Transcript Telia Sonera växlar upp

din tidning om företagshälsa från ab previa nr 4/2010
nyhet: sjukvårdsförsäkring
Previa lanserar en
snabbare väg till vård
Aktivitet för bättre hälsa
Lantmännen mobiliserar
sig för bättre hälsa
Sov gott
Så segrar du över
sömnsvårigheterna
Agneta von Segebaden,
Senior Adviser Health
and Safety på Telia
Sonera, tar ett nytt
grepp på det hälsofrämjande arbetet.
Telia Sonera
växlar upp
medarbetarna får hjälp till ett hälsosammare liv
prima nr 3 2009
1
Innehåll
prima
tema strategiskt hälsoarbete
02. Besvär i rygg och nacke leder
ofta till sjukskrivning om inte
symptomen åtgärdas tidigt. Inaktivitet är ett annat gissel som
kan få konsekvenser för arbetsförmågan hos stora grupper.
04. Lantmännen driver en sys-
tematisk friskvård över hela
koncernen. Bland annat ingår att
uppmuntra medarbetarna till ett
aktivare liv.
08. Medarbetarna i riskgruppen
på Telia Sonera fick stöd att
förbättra sin kondition och sitt
hälsoläge. Resultatet visade sig
i sparade kostnader för företaget
och friskare medarbetare.
11. Bristande kunskap om arbets-
miljöfrågor är ett problem på
många håll. En ny kurs med
praktiska övningar ökar engagemanget och kunskapen.
12. Över 11 procent av befolkningen
lider av svåra sömnproblem
enligt sömnforskaren Torbjörn
Åkerstedt. Han delar med sig av
rönen som ger en god sömn och
tillräcklig återhämtning.
14. Långt in i tunneln som ska leda
Tvärbanan genom Stockholm
håller teknikerna noga koll på
sprängningar, buller och dålig
luft. Att hantera denna riskmiljö
är en del av deras vardag.
18.Så kan Previa bidra med strategiska och hälsofrämjande
insatser.
previa prima
ansvarig utgivare harald abelin
redaktion katrin malm,
evalena andersson
produktion spoon publishing ab
omslagsfoto jesper frisk
tryck sandvikens tryckeri ab
issn 1651 – 8063
välkommen att kontakta prima via:
[email protected]
www.previa.se
2
prima nr 3 2009
Minska frånvaron
med tidiga insatser
Rygg- och nackbesvär står för en tredjedel av alla
långtidssjukskrivningar. Men forskning visar att
tidiga insatser och ett systematiskt hälsoarbete
kan halvera den grupp medarbetare som ligger i
riskzonen. text peter wiklund de senaste decennierna har kraven och förväntningarna på arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön stadigt trappats upp. Ett av områdena som har
hamnat i fokus är den fysiska arbetsmiljön. Det är
naturligt eftersom omkring en tredjedel av långstidssjukskrivningar orsakas av det som kallas ”icke-specifika rygg- och nackbesvär”. Det som tidigare kallades
belastningsskador, eller ”ont i ryggen” kort och gott –
utan att det finns någon ryggskada i botten.
Men metoderna för hur arbetsmiljön ska kunna
förbättras har inte hängt med i upptrappningen. Nu
har det dock kommit verktyg som är användbara och
tillgängliga. Det hävdar Irene Jensen, professor på Institutionen för folkhälsa vid Karolinska Institutet.
– Jag vet att många arbetsgivare har varit frustrerade över att inte veta hur de ska kunna leva upp till
dessa krav från myndigheter och förväntningar från
medarbetare, säger hon.
Forskningen kring de här frågorna har intensifierats och bland annat resulterat i olika konkreta
råd, som att det gäller att hantera ett smärtproblem
snabbt. Enligt Irene Jensen har vården och arbetsgivarna cirka två månader på sig att kunna bidra effektivt. Tar det längre tid ökar risken för att patienten
fastnar i smärta och sjukskrivning.
– Grunden för att komma till rätta med problemen
är att ha ett systematiskt och vetenskapligt kvalitetssäkrat hälsoarbete på arbetsplatsen, med regelbundna
avstämningar om hälsoläget.
irene jensen berättar om ett speciellt projekt där
man studerat effekterna av ett sådant systematiskt
hälsoarbete. Resultatet blev bland annat att gruppen
som ”låg i riskzonen för att få besvär” minskade med
hela 60 procent.
– På organisationsnivå gäller det att i ett tidigt
skede involvera medarbetarna i det arbetsmiljö- och
irene jensen är
professor på Insti­
tutionen för folkhälsa vid Karolinska
Institutet.
hälsoarbete som rör deras situation. Gör man det till
en gemensam fråga, får man snabbt ett engagemang –
och givetvis ett mycket snabbare resultat, säger hon.
en annan konkret åtgärd som Irene Jensen
lyfter fram är att göra det enkelt för medarbetarna att
komma i kontakt med företagshälsovården.
– Man ska alltså inte krångla till det
med exempelvis ett remissystem
som går genom chefen.
Enligt Irene Jensen har det
kommit fram att en kombination av dessa båda
åtgärder – involvering
av medarbetarna och
lättillgänglig företagshälsovård – kan leda till
att medarbetarnas prestationsförmåga ökar
med så mycket som tio
procent.
– Man ska vara medveten om att alla medar-
betare inte har full prestationsförmåga, som följd
av exempelvis kroniska sjukdomar som astma eller
reumatiska besvär. Inte minst i deras fall är en sådan
prestationshöjning ytterst värdefull. Och man kan ju
överhuvudtaget snabbt se hur lätt en satsning av det
slaget kan bli lönsam.
Irene Jensen är också inne på linjen att delar av
ansvaret för det hälsofrämjande arbetet ligger hos de
enskilda medarbetarna.
– Som individ har man ett ansvar att ”hålla i gång”.
Vi lever i ett inaktivt samhälle, så rörelse är många
gånger den bästa lösningen på fysiska problem. Visst
kan man ha anledning att ta värklindrande tabletter
eller gå till exempelvis en kiropraktor när man har
akuta besvär, men man ska se till att komma tillbaka
till arbetet så fort som möjligt. Heltidssjukskrivna
med ryggont mår sämre än de som arbetar.
»Rörelse är många
gånger den bästa lösningen
på fysiska problem«
en tredjedel har inte
tillräckligt bra kondition
En tredjedel av alla heltidsarbetande män har inte
en tillräcklig syreupptagningsförmåga för att klara
av att vara fullt presterande en hel arbetsdag.
Det gäller inte bara fysiskt krävande uppgifter utan
även vanligt kontorsarbete. Och problemet beror
inte på sjukdom, det handlar om i övrigt fullt friska
individer.
– Det är alltför många, såväl män som kvinnor,
som ligger under de acceptabla nivåerna för syreupptagningsförmåga. Det visar sig när man kopplar
på en sådan mätning på ett vanligt konditionstest. Även om man har ett rörligt arbete eller till
och med ett arbete med tunga lyft kan man vara
tvungen att se till att förbättra den här delen av sin
fysiska förmåga, säger Lotta Rahm som är hälso­
utvecklare på Previa.
