Transcript Sammanställning av årsredogörelser 2010 för skolhälsovården i

Stadskansliet
Skolhälsan
Sammanställning av årsredogörelser 2010
för skolhälsovården i Göteborg
Cecilia Renman
Skolhälsovårdsöverläkare
Skolhälsan Mars 2011
Margareth Nordström
Samordnande skolsköterska
Lena Mangelus
Samordnande skolsköterska
särskolan
sida
Inledning
3
Hur mår eleverna
Livsstilsfrågor
Hälsofarlig viktutveckling
Goda kostvanor, Goda motionsvanor, God nattsömn
Ohälsotal
3
3
3
6
8
Hörselundersökningar
9
Vaccinationer
Vaccinationsstatistik
10
10
Kvalitetsutveckling
Bakgrund
Nätverket för medicinskt ledningsansvar
Kvalitetsgranskning, lokaler och utrustning
11
11
11
11
Kompetensutveckling
12
Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad
Kommunala grundskolan
Obligatoriska särskolan
Kommunala gymnasieskolan
Gymnasiesärskolan
13
Vad händer 2011?
17
Bilagor 1-13
18-30
14
14
2
Inledning
Denna sammanställning gäller för skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor i
Göteborg, såväl för kommunal som fristående. Dessutom redovisas Skolhälsans arbete att samordna,
kompetensutveckla och kvalitetssäkra skolhälsovården i Göteborg. Statistiken över hälsofarlig
viktutveckling, hälso- och ohälsotal samt vaccinationer har skolsköterskorna rapporterat in till
Skolhälsan som sammanställt uppgifterna.
Hur mår eleverna?
Livsstilsfrågor
Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos
skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalet, besvaras inte
anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga
enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är förstås spritt över hela läsåret. De
områden/frågor som har samlats in sedan läsåret 04-05 gäller andel elever som har hälsofarlig
viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn
samt sedan läsåret 05-06 också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet.
Hälsofarlig viktutveckling
Tillväxtdata om vikt och längd är det viktigaste objektiva instrumentet för att bedöma och följa barns
hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma
växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population.
Metod
Vid hälsobesöken i förskoleklass, åk 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd
och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna
görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längd-uppgifterna matas in i elevens datajournal som räknar
ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive
fetma (enligt Cole 2000). I skolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller
avgör om eleven har övervikt eller fetma. Underlaget från de kommunala skolorna är rapporter från itstödet PMO. Sökunderlaget som tas fram i PMO går inte efter årskurs utan elevers födelseår. Datorn
har bara räknat första mättillfället per elev född det aktuella födelseåret. I friskolorna har
inrapporteringen av övervikt och fetma skett manuellt liksom tidigare år.
Bortfall och felkällor
En orsak till bortfall är att uppskattningsvis 6-12 veckor av skolsköterskornas arbetstid försvann när
man planerade och genomförde massvaccination mot den pandemiska influensan. Hälsobesöken kan
ha skjutits upp till nästa läsår eller inte genomförts alls. Ett visst bortfall beror alltid på att eleven
uteblir från hälsobesöket av olika skäl. Bortfallet från de kommunala gymnasieskolorna är stort och
detta kan till stor del bero på minskade skolsköterskeresurser. Som tidigare beskrivits kan skolorna
välja mellan att genomföra hälsobesök i årskurs 7 eller 8. Det är dock bara elever födda 1995 dvs.
årskurs 8 som vi redovisar här, därför blir det en lägre andel. I friskolorna har inrapporteringen av
övervikt och fetma skett manuellt liksom tidigare år.
Bortfallet är slumpmässigt varför vår bedömning är att resultatet är representativt på Göteborgsnivå.
I stadsdelar där underlaget är < 50 % har vi valt att inte redovisa resultaten på SDN-nivå (se bilaga1).
Nedanstående redovisade hälsodata över övervikt och fetma bygger på inrapporterad statistik på
sammanlagt 16 324 elever i kommunala skolor och friskolor.
Resultat
Barn födda 2003. I förskoleklassen har 11 % av flickorna och 9 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3%
av både flickor och pojkar. Andelen flickor med övervikt + fetma är 15 % (se figur 1) och
motsvarande för pojkar är 12 % (se figur 2). Antalet inrapporterade är 4498 barn vilket motsvarar 91
% av hela årskullen.
3
Barn födda 1999. I årskurs 4 har 16% av flickorna och 15% av pojkarna övervikt. Fetma har 4 % av
flickorna och 3 % av pojkarna. Andelen med övervikt +fetma är 20 % för flickorna och 19 % för
pojkarna. (Se figur 1 respektive figur 2). Antalet inrapporterade elever är 4030 barn vilket motsvarar
92 % av hela årskullen.
Ungdomar födda 1995. I årskurs 8 har 14 % av flickorna och 16 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3
% av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 17 % (se figur 1) och
motsvarande för pojkar är 20 % (se figur 2). Antalet inrapporterade är 3660 elever vilket motsvarar 77
% av hela årskullen.
Ungdomar födda 1993. I årskurs 1 på gymnasiet har 9 % av flickorna och 11 % pojkarna övervikt.
Fetma har 3 % av både flickorna och pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 12 %
(se figur 1) och motsvarande för pojkar är 15 % (se figur 2).
Underlaget är 4136 inrapporterade elever vilket motsvarar 57 % av alla elever i år 1 Gy (varav elever i
fristående gymnasier 87 % och i kommunala gymnasier 43 %).
Andel flickor med övervikt+fetma per ålderskategori över sex läsår
25%
20%
flickor fk
15%
flickor år 4
flickor år 8
10%
flickor år 1 gy
5%
0%
läsåret 0405
läsåret 0506
läsåret 0607
läsåret 0708
läsåret 0809
läsåret 0910
Figur 1
Andel pojkar med övervikt + fetma per ålderskategori över sex läsår
25%
20%
pojkar fk
15%
pojkar år 4
pojkar år 8
10%
pojkar år 1 gy
5%
0%
läsåret 04-05
läsåret 05-06
läsåret 06-07
läsåret 07-08
läsåret 08-09
läsåret 09-10
Figur 2
4
Vi har nu redovisat årlig statistik över övervikt + fetma hos flickor och pojkar i förskoleklass, årskurs
4, årskurs 8 samt årskurs 1 på gymnasiet sedan läsåret 04-05. Det gör att vi numera också har en
möjlighet att följa utvecklingen över tid hos en och samma årskull. Det är dock inte exakt samma
population som jämförs eftersom det hela tiden sker en in- och utflyttning av elever. I figurerna 3, 4
och 5 visas utvecklingen av övervikt + fetma hos barnen födda 1993 (figur 3); 1995 (figur 4); 1999
(figur 5).
Andel flickor och pojkar som har övervikt + fetma födda 1993
16%
14%
12%
10%
Årskurs 8 läsår 07-08
8%
Årskurs 1gy läsår 09-10
6%
4%
2%
0%
flickor
pojkar
Figur 3
Andel flickor och pojkar med övervikt + fetma födda 1995
25%
20%
15%
Årskurs 4 läsåret 05-06
Årskurs 8 läsåret 09-10
10%
5%
0%
f lickor
pojkar
Figur 4
5
Andel flickor och pojkar med övervikt + fetma födda 1999
20%
18%
16%
14%
12%
Fk läsår 05-06
10%
Årskurs 4 läsår 09-10
8%
6%
4%
2%
0%
f lickor
pojkar
Figur 5
Diskussion
Sammanställning av flera årskullar övervikt + fetma för flickor respektive pojkar illustreras i figurerna
3-5. Data har nu samlats in och redovisats under sex läsår. De sista två läsåren har vi haft it-stödet
PMO som hjälp. Möjligen har den automatiserade metoden att mäta och selektera övervikt och fetma
bidragit till något högre procent än tidigare år. Det går inte att bevisa. Dock kan man inte bortse från
det faktum att övervikt +fetma ökat sedan mätningarna startade läsåret 04- 05. De åldrar som läsåret
09-10 har högst andel övervikt + fetma är pojkar i årskurs 4 och 8 samt flickor i årskurs 4. Trenden är
mycket oroväckande. De åldrar som har minskat sedan förra årets mätningar är förskoleklass och
gymnasiet. Minskningen är marginell och gäller både flickor och pojkar.
