Transcript Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Bitidningen
Nr 11/12
Nov/Dec 2012
Filosofie doktor på SLU
Motionsbesluten • Almedalen • Byt vax!
Biodling i Vietnam • Bidöden • Neonikotinoiderna
Bitidningen 11/12 2012
1
Av Biodlare För Biodlare
Vår egen Wall-E!!
Artnr: 107351
Automatisk honungslossare
för den mindre biodlingen!
Perforerar två ramar/minut.
Rensning av ramar
Vi tar emot vax och ramar för
rensning och ursmältning både
på LP:s Biodling i Säffle och på
Oscar Gustafssons Biredskap i
Torpa!
Endast rengöring av ramarna, ej
desinficering
Gå in på lpsbiodling.se och
se olika lösningar för att få
ur ljunghonungen ur kakorna.
Vi köper din honung!
Ring för pris - vi skickar emballage
Vi kan även legotappa din honung med din egen etikett
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.lpsbiodling.se för att ta del av nyheter och erbjudanden!
LP:s Biodling AB
LP:s Biodling AB
Torstensbyn 14
661 94 Säffle
Tel: 0533-631 11
[email protected]
Torpa,
43295 Varberg
0340-62 00 21
www.swienty.com
Besök vår hemsida: www.lpsbiodling.se
2
Bitidningen 11/12 2012
Ledaren
Ett biår har gått igen
Ytterligare några av mina tvärsäkta påståenden har fått ge vika. Min honung kristalliserade visst, precis som man sade mig! Efter 1,5 månad hade den fastnat i honungskärlet och
jag fick värma upp hela rummet till 27 grader för att få ut den, Puh!! Ja, ja man lär sig hela
tiden!
Mitt första år i styrelsen har varit roligt och lärorikt. Min uppgift har varit att ta hand
om och uppdatera stadgarna tillsammans med några andra mer erfarna biodlare från tidigare styrelser. En förening måste ha regler så att man vet vad som gäller. Vissa regler kan ju
tyckas självklara, t ex att man måste vara medlem i en förening för att kunna vara med i dess
styrelse, medan andra inte är lika självklara. När kan/ska man utesluta en medlem och vad
innebär att skada vår förening?
Annika
Brohammer-Lönngren
Styrelseledamot
annika.brohammer-lonngren@
biodlarna.se
Vad är då SBR:s uppdrag enligt våra stadgar? Jo, vi skall medverka till att svensk biodlings villkor förbättras och utveckla biodlingen som näring och meningsfull fritidssysselsättning, står det i paragraferna. Och ja, det stämmer väl in på allt som vi gör, om det så är att
söka pengar för forskning i bihälsa, avelsarbete förändra bipolitiken i Sverige, honungshantering, göra omvärldsbevakning, skaffa nya medlemmar eller att ta fram utbildningspaket.
Men uppdraget är alltså ganska brett. Kanske skulle vi ha en tydligare uppdragsbeskrivning? Stadgarna skall ju vara det levande dokument som ger oss stadga/ryggrad och visar
riktningen för hela vår förening så kontakta oss gärna eller skicka motioner på sådana frågor
som ni anser viktiga för oss att arbeta med.
Nu är det snart jul. Jag hoppas ni använder honung istället för socker vid griljeringen av
skinkan. Lägg honung i badvattnet när ni tar julbadet, smörj in era händer med bivaxsalva
och tugga lite propolis för att undvika förkylningar. Ja, det finns många användningsområden för binas produkter! För att inte tala om den goda lingonsylten som är ett resultat av bl a
binas pollinering. Hoppas att ni alla får en härlig jul med god mat och fin samvaro.
Hör gärna av er om ni har åsikter om stadgarna! Det har jag märkt detta första år att vi
alla har många och olika åsikter. Det gör det stimulerande att arbeta i SBR!
God Jul och Gott Nytt år!
Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, 0142-482000, [email protected]
Årgång 111
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0142-48 20 06
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 30.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgiv­nings­dagen.
Tryck: V-TAB Vimmerby
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 11/12 2012
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 Stockholm.
Telefon: 0142-48 20 08.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden
ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla
svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 31.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
NOV/DEC 2012
Riksförbundsmötet – motionsbesluten 5
Almedalen – största mötesplatsen 6
Doktorstitel till Barbara Locke
8
SBR-konferens om framtiden
10
Förebygg bisjukdomar – byt vax
12
Ett par gamla handskar
14
Biodling i Vietnam
15
Biodlingen och ”bidöden”
18
Neonikotinoider – välsignelse eller hot 21
12
Billigare prenumeration på bitidningar 25
Summeringar från avelsfronten
26
Marknaden
28
Almanackan
29
SBR-kontakt
30
Innehåll 2012 i Bitidningen
31
Nästa nummer (1/2 – jan/feb-nr)
utkommer i slutet av dec.
