Transcript Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Bitidningen
Nr 1/2
Januari/Februari 2012
Blommor och bin lyfter landsbygden
Kognition hos honungsbin • Nordiska forskare med nordiska bin
The Body Shop gör en insats • Ergonomi för biodlare
Bitidningen 1/2 2012
1
VAXINLÄMNING
Nu är det tid att lämna in ramar och vax.
Vår inlämning är öppen oktober - mars.
Februari 2012
Pang pris på Flexikupor
Köp 5 delar / kupor, få 6:e delen på köpet
* Få den billigaste på köpet
•
•
•
•
•
Skälderhuskupan
Lång livslängd
Stabil konstruktion
Idealisk för vandringsbiodling
Välisolerad
Flera bottenalternativ
Honungsburkar - Glasburkar
Vi säljer glasburkar i plastpaket, precis som vanligt, 350, 500, 700 gr
samt sexkantsburkar i olika storlekar
• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns ?
• Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi
den per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf
•
•
•
•
•
•
•
Flexikupan
Lätt
Förstärkta sarger
Hög densitet
Ingjuten rambärarlist
Prisvärd
Botten med varroabricka
Storlek: LN, HLS
Joel Svenssons Vaxfabrik, SE-266 94 Munka-Ljungby
Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: [email protected], Semesterstängt 22 dec - 8 jan.
2
Bitidningen 1/2 2012
Ledaren
Tåget mot framtiden
Återigen blickar vi fram mot ett nytt år. Tid att se tillbaka och läge att tänka framåt.
Snart är mitt första år tillända som ledamot i SBR:s styrelse. Så här vid årsskiftet frågar jag mig
själv om jag gjort någon nytta. Tveksamt tänker jag – men mycket har jag lärt mig. Jag har insett hur komplext området är och jag har fått nya kontakter och insikter. Samtal och diskussion i styrelsen har ofta präglats av att med begränsade resurser balansera mellan att bevara,
förvalta, stödja och att köra tåget med full fart mot framtiden. Servicelöftet till medlemmarna
är ett krav och en självklar bas, men samtidigt måste det strategiska arbetet prioriteras och visionen hållas levande.
Har vi inom biodlingen en gemensam bild av framtiden? En vision ska ju vara utmanande och
utmaningar finns det gott om! Hur möter vi hoten som kan påverka biodlingen?
Marita Delvert
Styrelseledamot
[email protected]
Trender i Europa och i världen pekar på ett ökat intresse för biodlingen med alla dess
möjligheter och konsekvenser. Kanske är vi just nu i ett guldläge – vem vill inte vara med och
”rädda världen” när det gäller miljöförbättringar, matproduktion och mångfald i naturen?
Många frågor aktualiserades efter TV-programmet i november om bidöden och jag har märkt
ett ökat intresse för dessa frågor hos mina vänner – och kanske även hos allmänheten i stort.
Vi är många som redan sitter på tåget mot framtiden. Förhoppningsvis är vi också lokförare där vi kan välja spår och skynda framåt. Detta kan vi göra genom att kommunicera ut vårt
budskap genom tidningar, sociala medier, tv och radio. Vi kan också föra samtal med alla som
vi möter i vardagen, prata om nyttan av biodling, tala om ”mera bin” och förmedla självklarheten att vi endast ska köpa svensk honung?
”Framtiden är 10 år” – läste jag i en annons. Hur hittar vi strategierna för att nå de unga
och skapa nästa generations biodlare? Ja, det ser ut att finnas tillräckligt med uppgifter för oss
alla även under 2012.
Nyårsledigt
på SBR:s
expedition
Till och med
8 januari 2012
De stora frågorna är tunga och intressanta, men själv återvänder jag till vardagen och mitt
nyårslöfte får bli en ambition för ökade och fördjupade kontakter med SBR:s medlemmar. Jag
ser fram emot ett nytt gott år tillsammans med er alla!
Vintern är här! Glöm inte dunderkuren att blanda honung, riven ingefära och pressad citron i kokt vatten för onda halsar och snuviga näsor – garanterar att det lindrar! Och det piggar
också upp i vintermörkret.
Årgång 111
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0735-233126
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 30.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgiv­nings­dagen.
Tryck: V-TAB Vimmerby AB
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 1/2 2012
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 Listerby.
Telefon: 0457-30489, 0735-233130.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden
ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla
svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 39.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
Konferens på Skansen
5
Besvärliga talgoxar på Gotland
8
Recept efter julen
10
Kognition hos honungsbin
12
JAN/FEB 2012
Glimt från Kina och biforskningsinstitut 14
Biodlare i Sverige och Portugal
16
Aktiv ergonomi för biodlare
17
Världens biodlare behöver varandra 25
Body Shop gör insats för världens bin 26
Biodlarkonferens i Skövde
28
Nordiska biet räddar nordiska forskare?29
Josef Starks stipendiefond
12
Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka
ben ger stor påfrestning på ländryggen.
Arbete under knähöjd är en riskfaktor och
bör helst undvikas.
33
Apistan godkänt – receptfritt preparat 34
Aktiv ergonomi för biodlare
Rapport från GMO-gruppen
35
Riksseminarium och riksmöte
36
Gratulerar till Marknaden
ditt val att ägna dig åt biodling, en
37
av många omtyckt
sysselsättning
som
ofta
innebär
Almanackan
38
en hälsosam mix av belastning, återhämtning och
variation. Men arbetet i bigården kan ibland också
(3 – mars-nr)
vara både tungtNästa
ochnummer
enahanda,
två kända riskfaktorer
utkommer i slutet av februari.
för belastningsskador.
Den här
skriften vill inspirera
MANUSSTOPP:
1 februari.
dig till att tänka
över därpå
hur du
kani slutet
arbetaavskonsamt
Numret
(4-12)
mars.
Manusstopp:
1
mars.
och minska riskerna för belastningsbesvär.
17
Bättre. Med böjda ben hålls ryggen rak.
Rörelseapparaten
– en apparat för rörelse
Omslagsbilden:
Det är inte skadligt att belasta muskler, leder och
skelett. Tvärtom är kroppen anpassad till rörelse
Produkter på
och belastning. Men alltför tunga, långvariga
eller
Skansenkonferenensidiga belastningar skadar kroppen. sen,
Försök
därför
sorthonung
och
äppelmust.
att variera arbetsuppgifterna så mycket som möjligt
Foto: Erik Österoch se till att få en bra återhämtning. lund
Ergonomiskt självförsvar
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märktes gul i år.
– öka friskfaktorerna!
Din hållning har mycket stor betydelse för
4
belastningen
på rygg och leder. Med en ”stolt”
eller ”atletisk” hållning hålls ryggen i sin normala
29
Bättre – variant 2. Ett annat sätt är att sätta
ner ett eller båda knäna på marken.
Bitidningen 1/2 2012
Blommor och bin lyfter landsbygden
– konferens på Skansen
ERIK ÖSTERLUND
De senaste åren har binas
betydelse uppmärksammats
alltmer. Det tog riktig fart
efter det att bidöden uppmärksammats i USA 2006-07
då begreppet CCD myntades.
Tidningsartiklar följde, binas
värde beräknades i pengar.
Man beräknade att bina är
inblandade i ungefär var
tredje tugga som tas.
logiskt odlade bin på oacceptabla 50%.
Biodlare kan svåra år förlora 90%. Under
sådana villkor går det inte att bedriva en
näringsverksamhet.
Myndigheterna har uppmärksammat
hur viktigt det är att bina inte dör i stora
mängder. Krisberedskapsmyndigheten
bekostade en konferens på Alnarp i Lund
2009. Jordbruksverket och Landsbygdsdepartementet är inblanda i olika aktiviteter.
Förra året var det första gången någon från
departementet var närvarande vid SBR:s
riksförbundsmöte. Ett tecken på att man
uppmärksammar binas stora betydelse.
B
Konferens på Skansen
in dör i Europa också. I södra Europa
förbjöds några av de nya syntetiska nikotingifterna som används alltmer i lantbruket. I Europa var man på en del håll
säker – det var de nya gifterna som var
boven. I övriga Europa och USA är man
mer osäker. Sjukdomsalstrare, patogener, av olika slag finns med i bilden, som
virus, bakterier och nosema. Men deras
närvaro kan vara verkan och inte orsak,
eller kanske både och.
Nosema ceranae, som är lite annorlunda än den vanligare nosema apis, har
ökat och fått skulden, speciellt i Spanien.
Nu vet man att nosema ceranae och nikotingifter i ”ofarliga” doser som blandas
kan ge en dödscocktail. Men kan orsaken
till att nosema ceranae ökat vara gifternas
närvaro? Man vet också att nosema och
virus ”trivs” tillsammans. Och varroakvalstret sprider virus.
Bekämpningsmedel mot varroa är ibland inte så snälla mot binas immunförsvar. Och de är en stressfaktor precis som
alla andra påfrestningar på bisamhället.
Äntligen finns det de som jobbar
för att få fram bin som behöver mindre
bekämpningsmedel eller inga alls mot
varroan. Även om detta tar lång tid är det
viktigt, kanske just därför att det kan ta
lång tid behöver det satsas på.
Den 15 september 2011 genomfördes en
konferens om binas betydelse och hur vi
ska stödja deras existens, dvs alla bins, honungsbins och vilda bins bevarande och
tillväxt. Konferensen anordnades av Jord-
Mats Persson, generaldirektör för Jordbruksverket, öppnade konferensen på
Skansen 15 september 2011.
bruksverket. Landsbygdsminister Eskil
Erlandsson talade på konferensen. Han
klargjorde myndighetens medvetenhet om
Bidöd i Sverige
Sverige fick också känna av bidöden.
Härom året låg vinterförlusterna för ekoBitidningen 1/2 2012
Ulrika Rinman, statsskreterare på landsbygdsdepartementet, och konferensens moderator
vetenskapsjournalisten Henrik Ekman i samtal i en paus.
5
Prof Henrik Smith vid Lunds universitet påpekade att vi i Sverige behöver öka mängden
naturliga obrukade inslag i landskapet för att säkra ett gott bestånd av vilda och odlade
pollinatörer. Det behövs för god ekonomi, stabil och hög matproduktion och inte minst för
den biologiska mångfalden.
vilda bins och odlade bins stora betydelse
för vår existens.
Vetenskapsjournalisten Henrik
Ekman var moderator. Han ställde väl-
formulerade frågor som bidrog till värdet
av föreläsningarna. Och han släppte in
lagom med frågor från publiken.
Först ut av föreläsarna var Henrik
Jan Heed var en imponerande konditor
som fängslade lyssnarskaran enbart med
sin berättarförmåga och karisma. Han redovisade ett stort kunnande om honungens
betydelse i mat och bakverk. En konditor
skall snarare använda 2 ton honung än 2
kg om året.
Smith, prof vid Lunds universitet. Sammanfattningen av hans föredrag var att
lantbrukare och landskapsplanerare behöver öka mängden naturliga obrukade
inslag i landskapet för att ge vilda bin
boplatser och vilda och odlade bin nektar och pollen under hela säsongen. Det
betalar sig i en jämn och hög produktion
av grödor under åren. Det kräver att man
förstår samspelet mellan bin och grödor
i det komplexa samspel som finns i det
ekologiska systemet. Speciellt som att mer
och mer grödor odlas som behöver pollinering. Världens befolkning växer och det
behövs mer mat.
Lina Norrsell från Kivik beskrev sitt
företag Linas och binas. Hon har gått yrkesbiodlarkursen på Garpenberg, fick ta
över ett kommunarrende av 3000 äppelträd. Bisamhällena är 60 till antalet. Hon
producerar ekologisk honung, ekologiska
äpplen och äppelmust (se omslagsbilden
vad hon bjöd på i pauserna). Det fungerar ekonomiskt, men det krävs noggrann
Lotta Fabricius Kristiansen i samtal med
Joachim de Miranda från SLU. Lotta visade
bl a bin och pollen och informerade om
biodling och SBR. Också Biodlingsföretagarna var där med ett stort informationsbord.
6
Bitidningen 1/2 2012
planering. Hon betonade att man behöver
vara öppen för nya sätt att jobba och att
variera varroabekämpningen.
Konditor och bagarmästare Jan Hedh
höjde upp honungens betydelse. Ett bageri
som har upptäckt vad honung betyder för
bakverk och degar använder 2 ton honung
snarare än 2 kg per år. Honung gör att bakverk håller sig fräscha i flera dagar istället
för en. Degar blir smidiga och samverkar
med syrliga degar perfekt.
Ett exempel: mandelmassa ska ju
bestå av drygt 10% vatten, resten av hälften mandlar och hälften sockret. Om man
ersätter 25% av sockret med honung får
man en mandelmassa som inte sockrar
sig efter en tid. Den håller sig smidig och
läcker mycket länge.
På eftermiddagen lyssnade jag på
Riccardo Bommarco på SLU över ämnet
Trender och förvaltning av tama och
vilda pollinatörer i Europa. Han påpekade att viktiga åtgärder är att
• Bevara betesmarker och andra blomrika habitat,
• Se till att det finns blommor på åkermark – sådd av blommor, blommor
i växtföljden,
• Använda mindre med bekämpningsmedel – sprutfria lantzoner, ekologisk odling,
• Se till att det finns obrukade element
– kantzoner, åkerholmar,
• Planera landskapet.
Jochim de Miranda på SLU talade
över Dieases, mites and viruses – impacts and solutions. Miranda påpekade
att det under historiens gång förekommit
stora biförluster. Kännecknen har varit lite
olika vid olika tillfällen. Han beskrev vad
som kännetecknade det som kallas CCD.