För årskullarna födda 1993; 1995 och 1999 är det bara flickorna födda 1993 som har lägre andel
övervikt och fetma i den högre årskursen (1 gy) jämfört med den lägre årskursen (åk 8). För de andra
årskullarna ökar andelen övervikt och fetma ju äldre barnen blir. Även detta stärker bilden att övervikt
och fetma ökar oroväckande bland eleverna i Göteborgs skolor.
Statistik för övervikt + fetma för respektive stadsdel och friskolorna finns redovisade i bilaga 2.
Stadsdelarna inklusive skolorna har i sitt folkhälsouppdrag ett ansvar att arbeta förebyggande mot
ökningen av övervikt och fetma. Varje stadsdel och skola behöver därför analysera sina egna hälsotal
och avgöra vilka åtgärder man behöver vidta. Tack vare Skolhälsans statistik kan man följa
utvecklingen över tid även på stadsdelsnivå och UBF. Vår uppfattning är att det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet i skolorna måste förbättras. All personal i skolan har detta folkhälsoansvar, inte
bara skolhälsovården.
Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn
Inför hälsobesöket i årskurs 4, 7 eller 8 och 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor i
hälsouppgiften. Vissa frågor berör livsstilen och från och med läsåret 04-05 har vi valt att mäta ”de
goda kost- motions- och sömnvanorna”.
Sedan läsåret 08-09 matar skolsköterskorna i de kommunala skolorna in svaren från hälsouppgifterna i
elevens datajournal PMO efter varje hälsobesök. Skolsköterskorna i fristående skolor har i år liksom
tidigare år rapporterat in hälsostatistiken manuellt. Rapporter har kommit in från 23 av 34 grundskolor
och 19 av 26 gymnasieskolor. Resultatet kan inte göra anspråk på att ha vetenskaplig validitet bland
annat på grund av att eleverna inte besvarar frågorna anonymt och inte heller under samma tidsperiod.
Hälsosamtalen kan utföras när som helst under läsåret.
Bortfall
I årets statistik ser vi ett bortfall av inrapporterade elever på 21-29 %. Det största bortfallet bedömer vi
bero på att uppskattningsvis 6-12 veckor av skolsköterskornas arbetstid försvann när man planerade
och genomförde massvaccination mot den pandemiska influensan. Hälsobesöken kan ha skjutits upp
till nästa läsår eller inte genomförts alls. En av orsakerna till minskade hälsobesök på de kommunala
6
gymnasieskolorna är säkert den minskade skolsköterskeresursen. Ett visst bortfall beror alltid på att
eleven uteblir från hälsobesöket av olika skäl. Bortfallet i årskurs 8 beror på att vissa skolor väljer att
göra hälsobesöket i årskurs 7 i stället. Det är dock bara elever i årskurs 8 som vi redovisar här. I
friskolorna har inrapporteringen skett manuellt liksom tidigare år.
Metod
Eleverna i årskurs 4, 7 eller 8 samt i årskurs 1 i gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt,
antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket.
Frågor om kosten är:
 Äter du frukost varje dag?
 Äter du lunch varje dag?
 Äter du middag varje dag?
Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt
vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart
innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också
viktigt men den aspekten har vi inte valt att mäta.
För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan:
 Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid?
För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan:
 Sover du gott om natten? (årskurs 4; 7eller 8)
 Har du god nattsömn? (årskurs 1 gymnasiet)
Underlag
I årskurs 4 är underlaget 3445 elever vilket motsvarar 79 % av årskullen.
I årskurs 8 är underlaget 3526 elever vilket motsvarar 75 % av årskullen.
I årskurs 1gy underlaget 5189 elever vilket motsvarar 71 % av samtliga elever i årskurs 1.
Det sammanlagda inrapporterade elevunderlaget i år 4, 8 och 1 på gymnasiet är 12 160 elever.
Resultat goda kostvanor
I årskurs 4 har 85 % av flickorna och 88 % av pojkarna uppgett goda kostvanor dvs. svarat ”ja” på
samtliga tre måltidsfrågor.
I årskurs 8 har 62 % av flickorna och 68 % av pojkarna uppgett goda kostvanor.
I årskurs 1gy har 63 % av flickorna och 66 % av pojkar uppgett att de har goda kostvanor.
Se figur 6.
Resultat goda motionsvanor
I årskurs 4 motionerar 80 % av flickorna och 85 % av pojkarna på fritiden.
I årskurs 8 motionerar 67 % av flickorna och 74 % av pojkarna på fritiden.
I årskurs 1gy motionerar 73 % av flickorna och 75 % av pojkarna på fritiden.
Se figur 6.
Resultat god nattsömn
I årskurs 4 uppger 93 % av både flickorna och pojkarna att de har god nattsömn.
I årskurs 8 uppger 85 % av flickorna och 76 % av pojkarna god nattsömn
I årskurs 1gy uppger 79 % av flickorna och 84 % av pojkarna god nattsömn.
Se figur 6.
7
Andel elever som anger goda hälsovanor läsåret 09-10
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
goda kostvanor
motionerar på fritiden
god nattsömn
flickor år 4 flickor år 8
lå 09-10
lå 09-10
flickor år
1gy lå 0910
pojkar år 4
lå 09-10
pojkar år 8 pojkar år 1
lå 09-10 gylå 09-10
Figur 6
Diskussion
I diagrammet figur 6 som illustrerar goda hälsovanor önskar vi att staplarna ska vara så höga som
möjligt. Flickorna och pojkarna i årskurs 4 har de ”bästa hälsovanorna” enligt vår definition och de
uppger också god nattsömn i hög utsträckning (93 %). Liksom förra läsåret sjunker andelen med goda
kostvanor med stigande ålder för båda könen. Flickor i årskurs 8 och årskurs 1 gymnasiet har lägst
andel regelbundna kostvanor. Det är positivt att så många elever uppger att de motionerar på sin fritid
men vi ser tyvärr också att 15-33% inte uppger motion på fritiden.
Goda kostvanor och mycket rörelse är viktiga delar i elevernas livsstil för att de skall klara målen i
skolan samt för att förhindra ohälsa i framtiden. Skolans personal har stora möjligheter att främja goda
vanor bl.a. genom attraktiva skolmåltider och sträva efter elevernas delaktighet i skolans
hälsofrämjande arbete. Ett absolut krav borde vara att alla elever erbjuds fysisk aktivitet dagligen
under hela skoltiden.
Ohälsotal
Metod
I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer
identifieras och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna
om huvudvärk, trötthet och ont i magen är exempel på.
Som mått på ohälsa har vi sammanställt svaren från de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk,
ont i magen eller känner sig trötta.
Frågor ohälsa
 Har du ofta ont i huvudet?
 Har du ofta ont i magen?
 Är du ofta trött?
Svarsalternativen har varit ja eller nej och det är ja-svaren som redovisas i vår statistik.
Resultat
Ofta huvudvärk
I årskurs 4: 12 % av flickorna och 10 % av pojkarna.
I årskurs 8: 19 % av flickorna och 10 % av pojkarna
I årskurs 1gy:23 % av flickorna och 11 % av pojkarna.
Se figur 7.
Ofta ont i magen
I årskurs 4: 15 % av flickorna och 8 % av pojkarna.
I årskurs 8: 16 % av flickorna och 6 % av pojkarna.
I årskurs 1gy: 18 % av flickorna och 6 % av pojkarna.
Se figur 7.
8
Ofta är trötta
I årskurs 4: 17 % av flickorna och 19 % av pojkarna.
I årskurs 8: 36 % av flickorna och 31 % av pojkarna.
I årskurs 1gy: 42 % av flickorna och 36 % av pojkarna.
Se figur 7.
