Transcript Miljörapport Västerås flygplats AB 2012
Miljörapport Västerås flygplats AB 2012
Innehållsförteckning
1 Verksamhetsbeskrivning ................................................................................................................................... 3 1.1
1.2
Kortfattad beskrivning ............................................................................................................................... 3 Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats .................................................................................. 3 2 1.3
1.4
Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa ...... 4 Förändringar under 2012 ........................................................................................................................... 5 Tillståndsgiven verksamhet ............................................................................................................................... 6 2.1
Miljödomstolen .......................................................................................................................................... 6 2.2
Mark och miljödomstolens beslut under 2012 ........................................................................................... 6 3 Tillsynsmyndighetens beslut under 2012 .......................................................................................................... 6 3.1
Länsstyrelsens beslut ................................................................................................................................. 6 4 Andra beslut under 2012 ................................................................................................................................... 6 4.1
Flygplatsens bestämmelser ........................................................................................................................ 6 5 6 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken ............................................................................................................... 6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet ............................................................................................................ 7 6.1
Tillståndsgiven verksamhet ....................................................................................................................... 7 7 6.2
6.3
Faktisk verksamhet under 2012 ................................................................................................................. 7 Faktisk verksamhet de senaste fem åren .................................................................................................... 8 Villkor för flygplatsen ....................................................................................................................................... 9 7.1
Länsstyrelsens villkor .............................................................................................................................. 12 8 9 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter ..................................................................................... 12 Undersökningar, mätningar och beräkningar .................................................................................................. 13 9.1
Uppföljning av miljömål .......................................................................................................................... 13 9.2
9.3
9.4
9.5
Utsläpp till luft ......................................................................................................................................... 15 Utsläpp till luft de senaste 5 åren ............................................................................................................. 16 Utsläpp från markfordon .......................................................................................................................... 17 Utsläpp till vatten ..................................................................................................................................... 17 9.6
Recipientprovtagning ............................................................................................................................... 18 9.6.1
Kväve ............................................................................................................................................... 18 9.6.2
Totalfosfor ........................................................................................................................................ 19 10 9.6.3
9.7
Konduktivitet ................................................................................................................................... 20 Organiskt kol ........................................................................................................................................... 21 9.7.1
Surhetsgrad ...................................................................................................................................... 23 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner ....................................................................................... 23 11 Avbrott, olyckor eller liknande händelser ..................................................................................................... 24 11.1
Avvikelser och klagomål ....................................................................................................................... 24 12 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi ...................................................................................................................................................................... 25 12.1
Energianvändning .................................................................................................................................. 25 13 14 Kemikalier ..................................................................................................................................................... 26 Redovisning av åtgärder för minskning av avfall ......................................................................................... 27 15 16 Redovisning av åtgärder för minskning av risker ......................................................................................... 28 Undersökningar om tillverkning ................................................................................................................... 28 Bilagor: Kemikalieförteckning
Verksamhetsuppgifter inför miljörapport 2011 Namn: Postadress: Besöksadress: Organisationsnummer: Kontaktperson: ansvarig Anläggningsnummer: Författare av Miljörapporten: Telefon: Telefax: Kommun/län: Fastighetsbeteckning: SNI-kod: Klass enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: 14001, ej certifierat. Beslutande myndighet: Beslutsdatum för gällande tillstånd: Miljödomstolens senaste beslut: Västerås flygplats AB 721 31 VÄSTERÅS Västerås flygplats, Hässlö 556489-6552 Mikael Nilsson, verkställande direktör och verksamhets 1980-73-001 Lisa Hallin, Nestor AB Mikael Nilsson: 021-80 56 16, vxl: 021-80 56 00 021-80 01 63 Västerås kommun, Västmanlands län Hässlö 5:3 Infrastruktur 63.30 Civil flygplats med instrumentbana längre än 1200 meter, klass A. Länsstyrelsen i Västmanlands län Flygplatsen har eget miljöledningssystem enligt ISO Miljödomstolen 1997-03-21 och 2001-03-16 Beslut: 2008-06-27,Mål nr M 2913-07, ”Tillstånd till ändring av verksamheten vid Västerås flygplats”.
