Transcript Topplacerad
#2/2012 DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA Kiruna hälsosäkrar för framtiden Naturen tar plats på kontoret Ribbings tips om etikett på jobbet Topplacerad HR-chefen Anne-Marie Andric vet varför Microsoft har Sveriges bästa arbetsmiljö IT, it, it … Så kopplar du bort it-stressen krissamtalet Pratet efter krisen viktigt för polisen Sommarläsning Boktips för hängmattan säker miljö Arbetsmiljöingenjörens bästa tips Ledare Satsa även i lugna lägen På previa.se kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det handlar om hälsa på jobbet och ger tips på hur du tar hand kropp och själ. Att satsa på hälsa när sjukskrivningarna ökar känns ganska självklart för de flesta av de företag vi på Previa kommer i kontakt med. Det finns gott om evidensbaserad kunskap om hur aktiviteter som träning, rökstopp och regelbundna hälsocoachsamtal ger effekt i form av kapade kostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall. Men vad händer sen, när sjuktalen minskat? När medarbetarna har fått ett mer medvetet förhållningssätt till sin hälsa, ska man trycka på pausknappen för satsningarna då? ”När medarbetarna slutat röka, ska man trycka på pausknappen då?” Lantmäteriet i Kiruna hade nöjda medarbetare och låga sjukskrivningstal. Och ändå – eller kanske faktiskt tack vare detta – bestämde chefen Gorm Lundqvist att satsa stort på hälsoarbetet när han tillträdde för fem år sedan. ”Jag vill att mina medarbetare ska vara friska – om de blir sjuka kan inte jag ta in vikarier, för det finns inga i Kiruna”, säger Gorm själv om det strategiska hälsoarbete han och hans medarbetare bedriver tillsammans med Previa. Läs mer om Lantmäteriets arbete på sidan 14. Även satsningar på att skapa en sund och fungerande arbetsmiljö lönar sig. Vi vet att det krävs kunskap och verklighetsförankring för att lyckas med arbetsmiljön samt att engagemanget finns från ledningen. Därför måste det vara enkelt, effektivt och ge en bra bas för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det har vi på Previa tagit fasta på när vi nu lanserar vår trestegsmodell, som gör det lättare för dig som chef att få överblick över vad som krävs av arbetsmiljön i just din bransch. Läs mer om vår nya modell i detta nummer av Prima! Christer Zaar vd, Previa previa prima Ansvarig utgivare: Christer Zaar Redaktion: Katrin Malm, Isabelle Öblom Produktion: Spoon Omslagsfoto: Viktor Johansson Tryck: Elanders AB, ISSN 1651 – 8063 2 Prima 2 | 2011 Smarta förpackningar FORSKNING Nästan alla livsmedelsvaror förpackas innan de lämnar företaget och en hel del arbete sker manuellt. Nu har en forskningsstudie visat att utformningen av förpackningarna har betydelse för att underlätta hanteringen och därmed minska risken för ansträngande rörelser. Tre livsmedelsföretag deltog i studien. På Göteborgs Kex fann man till exempel att en del förpackningar i kartong var hala och lätta att tappa. Genom att öka friktionen i ytan blev det enklare för medarbetarna att hantera dem. Studien utfördes av forskare på Innventia, Karolinska Institutet och Högskolan i Gävle. Chefer har dålig koll på rutinen SJUKSKRIVNINGAR Psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningarna och den näst vanligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna i Sverige. Trots detta har mindre än hälften av svenska chefer rutiner för vad man ska göra om anställda drabbas. Det visar en studie inom kampanjen Hjärnkoll, ett initiativ från regeringen för kunskapsspridning om psykisk ohälsa. Studien visar också att cheferna brister i kunskap om hur vanliga problemen är och underskattar risken att medarbetare drabbas. Enligt Socialstyrelsens beräkningar lever 20 till 40 procent av befolkningen med psykisk ohälsa. Fram till den 30 juni finns Samuel Wests föreläsning Så får du kreativa medarbetare på urplay.se. Leka på jobbet? PÅ JOBBET Samuel West på Lunds universitet forskar om hur lek främjar kreativitet och arbetsglädje. Som en smygstart i studien har han iakttagit hur banktjänstemän i ett seriöst möte reagerade när han lade fram en bunt leksakspistoler i mötesrummet. Det dröjde inte länge innan mötesdeltagarna började leka med pistolerna. Vad resultatet blir av detta ska han ta reda på genom liknande studier framöver, för att se hur man kan stimulera kreativitet i arbetet genom lek. Ergonomiguide på nätet ERGONOMI Göteborgs universitet har nu tillgång till en kunskapsbank i ämnet ergonomi på sin hemsida. Informationen är utarbetad av Previas ergonomer. Den som funderar på hur man ska ställa in kontorsstolen, hur långt man ska sitta från bildskärmen eller vill ha råd om vad man ska tänka på när man jobbar hemifrån, kan besöka sidan för att snabbt få hjälp. Det finns också tips på pausgympa. – Vi har haft ett stort it-projekt kring att utforma datorarbetsplatsen och det här är ett sätt att vidga begreppet. Det är bra att ha enkel tillgång till samlad information, kunna hänga med i vad som gäller och få en prioriteringsordning. Jag tror man kan påverka mycket på det här sättet, säger Björn Magnusson, it-ansvarig på Göteborgs universitet. Tipsen nås på: it.gu.se/foranvandare/ datorarbetsplats/ergonomi Så följer du personuppgiftslagen LAG&RÄTT Datainspektionen har gett ut en broschyr för arbetsgivare om hur personuppgifter i arbetslivet får behandlas enligt personuppgiftslagen. Broschyren tar bland annat upp frågor om vad som är tillåtet när det gäller att mäta och registrera prestationer eller hur GPS-positionering får användas i firma bilar utan att de inkräktar på de anställdas personliga integritet. Broschyren finns att ladda ner på datainspektionen.se Hälsosamt med hund Foto: JOhnér Foto: GETTY IMAGES 6,2 Så många år längre lever du om du är man och börjar jogga regelbundet. Kvinnor lever 5,6 år längre.