Andel elever som anger ohälsa läsåret 09-10
45%
40%
35%
30%
ofta huvudvärk
25%
ofta ont i magen
20%
ofta trött
15%
10%
5%
0%
flickor år 4 lå flickor år 8 lå flickor år 1gy
09-10
09-10
lå 09-10
pojkar år 4 lå pojkar år 8 lå pojkar år 1
09-10
09-10
gylå 09-10
Figur 7
Diskussion
I ohälsofrågorna utmärker sig årskurs-8-eleverna och gymnasieeleverna genom att de i hög
utsträckning uppger trötthet. Betydligt fler flickor än pojkar uppger att de har huvudvärk och magont.
Sämst mår flickorna i årskurs 1 gymnasiet där 23 % har huvudvärk och 18 % har magont. Dessa
siffror stämmer väl överens med den nationella mätningen av psykisk hälsa hos elever i år 6 och år 9
som genomfördes hösten 2009 av Folkhälsoinstitutet. I år 9 hade 23 % av flickorna ofta huvudvärk
och 17 % ofta magont.Psykisk ohälsa drabbar flickor mer än pojkar och ju äldre flickorna blir desto
mer uttalad blir ohälsan. Detta fortsätter sedan upp i vuxen ålder.
Det är en stor utmaning för den samlade elevhälsan att tillsammans med övriga skolan arbeta
förebyggande mot den ökade psykiska ohälsan. Många metoder finns idag men det gäller att välja rätt
metod annars kan det få motsatt effekt och skada mer än att förebygga. Därför bör endast
evidensbaserade metoder tillämpas. Det är viktigt att det förebyggande arbetet finns både på gruppoch individnivå.
Hälsotal, ohälsotal samt underlag för hälsotalen för varje stadsdel redovisas i bilaga 3,4, 5, 6, 7, 8, 9,
och friskolorna bilaga 10.
Hörselundersökningar
Hörselundersökningar inom skolhälsovården utförs av Hörselvården på Sahlgrenska sjukhuset enligt
avtal med Göteborgs kommun. Hörselavtalet innebär att hörselkontrollerna (max 5000 tester per läsår)
utförs av audionomer från Hörselvården i respektive skola och skall erbjudas alla elever i årskurs 1.
De i skolan nyanlända eleverna, som ej är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i
skolan eller på Hörselvården, men ingår ej i avtalet. För dessa elever skriver skolsköterskorna en
remiss till Hörselvården SU. Under läsåret 09-10 genomfördes 4901 hörseltester på elever i årskurs 1.
Av dessa skrevs 1,6 % remisser till Öron - näsa – halsklinik eller till hörselvården för utredning.
Det är skolsköterskorna som kallar elever till hörselundersökningen.
9
Vaccinationer
Skolhälsovårdens vaccinationer är en fortsättning på det nationella barnvaccinationsprogrammet som
startat vid BVC. Alla elever i vissa årskurser erbjuds vaccination. Endast de som tackar ja vaccineras.
Som vi rapporterade i årssammanställningen 2009 så har skolhälsovården under några år framåt två
nationella program att genomföra parallellt, samtidigt som vaccination mot livmoderhalscancer (HPV)
har tillkommit. Denna vaccination skiljer sig från de övriga vaccinationerna eftersom den enbart
erbjuds flickor samt är en grundvaccination dvs. tre injektioner krävs för full effekt. Vaccinet skyddar
mot virus som överförs sexuellt och som på vissa individer kan ge kronisk infektion som långt framåt i
tiden kan orsaka cancer. I Sverige drabbas varje år ca 400 kvinnor av livmodershalscancer och ca 150
kvinnor avlider i sjukdomen. Bland kvinnor i u-länder är livmoderhalscancer den vanligaste
cancerformen. HPV-virus orsakar även andra cancerformer hos båda könen men för närvarande har
Socialstyrelsen beslutat att bara flickor ska vaccineras. Det är ytterst angeläget att så många flickor
som möjligt vaccineras, både för att undvika lidande men också för att minska sjukvårdens framtida
kostnader. Skolhälsovården är ålagd att starta HPV- vaccinationerna från och med 1 januari 2010 men
har dessvärre inte kunnat starta eftersom den nationella upphandlingen av vaccin är överklagad. I
skrivandes stund behandlas ärendet i Kammarrätten.
(Mer HPV- information finns på www.socialstyrelsen.se )
Vaccinationsstatistik
Vaccinationsstatistik inrapporteras nationellt för eleverna i årskurs 6. I Göteborg rapporterar
skolsköterskorna in till samordnande skolsköterskan på Skolhälsan som sammanställer statistiken
varje läsår. Underlaget för statistiken 2010 är 4071 elever i årskurs 6 vilket motsvarar 92,5 % av
populationen. Vaccinationstäckningen bland Göteborgseleverna de fem senaste läsåren jämfört med
vaccinationstäckningen bland årskurs-6-elever i riket redovisas i tabell 2.
Difteri,
Stelkramp
Kikhosta
Polio
MPR(mässling,
Riket
09/10
Läsåret
05-06
96 %
96 %
94 %
96 %
94 %
96 %
96 %
3%
96 %
94 %
Läsåret
06-07
Läsåret
07-08
Läsåret
08-09
Läsåret
09-10
97 %
97 %
6%
97 %
95 %
96 %
96 %
51 %
96 %
93 %
96 %
96 %
80 %
96 %
96 %
95 %
95 %
91 %
95 %
94 %
påssjuka, röda
hund)
Tabell 1.
Tabell 2 visar att vaccinationstäckningen och inrapporteringen av vaccinationsstatistik sedan flera år
tillbaka överlag är mycket god i Göteborg. Detta beror dels på att föräldrar i stor utsträckning tackar ja
till de vaccinationer som erbjuds i de nationella barnvaccinationsprogrammen samt att BVC och SHV
är mycket uppmärksamma på att komplettera vaccinationer som saknas hos ofullständigt vaccinerade
barn som kommer från andra länder.
I år är det 1 % lägre vaccinationstäckning på difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda
hund. Det beror troligtvis på att färre skolsköterskor har rapporterat in och därför är underlaget på
inrapporterade elever mindre än förra läsåret som då var 96 %. Främsta orsaken till sämre
inrapportering är att uppskattningsvis 6-12 veckor av skolsköterskornas arbetstid försvann när man
planerade och genomförde massvaccinationen mot pandemin.
Vi vet att om vaccinationer utförs i skolans trygga miljö så uppnås den bästa vaccinationstäckningen.
Dessutom har skolsköterskan en unik kännedom om och relation till varje elev/familj vilket innebär att
även de elever med en problematisk hemsituation eller liknande kan nås och få ett vaccinationsskydd.
Närheten till skolläkarens kompetens gör att medicinska frågor runt vaccinationer snabbt kan besvaras.
Vi måste därför värna om att vaccinationerna i det nationella barnvaccinationsprogrammet även
fortsättningsvis skall utföras av skolhälsovården. Men, det faktum att allt fler vaccinationer tillkommer
10
i programmet innebär också att tiden för skolhälsovårdens övriga hälsofrämjande, förebyggande och
utredande arbete blir lidande. På sikt kan det leda till att elevernas hälsa och studieresultat påverkas
negativt. Stadsdelsnämnderna måste även här ta sitt folkhälsoansvar och avsätta mer resurser till
skolhälsovården som kompensation för ett utökat vaccinationsuppdrag.
Kvalitetsutveckling
Bakgrund
Skolhälsovårdens kvalitetsarbete bygger på Kvalitetssystemet för skolhälsovård i Göteborgs stad. (Dnr
0279/03) som togs politiskt 2003. Socialstyrelsen kom med en ny föreskrift (SOSFS 2005:12) ”Om
ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i vården” varför Skolhälsan har reviderat det gamla
kvalitetssystemet som nu kallas ”Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i skolhälsovården”
och som finns i sin reviderade form i Metodhandboken. Även detta dokument bör tas politiskt.
Skolhälsovård är hälso- och sjukvård och skall som all annan hälso- och sjukvård bedrivas så att den
uppfyller kraven på god vård vilket innebär hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet.
För skolhälsovården skall det finnas en verksamhetschef enligt HSL (hälso- och sjukvårdslagen) som
utses av nämnden eller styrelsen (friskolor). Verksamhetschefer som saknar hälso- och
sjukvårdsutbildning kan inte fatta beslut i medicinska frågor och behöver därför utse en medicinskt
ansvarig person. I Göteborg kallas detta uppdrag medicinskt ledningsansvarig (MLA).