• Synbarligen normalt friskt bisamhällen
• Snabb minskning av bistyrkan (1-2
veckor)
• Inga döda/sjuka bin i närheten av
kupan
• Äggläggande drottning och friskt
yngel
I slutet visade han ett schema som
Peter Rosenkrantz i Tyskland m fl sammanställt över olika metoder att komma
tillrätta med varroakvalstrets negativa påverkan på bisamhället. En sammanfattning av sammanställningen är att s k syntetiska bekämpningsmedel är omedelbart
mest effektiva. Men med tiden medför
dessa medel stora problem. Mer naturliga
Bitidningen 1/2 2012
Jordbruksminister Eskil Erlandsson är en fridsam person med stor förståelse för binas betydelse för vår existens. Under frågestunden efter hans anförande fick han en fråga varför
han tyckte att GMO var bra. Då tände han till. Han poängterande också efteråt i samtal
med Lasse Helander från biodynamiska föreningen att hans åsikt inte var sådan, men att
han litade på EU:s experter i frågan. Jordbruksverkets förre biansvarige Kerstin Ebbersten
lyssnar intresserat.
medel som också är godkända i ekologiska
odlingar i EU, organiska syror och eteriska
oljor kan vara mycket effektiva, men kan
också variera mycket i effektivitet, kan
ha svårare effekter på bisamhället, men
har inte de nackdelar som syntetiska har.
Biomekaniska som drönaryngelbortttagning är arbetsintensiva. Avelsarbete angavs
ge liten omedelbar effekt.
På eftermiddagen hölls också 2 andra
parallella sessioner med ledmotivet Insekter lyfter landsbygden (storbiodling som
yrke [Carl George Lie] och produktutveckling med honung [Arne Johansson])
respektive Honung och hälsa (Honung
och hälsa i historiskt perspektiv [Erik
Husberg], Probiotika i honung för människor och bin [Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez]). Det var en välmatad och
mycket innehållsrik och bra konferens. Jag
ser fram emot fortsättningen på myndigheternas och vårt engagemang för bina.
En del av föredragen går att lyssna och titta på från denna internetadress: http://www.youtube.com/user/jordbruksverket#g/
c/66DDEE24121BCC55
Riccardo Bommarco från SLU talade om hur vi bättre ska ta hand om våra olika arter av
vilda bin och odlade honungsbin i Sverige.
7
Besvärliga talgoxar på Gotland
EVA TIVELL
Stig Buskas i Gammelgarn
på Gotland har varit biodlare
sedan han var 12 år gammal.
Det har gått bra alla år. De
hemmasnickrade bikuporna
står på slätten bakom gården
upp mot klintberget.
V
intern 2009-2010 överlevde samtliga
samhällen. Därför blev det chockartat när Stig gick igenom sina 15 kupor
efter förra vintern – fem samhällen hade
klarat sig. Den vinterns stora fiende var
talgoxarna.
Inför kommande vinter står Stig och
hans 16 bisamhällen rustade.
– Jag har konstruerat en fågelbur,
som ska hålla talgoxarna borta från bikuporna, berättar han.
Från köksfönstret på gården ser Stig
och hans fru Mary-Ann sluttningen upp
mot berget och bikuporna. De såg att talgoxarna satt i flockar runt kuporna förra
vintern. Alla döda bakkroppar av bin talade också sitt tydliga språk.
Talgoxarna slog sig ner på flustret. Där
knackade de tills några bin tittade ut. Halva
kroppen knipsades av och bakdelen av
biet lämnade talgoxarna nedanför kupan.
– När vi såg detta lade jag fågelnät
över kuporna. Jag förankrade näten med
tyngder, men stormen kom och slet hål i
näten, berättar Stig.
Talgoxarna hittade snabbt ingångar
under nätet och de orienterade sig väl
och hittade ut samma väg. Även om det
låg drivor av bakkroppar nedanför kuporna tror Stig att den största skadan som
fåglarna gjorde var att stressa bina. Samhällena blev försvagade. Stressen krävde
också mer mat.
– I vissa samhällen hade klotet vandrat till ett hörn och därifrån orkade bina
inte ta sig till andra delen av kupan där det
ännu fanns vinterfoder.
Stig slog ihop några svaga samhällen,
men av de invintrade 15 samhällena blev
det endast fem kvar. Dessa samhällen utökades med tre nya plus tre svärmar. Av
detta gjorde Stig avläggare så att han inför
denna vinter har 16 starka samhällen.
– Under sommaren har jag funderat
över hur jag ska kunna hålla talgoxarna
borta, säger Stig.
Lösningen kom när det var en rulle
putsnät kvar från dotterns nybyggda hus.
Det är ett nät som sätts på betongstenar
för att putsen ska fastna. En halv rulle låg
kvar. De 10 mm stora rutorna bådade gott,
Stig Buskas visar upp en trasig
låda. Det är talgoxarna som hackat
sönder frigolitisoleringen på hans
hemasnickrade vinterlåda.
8
Bitidningen 1/2 2012
om en fågel hackar. Förhoppningsvis ska
talgoxen tröttna och ge sig iväg när inget
bi kommer ut. Dessutom har jag ställt
ramarna på längden, vridit dem ett kvarts
varv vilket lär vara bättre för invintringen.
Därmed ser Stig den kommande vintern an med tillförsikt. Han har gjort allt
han kan för att skydda sina bin mot alla
angrepp. Hans vinterlådor är välisolerade
och bina har fått rikligt med vinterfoder.
Mer kan han inte göra.
– Det ser mycket bättre ut än förra
vintern. Det är inte alls lika mycket fåglar
runt kuporna, säger han.
genom dem skulle ingen
fågel kunna ta sig.
Stig och hans gode
vän Tage som också är
biodlare slog sina kloka
huvuden ihop. Fru MaryAnn kläckte idén att nätet
skulle rullas över ett rör
och sedan gjorde Stig och
Tage en konstruktion. Sidorna gjordes av plywood
och hela buren skruvades
fast i bänken så att lådorna
är flyttbara.
– Vad vi har sett hitintills så håller detta fåglarna
borta, säger Stig.
Förutom fågelburarna har Stig även vidtagit
några andra åtgärder.
– Jag har satt en tom
skattlåda med galler i botten under invintringslådan. Jag tänker att det då
tar längre tid för bina att
komma ner till flustret,
Bitidningen 1/2 2012
9
Mycket skinka, korv och
köttbullar har det blivit….
MARITA DELVERT
Nu längtar jag efter sallader,
kyckling och fisk tillsammans
med grönsaksdiskarnas härliga, svenska rotsaker. Plånboken har också tunnats ut
betänkligt och nu gäller det
att hushålla med slantarna.
S
vartrötter kallade min mamma för
”fattigmanssparris”. De som inte hade
råd att äta vanlig sparris åt svartrot istället.
Många gånger har jag serverat denna goda
rotfrukt som tillbehör till olika rätter, en
verklig delikatess.
Svartrotssoppa
Här prövar jag att göra soppa av svartroten med en smak av muskot. Som tillbehör honungsrostade krutonger. Recepten
är som vanligt beräknade för 4 personer.
400 – 500 g svartrötter
1 dm skivad purjolök
1 stor potatis i
3 charlottenlökar
2 msk olivolja
5 dl vitt vin (går lika bra med alkoholfritt
sådant)
5 dl grönsaksbuljong
3 dl mellangrädde
1 dl créme fraiche
1 tsk riven muskotnöt
1 krm cayennepeppar
1 krm svartpeppar
1 msk honung
Krutonger:
Ca 3 skivor ljust fullkornsbröd
2 msk smör
1 msk honung
1 tsk salt
Timjan
10
Bitidningen 1/2 2012
Skala svartrötterna under rinnande vatten
(så att de inte mörknar). Skär rötterna
och potatisen i mindre bitar. Skiva purjolöken och skala och skär löken i klyftor.
Fräs allt i olja.
Häll på vin och buljong och låt koka
så att vätskan reduceras till drygt hälften.
Mixa blandningen och häll sedan i
grädde och créme fraiche. Ge soppan ett
lätt uppkok och smaksätt med muskot,
peppar och honung. Passera gärna soppan genom en trådsil om du vill ha den
len och krämig.
Skär brödet i små kuber och stek
i smör och honung tills de fått fin färg.
Smula över hackad färsk timjan och strö
över lite flingsalt. Servera krutongerna i en
skål bredvid soppan.
Lax i sås
Den frysta laxen i portionsbitar är prisvärd
och praktisk att hantera. Ofta har jag några
paket i frysen. I detta recept simmar laxen i
en härlig sås med smak av honung, apelsin
och rosmarin. Lättkokta broccolibuketter
och kokt potatis passar bra att servera till.
8 portionsbitar fryst lax
2 msk rapsolja
4 dl visp-grädde
1 dl koncentrerad apelsinjuice
Bitidningen 1/2 2012
2 msk riven ingefära
2 rivna klyftor vitlök
2 msk hackad (helst färsk) rosmarin
2 msk vitvinsvinäger eller citronsaft
1/2 dl honung
2 krm salt
2 krm svartpeppar
170 grader
Smörj en eldfast form med olja. Lägg laxbitarna i formen.
Vispa grädden och blanda i övriga ingredienser. Kanske måste du värma honungen något så att den blir mjukare.
Låt stå i ugnen i ca 25 minuter (längre
om laxen är fryst när den sätts in). Garnera
med rosmarinkvistar och citron.
11
Kognition hos honungsbin
MARIO PAHL, BEEgroup, biocentrum, Würzburg Universität
Föreläsare vid Riksseminarium 2012
Djur måste hela tiden sammanställa en ström av information som de får genom
sina sinnen. De måste
använda denna framgångsrikt för att förbättra sina
chanser till överlevnad och
reproduktion. Summan av
de processer i vilka denna
sensoriska information förvärvas, bearbetas, lagras och
används för att producera ett
anpassat beteende som kan
betecknas som kognition.
K
ognitiv neuroetologi är vetenskapen
som undersöker dessa fenomen. De
djur som av tradition studerats mest är
duvor, råttor och apor, men antalet forskare som arbetar med ryggradslösa djur
har ökat stadigt under de senaste 25 åren.
Betingning
Honungsbiets hjärna består av nästan en
miljon nervceller. Den är fem storleksordningar mindre än en människas som har
uppskattningsvis 100 miljarder nervceller.
Men producerar större hjärnor automatiskt mer komplext beteende?
Ivan Pavlov (1849-1936) var den första vetenskapsman som utvecklade en
tillförlitlig och objektiv metod för att bedöma enkel associativ inlärning hos hundar. På hans tid ansågs insekter regarea
reflexmässigt med stereotypa beteenden,
oförmögna till avancerad sensorisk bearbetning.
Men sedan 1980-talet, används hans
sätt att arbeta, den klassiska Pavlovska betingningen regelbundet på honungsbin av
neuroetologister. I betingning som kallas
PER(Proboscis Extension Response), ges
en droppe sockerlösning på biets antenn.
Detta obetingade stimulus leder till att biet
sträcker ut sin tunga (figur 1).
12
Fig 1
Om en doft (betingat stimulus), t.ex.
av citron, ges till biet strax före sockret, lär
sig biet att associera denna doft med sockerbelöningen. Nu räcker det med doften
för att PER ska framträda. Biet har lärt sig
att citrondoft föregår en belöning.
PER-paradigmet är ett utmärkt verktyg för forskare att undersöka associativt,
icke-associativt och konfiguralt lärande
hos bin. Binas luktsinne är så tillförlitlig
att PER-utbildade bin även har testats av
den amerikanska militären för att upptäcka sprängämnen.
Fler test
Framväxten av olika sätt att utföra experiment fortsatte och många experimentella
uppställningar utformade för ryggradsdjur
har nu anpassats för honungsbin.
I ett experiment speciellt avsett för
duvor kallat DMTS(Delayed Match-toSample), har sedan 2001 lett till flera genombrott i forskningen med honungsbin.
I detta experiment presenteras ett visuellt
stimulus (provstimulus) för djuret, som
det måste memorera, och efter en fördröjning som fastställs av försöksledaren, skall
det jämföra detta med två eller flera andra
stimuli (jämförelsestimuli). Om djuret fat-
tar ett beslut i favör för ett stimulus som
är identiskt med provstimuluset får det
en belöning.
Genom att använda olika fördröjning
mellan provstimulus och jämförelsestimulus, kan forskarna undersöka egenskaper hos korttidsminnet (som varar ungefär
8 sekunder hos honungsbin). De stimuli
som används och de regler man arbetar
efter kan ändras så att man kan undersöka
långtidsminnet och mekanismer för inlärningen. DMTS-testet för bin visas i figur 2.
Experimentbina är tränade att flyga
igenom provstimulus A in i en enkel labyrint, och välja mellan jämförelsestimulus
A’ och B’. Om biet väljer rätt stimulus, får
det en sockerbelöning bakom rätt jämförelsestimulus. Om det väljer fel stimulus,
blir biet inte belönat och kan försöka igen.
I DMTS-studien i figur 2, undersökte vi förmågan hos honungsbin att känna igen ett
stimulus efter antalet objekt.
Bin kan räkna
När professor Shaowu Zhang använde
DMTS-testet i Canberra 2005 för att studera glömma-funktionen i honungsbinas
korttidsminne, blev han förvånad över hur
lika resultatet var jämfört med ett test av
Bitidningen 1/2 2012
duvors korttidsminne som publicerades
1972. Bina kunde känna igen provstimulus och välja rätt jämförelsestimulus med
en fördröjning på upp till 8 sekunder1.
Under 2009 utförde vi ett experiment
för att undersöka om honungsbin kunde
se skillnad på antal. Vi bestämde oss för
en variant av DMTS-testet, med symboler
tillagda, SDMTS (Symbolic Delayed Matchto-Sample), figur 2. Här är inte prov- och
jämförelsestimulus som hör ihop identiskt lika, utan de delar ett gemensamt
kännetecken, i vårt fall antalet objekt som
visas på stimuluset. Bina lärde sig att lösa
uppgiften, och resultaten visar att bin inte
bara kan använda färg, form och symmetri för att kategorisera stimuli. Honungsbin kan använda antalet synliga objekt för
att avgöra om prov- och jämförelsestimuli
matchar varandra.
