boktryckeri- och stilgjuteriaktiebolag.
33. Svenska Akademins ordbok.
(1942). Ordbok över svenska språket.
Sextonde bandet Lev-Markgäld.
Lund: Berlingska boktryckeri-och
stilgjuteriaktiebolag.
16. Morse, J M., Bottorff, J., Andersson. G., O»Brien, B. & Solberg, S.
(1992). Exploring empathy. Journal of
Advanced Nursing, 17, 809-821.
34. Svenska Akademins ordbok.
(1945). Ordbok över svenska språket.
Sjuttondebandet Markis-Möte. Lund:
Berlingska boktryckeri- och stilgjuteriaktiebolag.
17. Morse, J. M., Bottorff, J. L. &
Hutchinson, S. (1995). The Paradox
of comfort. Nursing Research, 44, 1419.
35. Svensk ordbok. (1986). Göteborg:
Esselte Studium
18. Paterson, J. G. & Zderad, L. T.
(1988). Humanistic Nursing. National
Legue for Nursing. New York.
19. Ödman, P. J. (1979). Tolkning,
förståelse, vetande. Hermeneutik i
teori och praktik. Almqvist & Wiksell, Stockholm
36. Walter, G. (1995). Bonniers synonymordbok. Stockholm: Bokförlaget
Bonnier Alba AB
37. Östergren,O.(1926). Nusvensk
ordbok. Andra bandet F-G. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Ordböcker
38. Östergren, O. (1931). Nusvensk
ordbok. Tredje bandet H-K. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
5. Eriksson, K. (red.) (1993). Möten
med lidanden. Vårdforskning 4/1993.
Institutionen för vårdvetenskap. Åbo
Akademi. Vasa.
20. Dahlin, A. F. (1850). Ordbok
öfver svenska språket: J. Beckman.
Stockholm.
39. Östergren, O. (1934). Nusvensk
ordbok. Fjärde bandet L-O. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
6. Eriksson, K. (1994). Den lidande
människan. Liber Utbildning, Stockholm.
21. Dalin. (1941). Svenska språkets
synonymer. K. L. Beckman. Stockholm.
40. Östergren, O. (1964). Nusvensk
ordbok. Åttonde bandet T. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
7. Eriksson, K. (1995). Mot en caritativ vårdetik. Vårdforskning 5/1995.
Institutionen för vårdvetenskap. Åbo
Akademi. Vasa.
22. Dahlin, A. F. (1971). Svenska
språkets synonymer. J. Beckmans
Bokförlag AB. Stockholm.
41. Östergren, O. (1968). Nusvensk
ordbok. Nionde bandet U - Vå. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
23. Hellqvist, E. (1980). Svensk etymologisk ordbok. Liber Läromedel.
Lund.
42. Östergren, O. (1964). Nusvensk
ordbok. Stockholm: Ivar Häggströms
boktryckeri.
8. Eriksson, K. (1996). Efterskrift om
vårdvetenskapens möjligheter och
VÅRD I NORDEN 3/2001. PUBL. NO. 61 VOL. 21 NO. 3 PP 47–50