MANUSSTOPP: 1 dec.
Numret därpå (3-13) i slutet av feb.
Manusstopp: 1 feb.
15
Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr,
nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9- 1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt
Omslagsbilden:
Barbara Locke
har doktorerat
på bin som är
motståndskraftigare mot varroa.
Foto: Susanna
Kivling.
18
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märktes gul i år.
4
Bitidningen 11/12 2012
Riksförbundsmötet –
motionsbesluten
ERIK ÖSTERLUND
MOTION NR 7 – Bin och biodling på frimärken
I majnumret fanns en rapport från riksförbundsmötet.
Protokollet är skrivet, kontrollerat, underskrivet och
kopierat. Här kommer en
sammanfattning av motionsbesluten.
Motionen ville SBR gör en framställan om en frimärksutgåva med bin och
biodling till Posten.
Riksförbundsmötet biföll motionen.
F
MOTION NR 9 – Åtgärder för att få bukt
med spridningen av amerikansk yngelröta
ör de medlemmar som är särskilt intresserade kan man få ett exemplar av
protokollet från expeditionen för en mindre kostnad, eller ladda ner från internet.
http://biodlarna.se/website1/1.0.1.0/140/1/
MOTION NR 1 – Omarbetning av honungsbedömningsreglementet
Motionen ville att reglementet skulle omarbetas så att en del oklarheter
undanröjs.
Riksförbundsmötet biföll motionen.
MOTION NR 2 – Ny folder med allmänheten som målgrupp
Motionen ville att en ny folder tas
fram med allmän information om bin,
pollinering, biodling, honung samt kontaktinfo.
Riksförbundsmötet biföll motionen.
MOTIONERNA NR 3, 5 OCH 21 – Vill att
SBR:S GMO-policy förtydligas
Motionerna ville ha enklare formuleraingar av policyn där det framgår att
SBR vill att Sverige ska vara fritt från
GMO och att SBR arbetar för att samverkansorganisationer, myndigheter
och politiker jobbar för detta.
Riksförbundsmötet beslutade att
ge förbundsstyrelsen/GMO-gruppen i
uppdrag att utforma en ny GMO-policy
i överensstämmelse med motionernas
intentioner.
MOTION NR 4 – Ville ändra utformningen på honungsetiketten
Motionen ville att tre viktsangivelser
skulle finnas och att man med ett kryss
visar vilken som gäller
Riksförbundsmötet avslog motionen.
MOTION NR 6 – Ville ha fullständigare
analyssvar på prover sända till SLU
Motionen ville att SBR verkar för att
medel tillförs så att SLU kan ge fullständigare svar på insända prov avseende sjukdomar och förgiftningar
Riksförbundsmötet biföll motionen.
Bitidningen 11/12 2012
MOTION NR 8 – Broschyr för konsumenterna
Motionen ville att det tas fram en
broschyr lämplig för mässor, utställningar och försäljning av honung och
andra biprodukter.
Riksförbundsmötet biföll motionen.
Motionen ville att en rad åtgärder
vidtas.
Riksförbundsmötet hänvisade enligt styrelsens förslag till att bitillsynen
är under utredning. Under tiden är det
viktigt att den nuvarande fiungerar. Det
är distrikt, föreningar och länsstyrelser
tillsammans som har ansvaret. För utbildningen av tillsynsmännen har länsstyrelserna huvudansvaret.
MOTION NR 10 – Tal- och E-böcker.
Motionen vill att SBR ser över möjligheten att använda tal- och E-böcker
i utbildningen och ev tar fram nytt studiematerial för att underlätta för handikappades undervisning.
Riksförbundsmötet biföll motionen.
MOTION NR 11 – Guldmedaljörers deltagande på riksförbundsmötet
Motionen ville återgå till tidigare ordning då dessa bjöds på kost och logi och
inte som nu endast på högtidsmiddagen.
Riksförbundsmötet avslog motionen.
MOTION NR 12 – SBR-etikett med Kravmärke
Motionen ville att det tas fram en
SBR-etikett med Krav-märke.
Riksförbundsmötet gav styrelsen i
uppdrag att ta fram ett förslag för hur
kravmärkning tillsammans med SBR:s
etikett skall se ut.