(Källa: The Copenhagen City Heart Study) PÅ JOBBET Kan du ta med dig hunden till jobbet? Grattis! Vovvens närvaro minskar nämligen stressen för både dig och dina arbetskamrater visar en amerikansk studie. Det är förstås viktigt att se till att det inte finns några allergiker. Prima 2 | 2012 3 Fullt fart på hälsan i Kiruna När Gorm Lundqvist blev chef för Lantmäteriet i Kiruna mötte han en organisation med nöjda medarbetare och låg sjukfrånvaro. Ändå var friskvårdsarbetet ett område han först prioriterade med hjälp av Previa. — Jag vill att mina medarbetare ska vara friska även i framtiden, säger han. text marie louise olsen foto Samuel Unéus Klockan är strax före åtta på morgonen och på ett grönblått linoleumgolv i en gymnastiksal vid Lantmäteriet i Kiruna ligger träningsmattorna redan utlagda. Bakom rör sig en grupp med lika många kvinnor som män, i en åldersmix som avspeglar företaget i stort. En del ser ut att vara vana träningsmänniskor, andra lite mer i början av gympakarriären. Stämningen är munter. Någon hojtar grattis till Mats Isaksson. Han fyller 40 och de skämtar lite om att det finns olika sätt att fira. Vid ljudanläggningen laddar Cecilia Strandenhed, hälsopedagog på Previa, dagens musik. Det ska bli ett kort och intensivt pass – 45 minuter kondition- och styrketräning avslutat med stretching och avslappning. – Ta i ordentligt, vi håller inte på så länge med varje övning, säger hon och vrider upp stereon. Det är Britt-Marie Strandenhed, företagssköterska på Previa, som lockat Primas reporter att en solig majmorgon se svetten lacka på en grupp människor som börjar arbetsdagen med att träna tillsammans. Under sin tid på Previa har Britt-Marie 4 Prima 2 | 2012 arbetat med många friskvårdssatsningar, men inget i närheten av det som görs under ledning av Gorm Lundqvist, chef för Lantmäteriet i Kiruna. – Det är lätt att friskvårdssatsningar stannar av när de når en viss gräns. När sjukfrånvaron sjunkit till en acceptabel nivå och ett antal personer har slutat röka, Gorm Lundqvist, chef för Lantmäteriet i Kiruna, prioriterar hälsoarbetet. då har man ofta hjälpt några men inte alla. Arbetsmiljögruppen vid Lantmäteriet fortsätter kontinuerligt att strukturerat och konkret lyfta hälso- och friskvårdsfrågorna. De vill nå alla, säger Britt-Marie när vi hörs på telefon. De senaste fem åren har Gorm Lundqvist gjort Britt-Marie Strandenhed och hennes kollegor på Previa till sina allierade i ett arbete för att stärka hälsan bland medarbetarna. Tillsammans har de utarbetat kontorets detaljerade arbetsmiljöplan, där friskvårdsarbetet ingår. Den bygger bland annat på de Friskprofiler som Previa regelbundet erbjuder personalen. Gruppen träffas var sjätte vecka för att komma på nya idéer och diskutera det som redan har gjorts. Minst två gånger om året gör de en fördjupad återkoppling till arbetsmiljöplanen som i sin tur revideras årligen. Det finns även arbetsgrupper bland medarbetarna som jobbar med hälso- och arbetsmiljöfrågor. – Det som är unikt med Gorm Lundqvist är hans sätt att skapa strukturer där saker inte bara blir beslutade, utan även genomförda och utvärderade. Vi frågar – Jag tror att det är helhetstänket som gör friskvårdsarbetet så roligt. säger Maria Mäki, elitidrottare med fyra EM-medaljer inom draghundsport. Redan klockan åtta är det full fart i träningslokalen på Lantmäteriet. ”Det är lätt att friskvårdssatsningar stannar av när de når en viss gräns. När till exempel sjukfrånvaron sjunkit till en acceptabel nivå.” oss hela tiden om det vi gör fungerar eller om vi måste hitta på något nytt för att nå de som behöver hjälpen mest, säger BrittMarie Strandenhed. På väg från gympasalen till Gorm Lundqvists kontor passerar jag ett paraplyställ fyllt av gåstavar och en träningssnodd i lagom höjd för stående rodd. I en strategiskt placerad bokhylla står en diger samling livsstilslitteratur. Gorm Lundqvists fingrar rör vid kaffekoppen på bordet framför honom när han förklarar varför ett företag som har till synes goda hälsoresultat lägger så mycket tid på friskvård. – Lantmäteriet efterfrågar specifik kompetens. Om medarbetarna på kontoret blir sjuka kan jag inte ta in vikarier, för det finns inga i Kiruna. Jag vill att mina medarbetare ska fortsätta att vara friska även i framtiden. Vi behöver hitta verktyg som får alla att vilja jobba med sin hälsa, säger han. För några år sedan avslöjade Frisk profilen att många på kontoret var stres- Träning på arbetstid är en av Lantmäteriets många friskvårdssatsningar. sade. Man följde Previas förslag att låta ett par medarbetare gå en kurs i stresshantering – Ett liv i balans – så att de i sin tur med stöd av Previa kunde hålla studiecirklar med kollegorna. Upplägget gav resultat, stressnivåerna sjönk. Maria Mäki gick kursen. Hon är elitskidåkare i disciplinen draghund och har jobbat i snart 20 år på Lantmäteriet i Prima 2 | 2012 5 Karl-Anders Bergström passar på att utnyttja träningstimmen på arbetstid. Cecilia Strandenhed och Britt-Marie Strandenhed (dotter och mor), hälsopedagog respektive företagssköterska på Previa. ”Eftersom vi har resurser i huset tänker vi att fler tar steget om träningen är lättillgänglig” Kiruna. Intresset för idrott har engagerat henne i kontorets friskvårdsarbete. Hon håller med om att Lantmäteriet hade ett helt okej arbetsmiljöarbete även innan Gorm Lundqvist kom. Företaget har sedan länge en egen fritidsklubb som bland annat erbjuder yoga och frilufts aktiviteter. – Men det var mer punktinsatser då. Nu 6 Prima 2 | 2012 bryter vi ner och analyserar problemen. Och aktiviteterna riktar sig till alla, inte bara till de som redan är intresserade, säger Maria Mäki. Men när så mycket fokus sätts på hälsa och fysisk aktivitet, är det inte risk att en del känner sig utanför? – Jag tror inte det. Gorm Lundqvist har lyckats engagera många i arbetet och intresset har därefter smittat av sig. Många som bor runt Kiruna är i grunden friluftsintresserade och det bidrar nog till en vilja att ta hand om sin kropp, säger Maria Mäki. Träningspassen i gympasalen är en