1
Definitioner ACR Aeral work Allmänflyg Avbruten landning CO CO 2 HC ICAO IFR-flyg LFV LTO Nestor AB NOx QDHB Rörelse SO2 Swedavia Trafikvarv Transportstyrelsen VFR-flyg VOx Överflygning Aviation Capacity Resources AB Arbetsflyg, t ex. inventering av eller allmänflyg samt huvuddelen av skolflyget. Klubb och enmotoriga plan, inklusive privatflyg med fallskärmshoppning. En övning där piloten går in för att landa men fortsätter flygningen. Dessa upprepas ofta i träningssyfte. Kolmonoxid Koldioxid Kolväten International Civil Aviation Organization Instrumentella flygregler. Statligt bolag som bedriver flygledning Landing and take off, d.v.s. en start och landing Ett konsultbolag som arbetar med miljöledning och miljörapporter Kväveoxid Kvalitets drifthandbok, ett verksamhetsledningssystem En landning eller start Svaveldioxid Ett statligt bolag som äger, driver och utvecklar flygplatsen. Den fastställda väg luftfartyg skall följa vid flygning i närheten av flygplats. Myndighet för flygplatser Visuella flygregler innebär att man flyger utan instrument. VOC, flyktiga organiska kolväten Se Avbruten landning 2
3 1
Verksamhetsbeskrivning
1.1
Kortfattad beskrivning
Stockholm Västerås Flygplats AB (vidare kallad flygplatsen) vid Hässlö är en regional-internationell flygplats med civil trafik till och från västra Mälardalen. Det bor cirka 820 000 personer i flygplatsens ”närmiljö” eller med max 45 minuters resväg med marktransport. För chartertrafik och lågprisflyg räknar flygplatsen med ett intresse från 2,5 miljoner invånare som bor inom en 10 mils radie kring Mälardalen inklusive de närmaste delarna av Stor-Stockholm. Flygtrafikledning bedrivs av ACR. Trafikledningen drivs från tornet på taket, på det som en gång var kanslihuset på F1 och är en av Sveriges äldsta flygledartorn. Det byggdes 1944 och bemanningen be står av cirka tio flygledare. Vid flygplatsen har det under år 2012 bedrivits linjefart med Ryanair till London Stansted, Barcelona, Mallorca samt till Alicante och Malaga. Flygplatsen hade även charterflyg till Antalya i Turkiet med Detur, i september och oktober 2012. Vidare har TNT bedrivit fraktflyg med en Boeing 737 med max imal lastvikt på 35 ton till och från Liege i Belgien. Transavia Baltica har haft flygningar till och från Riga med en Lett 410, t.o.m. september månad. Under året har också Försvarsmakten genomfört flyg ningar till Afghanistan. Dessutom har flygplatsen använts för frakt-, skol-, taxi-, militär-, allmän- och privatflyg. Totalt hade flygplatsen 9 915 landningar under 2012 vilket ger 19 830 flygrörelser. Flygplatsen har tillstånd till totalt 27 500 landningar per år eller 55 000 flygrörelser. Verksamheten och flygtrafiken påverkar miljön avseende buller, markexploatering, hantering av avfall samt utsläpp till luft och vatten.
1.2
Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats
Verkställande direktör, tillika verksamhetsansvarig, är ansvarig för miljöarbetet på Västerås flygplats. Funktionsansvarig för Ramp- och fältavdelningen ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Funktionsansvarig för passagerarservice ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Denne ansvarar även för att uppfylla lagar och andra krav, såsom livsmedelslagen, som ställs på flygplatsens restaurang. Bränsleansvarig på rampavdelningen ansvarar för Västerås flygplats bränslehantering. Övrigt bränsle och drivmedel hanteras av respektive operatör.
4 Chefen för flygtrafikledningen ansvarar för att uppfylla miljödomarnas och tillsynsmyndighetens krav på flygtrafik. Miljösamordnaren, som utgörs av en extern konsult, hjälper till att uppdatera skriftliga rutiner, hålla i miljöutbildning samt årsvis kontrollera fältet genom en miljörond. Denne fungerar även som ledning ens representant enligt kraven i ISO 14001. Enskild personal ansvarar för att uppfylla de miljökrav som ställs i varje arbetsprocess vilket beskrivs i QDHB.
1.3
Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa
Västerås flygplats miljöpåverkan utgörs främst av: • Utsläpp till luft från fordon, brandövningar, drivmedelshantering m.m. För att driva flygplat sen krävs fordon till att halkbekämpa banan, kontrollera säkerhet, brandövningar m.m. Flyg platsen hanterar stora mängder drivmedel och vid tankning sker utsläpp i form av kolväten. • • • • Utsläpp till mark och vatten från halkbekämpning. Under 2012 har flygplatsen halkbekämpat med natriumformiat som ej innehåller näringsämnen som t.ex. kväve. Flygplatsens fältperso nal har dock gått över till att använda sand och mekanisk bearbetning istället för kemikalier i större utsträckning beroende på väderlek. Förbrukning av naturresurser såsom fossila bränslen. Flyg- och fordonsbränsle utgörs av fos sila bränslen. Förnyelsebar energi används dock till terminalbyggnaden som värms av fjärr värme från kraftvärmeverket. Buller och utsläpp till luft från flygplanen vid start och landning (LTO). Vid start och land ning påverkas omgivningen av buller och utsläpp till luft. Buller från skolflyg vid flyg i tra fikvarvet påverkar boende och friluftslivet kring flygplatsen. Hinderfrihet. För att driva en flygplats krävs det att hinderfrihet skapas. Det innebär att hålla en stor yta fri från träd, buskage, hus m.m. Syftet är att möjliggöra säkra landningar och star ter.
5
1.4
Förändringar under 2012
• • • • • • • Följande förändringar har genomförts på flygplatsen under år 2012: • Airways flygutbildning (Bromma flygskola) är en ny aktör vid Västerås flygplats från den 3 dec. 2012. Genom Västerås stad har en ny entreprenör för snöröjning kommit till flygplatsen. • • • I Västerås flygplats styrelse har en ledamot bytts ut. Landningsbanan har asfalterats om och bilparkeringen är utbyggd. En lokal företrädare för transportarbetareförbundet har utsetts på flygplatsen. En ny highloader har inköpts samt ett mobilt markströmsaggregat. Reservkraft har inkopplats till terminalbyggnaden. Gaterna i terminalen är ombyggda. En ny tankbil för flygbränsle har kommit till flygplatsen. En luftvärmepump har nu installerats även på fältavdelningen. Invallning av oljeförrådet i fälthangaren har skett och ett saneringskitt är inköpt.
6
2 Tillståndsgiven verksamhet
I detta kapitel visas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser.