MOTION NR 13 – Hemsida för distrikt
och föreningar
Motionen ville att SBR tar fram en
mall för hemsidor som sedan enkelt
kan skötas av distrikt och föreningar,
att utbildning för detta erbjuds till en
låg kostnad.
Riksförbundsmötet besvarade motionen genom att hänvisa till att arbete
är igång på detta område.
MOTION NR 14 – Omförhandling av uthyrningen av SBR:s varumärke
Motionen ville att SBR skall omförhandla uthyrningen av varumärket på
etiketten till HF.
Riksförbundsmötet avslogl motionen.
MOTION NR 15 – Styrelsens rösträtt på
riksförbundsmötet
Motionen ville att SBR:s förbundsstyrelse inte ska ha rösträtt på riksförbundsmötet.
Riksförbundsmötet avslog motionen och beslutade att utreda frågan och
återkomma med förslag om ev stadgeändring.
MOTION NR 16 – Användningen av förbundets medel
Motionen ville att användningen av
förbundets medel ses över. Användningen av rent guld i guldmedaljer
nämndes som exempel.
Riksförbundsmötet beslutade ifråga
om guldmedaljer att nuvarande ordning
behålls.
MOTION NR 17 – Etiska riktlinjer för förbundsstyrelsens arbete
Motionen ville att SBR:s förbundsstyrelse tar fram etiska riktlinjer för sitt
eget arbete.
Riksförbundsmötet biföll motionen.
MOTION NR 18 – IT-policy och hemsidor
till föreningarna
Motionen ville att en IT-policy tas
fram och hensidor erbjuds ungefär på
det sätt som motion 13 tog upp.
Riksförbundsmötet besvarade motionen genom att hänvisa till att arbete
är igång på detta område.
MOTION NR 19 – Ökad ersättning för
björnrivna kupor
Motionen ville att biodlare skall få
ökd ersättning för förlorade bin och
material samt arbete vid björnagrepp.
Riksförbundsmötet ansåg motionen
besvarad genom att styrelsen/björnnätverket ficki uppdrag att informera JV
om vikten av tydligare reglemente i frågan och högre ersättningsbelopp.
MOTION NR 20 – Möjlighet för målsman till minderårig medlem att bli styrelseledamot
Motionen ville att stadgarna ändras
i §4 så detta blir möjligt.
Riksförbundsmötet beslutade att
lägga denna fråga till utredningen om
lokalt medlemskap.
MOTION NR 22 – Ortsplaceringen av
SBR:s expedition
Motionen ville att SBR:s expedition
blir kvar i Mantorp.
Riksförbundsmötet ansåg motionen besvarad då frågan är bordlagd
till 31/12-12 samt påpekade att frågan
handhas av den nya styrelsen.
MEDLEMSAVGIFT
Medlemsavgiften till SBR centralt blir densamma för 2013 som innevarande år.
5
Almedalen - Sveriges största
demokratiska mötesplats
MATS NORRBY
Politiker, näringsliv, media,
intresseorganisationer,
ideella organisationer och
lobbyister av alla de slag. Alla
möts de under Almedalsveckan i Visby för att påverka,
utvecklas, möta samarbetspartners och framförallt
synas i media och skapa
intresse för sina hjärtefrågor.
A
lmedalsveckan hade 719 ackrediterade
journalister som bevakade 1818 evenemang . Ett av dessa arrangerades av SBR
Gotland i samarbete med den ekonomiska
föreningen Honung Gotlandica
Att påverka – folkbildning
Styrelsen för SBR-Gotland med ordförande
Gunnar Mellander påbörjade arbetet med
målen att påverka för ökad honungskonsumtion och att informera om hur man
kan komma igång med egen biodling.
Honung Gotlandica medverkade genom
att bjuda på primörer med nyslungad
gotländsk honung. Särskilt intresserade
och väl utvalda förärades också en påse
med Honung Gotlandicas miniburkar
och SBR:s information om biodling och
hur man skall komma igång med biodling
men också med information om var man
kan köpa gotländsk honung i kungliga
huvudstaden. Et t annat mål var också av
folkbildningskaraktär att sprida kunskap
om bin, biodling och dess produkter. Vid
samtal visade det sig också att det finns
häpnadsväckande okunskap om bin och
biodling.
Jätteintresse för biodling –
många potentiella biodlare
SBR:s stånd som var beläget mycket centralt vid biblioteket och högskolan alldeles
intill Almedalen där de viktigaste mötena
och seminarierna ägde rum och därifrån
TV-bolagen hade sina direktsändningar,
besöktes av ca 2000 personer. Självklart
fanns levande bin i en observationsskupa
som dragplåster i ståndet. Många barn besökte ståndet som framgår av bilden och
de hade ofta större kunskaper om bin än
många vuxna.