Lösningen handlar om att motionera mer.
– Syreupptagningsförmågan hänger ihop med
muskulaturen i hjärtat. Och precis som andra muskler måste den tränas regelbundet.
Ansvaret för att få medarbetarna att motionera
ligger delvis hos ledningen, som bör se till att
erbjuda förmånliga möjligheter till exempelvis träningspass. Men även medarbetarna har ett ansvar
att ta tillvara möjligheterna.
På de följande sidorna kan du läsa om hur Telia
Sonera och Lantmännen arbetar för att förbättra
medarbetarnas kondition och minska sjukfrånvaron.
Lantmännen
bryter mönster
Lantmännens medarbetare i Klintehamn på Gotland har kraftigt
förbättrat sin livsstil, ork och hälsa det senaste året. Bakom framgången ligger en målmedveten hälsostrategi – stabilt förankrad
i koncernledningen.
text karin arnell foto david magnusson
sedan lantmännen startade sin hälsosatsning
2006 har de på relativt kort tid kommit i gång med ett
systematiskt hälsoarbete som är förankrat i koncernledningen. Lantmännen, som är en av Nordens största
koncerner inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk, har även slagit fast i sin friskvårdspolicy att man
ska arbeta aktivt med hälsofrågor som en naturlig del
av verksamheten.
– Målet är att öka medarbetarnas hälsokompetens för att på så sätt nå en ökad frisknärvaro och
samtidigt minska antalet sjukfrånvarotillfällen och
rehabiliteringsfall, säger Pernilla Törnros, som är chef
för Gemensamma funktionen (GF) arbetsmiljö och
hälsa på Lantmännen.
Tillsammans med Mattias Melin och Claes Bergström som är friskvårdsansvariga har hon byggt upp
och leder hälsoarbetet för samtliga 10 500 anställda på
Lantmännen i totalt 18 länder.
ett sätt att få med sig ledningsgrupper och
chefer har varit att ta fram frisknyckeltal som visar
hälsostatusen och hur en förbättrad hälsostatus bidrar
till ökad lönsamhet.
– Hälsoarbetet är en lång och spännande resa
framför allt när det gäller att arbeta med länder
utanför Norden, understryker Pernilla Törnros.
För att ta reda på organisationens hälsostatus –
och därigenom kunna flytta medarbetare från en så
kallad riskgrupp till en friskgrupp – har Lantmännen
utvecklat en egen så kallad hälsoscreening som ger
indikationer på faktorer som påverkar hälsostatusen.
4
prima nr 4 2010
Exempel på riskfaktorer är rökning, fysisk inaktivitet
eller att man har en låg eller dålig självupplevd hälsa
Hälsoscreeningen är ett effektivt sätt att få en överblick över de anställdas hälsa för att först därefter fokusera på riktade insatser. Särskilda chefsutbildningar
och ett nätverk av hälsoinspiratörer är andra verktyg.
anläggningen i Klintehamn på Gotland är ett
exempel där man tagit fasta på de många fördelarna
med ett hälsofrämjande arbete. Den brukar beskrivas
»Tack vare snabba insatser
lyckades vi vända den negativa trenden«
som ett Lantmännen i miniatyr där det förekommer
allt från tillverkning av djurfoder till spannmål, utsäde och gödselhantering samt logistik och marknad.
Sedan 2007 har de drygt 30 medarbetarna i Klintehamn genomgått tre hälsoscreeningar. Av dessa framgår att dålig kondition, övervikt och stress är några av
de vanligaste problemen.
Vid den andra hälsoscreeningen 2009 märktes en
tydlig försämring av resultatet. Den förklarades till
stor del av en tuff period med mycket stress i samband med att nya system skulle införas.
– Tack vare snabba insatser och genom att våga
prioritera friskvårdsarbetet lyckades vi vända den
negativa trenden. Till följd av det fick vi också väldigt
på lantmännens
anläggning i Klinte­
hamn har antalet
medarbetare som
motionerar regelbundet fördubblats
genom gemensamma aktiviteter.
prima nr 4 2010
5
UNgefär 30 personer
arbetar vid Lantmännens
anläggning i Klintehamn.
Här passar Tord Wiman på
att njuta av dagsljuset.
pernilla törnros,
Claes Bergström och
Mattias Melin samarbetar
kring koncernens
hälsosatsning.
goda resultat i den senaste hälsoscreeningen i våras,
säger Susanne Pettersson, platschef i Klintehamn.
För att hjälpa medarbetarna att ta tag i sin situation tog man hjälp av bland andra en extern sjukgymnast och en dietist från AXA Sports Club, som är en
del av Lantmännen.
– Förutom kostrådgivning har vi stöttat med en
rad olika aktiviteter att prova på, som till exempel
stavgång och rygg- och knägympa, säger Susanne Pettersson, som också såg till att hela personalen fick var
sitt par gångstavar.
gensvaret lät inte vänta på sig och under våren
samlades varje vecka en grupp för en gemensam
stavgångsrunda efter jobbet. Det bidrog bland annat
till att antalet medarbetare som motionerar regelbundet mer än fördubblades på ett år. Under samma tid
uppgav personalen också att deras kost- och sovvanor
förbättrades och att de inte lika ofta var stressade.
– Framför allt kunde vi förbättra det viktigaste
övergripande mätvärdet – andelen medarbetare i den
6
prima nr 4 2010
»Framför allt kunde vi förbättra det viktigaste övergripande mätvärdet – andelen
medarbetare i den så kallade friskgruppen«
så kallade friskgruppen – från drygt 47 till 71 procent,
säger Susanne Pettersson.
För att behålla de goda resultaten och nå dem som
ännu inte kommit lika långt börjar i slutet av hösten
ett nytt litet längre och mer riktat projekt som ska
pågå fram till sommaren. Det vänder sig dels till dem
som vill gå ned i vikt, dels dem som lider av stress.
– En av de allra svåraste sakerna är att ändra sitt
beteende. Därför kommer vi den här gången att ta
hjälp av en beteendevetare, säger Susanne Pettersson.
Koncernen har sedan den första januari i år Previa som sin samarbetspartner. Målet är att samtliga
anställda i Norden ska erbjudas hälsoscreening vid
minst två tillfällen under perioden 2009 till 2011.
– Previa levererar tjänster inom alla områden och
I manöverrummet:
Ulf Berg och
Jonas Höglund.
Så gjorde lantmännen i Klintehamn
de har visat en vilja att utveckla arbetssätt som kan
stödja oss som kund. Det finns också en trygghet i
deras ägandeskap och en långsiktig utvecklingsplan,
säger Claes Bergström, friskvårdsansvarig vid GF
arbetsmiljö och hälsa.
previa har påbörjat arbetet med att genomföra
hälsoscreeningar hos Lantmännen vilket inkluderar
att man mäter medarbetarnas blodtryck och kondition samt låter dem besvara en enkät om sin hälsa.
De som hamnar i en riskgrupp får komma tillbaka
på en hälsoundersökning med provtagningar.