Nätverket för medicinskt ledningsansvar
Skolhälsan bildar med MLA ett nätverk där Skolhälsan är sammankallande, skriver
minnesanteckningar från gemensamma möten samt har en informativ och konsultativ roll.
Avvikelserapportering, PMO, Metodhandboken, vaccinationsrutiner, personalsituation, journal- och
remisshantering samt kvalitetsuppföljning är återkommande diskussionsområden. Tillämpningen av
nya föreskrifter från Socialstyrelsen samt nya lagar är andra frågor som tillhör nätverkets
ansvarsområde. Från och med 1 jan 2010 är, enligt beslut i KS, MLA i respektive stadsdel Lex Mariaansvarig.
Kvalitetsgranskning
Enligt Ledningssystemet skall kvalitetsgranskning av lokaler och utrustning genomföras vart tredje år
och i år var det tredje gången som granskning av lokaler och utrustning genomfördes. I samråd med
nätverket för medicinskt ledningsansvariga(MLA) utvecklade Skolhälsan en checklista för
kvalitetsgranskningen.
Syfte
Alla skolhälsovårdsenheter skall ha tillgång till ändamålsenliga och lättillgängliga lokaler och adekvat
utrustning.
Metod
Skolsköterskorna fick med hjälp av en checklista kvalitetsgranska mottagningarna och utrustningen.
Områdena som granskades var följande:
 Lokalens utformning och läge
 Inventarier
 Utrustning
 Sekretess
Uppföljning och sammanställning gjordes av MLA och skickades till Skolhälsan.
I granskningen ingick alla kommunala skolor, 23 av 34 fristående grundskolor och 13 av 26
fristående gymnasiskolor. Det låga deltagandet i friskolorna anser vi bero på att de flesta friskolor
saknar MLA.
Resultat
Större delen av mottagningarna har acceptabla lokaler och utrustning.
Förbättringsmöjligheter finns dock, se tabell 3 och 4:
11
Skolhälsovårdsmottagningarna i de kommunala grundskolorna
Lokaler och utrustning
Dålig ljudisolering - ostört samtal kan ej föras
Diskbänk samt utrustning och adekvat utrymme för hantering av orent gods
Tillräcklig golvyta för bedömning av motorisk utveckling hos elev
Väntrum
Vilorum
Toalett
Handikappanpassad
Låsbart medicinskt kylskåp
Låsbart skåp för förvaring av läkemedel
Brandsäkert journalskåp
Ej anpassad för vaccinering ex avsaknad av vatten, arbetsbänk
Tabell 2.
Skolhälsovårdsmottagningar på Friskolor(grundskola och gymnasieskola)
Lokaler och utrustning
Dålig ljudisolering - ostört samtal kan ej föras
Diskbänk samt utrustning och adekvat utrymme för hantering av orent gods
Tillräcklig golvyta för bedömning av motorisk utveckling hos elev
Väntrum
Vilorum
Toalett
Handikappanpassad
Låsbart medicinskt kylskåp
Låsbart skåp för förvaring av läkemedel
Brandsäkert journalskåp
Ej anpassad för vaccinering ex avsaknad av vatten, arbetsbänk
Tabell 3.
Saknas
20%
19%
13%
25%
31%
10%
21%
42%
7%
9%
14%
Saknas
13%
57%
13%
49%
57%
19%
22%
38%
4%
16%
4%
Kommunala gymnasieskolor
Kommunala gymnasieskolorna går ej att redovisa pga. de ej använt en enhetlig metod
Diskussion
Alla skåp och kylskåp där det förvaras läkemedel skall vara låsbara enligt Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd (SOSFS 2000:1). Några av skåpen saknade lås och anmärkningsvärt många hade
inte medicinska kylskåp. Det är viktigt att vaccin förvaras i rätt temperatur och det kan bara
säkerställas i medicinska kylskåp. När det gäller brandsäkra journalskåp har många kommunala
grundskolor och friskolor införskaffat det även om det fortfarande saknas på några ställen. Det är
mycket olyckligt om skolorna utsätts för brand och skolhälsovårdsjournalerna blir förstörda. Då kan
viktig data försvinna bl.a. vilka vaccinationer som eleverna fått. Enligt arkivlagen skall journalskåpen
vara brandsäkra.
Kompetensutveckling
Skolhälsovård är ett ensamarbete som omfattar ett mycket brett kunskapsområde och som kräver stor
kompetens hos den enskilda skolsköterskan och skolläkaren. Behovet av yrkesspecifik fortbildning
och möten för kollegial handledning är stort.
Skolhälsans uppdrag är att arrangera regelbundna fortbildningar i aktuella ämnen. Till Skolhälsans
hjälp finns en utbildningsgrupp, med representanter från grund- och gymnasieskolorna. Efter varje
föreläsning görs en utvärdering.
Skolhälsan skall enligt Kvalitetssystemet/Ledningssystemet arrangera fortbildning motsvarande minst
fyra halvdagar per termin. I höstas deltog ca 160 skolläkare och skolsköterskor i Höstupptakten.
Utvärderingen visade att deltagarna var mycket nöjda med programinnehåll och föreläsare. Till
fortbildningseftermiddagen om flickor med ADHD och DISA - metoden bjöds alla elevhälsans
12
professioner in (350 deltagare). I utvärderingen framkom önskemål om fler utbildningstillfällen för
den samlade elevhälsan. Se vidare sammanställning i tabell 4.
Sammanställning av utbildningar 2010
Datum
Utbildningar
30 mars
Barn och unga som far illa och barnmisshandel.
25 maj
Varför mår många barn så dåligt när de har det så bra?
31 augusti1september
Höstupptakt:
Tuberkulos - en nygammal utmaning.
Studie om ungdomars ickemedicinska bruk av bensodiazepiner.
Mötet med unga - Skall vi medicinera bort självaste livet eller finns det
alternativ?
Smärtan i Hederskulturen.
Ensam på insidan - Syskon berättar.
Barn och ungdomar med syndrom
Vanliga hudsjukdomar hos barn och ungdom.
Könssjukdomar.
Flickor med autism och/eller ADHD, hur kan vi hjälpa dem?
DISA, en metod att lära sig hantera stress och därmed förebygga nedstämdhet
och depression hos flickor.
22 november
Tabell 4.
Samordnande skolsköterskan har tillsammans med samordnande skolsköterskan för särskolan erbjudit
alla nyanställda skolsköterskor introduktion i skolhälsovård under fyra tillfällen och
skolhälsovårdsöverläkaren har erbjudit introduktion för nyanställda skolläkare.
Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad
Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i
antalet elever per heltidsanställd skolsköterska/skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via
skolsköterskornas rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna.
Hösten 2010 beslutade Kommunstyrelsen om Riktlinjer och mål för den samlade elevhälsan och dessa
började gälla 1 januari 2011. Eftersom denna årssammanställlning beskriver läsåret 09-10 gäller
fortfarande skolhälsovårdens måldokument Skolhälsovården i ett utvecklat folkhälsoarbete som
Kommunstyrelsen beslutade år 1999. I måldokumentet står att antal elever för skolhälsovårdens
personal per heltid skolsköterska skall vara max 500 och för skolläkare max 5 000 med korrigering för
invandrarbakgrund och särskola. Redovisningen är beräknad utifrån underlag från Göteborgs Stad,
Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass 2010-03-15 samt utifrån underlag från UBF
2010-03-15. När elevantalet beräknas skall hänsyn tas till vårdtyngd utifrån att invandrarelever i
genomsnitt kräver en faktor på 1,5 gånger mer tid av skolsköterska/skolläkare. Merbelastning för
skolhälsovården kan t. ex hänföras till antal elever som kommer från länder med hög tuberkulosrisk
(elever med föräldrar från Östeuropa, Sydeuropa, Asien, Afrika och Latinamerika). Elever mottagna i
särskolan beräknas behöva 2,0 gånger mer jämfört med basbehovet. För friskolorna kan ingen
korrigering göras pga. att det saknas specificerade uppgifter.