Förvånansvärt många besökare var
intresserade att starta egen biodling. Information lämnades förstås om att det är
enklast att komma igång genom
att kontakta den lokala SBR-föreningen. Ett stort antal besökare
ville veta hur man startar biodling
i tätort. Här finns det definitivt en
intressant utmaning att jobba med
för SBR.
Medial uppmärksamhet
– makthavare – miljöpris
Miljöminister Lena Ek pratade om
vikten av biodling i ett tv-inslag
och noterade med tillfredställelse
att biodlingen fanns representerad
under veckan.
Energibolaget Fortum delade
ut priser (olivträd) till de bästa
miljöevenemangen och ett sådant
tillföll SBR Gotlands insats i Almedalen.
SBR och Almedalen
i framtiden
Anders Lignell undervisade ”blivande” biodlare.
6
Möjligheterna att påverka till biodlingens utveckling är enorm genom
lobby, medial uppmärksamhet,
Bitidningen 11/12 2012
!
Nyhet
Fördubbla din
lönsamhet!
Apipol Kombikupa
tillför produktion av
Pollen, Bibröd, Propolis,
Royal Jelly, Drönargelé,
Örtprodukter,
Sorthonung m.m.
APIPOL
BIKUPA
Kombikupan från Apipol innebär ett nytt spännande
koncept för biodling som utvecklats med stöd av EUmedel. Det bygger på nytänkande med speciella kupor
och ett nytt rationellt utbytessystem för skattlådan.
För biodlaren innebär Kombikuporna
mindre arbete och större valfrihet.
Du köper eller leasar kuporna till bra
villkor hos oss, och vi köper alla de
produkter som produceras i kupan!
LåtER DEt häR intREssAnt?
Kontakta Krister Linnell: [email protected]
eller tel 0705-410322 – och boka tid för mer information.
FÖRDELAR MED ApipoLsystEMEt
• Underlättar honungsproduktionen
• Du slipper dyra investeringar
• Tryggare och jämnare inkomst
• Mindre arbete och mer fritid
– eller satsa på fler kupor
• En bättre arbetsmiljö
med bl a färre tunga lyft
• En helt giftfri produktion
• Smidig produktion av sorthonung
• Utökad service genom vår Slingbil
www.svenskabiprodukter.se
skapa samarbete med
andra organisationer
etc.. Årets medverkan
av SBR-Gotland och Honung Gotlandica visar
dessutom att biodlingens organisationer har
lite av ett drömläge till
framgång i Almedalen
då det klart visade sig
att attityden till bin och
biodling är mycket positiv såväl hos allmänhet
som hos makthavare
Ett intressant seminarium skulle locka publik
till nästa år. Bokningar
för lokaler för seminarier startade redan
direkt efter Almedalsveckans avslutning så
det gäller att hänga på.
SBR-Gotland har redan
bokat samma plats till
nästa år.
Anita Thomsson och Kerstin Lövkvist-Engström skötte om provsmakningen av honung.
Bitidningen 11/12 2012
7
Grattis till doktorstiteln
Barbara Locke!
SUSANNA KIVLING
Den 28 september försvarade
Barbara Locke sin doktorsavhandling ”Host-Parasite
Adaptations and Interactions
Between Honey Bees, Varroa
Mites and Viruses” (värdparasitanpassning och interaktioner mellan honungsbin,
varroakvalster och virus).
D
isputationen ägde rum på Sveriges
Lantbruksuniversitet i Uppsala. Professor Thomas Seely från Cornell University, USA, var opponent.
Barbara har studerat bisamhällen på
Gotland och i Avignon, Frankrike, som
genom naturlig selektion har anpassat
sig till varroakvalstret och lyckats överleva en längre tid utan någon som helst bekämpning, varken mekanisk eller kemisk.
De samhällen som studerats på Gotland
tillhör det så kallade Bondprojektet som
8
startades av Ingemar Fries 1999. Avhandlingen beskriver hur varroans reproduktion är sämre i dessa samhällen och tar
upp en rad möjliga anledningar till detta.
Barbara skriver även att kemisk bekämpning av kvalstret kan göra bina känsliga
för virusinfektioner och därför
försämra deras hälsa.