– Vi har startat med de personer som hamnat i
riskgrupp tre, vilket kan betyda att personen är kraftigt överviktig eller får ett lågt testvärde. Men
vi kommer att fortsätta arbeta med ytterligare riktade insatser efter hälsoscreeningen, till exempel en
utökad hälsoundersökning med provtagning eller
motivations­samtal. Det kan även handla om riktade
insatser på gruppnivå såsom stresshantering, kostoch motionsföreläsningar, säger Kristina Damgård
Utmaningen: Den första hälsoscreeningen 2007 visade ett behov av att
sänka BMI-värdet, förbättra konditionen och minska stressen hos medarbetarna. Samtidigt gällde det att få dem
att inse att det är individens ansvar att
ta hand om sig själv för att både orka
arbeta och ha en fritid.
Lösningen: En rad olika aktiviteter
och seminarier har arrangerats. Man
har bland annat tagit hjälp utifrån för
att låta personalen testa rygg- och
knägympa, stavgång och få möjlighet
till kostrådgivning.
Resultat: Den senaste hälsoscreen-
ingen visade en tydlig förbättring
inom i princip alla områden: allt från
motionsvanor till tobaksanvändande,
sov- och kostvanor, och den upplevda
stressen bland medarbetarna. Nu
ska samtliga medarbetare i Norden
erbjudas två hälsoscreeningar under en
tvåårsperiod, vilket följs upp av riktade
insatser.
LÄS MER: om Previas tjänster på
sidan 18.
Hansen, kundansvarig för Lantmännen hos Previa.
– Lantmännen vet vad de vill och är sugna på utveckling. Satsningen är beslutad i koncernledningen,
som är otroligt fokuserad och jobbar hårt med att
sprida frågorna i organisationen. Det gör dem rätt
unika i sitt sätt att arbeta med hälsofrämjande frågor,
säger hon.
prima nr 4 2010
7
Nystart
Hälften av medarbetarna har inte kondition nog för att utföra ett
stillasittande arbete – vad gör man då som arbetsgivare? Telia
Sonera bestämde sig för att ta ett nytt grepp om hälsoarbetet för
att bättre ta vara på företagets dyrbaraste tillgångar.
text helén bjurberg foto jesper frisk
med 3,2 procents sjukfrånvaro håller sig Telia
Sonera gott och väl inom ramen för vad som anses
vara ett friskt företag. Trots det har medarbetarnas
hälsoprofiler år efter år visat att många sover dåligt,
upplever sig stressade och har dålig kondition. Enligt
de senaste årens resultat har 50 procent av medarbetarna inte ens haft kondition som räknas som bra nog
för att vara stillasittande under en hel arbetsdag.
– Efter att ha sett samma resultat i flera år kände
jag att vi nu verkligen måste göra något, säger Agneta
»Vi lever hektiska liv. Många
av våra medarbetare mellan
30 och 45 år befinner sig i
en period i livet som ställer
stora krav«
von Segebaden, Senior Adviser Health and Safety på
Telia Sonera, som samtidigt inte tycker att ohälsan är
särskilt förvånande.
– Vi lever hektiska liv. Många av våra medarbetare
mellan 30 och 45 år befinner sig i en period i livet som
ställer stora krav. Att få ihop arbete, familj och alla de
krav som ställs på en är tufft.
hon tror att svårigheter att få ihop livspusslet kan vara en av förklaringarna till att större delen
av sjukfrånvaron på Telia Sonera är korttidsfrånvaro.
Men för arbetsgivaren är den typen av frånvaro mycket kostsam. Varje dag en medarbetare är hemma kostar cirka tio procent av hans eller hennes månadslön.
Och då är inte vikariekostnader inräknade.
Agneta von Segebaden tycker att arbetsgivaren
8
prima nr 4 2010
har ett ansvar att stödja sina medarbetare att behålla
hälsan. Det har Telia Sonera länge gjort genom en
mängd hälsofrämjande insatser och aktiviteter, men
också genom att kartlägga medarbetarnas hälsa med
hjälp av hälsoprofiler. Agneta von Segebaden har
dock inte upplevt att hälsoarbetet varit fullständigt.
– Vi har tidigare använt oss av hälsoprofilen för att
identifiera problem hos individen, men har sedan inte
arbetat vidare strategiskt med resultaten. Jag tycker
att när man har tagit reda på vad som är fel måste
man också försöka rätta till det, för att nå såväl bättre
produktivitet som ett ökat välmående för individen
och arbetsgruppen.
det är också bakgrunden till Agneta von
Segebadens önskan om att vilja utveckla hälsoarbetet
och anledningen till att hon kontaktade Lisa Kleflund,
hälsoutvecklare på Previa, för att diskutera hur de tillsammans kunde ta ett nytt grepp om hälsoprofilerna.
– Tanken är att screeningen hädanefter verkligen
ska göra skillnad, både för medarbetarna, arbetsgruppen men också för företaget, säger hon.
Nu har det nya hälsoarbetet dragit i gång. Där
hälsoprofilen tidigare satte punkt finns numera en
fortsättning, där medarbetaren aktivt kan få stöd och
hjälp till förändring och förbättring av sin hälsa.
Först ut att testa är medarbetarna på Telia Sonera
Finans. Där har arbetet inletts, precis som tidigare,
med en inspirerande föreläsning för att väcka medarbetarnas motivation och engagemang.
Nästa steg har varit att låta medarbetarna genom­
gå själva hälsoprofilen, vilket inneburit att varje
medarbetare svarat på ett frågeformulär, gjort ett
konditions­test och en enklare hälsoundersökning.
Profilen ger en bild av vilka fysiska, mentala och
sociala resurser personen i fråga har och utifrån
agneta von segebaden
är ansvarig för hälsoarbetet
på Telia Sonera.
svaren kan man se om han eller hon behöver utveckla
några av dem.
– Har man stark profil och mycket resurser placeras man i den så kallade främjandegruppen eller
friskgruppen, har man däremot områden att arbeta
med blir man i stället placerad i utvecklingsgruppen
eller riskgruppen, förklarar Lisa Kleflund.
målet är att personerna i främjandegruppen ska bibehålla sina resurser medan personerna i
utvecklingsgruppen ska utveckla sina så att de på sikt
också kan flyttas över till främjandegruppen.
Det är här de stora nyheterna i Telia Soneras hälso­
profil kommer in. Utifrån en analys och dialog med
Previas hälsocoach beslutas vilka insatser och åtgärder som ska tas för att nå den önskade utvecklingen.
»Medarbetarna är vår viktigaste resurs.
Men bara om de mår bra«
De medarbetare som placerats i utvecklingsgruppen blir också erbjudna att tillsammans med en personlig hälsocoach prata igenom sitt resultat och sätta
upp en plan och ett mål för ett individuellt förändringsarbete.
– Medarbetaren får en chans att reflektera och blir
förhoppningsvis motiverad att göra förändringar i sin
livsstil, berättar Lisa Kleflund och påpekar samtidigt
att det är här en av de stora utmaningarna ligger.