2.1
Miljödomstolen
Före detta Koncessionsnämnden för miljöskydd, numera Miljödomstolen, lämnade 1997-03-21 till stånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid Västerås Flygplats. Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flygrörelser med militär flygplan. Miljödomstolen förtydligade genom ett beslut 2008-06-27 hur skolflygverksamheten ska bedrivas på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFR flyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafik varv. Villkoren till beslutet redovisas i avsnitt 7 ”Villkor för flygplatsen”.
2.2
Mark och miljödomstolens beslut under 2012
Mark- och miljödomstolen har ej fattat något beslut under 2012.
3 Tillsynsmyndighetens beslut under 2012
Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet för Västerås flygplats.
3.1
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet för flygplatsen. Under år 2012 har inget tillsynsbesök genomförts och därmed har Länsstyrelsen inte fattat något be slut avseende flygplatsen förutom att 2011 års miljörapport godkändes.
4 Andra beslut under 2012
4.1
Flygplatsens bestämmelser
Ingen ”Airport regulation”, vilket är flygplatsens styrmedel, som berör miljöaspekten har delgivits under 2012.
5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken
Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.
7
6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet
6.1
Tillståndsgiven verksamhet
Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flyg rörelser med militär flygplan samt 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg varav högst 23 500 för flygning i Västerås flygplats trafikvarv.
6.2
Faktisk verksamhet under 2012
I detta avsnitt visas flygplatsens verksamhet under 2012. Nedan visas statistik från över landningar och starter 2012. Noteras kan att statistiken i för allmän- och skolflyg är låg eftersom flygledartornet inte hade öppet fullt ut förrän i december. LTO Utrikes Boeing 737-800 Inrikes Fokker 50 Taxi TFE731-2 2B Allmän och arbetsflyg Enmotorig kolvmotor Skolflyg "Enmotorig kolvmotor" Militär C-130
Tabell 1
Summa LTO 1056 57 99 2370 6317 16 9915 Flygrörelser 2112 114 198 4740 12634 32 19830 En LTO betyder ”Landing and take off” vilket innehåller landning, taxning, uttaxning och start upp till 3000 fots höjd (ca 1000 meter). En flygrörelse är en landning eller en start. Detta betyder således att antalet landningar är lika mycket som antalet LTO eftersom ett landat plan alltid beräknas starta inom kort tid. Vidare betyder det att antalet flygrörelser är dubbelt så mycket som varje LTO eller landning ar. Nedan visas antalet landningar under 2012 för respektive flygplanskategori:
Diagram 1
Diagrammet visar att den största delen av flygtrafiken utgjordes av skolflyg under 2012.
8
6.3
Faktisk verksamhet de senaste fem åren
I detta avsnitt visas den faktiska verksamheten under de senaste fem åren. 2008 2009 Utrikes 1124 1229 Inrikes 53 27 Taxi 2010 2011 2012 1147 1115 1056 64 39 57
Tabell 2
66 56 87 80 99 Allmänflyg Skolflyg 2316 2150 8400 11720 Militär 2660 3906 2370 10449 10633 6317 14 11 Summa 11973 15193 13 26 16 14420 15799 9915 Summa rörelser 23946 30386 28840 31598 19830 Nedan visas landningar och starter uppdelat på flygplanstyper de senaste 5 åren:
Diagram 2
Nedan visas totala antalet starter och landningar de senaste fem åren: 9
Diagram 3
7 Villkor för flygplatsen
I detta kapitel redovisas olika myndigheters domstolsbesluts villkor för flygplatsen Villkor från Koncessionsnämnden för miljöskydds beslut 1997-03-21: 1.
Verksamheten inbegriper flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet ska bedrivas i överensstämmelse med vad Västerås stad uppgett. Trafikledningen ska utföras så att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning.
Hur villkoret uppfylls:
Verksamhetsansvarig meddelar operatörer ”airport regulations” där nya regler framgår. Trafikledningen i flygledartornet har kontakt med piloter och meddelar dem om de avviker från flygplatsens regler. Avvikelser från detta meddelas i flygplatsens avvikelsesystem. De är också möjligt för externa intressenter, såsom närboende, att anmäla avvikelser. Flygplatsen följer upp dessa med hjälp av ett bulleruppföljningssystem. Uppgifter om flygtrafik köps in på av rop från Luftfartsverket som har bevakning av Mälardalen. 2.
Civila jetflygplan certifierade enligt International Civil Aviation Organization (ICAO) annex 16 till Chicagokonventionen, kapitel 2 får inte trafikera flygplatsen.
Hur villkoret uppfylls:
Dessa flygplan har enligt konventionen ej tillåtelse att trafikera svenskt
10 3.
luftrum. Om flygtrafikssäkerheten tillåter ska alla civila jetplan och övriga civila flygplan med startvikt över 5,7 ton som startar på bana 01 fortsätta rak utflygning till 3000 fot innan de gör en vänster sväng.
Hur villkoret uppfylls:
Flygledningen tillser att detta villkor uppfylls och håller samband med re spektive pilot. 4.
Spill av glykol från avisning av flygplan skall – beräknat på hel och vintersäsong – samlas upp till minst 80% och omhändertas på sätt som godkänts av tillsynsmyndigheten.
Hur villkoret uppfylls:
Flygplatsen har en uppsugningsbil för glykol och tömmer detta i en tank bil. När denna är full transporteras glykolet till Mälarenergis reningsverk. Funktionsansvariga för rampen och fältet mäter glykolhalten i vattnet. Snö som innehåller glykol samlas upp med en hjul lastare och samlas i en separat container. Se punkt 10.3 Utsläpp till vatten för mer information om glykolhantering. 5.
Bränsle, kemikalier och avfall ska förvaras och hanteras samt brandövningar bedrivas så att risk för vattenförorening och andra olägenheter undviks.