Elevantalet per skolsköterska och skolläkare redovisas under tabell 5. Siffrorna är beräknade utifrån
befintliga tjänster.
13
Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under
läsåren 2008-2010
Läsåret 08-09
Läsåret 09-10
Utan korrigering
Korrigering för
Utan korrigering
Korrigering för
invandrarbakgrund
invandrarbakgrund
och särskola
och särskola
Skolsköterskor
Grundskola1
448
532
449
532
Gymnasieskola1
Skolläkare
Grundskola
529
585
585
655
7 733
8 343
7347
8719
Gymnasieskola1
13 374
14 769
13101
14674
Skolsköterskor
Friskolor
504
558
Grundskolan
Friskolor
Gymnasieskolor
863
833
Skolläkare
Friskolor
13 403
11894
Grundskola
Skolläkare
41 105
26821
Friskolor
Gymnasieskolor
Tabell 5 .
1
Kannebäcksskolan, för döv- och hörselskadade elever och Gymnasiesärskolan ej medräknat
Under läsåret 09-10 är de kommunala grundskolornas genomsnittliga elevantal efter korrigering för
skolsköterskor samma som läsåret 08-09 medan elevantalet för skolläkare ökat något. Inom de
kommunala gymnasieskolorna har elevantalet efter korrigering ökat för skolsköterskor och är samma
som läsåret 08-09 för skolläkare.
Friskolorna är även detta läsår uppdelade på grundskola och gymnasieskola. Redovisningen gäller 31
av 34 grundskolor och 23 av 26 gymnasieskolor. Någon korrigering har inte kunnat göras.
Skolsköterskorna på de fristående grundskolorna har högre elevantal än på de kommunala skolorna
och skolläkare har ca 1500 fler elever på en heltid. På de fristående gymnasieskolorna har både
skolsköterska och skolläkare betydligt fler elever per heltidsanställd än på de kommunala skolorna.
Några av skolläkarna på de fristående gymnasieskolorna är konsulter och tas in vid behov. Oftast har
inte eleven träffat läkaren utan när konsultation har behövts har skolsköterskan kontaktat skolläkaren
för rådgivning. 8 fristående gymnasieskolor hade inte tillgång till skolläkare alls. Dessa friskolor
bryter både mot nuvarande och kommande skollag.
Målet för skolhälsovårdens personalresurser efter korrigering är fortfarande inte uppnått, det saknas
mellan 5 % till 15 % skolsköterskeresurser på de kommunala skolorna. Det genomsnittliga elevantalet
för skolläkarna ligger fortfarande ca 0,75-3 gånger över det politiskt tagna beslutet. Det är stor skillnad
på skolhälsovårdsresurserna mellan stadsdelarna men också inom stadsdelarna och
utbildningsförvaltningen både när det gäller skolläkare och skolsköterska.
Kontrollelever
Ett stort antal elever är så kallade kontrollelever som skolsköterskan och/eller skolläkaren träffar
oftare än andra elever för uppföljning. Dessa elever finns på alla skolor och är därför inräknade i den
allmänna resursberäkningen. Skolhälsovården kan träffa kontrolleleverna från 1 ggr/vecka till 1ggr/år
beroende på hälsoproblemets art. Exempel på kontrollelever är: elever med svårigheter i
skolsituationen tex. stor skolfrånvaro, inlärningsproblem, psykosociala problem, neuropsykiatrisk
problematik och psykisk ohälsa. Uppföljningen kan också gälla mer medicinska problem som ryggoch tillväxtproblem, olika former av smärttillstånd, vaccinationsuppföljning, övervikt/fetma,
14
ätstörningar och livsstilsrelaterade problem. Dessa elevers särskilda behov kräver också en tätare
kontakt med vårdnadshavarna.
Elever som också har ett större behov av skolhälsovårdsinsatser är särskoleelever och elever med
invandrarbakgrund.
Särskoleelever
Särskoleelever har ett ökat vårdbehov. De behöver längre tid vid hälsobesöken bl.a. pga. svårigheter i
kommunikation. Ibland behöver skolsköterskan/skolläkaren använda sig av bilder eller annan
alternativ kommunikation för att få fram information om elevens hälsa. Vid svårare
funktionsnedsättning kan elevassistenten vara med. Mer förebyggande hälsoarbete runt livsstilsfrågor
krävs eftersom det är vanligare med t.ex. övervikt och fetma samt med problem runt den personliga
hygienen. Skolhälsovården har därför en tätare och mer omfattande kontakt med särskolans elever och
familjer liksom med det professionella nätverket runt barnet till exempel med habiliteringen.
Elever med invandrarbakgrund
Elever med invandrarbakgrund (se definition sid.13) har också ett ökat vårdbehov som grupp jämfört
med elever med etniskt svensk bakgrund. Språksvårigheter gör att det ofta behövs tolk till
hälsobesöken och andra planerade besök. Elever som kommer från fattiga länder har ofta påverkad
fysisk och psykisk hälsa pga. tidigare upplevelser, sämre nutrition, sjukvård och skolgång. Inte sällan
är någon eller båda föräldrarna avlidna. Det är vanligt med sömnsvårigheter, huvudvärk och
magsmärtor. Nyanlända elever skall alltid ha en översyn av vaccinationsstatus och erbjudas
kompletterande vaccinationer och det måste då utformas ett personligt vaccinationsschema för eleven.
Vaccinationsintyg från hemlandet saknas ofta och skolhälsovården får då göra en bedömning av vilka
vaccinationer eleven behöver utifrån vilket land han/hon kommer ifrån och om det är landsbygd eller
stad. Att ta fram vaccinationshistorik är ett stort detektivarbete och mycket tidskrävande. De
ensamkommande barnen/ungdomarna och de asylsökande barnen/ungdomarna kommer ofta till
skolsköterskan spontant och behöver mycket stöd. De erbjuds ofta tid till skolläkaren.
Bostadssituationen för flertalet asylsökande elever är svår, ofta lever de tillsammans med många som
inneboende och får flytta ofta. Detta påverkar naturligtvis deras hälsa och välbefinnande.
Skolhälsovården tar ofta kontakt med andra vårdgivare och/eller andra professionella nätverk för att
hjälpa dessa elever och deras föräldrar/kontaktpersoner.
Skolläkartidens betydelse -jämförelse mellan två stadsdelar
Stadsdel 1
Genom att ha skolläkartid i den omfattning som är bestämt i måldokumentet för skolhälsovården så
har stadsdelen kunnat använda skolläkaren i det viktiga förebyggande arbetet. Skolläkaren har varit
med på minst ett EHT/termin på alla skolor för att tidigt kunna identifiera hälsoproblem och
hälsorisker bland eleverna. Eftersom skolläkaren varit på skolan ofta har hon varit en del av elevhälsan
och därmed går samarbetet lättare. Skolhälsovården har kunnat erbjuda besök hos skolläkaren i en
vidare omfattning och på så sätt har man skapat en relation mellan familjen och skolhälsovården. Detta
har varit värdefullt när man sedan kanske behöver gå vidare med bedömning och utredning inom
elevhälsan. Alla elever som har haft >20 % frånvaro har erbjudits skolläkartid. Skolhälsovården har
kunnat arbeta förebyggande med hela familjer, då de haft flera barn på skolan. Man har också kunnat
erbjuda tid vid skolrelaterade besvär. Det blir en helt annan helhet för både skola och familj.
Skolsköterskan har tillsammans med skolläkaren varit på några hembesök då familjerna har haft stora
problem.
Stadsdel 2
I denna stadsdel har man haft betydligt mindre skolläkartid och skolläkaren har i princip
endast kunnat utföra hälsokontroller på elever i förskoleklass. Elever som har haft behov av
att träffa skolläkare för exempelvis skolfrånvaro har inte kunnat erbjudas tid annat än
undantagsvis. Skolläkarna i stadsdel 2 har inte deltagit i EHT- arbetet och inte haft någon
möjlighet att arbeta förebyggande.
Det är uppenbart att skolhälsovården i de två stadsdelarna inte är likvärdig. I stadsdelar och skolor där
elevhälsan är resursstark har man betydligt större möjligheter att stödja och hjälpa elever.