Studier visar att arbetsgivaren kan tjäna upp mot
40 000 kronor per år på att en person flyttas från utvecklingsgruppen till främjandegruppen.
prima nr 4 2010
9
motivation är nyckeln
för att få medarbetarna på Telia
Sonera att förbättra sin hälsa.
SÅ GÖR TELIA SONERA
»När man har tagit reda på vad som är
fel måste man också försöka rätta till
det, för att nå såväl bättre produktivitet
som ett ökat välmående«
– Så förutom att det naturligtvis är en stor hälsovinst för individen, så ligger det verkligen i arbetsgivarens intresse att medarbetarna får möjlighet att
jobba upp sina resurser, menar hon.
Agneta von Segebaden håller med.
– Medarbetarna är vår viktigaste resurs. Men bara
om de mår bra, säger hon.
Efter en tids förbättringsarbete får medarbetaren
erbjudande om att göra en uppföljande hälsoprofil för
att se hur hans eller hennes resurser förbättrats sedan
sist. Förhoppningen är naturligtvis både för honom
själv och för företaget att han har bytt grupp.
Även om det är för tidigt att veta, är Agneta von
Segebaden övertygad om att Telia Soneras nya hälsoarbete kommer att ge bra resultat och hon hoppas att
stödet de erbjuder kommer till nytta för många.
10
prima nr 4 2010
Telia Sonera har i flera år arbetat med hälsoprofiler,
baserade på Previas Balansprofil. Trots att sjukfrånvaron låg på en acceptabel nivå var resultatet av
hälsoprofilerna inte tillfredsställande. Många hade
till exempel allt för dålig kondition för att prestera
fullt en hel arbetsdag.
Efter genomgången hälsoprofil delas medarbetarna in i grupper där de får stöd att antingen bibehålla sina resurser eller utveckla dem och förbättra
sin hälsa. Efter en tid erbjuds de en uppföljande
hälsoprofil och målet är att de som placerats i riskeller utvecklingsgruppen ska kunna byta grupp.
LÄS MER: om Previas tjänster på sidan 18.
så mäts kondition
I konditionstestet som görs i hälsoprofilen får
man fram ett testvärde som visar syresättningen i
blodet. Låg syresättning gör att man tappar i ork
och effektivitet. Man får mjölksyra som leder till
försämrad arbetsförmåga och tankeverksamhet
och därför har konditionen stor betydelse även för
människor med stillasittande arbete.
Utbildade för utmaningar
Nästan hälften av arbetsplatserna fick underkänt
i sina kunskaper om arbetsmiljö vid Arbetsmiljö­
verkets inspektion. Men på Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning har man valt att satsa
ordentligt. text helén bjurberg foto samir soudah
arbetsmiljölagen är tydlig. Där står att
chefer och arbetsledare ska ha tillräcklig kunskap och
kompetens för att kunna leva upp till kraven på en
god arbetsmiljö, såväl psykisk som fysisk. Men av
1 600 arbetsplatser som inspekterats under hösten
fick 700 anmärkning på grund av bristande kunskaper. Offensiven var ett led i EU:s arbetsmiljövecka,
med temat »ett hållbart arbetsliv«.
för utbildningens bredd har Previa erbjudit
»Jag känner mig bättre rustad
i allt från skyddsronderna
till svåra samtal«
Ofta införskaffas kunskaperna om arbetsmiljö genom kortkurser i arbetsmiljölagstiftningen. Man får
veta vad som krävs, men kanske inte alltid hur man
når dit. På Häger­sten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning resonerar man dock annorlunda och tar sig tid
för fördjupning.
– Vi upplevde att dessa kurser inte var ultimata
för våra medarbetare och hade en tanke om att vi
ville verklighetsförankra dem mer, säger Yvonne
Goldberg, personalchef på Hägersten-Liljeholmens
stadsdelsförvaltning.
I stället för att bara skumma på ytan ville Yvonne
Goldberg att hennes medarbetare skulle få gå till
botten med de problem de upplevde fanns på deras
arbetsplatser. Därför skräddarsydde Previa en arbets­
miljöutbildning, som förutom föreläsningar även
skulle ge utrymme för deltagarnas egna reflektioner.
Med hjälp av exempel ur verkligheten och hemuppgifter fick deltagarna omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiskt handlande.
enhetschefen karl löfgren och skyddsombudet Alganesh Tesfaldet från Liljeholmens dagliga
verksamhet är två av de medarbetare som gått stadsdelens nya arbetsmiljöutbildning. De två kollegorna
är mycket nöjda med de verktyg kursen gett dem.
– Jag känner mig bättre rustad i allt från skyddsronderna till konflikthantering och svåra samtal
efter utbildningen, säger Karl Löfgren som tycker att
arbetsmiljökunskap är en färskvara som alla borde ta
chansen att fräscha upp med jämna mellanrum.
Alganesh Tesfaldet håller med:
– Att lyfta svåra frågor som exempelvis missbruk
hos en medarbetare är nyttigt. Det gör att jag är bättre
mentalt förberedd den dag jag eventuellt stöter på
problemet, säger Alganesh Tesfaldet.
För Ingela Klingvall, arbetsmiljöingenjör på Previa
och en av huvudpersonerna bakom den nya arbetsmiljöutbildningen har målet för kursen varit tydligt:
– Om vi lyckas väcka nyfikenhet hos deltagarna
och få dem att känna att de verkligen vill arbeta med
de här frågorna och inte bara måste för att det är lagstiftat så, då har vi lyckats.
skyddsombudet Alganesh
Tesfaldet och enhetschefen Karl Löfgren, på
Liljeholmens dagliga verksamhet, gick arbetsmiljö­
utbildningen tillsammans.
föreläsare med många olika typer av kompetens.
– Det var ett smörgåsbord av professioner; läkare,
ergonomer, psykologer och beteendevetare. Det gav
inte bara kursen en väldigt hög klass utan också mig
en inblick i vad Previa kan erbjuda mig som chef för
hjälp, säger Karl Löfgren.
Yvonne Goldberg tror att en viktig faktor bakom
kursens framgång har varit att den vänt sig till både
chefer och skyddsombud gemensamt och att man på
så vis får in de olika synsätten i diskussionerna.
– Vi har utvecklat en gemensam syn i de här frågorna, vilket är viktigt, säger Alganesh Tesfaldet.
Till våren fortsätter Hägersten- Liljeholmens
stadsdelsförvaltning att erbjuda sina medarbetare de
populära arbetsmiljöutbildningarna.
Ligg inte vaken
i onödan
Över elva procent av befolkningen lider av så allvarliga sömnstörningar att deras prestationsförmåga dagtid försämras. Det
visar sömnforskaren Torbjörn Åkerstedts undersökningar. Hans råd
är att sänka sin ambitionsnivå och att sätta av tid för nedvarvning.
text susanna lidström illustration lars rehnberg
trött och redo att sjunka in i drömmarnas värld
börjar tankarna på jobbet mala – hur var det med den
där senaste rapporten, vad menade chefen egentligen
och hur ska du hinna med allt som står på morgon­
dagens agenda?