Hur villkoret uppfylls:
Bränsle förvaras i invallade cisterner. Kemikalier förvaras i anslutning till oljeavskiljare. Avfall förvaras i kärl från Ragnsells och Vafab. Villkor från Miljödomstolens dom 2001-03-16: 6.
Bullerbegränsande åtgärder skall vidtas i bostäder för permanent och fritidsboende samt skolloka ler i flygplatsens omgivningar som regelbundet tre gånger per dygn utsätts för maximalt flygbuller som överstiger 80dBA eller som utsätts för en flygbullernivå (FBN) som överstiger 60 dBA. Må let för åtgärderna skall vara att maximala bullernivån inomhus inte skall överstiga 45 dBA eller att FBN inomhus inte skall överstiga 30 dBA.
Hur villkoret uppfylls:
Flygplatsen har tidigare åtgärdat byggnader med bullerdämpning. 7.
Avisning av banan ska i första hand ske med mekanisk bearbetning och sandning. Det har till kommit ett villkor om att flygplatsen från och med januari 2007 ska ersätta urea med halkbe kämpningskemikalier utan kväve.
Hur villkoret uppfylls:
Flygplatsen plogar och borstar banan i första hand. I andra hand används natriumformiat som inte innehåller kväve. 8.
Villkoren om urea och våtmark har tagits bort.
11 9.
VFR-flygning avseende allmänflyg och skolflyg med upprepande starter och landningar får inte äga rum långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, Alla Helgons Dag, julaf ton och juldagen. Vidare skall under juli månad varannan söndag vara flygfri.
Hur villkoret uppfylls:
Verksamhetsansvarig meddelar dessa regler till personal och operatörer genom ”airport regulations” och ”airport informations”. För samråd i frågor rörande flygverksamheten skall finnas ett samarbetsorgan i vilket skall ingå repre sentanter för Västerås flygplats AB, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Miljö och hälsoskyddsnämnden i Västerås stad. Till samarbetsorganet skall också knytas representanter för när boende och för Hässlögymnasiet. Även andra som medlemmarna anser bör delta i arbetet kan knytas till samarbetsorganet.
Hur villkoret uppfylls
: Verksamhetsansvarig kallar till samarbetsorgan minst en gång per år. Inget samarbetsorgan har varit under 2012 och anledningen till detta är ett allt för lågt deltagande. Flygplat sen ska se över detta under 2013 och hur man kan få en bättre uppslutning till mötet. Villkor från miljödomstolen beslut avseende skolflyg 2008: Miljödomstolen fattade ett beslut avseende skolflyg på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. För detta har föl jande villkor lagts till miljödomstolens beslut:
Hur villkoret uppfylls
: Flygplatsen följer miljödomstolens beslut. Alla starter och landningar som sker då flygplatsen är öppen registreras. Verksamheten – inbegripet flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafike ring under dygnet – skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat följer av denna dom, Koncessionsnämnden för miljöskydds tillståndsbeslut den 21 mars 1997, Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, domar den 16 mars 2001 i mål M 82-99 och den 27 september 2004 i mål M 170-03. Trafik ledningen skall, med hänsyn till flygsäkerheten, ske på ett sådant sätt att bullerstörningar und viks i största möjliga utsträckning.
Hur villkoret uppfylls
: Se villkor 1. Skolflygplanen skall inom fem år, räknat från lagakraftägande dom i målet, ha försetts med avgasljuddämpare där så är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt, alternativt skall sökanden inom samma tid helt eller delvis ha övergått till flygplan med motorer som alstrar mindre bul ler.
Hur villkoret uppfylls
: Flygskolan har kunskap om villkoret och ansvarar för att det uppfylls
12 genom bullerdämpande åtgärder alternativt nyare motorer som alstrar mindre buller. Flygplat sen för en dialog med flygskolan och kan ålägga dem genom ”airport regulations” att uppfylla villkoret. Sökanden skall inom ca ett år ha utarbetat ett bulleruppföljningssystem genom vilket man i ef terhand kan kontrollera vilka flygvägar som använts. Sökanden skall i samråd med länsstyrel sen bestämma tidpunkt för idrifttagandet av systemet.
Hur villkoret uppfylls
: Flygplatsen kan köpa in uppgifter om flygtrafik från Swedavia på önskemål av tillsynsmyndigheten, närboende eller andra intressenter. VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg) med upprepade start- och landningsövningar får inte utfö ras under långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, midsommarafton, midsommardagen, Alla helgons dag, julafton och juldagen.
Hur villkoret uppfylls
: Flygplatsen har utfärdat en särskild airport regulation om detta.
7.1
Länsstyrelsens villkor
Länsstyrelsen i Västmanlands län har inte ställt något villkor på flygplatsen de senaste åren. Tidigare villkor har ersatts av domstolsbeslut. Det finns emellertid ett villkor avseende hantering av kemikalier och avfall. Flygplatsens tolkning är dock att miljöbalken med tillhörande förordningar har strängare krav än länsstyrelsens tidigare villkor.
8 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter
Västerås flygplats omfattas ej av de regler som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:22, NFS 2001:113, NFS 2002:264 och NFS 2002:285.