direkt konsekvens av förra årets Friskprofil. Den visade att konditionen i gruppen sjönk, trots satsningar som friskvårds timme och friskvårdspeng. Lösningen blev att be Previa arrangera två träningspass i veckan i gympasalen. – Eftersom vi har resurser i huset tän- Hälsoexempel Lantmäteriet kiruna Utmaning: Statistiskt sett ligger Lantmäteriet i Kiruna bra till vad gäller hälsa. Men chefen Gorm Lundqvist vill att alla medarbetare ska ha förutsättningar att fortsätta må bra även i framtiden. Lösning: Genom ett nära samarbete med Previa har man utvecklat en friskvårdsplan som kontinuerligt uppdateras efter behoven i Friskprofilerna. Man har bland annat arbetat med stresshantering, antinikotinkampanjer, livsstil och matlagning. Previa erbjuder personlig hjälp till de som får röda indikatorer på något område i Friskprofilen. Resultat: I dag är hälsofrågor något som företaget arbetar kontinuerligt med på alla nivåer. Flera personer har slutat röka och runt hälften av medarbetarna deltar till exempel i de träningspass som Previa två gånger i veckan håller i företagets gymnastiksal. ker vi att fler tar steget om träningen är lättillgänglig, säger Gorm Lundqvist. I början kom en handfull, i dag är de uppemot tjugo på varje pass. Redskapen i korridorerna då? Jo, de är resterna från en tävling. De som använde redskapen under pauser i arbetet samlade poäng och sedan lottades det ut priser. Just nu har kontoret en ny tävling: Previa arrangerar två träningspass i veckan på Lantmäteriet. Passen är välbesökta – uppemot tjugo personer kommer på varje pass. för varje halvtimme medarbetarna motionerar på fritiden får de sätta ett streck på en lista. En gång i månaden räknas strecken ihop och det lottas ut priser. – Nu låter det kanske som att vi inte har några problem. Men det har vi. Vi sitter till exempel mycket framför datorn och i kombination med att vi rör oss för lite under arbetsdagen gör det att många har ont i rygg och axlar. Utmaningen är att få in mer rörelse i arbetet, säger Gorm Lundqvist. Märta Syrén var en av de första som började gå på träningspassen som Previa är med och arrangerar. Hon har aldrig tidigare gått på gymnastik, men trots att hon som hundägare alltid rört på sig märker hon skillnad. – Jag orkar mycket mer nu. Promenader ger uthållighet, men här får jag styrka och kondition, säger hon. I omklädningsrummet, där bastun skymtar bakom en glasdörr, konstaterar Märta att det bästa är att det är så smidigt. – Jag hinner allt på en timme. Träna, duscha och tillbaka till kontoret. Det skulle inte bli av om det inte var så här enkelt, säger hon. Prima 2 | 2012 7 Naturkraft på jobbet Axlarna sjunker ner. Du tänker och mår bättre så fort du ser lite växtlighet på jobbet. Får du dessutom rätt färgsken från bordslampan – då blir du inte bara mer harmonisk och kommunikativ utan mer kreativ. text håkan årblom foto samuel unéus En skogspromenad och din kropp och själ genomgår en inre tvätt – eller hur? Att se lingonriset sticka upp eller lyssna till en porlande bäck får oss att vilja ha naturen omkring oss, även på jobbet. Just det håller på att hända nu. Växtväggar, gröna oaser i kafferummet, ”urban gardens”. På den senaste möbelmässan i Stockholm presenterades ”levande möbler” för offentliga lokaler. Det är bara några tecken på vart vi är på väg. Samtidigt ökar intresset för visuell ergonomi, det vill säga hur ljus och färg påverkar arbetsmiljön. Det är inte så konstigt egentligen. Trånga kontorslandskap ställer allt högre krav på komfort. Det sker också ett successivt uppvaknande, menar forskare och andra naturexperter, att vi inser att vi är en del av naturen och skapta för att vistas i en grön miljö. Men vad är det i utomhusmiljön omkring oss som har så stor betydelse för vår hälsa? – Vi blir alltmer medvetna om hur 8 Prima 2 | 2012 gröna miljöer genom sina färger, former och dofter skänker lugn och stimulans till våra sinnen, menar Lisa Wacklin som driver företaget Greenworks som förbättrar inomhusmiljöer med växter. Hon ser varje dag hur gröna miljöer påverkar trivseln på jobbet. Naturen ger oss tillräcklig stimulans för att få oss nyfikna och observanta men inte tillräckligt för att gå på högvarv. I stället blir det en harmonisk balans som vi upplever som avstressande. – Växternas dofter, färger och former ger oss dels stimulans och återhämtning, dels får de oss att stänga av alla stressknapparna, säger Lisa Wacklin. Forskningsstudier har visat att människor som arbetar på kontor där det finns gott om växter har lättare att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter. Enligt tyska forskare ska vi till och med kunna öka vår kreativa förmåga markant bara genom att titta på grön färg. Inte undra på att allt fler kontor fylls med gröna energispridare. Dessutom är växter som bekant luftrenare av rang. De bidrar till att minska skadliga ämnen från bland annat målar- ”Växternas dofter, färger och former ger oss stimulans och återhämtning” färg, bindemedel och andra ohälsosamma material i våra hus. Och ökar luftfuktig heten tack vare avdunstningen från bladen. Då är det väl bara att förvandla våra kontor till frodiga inomhusdjungler? Nja, det krävs långt mer än en fungerande och genomtänkt ”växtfilosofi” för att personalen ska blomstra på sina arbetsplatser. Hela kontorsmiljön Gilla grönt ➜ Vi stressar ner och har lättare att koncentrera oss på våra arbetsuppgifter när vi omges av gröna växter. ➜ Flera vetenskapliga studier bekräftar naturens stora betydelse för vår fysiska och psykiska hälsa. ➜ Inomhusklimatet blir bättre av växter. De renar och fuktar luften, dämpar buller och tar upp föroreningar. ➜ Kombinerar man växter med rätt designfaktorer som ljus, färger och möblering kan man öka personalens trivsel, kreativitet och effektivitet. Maja Domeij, ergonom på Previa. Lisa Wacklin på företaget Greenworks får dagligen bevis på att gröna miljöer påverkar trivseln på jobbet