Att då och då ha svårt att sova är inte ovanligt och
behöver inte leda till värre följder än tillfällig huvudvärk. Men för allt fler har svårigheterna blivit perma-
Torbjörn Åkerstedt,
forskare i beteendefysiologi på
Karolinska Institutet.
»För de flesta är det långvarig
exponering av stress som
ligger bakom problemen«
nenta. En studie som Torbjörn Åkerstedt och hans
kollegor genomförde förra året visar att 11,5 procent
av befolkningen uppfyller kraven för insomni. Det
innebär att sömnsvårigheterna har pågått minst en
månad, inträffar ett par gånger i veckan eller mer
och ger negativa effekter på funktionsförmågan
dagtid.
− För de flesta är det långvarig exponering av
stress som ligger bakom problemen, säger Torbjörn
Åkerstedt, som är professor i beteendefysiologi vid
12
prima nr 4 2010
Institutet för klinisk neurovetenskap på Karolinska
Institutet.
I sina studier har han också kunnat konstatera att
problemen är störst bland yngre och kvinnor. Mellan 1993 och 2003 fördubblades sömnproblemen i
samhället, vilket Torbjörn Åkerstedt till stor del tror
hänger ihop med de stora förändringarna på arbetsmarknaden som skedde då:
− Bortrationalisering av hjälpfunktioner och större
totalansvar på individen har på många arbetsplatser
gett en diffus situation där ambitiösa personer frestas
att ta på sig ytterligare uppgifter. Det gör att risken för
överarbete ökar kraftigt.
forskningen visar också på ett starkt samband
mellan sömnproblem och sjukdomar som depression,
utbrändhet, hjärt-kärlåkommor och diabetes.
− I dag ingår kognitiv beteendeterapi mot sömnstörningar som en central komponent vid behandling
av depression och utbrändhet. Att sova tillräckligt är
oerhört viktigt för återhämtningen, säger Torbjörn
Åkerstedt.
Hur mycket sömn man behöver varierar mellan
olika individer, men runt sju timmar är vad de flesta
kräver för att klara vardagen utan trötthet. Yngre
behöver generellt sova längre, och äldre kortare. En
tupplur på dagen kan också vara effektiv för att ta igen
förlorad nattsömn.
− Runt 30 minuter brukar vara lagom för hyfsad
återhämtning. Sover man längre är det lätt att känna
sig mosig när man vaknar, eftersom man då får mer
djupsömn, säger Torbjörn Åkerstedt och påpekar att
goda sovrutiner är A och O för att undvika sömnproblem.
I det ligger bland annat att hålla sig till regelbundna tider, så att kroppen levererar sömn mellan de
klockslag den vant sig vid:
− Egentligen är vi byggda för att sova mellan åtta
och fyra eller fem på morgonen. Men så fungerar ju
inte vårt samhälle längre. Och har man väl vant sig
vid att gå och lägga sig vid elvatiden på kvällen blir
den biologiska klockan inställd på det.
Torbjörns tips
för bättre sömn
• Skapa en fast rutin för sänggåendet.
• Undvik koffein, alkohol och nikotin.
• Se till att ha mörkt och svalt i sovrummet.
• Rör dig mycket fysiskt och exponera dig för ljus
under dagen.
• Minska ambitionerna för att undvika stress över
arbete och privata engagemang.
• Avsätt tid för att varva ner och ta inte med jobb
i sängen.
• Lär dig en teknik för att sluta älta problem och
tränga ut obehagliga tankar.
Läs om hur Falu
kommun hjälpte
sina medarbetare
till bättre sömn,
på nästa sida
prima
prima nr 3
nr 4 2009
2010
13
sövande kurs
Falu kommun ordnade sömnskola för medarbetarna
som ett led i sitt hälsofrämjande arbete.
falu kommun är en arbetsplats med
drygt 4 300 anställda, varav 80 procent
kvinnor, som till största delen arbetar
inom skol-, omvårdnads- och socialförvaltningarna.
– Vi visste att det fanns ett betydande antal medarbetare som hade svårt att
sova. Som en del i vårt hälsofrämjande
arbete ville vi därför erbjuda hjälp i god
tid. Om sömnbristen blir bestående
sänker den ju både medarbetarens
livskvalitet och deras arbetsprestation,
säger Lotta Gröndahl, arbetsmiljösamordnare på Falu kommun och en av
initiativtagarna till sömnskolan.
Intresselistan var fulltecknad efter
ett par dagar och 21 medarbetare gick
utbildningen som genomfördes i våras
i Previas regi. Den innehöll både en
teoretisk del, för att lära sig hur sömnbrist påverkar kropp och psyke, och en
praktisk del för att lära sig sova bättre.
Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare på
Previa, ledde
utbildningen
tillsammans med
socionomen Marita Andersson
och företagssköterskan Anders
Åsa Bokenstrand
Sjögren. En halvär hälsoutvecklare
på Previa.
dagsföreläsning
följdes upp av
sex gruppträffar som behandlade olika
teman inom allt från kost och fysisk aktivitet till vanor och medveten närvaro.
– Vi arbetade också med sömnrestriktioner och sömndagbok, säger
Åsa Bokenstrand.
Syftet med dagboken var att dokumentera hur många uppvaknanden
man haft under natten och hur länge
man sov. På det sättet kan man upptäcka mönster för hur sömnen ser ut.
Restriktionerna handlade om att gå
och lägga sig vid samma tid varje dag,
och gå upp samma tid.
– Då provocerar man kroppen att
komma tillbaka till en bra dygnsrytm
14
prima nr 4 2010
igen. Det kan vara kämpigt beroende
på jobb och sociala engagemang, men
de flesta som följde restriktionerna
uppgav att de fick en bättre sömn, säger
Åsa Bokenstrand.
Bland orsakerna till sömnstörningarna i gruppen fanns såväl störande
ljud som värk och smärta eller psykisk
stress och oro. Resultaten bland deltagarna varierade, men drygt hälften
uppgav att kursen gett dem tydligt
förbättrad sömn.
– I utvärderingen var det också
många som poängterade att det var
bra att utbyta erfarenheter och peppa
varandra. Vi är nöjda med kursen och
kommer nu att sprida detta vidare som
ett gott exempel till chefer ute i förvaltningarna, säger Lotta Gröndahl.
3 frågor till…
Britt Waller, administratör inom
Skolförvaltningen i Falun, som deltog
i sömnskolan i våras.
Varför gick du kursen?
– Jag sover ojämnt och har
periodvis många vakna timmar fram
på småtimmarna. Därför ville jag ha
lite tips och idéer kring detta.
Vad lärde du dig?
– Det var mycket tänkvärt som
kom fram. Jag kanske inte sover
så mycket bättre efter kursen, men
jag är lugnare och på så vis mår jag
bättre. Jag hetsar inte upp mig lika
mycket över de där vakna timmarna
och har insett att jag oftast klarar
mig bra med den sömn jag får.
Vilka konkreta tips fick du med
dig?
– Att hålla en jämn rytm – lägga
sig samma tid och gå upp samma
tid varje dag. Det försöker jag följa.