Vi fann att gränsen för binas räkneförmåga låg på mellan 3 och 4 föremål.
Återigen, dessa resultat ligger nära de som
man funnit för ryggradsdjur som fåglar
och tvättbjörnar som testats i liknande
experiment2.
Fig 2
Bin har kognitiva förmågor
Bin är avancerade
Den enorma mångfalden av insekter möjliggör jämförande studier av utvecklingen
av kognition. Djur som har sin utgångspunkt i en boplats och söker föda för att
sedan återvända till boet, t ex bin och
myror, är särskilt lämpade för sådana här
studier. Då det gäller dessa djur kan mekanismerna för inlärning, minne och navigering undersökas genom att manipulera
boet och födokällorna och registrera djurens respons på de förändringar man gör.
Honungsbin, på grund av deras sociala levnadssätt och deras högt utvecklade arbetsfördelning, är speciellt lämpliga
för sådana här studier. Bin är snabba och
eleganta flygare, navigerar upp till 10 km
till en näringskälla och tillbaka till kupan.
De berättar för sina kupkompisar om var
maten finns och kvaliteten på födan med
hjälp av ett symboliskt dansspråk.
Bin lär sig en ny doft efter bara 2-3
besök vid en födokälla. Att lära sig en färg
tar ca 5 besök, och en ny form har de lärt
sig efter cirka 20 födobesök vid en givande
födokälla. Den mest effektiva rutten till en
ny matplats har de hittat efter 3-4 besök.
De underliggande navigeringsmekanismerna kräver effektiv lagring av information och bearbetning som gör det möjligt för bina att uppvisa stor och flexibel
anpassningsförmåga för hur de beter sig.
Honungsbin är sannerligen inte simpla varelser, som de en gång antogs vara, som
reagerar på ett reflexmässigt automatiskt
sätt. De uppvisar många kognitiva förmågor som vanligtvis förknippas med djur
med större hjärna. Således, den kognitiva
förmågan hos ett djur verkar till stor del
styras av vad det behöver för att fullfölja
sitt att leva, och inte av närvaron eller frånvaron av en ryggrad.
Bitidningen 1/2 2012
Noter
1. Giurfa M, Zhang SW, Jenett A, Menzel
R, Srinivasan MV (2001) The concepts of
'sameness' and 'difference' in an insect.
Nature 410: 930-933.
2. Gross HJ, Pahl M, Si A, Zhu H, Tautz J, et
al. (2009) Number-Based Visual Generalisation in the Honeybee. PLoS ONE 4:
e4263.
Översättning Google translator och
Erik Österlund i samarbete.
Dr Mario Phal, t v och prof Jürgen Tautz vid Würzburgs universitet i Tyskland.
13
En glimt från Kina och
biforskningsinstitutet i Peking
EVA FORSGREN, Institutionen för Ekologi, SLU
Kina är ett enormt land både
till storlek och folkmängd. På
en yta av strax under 9,6 miljarder km2 bor omkring 1,3
miljarder människor. Enbart
Peking har ca 20 miljoner
invånare, mer är dubbelt
invånarantalet i hela Sverige!
K
ina är stort även när det gäller biodling. Det uppskattas finnas 8 miljoner
odlade bisamhällen i Kina.
Biforskningsinstitutet
Jag har haft förmånen att se och uppleva
Kina genom att arbeta två månader vid Biforskningsinstitutet tillhörande ”Chinese
Academy of Agricultural Sciences” (CAAS).
Institutet är Kinas enda nationella forskningsinstitut inom biodling. Det
grundades 1958, och ligger i den mycket
vackra botaniska trädgården i nordvästra
Peking, där det finns gott om växter för
bina att besöka. Det finns mellan 200-300
samhällen i parken beroende på säsong,
samtliga Apis mellifera. Institutet arbetar
för att stärka den ekonomiska och sociala
nyttan av biodling i landet och lägger stor
vikt vid grundläggande vetenskapliga frågor rörande biodling och utveckling av nya
biodlingstekniker.
Forskningen är organiserad i 8 områden: biodlingsteknik och utrustning, genetik och avel, bevarandet av biodlingen,
förebyggande och kontroll av sjukdomar,
parasiter och förgiftning, pollinering, kvalitetskontroll och utveckling av biprodukter
samt ekonomi.
Institutet fungerar också som ett referenslaboratorium för övervakning och
kvalitetskontroll av produkter från bin åt
jordbruksministeriet. För närvarande har
institutet 105 personer anställda varav 12
med doktorsgrad och 47 med magisterexamen.
Här finns också ett museum med
allt som tänkas kan rörande biodling; biodlingens historia, honungsbiets biologi,
14
Gruppen för genetik och avel vid institutet. Från vänster till höger: Liping LV, Haikun Guo,
Zhiguang Liu, Wei Shi, Eva Forsgren, Guiling Ding, Yue Qin.
naturläkemedel och behandlingsmetoder
baserade på produkter från bin (exempelvis api-akupunktur!).
Det är vanligt att traditionella kinesiska läkemedel innehåller pollen, propolis,
drottninggelé eller honung från hälsoväxter. Sådana produkter produceras i institutets egen fabrik och säljs i en liten butik
på området. Folk vallfärdar hit för att köpa
produkterna även om de går att köpa på
andra ställen.
Gästarbetare vid institutet
Jag var inbjuden av Dr. Shi Wei, som tog
sin doktorsexamen vid SLU i Uppsala 2001
och nu arbetar som forskare vid institutet,
för att hjälpa till med att sätta upp metoder för att diagnosticera virusinfektioner.
Jag blev mycket väl mottagen av henne
och hennes lilla grupp av medarbetare
och installerad i en liten lägenhet i Haidan-distriktet.
Avstånden i Peking är enorma, och
det är inte alltid så lätt att ta sig fram, så
jag var tacksam över den buss som institutet har till förfogande för sina anställda.
Trots att lägenhetshotellet ligger i samma
område som institutet kunde det ta mer
än en timme att ta sig fram beroende på
trafiken. Jag kom dock ganska snabbt in i
rutinerna och kunde fokusera på arbetet
med att lära Guiling Ding och Zhiguang
Liu de nya metoderna på labbet.
Utforska Peking
Mina lediga dagar ägnade jag mig åt att till
fots utforska de centrala delarna av Peking,
som består av så mycket mer än Himmelska Fridens torg och den förbjudna staden.
I dessa inre delar av Peking finns fortfarande den traditionella bebyggelsen med
låga hus i fyrkanter runt en innergård och
omgärdade av murar kvar. Vissa av dessa
områden, s.k. hutonger är ganska förfallna, men några har rustats upp till sitt ursprungliga skick, och det är en upplevelse
att vandra omkring i dessa labyrinter av
hus och insupa atmosfären.
Norra Xinjiang
Jag hoppades att få se mer av Kina än enbart Peking, så när det visade sig att Guiling skulle flyga till Xinjiang-provinsen i de
nordvästra delarna av Kina för att hjälpa en
Bitidningen 1/2 2012
Vacker vy från Pekings botaniska trädgård
biodlare där med insemination av drottningar, bad jag att få följa med.
Xinjiang är Kinas största provins, omgiven av bergskedjor och det bördiga norra
Xinjiang (Dzungariet) omges av majestätiska berg i syd, nordöst och nordväst.
Biodlaren vi skulle möta, bodde utanför
en liten stad vid namn Na la ti, som ligger cirka 5 timmars flygresa från Peking,
med mellanlandning i provinsens huvudstad, Urumqi.
Vi blev hämtade på flygplatsen av biodlare Liu Tian Qi som tog oss till ett hotell. Till vår förvåning ville de inte ta emot
oss. De lät inte några utlänningar bo på
hotellet. Samma sak hände på nästa hotell, och jag fick förklarat för mig att i den
här delen av Xinjiangprovinsen var det
inte tillåtet för utlänningar att vistas utan
speciell tillåtelse (= papper med många
stämplar på…).
Vi åkte vidare till polisen, och vid det
här laget hade biodlare Lius två söner sällat sig till sällskapet. Det var nog tur, för
de verkade vara mycket goda vänner med
polischefen. Efter mycket dividerande och
bläddrande i mitt pass så släppte polisen
iväg oss men, jag fick inte gå någonstans
utan att biodlare Liu eller någon av hans
söner hade mig under uppsikt.
Bitidningen 1/2 2012
Biodlare Liu
Liu Tian Qi, som varit biodlare i över 40 år, har
900 samhällen (samtliga
A. mellifera) som försörjer
hans och hans två söners
familjer. Under sommaren
flyttar de samhällen upp i
bergen, för att få tillgång till
nektar från växter som används i traditionella, kinesiska läkemedel. Honung
från sådana växter (Schisandra, Astragalus, Litchi
m.fl.) anses vara särskilt
hälsosam och betingar ett
högre pris än de 25 yuan
(cirka 25 SEK) som biodla- Biodlare Liu Tian Qi framför sitt hem och några av
ren får för ”vanlig honung. hans 900 bisamhällen.
Biproduktföretag
Efter tre dagars arbete med insemination av drottningar skjutsade biodlare Liu
oss de 200 km till grannstaden Yi Li, där
vi mötte företrädare för ”Baixin Bee Product Company”, ett företag som packar
och säljer honung, proplis, drottninggelé
och diverse andra produkter. Vi stannade i
Yi Li ytterligare ett par dagar, blev gästvänligt mottagna och visades runt i det vackra
området, uppe i bergen och till gränsen
mot Kazakhstan.
Min vistelse i det stora ”Mittens Rike”
närmar sig sitt slut, och även om jag är
glad att få komma tillbaka till Sverige så
har jag med mig en mängd nya erfarenheter, nya kontakter, kollegor och vänner,
och jag har fått tillfälle att se en glimt av
hur livet i detta stora land på ekonomisk
frammarsch kan te sig.
15
Biodlare i Sverige och Portugal
LEIF SVENSSON
Katrin och Leif
Svensson hos
Furtados
Efter att vi hade slungat
första slungningen på 900 kg
i somras åkte min fru Katrin
och jag på semester genom
att lösa interrailkort med
obegränsat antal resor under
tre veckor ute i Europa.
D
etta är ett mycket bra sätt att umgås
och råka ut för äventyr. Vi ställde in
kosan mot en kamrat som annonserade ut
insemineringstjänster i Bitidningen för 25
år sedan. Alla som var med på den tiden
vet att det var José Furtado, som efter att
ha bott, startat och utvecklat sin biodling
i Sverige, återvände till sin födelseby ett
stenkast från Algarvekusten i Portugal.
Tågresan gick via Köln, Geneve, Barcelona, Madrid och Lissabon till Lagos vid
Algarvekusten, där Jose hämtade oss. Det
var en mustaschfri och lite gråhårigare
José som lätt gick att känna igen. Vi hade
ju tidigare träffats många gånger på insemineringskurser i Sverige.
Vi fick ett jättehus med swimmingpool
till förfogande. Katrin umgicks med Josés
fru Fatima via en parlör eftersom de inte
hade något gemensamt språk. Vi biodlare
fann snabbt varandra och fortsatte diskussionerna, där de avslutades för cirka
15 år sedan.
Det finns både fördelar och nackdelar
med Sverige och Portugal. I Sverige har vi
inga bekymmer med fågeln biätare, som
kommer i flockar och äter mängder med
bin i Portugal. Vaxmotten är aggressiva och
förökar sig året runt i Portugal eftersom de
inte fryser bort och kupskalbaggens elaka
gångar i vaxet ser vi heller inte i Sverige.
Det som vi i Sverige har i form av ett bra
samarbete inom föreningslivet är vi unika
på i världen och den traditionen ska vi vara
rädda om och utveckla. Att vi dessutom
har enorma skördar jämfört med Portugal pga vår långa vegetationsperiod gör att
det känns bra att vara biodlare i Sverige.
Däremot har Portugal mycket vilda
väldoftande kryddväxter, som ger en god
aromrik honung. Portugiserna hetsar inte
som vi utan de livsnjuter mycket mer än
16
Fatima och José Furtado framför bibilen.
vi. Det borde vi också göra. Jose hade
byggt upp mycket ändamålsenliga lokaler
för sin biodling och flinkheten, som han
inseminerade med, satt fortfarande i hos
denne 70-åring.
Fatima och José bodde i ett fantastiskt paradis med fikonplantage, underbara bougainvillaeplantor och vindruvor
i plommonstorlek. När jag vill smaka på
Portugal tar jag ett fikon av Josés torkade
fikon. Hoppas bara de räcker över jul så
ljuset hinner vända. I Sverige dricker jag
aldrig rödvin pga att jag får ont i huvudet dagen efter, men Josés vin ger ingen
sådan effekt.
Tack för senast Fatima och José! Tyvärr har jag inte kunnat skriva och tacka
tidigare eftersom all min tid efter arbete
har gått till slungningen, som avslutades
i höstas, efter min hittills största skörd
på 35 år både kvantitetsmässigt och som
medelskörd.
Vill någon ha kontakt med José för att
kunna hyra in sig kan man maila mig på
[email protected], så ska jag
ombesörja kontakt.
Snickarbod med problemlösande José och Leif .
Bitidningen 1/2 2012
Aktiv ergonomi
för biodlare
Text av Bosse Rosén
Bitidningen 1/2 2012
17
Farligt läge. Att stå med böjd rygg och raka
ben ger stor påfrestning på ländryggen.
Arbete under knähöjd är en riskfaktor och
bör helst undvikas.