13
9 Undersökningar, mätningar och beräkningar
9.1
Uppföljning av miljömål
I detta avsnitt visas de miljömål flygplatsen hade under 2012 och hur de följts upp och uppnåtts. • Övergripande mål: Flygplatsen ska använda 100 % förnybar energi för elanvändning. Målet gäller fram till 2020 och följs upp årligen. • Delmål: Flygplatsen ska använda 100 % förnybar el genom att upphandla elleverantör som uppfyller det målet. Uppföljning: Under 2012 har Mälarenergi använts som elleverantör och avtalet är förlängt med ett år i taget. Mälarenergi bygger ut kraftvärmeverket för att kunna framställa el med av fall och biobränsle och det ska vara klart hösten 2014. Då räknar de med att bli oberoende av fossila bränslen. Målet följs upp årligen. • Delmål: Flygplatsen ska ha ett koncept för att använda tak- och stråkytor för solelanläggningar genom att driva frågan inom kommunen tillsammans med fastighetskontoret. Uppföljning: Fastighetskontoret har tillsatt en utredning. En motion kommer att tas upp i kommunfullmäktige om solcellsparker och efter det kan utredningsarbetet påbörjas om var i Västerås dessa kan placeras. Västerås flygplats kan vara ett av förslagen att sätta upp en sol cellspark på. Detta är en lång process. Målet har följts upp 2012 och kommer att följas upp år ligen. • • Delmål: Flygplatsen ska minska sin elanvändning med 4 %. Se även avsnitt 13.1 för redovisningen av energianvändning. Målet följs upp årligen. Uppföljning:
År Elförbrukning
2011 2012 1 290,15 MVh 1 115,52 MVh Värdena är justerade efter normalår och antalet graddagar i enlighet med Mälarenergi. Kommentar: Investeringar i nya ventilationsanläggningar, byte av elpanna till Airotemper, justeringar av drifttider för ventilation och modernisering av shunt för att styra varmvattnet. Dessa åtgärder har bidragit till att minska elförbrukningen 2012. Delmål: Flygplatsen ska minska elförbrukningen vid ventilationsanläggningar. Detta genom att sätta upp sensorer så ventilationen stängs av när ingen vistas i gaten och ankomsthallen.
14 • • • Möte med fastighetskontoret kommer att ske under året för tidsbestämd ventilation. Målet följs upp 2014. Delmål: Investering av nyare fältfordon. Flygplatsen ska byta ut gamla fältfordon mot nya, för att minska utsläpp från markfordon. Utbyte sker löpande. Målet följs upp årligen. Övergripande mål: Flygplatsen ska bidra till att förbättre miljön i Hässlösundet. Målet gäller till 2015 och följs upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska verka för att förbättre tillståndet i Hässlösundet. Recipientprovtag ning sker löpande och redovisas i miljörapporten. Målet följs upp årligen. Recipientprovtag ning sker ca varannan månad i avrinningsområdet. Se avsnitt 10.5.
15
I följande avsnitt visas flygplatsens mätningar och beräkningar som genomförs enligt flygplatsens kontrollprogram. De mätningar av utsläpp till luft baseras på statistik över antalet landningar inhäm tade från Transportstyrelsen.
9.2
Utsläpp till luft
Nedan visas utsläpp till luft (emissioner) per landning och start för respektive flygplanstyp. Observera att bränsle, koldioxid och vatten anges per kilogram. kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och svavel dioxid anges i gram samt energi i kilowattimmar. Utsläpp per landning och start (LTO)
Tabell 3
Bränsle kg CO 2
kg
H 2 O
kg
Nox
g
HC
g
CO
g
SO 2
g
Energi
kWh
Utrikes Boeing 737 800 400,98 1 267,10 501,23 3 584,86 841,10 7 792,47 400,98 4 791,72 Inrikes Saab 340 75,00 236,99 93,75 534,53 208,14 699,00 75,00 896,23 Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut. Taxi TFE731-2-2B 80,70 255,01 100,87 672,02 450,19 1 707,44 80,70 964,36 Allmänflyg Enmotorig kolvmotor 7,74 24,46 9,67 50,50 106,22 7 639,38 7,74 92,48 Nedan visas de totala utsläppen från LTO under 2012: LTO Utrikes Boing 737-800 Inrikes Fokker 50 Taxi TFE731-2 2B Allmän- och arbetsflyg Enmotororig kolvmotor Skolflyg "Enmotororig kolvmotor" Skolflyg "Enmotorig kolvmotor" 7,74 24,46 9,67 50,50 106,22 7 639,38 7,74 92,48 Militär C-130 Militär C-130 116,53 368,23 145,66 164,36 4 383,82 7 118,09 116,53 1 392,52
Tabell 4
Summa Bränsle ton CO 2 ton H 2 O ton Nox ton HC ton CO ton SO 2 ton Energi MWh 423 1338 529 4 1 8 0,4 5060 4 14 5 0,03 0,01 0,040 0,004 51 8 25 10 0,07 0,04 0,2 0,008 95 18 58 23 0,12 0,25 18 0,02 219 49 154 61 0 1 48 0,0 584 Decimaler anges där det är nödvändigt för att resultatet inte ska visa noll. 2 6 2 0,003 0,07 0,1 0,002 22 505 1595 631 4 2 75 0,5 6032
9.3
Utsläpp till luft de senaste 5 åren
I detta avsnitt visas utsläpp till luft från koldioxid och kväveoxider de senaste fem åren.
Koldioxid
År 2008 2009 2010 2011 2012 Utrikes ton 1424 1557 1453 1413 529 Inrikes ton 13 6 15 9 5 Taxi ton 17 14 22 20 10 Allmänflyg ton 57 53 65 96 23 Skolflyg ton 205 287 256 260 61 Militär ton 5 4 5 10 2
Diagram 4 Tabell 5
Summa ton 1721 1921 1816 1808 631 16 Utsläppen av koldioxid har minskat eftersom antalet LTO med tungt flyg minskat. Nedan visas utsläpp av kväveoxider vid start och landning de senaste fem åren.