positivt. påverkar hur vi trivs, mår och fungerar: möbleringen, ljud, ljus och färg styr vår kreativitet och trivsel. Speciellt ljuset och färgerna på kon- torsinredningen påverkar oss att bli öppnare, mer kreativa och kommunikativa, menar Karl Ryberg, som är arkitekt, psykolog och ljusterapeut. Genom sitt företag Monocrom i Stockholm arbetar han med både färgsättning av miljöer och med färgterapi. Han förklarar att våra hjärnor vill matas med stimulerande färger och ljus som är individuellt anpassat. – Vi har alla olika hjärnor, ändå stoppar vi in människor i uniformt visuella miljöer med samma ljussättning; inredning i svart, vitt, grått och lysrör i taket som i en maskinhall och en bordslampa med samma ljus för alla. Här ligger arbetsplatserna långt efter. Karl Ryberg menar att hjärnan är oerhört ljuskänslig, och att utsätta den för felaktig belysning är samma sak som att ge biff till en vegetarian. Serveras vi färglösa, monotona kulörer i kontorslandskapen blir vi deprimerade, säger han. – Med fel ljus och ”döda” färger slokar du på eftermiddagen. Men rätt ljus och en väl genomtänkt färgsättning som passar verksamheten kan man däremot lyfta en människas kapacitet avsevärt. – Bäst är att imitera naturen – då får Prima 2 | 2012 9 Växter som gör nytta Växter inomhus är inte bara vackert – de gör dessutom nytta för inomhusmiljön. Bra luftfuktare är: • krysantemum • gerbera • banddracena • ormbunke • fredskalla Bra luftrenare är: • gerbera • murgröna • banddracena • fredskalla • kantdracena oss att varva ner, men hon poängterar att vi även måste se till hela vår inomhusmiljö. I kontorslandskap ställs höga krav på den visuella ergonomin och särskilt viktigt är det att avgränsa ytorna. I en lång korridor behöver vi till exempel ha olika ljuskällor, växter och tavlor– för att skapa rum i rummet. Avgränsare har stor betydelse för att Hur påverkas vi av olika slags ljus? Karl Ryberg testar färgergonomi i ”bubblan” i sin färgstudio. – Hjärnan är oerhört ljuskänslig, säger han. ”Rätt ljus och en väl genomtänkt färgsättning kan lyfta en människas kapacitet avsevärt” vi den bästa färgergonomiska miljön. Det innebär att man i inredningen hämtar upp färger och ljus från naturen; gröna växter och stora vägg- och golvytor i vilsamma jord- eller halmnyanser. Viktigt är att personalen får prova ut sin egen färg på belysningen. Ett första steg är att ha en steglös bordsbelysning som man kan reglera. Ett anpassat ljus hjälper oss också att 10 Prima 2 | 2012 få hjärnkoll på hormonsystemet, menar Karl Ryberg. – Har vi rätt ljus känner vi oss mer alerta och kreativa. Om vi däremot sätter in ett universellt blått ljus, som blivit allt vanligare, undertrycker vi sömnhormonet. Maja Domeij, ergonom på Previa, håller med om att gröna växter och rätt belysning kan öka vår kreativitet och få vi ska kunna tänka klart en tanke, menar Maja Domeij. – Har du inte avgränsare får du en avbruten tankegång, gång på gång. Med en avgränsare, till exempel en växt eller vägg, markerar du också att det här är mitt område. Du får vara i fred och behålla koncentrationen. Vi människor behöver färger som skapar trygghet och värme, ett ständigt flöde av frisk luft, bra akustik, många fönster med utsikt, lagom avstånd och avskärmningar mellan skrivborden. Men så ser det inte ut överallt, och då får vi enligt Maja Domeij koncentrera oss på det allra viktigaste. – Målet med visuell ergonomi är att skapa lugna och kreativa miljöer och då kan man använda sig av ljus och gröna miljöer för att förhöja arbetsmiljön. Men minst lika viktigt är det att tänka på hur vi sitter så alla medarbetare i en arbetsgrupp känner sig delaktiga. 2. Inventering Uppfyller företaget arbetsmiljö lagstiftningens krav? Med en analys av nuläget kan grunden också läggas för ett strategiskt och målinriktat hälsoarbete. 3. Insats Utifrån det resultat som efter strävas – oavsett om det är ökad effektivitet, minskad sjukfrånvaro eller minimering av olycksfall – utformas insatsen. Ibland räcker det med en punktinsats, andra gånger fordras ett långsiktigt förändringsarbete. 1. Introduktion Här diskuteras vilka behov som finns och hur bättre arbetsmiljö kan bidra till ökad produktion och lönsamhet. Tre steg till bättre arbetsmiljö Att lyckas med arbetsmiljön kräver kunskap och verklighetsförankring. Det tog Previa fasta på när de utformade sin trestegsmodell. text Stina Gerhard Illustration Syster diesel Begreppet arbetsmiljö inkluderar allt från säkra lyft till trygghet och trivsel. Allt som ger människor på en arbetsplats bästa tänkbara förutsättningar att dag efter dag göra bästa tänkbara jobb. Arbetsgivaren bär ansvaret för arbetsmiljön oavsett bransch och utmaningar. Och riskerna ser helt olika ut. Hos Previa finns lång erfarenhet av att arbeta med arbetsmiljö och dessutom kunskap om vitt skilda branscher. – Inom handeln till exempel är ergonomi ett viktigt område. Det är vanligt med besvär i rygg, axlar och nacke, men en annan påtaglig risk är rån och hot. Och tittar man på transportsektorn handlar det om säkerhet både för medarbetare och för omgivningen. Alkohol och drogproblematik är stora frågor, och snäva tidsmarginaler och långa arbetspass är riskfaktorer, säger Sara Grambo, utvecklingsansvarig på Previa. Den trestegsmodell som Previa arbetar efter tar utgångspunkt i verkligheten för på så vis ett underlag för förbättrings respektive verksamhet. Målet är att förarbetet eller inför en eventuell inspektion enkla arbetsmiljöarbetet. från Arbetsmiljöverket. Men slutsatsen En enkät bland 2 000 företag visade från inventeringen kan också lägga att arbetsmiljö är ett område som grunden för ett långsiktigt och alla tycker är viktigt, men som målinriktat hälsoarbete. få tycker är enkelt. Regelverket Det sista steget är insatför arbetsmiljö är omfattande serna. och det kan vara krävande att – Först och främst åtgärhålla sig uppdaterad. das riskerna, sen kan man gå Första steget i