Aktiv ergonomi för biodlare
Gratulerar till ditt val att ägna dig åt biodling, en
av många omtyckt sysselsättning som ofta innebär
en hälsosam mix av belastning, återhämtning och
variation. Men arbetet i bigården kan ibland också
vara både tungt och enahanda, två kända riskfaktorer
för belastningsskador. Den här skriften vill inspirera
dig till att tänka över hur du kan arbeta skonsamt
och minska riskerna för belastningsbesvär.
Bättre. Med böjda ben hålls ryggen rak.
Rörelseapparaten – en apparat för rörelse
Det är inte skadligt att belasta muskler, leder och
skelett. Tvärtom är kroppen anpassad till rörelse
och belastning. Men alltför tunga, långvariga eller
ensidiga belastningar skadar kroppen. Försök därför
att variera arbetsuppgifterna så mycket som möjligt
och se till att få en bra återhämtning.
Ergonomiskt självförsvar
– öka friskfaktorerna!
Bättre – variant 2. Ett annat sätt är att sätta
ner ett eller båda knäna på marken.
Din hållning har mycket stor betydelse för
belastningen på rygg och leder. Med en ”stolt”
eller ”atletisk” hållning hålls ryggen i sin normala
kurvatur. Dina muskler får också ett bra utgångsläge
för att kunna arbeta effektivt. Om du däremot
står eller sitter med krummad eller vriden rygg gör
hävstångseffekter att belastningen på ryggen blir stor.
Bättre – variant 3. En låda eller låg pall att
sitta på ger bra avlastning.
18
Bitidningen 1/2 2012
Tips:
Lång och stolt. Sträva efter att bli lång när du
står. Tänk på en tangodansör eller någon som
utövar karate. Det här handlar om ett ergonomiskt
självförsvar. Även i sittande bör du tänka på att bli
lång och undvika att krumma ryggen. För att hitta
rätt hållning kan du tänka dig att du har på dig en
trång simdräkt som någon hjälper dig att dra upp en
dragkedja i ryggen på.
Variera! Ingen arbetsställning är så bra att du kan
stå eller sitta på samma sätt hur länge som helst utan
att riskera att skada dig. Sträva efter att byta position
minst en gång i halvtimmen, helst oftare.
Dubbel risk! Lyft med bördan långt från
kroppen samtidigt som ryggen vrids
innebär stor belastning på ländryggen.
Flytta fötterna! Var aktiv i fotarbetet så att du
alltid står vänd åt det håll där arbetet sker. På
så vis undviker du skadliga böjda och vridna
arbetsställningar. Näsa, tummar och tår åt samma
håll är en bra grundregel.
Koppla på hållningsmusklerna. De djupa
musklerna kring bålen hjälper till att skydda ryggen,
särskilt vid lyft eller annan tung ansträngning. I
början kan det vara svårt att hitta de här musklerna,
men ett par sätt kan vara att ”suga in naveln” lite
grann eller tänka dig att du drar åt skärpet.
Bättre! Böjda knän, fötterna nära, ryggen
rak. Lyft blicken så är det lättare att hålla
ryggraden i sin normala kurvatur.
Känn efter! Din kropp skickar signaler om att den
börjar bli trött eller få ont om du bara lyssnar till
den. Avbryt i tid och gör något annat en stund.
Särskilt viktigt vid monotona arbetsuppgifter.
Pauser och mikropauser. Pauser är viktiga för att
muskler, rygg och leder ska få återhämtning och bli
starkare. En mikropaus är bara några sekunder lång,
men gör att nytt blod strömmar igenom musklerna
och minskar risken för skador.
Tyngdöverföringar. Håll ryggen rak (i sin normala
kurvatur), böj lätt på benen och använd benens
kraft för att skjuta eller dra föremål. Undvik att bara
använda armarna eller ryggen, utan tänk att kraften
ska komma ända från fötterna.
Klart! Lyftet avslutas i stabil position.
Bitidningen 1/2 2012
19
Minska riskfaktorerna…
Några viktiga ergonomiska riskfaktorer du bör
försöka undvika är:
• Tunga lyft
• För låg eller för hög arbetshöjd
• Dåligt med utrymme
• Böjda och vridna arbetsställningar
• Monotont arbete
• Statisk belastning
...och öka friskfaktorerna!
• Variera arbetet
• Ta paus ofta
• Mikropauser
• Motrörelser
• Rörlighetsövningar
• Ta dig tid att jobba rätt
En upplevelse av att det tar för lång tid kan vara en
faktor som gör att vi kanske inte alltid använder
bästa möjliga teknik, eller undviker att använda
hjälpmedel. Jag ska ju bara.
Bättre – variant två. I ”gångjärnet” står du i
en högre utgångsposition före lyft. Koppla
på hållningsmusklerna och...
Men sanningen är att det oftast går lika fort att
göra rätt som att göra fel. Och varje gång du väljer
bort ett sämre arbetssätt till förmån för ett bättre så
programmerar du din hjärna att ”Det är så här det
går till när man”. Du förstärker ett bra beteende
och din kropp kommer att tacka dig i längden!
Lyft mindre och smartare
Försök i första hand att undvika manuella lyft
genom en bra organisation och genom att använda
hjälpmedel. Pallyft, pirra eller rullplattformar är
några exempel. När du ändå måste lyfta försök göra
det så skonsamt som möjligt:
Bra utgångsställning. Viktigast är att hålla ryggen
i neutralposition, det vill säga med sin naturliga
kurvatur. Koppla på hållningsmusklerna genom att
dra åt skärpet en aning.
Tips: Titta lite uppåt vid lyftet så undviker du att
krumma ryggen.
...skjut fram höften. Ryggen hålls stabil
genom hela lyftet.
20
Bitidningen 1/2 2012
Håll bördan nära kroppen. Då minskar du skadliga
hävarmseffekter på ryggen.
Undvik att vrida ryggen samtidigt som du lyfter.
Tänk näsa, tummar och tår åt samma håll. Lyft
först flytta sedan fötterna så att du är vänd åt rätt
håll.
Är det möjligt att minska vikten på bördan och
i stället göra flera lyft? Du kanske kan använda
lättare ramar eller mindre säckar och kärl? Maxvikt
vid ett enstaka lyft under idealiska förhållanden är
25 kg enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Gå flera gånger
Öva dig i att motstå impulsen att bära med dig så
mycket som möjligt för att spara antalet vändor om
du ska flytta gods. Att bära mer än vad som känns
bra innebär stor risk för att du skadar dig. Några
extra promenader däremot gör dig bara gott och
ger en välbehövlig rörelsepaus.
Lyft ovanför axelhöjd är påfrestande för
nacke, axlar och rygg.
Skapa bra utrymme
Är det för trångt blir resultatet ofta böjda och
vridna arbetsställningar. Inom vården finns en
riktlinje om att ha minst 80 cm fritt utrymme till
exempel när man bäddar en säng. Det kan fungera
som ledstjärna även inom biodling.
Bra arbetshöjd
Ungefär i höjd med naveln är en bra arbetshöjd
för de flesta arbetsuppgifter. Föreställ dig att dina
armbågar sitter fast vid bålen. Det område du då
kan nå med händerna då du står eller sitter i en bra
utgångsställning är ett lämpligt arbetsområde.
Vid arbetsuppgifter som kräver mycket kraft kan
du behöva ha en lite lägre arbetshöjd (jämför att
såga ved). Vid arbetsuppgifter som kräver stor
precision kan du i stället behöva höja arbetsytan
något för att se bra.
Skonsammare! Kan du tänka dig att inte
bygga på kupan fullt så högt blir det
betydligt snällare mot kroppen. Använd
gärna halva lådor – åtminstone högst upp.
Undvik att arbeta under knähöjd eller över
axelhöjd, då det ger stora belastningar på rygg och
leder.
Bitidningen 1/2 2012
21
Tips: Om du märker att du börjar dra upp axlarna
är arbetsytan för hög. Om du i stället märker att du
inte står riktigt upprätt utan lutar dig framåt eller
krummar ryggen är arbetsytan sannolikt för låg. Har
du ett höj- och sänkbart arbetsbord är detta lätt att
justera.
Lyft inte så här!
Investera i bra hjälpmedel
Ett höj- och sänkbart arbetsbord är en bra
investering som gör att du kan anpassa arbetshöjden
till din kroppslängd.
En kärra eller skrinda med stora, luftfyllda hjul
rullar lätt även på grus och kan underlätta betydligt
när du måste flytta tunga bördor.
Bättre! Lyft blicken och böj knäna.
Stabilisera ryggen genomhelalyftet.
En tappmaskin minskar behovet av att lyfta tunga
dunkar högt.
En låg pall kan vara till stor hjälp när du ska utföra
moment på låg nivå så att du slipper stå med böjd
rygg.
Tänk över flödet
När du anlägger en bigård, tänk över hur alla
förflyttningar ska ske. Finns det utrymme så att det
går att jobba ergonomiskt? Går det att komma intill
med pirra, vagn, bil?
Stabil position och jämvikt skonar ryggen!
Att välja små kärl och inte fylla dem ända
upp minskar belastningarna. Kanske kan
du transportera kärlen på en kärra eller
pirra och slippa bära helt och hållet?
En befintlig bigård kan ofta ändras så att det går
lättare att använda en bra arbetsteknik. Exempel
kan vara att anlägga bra gångvägar så att det går att
komma intill med en kärra eller flytta bikupor till en
lämpligare plats. Använd ramper eller rullband för
att underlätta ilastning av bil.
Avlasta ryggen! Har du en hand fri kan du ta
spjärn mot ditt eget lår för att hämta kraft.
22
Bitidningen 1/2 2012
Rör dig i vardagen
En bra kondition är bästa sättet att stärka hälsan.
Arbetet i bigården kan i sig själv vara ett sätt att
få bra vardagsmotion. Komplettera gärna med
promenader eller jogging, med fördel i ojämn
terräng. Ta för vana att röra dig minst en halvtimme
varje dag. Vanlig gympa á la Friskis & Svettis, yoga
eller pilates är bra komplement som även tränar
styrka, balans och rörlighet.
Några sköna rörelser för rygg och leder:
Motrörelser. Gör tvärtom för att ge variation och
avslappning åt trötta muskler och leder.
Bakåtböj. Placera händerna i korsryggen och böj dig
bakåt. Kan göras stående eller sittande.
Kuta – svanka. Stå framåtlutad med händerna på
låren. Växla mellan att skjuta rygg som en katt (titta
ner mellan fötterna) och svanka (titta uppåt).
Slarva inte med detaljerna. Överkroppens
vikt och hävstångseffekten gör att en
rökpust som väger ett par hekto kan ge
upphov till flera hundra kilos belastning på
ländryggen om den lyfts så här!
Ryggvrid. Stå framåtlutad med händerna på låren.
Lyft vänster hand så högt du kan, följ handen med
blicken. Upprepa åt andra hållet.
Kobran. En mer avancerad form av bakåtböjning.
Ligg på mage på golvet. Placera händerna i höjd
med höfterna och tryck dig försiktigt uppåt så långt
du kommer. Håll kvar några sekunder och gå sedan
tillbaka till utgångsläget. Upprepa gärna några
gånger.
Ryggavslappning. Ligg på rygg på golvet med
underbenen på en kudde eller låg pall så att du får
ungefär rät vinkel i höfter och knän.
Bättre – här hålls ryggen rak. Undvik
helst att ställa ifrån dig saker på marken så
slipper du de låga, riskfyllda lyften helt.
Bitidningen 1/2 2012
23
Läs vidare
AFS 1998:1 Belastningsergonomi innehåller mycket
information om arbetsställningar och arbetsrörelser. Finns att
ladda ner gratis på Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se.
Checklista
1. Är underlaget jämnt och behagligt att stå på?
2. Är arbetsredskap lämpligt utformade och inställda för dig som arbetar i bigården?
4. Finns det möjlighet att sitta och vila vid stående arbete?
5. Är arbetshöjden anpassad till arbetsuppgift och kroppsstorlek?
6. Finns det tillräcklig belysning?
7. Kan du arbeta i bra positioner, det vill säga med ryggen och nacken i neutralposition
och med näsa, tummar och tår åt samma håll?
8. Får du tillräcklig variation så att statiskt eller upprepat ensidigt arbete undviks?
9. Är arbetet bra organiserat så att manuella lyft kan undvikas?
10. När manuella lyft ändå sker – är bördan lagom tung? Är arbetshöjden bra så att
hantering under knähöjd eller över axelhöjd undviks?
11. Har du de tekniska hjälpmedel du behöver för att kunna arbeta på ett skonsamt sätt?
(Exempelvis höj- och sänkbara lyftbord eller tappmaskin).
I samarbete med Bosse Rosén, Balansverkstan.se
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp, Telefon 0735-213 100
www.biodlarna.se
24
Bitidningen 1/2 2012
© 2011 Biodlarna, Sveriges Biodlares Riksförbund. Text: Bosse Rosén, Foto: Lotta Fabricius Kristiansen och Preben Kristiansen, Layout: Art & Copy Produktion.
3. Finns det tillräckligt utrymme för bra arbetsrörelser och material? (Räkna med minst 80
cm fri yta för att kunna arbeta ergonomiskt).
Världens biodlare behöver
varandra!
SIMON BJÖRKMAN
Jag ska förklara hur vi biodlare kan hjälpa biodlare i
andra länder. Det har jag
gjort ett tag nu utan för stor
ansträngning och med gott
resultat.
F
örst önskar jag presentera mig själv.
Mitt namn är Simon Björkman och har
haft bin sedan trettonårsåldern med start
2006. Att ha bin är en mycket rolig hobby
och är på många sätt lik vilken hobby som
helst. Med undantag att den har så mycket mer att ge! Jag har haft två samhällen
under dessa år, tillräckligt, men funderar
på att utöka och rentav bli yrkesbiodlare!