Kväveoxider
Tabell 6
År 2008 2009 2010 2011 2012 Utrikes ton 4029 4406 4112 3997 888 Inrikes ton 28 14 34 21 12 Taxi ton 44 38 58 54 45 Allmänflyg ton 117 109 134 197 252 Skolflyg ton 424 592 528 537 319 Militär ton 2 2 2 4 3 Summa ton 4645 5160 4869 4810 1518
Diagram 5
17
9.4
Utsläpp från markfordon
De markfordon som finns vid flygplatsen använder diesel och bensin som drivmedel. EcoPar-diesel används också vilket är ett mer miljövänligt alternativ. För att få fram mängden emissioner från mark fordon har en modell, hämtad från Trafikverket, använts. Modellen kallas ”Artemis” och påvisar scha blonvärden av emissioner för olika typer av fordon. De fordon som finns vid flygplatsen är väldigt branschspecifika och överensstämmer inte med de i modellen men för att kunna genomföra godtag bara mätningar har vi omvandlat beräkningarna till att mäta mängden bränsle, i liter, som förbrukats under året och hur mycket utsläpp av kolmonoxid, koldioxid, kolväte, kväveoxid och svaveldioxid detta genererat. Mätvärden för EcoPar-diesel finns inte framtaget för denna modell på Trafikverket. Däremot har vi tagit reda på koldioxidutsläpp/liter genom en LCA som är gjord på drivmedlet.
Tabell 7
Drivmedel
Bensin Diesel Ecopar
Årsförbrukning 2012
3496 23499 4433
CO antal kg Kolmonoxid
66 52
CO2 kg Koldioxid
8670 70497 9575
HC kg
12,24 7,05
Nox kg Kolväte Kväveoxid Svaveldioxid
11 164
SO2 kg
0,02 0,07 Totalt 31428 118 88742 19,29 175 http://www.trafikverket.se/PageFiles/73641/samhallsekonomiska_principer_och_kalkylvarden_for_t ransportsektorn_asek5_kapitel_11_.pdf 0,09
9.5
Utsläpp till vatten
Under 2012 lades 17,5 ton halkbekämpningskemikalier i form av natriumformiat i granulatform ut på banan. Flygplatsen har även använt sand under 2012. Till avisning av flygplan används monopropylenglykol för att motverka isbildning på vingar. Under 2012 användes 8,4 kubik monopropylenglykol. Under säsong hösten 2011 - våren 2012 samlades 80,5 procent glykol-spill upp som transporteras till Mälarenergi vattenreningsverk och återanvänds till 100 procent som processkemikalie i reningsverket.
Uppsugning av glykol under senare del av 2012 är ej ännu transporterat till Mälarenergi på grund av avvaktan på provtagning. Enligt villkoren skall rappor-
18 tering till Länsstyrelsen ske över hur mycket glykol-spill som transporterats per vintersäsong, hösten 2012 - våren 2013. Denna rapport kommer att skickas in som en bilaga när vintersäsongen är slut. Loggning och beräkningar över glykolhanteringen kan erhållas från flygplatsen efter förfrågan.
9.6
Recipientprovtagning
Ett av flygplatsens miljömål är att förbättra miljön i Hässlösundet. Målet följs upp med vattenprovtag ning. Vattenprovtagning genomförs i tillrinnande vatten från Limstabäcken, utmed rullbanan och vid pump stationen i söder där vattnet pumpas ut till Mälaren. Provpunkt 1 och 2 har rinnande vatten medan vattnet i punkt 3 är stillastående vilket har betydelse för resultaten. Flygplatsen har kontrollerat reci pientvatten 5 gånger under 2012. Nedan sammanfattas flygplatsens resultat från recipientprovtagningen 2012 i förhållande till Natur vårdsverkets bedömningsgrunder.
9.6.1
Kväve
Kväve i stora mängder från halkbekämpningskemikalier, jordbruk och avlopp leder till eutrofiering, (övergödning) av sjöar och vattendrag. Detta medför att vattendrag och sjöar växer igen i snabbare takt än vad som är naturligt. Vidare ökar produktionen av alger, vilket leder till syrebrist. Nedan visas halterna av totalkväve i recipienterna under år 2012:
Totalkväve Provpunkt 1 Provpunkt 2 Provpunkt 3
120306 2,40 2,40 3,60 120411 5,30 4,90 3,20 120724 2,20 2,20 1,90 120919 2,00 2,00 1,00
Tabell 8
121129 4,3 4,4 3,4
Diagram 6
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalkväve:
Tabell 9
19 Kommentar: Höga värden uppmättes vid provpunkt 1, som ligger före flygplatsen i strömningen mot Mälaren, vilket innebär att Flygplatsen inte påverkar detta mätvärde.
Tabell 10
Ammonium-kväve 120306 120411 120724 120919 121129 Provpunkt 1 Provpunkt 2
0,16 0,14 0,13 0,13 0,02 0,03 0,01 0,018 0,01 0,01
Provpunkt 3
0,12 0,20 0,17 0,096 0,055
Tabell 11
Nitrit + Nitritkväve 120306 120411 120724 120919 121129 Provpunkt 1 Provpunkt 2 Provpunkt 3
1,8 1,8 3,1 3,3 3,20 1,50 1,6 1,7 1,2 1,6 1,7 0,63 2,6 2,7 2,3
9.6.2
Totalfosfor
Fosfor i stora mängder leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Fosfor härrör främst från göd ningsmedel till jordbruk och hushållsavlopp. Flygplatsen har idag inget direkt utsläpp av fosfor. Där emot är totalfosfor intressant att mäta eftersom det finns i avisningskemikalien monopropylenglykol. I glykolen finns fosfor för att förhindra korrosion. Flygplatsen använder ej fosfor i sina processer utan fosfor härrör sannolikt från jordbruk högre upp i Limstabäcken.