Och att undvika att somna i fåtöljen
framför teven på kvällarna, vilket
hände att jag gjorde förr. Sömndagboken var också en bra hjälp för att
få på pränt hur sömnen faktiskt ser
ut. Där visade det sig att jag faktiskt
sov bättre än jag trodde, vilket också
minskar stressen.
I dagsläget har man kommit drygt halvvägs
genom berget. När hela den 600 meter långa
tunneln står klar nästa sommar kommer
sammanlagt 51 000 kubikmeter berg att ha
sprängts bort.
Säker väg genom berget
Spränggaser, buller och ras – att arbeta under jord är
riskfyllt utan ett omfattande säkerhetsarbete. Men här,
under Traneberg, lämnas inget åt slumpen.
text susanna lidström foto david magnusson
tunneln som sprängs fram under Stockholms-
förorten Traneberg ska ge plats åt den spårvägsburna
Tvärbanans förlängning från Alvik till Solna. Niclas
Lindkvist, ansvarig för tunnelbygget hos entreprenören
Veidekke, berättar att säkerhetstänkandet är A och O.
Innan sprängningarna börjar har noggranna mätningar
av berget gjorts, och efter varje salva analyseras resultatet för att bedöma behovet av tätningar, förstärkningar
och liknande.
− Med god planering minimerar vi riskerna. Ingen
ska behöva jobba under ett osäkert berg, poängterar
han.
Längst in i tunneln står en gigantisk gul borrigg som
förbereder nästa sprängsalva. Bullret är öronbedövande,
men när dörren till borriggens välisolerade hytt stängs
blir det tyst. Härinne sitter borraren Jimmy Öhlin bekvämt och styr borrarmarna via bildskärm och joystick.
− När jag gick ut gruvskolan för 25 år sedan fanns
inga hytter. Då stod man ute i skramlet med både öronproppar och kåpor, berättar han.
Till den ordinarie skyddsutrustningen hör varselkläder, hjälm och skyddsskor. Ibland används även skyddsglasögon och gasmasker, exempelvis när man sprutar
betong på färdigsprängda tunneldelars väggar och tak.
Tunnelbyggen innebär risker att exponeras för
nitrösa spränggaser och kvartshaltigt damm från berggrunden. Därför finns lagkrav på hur mycket av detta
man får utsättas för.
− Vi har bistått Veidekke med arbetshygieniska mätningar av damm och gaser. Ett urval av medarbetarna
i tunneln förses under en arbetsdag med en speciell
utrustning som analyserar inandningsluften, förklarar
Roger Flodin, arbetsmiljöingenjör på Previa.
Luften i det här tunnelbygget är dock god, de högsta
uppmätta värdena låg under en tredjedel av det tillåtna
gränsvärdet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
− För höga värden av kvartsdamm innebär risk för
silikos, stendammslunga, och spränggaserna kan ge
huvudvärk. Därför är det viktigt att alltid vänta tills gaserna efter en sprängning har vädrats ut, och att vattna
ordentligt för att binda dammet när stenmassorna lastas
ut, säger Roger Flodin.
Ventilationen är väldigt viktig för arbetsmiljön i tunneln. Genom ett gult ventilationsrör som löper i taket
blåses extra friskluft in, dels när man lastar ut bortsprängda bergmassor, dels för att få ut spränggasen efter
varje avfyrad salva.
Efter en halvtimme är tunneln så pass utvädrad att
det går att gå in i den igen. Då väntar stora hjullastare på
att forsla ut runt 400 kubikmeter bortsprängt berg – allt
från grus till halvmeter stora block, vilket leder tunneln
ytterligare fem meter in i berget.
prima nr 4 2010
15
arbete för den som drabbats av skada eller
sjukdom. För arbetsgivaren innebär medarbetarnas sjukfrånvaro produktionsbortfall och höga kostnader – kostnader som i
många fall kan undvikas (vilket även visat
sig i Danmark och bekräftas i en rapport
som branschorganisationen Forsikring og
Pension tagit fram).
– Vår försäkring ger försäkringstagarna
tillgång till privata vårdgivare som kan ge
rätt vård snabbt, även specialistvård och –
när det är nödvändigt – operationer och
andra ingrepp.
SNABBARE VÅRD
MED NY FÖRSÄKRING
Kortare väntetid för vård och snabbare tillbaka i arbete
efter skada eller sjukdom. Det är några av fördelarna
med Previas nya sjukvårdsförsäkring.
previa lanserar nu en sjukvårdsför-
säkring i samarbete med Moderna Försäkringar som ger tillgång till ett stort, kvalitetssäkrat nätverk av privata vårdgivare.
Previas vd Harald Abelin menar att efter­
frågan på en privat sjukvårdsförsäkring är stor.
– Att Previa breddar sitt utbud med en
sjukvårdsförsäkring är en logisk följd av
att våra kunder vänder sig till oss med alla
typer av hälsofrågor. Nu har vi möjlighet
att även täcka behovet av primärvård. Man
kan se det som ett sätt att försäkra sig mot
onödigt lång sjukfrånvaro, säger han.
Gapet mellan den offentliga vårdens
resurser och efterfrågan på vård förväntas
öka under överskådlig framtid enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (”Framtidens utmaning”, april 2010).
Risken med det är fortsatt långa vårdköer
och att det tar lång tid att komma tillbaka i
försäkringen kan lätt anpassas till
olika organisationers storlek. Premien kan
delas i olika stora delar mellan arbetsgivare
och arbetstagare, allt efter enskilda kunders
önskemål.
Enligt Kairos Futures studie Opinion Hälsa som genomförs på uppdrag av olika aktörer inom vårdsektorn och hälsobranschen
anser allt fler att det är ett bra alternativ att
ha möjlighet att betala för att få tillgång till
snabbare vård. Studien visar att det som kanske börjat som ett utslag av ökad individualism i samhället är en inställning som märks
hos fler och fler oavsett politisk åskådning.
– För arbetsgivaren är ett erbjudande om
privat sjukvårdsförsäkring ett konkurrensmedel vid rekrytering. I dag har cirka
360 000 personer i Sverige en privat sjukvårdsförsäkring och efterfrågan ökar stadigt.
Previa blir nu det första företaget inom företagshälsa i Sverige som kan erbjuda en egen
sjukvårdsförsäkring. Erbjudandet är en del av
ett bredare och unikt koncept som kommer
att lanseras under första kvartalet 2011.
LÄS MER OM FÖRSÄKRINGEN
www.previa.se/sjukvardsforsakring
NätverkAR för hälsan
Stefan
andersson
Sophiahemmet.
16
prima nr 4 2010
Stefan Andersson, vd för Sophiahemmet Rehab
center, var en av deltagarna vid Hälsonätverkets träff
på SATS Zenit i oktober.
– Med medarbetare som dagligen arbetar med kropp
och hälsa är det ändå viktigt att tänka på deras egen
hälsa, trots att de har kunskapen. Vi deltar bland annat
i olika motionslopp för att skapa gemensamma mål att
träna för. Men hälsa är också att trivas på arbetet, att
skapa gemensam trivsel och också att ge möjlighet att
växa och styra sitt arbete.