Jag är utöver biodlingen intresserad
av många saker som t ex natur, går för
närvarande andra gymnasieåret natur,
det intresset tror jag har sin grund i biodlingen. Tackar bina så mycket för att de är
Bitidningen 1/2 2012
så inspirerande varelser!
Nog om mig nu. Att hjälpa de fattigare
i världen, hur gör man det? Är det mycket omständligt och måste man verkligen
brinna för det som den mest fantastiska
rödakorstant som stickar och bakar för
en bättre värld?
All respekt till dessa hjältar men nej,
det behöver man inte. Här är mitt tips till
er som vill hjälpa de fattiga i världen på ett
mer blygsamt sätt. Som biodlare hjälper
jag biodlare där ute att kunna utöka sin
biodling, jag ger dem mikrolån.
Allt startade när jag, är intresserad
av amerikansk politik, såg på internet ett
liveprogram från Vita huset där de talade
om Kiva. Kiva är en organisation som ger
mikrolån till små entreprenörer i världen, bl. a biodlare. Kiva är den första onlineplattformen för välgörenhet. Kiva har
ett mycket smidigt system där du endast
behöver besöka deras hemsida(www.kiva.
org) gå med i Kiva och du kan låna ut till
de människor du önskar låna ut till. När
du fått tillbaka dina pengar är det bara att
låna ut dem igen, om och om igen.
Konceptet är mycket enkelt. Jag söker
t ex på bee, bees eller beekeeping och får
då upp några förslag på biodlare jag kan
stödja. Man kan gå med i grupper som
har gemensamma mål, t ex ”Endangered beekeepers”. När ni går med i Kiva
kan ni ansluta er till den gruppen, den
får äran för de lån som medlemmarna
gör. SBR kan starta en egen grupp, tänk
om vi Svenska biodlare skulle gå med i
den gruppen! Det är ca 10 000 biodlare i
Sverige för närvarande? Statistik över lån
görs och grupperna hamnar i en topplista,
skulle vara kul med en biodlargrupp i topp
tio! Nu önskar jag att ni också startar Kiva!
25
The Body Shop gör en insats
för världens bin
SIRI BÄCK
The Body Shop är ett internationellt hudvårdsföretag
som arbetar med etiskt
inspirerande och naturliga
produkter. Företaget vilar
på starka värderingsgrunder
och engagerar sig ofta i olika
kampanjer.
T
he Body Shop uppmärksammade problemet med det minskande antalet bisamhällen och tog fram en produktserie
som innehöll honung och bivax. Dessa
produkter ville de använda för att ge stöd
åt biodlare världen över. The Body Shops
centralorganisation uppmanade de olika
ländernas filialer att försöka hitta lämpliga projekt att stödja med dessa produkter,
och i februari 2011 kontaktades Biodlarnas Riksförbund av The Body Shop Sverige.
SBR föreslog Biodlingens Vänner, och det
tyckte The Body Shop var ett bra förslag.
Intensivt arbete
Lotta Fabricius Kristiansen från SBR engagerades i projektet, och nu gick allt med
en rasande fart. Redan i mars 2011 hölls
en pressrelease där produktserien Honey
Bronze lanserades och kampanjen blev
presenterad. The Body Shop skrev om
kampanjen i kundtidningen EveryBody
och varje butik fick kontaktuppgifter till
de närmaste biodlarföreningarna. Många
hjälpte till med dekorationer och information om bin och biodling till butikerna,
och på flera håll stod biodlare i The Body
Shops butiker och informerade när försäljningen startade.
Succé
Den 23 maj började så äntligen försäljningen och kampanjen fortsatte till 15
juni. För varje såld produkt gick 20 kro-
The Body Shop i Umeå är en av alla affärerna som deltog i kampanjen, och den var mycket uppskattad. Caroline Sandström, säljare, berättar att produkterna sålde väldigt bra och att det var roligt.
26
Bitidningen 1/2 2012
nor direkt till Biodlingens Vänner – en
ovanligt stor summa. Honey Bronze-serien
sålde väldigt bra, något som Lotta Fabricius Kristiansen bland annat tror beror på
det goda syftet.
– Honey Bronze lanserades ju i precis rätt tid, inför sommaren och till mors
dag, och det är klart att man gärna bidrar
till bra ändamål! säger Lotta.
Hon är väldigt glad och tacksam för
kampanjen, vars bidrag till Biodlingens
Vänner blev väldigt stort.
– Tre veckors försäljning gav 192 000
kronor till fonden, och de här pengarna
är nu öronmärkta för att öka antalet bin
i Sverige. Det är ett oerhört stort bidrag!
avslutar Lotta.
Caroline Sandström på The Body Shop i Umeå tyckte
mycket om Honey Bronze-produkterna. ”Bäst var
bronzern, eftersom den var helt matt” berättar hon.
Fortsätt stödja fondens uppbyggnad!
st
kr/ BV!
0
5
–  at till
ns
t
pi
or
BV- år oavk
Allt
g
AKTUELL KONTOSTÄLLNING
Aktuell kontoställning för Biodlingens vänner är i dec 2011:
276 736 kr (varav 192 060 kr från BodyShop)
En ökning med 233 052 kr (533%) sen aug 2011.
Ansökningar ur fonden kan nu snart komma igång.
Belopp till Biodlingens Vänner sätts in på pg 8685-0.
Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress.
Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis.
Bitidningen 1/2 2012
Köp Biodlingens Vänner t-shirten…
eller en BV-pins till dig själv eller någon du
vet är en biodlingens vän.
BV:s Gåvobevis är perfekta till uppvaktningar. Biodlingens Vänner finns också som
en grupp på Facebook! Bli medlem i den!
VAD ÄR BIODLINGENS VÄNNER?
En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund,
för att stimulera och utveckla svensk biodling.
VAD VILL BIODLINGENS VÄNNER STÖDJA?
• Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt
inom biodlingen t.ex: produktutveckling,
avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier,
föreningsbigårdar mm.
• Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av
nya biodlare.
• Forskning inom biodlingsområdet.
27
Biodlarkonferens i Skövde
ANETTE STRÖMBÄCK
Den 29-30 oktober träffades över 200 personer med
intresse för biodling i Kulturhuset i Skövde. Ett projekt
av Västra Götalands biodlare,
hushållningssällskapet i Skaraborg, länsstyrelsen i Västra
Götalands län och Sveriges
biodlares Riksförbund. Projektledare var Arne Johansson, Stort tack! J
S
yftet var att inspirera och utveckla biodlare och biodlingsföretagare i Sverige.
* Vad som är på gång
* Vilka regler som gäller
* Vad konsumenterna efterfrågar
* Ekologisk biodling mm
Det kom även biodlare från Skåne,
Norge och Danmark. Det fanns ett flertal utställare på plats. Det erbjöds 24
olika föredrag. Föreläsare från England,
Frankrike, Tyskland, Litauen och Sverige
naturligtvis.
Vid varje föreläsningstillfälle fanns det
tre föredrag att välja mellan. Jag hann gå
på en tredjedel av föreläsningarna.
28
EXEMPEL PÅ FÖRELÄSNINGAR
Rationell biodling, Bicykelmetoden med Thomas Dahl
Han kallar även sin metod Höremetoden. Hans metod är mycket effektiv, han
ägnar 2,5 tim per samhälle och år. Inga
spärrgaller och det blir nästan automatiskt
nya avläggare. Metoden finns beskriven i
Bitidningen nr 11/12-2010.
Ekologisk biodling i praktiken
med Bengt Kling
Han nämnde att det är viktigt att tänka på
naturen och miljön. För och nackdelar
med att vara ansluten till KRAV, viktiga regler för ekologisk biodling, merkostnader,
skillnad mellan ekologisk och konventionell biodling. Vax hantering – det bästa är
att använda sitt eget vax.
Han tipsade om att vara med i en
ekonomisk förening ex. Västgötahonung
som har förmånen att erbjuda tillgång till
maskiner. När Bengt gör avläggare följer
han gärna binas naturliga svärmrytm. När
samhället gör drottningceller är det dags
för avläggare.
Biodling 300 samhällen, Reinhard Neuman, Mecklenburg
Reinhard visade bilder på sin verksamhet
som var omfattande och tar gärna emot
besökare i Tyskland. Han har bl a 14 mobila paviljonger, områden med biväxter,
affär med biredskap och produkter. Bimuseum, mm
Biproduktens användning i
Litauen, Sigitas Vasiliauskas
Många utvecklar biprodukter för människors hälsa. Sigitas Vasiliauskas informerade om de goda effekterna av biprodukter som propolis, drottnings gelé, pollen
och bibröd. Absolut den smaskigaste föreläsningen under helgen, vi fick smaka
på hans produkter.
www.beegood.se
Ps. Ta en sväng upp till Kalix, någon gång mellan slutet på juli och början på augusti. Var
med på vårt sommarmöte. Ds.
Thomas Dahls kupor och splittning i hans bicykelmetod.
Bitidningen 1/2 2012
Det nordiska biet räddar
nordiska forskare?
TOBIAS OLOFSSON, forskare vid Lunds Universitet och VD för ConCellae AB
Vi har alltså ett honungsbi
i Sverige och Norden som
är anpassat för vårt klimat
och våra blommor. Det är
helt fantastiskt för en biolog
som jag, men jag undrar hur
många som känner till detta
både innanför och utanför
biodlarkretsar.
J
ag satt och pratade med vår landsbygdsminister Eskil Erlandsson under
en lunch på Soliden på Skansen i Stockholm i september. Det var på Jordbruksverkets konferensdag ”Blommor och bin
lyfter landsbygden”. Eskil kände till vårt
nordiska bi och att det i princip är utrotat.
Det nordiska biet är ju faktiskt utrotat i Norden. Det är bara att konstatera.
Det finns inte längre, ingen träffar på det
i våra nordiska skogar. Linné och hans
lärjungar kunde förmodligen stöta på det
fortfarande. Dessutom var det så att Carl
von Linné blev först i världen med att beskriva och namnge ett honungsbi och
till råga på allt Apis mellifera Linnaeus
som idag är omdöpt till Apis mellifera
mellifera (det nordiska biet). Vi i Sverige
kallar det för det nordiska biet, men A.
mellifera mellifera finns i stora delar av
Europa där det är starkt hotat.
Detta bi finns dock i min trädgård i
Skåne och när de flyger har de utsikt över
Danmark och slottet där Hamlet utspelade sig och över ön Ven där den kända
astronomen Tycho Brahe hade sin borg.
Naturligt med Nordbi
Eskil växte upp med det nordiska biet och
berättade att hans morfar/farfar hade det
mörka biet. Det var han säker på. Detta var
mellan Ljungby och Halmstad där ljunghedarna breder ut sig. Man högg ner träd
Bitidningen 1/2 2012
Bild 1. Nordiska bin på flustret.
för eget bruk men rörde inte kronans träd,
ekarna. Vad man däremot gjorde var att
man högg av lite tjocka grenar för att förbereda för vilda mörka bin att flytta in när
ett hål hade bildats då grenfästet murknat.
Man tog då senare hand om både honung
och bin.
Inte rädda för kyla
I min trädgård upplever jag inte bara det
fantastiska runt bin i sig utan hur fantastiskt det nordiska biet är jämfört med de
som jag har haft innan, dvs buckfastbin,
italienska bin och olika korsningar. Jag
går ofta ut och tittar på dem när de flyger,
vilket de gör snudd på varje dag.
Jag skriver detta i oktober månad. Det
är verkligen full fart och det spelar ingen
roll att regnet hänger i luften och mätaren står på plus 12 grader, de flyger! Det
nordiska biet har mer päls och är mörkt
och har därmed lättare att hålla värmen
(Bild 1). Vad de flyger på i oktober vet jag
inte riktigt, men det finns blommor för
jag och min dotter plockade en hel bukett med 8 olika blommor till hennes mor
härom dagen. Många av dem ger kanske
inget för bina, men några som fortfarande
blommar och lockar bin är murgröna, jättebalsamin och jätteslide.
Som Jesus eller storkarna
Det nordiska biet har dock återuppstått
genom Projekt Nordbi som inhämtat spillror av birasen innan det var för sent. Som
biolog vill man ju se dessa bin i det fria,
dvs utplanterade igen. Men tills det händer får man nöja sig med situationen som
den är i dag. Dessutom skiljer sig situationen ordentligt från en djurpark med utrotningshotade djur då bina visserligen finns
och sköts hos biodlare men flyger fritt och
29
kanske en dag när det finns bättre
förutsättningar så flyttar de helt sonika ut i naturen igen på egen hand
och återetablerar sig, kanske som
storkarna i Skåne gör!
Från Norden till Afrika
Vi upptäckte i vår forskning i Lund
2005 att honungsbin lever i samverkan med mjölksyrabakterier
som finns i deras honungsmage.
Senare upptäckte vi att bakterierna
finns i deras honung, bibröd och bipollen också, tillsatta av bina själv.
Vår upptäckt var gjord på morfars
Apis mellifera, variant buckfast,
eller som det ska heta på engelska
”Apis mellifera bred according to
Buckfast” vilket är en blandning av
flera raser enligt det avelssystem man
använde i Buckfast.
Vi ville dock se om dessa honungsmagebakterier fanns hos några
av de afrikanska Apis mellifera-raserna och om det fanns någon skillnad i dessa bakteriers arvsmassa
jämfört med den vi hade här uppe.
Vi kontaktade eldsjälen i Projekt
Nordbi, Ingvar Arvidsson, och bad
honom skicka bin, honung, bibröd
och bipollen från vårt Nordiska bi
Apis mellifera mellifera.
En bekant och biforskare i
Kenya, Joseph Macharia, skickade
också bin, honung, bibröd och bipollen, men från Apis mellifera
scutellata och Apis mellifera monticola.