Tabell 12
Totalfosfor Provpunkt 1 Provpunkt 2 Provpunkt 3 120306 120411 120724 120919 121129
0,11 0,45 0,11 0,075 0,35 0,074 0,02 0,37 0,24 0,10 0,062 0,074 0,072 0,37 0,21
Diagram 7
20 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalfosfor:
Tabell 13
9.6.3
Konduktivitet
Halterna av konduktivitet som mäts i mS/m och är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundförhållanden i tillrinningsområdet. Det kan även ge indikation på utsläpp.
Tabell 14
Konduktivitet 120306 120411 120724 120919 121129 Provpunkt 1 Provpunkt 2 Provpunkt 3
41,9 44,3 50,8 27,2 27,10 29,00 47,6 50,1 37,2 50,1 51,6 10,9 23,4 23,5 37,7
Diagram 8
21
9.7
Organiskt kol
Organiskt kol är indelat i TOC (kolinnehållet både i löst och partikulärt organiskt material i vattnet) och DOC (ett mått på löst organiskt kol). DOC halten i vattendragen följer approximativt TOC halten. Ämnen som glykol för avisning och urea till halkbekämpning medför att halten löst organiskt kol ökar i vattnet. Urea används inte längre i verksamheten.
Flygplatsen mäter halter totalt organiskt kol, DOC, vilket kan jämföras med TOC enligt Anders Wil lander på SLU.
Tabell 15
Org kol DOC Provpunkt 1 Provpunkt 2 Provpunkt 3 120306 120411 120724 120919 121129
11,00 17,00 12,00 8,70 19 10,00 5,60 15,00 12,00 11,00 11,00 7,30 5,60 18 9,9
Diagram 9
Kemisk syreför brukning (COD) cr Provpunkt 1 Provpunkt 2 Provpunkt 3 120306 120411
30 50 30 30 52,00 46,00
120724
31 30 30
120919
30 30 30
Tabell 16
121129
62 61 34
Diagram 10
22
Tabell 17
23
9.7.1
Surhetsgrad
pH-halterna visar surhetsgraden, d.v.s. aktiviteten av vätejoner i vattnet. En låg pH-halt medför att ämnen bryts ut från marken vilket ökar föroreningarna i vattnet. Vidare är surt vatten skadligt för vat tenlevande organismer.
Tabell 18
pH Provpunkt 1 Provpunkt 2 Provpunkt 3 120306 120411 120724 120919 121129
7,70 6,80 7,90 7,90 7,3 7,80 6,00 7,30 7,30 8,00 6,90 8,00 6,90 7,3 6,5
Diagram 11
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för pH:
Tabell 19
10 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner
Västerås flygplats har med hjälp av extern konsult genomfört en internrevision i oktober 2012 för att säkra drift och kontrollfunktioner.
24
11 Avbrott, olyckor eller liknande händelser
I detta avsnitt redovisas de incidenter som inträffat under 2012. Inga allvarliga avbrott eller incidenter inträffade under 2012. Avvikelser under 2012: 63 st. driftavvikelser och 14 st. miljöavvikelser. (De flesta miljöavvikelser gällde buller). Nedan redovisas 5 st miljöavvikelser.
11.1
Avvikelser och klagomål
Nedan visas miljörelaterade avvikelser och klagomål som meddelats genom flygplatsens avvikelse hanteringssystem. Namn anges ej i denna miljörapport. 1.
Avvikelse:
Det har inkommit klagomål avseende buller nattetid.
Kommentar, åtgärd:
Enligt tillståndet är detta tillåtet men flygplatsen har på eget initiativ in lett ett arbete med att reglera tungt skolflyg. För de aktuella flygningarna kommer en bullerut redning att tas fram som ett led i detta arbete. 2.
Avvikelse:
Lågt flygande plan över bostadsbebyggelse i Irsta.
Kommentar, åtgärd:
Radarspår beställts. Enligt rapport från trafikledningen måste ibland dessa 360- graders svängar genomföras av trafiksäkerhetsskäl och gällande regler har följts samt inom gränsen för tillåten höjd. 3.
Avvikelse:
Lågt flygande plan över Ängsö
Kommentar, åtgärd:
Radarspår beställts. Resultatet visar att planet flugit inom tillåten höjd och enligt tillståndet för flygplatsen.
4.
Avvikelse:
Lågt flygande helikopter över gård med djur.
Kommentar, åtgärd:
Radarspår visar att lägsta tillåtna höjd inte underskridits. Området ligger utanför flygplatsens kontrollzon och flygplatsen ansvarar därmed inte för flygningar i detta 5.
luftrum.
Avvikelse:
Påfyllning av cistern vid platta 4. Överfyllningsskyddet var ur funktion och 6-10 liter bränsle rann ut på geoduken och sandbädden som tanken står på.
Kommentar, åtgärd:
Mängden utrunnet bränsle var minimalt och den förorenade sanden om händertogs av Hässlö Flygförening så att inget gått ut i naturen. Vidare har tydliga instrukt ioner gått ut till alla att använda den lilla tankbilen med överfyllnadsskydd.