Previas vidare med att utveckla arbetstrestegsmodell är introduktioSara Grambo miljön och hälsan. Insatserna är nen som fokuserar på behov och individuella utifrån vad varje arbetsutvecklingsmöjligheter. plats vill och behöver jobba vidare med. – Det handlar om att ge en överblick För ett företag i byggbranschen till över ansvaret och vilka regler som gäller exempel, där det sker ett antal dödsolyckor för just det här företaget. Men också om varje år, är säkerheten oerhört viktig. Men vad företaget v inner på att bli en friskare riskerna finns på flera nivåer. Att förebygga arbetsplats, säger Sara Grambo. risker kan handla om mätning och analys Därefter görs en så kallad screening, av asbest i Previas asbestlaboratorium, eller inventering. Först och främst för att men det är viktigt att förstå att det kan få en överblick över arbetsmiljöarbetet krävas åtgärder utöver den fysiska arbetsoch fastställa om företaget lever upp till miljön. de krav som ställs i lagen. Kunden får Prima 2 | 2011 11 Fullträff för arbetsmiljön Under de senaste nio åren har Microsoft toppat Great Place to Works undersökningar. Prima träffade Anne-Marie Andric, HR-chef på Microsoft, för att få veta hemligheten bakom Sveriges bästa arbetsplats. text Birgitta Stolt foto VIktor Johansson Det är klämdag och man kan nästan höra en nål falla i Microsofts lokaler i Akalla utanför Stockholm. Många anställda har tagit ledigt, lite barnskratt och prat går att urskilja en bit bort. I ett hörn av Microsofts lokaler, inrett till en spelyta, står två pojkar och spelar Xbox. – Det där är jättekul, säger Microsofts HR- direktör Anne-Marie Andric och ställer sig och tittar på de två killarna som spelar. Just en dag som den här väljer en del anställda att ta med sig sina barn till jobbet. Det säger något om Microsoft som arbetsplats. En flexibel och tillåtande inställning verkar vara en röd tråd. Och kanske är det just den filosofin som gör att medarbetarna år efter år röstar fram Microsoft som bästa stället att jobba på. – Det är väldigt viktigt med tillit till medarbetarna och deras arbetsprestation. Och jag ser att det finns en stark korrelation mellan engagemang, prestation, välbefinnande och lönsamhet, säger Anne-Marie Andric. Engagemang, välbefinnande och til�lit låter fint, men hur skapar man det? 12 Prima 2 | 2012 Anne-Maries – och Microsofts – svar är transparens, såväl internt som externt. – Vi har tydliga mål för varje anställd, hur och vad man förväntas göra. Sedan är vi bra på att kommunicera. Vår vd Per Adolfsson föregår med gott exempel genom regelbundna nyhetsbrev, sin egen blogg och månatliga personalmöten, säger Anne-Marie. När det gäller kopplingen mellan välbefinnande och arbetsliv så berättar hon att samtliga anställda har tillgång till privat sjukvård, även i förebyggande syfte. Som många andra företag har Microsoft friskvårdsbidrag. De har även olika hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid, till exempel löparskola och inspirationsföreläsningar. – Allt fler människor, oavsett sysselsättning, påverkas negativt av stress på olika nivåer. Att få ihop livspusslet och balansen mellan arbete och privatliv är ett välbekant fenomen för de flesta. Vi har en flexibel syn på arbete, vilket möjliggör för våra medarbetare att kombinera arbete och fritid, säger Anne-Marie. Liksom många andra tillväxtföretag gäller det för Microsoft att attrahera, utveckla och behålla duktiga medarbetare. För att lyckas med det har HR-frågorna fått en odiskutabel plats på affärsagendan. – Vi har ett modernt sätt att se på arbete. Arbetet är inte bara en plats som man går till, utan något man gör, säger hon. En utveckling av tankesättet är att kontoret görs om under våren. Kontoret ska bli mer flexibelt och individanpassat och de anställda kommer inte längre ha sina fasta platser. Det ska finnas tysta Great Place to Works undersökning baseras på en enkät där medarbetarna får beskriva hur de upplever sitt arbete och sin arbetsplats. I år har Great Place to Work i Sverige rankat de bästa arbetsplatserna i tio år. Anne-Marie Andric Gör: HR- direktör för svenska sälj– och marknadsbolaget på Microsoft. Ålder: 41 år. Bor: I Stockholm. Familj: Två barn på fem och tio år. Motto: ”Ska man göra något ska man göra det ordentligt.” ”Arbetet är inte bara en plats som man går till, utan något man gör” zoner för arbete som kräver koncentration och fokus, sociala ytor som främjar interaktion mellan medarbetare från olika avdelningar, samt platser som skapar bättre förutsättningar för kreativitet och innovation. Kontorsmodellen, som brukar kallas aktivitetsbaserad arbetsplats, finns redan på Microsofts kontor i Belgien, Holland, Portugal, Italien och Finland. – Vi har nyligen besökt k ontoret i Finland för att se hur miljön fungerar för de anställda och hur de gick tillväga under ombyggnaden. Men trots att det finns många lovord kring Microsoft finns det även utmaningar. En av dem består i att attrahera kvinnor till företaget och erbjuda dem möjlighet till utveckling. Att ha en jämställd personalstyrka är inte bara en fråga för HR-avdelningen. Det handlar om företagets framgångar, menar Anne-Marie. – Vi har inte råd att avstå från hälften av befolkningen. Gör vi det avstår vi även från affären. Därför satsar vi nu på att profilera oss som den bästa it-arbetsplatsen för kvinnor. Prima 2 | 2013 13 Extrema arbetsplatser Staffan Grenehammar Ålder: 33 år.Yrke: Yttre befäl. Bor: Lägenhet i Eskilstuna. DET BÄSTA MED JOBBET: Att jag alltid, och jag menar alltid, ser fram emot att gå till jobbet. Det är nog få förunnat. 