15
Kommunala grundskolan på SDN-nivå
Utifrån bilaga 11och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en
heltidsanställd skolsköterska läsåret 09-10 är 536 med en spridning från 444 till 663. För skolläkarna
är motsvarande medianvärde 9656 med en spridning 4 754 till 15 771
Det är bara 8 av 20 stadsdelar som uppnår målet för skolsköterskeresurser och endast 3 av 20
stadsdelar som uppnår målet för skolläkarresurser enligt måldokumentet. Antalet elever för
heltidsanställda skolsköterskor varierar även inom stadsdelarna. I en stadsdel är det t.ex. en spridning
från 445 elever till 686 elever på två olika skolor.
Obligatoriska särskolan
I skolhälsovårdsarbetet följer skolsköterskorna i möjligaste mån basprogrammet, men anpassar det
efter den enskilde elevens möjligheter och behov. Vid hälsobesöken i år 4 och år 8 får eleven förutom
hälsokontrollen också svara på frågor angående hälsa och livsstil utifrån en hälsoblankett. En del
elever klarar att använda sig av den. För skolsköterskan kan det i mötet med vissa elever vara svårt att
kommunicera utifrån elevens förutsättningar. Svårigheterna med hälsoblanketterna i skolan är att de
inte är anpassade för elever som går i särskolan. Detta har uppmärksammats och 2009 fattade
Riksföreningen för skolsköterskor ett beslut om att ta fram en hälsoblankett för högstadiets elever i
Obligatoriska särskolan. Nu pågår ett projekt under läsåret 10-11 med att testa den förenklade
blanketten och samla in synpunkter från elever och skolsköterskor. Frågornas innehåll liknar så långt
som möjligt den ordinarie hälsoblanketten men med tillägg kring bland annat deras praktiska vardag.
Det är tre skolsköterskor i Lerum, Norrköping och Göteborg som har utarbetat hälsoblanketten och i
samma kommuner genomförs projektet. Samordnande skolsköterskan för särskolan i Göteborg är en
av de tre skolsköterskorna och har en viktig funktion. Tanken är att materialet ska utökas med bilder
som komplement för att göra det så tillgängligt som möjligt. Alla elever, oavsett grad och art av
funktionsnedsättningar, har en grundläggande mänsklig rättighet att genom kommunikation påverka
sina egna livsvillkor. Det betyder bland annat att de ska erbjudas en god kommunikativ miljö även på
skolhälsovårdsmottagningen.
Kommunala gymnasieskolan
Utifrån bilaga 12 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för
heltidsanställda skolsköterskor läsåret 09-10 är 670 med en spridning från 486 till 1 433. För
skolläkarna är motsvarande medianvärde 13 460 med en spridning 10 907 till 19 440.
Det är bara 3 av 16 skolor som uppnår målet för personalresurser enligt måldokumentet för
skolsköterskor. Det är fortfarande en stor brist på skolläkarresurser.
Under hösten 2009 gjordes stora neddragningar på skolskötersketjänsterna och det finns nu två skolor
som har mer än1000 elever per heltidsanställd skolsköterska och två skolor som har över 800 elever
per heltidsanställd skolsköterska. Om skolhälsovården skall kunna hålla den höga kvalitén som
kommunstyrelsen i Göteborg bestämt, behöver det tillföras mer resurser.
Gymnasiesärskolan
Inom de gymnasiesärskolor som benämns Slottsbergsgymnasiet, har med korrigering en
heltidsanställd skolsköterska 605 elever och en heltidsanställd skolläkare 3 872 läsåret 2009-2010.
Elevantalet är mycket högt speciellt för skolsköterskan. Eleverna är spridda på många enheter,
elevhälsoarbetet är intensivt med tanke på elevernas förberedelser inför vuxenlivet. Många elever har
flerfunktionsnedsättningar av olika grad och för dem är behovet av omvårdnad mycket stort.
16
Vad händer 2011 ?
HPV-vaccination
Vår förhoppning är att HPV-vaccinationerna till flickor födda 1999 och senare kan komma igång
senast vid höstterminstarten 2011. Beslut från Kammarrätten kommer den 10 april 2011 om huruvida
den nationella upphandlingen av vaccinet är godkänd eller ej. Om upphandlingen godkänns så innebär
det att det utökade vaccinationsuppdraget som vi beskrev i förra årets årssammanställning gäller och
att behovet av skolsköterskeresurser är fortsatt stort. Man behöver också räkna med att extra
skolläkartid kommer att behövas pga. att det uppstår en hel del frågor runt det nya vaccinet.
Framtidens elevhälsa
I den nya Skollagen som träder i kraft från 1 juli 2011 beskrivs den samlade elevhälsan. Det finns då
lagstöd för samtliga professioner i elevhälsan (psykolog, kurator, skolsköterska, skolläkare och
specialpedagogisk kompetens). Elevhälsan skall främst vara hälsofrämjande och förebyggande och
grunduppdraget är att tillföra den kompetens i skolan som gör att eleverna uppnår de pedagogiska
målen. I dokumentet Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborg antagen 3 november
2010 anges att elevhälsan i Göteborg dessutom skall arbeta utredande.
Skolhälsovården som begrepp finns inte i den nya skollagen. Skolsköterskan och skolläkaren beskrivs
som elevhälsans medicinska insatser. Historiskt så är skolhälsovården en fortsättning på
barnhälsovården/BVC. Både BVC och skolhälsovården är ca 100-åriga varumärken som symboliserar
barnperspektiv och barns och ungdomars hälsa. Vi är båda hälso- och sjukvårdsverksamheter som
arbetar med hälsoövervakning via våra respektive basprogram. Våra arbetsuppgifter och regelverk är
tydliga men behöver förstås reformeras. För den samlade elevhälsan finns ännu inget tydligt uppdrag
eller regelverk på nationell nivå. Varken skolhälsovården eller elevhälsan är likvärdig över landet. Det
har Socialstyrelsen uppmärksammat genom olika rapporter.
Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram vägledningsdokument för elevhälsan.
Arbetet påbörjades i under hösten 2010. Skolverket, och representanter för samtliga elevhälsans
professioner inklusive skolledarförbundet och de båda lärarförbunden är delaktiga i arbetet som
beräknas vara slutfört 2013. Skolhälsovårdsöverläkaren finns med i arbetsgruppen. Skolhälsan följer
med stort intresse och kommer att rapportera utvecklingen med framtidens elevhälsa.
Måldokument för skolhälsovården och Ledningssystem
I väntan på nationella vägledningsdokument för elevhälsan så gäller förstås Socialstyrelsens riktlinjer
för skolhälsovården från 2004. (Om inte dessa skulle gälla kommer elevernas hälsa inte att kunna
följas på ett enhetligt sätt i landet). Där beskrivs bland annat basprogram och prioriterade områden för
skolhälsovården. Likaså gäller Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem inom hälso- och
sjukvård – God Vård. Skolhälsan har under 2010 arbetat fram ett nytt Måldokument för
skolhälsovården liksom ett nytt Ledningssystem (fd kvalitetssytem). För att få likvärdig skolhälsovård
för eleverna behöver naturligtvis även dessa dokument tas politiskt av vårdgivaren, Kommunstyrelsen.
Skolhälsovård friskolor
Vi anser att det är fullkomligt självklart att elever i friskolor också ska få en likvärdig elevhälsa och
skolhälsovård. Så är långtifrån fallet. Samtidigt som friskolekoncerner går med enorma vinster så
saknas elevhälsoresurser i många friskolor. Skolhälsan kommer under 2011 ha större ambitioner än
tidigare att följa upp skolhälsovården på friskolorna. Det Måldokument och Ledningssystem som KS
tar kan friskolorna också följa.
Vi kommer också stödja utvecklingen att friskolor går samman och utser gemensamma MLA. Det
skulle säkra kvaliteten.
TACK!
Vi vill till sist återigen tacka alla engagerade och kunniga skolsköterskor och skolläkare för det fina
samarbetet och den värdefulla feedback som vi får av er.