25
12 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksam hetens förbrukning av råvaror och energi
Miljömål till år 2020 är att använda 100 % förnybar el. I enlighet med miljömålen för flygplatsen ska frågan om solelanläggning drivas inom kommunen tillsammans med Fastighetskontoret. Fastighets kontoret har tillsatt en utredning. Flygplatsen har också som miljömål att till år 2015 erhålla 100 % förnybar fjärrvärme. Flygplatsen är öppen för nya lösningar för fjärrvärme och har en dialog med Mälarenergi som i dag har 54 procent förnybar fjärrvärme. År 2014 skall Mälarenergis nya panna vara i drift och då använda enbart förnyel sebara bränslen. Flygplatsen fortsätter att använda Mälarenergi som elleverantör. Flygplatsen skall minska sin elanvändning med 4 procent till år 2012 med utgångspunkt från år 2009. Resultatet för 2012 redovisas nedan. En minskning av elanvändningen med 13,5 procent 2012 jämfört med 2011. (En minskning av fjärrvärmeanvändningen har också skett). Anledningen är att Flygplatsen har genomfört många energibesparande åtgärder. I detta avsnitt redovisas åtgärder som Västerås Flygfastigheter genomfört under 2012: • • Kylanläggningen i hangaren har bytts ut, en större har ersatt 3 mindre. Ny media används. Drifttimmar på ventilationen är inställt efter avgångar. • • Ny ventilationsanläggning i hangar 81 – med återvinning. Ny modern ventilation i hangar 83. • Shuntningen vid hangar 83 är moderniserad för att styra varmvattnet. • En elpanna är bytt och ersatts med en Airotemper.
12.1
Energianvändning
I detta avsnitt redovisas energianvändning för Västerås Flygplats AB. Terminalbyggnaden använder fjärrvärme från Mälarenergi medan fältavdelningens kontor och garage använder direktverkande el. Fjärrvärme i terminalbyggnaden Elanvändning 540 MWh *) 1 115,52 MWh **) *) Uppgiften, enligt normalår, hämtad från Fastighetskontoret, Markus Skoog, 2013-03-04.
**) Normalårsfördelat, enligt Mälarenergis beräkning av antalet graddagar. Nedan specificeras elanvändningen:
Tabell 20
Anl.nr.
90048150 90053120 88831052 88817040 90047671 90046368 88833058 4208203 Summa elförbrukning Summa MWh
Namn-Id
Badelunda Åsen (fyr) Pilotg. Pumpstation söder Hässlö Fältgaraget Pilotg. 5 Reservkraft Hässlö Civilfl.stat.
Björnö Halsen (fyr) Hässlö Flygplats Aberga (fyr) Radiofyr Ridön
kWh
757 15 761 190 491 219 995 633 637 919 - 6420 5139 1 073 119 1 073
Normalårsfördelat blir summan MWh för 2012: 1 115,52 MVh
13 Kemikalier
Miljömål:
Till 2015 skall flygplatsen till 100% använda kemikalier som inte finns med på begräns ningslistor. Målet följs upp årligen. Enligt Naturvårdsverkets textmall skall flygplatsen redovisa de kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året er satts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Följande kemikalier kan medföra risker för miljön eller människors hälsa eftersom flygplatsen har stora mängder av dem i sin hantering. Nedan visas mängder som förbrukats under år 2012: 100 LL, flygbensin, Hässlö flygförening: 100 LL, flygbensin, SAA: 17 m 3 198,4 m 3 Vid Västerås flygplats AB har använts följande mängder under 2012: Jet A1, flygfotogen Eco Par Diesel ACP Diesel Fame Bensin Motoroljor till markfordon 5 454 m 3 4,4 m 3 23,5 m 3 3,5 m 3 684 l Natriumformiat till halkbekämpning: 20 ton formiat köptes in under 2012 och 17,5 ton lades ut. Monopropylenglykol till avisning av flygplan 8,4 m 3 Kylarglykol 50 l Avfettning 150 l 26
27
14 Redovisning av åtgärder för minskning av avfall
Flygplatsen har ej genomfört betydande åtgärder för att minska avfall. Nedan visas flygplatsens avfall under 2012.
Avfallstyp
Bioavfall Restavfall
Entreprenör
Avfall & Återvinningsenheten Avfall & Återvinningsenheten
Mängd
2 st 120 l kärl/vecka 1 st 400 l kärl/vecka Wellpapp Pappersförpackningar Tidningar och journaler Kontorspapper Övriga plastförpackningar Metallförpackningar Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells 774 kg 55 kg 0 kg 2 737 kg 276 kg 199,6 kg Färgat glas Ofärgat glas Ljuskällor Blandat avfall Brännbart avfall Deponiavfall, utsorterat K&S färgad pallemb Fett från fettavskiljare Vitvaror
Farligt avfall:
Elektronik avfall Oljeavfall, fast Glykolrester Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells Ragnsells 1 821 kg 819,6 kg 0 kg 0 kg 27 871 kg 0 kg 47 kg 0 kg 60 kg 794 kg 224 kg 12 000 kg
28
15 Redovisning av åtgärder för minskning av risker
Flygplatsen har inte genomfört någon åtgärd för att minska risker inom miljöområdet under 2011 föru tom de som redan nämnts i denna rapport under andra rubriker.
16 Undersökningar om tillverkning
Västerås flygplats tillverkar ej varor. Verksamhetsansvarig: Datum: 2013-03-26 Mikael Nilsson Verkställande direktör och Verksamhetsansvarig för Västerås Flygplats