14 Prima 2 | 2012 Staffan Grenehammar är yttre befäl vid polisen i Eskilstuna. Hjälp att reda ut känslorna I många polisers vardag ingår att hantera såväl våld som människor i kris. Ibland går händelserna över styr och den egna reaktionen behöver bearbetas. En person hoppar framför ett tåg, en kollega utsätts för vapenhot eller svår kroppsskada, ett barn har råkat illa ut i en våldsam hemmiljö – alla dessa situationer kräver ingripanden som ibland utlöser krisreaktioner hos de inblandade poliserna. När utryckningen väl är avklarad fattar vakthavande befäl beslut om det behövs ett avlastningssamtal för att hjälpa gruppen att smälta intrycken. Foto: Scanpix/Jan Håkan Dahlström Text Susanna Lidström Foto Samir Soudah Se FILMEN om polisen i Eskilstuna på previa.se/polisen. Du kan också läsa av koden ovan med din smartphone. — Det är viktigt att det här första samtalet hålls så snart som möjligt efter den akuta händelsen. Ibland behövs också en djupare debriefing några dagar senare, när de första reaktionerna har lagt sig, för att mer ingående bearbeta tankar och känslor, säger Thomas Redlund, chef för Länskommunikationscentralen i Sörmland och samordnare för de nio debriefingledarna i regionen. Sörmlandspolisen har drygt 700 anställda, och här inträffar ett par händelser varje månad som kräver avlastningssamtal med de inblandade. hur det luktade, vad man såg, hörde, kände och hur man tänkte. ”Det är viktigt att det här första samtalet hålls så snart som möjligt efter den akuta händelsen” Det ger en möjlighet att ventilera de personliga reaktionerna här och nu. Som avslutande punkt talar vi om hur det kan komma att kännas framöver, och att en uppföljning med varje person kommer att göras efter ett par veckor, säger Staffan Grenehammar. Som samtalsledare har Staffan Grenehammar en utmanande Som yttre befäl, med ansvar att leda den operativa verksam uppgift i att fånga upp människors verkliga känslor och bedöma heten ute på Eskilstunas gator, har Staffan Grenehammar genomgått om det finns behov av att gå vidare med enskilda samtal eller en särskild utbildning för att hålla i den här typen av gruppsamtal. andra former av stöd. — Det första vi gör är att sätta oss i en trygg miljö, avskärmade — Det gäller att vara lyhörd och tolka både vad som sägs och från den ordinarie verksamheten. Eftersom det finns mycket inte sägs. Kanske är det någon som sitter och trycker på något upprörda känslor i luften är det viktigt att alla görs medvetna eller befinner sig i ett chockartat tillstånd. om vilka regler som gäller för att få en tydlig struktur i samtalet, berättar han. Thomas Redlund poängterar att sömnsvårigheter, aptitlöshet och nedstämdhet är fullt normala reaktioner på en onormal situation: Deltagarna talar i turordning. Först får alla ge sin syn på de — Efter ett par veckor har de flesta återhämtat faktiska omständigheterna – vad som hände och hur man själv sig, men om problemen håller i sig kan det finnas agerade. Syftet är att sätta ord på upplevelsen och ge gruppen en risk för posttraumatiskt stressyndrom. Därför är gemensam bild att utgå ifrån. uppföljningen på individnivå oerhört viktig för att — Därefter går vi ett varv till för att tala om varseblivning – Vänd Så hjälper Previa polisen sätta in åtgärder i tid. Prima 2 | 2012 15 Dödsskjutning efter två månader på jobbet Elin Eriksson , 28, hade arbetat två månader som polis när hon och en kollega ryckte ut för att ingripa i ett lägenhetsbråk. I trappuppgången fann de en nedblodad livlös kvinna. Snart dök gärningsmannen upp med två knivar framför kollegan. Trots upprepade varningar fortsatte han att gå till angrepp, vilket ledde till att poliserna sköt i nödvärn och gärningsmannen dog. − Debriefingen var nödvändig för att komma vidare efter en så extrem situation. Det var skönt att prata med andra för att höra hur de kände och få bekräftat att man inte var ensam om sina upplevelser, säger Elin Eriksson. Färdig med bearbetningen blir man nog aldrig, menar hon, men redan efter en dryg vecka var hon tillbaka i tjänst och tycker att den hemska erfarenheten gjort att hon fått ett bättre säkerhetstänkande. I liknande situationer höjdes pulsen fortfarande påtagligt ett par månader efter händelsen, men nu kan hon hantera påfrestningen. Det har gått över ett år och Elin har hunnit reflektera en del över hur debriefingen skulle kunna göras ännu bättre: − Vi träffades i gruppen ett par tre gånger under några veckor. Men det hade nog varit bra att få fortsätta med stödsamtal någon gång i månaden i åtminstone ett halvår. Previa erbjuder handledning och samtalsstöd Sörmlandspolisen anlitar Previa för företagshälsovård och krishanteringstjänster, där handledning av debriefing ledarna ingår. − Det handlar framför allt om att de får utbyta kunskap och erfarenheter, så att de kan utveckla sin egen organisation. Ibland går vi också in som samtalsledare när de vill ha hjälp av en extern part i en konkret situation, säger Armine Wannesian, psykolog och organisationskonsult vid Previa Sörmland. Previa erbjuder också olika typer av krisavtal. Det innebär att företag kan ringa till en 16 Prima 2 | 2012 jourhavande beteendevetare eller psykolog för att snabbt få en bedömning av vilka åtgärder som bör sättas in vid en obehaglig händelse som påverkar personalen. Det kan handla om allt från rån och överfall till arbetsplatsolyckor och självmordsförsök. − Vi ger stöd till chefer, men jobbar också direkt med de drabbade i inledande avlastningssamtal och mer djupgående debriefing inom 72 timmar. Utmaningen är att snabbt få en överblick över situationen, så att vi kan sätta in rätt stöd i varje sammanhang, säger Armine Wannesian. Så hanterar Att sätta upp tydliga gränser för hur och när du är tillgänglig ger hjärnan chans till återhämtning. – Det viktigaste är att göra en ärlig inventering av sina vanor och motiv, säger Dan Hasson, stressforskare vid Karolinska Institutet. text linda Badner Fyra av tio tjänstemän är uppkopplade mot arbetet på fritiden, visar en undersökning från Prevent. Studien bygger på en enkät där drygt 600 yrkesarbetande svenskar har svarat på frågor om it och psykisk belastning. Siffrorna speglar baksidan av den teknik som så fundamentalt ändrat hur vi arbetar och kommunicerar. Dan