Resultatet blev som tur var ganska väntat nämligen att dessa raser
av Apis mellifera hade samma sorts
mjölksyrabakterier i sin honungsmage (Bild 2.). De skiljde sig lite i arvsmassan på liknade sätt som dessa
biraser skiljer sig i sin arvsmassa,
de var nära släkt alltså. En del hade
dock ingen skillnad alls. Det var dock
bara ca hälften av de 13 bakterierna
som återfanns i denna studie vilket
är naturligt då bakteriernas antal
skiftar vid olika tillfällen pga en rad
olika faktorer.
Samarbetande bakterier
Vi får frågan ibland från vetenskapliga tidskrifter från vilken linje av Buckfast bakterierna kommer ifrån och ibland påstår
de att Buckfast inte är någon ras, vilket är
30
Bild 2. Släktträd för bakterierna. Endast bakterier på högra sidan är mjölksyrabakterier.
Vertikalt streck intill namnen vilket delas av flera bakterier betyder samma arvsmassa annars
skiljer det sig. Namnen börjar med bakterienamn och slutar med vilken biras de tillhör.
rätt. Dessa anledningar plus det faktum
att olika raser av bin tydligt har olika men
närbesläktade sorters bakterier i sin honungsmage gjorde att vi ändrade kurs i vår
forskning sommaren 2011.
Framöver forskar vi bara på det nordiska biet och dess honungsmagebakterier.
Även vetskapen om att små skillnader i
bakteriers arvsmassa kan betyda stora
skillnader i vad bakterierna tillverkar medför att vi bör forska på dessa 13 mjölksyrabakterier som kommer från samma ras
och är vana vid att leva med varandra. Det
nordiska biet ser ut att rädda vår forskning,
Bitidningen 1/2 2012
dvs vi kommer framöver att ha en komplett uppsättning honungsmagebakterier
med samma ursprung och som är vana
vid varandra.
Nordiska bakterier
Vi ville alltså ha mjölksyrabakterier från
vårt inhemska bi som dessutom är anpassat till vårt klimat och blommorna i
vår natur. Var fanns då detta orörda nordiska bi utan inblandning av italienska bin,
krainerbin eller buckfastbin? Enligt Ingvar
Arvidsson så kunde jag förmodligen finna
det hos Karl Drakenberg i Hammerdal,
Jämtland där det finns ett bireservat för det
nordiska biet. Det handlade dock inte om
absolut renhet i binas gener. Oftast är det
så att de nordiska bina kan ha fått mycket
eller bara lite inblandning av andra birasers gener genom import och då har det
oftast varit ett byte av drottning som gjorts.
När ett samhälle får en ny drottning
från en annan ras förändras generna efterhand i hela samhället, men honungsmagebakterierna fortsätter att vara kvar och
ges till nya bin av äldre bin. Detta betyder
att om ingen införsel av hela samhällen av
andra raser än det nordiska har utförts i
detta bireservat uppe i Jämtland så finns
det maximal chans att vi faktiskt kunde
finna bakterier från det ursprungliga nordiska biet här. Karl skickade vid två tillfällen bin, honung, bibröd och bipollen och
resultatet visade att dessa bakterier hade
skillnader i sin arvsmassa jämfört med
våra buckfastbakterier.
Bild 3. Uno Werner hjälper mig att fylla min bil med alla 8 samhällena.
200 mil för rätt bi och nr 13
Förstärkning av gener
Med hjälp av Karls prover hade vi lyckats
finna 12 av de 13 sorters mjölksyrabakterier som vi vet lever i honungsmagen. Om
vi nu ändå skulle handla in bin och hitta
den 13:e bakterien så fick det bli Karls
jämtländska nordiska bin förstärkta med
flertalet samhällen från Uno Werner i Ragunda där Karls bin kom ifrån från början.
Det blev 200 mil i bil upp till Uno och
8 samhällen inne i bilen hem vilket betydde att man inte somnade (Bild 3). Ett stort
tack till Uno och Karl! Vi fann till slut den
13:e bakterien och även den från Karls bin.
För att även genmaterialet skulle vara helt
godkänt efter de kriterier som är uppsatta
för det nordiska biet så förstärktes 6 av de
8 samhällena med drottningar från Projekt
Nordbi (Tack Ingvar!).
Atmosfären
2011 sökte vi medel från Jordbruksverkets ”Nationella programmet honung” för
att reda ut något vi har misstänkt länge.
Mjölksyrabakterierna bildar organiska
syror som mjölksyra, ättiksyra och myrsyra, mm. Detta är syror som biodlare
Bild 4. Myrsyra och ättiksyra uppmätt från bikupa under en vanlig sommardag, t v, (a) och under utfodring av socker på sensommaren (b).
Bitidningen 1/2 2012
31
Bild 5. Nordbin på plats i Skåne. Gröna kupor har fluster nertill samt bottengaller. Bruna
kupor har tät botten och ingång under taket.
använder för att bekämpa bl a kvalster
och nosema.
Mjölksyrabakterierna är många tillsammans och verkar som små fabriker i
kupan där de finns i honungsmagen, bibröd, bipollen och honung. Kanske kan
de tillsammans bilda en arsenal av ämnen
som sprids i binas atmosfär.
Möjligtvis är alltså atmosfären i kupan
något som är viktigt att bevara och en anledning att störa bina så lite som möjligt.
Prover på labbet visar att bakterierna bildar stora mängder av organiska syror som
sipprar ut i atmosfären.
I moderna bikupor finns det bottengaller och fluster nedtill och vi ställer oss
frågan vad detta kan göra för en eventuellt uppbyggd atmosfär som kanske hindrar sjukdomar. Svaret är ganska logiskt
men jag ställde frågan till Martin Ferm på
Svenska Miljöinstitutet (IVL) i Göteborg.
De organiska syrorna ackumuleras i ett
någorlunda stängt rum men med ett bottengaller med fullt drag av vind i botten
32
och med bottenfluster så vädras dessa
syror ut enligt Martin.
Våra bin lever gärna naturligt i ett
ihåligt träd med endast ett litet knasthål
som öppning och de är väldigt noga med
att täta igen varenda spricka eller hål. Nu
ska det utredas på riktigt, dvs vad de har
för atmosfär inne i kupan, om den får vara
ifred och vad t.ex. kvalster tycker om en
sådan atmosfär. Vår förstudie som utfördes under sommaren 2009, i en bikupa
under en vanlig sommardag samt under
tiden vinterfoder (Bifor) gavs, gav oss blodad tand. Myrsyra och ättiksyra påträffades
i kupans atmosfär i synlig mängd under
en vanlig sommardag (Bild 4a) och i ännu
större mängd (ca 5-10 ggr mer) när foder
gavs (Bild 4b).
Jordbruksverket anslog medel till en
femtedel av detta projekts sökta medel vilket den här gången betyder att vi kör på
med bantat projekt och utan lön men vi
blev otroligt glada för att de vågade satsa
på ett udda projekt.
Bina ska mer eller mindre sköta sig
själv och invintrades på egen honung.
Hälften av kuporna (alla av cellplast) har
bottengaller och fluster nere och hälften
har en skyddad liten passage uppe under
taket och en helt tät botten (Bild 5). Efter
6 veckor ser båda samhällstyperna ut att
trivas lika bra och nu i oktober sätts en
liten mätare in i varje kupa från Svenska
Miljöinstitutet. Mätningarna ska pågå ett
år och jämföras med bakteriernas organiska syror uppmätta med samma utrustning på labbet. Mätaren är väldigt liten och
allt kommer att göras för att se till att bina
och deras atmosfär störs så lite som möjligt under året.
Vi får anledning att återkomma med
resultat.
[email protected]
Bitidningen 1/2 2012
Josef Starks stipendiefond
Till hedrandet av Dr Josef A
Starks livsgärning och minne
har en stipendiefond bildats
med syfte att årligen utdela
ett stipendium till förtjänstfull ungdom, som främjat
utvecklingen av biodling i
Josef Starks anda med huvudinriktning på bevarandearbetet med Apis mellifera
mellifera L., det mörka biet.
D
et är många organisationer, (däribland
SBR och NordBI från Sverige) institut
och tunga namn inom biodling, biodlare
i olika länder, släkt och personliga vänner
som har inrättat fonden
Vid utdelandet av detta stipendium ser
styrelsen mer till stipendiemottagarens insats och egenskaper än till de formella meriterna. Med ungdom menas inte enbart tonåring, inom biodling är man ungdom en bra
bit upp runt 30. Och arbete med det mörka
biet är, som framgår, inte ett absolut villkor.
2012 års stipendium
2012 års stipendium kommer att utdelas i form av betald registreringskostnad
/400 Euro/ till 10:e SICAMM konferensen i
Schweiz i augusti 2012.
Skicka in ditt förslag före 26 april 2012
till sekr. i Josef Starks Stipendiestiftelse, C/o
Christina Stark, Nibble gård, Dalby, 75591
Uppsala, E-post: [email protected]
Bidrag till Josef Starks Stipendiestiftelse
skickas till Bankgiro 5870-8884
Pristagare
2004 - Norge - Nils Drivdal
2005 - England - Richard Jefferson
2006 - Sverige - Patrik Berg
2007 - Slovenien - Elis Kadic
2008 - Skottland - Rodger D Dewhurst
2009 - Sverige - Alejandra Vásquez
2010 - Sverige - Tobias Olofsson
2011 - Irland - Eoghan MacGiolla Coda
2012 - Vem föreslår du?
foderförbrukning, lång yngelfri tid, lång livslängd kan i framtiden visa sig vara viktigare
egenskaper än vad vi inser idag.
Vårt inhemska bi är vårt gemensamma
ansvar. Allt fler ska förhoppningsvis förstå
dess goda egenskaper, vilket de redan gör
som samarbetar inom SICAMM.
Det mörka biet, Apis mellifera mellifera
L. var en gång den allenarådande birasen i
större delen av Europa. Den fanns söderut
till Alperna och Pyrenéerna och från Brittiska öarna i väster till Uralbergen i öster. Det
var ett utomordentligt bra bi, väl anpassat till
klimat och dragförhållanden, men biodlares
nyfikenhet på det främmande ledde till en
massiv import av andra biraser, som började redan under 1800-talet. Följden blev en
omfattande hybridisering.
Bo W Malmgren, ordf. i Josef Starks Stipendiefond
Ingvar Arvidsson, Projekt NordBi
Agronomie doktor Josef Anthony Stark,
(1942-2004) bildade tillsammans med
Nils Drivdal i Norge föreningen SICAMM,
ett europasamarbete för bevarande av det
mörka biet, Apis mellifera mellifera, och var
dess president från starten 1995 till sin död
2004.
Josef deltog aktivt i planering och genomförande av Apimondia-kongressen 2003 i sitt
födelseland Slovenien. År 2001 tilldelades
Josef Stark diplomatisk status, med titeln
Consul h.c., för sina insatser för Slovenien.
Han var en omtyckt föreläsare. I Sverige
besökte han många biodlarföreningar. De
sista åren ägnades åt olika sätt att hjälpa
biodlingen, biodlare och studenter i Sverige,
Polen, Slovenien och länder som Japan,
Kina, Kenya, Peru och Kuba
I 33 år tjänstgjorde Josef vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Som ansvarig i ämnesfrågor var Josef handledare för såväl studenter
vid SLU som internationellt, för agronomexamen, Master of Scienceavhandlingar och
vid forskarutbildningen, bl.a. handledare
för Ingemar Fries doktorsavhandling, samt
gjorde utredningar på uppdrag av Jordbruksverket, SIDA, BITS och enskilda uppdragsgivare.
2011 års pristagare Eoghan Mac Giolla Coda. Han är tredje generationens biodlare.
Han lärde sig biodling i unga år av sin far, som är starkt engagerad i bevarandet av det
irländska mörka biet. Sedan han började biodling har Eoghan varit medlem i BIBBA samt
i Galtee Bee Breeding Group. För några år sedan blev han redaktör för den gruppens kvartalsnyhetsbrev, ”The Four Seasons”. Han har för närvarande omkring åttio bisamhällen.
Vårt inhemska bi är vårt
gemensamma ansvar.
Situationen var mycket allvarlig för vårt
inhemska bi. År 1964 bildades BIBBA i
England med målsättning att bevara Apis
mellifera mellifera L. och 1990 påbörjade Projekt NordBi ett inventeringsarbete,
medan bevarandearbetet i andra länder var
mindre organiserat. Sedan SICAMM bildades
1995 har 15 länder i Europa anslutit sig och
aktivt bevarandearbete och forskning pågår
både i föreningsregi och vid universitet.
Föreningen NordBi bildades i Sverige
1997.Situationen har sedan dess blivit bättre
i vissa länder men sämre i andra. Det nordiska biet har ett stort genetiskt värde och stor
potential för den framtida pollineringen och
honungsproduktionen. Egenskaper som låg
Bitidningen 1/2 2012
33
Apistan godkänd som
receptfritt preparat
Läkemedelsverket har godkänt Apistan som ett receptfritt läkemedel mot varroa.
Från SBR:s hemsida kan man
ladda ner produktresumé
och bipacksedel för fullständig informatin om medlet
och hur man hanterar det.
En kortform av adressen:
http://tinyurl.com/bn9j3b4
D
et har påvisats resistens mot taufluvalinat på flera håll i landet.
Detta innebär att effektiviteten av behandling med Apistan (eller andra preparat med substanser som är närbesläktade med tau-fluvalinat) i dessa områden kommer vara väsentligt lägre än
angivet av tillverkaren. Om man misstänker resistens i sin bigård och har behandlat med Apistan kan det vara idé att
genomföra en behandling med oxalsyra
innan yngelsättningen kommer igång ordentligt i vår eller med Apiguard (tymol)
i april/maj. Bland annat på grund av resistensproblematiken kan det vara bra
att växla mellan olika bekämpningsmedel olika år.