Medlemmarna i Hälsonätverket är personer som
arbetar med hälso-, personal- och friskvårdsfrågor.
Ungefär tio gånger om året träffas de för att lyssna på
föreläsningar och för att diskutera i grupp. På den senaste träffen lyssnade de till Previas och SATS samlade
kunskap och erfarenhet inom hälsoarbete och träning.
Stadsplanerare kan bana väg för friskare
invånare. Det menar bland annat Peter Schantz,
professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet, som arbetar utifrån tesen att stadsplaneringen kan användas för att stimulera fysisk
aktivitet. Det handlar om den lågintensiva
träning som är kopplad till vardagens transporter, till exempel till och från arbetsplatsen,
och som anses mer betydelsefull än traditionell
fritidsmotion. Peter Schantz lyfter fram faktorer
i vår boendemiljö som påverkar hälsan, till
exempel närheten till mataffär och kollektivtrafik, möjligheter att cykla och förekomsten av
trottoarer.
En annan forskare som är inne på samma
tema är Erik Skärbäck, professor vid Sveriges
Lantbruksuniversitet i Alnarp, som arbetar
med att leda sambandet mellan stadsplanering
och folkhälsa i bevis. I sin forskning visar han
bland annat hur vår koncentrationsförmåga
och stressnivå kan påverkas i positiv riktning
av rekreation i gröna miljöer och han menar att
det är viktigt att dessa faktorer vägs in tidigt i
utformningen av våra städer.
De båda forskarna delade med sig av sina
teorier vid ett seminarium om kopplingen mellan stadsplanering och folkhälsa som hölls på
Chalmers i Göteborg i oktober.
Miljardnota för
arbetsskador
15 miljarder kronor – så mycket uppgick
samhällets kostnader för arbetsskador till 2008,
och det bara i den offentliga sektorn.
Siffran kommer ur en ny studie där de samhällsekonomiska konsekvenserna av arbetsrelaterade skador har kartlagts för första gången.
Kostnaderna inkluderar bland annat produktionsbortfall, socialförsäkringar, rehabilitering,
kostnader för skadeförebyggande samt fysiskt
och psykiskt lidande.
Till skillnad från många andra länder saknar
Sverige en samlad statistik över dessa kostnader
som enligt studien totalt beräknas uppgå till tre
till fyra procent av Sveriges BNP.
Källa: SVD
Sparade 13 miljoner
på rökfritt
År 2008 blev det förbjudet att röka på arbetstid
på social­förvaltningen i
Gotlands kommun. När
kommunen nu har utvärderat
beslutet visar det sig att den
ekonomiska vinsten är 13
miljoner kronor tack vare
minskad sjukfrånvaro. En
fjärdedel av medarbetarna
har minskat sin cigarettkonsumtion efter förbudet.
vd har ordet:
Vi måste våga tala om
hälsa och hållbarhet
kan god hälsa vara kontroversiellt?
Jo, det finns faktiskt tillfällen när
vårt förebyggande hälsoarbete inom
Previa tvingar oss att ta etisk ställning.
Som i fallet med vår tjänst ”Arbets­
medicinsk bedömning vid rekrytering”.
Vi har upptäckt att många kunder
efterfrågar hälsoundersökningar inte
bara för de redan anställda, utan även
för dem man funderar på att anställa.
Därför har vi utvecklat ett verktyg
att använda i samband med rekrytering. Det bygger på den traditionella
hälsoundersökningen vid anställning
men anpassas efter det lediga jobbets
innehåll. Att söka arbete är en utsatt
situation, det vet vi. Man blir intervjuad, får sin bakgrund synad och kanske
även sin personlighet bedömd i psykologtester. Vissa måste göra drogtest eller
lämna utdrag ur straffregistret.
Vi inser förstås på Previa att en
hälsoundersökning i samma läge kan
väcka ytterligare oro och frågor.
»Previas hälsotester
varken moraliserar
eller dömer ut någon«
Riskerar jag att bli bortsorterad från
kassajobbet i matbutiken för att jag är
lite överviktig? Går någon annan före
till projektledarjobbet för att hon har
bättre syreupptagningsförmåga?
Är det ett sådant hälsofixerat samhälle vi vill ha?
Mitt svar är ett tydligt nej. Det är
inte så kunskap ska användas och det är
inte så arbetsgivare ska göra sina urval.
Däremot måste vi alla ha kraften
och modet att ta en verklig diskussion om hållbarhet i arbetslivet. I till
exempel byggbranschen är det ett stort
bekymmer att så många anställda inte
håller fram till pensionen.
Jag såg härom veckan ny dansk
foto: STEFAN BOHLIN
Vi mår som vi bygger
forskning som visar att en kroppsarbetare behöver konditionsträna regelbundet på fritiden för att hjärtat ska orka
med. Är det rimligt att vi bara blundar
för det, avstår från att ta reda på fakta
och struntar i att förebygga ohälsan och
det lidande som följer?
Previas bedömningar vid rekrytering varken moraliserar eller dömer ut
någon. De ger arbetsgivaren eller rekryteringsföretaget ett underlag för att
bedöma om en kandidat på grund av
sin fysiska kapacitet och sina levnadsvanor riskerar att utsättas för påfrestningar som han eller hon inte kan klara
av i längden.
Den goda lösningen kan då bli att
anställa personen ändå och komma
överens om ett paket med förebyggande åtgärder och uppföljningar, gärna i
dialog med facket.
För mig är detta ett handfast uttryck
för etik, ansvarstagande och hållbarhet.
harald abelin
vd Previa
prima nr 4 2010
17
Så gör vi din arbetsplats friskare
Previa erbjuder rikstäckande företagshälsa och har tjänster inom ledarskap, hälsa,
arbetsmiljö och rehabilitering. Nedan ser du ett urval av våra tjänster för att ta vara på och
utveckla det friska i organisationen.
Hälsoinspiratörsutbildning
mål
Utbilda nyckelpersoner
tjänst
Utbildade nyckelpersoner på arbetsplatsen
ska ge sina arbetskamrater inspiration och
motivation att aktivt välja en bra livsstil.
Dessa personer ska se till att hålla företagets
hälsostrategi levande och är därför en viktig
kontakt mellan ledningsgrupp och arbetskamrater på företaget, men också en länk
till företagshälsovården. Previa utbildar
och definierar rollen och är behjälplig att
upprätta en handlingsplan så att hälsoinspiratörerna får struktur på sin uppgift och roll
i friskvårdsarbetet. Previas hälsoutvecklare
kan fungera som stöd och bollplank för hälsoinspiratörernas aktiva arbete.
Friskare arbetsplatser
mål
Få ett hälsostrategiskt arbetssätt
tjänst
Genom att ta fram, förankra och implementera ett hälsostrategiskt arbetssätt får
organisationen en ökad frisknärvaro och
effektivitet. Ledningen får förutsättningar
och kunskap att leda ett arbete som bidrar
till friskare arbetsplatser. Alla chefer och
medarbetare deltar i utbildningar och workshops där det ges kunskaper om människan
och dennes livsvillkor med hälsoinriktning
på organisations-, grupp-, och individnivå.