Hasson, författare och forskare vid Karolinska Institutet och på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är noga med att poängtera att det inte är tekniken i sig som är problemet. Inte heller är det farligt att känna eller uppleva stress så länge det finns möjlighet till återhämtning. Det finns enorma möjligheter att optimera arbetsprocesser med hjälp av it. Rent biologiskt triggas dessutom hjärnans belöningssystem av den snabba återkoppling som finns i en kvick e-posttråd. Men när inkorgen består av 52 e-postmeddelanden och 24 av dem har mer eller mindre uttalade krav på omedelbar respons, är det inte lika kul att vara hjärna. Den ständiga informationstrafiken kan leda till kognitiv överbelastning – vilket kan orsaka sämre prestation och misstag – och en upplevelse av otillräcklighet och stress. Därför är det närmast en biologisk och psykologisk nödvändighet att koppla ner och skapa utrymme för återhämtning. Enligt Dan Hasson handlar det mycket om självinsikt och ett långsiktigt och hållbart förhållningssätt till både arbete och fritid: – Det viktigaste är att göra en ärlig inventering av sina egna vanor och motiv, för om en person ständigt är uppkopplad fyller det så klart ett behov. Dämpar det ångest att känna att du är ständigt tillgänglig? Känner du dig duktig och oumbärlig när du svarar på e-post i tevesoffan? Stillar det en inneboende känsla av rastlöshet? Lär man sig förstå motivet till att man inte förmår koppla ner, kan man också lättare ändra sitt beteende. du it-stressen Stressad? Chefer är enligt Prevents undersökning mest utsatta för stress och oftast uppkopplade på sin fritid. Dan Hasson råder alla, inte minst chefer, att sätta upp riktlinjer för nåbarhet. Om det inte redan finns sådana på jobbet får man sätta upp sina egna som att inte svara på telefonsamtal eller e-post efter ett visst klockslag. – Jag tror att de allra flesta arbetsgivare föredrar en balanserad och insiktsfull medarbetare eller chef, med tydliga gränser. Motsatsen är nämligen en stor riskfaktor, säger han. Han uppmanar också till ett enkelt tankeexperiment som kan hjälpa både chefer och medarbetare att få rätt perspektiv: – Blunda och föreställ dig att du vaknar till en dag helt utan problem, allt fungerar optimalt. Vad skulle du vilja göra då? Förmodligen svarar ingen att de helst av allt vill hetskolla e-posten, säger Dan Hasson. En ofrånkomlig konsekvens av smarta telefoner, e- post och sociala nätverk är allt fler oplanerade avbrott i arbetet. Robert Lundmark, psykolog på Previa i Umeå, har tydliga besked om vad som händer när vi ständigt avbryts: – När vi växlar mellan olika aktiviteter uppstår stora förluster i tidseffektivitet. Väljer vi att göra två saker parallellt, kommer den ena av dem att ta dubbelt så lång tid. illustration: syster diesel På previa.se/stresstest hittar du ett enkelt test för att kolla om du stressar så mycket att din hälsa riskerar att ta skada. Dan Hasson, författare och forskare vid Karolinska Institutet. Modern teknik lockar oss att ständigt skifta fokus. Forskning visar att vi inte bara får mer gjort när vi arbetar ostört. Kvaliteten på arbetet blir också bättre. – Den moderna människan är dålig på att prioritera. Ska vi välja mellan den där krävande arbetsuppgiften som kommer att ta hela vår koncentration och vilja i anspråk eller att snabbt svara på ett e-postmeddelande, väljer vi det senare för det är lättast. Alla behöver ha en strategisk plan för sin tid, med återhämtning som ett inplanerat inslag. Bota teknikpaniken Kontrollera tiden ➜ Förstå motiven till att du inte ➜ Logga din tid, observera hur kan koppla ner. Söker du lugn eller bekräftelse? Vill du känna dig duktig och behövd? mycket tid som går åt till koncentrerat arbete och hur ofta du blir avbruten. ➜ Begränsa tillgången till it rent fysiskt. Stäng av telefonen och datorn helt en viss tid av dygnet. ➜ Gör en strategisk plan för koncentrerat arbete, då du inte är tillgänglig för e-post eller telefon. ➜ Mediabanta! Sluta hålla koll. Avstå inkommande meddelanden och information helt under en tid. ➜ Stäng dörren eller sätt upp en lapp att du behöver vara ifred. Meddela när du är tillgänglig, de flesta respekterar tydlighet. Prima 2 | 2011 17 1 av 4 svenskar Smart och lat Tomas Danielsson, Norstedts förlag Foto: Scanpix hinner inte med det de borde på jobbet, enligt ny undersökning. Ett skäl kan vara att allt fler grupper måste ägna mer tid (Källa: Manpower Work Life) åt administration vid sidan av de ordinarie uppgifterna. Ligger du sömnlös över omorganisationen på jobbet eller träningsrundor som aldrig blir av? Har du svårt att njuta en kopp kaffe en vårdag utanför huset eftersom grannarna är i full fart med att kratta, olja, snickra, sätta surdegar och plantera trendiga lökar? Här är boken för dig! Författaren Tomas Danielsson är en av Sveriges mest anlitade föredragshållare och handledare inom området stresshantering. Slut på ursäkterna. Bryt vanemässiga tankemönster Wayne W. Dyers, Ica Bokförlag Vi har all den unika kraft vi behöver för att styra våra liv. Men vi har också tvivel och rädslor som ofta hamnar i vägen för våra drömmar och chanser att uppnå det vi längtar efter. Hur kommer man förbi den där lilla rösten inombords som säger: ”Jag kan inte”? I den här boken visar författaren Wayne W. Dyer att vi kan göra det genom att sluta tvivla och börja tro. Han presenterar sju principer som hjälper dig att bryta vanemässiga tankemönster och han berättar hur våra tankar, känslor och beteenden påverkar våra liv och hur vi kan förändra dem. Klart! Bli superstrukturerad på 31 dagar David Stiernholm, Roos och Tegnér ”Klart! Bli superstrukturerad på 31 dagar” hjälper dig att på ett enkelt och lustfyllt sätt bli mer effektiv i ditt arbete – och därmed få tid över till sådant som känns viktigt i ditt liv. I korta kapitel med användbara råd och tips, blandade med konkreta övningar, lär David Stiernholm dig hur du kan arbeta mer strukturerat genom att organisera, fokusera och automatisera. Boken ger dig olika verktyg, tankesätt, metoder och rutiner som gör dig effektivare, flexiblare och kanske till och med lyckligare. 