17
Bilaga 1
Stadsdel
Askim
Underlag till andel elever som har övervikt+fetma
År 0
År 4
År 8
99%
98%
97%
Backa
94%
71%
89%
Bergsjön
96%
89%
89%
Biskopsgården
87%
97%
51%
Centrum
99%
100%
94%
Gunnared
97%
100%
87%
Frölunda/Högsbo
100%
100%
92%
Härlanda
56%
100%
100%
Kortedala
99%
97%
97%
Kärra/Rödbo
100%
100%
100%
Linnéstaden
87%
94%
79%
Lundby
91%
100%
62%
Lärjedalen
96%
94%
90%
Majorna
82%
97%
62%
Södra Skärgården
98%
100%
96%
Torslanda
84%
99%
70%
Tuve/Säve
89%
100%
69%
Tynnered
98%
99%
96%
Älvsborg
80%
86%
Örgryte
87%
97%
94%
Friskolor
78%
73%
63%
Friskolor,gymnasiet
Gy år1
88%
18
ki m
Ba
c
B
Bi
e r ka
sk
g
op s jö
sg n
år
Fr
C e d en
öl
un
n
d a tr u m
/H
G ö g sb
un o
na
H ä r ed
r la
Ko nd
a
K ä r te d
r r a a la
L i /R ö
nn db
és o
ta
d
Lu en
Lä nd b
r je y
da
Sö
M le n
dr
aj
a
or
Sk
n
är
gå a
To rd
r s en
T u l and
ve a
/S
T y äv e
nn
Äl ered
vs
bo
Ö rg
rg
ry
te
As
As
ki
m
Ba
ck
a
Bi Ber
gs
sk
op
jö
sg n
år
de
Fr
n
ö l Ce
n
un
t
da rum
/H
ög
s
G
un bo
na
re
H
är d
la
n
Ko d a
rte
Kä
da
rr
la
a/
R
öd
Li
nn
b
és o
ta
de
Lu n
nd
Lä
b
rje y
da
Sö
le
dr
M n
a
aj
S
or
kä
na
rg
år
d
e
To
rs n
la
Tu nd
ve a
/S
Ty äv e
nn
er
Äl ed
vs
bo
r
Ö g
rg
ry
te
Bilaga 2
Andel elever i förskoleklass med övervikt + fetma lå 09-10, kommunala skolor
35%
30%
25%
20%
Flicka
15%
Pojke
10%
5%
0%
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i åk 4 med övervikt+fetmalå 09-10 , kommunala skolor
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Flicka
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
19
Bilaga 2
Andel elever i åk 8 med övervikt+fetma lå 09-10, kommunala skolor
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Flicka
Be c ka
rg
s
ps jön
gå
rd
Fr
C e en
öl
un
n
d a tr u
/H m
ö
G gsb
un o
na
H ä r ed
r la
Ko n d
a
Kä r te d
r r a a la
/
Li R öd
nn
és bo
ta
d
Lu en
n
Lä d b
r je y
da
Sö
l
dr
M en
a
aj
Sk
o
är r na
gå
T o r de
rs n
l
T u and
ve a
/S
T y äv
nn e
er
Ö ed
rg
ry
te
Bi
sk
o
Ba
As
ki m
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i friskolorna med övervikt+fetma lå 09-10
16%
14%
12%
10%
Flickor
8%
Pojkar
6%
4%
2%
0%
fk
åk 4
åk 8
år 1gy
20
Bilaga 3
Underlag till andel elever i år 4 ,år 8 och gy,år 1 som besvarat
hälso- och ohälsotalen
Stadsdel
År 4
År 8
gy, år 1
59%
47%
Askim
Backa
73%
95%
Bergsjön
89%
94%
Biskopsgården
66%
41%
Centrum
97%
98%
Frölunda/Högsbo
72%
90%
Gunnared
100%
88%
Härlanda
100%
100%
Kortedala
99%
97%
Kärra/Rödbo
100%
100%
Linnéstaden
31%
82%
Lundby
64%
62%
Lärjedalen
85%
63%
Majorna
97%
58%
Södra Skärgården
100%
98%
Torslanda
54%
84%
Tuve/Säve
100%
47%
Tynnered
100%
96%
Älvsborg
86%
26%
Örgryte
97%
94%
63%
Gymnasiet
Friskolor
Friskolor,gy
73%
63%
88%
21
Bilaga 4
Andel elever i år 4 med goda kostvanor lå 09-10, kommunala skolor
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Flicka
n
år
d
Fr
C en
öl
u n ent
ru
da
m
/H
ö
G gsb
un o
na
H ä r ed
r la
Ko nd a
K ä r te d
r r a a la
-R
öd
Lu b o
n
Lä d b
r je y
da
Sö
l
M en
dr
aj
a
or
Sk
n
är
gå a
T o r de
rs n
l
T u and
ve a
-S
T y ä ve
nn
e
Äl red
vs
bo
Ö rg
rg
ry
te
a
s jö
ck
rg
Bi
sk
op
sg
Be
Ba
As
ki m
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i år 8 och år 1gy med goda kostvanor lå 09-10,
kommunala skolor
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Flicka
s jö
Fr
Ce n
öl
nt
un
ru
da
m
/H
ög
G sbo
un
na
r
H ä ed
rla
n
Ko d a
r te
Kä
d
rr a a la
-R
ö
Li
nn db o
és
ta
de
Lu n
n
L ä d by
rje
da
len
Sö
M
dr
a
a
S k j or n
a
är
gå
rd
T o en
rs
la
n
T y da
nn
er
ed
Ö
rg
ry
G
ym te
na
sie
t
rg
Be
Ba
c
ka
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
22
Bilaga 5
Andel elever i år 4 som motionerar utöver skolidrotten lå 09-10, kommunala skolor
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Flicka
gå n
rd
Fr
C e en
öl
un
n
d a tr u m
/H
ö
G gsb
un o
na
H ä r ed
r la
Ko nd a
K ä r te d
r r a a la
-R
öd
Lu b o
n
Lä d b
r je y
da
Sö
l
M en
dr
aj
a
or
Sk
n
är
gå a
T o r de
rs n
l
T u an d
ve a
-S
T y äve
nn
e
Äl red
vs
bo
Ö rg
rg
ry
te
a
s jö
ck
ps
rg
Bi
sk
o
Be
Ba
As
ki m
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i år 8 och år 1gy som motionerar utöver skolidrotten lå 09-10,
kommunala skolor
120%
100%
80%
Flicka
60%
Pojke
40%
20%
Be
Ba
ck
a
rg
s jö
Fr
Ce n
öl
nt
un
ru
da
m
/H
ög
G sbo
un
na
r
H ä ed
r la
n
Ko d a
r te
Kä
d
r r a a la
-R
ö
Li
nn d bo
és
ta
de
Lu n
n
Lä d by
rje
da
le
Sö
M n
dr
aj
a
or
Sk
na
är
gå
r
T o de n
rs
la
n
T y da
nn
er
e
Ö d
rg
ry
G
ym te
na
sie
t
0%
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
23
c
Be ka
rg
s jö
Fr
Ce n
öl
nt
un
ru
da
m
/H
ög
G sbo
un
na
r
H ä ed
r la
n
Ko d a
r te
Kä
d
r r a a la
-R
ö
Li
nn dbo
és
ta
de
Lu n
n
Lä d by
r je
da
le
Sö
M n
dr
a
a
jo
Sk
rn
a
är
gå
r
T o den
rs
la
n
T y da
nn
er
e
Ö d
rg
G r y te
ym
na
sie
t
Ba
sk
o
Be
ki m
rg
ck
a
s jö
ps
gå n
rd
Fr
C e en
öl
un
n
da tr u m
/H
ö
G gsb
un o
na
H ä r ed
r la
Ko n d a
K ä r te d
r r a a la
-R
öd
Lu bo
n
Lä d b
r je y
da
Sö
l
M en
dr
aj
a
o
Sk
rn
är
gå a
T o r de
rs n
l
T u and
ve a
-S
T y äve
nn
e
Äl red
vs
bo
Ö rg
rg
ry
te
Bi
Ba
As
Bilaga 6
Andel elever i år 4 med god sömn lå 09-10, kommunala skolor
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Flicka
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i år 8 och år1gy med god sömn lå 09-10, kommunala skolor
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Flicka
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