Här nedan finns ett utdrag hämtat ur
produktresumé och bipacksedel:
Dosering två Apistan-remsor per
yngelrum per kupa.
Remsorna skall hängas mitt emellan yngelramarna så att bina kan
röra sig på båda sidor av remsan.
En remsa placeras mellan ram 3
och 4 och en mellan ram 7 och
8 i yngelrummet. Behandlingen
pågår under 6-8 veckor, och därefter tas remsorna bort och kasseras. Remsorna bör sitta kvar i
kupan minst sex veckor. Remsorna får inte sitta kvar i kupan längre än åtta veckor. Behandlingsperioden bör hållas så kort som
möjligt för att minska risken för läkemedelsrester i vaxet från yngelrummet och förebygga resistensutveckling hos kvalstret.
34
Till små och övervintrande bisamhällen och avläggare räcker det
med en remsa som placeras nära
mitten av yngelrummet.
Remsorna får inte placeras i
skattlådorna.
Produkten har störst verkan om
den används under sensommaren
och efter den huvudsakliga honungsskörden (då antalet biyngel
i kupan avtar). Vid svåra angrepp
kan Apistan dock användas när
som helst under året.
Använd inte produkten under honungsdrag.
Undvik direktkontakt med hud,
mun och ögon. Använd handskar
vid hantering av remsorna. Tvätta
händerna grundligt efter hantering
av remsorna.. Undvik att röka,
dricka eller äta vid hantering av
remsorna.
endast förvaras i originalförpackningen. Remsorna får inte förvaras i närheten av bekämpningsmedel och andra kemikalier pga
risk för kontaminering av produkten. Förvaras åtskilt från livsmedel. Ej använda remsor ska förvaras i originalförpackningen. Endast för engångsbruk; remsorna
får ej återanvändas.
Medicinen får inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall.
Fråga din veterinär hur man gör
med mediciner som inte längre
används. Dessa åtgärder är till
för att skydda miljön. EXTREMT
SKADLIGT för fisk och vattenlevande organismer. Undvik att
förorena vattensamlingar, åar och
diken med remsor eller tomförpackningar.
Red
Remsorna ska förvaras i oöppnad
originalförpackning innan användning. Förvaras vid högst 25°C.
Skyddas från direkt solljus. Får
Bitidningen 1/2 2012
Vinnare av trisslotter
på medlemsavgiften
för 2012
Rapport från GMO-gruppen
Anita Andersson
Bo-Göran Andersson
Folke Andersson
Gunnar Axelsson
Eva Berg
Anita Bergquist
Olov Carlman
Bernt Carlsson
Gösta Eriksson
Leif Finderup
Börje Fridolfsson
Hans-Einar Forsberg
Lars Grahnström
Rebecka Gunnarsson
Carina Gustavsson
Yvonne Gustavsson
Helen Gårner
Håkan Hagberg
Christian Hallberg
Göran Hellgren
Hans Holmqvist
Siw Ingemars
Arvid Jansson
Eyvind Johansson
Stig-Uno Johansson
Sven Johansson
Bengt Jönsson
Bengt Kling
Arne Kötz
Kent Larsson
Mårten Larsson
Bo Lilja
Lars-Martin Liljenvall
Martina Lundgren
Björn Nilsson
Morgan Olsson
Bartolomeo Papa
C.N. Pearson
Mattias Philipson
Kristian Ribberheim
Elisabeth Rosander
Christer Sjölin
Roger Stavenheim
Linus Sveningsson
Gösta Svennelid
Erland Thilander
Lotta Tjusberg
Anders Vestberg
Yngve Wannberg
Christer Åslund
SBR:s GMO- grupp har haft
möte och det första vi kunde
konstatera var att det är en
stor och komplex, men ack
så viktig fråga vi har tagit oss
an.
Lönashult
Stockamöllan
Orsa
Lagan
Junsele
Hässleholm
Södertälje
Grästorp
Väse
Ronneby
Uddevalla
V. Frölunda
Visby
Umeå
Hörnefors
Tvååker
Asarum
Blidsberg
Vårgårda
Hamrångefjärden
Läckeby
Malmköping
Holmsjö
Mjölby
Hålta
Olofström
Lund
Hällekis
Holm
Vänersborg
Hammerdal
Röstånga
Saltsjö-Boo
Mellerud
Vimmerby
Hakenäset
Hedekas
Uppsala
Båstad
Götene
Orrefors
Gräsö
Norrahammar
Skinnskatteberg
Ängelholm
Ytterby
Södertälje
Nacka
Salbohed
Stockholm
INGMAR WAHLSTRÖM
V
i som är med i gruppen är Ingmar
Wahlström från Södra Kalmar, Clovis
Kastberg från Halland, Erik Heedman från
Norrbotten samt Kerstin Ebbersten från
Uppland.
Till grund för vårt arbete ligger den
GMO-policy som antogs av riksförbundsmötet 2010. Portalparagrafen i denna policy är:
”SBR skall arbeta för att försiktighetsprincipen skall tillämpas så att
en långsiktig och hållbar biodling kan
säkerställas.”
Med utgångspunkt från detta har vi
jobbat fram remissvar till Jordbruksverket
Förtjänsttecken 2011
Liten silvermedalj
Ulf Westberg Hästveda bf
Guldnål
Göran Kvarnström Stockholms distrikt
Weine Karlsson Mjölby Mantorp bf
Rolf Svantesson Mariestads bf
Björn Lundgren Söderköpings bf
Bengt Höglund
Karl-Georg Karlsson Östra Blekinge bf
Rune Karlsson
Bengt Hansson Grästorps bf
Malte Jonasson
Sven Olsson
Silvernål
Monica Warfsjö Stockholms distrikt
Göte Berggren Grästorps bf
Lars Haglund
Britt-Marie Johansson
Märta Johansson
Bernt Carlsson
Lena Hjelmérus Huddingeortens bf
Gitte Malmgren
Ulla Engman-Persson Ullareds bf
Bitidningen 1/2 2012
på två ansökningar om provodlingar av
GMO-grödor i Skåne och Halland. Vi diskuterade även de provtagningar rörande
GMO-pollen som förbundsstämman ville
skulle genomföras. Vi kom fram till att de
kan göras under det kommande året och
nu går vi vidare med att kontakta lämpligt
labb och diskutera former för genomförandet. Allt för att få stor trovärdighet i testerna.
Vi vill gärna ha kontakt med biodlare
som har bin i närheten av GMO-odlingar.
Vad gäller EU-domstolens dom
20110906 är vår tolkning att honung som
innehåller pollen från genmodifierade grödor måste godkännas av EU för att få säljas.
Det gränsvärde på 0,9% och diskussionen
om oavsiktlig eller avsiktlig inblandning
som har framförts bedömer domstolen
som oväsentliga. Det är biodlarens ansvar
att honung innehållande GMO-pollen inte
kommer ut på marknaden. Det är dock
samtidigt växtodlarens ansvar att vidtaga
sådana åtgärder så att inget GMO-material
oavsiktligt når marknaden eller miljön.
Jurister vrider och vänder nu på
domen och ännu är nog inte sista ordet
sagt om GMO och honung. Det vi redan
nu kan se är att GMO börjar ge problem
för spansk honung då konsumenterna börjat ifrågasätta denna. Det har redan lett till
prissänkningar.
Amflora är en genmodifierad potatis som
innehåller stärkelse för pappersindustrin.
Grödan har tagits fram på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och den ägs av
den tyska kemikoncernen BASF. Potatisen
innehåller en gen för antibiotikaresistens,
vilket har kritiserats av bl a miljörörelsen.
(Info: Wikipedia). Amflora odlas i Sverige.
Andra grödor provodlas på olika platser.
Foto: BASFPlantScience/wikipedia
35
Riksförbundsmötet 2012
Riksförbundsmötet 2012 hålls på Hotel Grand i Alingsås den 31/3-1/4 2012. Riksseminarium som vanligt dagen före, den 30 mars.
Förbundsstyrelsen
Allt om bin! 2012
– ett riksseminarium med något för alla
Tid: Fredag 30/3 12.00 till lördag den 31/3 kl 12.00
Plats: First Hotel Grand, Bankgatan 1, Alingsås
Kostnad: 1 365 kr med del i dubbelrum och 1 685 kr för ett enkelrum från lunch
till lunch, all kost ingår.
Anmälan: Skriftlig anmälan senast den 12 mars till maj-britt.jarnvall@biodlarna.
se eller Sveriges Biodlares Riksförbund, Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
För mer information kontakta: Lotta Fabricius Kristiansen,
[email protected] telefon: 070 735 28 58
Fullständigt program, anmälningsblankett och medverkande utställare kommer att presenteras på www.biodlarna.se/riksseminariet
FREDAG 30 mars
Kl 12.00-13.00
Lunch
Gemensamt i sal Kl 13.00-15.00
Hur honungsbina upplever världen och hur de
samspelar med den (How honeybees see the
world and how they interact with it)
Dr Mario Pahl, Würzburg Universität, Tyskland
Kl 15.00-15.30
Fika
Sal A: Biodlingsteknik
Kl 15.30-16.30
Biodling med inriktning på avläggarproduktion
Olof Laurin, Hästveda Biodlarförening
Kl 16.45 – 17.45 Använd kupvågar i din biodling
Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent
Sal B: Blommor och bin
Kl 15.30-16.30
Blommornas hemliga liv, del 1
Tina D’Hertefeldt, Lunds Universitet
Kl 16.45 – 17.45 Blommornas hemliga liv, del 2
Tina D’Hertefeldt, Lunds Universitet
Sal C: Honung och hälsa.
Kl 15.30-16.30
Honung och hälsa del 1
Louise Hammarström, Friskvårdskonsulent
Kl 16.45-17.45
Honung och hälsa del 2
Louise Hammarström, Friskvårdskonsulent
Kl 19.30
Middag
LÖRDAG 31 mars
Kl 08.00-09.00
Frukost
A: Starta en föreningsbigård, att driva en informationsbigård, göra en hemsida
Kl 09.00-10.00
Föreningsbigården och Informationsbigården.
Praktiska exempel från föreningsbigårdar
Kl 10.00-10.30
Fika
Kl 10.30-12.00
Kom igång med föreningens hemsida
B: Pollen (obs! på engelska)
Kl 09.00-10.00
Pollen vad är det, hur används det, hur ser det ut? hur analyseras det
och hur känner man igen det i honungen
Dinah Sweet, Cardiff BKA
Kl 10.00-10.30
Fika
Kl 11.30-12.00
Pollen vad är det, hur används det, hur ser det ut? hur analyseras det
och hur känner man igen det i honungen
Dinah Sweet, Cardiff BKA
C: Bihälsa för biredskapshandlare
Kl 09.00-10.00
Bihälsa för biredskapshandlare del 1
Preben Kristiansen, Bihälsokunsulent
Kl 10.00-10.30
Fika
Kl 10.30-12.00
Bihälsa för biredskapshandlare del 2
Preben Kristiansen, Bihälsokunsulent
Kl 12.00-13.00
Lunch
Dags att nominera
kandidater till SBR 2012
F
örslag från distrikt, biodlarföreningar
samt enskilda medlemmar skall vara
valberedningen tillhanda senast 1 februari 2012.
SBR:s styrelse vald till 2012
Jonny Ulvtorp, ordförande,
avsagt sig omval
Marita Delvert, ledamot,
kvarstår till 2013
Alf Sjöberg,ledamot,
ersätts m fyllnadsval 1 år
Krister Linnell,ledamot,
ersätts m fyllnadsval 1 år
Arne Johansson, ledamot,
avsagt sig omval
Anders Lignell, ledamot,
avsagt sig omval
Matias Köping, ledamot,
avsagt sig omval
Hanne Uddling, suppleant
Barbro Liljeborg, suppleant
Revisorer
Åke Fredriksson, revisor
Conny Persson, revisor
Jörgen Kragh, revisorersättare
Christina Bjurlöf, revisorersättare
Valberedningens sammansättning
under året är:
Birger Johansson, sammankallande,
[email protected]
070-5156580
Martin Johansson,
[email protected]
013-42432
Gunilla Ivehag,
[email protected]
0703-356656
Kent Törnkvist, ersättare
[email protected]
019-200760
Nya e-postadresser
till SBR
V
i byter e-postadresser till förtroendevalda och anställda i SBR. De nya adresserna är uppbyggda enligt följande (utan
prickar över åäö)
[email protected]
De gamla adresserna kommer att
vara vidarebefordrade till de nya fram till
maj nästa år.
Exp
Riksförbundsmötet tar över, Se separat program
36
Bitidningen 1/2 2012
Marknaden
Säljes material mm
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-17. Lördag 11-13
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge
Tel 08-53025347, 070-5107054
[email protected]
Öppettider se
www.freddyduwe.com
Slunga 4 ramars CMF motordriven 6000:-, Sjölies honungslossare
17000:-. Tel 0470-94003
Trågkupa, stapellådor, skattlådor,
hel och halv svea. Mats Olsson 0340
665682, 031 230943, 073 8303159.
Beg Segeberger halvlådor lågnormal
m utbyggda ramar i perfekt skick 120
kr/st. 070-5602410 Bjurholm.
Uppstaplingshus Tråghus, skattlådor,
hel o halvramar, vax, mm. Mats Olsson. 031-230943, 073-8303159
Tappmaskin, bivagn byggd av Alf Gustavsson. Bild i Bitidningen nr 11/12
2004. Tel 0435-20206.
2012 års nordbikonferens
i Fränsta
Dags att planera in nästa års nordbikonferens. Den kommer att äga rum på folkhögskolan i Fränsta 10-11 mars. Fränsta ligger mellan Sundsvall och Ånge och
därmed ungefär mitt i Sverige. Förbindelser med tåg och buss finns mellan
Sundsvall och Östersund. Priset är mycket måttligt och hamnar i nivå med Folkets
Hus i Östersund.