18 Prima 2 | 2012 Trivs vi bäst i öppna landskap? PÅ JOBBET Hur påverkar kontoret hur du mår och hur effektiv du är? Frågan är inte ny men nu har Stressforskningsinstitutet inlett den största studien hittills inom området. Tidigare studier har mest fokuserat på öppna landskap jämfört med egna rum, men nu vill forskarna ta reda på hur hälsa, trivsel och produktivitet påverkas i olika typer av kontorslandskap. – Arbetsgivare tenderar att välja öppna landskap framför egna rum, men egentligen har de inte så stort underlag för att veta vilka kontorstyper som fungerar för olika arbetsuppgifter, säger forskaren Aram Seddigh. Utöver att deltagarna i studien själva får uppskatta hur de mår och presterar kommer de att få utföra upp- gifter i en lugn miljö och under normala arbetsförhållanden. Forskarna kommer att titta på utformning, färg- och materialval och rummets storlek samt hur arbetet är organiserat. Man vill också förstå hur människor med olika personligheter och olika arbetsuppgifter upplever kontorslandskapen. Målet är att kunna använda resultatet vid planeringen av framtidens kontorsmiljöer och bidra till både bättre arbetshälsa och högre produktivitet. Man kommer även att titta på om ledarskapet kan dämpa de negativa effekter som noterats i vissa typer av öppna landskap. Läs mer om studien Kontorstyp, hälsa och produktivitet på www.stressforskning.su.se facebook.com/abprevia och twitter.com/Previa_ab. Du kan också prenumerera på vårt nyhetsbrev på previa.se Det handlar om företagshälsa och ger tips på hur du tar hand om din hälsa. Foto: Samir Soudah Vi finns på Facebook och Twitter: Previakompetens Arbetets vett och etikett I sin bok Etikett på jobbet tar Magdalena Ribbing upp frågor om allt från mejlhyfs till mobbning på arbetsplatsen. Här är en av de frågor hon fått. Fråga: Hur ska man göra med hälsnings- och hej då-fraser vid längre mejlkorrespondens? Det känns löjligt att vid varje svarsmejl skriva Hej XX och avsluta med Hälsningar YY. Att man gör så när kontakten bara består av ett fåtal mejl är självklart, men vid flera? Svar: Det första mejlet inleds oftast med Hej Förnamn och slutar med Hälsningar Namn, varefter man fortsätter nästa mejl med Hej igen, och avslutar det med sin förnamnsinitial. Det tredje mejlet får ingen inledning alls men avslutas med initial. Många har ett eller två snedstreck före initialen. Roger Flodin är arbetsmiljöingenjör på Previa. ”Vi är en samarbetspartner för att upptäcka risker” Roger Flodin på Previa berättar varför ett arbetsmiljöarbete alltid måste vara systematiskt. 1 illustration: syster diesel Som arbetsgivare är man skyldig att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Var kommer arbetsmiljö ingenjören in i bilden? — Arbetsgivaren vill ha med arbetare som mår bra, engagerar sig och presterar. Då måste man arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågorna. Arbetsmiljöingenjören är en samarbetspartner för att upptäcka bristerna i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall. Vi medverkar i kartläggningen till exempel genom enkäter, utredningar, arbetsmiljöronder och mätningar av olika slag. Därefter kan vi föreslå lämpliga åtgärder för att eliminera eller reducera riskerna. 2 När man undanröjt riskerna, vad är nästa steg? — När åtgärderna är genomförda är det viktigt att kontrollera att resultatet blev det önskade. Arbetsmiljöingenjören kan genomföra uppföljningar men även mer omfattande revisioner av det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att underlätta det fortsatta arbetet behöver arbetsgivaren också riktlinjer och rutiner. Här bidrar vi med råd och erfarenhet. 3 Och om man vill utöka sin kompetens på om rådet? — En viktig del av vår roll är att utbilda chefer, skyddsombud och medarbetare så att de får kunskaper för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. Tillsammans med företaget anpassar vi olika utbildningar och informationsinsatser efter aktuella behov. Prima Prima22 || 2012 2011 19 posttidning B returadress: AB Previa Box 6047 102 31 Stockholm porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på [email protected] Här finns Previa Prima på Ipad Gå in på Appstore och sök på Previa. Du hittar Prima under Ipad Apps. Kontakta oss på telefon: 0771-23 00 00 mejl: [email protected] hemsida: www.previa.se Foto: Christer Jansson Läs Prima på Ipad Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand Gotlands län: Visby Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall, Hofors, Sandviken, Skutskär Hallands län: Falkenberg, Halmstad, Varberg Jämtlands län: Östersund Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo Kalmar län: Borgholm,, Kalmar, Mönsterås,, Oskarshamn Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult Norrbottens län: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå Skåne län: Bjuv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Örkelljunga Stockholms län: Arlanda, Märsta, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/Brunkeberg, Stockholm/City, Stockholm/Östermalm, Södertälje Södermanlands län: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs Uppsala län: Uppsala, Enköping Värmlands län: Arvika, Charlottenberg, Karlstad Västerbottens län: Dorotea, Husum, Lycksele, Nordmaling, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina, Vännas, Åsele Västernorrlands län: Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Västmanlands län: Köping, Västerås, Sala Västra Götalands län: Borås, Falköping, Färgelanda, Göteborg Centrum, Göteborg/Gårdatorget, Karlsborg, Lidköping, Skövde, Strömstad, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro Östergötlands län: Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping