Transcript Föreningsaktiviteter! - Sveriges Biodlares Riksförbund

Bitidningen
Nr 9
September 2010
Föreningsaktiviteter!
Biodling i Bilåda • Fågelmat?
Biodling på schemat • Bibutiken
Bitidningen 9 2010
1
Honungsburkar - Glasburkar
Vi säljer glasburkar i plastpaket,
precis som vanligt, 350, 500, 700 gr
samt sexkantsburkar i olika storlekar
•
•
•
•
•
,
g
talo
a
k
år
är v es fritt
g
e
B
d
sän
Skälderhuskupan
•
•
•
•
•
•
Lång livslängd
Stabil konstruktion
Idealisk för vandringsbiodling
Välisolerad
Flera bottenalternativ
Apistan och Apiguard
är inlämnat till Läkemedelsverket för registrering som veterinärmedicin. Vid skrivandets
stund är ansökan ej
färdigbehandlad.
Färskare information
finns på www.joelvax.se
2
Bitidningen Halvsidor .indd 15
•
Flexikupan
Lätt
Förstärkta sarger
Hög densitet
Ingjuten rambärarlist
Prisvärd
Botten med varroabricka
Storlek: LN, HLS
Vaxmaja
Skälderhusslöjan
Honungsvärmare
Skälderhusjackan
Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby
Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55
www.joelvax.se, E-post: [email protected], Frakt o exp.avgift tillkommer
Bitidningen 9 2010
2010-07-23 08:30:35
Ledaren
Nya bin och honungsbedömning
När ni läser detta en bit in i den första höstmånaden september, försök då att dra er till minnes hur väderleken var i början av juli, strålande varmt sommar- och semesterväder. Det är då jag sitter och skriver dessa rader. Tanken var att jag skulle skriva en ledare när jag har gott om tid så att jag inte ska behöva stressa med en förutlovad skrivning natten före tidningens presstopp.
Nu ska jag erkänna en första sak för er läsare. Under mina nu femton år som biodlare har jag personligen tyckt och haft uppfattningen, därmed av okunskap avskärmat mig, att detta med drottningodling
verkar rätt invecklat. Det har skrivits och pratats så mycket om olika utrustningar, avelslinjer, drottningoch drönarelinjer, omlarvning, insemination, parningskupor, parningsstationer mm, mm.
Anders Lignell
Styrelseledamot
Nu kommer mitt andra erkännande. Jag har på försommaren deltagit i en lokalt anordnad drottningodlarkurs och kommit till insikt att det inte är så invecklat, enligt min förutfattade mening, utan intressant, relativt enkelt och utvecklande. Samt att det ger en ytterligare dimension till biodlingen (all heder
till kursledarna).
Det efterfrågas kurser i drottningodling och avläggarframställning från våra medlemmar och inte minst
ger svaren från vår senaste genomförda medlemsenkät ytterligare besked om detta. För att det ska bli
mer produktiva och hanterbara bin i Sverige, för att tillfredsställa efterfrågan på närproducerad honung
och en ökad pollinering, behövs det enligt min nu upplevda erfarenhet standardiserade och enkla hjälpmedel för ökad drottningodling och avläggarframställning på lokal föreningsnivå.
Under årets riksförbundsmöte antogs det regler för ett nytt honungsbedömningsreglemente, där grundtanken har varit att få ett enklare och smidigare system för bedömningen och samtidigt kunna behålla
den fina kvalitet som vi har på honungen. Visst kommer det att ta tid och även utbildningsinsatser innan
det nya reglementet är helt inarbetat och förståelsen av kopplingen till Bihusesynen. Vi som livsmedelsproducenter blir ställda inför fler och fler krav som måste uppfyllas gällande kvalitetssäkring och kontroll från myndigheter, konsumenter och handeln.
Ett krav som kommer fram mer och mer från konsumenterna är att kunna tillhandahållen nyslungad
sommarhonung till försäljning och det innebär också att det som tidigare var en tradition att enbart genomföra en honungsbedömning kombinerat med höstens årsmöten i lokalföreningarna måste förändras till att behovet av fler bedömningstillfällen sker under säsongen.
Jag inledde denna skrivelse med att informera om tidpunkten när jag skrev detta. Det innebär att fotbollens VM ännu inte var avgjort. Därför, fastän solen skiner och det är varmt, ska jag senare idag bänka
mig och se dagens match med Brasilien, som jag tycker är fotbollens giganter och stora artister, kanske
med för mycket artister och skådespelare ibland.
Årgång 109
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0582-611682, 0735-233126
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 39.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgiv­nings­dagen.
Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 9 2010
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 Listerby.
Telefon: 0457-30489, 0735-233130.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på
principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 39.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
SEPTEMBER 2010
Riksförbundsmötet – motionsbeslut 5
I bigården
6
Biodling på schemat
10
Drönare – fågelmat?
12
Bihälsa
14
Värmande soppa
15
Biodling i Bilåda
16
Instruktörskurs hos Svensk Biavel 19
Norrbotten fokuserar på egna bin 20
Föreningsaktiviteter
22
HF: Producentpaket 2011
27
Brev till redaktionen
27
Marknaden
29
Almanackan, Vi minns
30
Adresser, Annonstaxa
31
Bibutiken
32
Nästa nummer (10-10 – okt-nr)
utkommer i slutet av september.
Manusstopp: 1 september.
Numret därpå (11/12-10) i slutet av okt.
Manusstopp: 1 oktober.
10
16
Omslagsbilden:
Bina utför ett
ovärderligt arbete
med att pollinera
blommor. Här en
vallmo på Gotland
Foto: Joy Törnqvist
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märkes blå i år.
4
19
Bitidningen 9 2010
Riksförbundsmötet –
motionsbesluten
Erik Österlund
I juninumret fanns en rapport från riksförbundsmötet.
Protokollet är nu skrivet,
kontrollerat, underskrivet
och kopierat. Här kommer en
sammanfattning av motionsbesluten. För de medlemmar
som är särskilt intresserade
kan man få ett exemplar av
protokollet från expeditionen
för en mindre kostnad, eller
ladda ner från internet.
Motion nr 5 – Filmtävling
Motionen ville SBR skulle utlysa en filmtävling
om bästa bi/biodlingsfilm bland gymnasieskolornas och folkhögskolornas medieprogram.
Riksförbundsmötet beslutade att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda
möjligheten att utlysa en sådan tävling från
2011.
Motion nr 6 – Etikettbeställning
Motionen ville göra det möjligt att minsta
mängd vid etikettköp skulle vara mindre än
500 ex, att ta fram en SBR-etikett för flytande
honung och en tilläggsetikett som talar om att
honungen är lokalproducerad.
Riksförbundsmötet beslutade att avslåmotionen. Men möjligheten att beställa mindre
mängd än 500 ex ska utredas.
Motion nr 7 – Gamla etiketter
Motionen ville begränsa möjligheten att anhttp://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/140/1/ vända gamla etiketter.
Riksförbundsmötet beslutade att avslåmotionen..
Motion nr 1 – Angående GMO-frågan
Motionen ville att SBR aktivt skulle arbeta för
Motion nr 8 – Honungsbedömningskort
ett stopp för odling av genmodifierade grödor
och etikettbeställning
i Sverige.
Motionen ville att honugsbedömningskort och
Riksförbundsmötet ansåg att motionen var
beställningsblankett för etiketter skall finnas
besvarad i och med antagandet av en GMOi Bitidningen och inte bara på hemsidan för
policy för SBR.
nedladdning.
Riksförbundsmötet beslöt att dessa blanketMotion nr 2 – Tillägg till uppdragsbeter ska skickas ut med Bitidningen t o m
skrivning och policy för SBR
2011
Motionen ville ha ett tillägg i uppdragsbskrivningen för SBR som finns på hemsidan, att
Motion nr 9 – Om biförgiftningar
göra det som är bra för biodlarna och biodlingMotionen ville att det skapas en möjlighet att
en. Den ville också ha i SBR:s policy att SBR ska
kemiskt undersöka misstänkta förgiftningsverka för att inga GMO-grödor för kommersiellt
fall av bin
bruk ska få introduceras i Sverige och att de
Det finns lagstiftning på området. SBR hänGMO-försök som pågår ska avslutas.
visade till möjligheten att tillsammans med
Riksförbundsmötet ansåg att motionen var
Jordbruksverket ta fram planer för hur förgiftbesvarad i och med antagandet av en GMOningsfall skall hanteras. Därmed ansåg Riksförpolicy för SBR.
bundsmötet att motionen var besvarad.
Motion nr 3 – Angående GMO-frågan MoMotion nr 10 – Hemsidor för föreningar
tionen ville att SBR:s GMO-policy skall bygga
Motionen ville att SBR skulle ordna så att
på försiktighetsprincipen. GMO skall inte anvarje förening får tillgång till en hemsida på
vändas förrän oberoende forskning visar på
internet.
dess ofarlighet.
Riksförbundsmötet menade att SBR inte kostRiksförbundsmötet ansåg att motionen var
nadsfritt kan göra detta men hjälpa till med
besvarad i och med antagandet av en GMOkontakter för att få sådana till stånd. Därmed
policy för SBR.
ansågs motionen besvarad.
Motion nr 4 – Om Apistan
Motionen ville att förbundsstyrelsen skulle
agera för att göra det möjligt för biodlarna att
använda Apistan eller liknande ersättningspreparat igen.
På grund av det arbete med att få till stånd
det önskade och en förklaring av situationen
ansåg riksförbundsmötet att motionen kunde
anses besvarad.
Bitidningen 9 2010
Motion nr 11 – Medlemsmatrikel
Motionen ville att varje förening skulle få tillgång till SBR:s elektroniska matrikel avseende
den egna föreningen
Riksförbundsmötet ansåg att motionen var besvarad. Beställning kan göras av person som
föreningen godkänner.
Motion nr 12 – SBR-diplom
Motionen ville att SBR tar fram ett SBR diplomformulär i A4-format.
Diplom finns i A4- och A3-format. Ett nytt
kan tas fram som kan laddas hem från hemsidan och skrivas ut eller beställas från expeditionen.
Riksförbundsmötet ansåg därmed att motionen var besvarad.
Motion nr 13 – BT till föreningarna
Motionen ville att Bitidningen gratis skulle
skickas till varje förening
Det skulle kosta mycket pengar. Föreningen kan ändå få ett eget medlemsnummer för att t ex kunna beställa etiketter till
föreningsbigården.
Riksförbundsmötet beslutade avslag.
Motion nr 14 – Litteratur till bisjukdomsansvariga
Motionen ville att bisjukdomsansvariga i distriktet skulle få gratis bisjukdomslitteratur
och sådana i föreningarna till reducerat pris.
Riksförbundsmötet beslutade avslag.
Motion nr 15 – Litteratur
Motionen ville att Föreningar skulle få köpa in
flera ex av samma titel till rabatterat pris, t ex
till studiecirklar.
Medlemsrabatt och viss mängdrabatt finns
redan.
Beslutet blev ett tillstyrkande.
Motion nr 16 – Differentierat medlemspris
Motionen ville att medlemsavgiften till SBR
skulle beräknas på grundval av antalet bisamhällen man ägde.
Riksförbundsmötet beslutade avslag.
Medlemsavgift för 2010
Medlemsavgiften till SBR centralt blir densamma för 2011 som innevarande år. Det betyder
till förbundet 350 kr för fullbetalande, för familjemedlem 40 kr och för nya medlemmar
200 kr. För juniormedlem blir medlemsavgiften 50 kr. Åldergränsen för juniormedlem
höjs till 25 år.
5
Per Ideström
I bigården
N
är september kommer med sina kalla
nätter vet vi som regel hur det har
gått under den gångna säsongen. Blev det
mycket honung? Är samhällena så starka
att de kan klara vintern? Är kvalsternivåerna tillräckligt låga? Kanske eller kanske inte.
Det går emellertid inte att se en säsong
isolerad från andra. Vad du gjorde förra
året fick betydelse för innevarande år, och
vad du genomförde under innevarande år
kommer att få betydelse för vad som händer nästa år.
Foto: Marcus Ideström
Biåret närmar sig sitt slut, men innan vi tar det lite
lugnare måste en del arbetsuppgifter klaras av. Faktiskt kan september månad vara den stressigaste
av alla för biodlaren. Bina borde ha fått inleda sin
viloperiod innan månaden blivit alltför gammal.
Vi, Sveriges biodlare, måste planera för framtiden.
Vilken är den mest strategiska frågan som vi då
måste arbeta med?
Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak
försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit
i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och
genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige.
Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är
också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några ”Framgångsfaktorer”. Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt.
Bitidningen och din lokala biodlareförening ska förhoppningsvis kunna ge
dig det stöd du behöver. Månadsspalten
är förstås bara en del av det som du bör
ta del av i det sammanhanget. Sök också
kunskap i andra länder än Sverige. I tidskrifter och via internet finns mycket information att hämta. Olika länder befinner sig också i olika situationer och faser.
Vi kan vinna mycket tid på att se på hur
andra har gjort.
Tänk på att förekomsten av bin är en
riksangelägenhet, en sak som berör odlare,
men också många andra människor. Låt
oss inte svika dem!
Framtiden blir aldrig
mer sig lik
Det normala är inte att allt förblir som det
är utan att det förändras. Dessvärre har
vi människor en tendens att alltför sent
inse att gårdagens lösningar kanske inte
längre duger.
Hur ser då framtiden ut för de svenska
biodlarna? Är någon fråga av utomordentligt stor betydelse, och finns det ett svar
som vi, i efterhand, kommer att betrakta
som självklart? Jovisst gör det!
Honungsmarknaden
Det blir allt fler varianter av honung att välja på i butikshyllorna, både i Sverige och i
andra länder, inhemska och importerade. Foto: Erik Österlund
6
Nu när de mer skötselorienterade aktiviteterna tagit slut för året kan man ägna sig
mer åt att marknadsföra sina produkter,
framför allt då honung. Honungsmarknaden är ett exempel på att det sker en stänBitidningen 9 2010
dig utveckling. Att honungsmarknaden ser
helt annorlunda ut nu än för 30 år sedan
är tydligt. Då kunde man få höra att om
vi biodlare bara kunde öka produktionen
tillräckligt mycket så behövde vi inte importera någon honung. Efterfrågan på honung här hemma kunde vi tillfredsställa
själva, menade många. Ofta påstods den
utländska honungen dessutom vara av
sämre kvalitet än den svenska.
Så här i efterhand får man nästan en
hisnande känsla av ankdamm. De ansvariga för den tidens kampanjer kunde tydligen inte tänka sig att konsumenterna,
åtminstone ibland, kunde tänkas vilja
ha utländsk honung. Honung från andra
delar av världen är ju ofta annorlunda till
sin karaktär. Smak, konsistens, färg och
doft kan avvika kraftigt från det som vi är
vana vid. Inte desto mindre kan den vara
god, och dessutom spännande.
Vi svenskar kan köpa vilken honung
vi önskar, och de svenska biodlarna måste
inse att de konkurrerar på en fri marknad.
Vi kan ju, som en jämförelse, knappast
hindra försäljningen av pizza genom att
producera fler kåldolmar, eller kräva att
alla svenskar, i patriotisk anda, ska köra
Volvo eller SAAB.
Honungsmarknaden, globalt sett, är
en fascinerande företeelse. Som på de
flesta andra marknader har Kina på senare
år stigit fram som en mycket stor aktör.
Under en tid var dock kinesisk honung
bannlyst från den europeiska marknaden
på grund av de bekämpningsmedelsrester
som påträffades i honungen..
Sedan några år tillbaka bedriver man
nu i Kina ett avelsarbete med udden riktad mot just varroakvalstret. Den kinesiska
regeringen skickade nämligen en av sina
vetenskapsmän, Li Janke, till Toulouse i
Frankrike för att hos dr. John Kefuss lära
sig hanteringen att avla fram bin toleranta
En av de många
visdomsord
som den gamle
munken Broder
Adam yttrade
var bl a att om
man använde
mediciner och
bekämpningsmedel mot
sjukdomar hos
bina så fick
man räkna med
att fortsätta att
använda dem
ständigt.. Foto:
Erik Österlund
mot Varroa destructor. Man får förmoda
att användningen av bekämpningsmedel
i den kinesiska biodlingen i framtiden blir
mindre aktuell.
Vad som i framtiden kommer att
locka våra svenska kunder är svårt att veta
exakt, men att kunna erbjuda en ren naturprodukt är givetvis alltid en styrka. Och
kom ihåg, kunden har alltid rätt.
Bekämpningsmedel
Det är ingen hemlighet att det kan finnas
ett behov av bekämpningsmedel, men att
de samtidigt utgör tveeggat svärd. Förutom
att de alltså kan kontaminera själva den
produkt som ofta utgör skälet till att biodlingen bedrivs, honungen, så förhindrar de
den process som skulle kunna göra dem
obehövliga. Broder Adam, Buckfastbiets
”skapare” uttryckte det mycket koncist och
träffande; Om man tillgriper mediciner/
bekämpningsmedel så kräver det ständig
användning av dem.
Bekämpningsmedel är en kortsiktig lösning vilket är en begränsning i sig.
Därutöver finns fler nackdelar varav kontaminering av honung och vax är helt
oomtvistat. I delar av världen är detta ett
stort problem.
Kvalstren, som man hoppas kunna ta
livet av, utvecklar dessutom inte sällan en
resistens mot de medel som används. De
overksamma medlen ersätts då av andra
bekämpningsmedel som används tills de
i sin tur blir overksamma. På detta sätt
kan ansenliga mängder ansamlas i våra
produkter, och i miljön i övrigt.
Den allvarligaste nackdelen med användning av bekämpningsmedel är dock
att bina själva då inte utvecklar en egen
förmåga att hantera kvalstren. Utan användning av bekämpningsmedel kommer en anpassning att äga rum, då det
ju finns ett selektionstryck. Det är den
viktigaste slutsatsen av det så kallade Gotlandsförsöket som genomfördes av Ingemar Fries, SLU.
Toleranta bin –
finns det sådana?
I Bitidningens förra nummer nämnde jag
att den amerikanska forskaren Marla Spivak , liksom jag själv, under flera år hade
läst många rapporter om bin som upp-
Två av de drottningodlare/-avlare i USA som fokuserar på varroatolerans/-motståndskraft, Dann Purvis i Georgia, t v, och Adam Finkelstein i Maryland.
Bitidningen 9 2010
7
Bees from Locally Adapted Stock: a Recipe” (Att producera toleranta bin från en
lokalt anpassad population av bin). Jacobson upplyser om att Erickson felaktigt har
anklagats för att ha använt afrikaniserade
bin i sina försök. Dessa försök påbörjades
redan 1992, vilket innebär att Erickson var
först med storskaliga och kontrollerade
försök av detta slag.
Sådär håller det på. Om du är intresserad av att bidraga till utvecklingen av toleranskunskap här hemma i Sverige så bör
du absolut läsa American Bee Journal.
SBR tillhandahåller förmånliga prenumerationer av denna tidskrift.
Hej och tack för mig
En av de många artiklar i American Bee Journal som handlar om att avla varroamotståndskraftiga bin. Den här finns i augustinumret 2010.
gavs vara toleranta mot varroakvalstret.
Hon uppgav i kontakten med mig att hon
däremot aldrig hade hört talas om att toleransen höll i sig om bina flyttades någon
annanstans.
Sedan dess har jag skickat mail till
ett flertal odlare (8 st.) som i sin marknadsföring hävdat tolerans hos de bin de
erbjuder till försäljning. Några svar har
inkommit (4 st.), och de har varit skiftande. Flera av dem framhåller vikten
av att en lokal anpassning, jämvikt mellan bin och kvalster, får komma till stånd
(Joe Latshaw, Ohio, Tess Arnold, Tenessee). Andra tycks mena att toleransen hos
deras bin visst kan komma till uttryck på
andra platser (Dann Purvis, Georgia, VP
Bees, Maryland).
Purvis är den som är mest tydlig med
detta, och menar att han har kunder över
hela USA som upplever samma tolerans
som han själv gör hemma i Georgia
VP Bees, med Adam Finkelstein i
spetsen, betonar i sitt svar till mig att de
inte har bekämpat sina bin de senaste tolv
(12) åren! Han påpekar även att VP Bees
samarbetar med USDA (Jordbruksdepartementet i USA) och andra odlare för att
främja VSH-egenskapen i de amerikanska
bistammarna. Finkelstien tipsade om diskussionsforumet www.vshbreeders.org. Ta
en titt, du med!
Några av dem som (ännu) inte besvarat min förfrågan är Daniel Weaver, Texas,
8
och John Kefuss, Frankrike. Tyvärr hade
väl svaren från just dem varit de mest intressanta då det är just dessa två odlare
som uppmärksammats allra mest i toleranssammanhang. Just nu finns det dock
Kefussdrottningar i vårt land, så snart nog
får vi veta vad de går för.
American Bee Journal
Tidskriften American Bee Journal har
under senare tid publicerat artiklar avseende tolerans mot varroakvalstret i snart
sagt varje nummer. I Juninumret 2010
rapporterar Wyatt Mangum, Virginia, för
fjärde året i rad om sina toleranta bin i
North Carolina. Denna tolerans började
utvecklas 2002 då Mangum inte fick tid
över att sköta sina bin på andra sidan delstatsgränsen.
I Julinumret 2010 berättar Larry Connor om Joe Latshaw, Ohio, som samlar
sädesvätska från bisamhällen runtom i
USA. Dessa bisamhällen karaktäriserar
han som ”överlevare”. Den insamlade
sädesvätskan använder han, förstås, i sin
insemineringsverksamhet. Latshaw värderar genetisk variation mycket högt i sin
avelsverksamhet.
I Augustinumret 2010 skriver Stu
Jacobson om ett flertal olika studier
avseende tolerans i lokalt anpassade
bipopulationer. Paradexemplet i hans artikel är Eric Erickson´s mer än tio år gamla
artikel ”Producing Varroa-tolerant Honey
Årets upplaga av ”I Bigården” avslutas i
och med detta nummer av Bitidningen.
Årets månadsspalt har varit lite annorlunda. Lite mindre av teknik och referat
från den egna bigården, lite mera av filosofi och helhetssyn.
Som ni redan vet är mina ledord
Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt.
Om man utgår från dem kan man lösa
det mesta.
Lösningar kan vara enkla eller komplicerade, men de enkla är att föredra. Varför? Jo, de enkla fungerar bra lika ofta som
de komplicerade. I tillägg till det är de lättare att förstå och lättare att tillämpa.
Naturligt då? Jo, som regel finns det
redan lösningar utvecklade. Det finns ett
system i naturen enligt vilket allting fungerar och har sin gång. Man vinner sällan
något på att motarbeta naturens lösningar.
Tvärtom, åratal av ansträngningar kan istället visa sig ha varit förgäves bara för att
man valde att bortse från naturens egna
lösningar.
Till sist då; kontinuerligt. Med det vill
jag påpeka att man, om möjligt, bör tillämpa lösningarna hela tiden och utan
uppehåll. Närhelst man tillgriper en kur,
eller föralldel en medicin eller ett bekämpningsmedel, så erkänner man att man har
gjort fel tidigare. Alla som plötsligt bestämmer sig för att banta behöver ju knappast
upplysas om att deras fetma beror på en
felaktig livsföring fram tills dess. En vitaminkur är på samma sätt ett bevis för att
man tidigare har ätit för dåligt mat.
Det finns enkla lösningar, det finns
naturliga lösningar. Tillämpa dem kontinuerligt! Ha det bra allihopa, och välkomna i toleranskampen!
[email protected]
Bitidningen 9 2010
Aktuellt i september
Se till att bina har ordentligt med vinterfoder. Hade de endast lite honung kvar efter
skattningen, ge en extra giva socker.
Invintra starka samhällen. För små avläggare slås ihop. Små avläggare invintras
gärna intill varandra.
Har du tillgång på nya äggläggande drottningar? Byt i arga samhällen eller som ger
dålig skörd.
Bra ventilation undertill förhindrar
kvävning av samhällen pga döda bin eller
isbildning.
• Slutskattning. Om du inte har slutskattat tidigare är september, enligt min
mening, sista chansen. I samband med detta måste du avgöra hur många
ramar/lådor bina ska ha under vintern. Vaxomsättning anses dessutom
normalt sett fördelaktigt ur sjukdomssynpunkt. Din skötselplan bör därför
inbegripa åtgärder för att sådan kommer till stånd. När slutskattningen är
klar ska de önskade vaxkakorna finnas i yngelrummet. Använder du lågnormal kan två lådor under vintern vara ett bra alternativ.
• Vinterfoder. September är sista chansen även vad gäller vinterfodret. Kom
ihåg att kyligt väder i samband med vinterfodringen tär rejält på binas krafter. Har du otur så kan regn och låga temperaturer under september göra
hela invintringen till ett vågspel. Undvik detta, och börja tidigt. Lämna gärna
en del honung till bina, i kombination med de sockergivor de får.
• Starka samhällen. Invintra normalt bara starka samhällen. Avläggare som
aldrig tog sig riktigt klarar inte vintern. Slå ihop dem så tidigt som möjligt
med andra avläggare eller mindre starka bisamhällen. Jag hoppas att du
invintrar minst lika många samhällen som förra hösten.
• Byt drottningar. Även för drottningbyte är det nu sista chansen. Ni känner
regeln sedan tidigare; unga, starka drottningar i starka samhällen bådar
gott inför vintern och den påföljande våren. Kom ihåg att drottningarna bör
vara rustade med ”hygieniska” gener. Häng in drottningen i utätningsbur i
samband med att du ger sockergivorna.
• Möss och fåglar. Naturen förbereder sig också inför vintern. När kylan
blir mer påtaglig riskerar vi att möss tar sig in i kupan. Det måste du förhindra. Kupans bottenkonstruktion bör inbegripa flusterförminskare som
stänger mössen ute. Senast sista september ska de anbringas, gärna tidigare. Talgoxar stör ibland bina under vinter. Om så sker bör nät anbringas
eller, i värsta fall, någon form av fällor.
• Nätbotten. Jag tror också att nätbotten är bra för bina även under vintern, ventilationen är ju viktig. Invintrar du på en låda kan en tomlåda sättas underst i slutet av månaden. Annars kan det bli blåsigt med nätbotten
för bina. Upptill ska kupan dock vara helt tät, menar jag.
• Isolering. Behövs isolering? Generellt sett måste den frågan besvaras jakande. En del bisamhällen verkar klara sig utmärkt utan, men om man tar
som regel att hålla alla kuporna med rejäl vinterisolering vinner man nog
mest. Toppisolering, minst 50 mm frigolit eller motsvarande, måste dock
alltid finnas. Moderna plastkupor är isolerade året runt och är avgjort det
bästa valet även ur en mängd andra synpunkter.
• Uppställningsplatser. Begrunda om uppställningsplatsen är lämpad för
övervintring. En del bigårdar kan ha ett mycket bra drag under pågående
säsong, men kan vara alldeles för fuktiga eller blåsiga under vintern. Överväg om du ska ”ta hem” dessa bisamhällen över vintern för att åter köra ut
dem till nästa sommar. Plastkupor är lättare att bära:-).
• Sista bekämpningen. Vi får hoppas att du har kontroll över kvalstersituationen. Många av oss väljer att oxalsyrebekämpa strax innan bina ”går
och lägger sig” på allvar i slutet av oktober. Hör med de mer erfarna i din
förening. Om du är säker på att kvalstren är fåtaliga, är oxalsyran dock en
onödig belastning för bina.
• Lugn och ro. Under vintern ska ingenting störa bina, varken djur eller människor. Om din bigård regelmässigt utsätts för sabotage bör du överge den.
Låt inte barn leka bland kupor i trädgården under vintern (heller). I Norrland har man på en del håll problem med skoteråkare som finner glädje i
att köra omkull bikupor. Sätt upp taggtråd om nödvändigt!
Är bigården bra placerad?
Bitidningen 9 2010
9
Biodling på skolschemat
Undine Westphal, Ölands Bf
Förra våren läste jag en artikel i tidningen (Hamburger
Abendblatt) om Körberstiftelsen. Den hade femtioårsjubileum. Artikeln beskriver
en tävling för sociala projekt.
Viktigaste villkoret för projektet var att det måste vara
allmännyttigt, oavlönat och
äga rum i Hamburg.
V
insten var en stor summa pengar, över
5000 euro, sammanlagt för flera vinnare. Femtio projekt skulle bli belönade.
Projektet skulle passa in i något av följande områden: miljö, uppfostran, skola
eller pensionär. Jag behövde inte tänka
länge. Jag ville starta en biodling på mina
barns skola.
Jag gick till rektorn på grundskolan
(Hamburg Bergstedt). Han tyckte om idén
om en bigård. Men han behövde tillstånd
från skolmyndigheten. Två dagar senare
var allt klart. Det fanns inga hinder för en
biodling. Nu behövde jag skriva ansökan
till stiftelsen. Men det var inte så enkelt
som jag trodde. Jag gick till 4:e klassen och
gav en liten undervisning i orienteringsämnet om bin. Eleverna var hänförda. Så
uppstod många fantastiska teckningar och
berättelser om bin.
Eleverna tyckte om informationen om bin
och biodling och gjorde fina teckningar.
10
Information om den nya kursen på skolfesten.
Överallt stötte jag på stor entusiasm.
Jag behövde kalkyler, projektbeskrivning,
antal medarbetare, räkna ut kostnader
för reklam osv. Sammanlagt blev det trettio sidor.
Mycket tid behövdes, men det gick. Ett
bra ställe för bigården hittade vi snabbt.
Den gamla skolträdgården, som sov en
längre törnrosasömn. Efter att jag hade
besökt den med spade, såg och stege, såg
det inte längre hopplöst ut.
Därefter pratade jag med förvaltningen om bokföringen. Det gick också bra. Nu
var allt klart för att överlämna ansökan. Jag
tog med mig allt, åkte in till Hamburg och
överlämnade den personligen.
Nu började väntan. I början av juni
tillkännagavs pristagarna. Jag undrade
ofta om jag, hade gjort allt riktigt. Tiden
gick och det blev mitten av juni och inget
meddelande kom. Till slut tänkte jag nästan att skolbigården var en dålig idé. Då
fick jag ett e-mail från stiftelsen:
”Grattis - ditt projekt har valts ut och
blivit prisbelönat.”
Hurra!
Jag ringde upp alla som hjälpt mig.
Det var en lycklig dag. Nu kunde vi strax
börja med projektet. Jag hade ett möte
med rektorn igen och pratade med honom
om hur vi skulle kunna integrera biodling i skolans undervisning. Vi tänkte att
ett slags ”Wahlpflichtkurs” var bäst under
den första tiden. Det betyder att det är ett
ämne på skolschemat och inte en fritids-
aktivitet. Från september 2009 kan alla
eleverna i 3:e och 4:e klasserna välja kursen om skolbiodling. Kursen begränsas
till 15 elever.
I juli hade vi en skolfest. Då stod jag
där med min bikupa samt mycket informationsmaterial om den n���������������
y��������������
a kursen. Därefter kom fotografen från stiftelsen till skolan och fotograferade elever för stiftelsens
50-års jubileumsbroschyr. Det var mycket
spännande. Men vi måste ha tillstånd från
allar föräldrar för att fotografera barnen.
Andra delen av fotograftiden var
hemma hos mig och mina bikupor. Detta
därför att vi just då inte hade någon bigård
på skolan. Fotografen stod direkt framför
bipaviljongen för att ta bra bilder. Hon
blev inte stucken. Assistenterna var rädda
men allt gick bra och jag tyckte det blev
fantastiska bilder.
Senare pratade jag med företaget Holtermann (tysk bitillbehörsaffär) då jag ville
köpa ny utrustning. Jag skrev till en handelsträdgård och bad om plantor och n���
y��
ttiga växter mm.
Två bisamhällen står i min trädgård
och väntar på att flyttas till skolan. Det var
roligt att organisera allt därför att vi hade
så mycket hjälp från föräldrar, elever, fastighetsskötare m fl.
Det var fortfarande mycket att organisera före terminstarten. Projektet blev en
stort succé! Vi rekommenderar det varmt
till andra skolar!
Det blir fortsättning…
Bitidningen 9 2010
Biworkshop för förskolebarn
Janne Mårtensson
Christine Unsöld, biologie
dr., ledde en 1,5 tim lång
workshop för 5-7 åringar vid
Zoo-skolan i Münster. Undertecknad hade möjlighet att
närvara och studera metodiken.
G
enomförandet och utfallet var imponerande och metoden såväl som upplägget, kan säkert tjäna som inspirationskälla till liknande insatser från svenska
biodlare.
Här kommer ett kortare referat avslutat
med workshopens olika moment.
Med utgångspunkt från skyddsutrustning
och en bikupa med ramar av olika sorter
guidades de små deltagarna sakta men säkert in i binas fantastiska värld.
Alla fick prova på att med slöjan på, pust
och kupkniv öppna en kupa och lyfta ut en
ram. (Utan bin och tänd pust eftersom det
hela skedde i en undervisningslokal.)
Efter hand som deltagarna turades om pekade Christine ut vilken ram som skulle
lyftas upp. Här kom den strålande pedagogiska tanken in.
Kupan var försedd med olika typer av
ramar, från en helt tom ram till en täckt
yngelram med både drönar- och arbetaryngel.
Med hjälp av en tandpetare ”förlöstes”
även några ungbin, som sedan fick krypa
på de modigastes händer.
Ett antal svärmceller och en avliden drottning med färgmärkning visades också
upp.
Alla typer av yngel togs också fram och
studerades.
Pollen- och honungsramar visade binas
huvudföda.
Med utgångspunkt från en musangripen
vaxkaka diskuterades också vilka fiender
bina har i naturen.
Avslutningsvis inbjöds till en fortsättning i
form av ljustillverkning i december.
Deltagarnas engagemang hölls uppe hela
Bitidningen 9 2010
tiden med hjälp av de praktiska momenten. Att få känna, hålla, smaka och lukta
bidrog till att workshopen kunde genom-
föras i ett svep utan några tecken på sviktande koncentration från barnen.
Bi-workshop moment för moment
• Presentationsrunda
• Visa bikupa och skyddsutrustning
• Prova på att öppna en kupa och ta ut en ram. Slöja på, pust
och kupkniv.
• Visa olika typer av ramar
– Tom ram
– Ram med byggansvisning
– Ram med delvis utbyggd vaxkaka
– Ram med kakmellanvägg och trådning
– Utbyggd tom vaxkaka
– Yngelram
– Pollenram
– Honungsram
– Musangripen vaxkaka
– Vaxmottsangripen vaxkaka
• Övriga fiender till bina: spindel, myra, björn, fågel, geting
• Vad samlar bina in?
• Vad äter de?
• Vad gör de för nytta?
– Pollinering
– Bär, frukter och blommor
11
Drönare – födokälla för fåglar?
Lars-Martin Liljenvall
Många fåglar stillar sin
hunger genom att jaga insekter i luften och där erbjuder
drönarna en lättillgånglig
och näraliggande källa. Står
drönarna överst på listan av
de insektsätande fåglarnas
meny?
D
rönarna samlas vår och sommar på
bestämda platser i luften, företrädesvis mellan klockan två och fyra på eftermiddagen för att befrukta unga drottningar. Platsens läge bestäms av landskapets
struktur. Antalet drönare som samlas på
stället är dessutom starkt avhängigt av
vädret. Man kan därför ganska exakt förutse var mötesplatsen är belägen och hur
många drönare som samlas där. Detta
har fåglarna observerat och drönarna kan
bli ett lätt byte för dem. Svalor, t.ex. har
specialiserat sig på insektssvärmar men
kan även äta enstaka insekter som flyger
i närheten av deras bon. Ladusvalan (Hirundo rustica) jagar insekter av alla sorter,
medan hussvalan (Delichon urbicum) är
specialist på flugor, bladlöss och myggor.
Biätaren (Merops apiaster), som på
grund av klimatuppvärmningen snart kan
påträffas i Europa, lever gärna på bin men
också på getingar humlor, cikador, skalbaggar och trollsländor. Fågeln tar insekterna underifrån där de kan se insektens
giftsnabel och de undgår härigenom att bli
stuckna när de sväljer den. Biätaren föredrar dock drönare och arbetsbin.
Utan gaddar och proteinrika
Eftersom drönarna saknar gadd är de försvarslösa. De är dessutom rika på protein
och socker i sin honungsmage och utgör
därför den optimala foderkällan för fåglarna. Men eftersom de dagligen samlas
på samma bestämda plats och tid i terrängen tar de en avsevärd risk. Syftet med
detta är att träffa på unga drottningar att
para sig med men måste samtidigt försöka undvika att bli föda till hungriga fåglar.
En möjlig defensiv strategi skulle vara att
producera icke-attraktiva doftämnen eller
12
Biätare (Merops apiaster) Foto: William Kreijkes/Wikipedia-GNU-1.2/CCASA-3.0
att inte samlas i klungor vid parningsplatserna. Fåglarnas födokälla skulle krympa
avsevärt och drottningarna skulle hinna
bli befruktade av de närvarande drönarna
innan dessa blev fågelmat.
Samlingsplatser för drönare
En österrikisk/engelsk/schwezisk forskargrupp ställde sig frågan om drönarna
verkligen utgör en primär födokälla för
fåglarna. Som exempel tog man svalorna
och även om drönarna uppträder på samlingsplatsen i stora mängder så fann man
att de inte utgör något lockande byte för
dem. För undersökningarna valde forskargruppen ett rikt strukturerat landskap där
såväl honungsbin som svalor fanns representerade i stort antal. Undersökningen
ägde rum från början av juli 2004 till mitten av augusti samma år. Två väl besökta
samlingsplatser för drönare, vilka låg i närheten av två kolonier svalor, utvaldes som
experimentplats. Svalorna måste här regelmässigt flyga genom området. Med sin
försöksanordning ville forskarna testa om
det fanns något samband mellan antalet
drönare och svalornas aktiviteter.
Drönare och svalor räknas
Undersökningsområdets gränser uppmättes på en karta. Forskarna kunde
snart finna drönarnas samlingsplatser
med hjälp av en väderballong som var
fylld med helium där man bundit fast en
liten försluten korg innehållande drottning, arbetssbin och foder. På varje ställe
iakttogs aktiviteterna tre gånger dagligen.
Man noterade datum och tid samt antalet och arten svalor och hur länge dessa
uppehöll sig på en bestämd plats i luften.
Vidare räknades de drönare som lockades
till drottningen samt väderleken de aktuella dagarna.
Svalornas spillning
Utan en förstklassig kikare är det inte
möjligt att fastställa vilka insekter svalorna sätter i sig. Dessutom insamlades
100 gram fågelspillning från marken
under fåglarnas bon. Alla insektsrester i
spillningen genomgicks, bestämdes och
vägdes och man kunde slutligen fastställa andelen drönarrester jämfört med
andra insektsrester. Testerna visade på
en bred foderpalett hos svalorna.
Drönare står inte överst på
menyn
Under försöksperioden studerades, förutom svalorna, inte några andra fågelarter
som jagade insekter i försöksområdet. En
gång flög en tornseglare (Apus apus) förbi
på över 100 meters höjd, avsevärt högre
än vad drönarna flyger. Dessa fåglar jagar i
luften och livnär sig bl.a. på insekter hängande i spindeltrådar. De är inte särskilt
kräsna av sig och tar gärna steklar, bladlöss, skalbaggar och flugor.
Bitidningen 9 2010
Den statistiska utvärderingen från försöket visade klart att närvaron av drönare
varken tidsmässigt eller endemiskt medförde någon högre aktivitet hos svalorna.
Detta bevisades också genom den studie av
fåglarnas spillning som genomfördes. Endast i två spillningsprover från ladusvalor
fann man några beståndsdelar från drönare (huvud, ben och vingar). Dessa rester
utgjorde endast 0,13 procent av den totalt
insamlade fodermängd som de undersökta ladusvalorna hade ätit. Spillningen
från hussvalorna innehöll inga drönardelar. Inte heller kunde man finna delar av
arbetsbin i spillningen.
Ingen fara för bina
Resultatet visar att svalor endast tar enstaka drönare och inte jagar de som sökt
sig till parningsplatserna även om dessa
ligger i närheten av svalornas bon. Mängden drönarrester i spillningen är försumbar jämfört med tusentals andra insektsrester som man fann i fågelspillningen.
Varken i närheten av bisamhällen eller
på parningsställen hade svalor specialiserat sig på honungsbin. Detta innefattar
även drottningarna. Faran med hungriga
svalor kan därför avfärdas när det gäller
Europa där varken biätare eller blåkråkor
förekommer i större antal. Andra faktorer
kan i stället påverka drönarförlusterna
t.ex. tillbakaflygning till fel samhälle, vilsenhet i omgivningen eller problem i parningen, väderomslag till plötsligt skyfall,
hagel eller vind.
Varför är inte drönare
begärliga?
Svalor är naturligtvis kapabla att ta drönare
men de använder sig sällan av denna foderkälla. Detta bevisas genom deras intensiva jagande av andra insekter. Det överraskande resultatet från försöket ger olika
förklaringar. Spelar doftämnen någon roll?
Enligt dagens forskning har insekternas
skyddsmekanismer eller drönarnas ”varningsfärg” inte någon betydelse. Många
svärmbildande insekter producerar kemiska doftämnen som avvärjer angrepp.
Sådana doftämnen utgör svaret på det faktum att många rovdjur bland fåglar stannar längre på ett ställe där de redan funnit
lämplig föda. En samling av insekter består
mestadels av samma insektsart vilket ger
fåglarna den fördelen att det tar mindre tid
att finna föda och insikten att om den första insekten är ätbar så har man ett dukat
bord framför sig.
Bitidningen 9 2010
Ladusvala (Hirundo rustica) Foto: Malene Thyssen/Wikipedia-GNU-1.2/CCASA-3.0
Svalor jagar företrädesvis humlor, getingar och andra gaddförsedda insekter för
att föda upp sina ungar. De har en klart
optisk förmåga att kunna skilja mellan
arbetsbin och drönare. Drönarna är goda
och dubbelt så stora som arbetsbin och
borde därför utgöra ett mer lockande byte,
något som biätarna har upptäckt. Varför
är de det inte för svalorna?
Har drönarna någon avvärjningsstrategi?
Drönare kan ganska snabbt avvärja ett angrepp trots att de är lättfångade av människan. Deras egenart att snabbt kunna flyga
till ett attraktivt objekt som en parningsvillig drottning och skickligt undvika andra
bevingade varelser som sländor, fjärilar
och rovdjursfåglar är unikt.
Vad är förklaringen?
Man kan naturligtvis spekulera över varför
de sällan blir offer för insektsätande termiter, myror och nattsländor. Dessa insekter
svärmar i stort antal någon enstaka dag
per år. Dylika rika foderkällor i naturen
är därför ofta outnyttjade. Många rovdjur
har under evolutionens gång utvecklat
en bestämd strategi som är tillräcklig för
deras överlevnad. Varför har drönarna inte
utvecklat denna skyddsmekanism när de
samlas i sina svärmar? Faktum är att drönarna från vår till höst dagligen samlas i
stort antal på bestämda platser. Drottningarna befruktas där av talrika drönare och
varje bisamhälle producerar en avsevärd
mängd drönare i syfte att föra sina gener
vidare. Så varför har drönarna under tider-
nas gång inte utvecklat någon substans för
att avvärja angrepp? Idag har forskningen
inget svar på den frågan. Uppenbarligen
behöver drönarna inte denna försvarsmekanism och på några för oss obekanta
grunder utgör inte drönarna heller någon
begärlig föda för fåglarna.
Ytterligare studier är nödvändiga för
att kunna förklara detta fenomen. Man
måste, t.ex. undersöka förekomsten av
försvarsämnen hos könsmogna drönare
samt deras äggvite-, fett- och kolhydratsammansättning. Det skulle kunna visa sig
att drönarna har faktorer som skiljer sig
från andra insekter och därför inte lockar
fåglarna. Beräkningar av den genomsnittliga mängden energi fågeln får av en enda
drönare mot den ansträngning, tid och
energi som åtgår för att fånga ett bestämt
antal myggor eller en enda drönare kan
leda fram till svaret.
För oss biodlare är denna studie intressant då den belägger att vi inte behöver
frukta svalor och andra insektsätande fåglar, då de inte utgör någon fara för bin. De
faror som hotar biodlingen idag är tyvärr
helt andra och mångfaldiga samt överallt
närvarande - men de ska inte sökas hos
fåglarna.
Källor
Eva Sprecher-Uebersax, Schweizerische
Bienen-Zeitung 133 (2010):2 18-21.
Kärcher, M.H.,Bidermann, P.H.W. ,
Hrassnigg, N., Crailsheim, K.
Predator-prey interaction between drones of
Apis mellifera carnica and insectivorous
birds. Apidologie 39 (2008) sid. 302-309.
13
Preben Kristiansen
Bihälsokonsulent
Bihälsa
[email protected]
Viktiga förutsättningar för att
ett bisamhälle ska klara sig
väl genom vintern och utveckla
sig till ett bra samhälle nästa
säsong är
• friska vinterbin,
• bra bistyrka och
• tillräckligt med foder.
Är samhällena tillräckligt
starka?
Förutom att bina ska vara friska ska det
vara gott om dem i ett samhälle för att det
ska kunna övervintra väl. Tänk på att en
stor del av de bin som befinner sig i samhället när infodringen påbörjas i augusti
dör under höstmånaderna (ofta upp emot
hälften). Om det mestadels är gamla dragbin som invintrats kan det röra sig om en
betydlig större andel. Det är därför viktigt
att det i ett samhälle finns en stor andel
vinterbin vid invintringen. I början av augusti ska det finnas en äggläggande drottning och gott om yngel - ett bra riktmärke
är att minst hälften av ramarna i kupans
yngelrum är yngelramar (5-10 ramar beroende på ramformat när det gäller invintring av produktionssamhällen). Samhällen som inte är tillräckligt starka (men för
övrigt är friska) bör slås ihop i stället för
att invintras var för sig.
Har samhällena tillräckligt
med foder?
Den bästa försäkringen mot foderbrist
är att alltid ge bina mer foder än de förbrukar under vintern. Den undersökning
angående övervintring som genomfördes
2003 visade på ett tydligt samband mellan mängden foder och övervintringen.
Samhällen som fick 15 kg foder eller mer
klarade sig betydligt bättre än de samhällen som fick mindre. I det sammanhanget
är det viktigt att tänka på att det i en hink
Bifor om 16 kg enbart finns 12 kg torrsubstans. Om infodring sker med Bifor är
min rekommendation därför att ge minst
en och en halv hink.
Förutom att det ska finnas tillräckligt med foder är det viktigt att bina under
vintern inte förlorar kontakten med detta.
14
Figur 1. Data från samhälle i bigård på Östgötaslätten. De grå staplarna visar viktökning
respektive –minskning i kg (angett på den vänstra lodrätta axeln). Den röda och blå linjen anger max- respektive mintemperaturen mätt i bigården (angett på den högra lodrätta
axeln). Grafik: Preben Kristiansen
Den risken finns främst när ett samhälle
invintras enbart på en låda. Detta på grund
av att det som oftast fortfarande finns yngel
i de centrala ramar i lådan när infodringen
har avslutats. När ynglet sedan har krupit
kommer det finnas ramar som inte innehåller foder, vilket kan leda till att bina
förlorar kontakten med fodret under vintern. Problemet kan lösas genom att ge en
extra fodergiva när merparten av det sista
ynglet har krupit.
Bisäsongen 2010 jämfört
med 2009
Under senaste vintern dog ett stort antal
samhällen och många av de samhällen
som överlevde var svaga i våras. Våren
var inte speciellt gynnsam för samhällenas utveckling och i början av sommaren såg det ut att bli en riktigt dålig bisäsong. Men det varma vädret i juli var bra
för honungsproduktionen även om det
var torrt. I skrivande stund har jag inte
en samlad bild över hur det gått överallt i
landet, men jag har från många håll hört
om ett mycket bra honungsår. I figur 1
redovisas data från den kupa som står på
en elektronisk våg i en bigård på Östgötaslätten. I trakten fanns såväl höstraps
som vårraps båda åren. Under säsongen
2009 fanns det ett bra drag på höstrapsen
under andra hälften av maj. I år gav draget på höstraps inte mycket, däremot var
det ett mycket bra drag från 21 juni och
en månad fram. Viktökningen under den
perioden var 109 kg, i fjol var den bara 38
kg under samma period. Draget på vårrapsen tog slut i början av juli, men som
det framgår av figuren fanns det annat för
bina att dra på, det rör sig bland annat om
klöver, som det fanns gott om på många
håll. Utvecklingen i de olika bigårdarna
där det finns en kupvåg kan följas genom
att på startsidan på SBR:s hemsida klicka
på ”Kupvågar”.
Nya varroazoner
Den 12 juli trädde Jordbruksverkets beslut
om nya varroazoner och smittförklarade
områden med anledning av amerikansk
Bitidningen 9 2010
yngelröta i kraft. Dokumentet med beslutet (SJVFS 2010:57) kan laddas ned från
SBR:s hemsida (se rubriken ”Varroazoner” under Nyheter).
Preparat mot varroa
Apistan hann inte bli godkänt för användning denna säsong, men som jag nämnde
i Bitidningens aprilnummer finns det möjlighet för att ett inom EU godkänt preparat
kan förskrivas på licens. Information om
hur man kan gå tillväga finns på SBR:s
hemsida (se rubriken ”Preparat mot varroa” under Nyheter).
Studiecirklar om bihälsa
Höst och vinter är traditionellt den period
under året där det finns tid för att genom
t.ex. studiecirklar lära sig mer om bin och
biodling. Inför höstens kursverksamheter
kommer det att utges en studieplan som
kan användas tillsammans med boken
”Sjukdomar, parasiter och skadegörare i
bisamhället”. Mer information om detta
studiematerial kommer i nästa nummer
av Bitidningen samt på SBR:s hemsida:
www.biodlarna.se.
[email protected]
Studieplan till boken ”Sjukdomar, parasiter
och skadegörare i bisamhället” kommer
inom kort att kunna beställas i Bibutiken på
www.biodlarna.se.
Värmande soppa
Marita Delvert
Hösten är på väg och med
den värmande soppor.
M
ed en mixer och rotsaker och örter
av olika slag, går det lätt att botanisera i köket. Prova en mättande, guldgul
ingefärs- och honungsdoftande morotssoppa gjord på härliga svenska morötter.
Avsluta med en mustig honungs- och morotskaka och festa med ett glas av det nya
honungsvinet TEJ.
Morotssoppa (4 personer)
2 charlottenlökar
2 vitlöksklyftor
1 stor potatis i bitar
4 normalstora morötter i skivor
5 dl vatten ( eller hälften vin och hälften
vatten)
2 tärningar hönsbuljong (eller grönsaksbuljong)
Peppar, salt, tabasco
2 msk riven ingefära
3 msk färsk citronsaft
Skiva löken och fräs den i olja, häll i vätskan, buljongtärningar, morötter och potatis och låt koka i 10 minuter. Mixa soppan och smaksätt med ingefäran, salt och
peppar (buljongen är salt), några droppar
Bitidningen 9 2010
tabasco och citronsaft.
Garnera med gröna örter
och/eller lägg en klick räkost på varje tallrik innan
serveringen. Ett grovt bröd
är gott till.
Morotskaka
4 ägg
1 dl honung dl socker
1 dl rapsolja
3 dl grovrivna morötter
4,5 dl vetemjöl
1 dl hackad mandel
2 tsk kanel
1 tsk bikarbonat
2 tsk bakpulver
Riv morötterna grovt och hacka
mandeln. Vispa ägg, socker, honung och olja. Tillsätt morötter,
mandel och övriga ingredienser.
Grädda i 175 grader i c:a 45 minuter.
Glasyr till morotskakan
50 g smör
100 g philadelphiaost
1 dl florsocker
2 tsk honung
2 tsk färskpressad citron
Rostad, flagad mandel Vispa ihop delarna
till glasyren och bred på kakan när den
svalnat. Strö över den rostade, flagade
mandeln.
15
Biodling i Bilådan
Ehrhard Maria Klein
Det finns många som gärna
skulle sköta ett eller två
bisamhällen. Både glädjen
över naturen och helhetsperspektivet i livstilen kan ligga
till grund för denna önskan.
På samma sätt som man
odlar grönsaker utan att det
finns något vinstsyfte i det.
1
2
T
raditionell biodling som delinkomstkälla försöker att kompensera de rätt
så höga kostnaderna på tid, utrustning och
kunskap genom honungs- och ljusförsäljning. Målsättningen för en driftform som
bygger på enkelhet är annorlunda. ”Bilådan” bjuder på ett sådant koncept och gör
det möjlig att odla bin med minimala av
tid och pengar.
Med utgångspunkt från den traditionella Krainer-Bondekupan utveklades
Bilådan och tillhörande driftsform: fast
bygge i en enkel trälåda. (1,2,3,4) Det
finns varken ramar eller uppstaplingslådor. Den naturliga svärmdriften utnyttjas
för att föröka och föryngra bisamhällena.
Honung får man inte genom slungning
3
5
4
16
Bitidningen 9 2010
6
8
7
9
utan den rinner ur det krossade kakverket.
Genomsnitskörden ligger på 10 kg per år.
Driftformen uppfyller alla krav som KRAVoch Demeterförbunden ställer på biodling.
Det behövs balanserade dragförhållande
som de finns i stadsnära områden. Den
är olämplig för vandringsbiodling eller
intensiva korta drag som raps- eller bladhonung. Bina övervintrar på sin egen honung. Vanligtvis behöver man inte fodra
Bilådan med socker.
Uppbyggnad och konstruktion
Invändigt är Bilådan 100cm lång, 45cm
bred och 21cm hög.(2) Bottnen och bakväggen är lösa. Flustret befinner sig på
framsidan. Bilådan öppnas genom att ta
av bottnen. För att kunna göra det tippas
den över framsidan. Det lilla taket skyddar flustret. Med hjälp av en ställning hålls
Bitidningen 9 2010
lådan upprätt i en bra arbetsposition för biodlaren.(5) De två tredjedelar av Bilådans
utrymme som ligger nära flustret är tänkt
som yngelrum. Genom smala vaxremsor
anger man kallbygge åt bina. Vaxremsorna
och sen också vaxmellanväggarna sitter i
enkla bärlister som fästes inifrån på lådans tak med hjälp av två lister på tvären.
Bärlisterna görs genom att spika ihop två
smala lister med en vaxmellanvägg emellan. Bredden på smålisterna och vaxmellanväggen är ca 35cm sammanlagt. (6)När
man befolkar Bilådan är det lämpligt att
använda en natursvärm. Konstsvärmar är
inte lika lämpliga eftersom de inte är lika
byggsugna. Efter att svärmen har slagits in
i kupan stängs den av med en avdelningslucka så att bina först bygger ut yngelrymmet. Där bygger bina de första tre veckorna hela sitt kakverk som fribygge. (7) Det
bör finnas drag annars är man tvungen att
fodra med flyttande foder. Fodret kan ges
i en öppen skål bakom avdelningsluckan.
Mellan luckan och bottnen är det tillräckligt med plats så att bina kan passera. Väl
uppfodrad går bisamhället in i vintern.
honungskakor. Därför måste man sätta dit
vaxmellanväggar varje år på nytt.
Svärmtiden: I Bilådan kommer bisamhället ungefär vartannat år i svärmstämning. Om man inte vill bli överraskad av
någon svärm är det rimligt att öppna lådan
var nionde dygn under svärmtiden. Det är
lätt att se svärmcellerna på kakornas underkanter. (9) Men det gäller bara att förutse när svärmen drar iväg som tidigast.
Om man vet det är det ganska lätt att få
tag i den. Efter att den gamla drottningen
har flugit ut tas alla svärmceller bort utom
en. Detta för att slippa eftersvärmar. Om
svärmen försvinner osedd är det dock inga
problem. Bina som stannar kvar dra upp
en ny drottning och man får hoppas på en
honungskörd ändå.
Skattningen: Man skatter bara en gång
om året efter att det sista draget har tagit
slut. (10)Kvällen innan skär man av ho-
10
Bilådan under året
Ge bina skattrymmet: Våren därefter tas
avdelningsluckan bort och skattrymmet
förses med vaxmellanväggar.(8)Genom att
ge bina mer utrymme höjs både honungsskörden och dämpas svärmdriften. I fortsättningen samlar nu bina mer honung än
de behöver. På detta baseras alla nutida
driftformer. Vid skattningen förstörs dessa
17
11
11
nungskakorna från yngelkakorna som de
varit ihopbyggda med.Över natten slickar
bina rent gränssnittet men fyller det inte
med honung igen. Det uppstår en sorts
brottanvisning. Dagen därefter tas honungskakorna ut på sina bärlister. Bina
borstas av utan risk att honung droppar
eller rinner vid skattningen. (11) Denna
enkla hantering är en stor fördel jämförd
med andra fastbygge-kupor där honungskakorna skärs ut utan att bina kan slicka
rent innan kakorna tas ut. De skattade kakorna krossas t ex med en honungsrörare.
På bilden viasas en som kallas ”Auf und
Ab” (12) Därefter utvinns honungen med
hjälp av en enkel sil. Silen kan ordnas till
själv av två honungsspannar och ett finmaskigt nät. (13) Beroende på temperaturen tar det två till tre dygn innan vaxet
och honungen har separerat nästan fullständig. Man kan sen sila honungen ytterligare en gång genom ett fint sidentyg och
tappa den i burkar.
samhället bygger nya kakor som en konstsvärm. Precis som vid skattningen tas yngelkakorna ut tillsammans med sina bärlister. Man behöver inte skära ut dem.
Tid och pengar
Det behövs 12 timmar per år för att sköta
ett bisamhälle. Utom själva Bilådan behövs
det bara lite redskap. (rökpust, slöja, kupkniv) Bilådan kan snickras själv av några
brädor utan större kunskaper i snickeri.
Driftsformen uppnår faktiskt målet att
kunna odla bin med hjälp av endast lite
tid, pengar och kunskaper.
Projekt Bilådan
Bilådan är ett projekt av föreningen
Mellifera e.V. och stödjas av „Be(e) in contakt!“ (gemensam projekt av Naturschutzjugend im NABU och den Tyska Biodlare
Förbund D.I.B.) På www.bienenkiste.de
12
finns bygg- och driftsmanual och filmer.
Det finns också kursmaterial på nätet och
en förmedling av bilotsar som stödjar nybörjare som har frågor eller problem. Men
inte bara kunskaper förmedlas. Det finns
också en svärmbörs på nätet (för Tyskland). Det finns ett utbud av svärmar från
Bilådebibiodlare och det finns en efterfrågan av svärmar från Bilåde-nybörjare och
andre ekologiska biodlare.
Översatt av Martin Grohmann.
Artikeln har tidigare varit publicerad i
”ADIZ/die biene/Imkerfreund” 2009/7
Sensommer- och vinterskötsel: Efter
skattningen behandlar jag med myrsyra.
Till exempel ställs en Nassenheider-avdunstera i det tomma skattutrymmet. Sedan
sätts avdelningsluckan på plats igen. Den
sitter där kvar fram till nästa vårdrag. Man
uppskattar foderförådet genom att väga Bilådan. Om det behövs fodras den bakifrån.
I november när samhället är yngelfritt gör
jag en behandling med oxalsyra som droppas ner på bina.
Vaxbyte
Efter svärmningen när allt arbeteryngel
har kläckts tas yngelkakorna ut. Det nakna
18
13
Bitidningen 9 2010
Instruktörskurs hos Svensk Biavel
Lasse Naimell
I mitten av maj 2010 samlades
14 vetgiriga och erfarna biodlare från södra delen av landet
för att vidareutbilda sig från
grundnivån som testbiodlare
till instruktör för dessa kurser.
K
ursen hölls i kafédelen av den gamla gården från 1600-talet på Brunstorps hembygdsgård. Anläggningen består av 6 fastigheter varav Södra Vätternbygdens biodlareförening har en lokal med ett slungrum och
förrådslokal. Mest känt är annars platsen för
sina fina äppel- och päronodlingar med ett
flertal gamla sorter som också är genbank.
Det f.d. Brännvinsbränneriet som är en friliggande byggnad var denna dag upptagen av
Jönköpings kommun som äger fastigheten,
annars brukar biodlarna hålla till där. Från
alla byggnader har man en storslagen utsikt
över Vätterns södra del och ”i ryggen” finns
en närmast lodrät bergskant på ca 70-80
meter med rara och oåtkomliga växter. I
denna lite annorlunda miljö för biodlare
hölls kursen med solsken och nyutslagna
äppelblommor.
Om avelskriterier
Instruktörskursen inleddes under förmiddagen med en gemensam sittning där man
plöjde genom de teoretiska momenten i
Svensk Biavels testbiodlarpärm. Från 2010
finns en del nya och förenklade steg i testmanualen, men fortfarande är det viktigt att
man bedömer rätt och följer alla kriterierna. Med andra ord – här gäller det att vara
”bokstavstrogen”. Nytt är bl.a. att samhällets aggressivitet – fromhet bedöms enligt
en provokationsskala, dvs. man utför de
moment som anges i manualen och som
följer en stegrande skala som kan tänkas
irritera samhället. Om eller när man får
respons och vaktbin flyger upp så avslutas
provokationen och nivån noteras. En annan
förändring är att utrensningstestet skall läsas
av efter 24 timmar (tidigare 48 timmar ) då
det har visat sig att det finns ett klart samband mellan de bisamhällen som rensar ut
avdödat yngel snabbt och förmågan att hålla
rent i kupan. Dessa samhällen klarar bättre
angrepp av yngelröta och varroa enligt en del
studier. Den enda vägen till bättre bistammar i landet är att man ständigt testar och
Bitidningen 9 2010
Kenneth Unger, Lidköping och Bengt Olof Persson, Vedum i främre raden. I bakre Bernt
Carlsson, Grästorp, Hilbert Andersson, Vara och Krister Linnell, Gränna. Foto: Lars Naimell
bedömer de bilinjer man har tillgängliga, att
man tar vara på de plusvarianter och de goda
egenskaper man vill premiera samtidigt som
man är vaksam så man inte får en ökad grad
av inavel. Här gäller det också att tillgodose
att den genetiska basen är tillfredsställande,
med andra ord – det är många bollar som
biodlaren ska hålla ordning på samtidigt.
Här kommer den nya Bidatabasen in som
ett mycket kompetent hjälpmedel att hålla
ordning på alla olika parametrar.
Lunchen intogs i trädgården med fortsatta diskussioner runt förmiddagens plenum. I träden ovanför våra huvuden underhöll ett par svartvita flugsnappare med
sin skönsång och verkade tävla om vilken
som kunde sjunga vackrast. Sannolikt fanns
en hona gömd i bladverket – så också här
blommade genetiken och ett praktiskt avelsurval utspelades.
Praktik och teori
Under eftermiddagen delades man upp i
två grupper, där den ena gruppen under
ledning av Sven-Åke Nilsson gick genom
några av föreningens bisamhällen ute i
bigården. Alla genomgångna samhällen
fick högsta betyg, vilket kanske är självklart
i en föreningsbigård – men i praktiken är
det sällan så här bra bisamhällen i våra
föreningsbigårdar. Den andra gruppen, som
leddes av Bengt Andréasson hade samtidigt
en genomgång av Svensk Biavels grundläggande syn på hur modernt avelsarbete måste
bedrivas, lite förenklat så ska besluten om
en framgångsrik avel baseras på fakta. En
självklarhet kan tyckas, men verkligheten är
inte riktigt så överallt i landet. Genom systematiska bedömningar och enligt en strukturerad plan hittar biodlaren sina plus- och
minusvarianter i sin bigård. De olika defi-
nitionerna på olika status för drottningarna
förklarades och var de förväntas finnas i en
avelsorganisation (dvs. avels-, elit-, testdrottningar osv. – se Bitidningen 6/2010). Samtidigt som avelssystemet möjliggör ständiga
förbättringar av avelsmaterialet i de olika
nivåerna, så tryggas en bred genetisk bas.
Med andra ord, man minimerar risken för
genetisk utarmning samtidigt som plusvarianterna tillåts ge avtryck i den samlade
bipopulationen.
Testbiodlarprogrammet
För att återgå till Svensk Biavels testbiodlarprogram, så ska man uppfatta detta som ett
hjälpmedel för sina framtida beslut i det
egna avelsarbetet. Denna utbildning och
service får man gratis om man anmäler sitt
intresse till sin avelsförening som sköter
den praktiska delen numera. Totalt är vi nu
(maj 2010) i landet 26 utbildade instruktörer och 133 utbildade testbiodlare. Samtliga
avelsgrupper har utbildade instruktörer och
tanken är att man ska kunna gå en testbiodlarkurs i vilken avelsförenings regi som
helst – eftersom det är samma testförfarande oavsett biras. Däremot kan man som
t ex i melliferagruppen (dvs. NordBi) ha ytterligare punkter i sitt testprotokoll och därmed komplettera det referensprotokoll som
Svensk Biavels normer utgör. Detta gäller
samtliga avelsgruppers egen testverksamhet kontra Svensk Biavels testprotokoll, alla
prövningsförfaranden kan leva sida vid sida
och användas parallellt utan problem. Om
man inte använder lämpliga mätmetoder,
hur ska man då hitta sina plusvarianter?
Hör av dig du också till din avelsförening
och utveckla din kompetens – om du inte
gått en kurs i testbiodling. Kunskap väger
lätt – som det heter!
19
Avläggare och drottningar i
fokus i Norrbotten
Kurt Johansson
Den 3 juli, en av den norrbottniska högsommarens
vackraste dagar, samlades ett
40 tal biodlare från länet hos
Kurt och Birgit Johansson,
Mjedsjö Bigård till träff.
V
ärdparet har varit biodlare sedan
1973 och som mest med 40 samhällen i drift.
Kåsören Ihrsén
Dagen till ära var biodlaren, bonden och
kåsören Rolf Ihrsén, Sparrsätra Enköping inbjuden som gäst. I sedvanlig stil
hade han mycket att berätta om från alla
20
Bi-Birger
Rolf Ihrsén i talarstolen
Bitidningen 9 2010
sina resor runt om i världen. Sina FNuppdrag och sin tid som fallskärmsjägarsoldat i Karlsborg. Men givetvis också
som kobonde kombinerat med biodling i
Sparrsätra.
Odla drottningar
”Bi-Birger” Johansson, drottningodlarklubben Norrbotten, gav deltagarna en
bild i hur man dels föder upp drottningar
inom detta varroafria område. Dels hur
dessa ordnas för parning, färgmärkning
och till och med vingklippning.
Gör avläggare
Deltagarna informerades om vikten att så
långt som är möjligt försöka hålla varroan
borta genom dels försiktighet vid flyttning
av bin och drottningar. Samt genom att
göra egna avläggare och odla egna drottningar. Man kunde också se för dagen 5
avläggare igång på Mjedsjö Bigård.
Tipsrunda
En tipsrunda med 10 stycken ”kryssfrågor” ingick i programmet. Dock inte enbart frågor om bin och biodling utan blanBitidningen 9 2010
dat. Bäst lyckades Gunnar Nilsson, veteranen från Älvsbyn.
Erik Hedman Luleå BF informerade
om vad som händer inom distriktet. Om
kommande träffar och så vidare.
Militärkök
Mat blev det också, för dagen fläskpannkaka tillrett ”fältmässigt” på militärkök vilket
ju passade bra i den gamla militärstaden
där tidigare 7-8 regementen nu krympt till
bara ett par samt att den 109-åriga ”allmänna värnplikten” för bara ett par dagar
sedan helt upphört.
Bin i Vallmo
J
oy Törnqvist, 19 år, fångade några bin i
blommande vallmo i slutet av september på Gotland.
Ann Törnqvist, Slite
TV-kockan
Och lagom till fläskpannkakslunchen dök
också TV-kockan Maud Onnermark upp
med man och son. Tydligen kände Bodenkvinnan av doften från militärköket. Fru
Onnermark blev presenterad som en av de
främsta PR-makarna för den goda svenska
honungen när hon gör sina matprogram i
TV-programmet Gokväll.
21
Honungens Dag i Åtvidaberg
M
ed stor anslutning av biintresserad
allmänhet och medlemmar, firade
Åtvids Biodlarförening under en söndag i
slutet av juli förra året ”Honungens Dag”.
Information lämnades om ett nyligen avslutat EU‑projekt, benämnt ”Åtvidabergsprojektet för utveckling av bygdens biodling”. Därefter följde visning av lokaliteter
och ny föreningsbigård vid Gamla Sunneborg. Möjligheter gavs även till provsmakning av olika honungssorter och inköp av
nyslungad honung. Stort intresse visades vid
en demonstration av utrustning och skötsel
av ett bisamhälle.
Baron Johan Adelswärd invigde den
nya bigården och betonade den stora betydelsen av binas roll i pollineringssammanhang. Han tackade föreningens medlemmar
för sina berömvärda insatser och önskade
framgång i kommande arbete.
Föreningen hade sedan fortsatt öppet
hus på tisdagskvällar under sensommaren.
Sven‑Olof Haraldsson
Johan Adelswärd invigningstalar
Demonstartion av nya kupor
Vilt- och matmässa i Åseda
U
ppvidinge biodlarmuseum medverkade i slutet av februari på en vilt och
matmässa på Hotell Olof i Åseda. Det var
en innehållsrik lördag med den regionala
maten och dess smaker. Vi som gäster fick
se, dofta och njuta av det smakrika utbudet
från de lokala producenterna. Andra medverkande på mässan var bland annat Gullaskruvs Delikatesser, Stellas Ostkaka, Café
Sergel och Stens i Åseda. Vi kunde också
lyssna på Klas Lindberg från kocklandslaget
som pratade om mat och vilt.
Vid bordet där Uppvidinge Biodlarmu-
seum höll till kunde vi smaka honung,
”bistickskaka” och honungskarameller, köpa lokalproducerad honung och
bivaxljus. Där kunde man också prata
biodling med bland annat ordföranden
i Uppvidinge Biodlarförening, Peter
Overdick. Peter berättade också om
kommande nyheter på Uppvidinge Biodlarmuseum.
En mycket trevlig tillställning arrangerad av LRF, Regional Matkultur,
Glasriket och Uppvidinge Kommun!
Pernilla Juel, Uppvidinge Bf
Fr v Karin Lindberg (ägare), Peter Overdick, Siw Svensson , Yvonne Wilhelmsson
22
Honung i maten
R
osastekt vildand, kan det va nåt?
Eller rådjursgryta med amandinepotatispuré?
I vanliga fall brukar biodlarföreningarnas
möte handla om honungsproduktion. Norra
Älvsborgs biodlardistrikt vände på steken
och hade i november en välbesökt träff där
temat var avancerad honungskonsumtion.
Distriktet bjöd in till en specialmåltid på
Gräfsnäs slottscafe. Ulrik Lindelöw, medlem
i kocklandslaget och europamästare i grillning, hade gjort en meny med honungstema
enligt följande:
– Rosastekt vildand med reduktion på
honung, balsamvinäger och sultanrussin
– Klassisk rödkål smaksatt med honung
– Lufttorkad svensk skinka med getostknyte från Skattgården samt ringlad honung
– Rådjurssadel och rådjursgryta med
amandinepotatispuré samt en viltlingonsky
smaksatt med honung
– Yoghurtmoussé med chokladfondant
smaksatt med honung samt honungskanderade nötter.
Ulrik Lindelöw berättade om honung i
matlagningen och hur han helst använde
lokala råvaror. Biodlarna, som bekant ett talträngt släkte, lät inte heller den här gången
maten tysta mun utan kommenterade livligt
och uppskattande allt som sattes fram.
Christer Gustafsson-Slätt avslutade mötet
med att berätta om Gräfsnäsområdets kulturhistoria.
Stefan H
Bitidningen 9 2010
Vislandaortens Bf 100 år
E
n vacker sensommareftermiddag i
augusti förra året – söndagen den 16
augusti – samlades ett 40-tal intresserade
biodlare och andra med intresse för denna
viktiga näring på Skeppshults Hembygdsgård utanför Vislanda. Då firade Vislandaortens Biodlarförening 100 år.
Trots sina respektingivande 100 år så
är det en aktiv förening med många olika
verksamheter på gång. Den gemensamma
föreningsbikupan är en samlingspunkt för
medlemmarna som efter uppgjort schema
ser till att drottning och bisamhälle mår
bra. Under årets bisäsong har medlemmarna samlats var fjortonde dag i hembygdsgården och till ackompanjemang av
den sprakande elden i den öppna spisen
och med njutbart hembakat bröd och nybryggt kaffe diskuterat aktuella bifrågor.
Tänk vad mycket kunskap som
är samlade runt kaffebordet.
Den nye biodlaren får där svar
på alla sina frågor.
Under sommaren insamlades under dessa ”tisdagsmöten” även uppgifter till den
jubileumsskrift som styrelsen
tagit fram under ledning av
sekreteraren Eva Johansson.
Äldre medlemmar har deltagit Kollegialt samtal mellan glada biodlare under jubioch lämnat information om bi- leumsdagen.
odlingens utveckling i bygden.
Detta är ett viktigt dokument
som kompletterar den skrift som togs fram
och Hembygdsföreningen. God mat med
när föreningen firade 50 år.
musikunderhållning och en resumé över
Ordf Stina Ridderhall hälsade väl100 års verksamhet av förre ordföranden
kommen. Föreningen fick gåvor och hyllYngve Magnusson.
ningar från distriktet, Älmhultsortens Bf
Roland Axelzon
Miljöstipendium till Partille Bf
P
artille Biodlarförening erhöll den 21
december Partille kommuns miljöstipendium. Stipendiet på 5000 kr delades
ut i samband med Bygg- och miljönämndens årsavslutning på Partille Herrgård
som bevis på uppskattning av ett gott miljövårdsarbete.
Nämnden motiverar sitt beslut sålunda:
”Partille Biodlarförening tilldelas
2009 års miljöstipendium som erkänsla för mångårigt arbete och som
uppmuntran till fortsatt viktigt miljö
och naturvårdsarbete.”
Stipendiet delades ut av Bygg och miljönämndens ordförande Börje Lund och
förvaltningschefen Jan Öhman
Vi i föreningen är väldigt stolta över att ha
kommit i fråga för detta och har också,
som lyder av motiveringen, fått ett bevis
på att det inte bara är inom biodlarsfären som detta med bi och biodling anses
som viktigt.
Gertd Dahl
Hallands finaste
honung
H
allands distrikt utser distriktets finaste honung. snart är det dags
igen. 2009 korade Hallandsbiodlarn korade Stefan Svensson till årets honungsmästare. Stefan behövde därmed inte
lämna ifrån sig vandringspriset som var
en rökpust. Han tog sin tredje inteckning i det fina vandringspriset, som var
skänkt av OGT biredskapsfabrik i Torpa.
Jurymedlemmarna var eniga om att
rätt burk vann. Bo Johansson, Ätran och
Ingela Bäckman, Tvååker fick hedersomnämnande eftersom deras burkar var med
i slutronden.
Gert Lagerstedt, tävlingsledare
Ordföranden i Hallands distrikt Sören
Olsson och Stefan Svensson vid en tidigare
prisutdelning.
Vår ordförande Ulla Liedholm flankerad av Börje Lund t v, och Jan Öhman.
Bitidningen 9 2010
23
Resa med Södra Vätterbygdens Bf
Ingrid Svalander
Den svenska sommaren hade
just gjort sitt intåg. Naturen
var som grönast. Alla blommor blommade till glädje för
esteter och bin. Dessutom
strålade solen från en klarblå himmel.
J
ust den dagen gjorde Södra Vätterbygdens Biodlarförening sin sommarutflykt.
Ringabergets bigård
Ett 20-tal medlemmar samlades i tidig
morgontimma för avresa från Jönköping.
Målet var Västergötland där några bigårdar
skulle besökas. Första anhalten: Ringabergets Bigård strax utanför Hjo där vi till
att börja med högg in på medhavd matsäck i den lummiga trädgården hos biodlare Ebbe Lennartsson. Därefter visades vi
runt, lyssnade till Ebbe som berättade om
och tålmodigt svarade på frågor angående
sin kravgodkända verksamhet. Vi tittade
in i lokalerna för honungshanteringen.
(Hördes en avundsjuk suck från en deltagare? Eller var det mina egna tankar som
spökade?) Provsmakade gjorde vi också.
Mmm, så gott!
Stenatorps Arne
Färden gick vidare vidare till Arne Johansson i Stenatorp. Precis som Ebbe är Arne
känd bland biodlare som en kollega med
lång erfarenhet. Andra kanske mest kopplar hans namn till v.ordf-posten i SBR. Hos
Arne med fru bjöds vi på ett välsmakande
förmiddags-fika i trädgården. Stort tack!
Därefter inspekterade vi en bipaviljong
och vi tittade in i hans slungrum. Säkert
fick några av oss aha-upplevelser och idéer
för framtiden. Vi fick också en förhandsvisning av den nya, ännu ej helt iordningställda livsmedelsgodkända lokalen
för honungshantering och tillverkning av
smaksatta produkter. (Nu hördes den där
sucken grundad på avundsjuka igen. Inte
kan det väl ha varit jag? Omöjligt!) Provsmakade gjorde vi också. Mmm, så gott!
Dags för lunch. Denna intogs på Löwings Ateljé och Konstkafé i Broddetorp.
Vi blev styrkta till såväl kropp som själ
med god mat och en fantastisk konstutställning.
Färden gick sedan vidare till Naturum
Hornborgasjön. En promenad i det underbara vädret ut till fågeltornet kändes välbehövlig. Inte såg vi några bin, men mycket
fågel. Och i vassen lurade den monsterlika gammelgäddan
Ing-Marie Ekström visar en anordning för
smältning av vax. Foto: Vasilije Raduc.
Gisslagården
Sista studiebesöket gjordes på Gisslagården, Axvall där Ing-Marie Ekström engagerat berättade om sitt arbete med att sprida
kunskap och intressera ungdomar i skolåldern för biodling. Ett initiativ, som borde
följas på fler platser med tanke på framtiden och rekrytering av nya biodlare.
Under resans gång diskuterades livligt
vad vi sett och varit med om. Lite spännande var det att vi inte förrän vid avresan fick
veta vart vi skulle. Ett annat inslag som höll
oss på halster och gjorde resan extra spännande var ett ”baklänges-lotteri”. Blev ditt
lottnummer draget, då var den lotten ute
ur konkurrensen om högvinsten. Till sist
återstod en handfull odragna lottnummer
och vid vårt sista stopp, Kungslena, fick
äntligen högvinsten, en Nackakupa, sin
ägare. Grattis Thomas! ( Men lite avundsjuk var jag, det måste erkännas. Igen!)
Efter tolv timmars utflykt var vi tillbaka i Jönköping. Krister Linnell, som ordnat resan och med säker hand fört oss i
buss mellan de olika etappmålen får en
stor eloge för ett mycket välplanerat arrangemang.
Jo, det är flitiga bin hos Ebbe! Foto: Vasilije Raduc.
24
Bitidningen 9 2010
Skee Bf besökte Väderöarna
PA Hellman
I början av juli 2009, då sommaren visade sig från sin
allra bästa sida med sol och
värme och en svag bris från
väster, steg sju biodlare, fem
fruar och två barn ombord på
MS Donalda av Grebbestad.
V
äderöarna ligger ca en timmes båtfärd
rakt västerut från Grebbestad Fjällbacka‑Hamburgsund.
Målet för dagen var att studera de
nordiska bin som är utplacerade på ön.
Bina har varit omskrivna och fotograferade i såväl dagspress som bitidning. Vi
ville med egna ögon studera bina i en miljö
som inte är så vanlig.
Floran ute på Väderöarna är speciell,
beroende på ett mycket varierande klimat.
När vi gjorde besöket hade det varit varmt
och torrt en längre tid och de dragväxter
som bina hade tillgång till var begränsade.
För dagen var det liguster, olika sedumarter, lökvarianter och tistel som intresserade bina. Gulmåran blommade för fullt,
men var tydligen inte intressant. Blomval, nektarmängd och kvalitet har nog hög
prioritet i denna tuffa
omgivning.
Den honung
som produceras på
Väderöarna bör ju
vara speciell, då flora
och omedelbar närhet till det salta västerhavet kan påverka
smaken. Analys vore
intressant!
Vi vill tacka Hans
Holmström som välvilligt ställde upp och
gav oss möjligheten
att närmare studera bina. Vid sin sida
hade han sin mentor, Bertil Berntsson.
Bertils kunskaper om
bin och biodling är
imponerande. Bertils
Bitidningen 9 2010
Kuporna med nordiska bin på Väderöarna. Foto: Ina Hellman.
erfarenhet kom väl till pass vid genomgång
av bisamhällena. Det fanns nämligen gott
om viseceller! Delning var högaktuell.
Binas temperament var bra ‑ ingen aggressivitet, ingen blev angripen. Men ‑ ett stort
men! Svärmlusten var ytterst påtaglig.
Som avslutning på Väderöturen kunde
ingen motstå att vandra upp till Utkiken
för att beskåda den enastående panoramautsikten.
Väderöturen kan varmt rekommenderas.
Väderögruppen samlad. ett besök här kan vi verkligen rekommendera. Foto Ina Hellman.
25
Pris för insatser för
pollinerande insekter
Arne Johansson
För första gången delades ett
pris ut till någon som gjort
föredömliga insatser för pollinerande insekter i Västra
Götalands län.
P
riset är instiftat av biodlarna i västra
Götaland och pristagaren utses av de
fyra biodlardistrikten i länet och Västgötahonung ek förening intäkterna kommer från försäljning av en speciell locketikett där 25 öre för varje etikett avsätts
för ändamålet.
Som första pristagare
utsågs Kirsten Jensen länsstyrelsen VG län, hon har i
sin roll som rådgivare åt bär
och fruktodlare framhållit bins betydelse för storlek
och kvalitet på skörden av
frukt och bär. Hon har hållit
utbildningar och framställt
skrifter om pollineringens
betydelse och stött biodlingen genom att ordna studieresor och kurser. Försöken
med bin som distributörer av
Västra Götalands biodmedel mot gråmögel
lares pris för insatser
i jordgubbar genomfördes
till stöd för pollinerande
av Kirsten.
insekter gick till Kirsten
Denna första gång beJensen Skara, som här
stod priset av 2500:- och
syns hålla tacktal. Genom
ett diplom.
att använda den locketiPriset delades ut på
kett som framtagits där
”På Landet” mässan i Ax25 öre går till priset har
vall den 4 juni av jordbiodlarna i V:a Götaland
bruksminister Eskil Erkunnat instifta priset.
landsson.
Denna gång utdelades
Biodlarna deltog i ”På
priset av jordbruksminister Eskil Erlandsson. Foto:
Landet” mässan genom
Monica Johansson.
Biodlare Sonja Gustafsson visar intresserade barn och vuxna arbetet i kupan.
Biprojekt Västra Götaland
Alla besökare ikläddes för dagen inköpta skyddskläder.
och hade många besökare i sin monter och en stor försäljning
av honung dessutom fanns aktiviteter
som teckningstävlan för barn, alla vann
en honungsburk, guidade turer till de
två bikuporna slogantävling mm. Även
lle Andersson
tävlingen som den bästa nya produktog en bild på
ten med honung avgjordes, vinnaren
Stig Nordh i Gislaved
utsågs av Lisa Förare Winblad och
som fick en bisvärm
Anders Arnell båda kända i matsampå ryggen. Hans fru
manhang.
fick hjälpa honom att
Bästa nya produkt blev en honung
borsta bort den ned i
med propolis framställd av Torbjörn
svärmlådan.
Jakobsson.
Har du någon
svärmarhistoria från
i somras?
Red
En svärmarhistoria
26
O
Bitidningen 9 2010
Matias Köping
Information från
Producentpaket 2011
V
i gläds över det stora intresset för producentpaketet som introducerades
2010 för de av er biodlare som vill växa och
producera honung till HF, och samtidigt
överbrygga en personlig ekonomisk tröskel för att utöka biodlingen. HF är mycket
intresserat av att stödja biodlingen i landet
så att den kan utvecklas vidare.
Många efterfrågade dock producentpaketet tillsammans med bin. Vi har undersökt detta och frågat efter bin runt om
i biodlarkretsar. Det finns möjligheter att
få fram bimassa om planeringen sker med
god framförhållning.
Det vi nu vill ta reda på är hur intresset är bland biodlare att utöka sin biodling
med producentpaketet tillsammans med
avläggare för leverans ca Juni 2011.
För att HF ska kunna ge bra förutsättningar till avläggarproducenter i god tid så
önskar vi att din intresseanmälan sker senast 2010-10-31. När vi fått en totalbild av
behovet kan vi planera produktionen inför
säsongen 2011.
Din intresseanmälan och andra uppgifter om önskad mängd och ramsort kan
med fördel lämnas via e-post till matias.
[email protected] som handlägger detta för HF.
Återkoppling sker senare i år till dem
som valt att vara med i denna intressegrupp.
Du har väl noterat att HF
• Höjt inköpspriset för inleverans
till HF
• Att HF hämtar din honung för
inleverans hemma vid fylld
pallvolym
• Att HF med fördel flerårskontrakterar honungsproducenter
till ett garanterat inköpspris
• Att återtaget ger dig möjlighet
att förenkla och spara arbetsinsats för din egen tappning
• Att återtaget ger en certifierad
honung till din egen försäljning
• Att återtaget även sätter på din
egen etikett om du så vill
• Att HF gärna legotappar
honungsvolymer till andra
intressenter
Välkommen!
Brev till redaktionen
Myrbekämpning
I maj-upplagan av Bitidningen finns under
”Brev till redaktionen” mitt brev om myrbekämpning. Det har dock blivit fel infört
beträffande storleken på de mortelkrosBitidningen 9 2010
sade äggskalen. Skall vara 1-2 mm, dvs så
smått som man gitter krossa skalen. Inte
12 mm. Med vänlig hälsning
Anita Thörn von Rosen
Etikettborttagning
Det är mycket enklare att använda giftfri
matolja i st för superavfettning.
Marianne Andersson
27
Guldklöver till biodlare
Heinz Martini
I
ett solig och välbesökt Bigården Fjäråsbräcka/Kungsbacka fick Birgitta Robinsson och Marie-Louise Simonsson centerpartiets Guldklöver för sina extra ordinära
insatser för spridningen om biodlingens
betydelse för miljö och natur med stort
engagemang, glöd och hjärta.
Pris utdelare Pär Olsson från centerpartiet Kungsbacka/ ansvarig för miljöfrågor och jag själv längst till vänster på bild
Biforskare får 2,9 miljoner
A
lejandra Vasquez och Tobias Olofsson
som skrivit om sin forskning om mjölksyrabakterier i binas matsmältningssystem
och att honung är att betrakta som en fermenterad produkt har till sitt forskningsföretag ConCellae AB i Helsingborg fått 2,9
miljoner i forskningsanslag av den brittiska
staten. Uppgiften i forskningen är att stoppa
massdöden av bin som är ett stort hot mot
den enorma nytta som bina gör i sin pollineringstjänst för odlade och vilda växter.
Tillsammans med forskargrupper i
England, USA och Israel har de fått dela på
motsvarande 25 statliga miljoner kr från
Storbritannien. Detta lär vara den största
satsningen i världen och har här får ett
par svenska forskare vara med och dela
på detta stora forskningsanslag. Olofsson
och Vasquez informerar att de ska se hur
de bakterier de hittat kan motverka sjukdomar som drabbar bina. De ska också ta
fram probiotika för bin som kan stoppa
döden bland bina.
Red
Honung köpes! Vi hämtar grovsilad
honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra.
Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950
Göran Sundström 070-5664268
Honung köpes
Stora som små leveranser av
svensk honung köpes upp av
MJ Honung AB, Teckomatorp.
Tel 0418-660805, 073-70828841
Östergötlands distrikt
Höstträff onsdagen 15 sept. kl.18.30 på Naturcentrum i Linköping. Det ligger strax nedanför bigården i riktning mot Djurgårdsgatan. Preben Kristiansen kommer och berättar om nosema och
Lotta Fabricius föredrar om Vietnamesisk biodling.
Kaffe serveras till självkostnadspris. Ingen föranmälan krävs.
Välkomna!
Semesterstängt
v 28 och 29
28
Bitidningen 9 2010
Marknaden
Säljes material mm
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-17. Lördag 11-13
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Honungslungare 3 ram rostfri slunga
m motor 4000:-. Rökpust, rostfri 150:Nonno Axell 0736957609, Uppsala
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta.
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge.
Öppet 15-19 måndagar.
Sommaröppet även fredagar.
Tel 08-53025347, 070-5107054.
www.freddyduwe.com
Köpes
Tankar, rörverk, tidur, sump,
pumpar,Sjölis. Stig Jonsson Skövde
0500-435835.
LN-ram spikad 100st 800:-, trådad
100st 1200:- HLSlådor m 10 ramar
120:- 016-5423430/073-8106436
Jag har slutat med bin. Ger bort allt
till 3 kupor Svea, ramar, lådor mm.
0733744097 Styrsö
CMF-slunga på ben 3r. Snäckdrev med
vev. 0492-81036
Beg. Skälderhuslådor, tak och bottnar. Markaryd 0705-664666
Boken Bin och Biodling
signerad av Åke Hansson
till högstbjudande.Tore
Holmqvist medlem BBF,
0921-16892
Bivaxkaka 3 kg + div biredskap säljes, 200:-, Tel
08-885293
Äldre honungsslunga säljes. 4-ramars.något defekt
motor. 500:- Ljungby 0705191309
tak. 1400 kr
Blekinge 0708-900 112 Joacim Stolt
Bi-laboratorium i Sala 1000 kr. Diverse lab-utrustning för bi- och pollenanalys, glasvaror, kemikalier, mm.