24
Bilaga 7
Andel elever i år 4 som uppger att de ofta har huvudvärk lå 09-10, kommunala skolor
25%
20%
15%
Flicka
10%
Pojke
5%
ck
a
sk rgs
op
jö
sg n
år
d
Fr
C e en
öl
n
un
d a tr u m
/H
ö
G gsb
un o
na
H ä r ed
rla
Ko n d a
Kä r te d
rr a a la
-R
öd
Lu bo
n
Lä d by
r je
da
Sö
le
dr
M n
aj
a
o
Sk
är r na
gå
T o r de
rs n
l
T u and
ve a
-S
T y äve
nn
e
Äl red
vs
bo
r
Ö g
rg
ry
te
Bi
Be
Ba
As
ki m
0%
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i år 8 och år 1gy som uppger att de ofta har huvudvärk lå 09-10,
kommunala skolor
30%
25%
20%
Flicka
15%
Pojke
10%
5%
Fr
Ce
öl
nt
un
ru
da
m
/H
ög
G sbo
un
na
r
H ä ed
r la
n
Ko d a
r
Kä te d a
rra
la
-R
ö
Li
nn dbo
és
ta
de
Lu n
nd
b
Lä
rje y
da
le
Sö
M n
dr
a
jo
a
rn
Sk
a
är
gå
rd
T o en
rs
la
n
T y da
nn
er
e
Ö d
rg
ry
G
ym te
na
sie
t
n
s jö
rg
Be
Ba
ck
a
0%
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
25
Bilaga 8
Andel elever i år 4 som uppger att de ofta har ont i magen lå 09-10,
kommunala skolor
30%
25%
20%
Flicka
15%
Pojke
10%
5%
As
ki
m
Ba
ck
a
Bi Ber
gs
sk
op
jö
sg n
år
de
Fr
n
ö l Ce
nt
un
da rum
/H
ög
sb
G
un o
na
re
d
H
är
la
nd
Ko
a
r
Kä ted
al
rr
a
aR
öd
b
Lu o
nd
Lä
b
rje y
da
Sö
le
dr
M n
a
aj
S
or
kä
na
rg
år
To den
rs
la
Tu nd
ve a
-S
Ty äve
nn
er
Äl ed
vs
bo
rg
Ö
rg
ry
te
0%
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i år8 och år 1gy som uppger att de ofta har ont i magen lå 09-10,
kommunala skolor
35%
30%
25%
20%
15%
Flicka
Pojke
10%
5%
Ba
c
Be ka
rg
s jö
n
Fr
C
en
öl
un
tr u
da
m
/H
ög
G sbo
un
na
r
H ä ed
r la
n
Ko d a
r te
Kä
d
r r a a la
-R
ö
Li
nn dbo
és
ta
de
Lu n
n
Lä d by
r je
da
len
Sö
M
dr
aj
a
or
Sk
na
är
gå
T o r den
rs
la
T y nda
nn
er
e
Ö d
rg
G r y te
ym
na
sie
t
0%
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
26
Bilaga 9
Andel elever i år 4 som uppger att de ofta är trötta lå 09-10, kommunala skolor
35%
30%
25%
20%
Flicka
15%
Pojke
10%
5%
n
år
d
Fr
C en
öl
u n e n tr
um
da
/H
ög
G sb
un o
na
H ä r ed
r la
Ko n d a
K ä r te d
r r a a la
-R
öd
L u bo
n
Lä d b
r je y
da
Sö
l
M en
dr
aj
a
or
Sk
n
är
gå a
r
T o de
rs n
l
T u and
ve a
-S
T y ä ve
nn
e
Äl red
vs
bo
Ö rg
rg
ry
te
a
s jö
ck
Bi
sk
op
sg
Be
rg
Ba
As
ki m
0%
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
Andel elever i år 8 och år 1gy som uppger att de ofta är trötta lå 09-10, kommunala
skolor
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Flicka
sj
C e ön
n tr
nd
um
a/
Hö
G u g sb
nn o
ar
H ä ed
r la
Ko nd a
r
K ä te d a
rra
la
Li n R öd
né bo
st a
d
Lu en
nd
b
Lä
r je y
da
le n
Sö
M
dr
a
j or
aS
na
kä
rg
å
T o r de
r sl n
a
T y nda
nn
ere
Ör d
g
G y r y te
mn
as
ie t
rg
Fr
ö lu
Be
Ba
ck
a
Pojke
När elevunderlaget varit mindre än 50% har vi valt att inte redovisa statistiken
27
Bilga 10
Andel elever med goda kostvanor, motionsvanor och god nattsömn i
friskolorna lå 09-10
100%
90%
80%
70%
60%
Goda kostvanor
50%
Motionerar på fritiden
40%
God nattsömn
30%
20%
10%
0%
flickor
år4
flickor
år8
flickor
år1gy
pojkar
år4
pojkar
år8
pojkar
år1gy
Andel elever som uppger att de ofta har huvudvärk, ont i m agen och
ofta är trötta i friskolorna lå 09-10
40%
35%
30%
25%
ofta huvudvärk
20%
ofta ont i magen
15%
ofta trötta
10%
5%
0%
flickor
år4
flickor
år8
flickor
år1gy
pojkar
år4
pojkar
år8
pojkar
år1gy
28
Bilaga 11
SDF
Gunnared
Lärjedalen
Kortedala
Bergsjön
Härlanda
Örgryte
Centrum
Linnéstaden
Majorna
FrölundaHögsbo
Älvsborg
Askim
Tynnered1
Södra Skärgården
Torslanda
Biskopsgården
Lundby
Tuve/Säve
Backa
Kärra/Rödbo
Läsåret 09-10
Antal elever/heltidsanställd
Antal elever/heltidsanställd skolläkare
skolsköterska
Utan korrigering Korrigering för
Utan
Korrigering för
invandrarbakgrund korrigering
invandrarbakgrund
och särskola
och särskola
347
495
9 559
13 650
411
568
6958
9604
477
596
12 609
15 771
332
488
3 328
4 754
499
543
4560
4962
459
509
4327
4800
465
537
6771
7806
521
574
8305
9149
459
508
10 680
11 814
364
460
7013
8865
511
534
9856
10140
633
663
13388
14019
474
571
7006
8440
538
544
11877
12025
437
444
5445
5535
367
510
9038
12 916
467
553
10 809
12 818
429
498
7608
8843
468
582
11 485
14 285
484
529
8 882
9 707
1
Kannebäcksskolan för döva - och hörselskadade elever har 109 elever per heltidsanställd
skolsköterska och 2400 elever per heltidsanställd skolläkare. Detta är en skola för
hörselskadade och dövstumma elever
29
Bilaga12
Läsåret 09-10
Antal elever/heltidsanställd
Antal elever/heltidsanställd skolläkare
skolsköterska
UBF
Utan korrigering
Korrigering för
Utan korrigering Korrigering för
invandrarbakgrund
invandrarbakgrund
Angered1
415
497
11250
13460
Bräcke
466
486
18620
19440
Burgården
606
670
11640
12864
Ester Mosesson
793
818
10573
10907
Frölunda
1340
1433
11780
12680
Hvitfeldtska
582
633
18610
20240
IHGR
634
708
12 680
14 160
Katrinelund
718
821
16747
19147
2
MTG
935
1020
YTC
605
643
12093
12853
Munkebäck
616
657
12720
13573
Polhem
644
703
12880
14027
Schillerska
880
918
17600
18360
Frölunda YFC3
352
437
9387
11653
SFC3
432
555
11520
14787
1
Riksgymnasiet för Rörelsehindrade ungdomar har sina lokaler i Angeredsgymnasiet. Eleverna ingår i
skolsköterskans och skolläkarens elevunderlag.
2
MTG´s elever ingår i skolläkarens elevunderlag på Frölundagymnasiet.
3
Frölunda YFC och SFC har en särställning då samtliga elever saknar godkända betyg från
grundskolan för att kunna söka till de nationella programmen
30