Det blir som vanligt genomgång av
verksamheten i olika delar av landet
samt andra intressanta föredrag. Program skickas ut efter anmälan. Anmälan
till Ingvar Arvidsson senast 15 februari
0531-61398, [email protected]
Välkomna!
Bisamhällen
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01
[email protected]
Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03
[email protected]
Kvalitet: Christer Ankarlid
Ekonomi: Maria Krantz, 0735-23 31 05
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp
Tel: 0705-41 03 22, Fax: 0142-828 59
KRAV-Samhällen på LN + Shallow 2000 SEK, i 36024 Linneryd
[email protected]
[email protected]
50 övervintr Buckfastsamh 10 eller 5 LN. Drottn f -11 i Sverige.
Leverans början av maj. Utan kupa. 0477-40161
[email protected]
VD: Krister Linnell 0705-41 03 22
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Av Biodlare För Biodlare
LP:s Biodling AB förvärvade Oscar Gustafsson
Biredskap AB den 23 november 2011
Från den 1 december 2011 övertar LP:s Biodling AB verksamheten från Manovi AB.
Butiken kommer att fortsätta drivas i Torpa i Varberg med Gunilla bakom disken och
med sortimentet utökat av Swientys produkter.
Valsmaskinen och vaxrenseriet kommer successivt att flyttas upp till Torstensbyn i
Säffle under 2012.
Ansvaret för verksamheten i Oscar Gustafsson Biredskap AB kommer i huvudsak att
ligga på Keiko Schönberg.
ASSERTORPS VAXEN
Assertorps Gård, Mörarp
Vi har tillstånd att tvätta
och rensa året om.
Anläggningen är godkänd av
Länsstyrelsen och Jordbruksverket.
För mer information ring
042-71489, 070-2055705.
Välkomna hälsar Lars Gibrand
Gamla som nya kunder är hjärtligt välkomna!
OBS!
Vaxrensningen kommer att ligga kar i Torpa under hela innevarande säsong. Ni är
varmt välkomna att lämna in ert vax för rensning både i Torpa och i Säffle till och med
den 31 mars 2012.
Välkomna på öppet hus hos LP:s Biodling den 28 april 2012!!
LP:s Biodling AB
Torstensbyn 14
661 94 Säffle
Tel: 0533-631 11
Besök vår hemsida:
www.lpsbiodling.se
Bitidningen
1/2 2012
Ej raps snabb bet.
Germundssons Bigårdar
tel 070 6646619/ 0570 40458
[email protected]
Köpes
Ett ex av SBRs gula kupkniv. Har tappat vårt ex. Tel
087114060 eller mail: [email protected]
[email protected]
LP:s Biodling AB
Honung köpes
www.swienty.com
Torpa, 432 95 Varberg
Tel 0340-620021
Vandringskupa för Svearamar. Ev utan bin. 032160256
37
MÖTEN OCH KURSER
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Blekinge Biodlaredistrikt Årsmöte sö12 feb
kl 11 i Hasselstads bygdegård. Förbundsordf
Jonny Ulvtorp om senaste nytt i SBR. Kallelse
till föreningarnas ombud. Alla medlemmar
välkomna.
Göteborgs och Bohus läns biodlardistrikt
Årsmöte 4 feb kl 10 i Södertullkyrkan Asplundsgatan 36. Kaffe och fralla serveras fr.
09:30. Ingvar Arvidsson berättar om Nordiska
bin. Kallelse till ombud och medlemmar.
Hallands Biodlardistrikt Årsmöte 11 feb kl
09.30 på Sjögärde Golfklubb Sjögärdesvägen
60 i Frillesås. Alla som vill ha mat och ej är
ombud, måste anmäla detta i förväg. Ombud
som önskar vegetarisk mat måste även
förbeställa detta av Marie- Louise Simonsson
senast 2012-02-06. E-post: ma.simonsson@
telia.com Tel. 0300-54 03 82 eller 0761-16
81 16.
Kronobergs distrikt Kurskväll 18 jan. Bygga
slungrum. Se vidare personlig kallelse till
medlemmarna och vår hemsida. Årsmöte 12
febr på S:t Sigfrids Folkhögskola. Fm kaffe
kl 9.30. Kl 10 årsmöte. Kl 12 lunch. Kl 13 info
från Honungsförädlingen av ordf Krister Linnell.
Ombud kallas genom brev. Öv medlemmar
också välkomna. Anmälan obligatorisk genom
resp föreningsordförande.
Norrbottens Biodlaredistrikt Årsmöte sö 12
feb kl 12 i Medborgarhuset, Måttsund. Information, årsmötesförhandlingar, lotteri, föreläsning
kring biodling. Årets värd Luleå bf fixar lunch
till billig penning och bjuder på fika.
Skånes Biodlardistrikt Årsmöte lö 25 feb på
Salliusgymnasiet Östergatan 15 i Eslöv. Kaffe
kl. 0930. Årsmöte kl. 10–14. Lunch 12-1315.
Kl 14 Bengt Nihlgård föreläser med temat:
Bina i miljön. Kallelse och årsmöteshandlingar
enligt rutin samt på hemsidan. Föreningarna
uppmanas delta i Skånes Biodlardistrikt tävling
”Årets Förening” genom att sända in verksamhetsberättelse eller motsvarande senast 20 jan
till Harriet Larsson 0418442044. SBR-medlem
eller biodlarförening i Skåne län kan söka stipendium från Göte Palmblads Fond för projekt
eller studieresa med inriktning på avel av bin.
Ansökan senast 27 jan till Ingrid Bondeson
042131521.
Stockholms läns biodlare Filmvisning to 2
feb kl 18.30 i Stockholm. Filmen Vanishing of
the Bees visas i Studieförbundet Vuxenskolans
aula som ligger på Eriksbergsgatan 8b, i källaren. Hitta dit: Tunnelbana till Östermalmstorg,
därefter blåbuss 2 från Stureplan mot Norrtull
en hållplats, alternativt en promenad på ca
500 meter upp längs Birger Jarlsgatan. OBS!
Filmen är på engelska och otextad. Mer info
om filmen: www.vanishingbees.com Bjud
gärna med en biodlingsintresserad vän/familjemedlem! Mingel och diskussion i anslutning
till filmen. Anmälan till sofiakarlsson1@hotmail.
com eller tfn 070-436 23 03 senast 19 jan.
Västmanlands Biodlardistrikt Januarimöte
lö 21 jan kl 10i Sala stadsbibliotek, Blå salen,
N Esplanaden 5, Sala. Krister Linnell från
SBR Honungsförädling. Årsmöte lö 18 feb kl
10 på Studiefrämjandet, Pilgatan 8 i Västerås.
Parkering bredvid bussbron.
Örebro läns biodlardistrikt Årsmöte sö 12
feb kl 14 på Café Skogen Adolfsberg Örebro.
38
Almanackan
Stockholms Läns Biodlare – Kallelse till årsmöte 2012
Lördagen den 11 februari 2012 kl 10.00.
Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31, Huddinge. Föreningens valda ombud och alla
medlemmar önskas varmt välkomna till sedvanliga årsmötesförhandlingar, mingel och
samverkan. Läs mer på www.biodlarna.se/stockholm
Program:
9.30
Välkomstfika
10.00 - 11.00
Årsmötesförhandlingar
11.00 - 11.15
Bin i kolonin, samverkansprojekt (SBR, FSSK och Studiefrämjandet)
Christina Bjurlöf och Johan Jarebrand
11.15 – 11.45 Riksförbundet Svensk Trädgård
11.45 – 12.30 Apimondia i Argentina 2011-11-15
Per Thunman och Göran Frick, delegater för SBR
12.30 – 13.30 Lunch till självkostnadspris
13.30 – 14.30 Bisticksallergi, Kjell Karlsson, läkare och biodlare
Föreningar som inte lämnat in namn på ombud till årsmötet uppmanas att göra detta till
Sofia Karlsson tel : 0704-36 23 03 eller E-post: [email protected] Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport kan hämtas på www.biodlarna.se/stockholm/årsmöte2012 eller fås per post efter kontakt med Sofia Karlsson.
Föreningar
Grannföreningar är välkomna
Hisingens Bf Medlemsmöten 9 jan och 13
feb, kl 19-21 på Kyrkbyhemmet (Byalagsgatan
3). Tema mötet jan: Invintring; Inget problem,
eller hur? Tema mötet feb: Binas bostad;
kupor, rammått, bottnar, med mera.
Lunds Biodlare Kurs i Biodling startar 31 jan.
Norrköpings Bf Infoträff on 25 jan kl 19 på
Himmelstalundsskolan. Framtidens honungshantering efter försäljningen av HF? Krister
Linnell, biproducentansvarig på Lindahl Invest
AB. Kvällskurs on 22 feb kl 19 på Himmelstalundsskolan. Att göra avläggare. Göran Pettersson instruktör. Anmäl gärna deltagande på
[email protected] för fikats skull. Sundbybergs och Spångaortens Bf
Månadsmöten 25 januari och 29 februari. Båda
mötena kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C
i Sundbyberg. För information om teman för
mötena hänvisas till hemsidan www.sundbybergsbf.se och den kommande matrikeln.
Uddevallanejdens Bf Samling to 9 feb kl 19
i Södertullsgården. Smakprovning av honung
och film.
Varaortens Bf Temakvällar på Vara Folkhögskola, Väne kl. 18.30. Fika medtages Ti 17
jan Erfarenheter från 2011. Drottningodling. Ti
21 feb Avläggare – Toppavläggare Ti 20 mars och Ti 17 april program meddelas senare.
Nybörjarkurs startar i januari.
Östra Sörmlands Bf Februarimöte on 8 feb
kl.19 på Solberga.
Vi minns
Bengt-Åke Stjärneby
Burseryds Bf
Helmer Svensson
Göinge Bf
Bengt Andersson
Tomelillaortens Bf
Holger Gustavsson
Västerlöfsta Bf
Agne Grew
Bollnäs Bf
Grattis!
Gideon Wärnelid, Österåkers Bf
fyllde 90 år 1 nov 2011.
Kurs ”Godkänd biodlare”
9 mars kl 09.00-16.00 på Fabriksgatan 8, Örebro.
Kursen vänder sig till alla biodlare, men för att få intyg måste du ”ha varit med
bin” i 3år. Örebro läns biodlardistrikt genomför denna kurs i samarbete med
Länsstyrelsen i Örebro län och Studieförbundet Vuxenskolan. Anmälan sker till
Studieförbundet Vuxenskolan på telefon 019-6119480 senast den 2 mars 2012
Kursledare Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent.
Kursen är kostnadsfri men en avgift på 100 kr tas ut för kaffe fm och em.
Bitidningen 1/2 2012
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP
Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859
Förbundssekreterare:
Jonas Eriksson, 0735-233121
Utvecklingskonsulent:
Jan Mårtensson, 0735-233125
Bihälsokonsulent:
Preben Kristiansen, 0735-233122
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0735-233123
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Irebro, 0735-233127
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY
Tel. 0457-30489, 0735-233130.
E-post: [email protected]
Etikettbeställningar, registrering medlemmar
Marianne Johansson, 0725-233108
E-post: [email protected]
BIHÄLSOKONSULENT
Preben Kristiansen. Tel 0735-233122.
E-post: [email protected]
SBR STYRELSELEDAMÖTER
Styrelseledamot: Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 Stockholm.
Tel. 070-6924577.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Matias Köping,
Klamparegatan 40, 80431 Gävle.
Tel 026-191214, 0734-146093.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn,
Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik
Tel 0498-52101, 070-6202357.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Alf Sjöberg,
Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp.
Tel: 0417-26343, 0708-730769.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Hanne Uddling,
Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs.
Tel: 0152-20113, 073-3341418
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Barbro Liljeborg,
Hol 202, 46193 Västra Tunhem. 070-7984726.
[email protected]
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3,
54015 Väring. Tel 0500-462135.
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSSEKRETERARE
Jonas Eriksson Tel: 0735-233121
E-post: [email protected]
UTVECKLINGSKONSULENT
Jan Mårtensson. Tel 0735-233125.
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00.
Lunchstängt 12.00 - 13.00.
Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redak­tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till BITIDNINGEN
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
REDAKTÖR
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0735-233126.
E-post: [email protected]
Prenumeration på BITIDNINGEN
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.
Låneböcker beställs genom ditt lokala
bibliotek.
Annonstaxa
KOMMERSIELLA ANNONSER
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,
eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,
eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,
4-färg 3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,
4-färg 1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det
kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet
lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder
med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn
taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.
Bitidningen 1/2 2012
RADANNONSER
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3
orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser
är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid
så att annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)
- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med
annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.
Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet
kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning
kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad
text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra
ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om
denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer
med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
39
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort: Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Erbjudande från BiButiken:
Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123.
• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.
Art nr 91013
Författare: Boel Werner
130:-
En trevlig berättelse om Holger som har bin som hobby
Det är en faktabok för barn (från 5 år) men berättad på ett sätt som gör
den lämplig för högläsning. Man får lära sig om pollen, honung och
vad de olika bina i bikupan heter och deras roller och arbetsuppgifter.
Medlemspris
inkl frakt
Ordinarie pris:
166:- inkl frakt
Art nr
52034
Art nr 92514
Livet i en bikupa 250:-
Medlemspris
inkl frakt
Ordinarie pris:
300:- inkl frakt
Äntligen en
härlig broschyr
riktad främst till
barn!
15:-
Medlemspris
inkl frakt
Ordinarie pris:
25:- inkl frakt
Livet i en bikupa ”surrar på” i en
surrig men välorganiserad tillvaro.
6-åriga Olivers morfar är biodlare.
Följ med under ett år och se vad
som händer i bikupan. Filmen berättar om binas liv.
Från 7 år. Längd: 29 min
40
Bitidningen 1/2 2012