Kontakt via [email protected] eller
004747465478
Bi-bibliotek i Sala till högstbjudande.
Stort antal böcker, tidskrifter, tidningsartiklar mm. fram till ca år 2000.
Kontakt via [email protected] eller
004747465478
Uppstaplingskupor med 4
lådor LN,
inkl botten, fluster och
RAMLIST
LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad
4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75
Tillverkning av alla förekommande
biramar. Frakt tillkommer.
Tel 0223/13180
Honung Köpes
Svensk Landskapshonung
www.landskapshonung.se
Grovsilad, med vattenhalt under 20%.
Ingen leverans för stor,
ingen för liten.
Rune Axelsson, Småland, 0491-66044
Lars Hedlund, Gotland, 0498-32061
Gunnar Henningsson, Värmland, 055123039
Lars Höglund, Norrland, 076-8471086
Östen Härdell, Östergötland, 0121-24046
Ove Kaye, Dalsland, 070-6866526
Håkan Lantz, Östergötland, 0142-13560
Dan Levin, Sörmland, 0158-20165
Bo-Göran Nilsson, Skåne, 046-771106
Lars Pettersson, Värmland, 0533-63111
Anders Wizping, Småland, 073-6160486
Bitidningen 9 2010
29
Almanackan
Möten och kurser
Föreningar
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Grannföreningar är välkomna
Jönköpings läns biodlardistrikt Honungsbedömning och honungshantering to 9 sep kl 18.30
i Nävelsjö Bygdegård. Då bedöms din medhavda
honung enligt gällande honungsreglemente.
Vi diskuterar också honungshantering och
bihusesyn. Värdförening är Östra Härads bf.
Septemberträff lö 25 sep kl 10-15 i Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Bäckgatan 4 B,
Nässjö. Besök av Robert Mann. Robert har 200
Carnicasamhällen och kommer att berätta om
hur han sköter sina samhällen och odlar drottningar. Välkomna till en intressant biträff. Kaffe
serveras från kl 10. Lunch kl 12.30 Föranmälan
görs senast den 19 september till Birgit Johansson tfn 070-5970345 eller per mail till birolle@
telia.com. Värdförening är Höglandets bf
Kronobergs distrikt Länets bästa honung
2010 sö 26 aug på Honungens och Äpplets dag
på Kurrebo. Tävlingsbidrag lämnas till resp.
förenings ordförande senast 18 sept. En stationsparad drottning lottas ut bland dem som
lämnat tävlingabidrag. Tävlingsregler finns på
vår hemsida, http://www.biodlarnakronoberg.
se/ Våga växa lö 2 okt kl 09-16 på Tofta Strand i
Sandsbo. Kurs ”Gör din biodling mera lönsam”.
Kursledare Jonny Ulvtorp. Anmälan senast 19
sep till Monika Aspegren 070-327 60 75 eller
[email protected]
Stockholms Läns Biodlare Föredragsserien på
Tomtbergaskolan, Kommunalv. 31, Huddinge.
Fika till självkostnad. Se www.biodlarna.se/
stockholm 5 okt kl 19-21. Bihälsa. Ingemar Fries
och Preben Kristiansen författarna till Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället.
12 okt kl 19-21. Biavel. Bert Thrybom författare
till Stora boken om Biavel och insemination.
19 okt kl 19-21. Året i bigården. Medverkande
meddelas senare
Dalslands Södra Bf Deltagande i bygdefesten
i Brålanda lö 11 sep.
Finspångs Bf Avslutande bigårdsträff on 1
sep kl 18 hos Anna-Britta Lodmyr, Marieberg,
Finspång. Samling vid Lidls parkering 17.30 för
samåkning.
Hisingens Bf Möte i Kyrkbyhemmet må 13
sep kl 19.
Högsbyortens Bf Bimöte sö 12 sep kl 14 i
föreningsbigården. Invintring och slutskattning av bikuporna. Myrsyra och oxalsyra mm.
tillhandahålles. Kaffe
Lidköping-Kållands Bf Upptaktsmöte to 2 sep
kl 18 i Kaffekvarnen. Första mötet i Kaffekvarnen, vår klubblokal som vi hyr under den kalla
årstiden. Övriga torsdagar fr.o.m. 9 sept-9 dec
(dock ej 25 nov) träffas vi i Kaffekvarnen.
Nässjöortens Bf har utvärdering av biåret samt
materialvård 9 sep kl 18 å Flustret Nässjö.
Skövde Bf Torsdagsträff kl 19. 26 aug. Vi letar
sökvägar och tittar på olika hemsidor med
information om biodling. Säsongsavslutning 2
sep. Inlämning av honungsprover och årsrapport Föreningen bjuder på förtäring.
Sundbybergs och Spångaortens Bf Träff varje
onsdag kl 18 vid vår bigård på Eggeby gård t o m
22 sep. Månadsmöte med ”ljugarbänk” 29 sep
kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg (OBS, ny lokal!). www.sundbybergsbf.se
Söderåsens Bf Ti 7 sep kl 19. Året som har
gått.
Södra Vätterbygdens Bf Träff vid bigården on
15 sep kl 17. Medlemmar berättar om sin biodlarsommar. Info från föreningen och distriktet.
Myrsyra och oxalsyra finns att köpa. Ett lotteri
utlovas och föreningen står för fikat.
Tidaholms Bf Måndagsträff på Djurgården Atollen, må kl18 30 aug. Visning av bin och skötsel
i föreningens Bipaviljong. ”Bisnack” och fika.
Självutbildning av ”Min första- eller Min andra
sommar som biodlare” och hjälp med praktiska
övningar. Måndagsträffar fr o m 6 sep i vår
klubblokal i Siggestorpstugan, med olika aktiviteter, samt fika och ”Bisnack”. Medlemsmöte
ti 21 sep kl 19 i Siggestorpstugan. Huskurer med
”Bi och Honung”. Radioprogrammet ”Bi i varje
By” sänds on 15 sep kl 19 i Tidaholms Närradio,
odlingssäsongens sista program. Hör och se på
www.tidaholmsbiodlarforening.se
Uddevallanejdens Bf To 9 sept Honungshantering. Nya regler m m. Inlämning av
honungsprov. Södertullsgården, Asplundsg. 36
kl 19. Kaffe med dopp serveras för 10 kr.
Varaortens Bf Höstmöte fr 17 sep kl 18 hos Lena
o Lars Julin, Kronogården Önum. Erfarenheter
från det gångna året. Fika medtages.
Värnamoortens Bf Honungsbedömning On
23 sep kl 18.30 i Enehagens matsal (Åkanten).
Ingång från Enehagskolans skolgård.Tag med
honung för bedömning samt ifyllt bedömningskort. Bildspel och diskussion om slungrummets
utrustning.
Örebro bf Arbetsmöten och passningar onsdagar kl 17-19 Nya Föreningsbigården Karlslund (4
km väster o Örebro). Pasaga Ramic 019-126799,
Hans-Olov Andersson 019-252108. Mickelmässmarknad sö 12 sep kl 11-16. Kulinariskt äventyr,
honungsförsäljning, visning av biodling och
bihistoria.
Östra Sörmlands Bf Ti 14 sep kl 19 på Solberga.
Vi minns
John Karlsson
Alvastra Bf
Lars Bröms
Leksands Bf
Tora Svensson
Söderåsens Bf
Gunnar Johansson
Olycksfallsförsäkring och juniorer
Juniormedlemmar
Juniormedlemmar åldersgräns höjs till 25 år.
Riksförbundsmötet tog nya regler och medlemsavgifter för Juniorer fr.o.m. 2011.
Medlemsavgiften för juniormedlem ska
vara 50 kronor och åldersgränsen för
juniormedlem höjs till 25 år. Detta för att ge fler
möjligheter att bli juniormedlemmar och på det
sättet också ge möjligheter till ökade kontakter
mellan juniormedlemmarna.
30
Master Andersson
Värnamoortens Bf
Michael Cornell
Gruppolycksfallsförsäkringen
Gruppolycksfallsförsäkringen gäller för mer
verksamhet än som gavs information om i föregående nr av BT.
Den har nu utvidgats så att den även gäller
inom den egna biodlarverksamheten för alla
medlemmar i SBR.
Marstrand, S Inlands Bf
Medlemsförsäkring
Allmänna försäkringsvillkor för Biodlarverksamhet
Specialförsäkring – gäller vid olycksfall som drabbar den försäkrade under
möten och sammankomster i SBR:s regi (samtliga medlemmar). Vidare
omfattas medlemmen under utövande av egen biodlarverksamhet.
Försäkringsvillkor Ersättningsmoment
Ersättningsbelopp
Invaliditetskapital
10 prisbasbelopp*
Dödsfallskapital
1 prisbasbelopp
Läke-, rese-, och tandbe- Nödvändiga & skäliga kosthandlingskostnader
nader
Merkostnader
3,5 prisbasbelopp
Krisförsäkring
Ingår
Sveda och värk
Ingår
Ärrersättning
Enligt tabell
*Minskar med 5 procentenheter per år från och med 65 års ålder
För 2010 gäller 1 prisbasbelopp = 42 400 kr
Vill medlemmarna teckna försäkring för sina bisamhällen så kontakta respektive Länsförsäkrings9 2010
bolag. Det går även att teckna en försäkring vid bisjukdomen Amerikansk Bitidningen
Yngelröra via Agria.
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP
Tel: 0735-233 100 Fax: 0142/828 59
Förbundssekreterare:
Michael Cornell, 0735-233121
Utvecklingskonsulent:
Jan Mårtensson, 0735-233125
Bihälsokonsulent:
Preben Kristiansen, 0735-233122
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0735-233123
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Agouda, 0735-233127
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY
Tel. 0457-30489, 0735-233130.
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00 -16.00
fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00.
Bisjukdomskonsulent
Preben Kristiansen. Tel 0735-233122.
E-post: [email protected]
Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redak­tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till Bitidningen
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
Redaktör
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0582-611682, 0735-233126.
E-post: [email protected]
HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION,
Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100,
Fax: 0142/ 82859. E-post: [email protected]
Plusgirokonto: 47 51 85-5,
Bankgirokonto: 413-6131
Öppettider må-to: 08.00-16.00
fr: 08.00-15.00
VD: Christer Ankarlid 0735-233101.
E-post: [email protected]
Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103.
E-post:[email protected]
Kvalitet: Christer Ankarlid
Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105
E-post: [email protected]
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3,
54015 Väring. Tel 0500-462135.
E-post: [email protected]
Förbundssekreterare
Michael Cornell Tel: 0735-233121
E-post: [email protected]
Utvecklingskonsulent
Jan Mårtensson. Tel 0735-233125.
E-post: [email protected]
Prenumeration på Bitidningen
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
SBR styrelseledamöter
Styrelseledamot: Stig Hansson,
Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm.
0451-81655, 0709-609123.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Matias Köping,
Klamparegatan 40, 80431 Gävle.
Tel 026-191214, 0734-146093.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn,
Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik
Tel 0498-52101, 070-6202357.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Krister Linnell,
Fridsberg 11, 56393 Gränna.
036-54130, 0705-669641.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Alf Sjöberg,
Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel:
0417-26343, 0708-730769.
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen,
Stavtorp, 64032 Malmköping.
Tel: 0157-20488, 070-7318082
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Yvonne Strid,
Gundala, Nordtagsvägen 1, 44251 Ytterby.
0303-91848. [email protected]
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00.
Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek.
HF:s STYRELSEORDFÖRANDE
Gösta Rappe, 0708-109090,
E-post: [email protected]
Svenskt Sigill:
Linda Cederlund, 08-7875371
E-post: [email protected]
Annonstaxa
Kommersiella annonser
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller
motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller
motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg
3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg
1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra
följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och
i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också
lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av
manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och
250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall
layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget
9 2010om inte angivelse om senare publicering anges.
tillBitidningen
datum för manusstopp,
Radannonser
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per
rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen
blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att
annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser
som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat
inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller
bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så
att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort
då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan
identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med
hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
31
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort:Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Erbjudande från BiButiken:
Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123.
• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.
Årets T-shirt!
Allt överskott från försäljningen går till
stödfonden!
T-shirt som tagits fram till Biodlingens Vänner i
årets drottningfärg – blå.
Köp gärna en extra att ge bort till en biodlingens vän.
Pris 100,- inkl frakt.
S: art nr 53627 M: art nr 53628
L: art nr 53629 XL: art nr 53630
XXL: art nr 53631
100:50:- per styck
per styck
Skyltar säljer din honung!
Öka butiksförsäljningen!
30:- per styck
Svensk Honung säljes
– artikelnr 53312
Nu UV-beständig!
till marknaden, hemmabutiken, mm
42x30 cm
32
Hyllskylt – Traktens Honung
– artikelnr 53313
Som enkelt fästes på hyllkanten. Plats
för egna noteringar och EAN-kod.
20x8,5 cm.
Bitidningen 9 2010