Balansprofil
mål
Kartlägga friskfaktorer
tjänst
Hör av dig!
... så kan vi berätta mer om vad vi
kan göra för ditt företag eller din
organisation.
Du når våra försäljningschefer
Bodil Paulin och Roger Lindau på
08-627 43 00 eller [email protected].
Balansprofilen är en enkät som syftar till att
kartlägga friskfaktorer för individen och organisationen. Denna utgör ett underlag för
företagets fortsatta hälsofrämjande arbete.
Företaget får en analys som sammanställs i
en rapport. Rapporten innehåller rekommendationer och förslag på åtgärder. Det
finns möjlighet att ett halvår senare mäta de
förändringar som skett.
Arbetsmedicinsk bedömning vid rekrytering
mål
Vägleda arbetsgivare i rekryteringsprocessen
tjänst
Previa kan ge professionella råd för att vägleda dig som arbetsgivare eller rekryterare
vid en rekryteringsprocess. Vi utgår från de
18
prima nr 4 2010
arbetsuppgifter tjänsten innebär och utför
olika tester för få en samlad bild. Vi kan
även se om det föreligger arbetsmedicinska
hinder. Undersökningen sammanfattas i en
skriftlig arbetsmedicinsk bedömning, som
blir en av flera delar i rekryteringsprocessen
och vägledning i valet av kandidat.
Friskprofil
mål
Upptäcka tidiga symptom och förebygga
sjukdom
tjänst
En kartläggning av hälsoläget ger möjlighet
att upptäcka tidiga symptom samt att
förebygga sjukdomar. Friskprofilen är en metod som kartlägger de viktigaste faktorerna
som har betydelse för hälsan. I Friskprofilen
ingår frågeformulär om livsstil, hälsa och
arbetssituation, provtagning och konditionstest, hälsosamtal samt personlig profil med
handlingsplan. Företaget får en grupprapport
med analys och åtgärdsförslag.
Arbetsmiljödiplomering av chefer
mål
Skapa förutsättningar för ett systematiskt och
framgångsrikt arbetsmiljöarbete
tjänst
Diplomeringen är en utbildning som ger
led–ningen kvitto på att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper och
förståelse för att kunna ta ansvar för och
leda det systema–tiska och hälsofrämjande
arbetsmiljöarbetet inom sitt arbets–område.
Utbildningens innehåll planeras tillsammans med ledningen och anpassas till
specifika behov. Utbildningen avslutas med
tentamen och diplomering.
Foto: mattias forsberg
Läs om hur Telia
Sonera arbetar med
sina hälsoprofiler,
på sidan 8.
Mattias Uusitalo,
ergonom på Previa.
minska problemen
i rygg och nacke
mattias uusitalo, ergonom på Pre-
dra av för tidiga insatser
Visste du att vissa insatser inom rehabilitering är avdragsgilla?
Det gäller tidiga insatser och syftet är
att sjukskrivna snabbt ska få hjälp att
återfå sin arbetsförmåga och återgå till
arbetet.
Avdraget innebär att en del av kostnaden
för att anlita företagshälsan för att hjälpa
en medarbetare kan återbetalas.
Hos Försäkringskassan talar man om
»förordningen (2009:1423) om bidrag till
företagshälsovård med vissa insatser inom
rehabiliteringsområdet«.
Villkoren för att ansöka om avdrag är:
• Bidragets största del kräver att minst tre
olika kompetenser hos företagshälsan
anlitas, samt att kostnaden uppgår till
minst 9 000 kronor.
• De koordinerande insatserna måste
sättas in tidigt. Man får bara bidrag för
insatser under de 45 första dagarna av en
sjukskrivning.
• Det maximala avdraget är 4 500 kronor
per person.
Tala med oss, vi sköter administrationen av
ansökan för avdraget.
via konstaterar att det kan finnas olika
orsaker bakom nack- och ryggbesvär.
– Det kan handla om att arbetsmomenten i sig är tunga eller enahanda,
men också att arbetet utförs i felaktig
kroppsställning, exempelvis med vriden
och böjd rygg. Långvarigt sittande medför också negativa effekter på sikt, säger
han.
De fysiska grundförutsättningarna
kan vara avgörande för om man får besvär eller inte, anser Mattias Uusitalo.
– En god kondition borgar för att du
har krafter över, att du har en buffert att
ta av både mentalt och fysiskt. Det är det
där lilla extra som också gör att du mår
bättre.
Hans grundläggande råd för att
förbättra konditionen är att röra på
flera stora muskelgrupper samtidigt,
till exempel genom regelbundna raska
promenader, löpning, stavgång, simning,
skidåkning eller cykling.
– Det är viktigt att börja på rätt nivå,
men också att det är en aktivitet som
du tycker är kul. Specifika övningar och
ergonominsatser behövs ofta om du
har besvär, men de bör vara individuellt
anpassade – kontakta din sjukgymnast
för att få hjälp.
prima nr 4 2010
19
posttidning B
returadress:
AB Previa
Box 6047
102 31 Stockholm
porto betalt
Är adress eller mottagare felaktig?
Ändra dina uppgifter på [email protected]
foto: david magnusson
Här finns previa
Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona,
Ronneby
Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand
Gotlands län: Visby
Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall,
Hofors, Sandviken, Skutskär
Hallands län: Falkenberg, Halmstad,
Varberg
Jönköpings län: Eksjö, Forserum,
Habo, Jönköping, Nässjö
Kalmar län: Borgholm, Högsby,
Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn
Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd
Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult
Norrbottens län: Boden, Gällivare,
Haparanda, Kiruna, Luleå, Piteå
Skåne län: Bjuv, Broby, Eslöv,
­ elsingborg, Hässleholm, Kristianstad,
H
Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn,
Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg,
Ystad, Ängelholm, Örkelljunga
Stockholms län: Arlanda, Märsta,
­ uddinge, Kista, Liljeholmen, Solna
H
Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/City,
Stockholm/Östermalm, Södertälje
Södermanlands län: Eskilstuna, Flen,
Kat­r ineholm, Nyköping, Oxelösund,
Strängnäs
Uppsala län: Uppsala, Enköping
Värmlands län: Arvika, Charlottenberg,
Karlstad
Västerbottens län: Dorotea, Lycksele,
Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå,
Vindeln, Vilhelmina, Åsele
Västernorrlands län: Husum, Härnösand,
Sundsvall, Örnsköldsvik
Västmanlands län: Köping, Västerås, Sala
Västra Götalands län: Borås, Falköping,
Göteborg/Postgatan, Göteborg/Gårdatorget,
Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Skövde,
Stenungsund, Strömstad, ­Tibro, Tidaholm,
Troll­hättan, ­Uddevalla, Vänersborg
Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro,
Örebro Universitet
Östergötlands län: Linköping, Mjölby,
Motala, Norrköping, Vadstena
Du når oss på telefon 08-627 43 00 eller
[email protected] www.previa.se
prima besöker Lantmännens anläggning
i Klintehamn. Vid
pelletspressen arbetar
Jonas Karlsson.