Inledningsvis berättar Barbara om det värd-parasitförhållande som råder mellan
honungsbiet, Apis mellifera,
och varroakvalstret, Varroa destructor. Hon berättar att varroans fortplantning triggas av
ämnen hos dess värd, larven,
och kvalstret börjar lägga ägg
ungefär 60-70 timmar efter att
cellen täckts. Det första ägget
resulterar efter 6,6 dagar i en
hane som sedan parar sig med
sina systrar, resultatet av de
resterande ägg som kvalsterhonan lägger med 30 timmars intervall. Bara fullvuxna kvalsterhonor överlever utanför cellen,
både hanen och de honor som
inte hunnit utvecklas färdigt
dör när biet kryper ut. KvalsterBitidningen 11/12 2012
Prof Tom Seeley från Cornell University i USA var opponent på Barbara Lockes doktorsdisputation på SLU den 28 september.
honan måste därför hinna lägga minst två
ägg som resulterar i fullvuxen avkomma,
en hane och en hona, för att öka antalet
kvalster. En hona kan leva under flera sådana reproduktionscykler och antalet kvalster kan därför öka exponentiellt.
Den reproduktiva framgången hos
varroakvalstret är alltså sämre hos ”Bondbina” och hos de bin som observerats i Avignon. Anledningen till detta är främst fördröjd äggläggning hos kvalsterhonan, vilket gör att färre kvalster hinner utvecklas.
Genom att öppna täckta celler och jämföra
ynglets utveckling med kvalstrens avkomma och bedöma hur många kvalster som
borde uppnå fullvuxen ålder kunde detta
jämföras mot kontrollsamhällen i studien.
Barbara fann även att samhällena i projektet hade högre andel död kvalsteravkomma och lite högre andel avsaknad av hanlig
kvalsteravkomma. Samhällena i Avignon
hade en större andel infertila kvalster än
kontrollgrupperna i det området.
Avhandlingen visar även att i försök
med inseminering med genetiskt material
från Bondsamhällena kunde samma kvalsterhämmande egenskaper ses hos korsningar mellan Bondbin och kontrollbin.
Slutligen innehöll avhandlingen en
Bitidningen 11/12 2012
del där påverkan av kemisk
varroabekämpning på förekomsten av Deformed
Wing Virus (DWV) undersöktes. Samhällen behandlade med tau-fluvalinat
jämfördes med obehandlade samhällen. Förekomsten av DWV ökade först vid
behandling för att sedan
minska. Den initiala ökningen kan bero på att
värddjuret, biet, först påverkas av behandlingen
och därmed blir känsligare för viruset, för att sedan
återhämta sig. Minskningen beror förmodligen på
att varroan, som sprider
viruset, dör av behandlingen skriver Barbara i avhandlingen.
Barbara Lockes doktoravhandling
”Host-Parasite Adaptations and Interactions Between Honey Bees, Varroa Mites
and Viruses” finns i sin helhet att läsa på
och ladda ner från Internet:
http://pub.epsilon.slu.se/9036/1/
locke_b_120912.pdf
SBR:s styrelse gratulerade genom Lasse
Hellander.
9
SBR-konferens i samtal om
framtiden
ERIK ÖSTERLUND
Utbildningsfrågor, distriktens roll, förvaltning av
medel från HF-försäljningen,
EU-pengar via Nationella
programmet, Svenskt Sigill
och tredjepartscertifiering,
försäkringsfrågor och hur
tar vi hand om nya och gamla
medlemmar. Det är de flesta
av de frågor vi samtalade om
i Örebro 21-22 september.
S
BR:s nya styrelse består av flera nya
ledamöter och det är några nya bland
de anställda också. Det första halvåret i
år har för många gått åt att sätta sig in i
alla frågor och arbeta vidare med det som
SBR är engagerat i, med Jordbruksverket,
LRF, Svenskt Sigill, HF, ansökningar om
EU-pengar via Nationella programmet.
Framför allt är det viktigt att träffa biodlare.
Ordföranden hoppades mycket på deltagarna och samtalen var livliga och engagerade.
Och mycket fick styrelsen med sig.
Det var sällan vi satt i rader och tittade varandra i ryggen. En klart annorlunda konferens.
10
Bitidningen 11/12 2012
Resultatet från ett av grupparbetena som sattes upp för genomgång.
Ordförandekonferensen i Örebro
som samlade nästan samtliga distriktsordföranden, revisorer, valberedning och
anställda var en viktig tilldragelse för att
lyssna in vad SBR vill, förutom riksförbundsmötet förstås. Snart kommer det
ett till i april.
Styrelsen hade en ödmjuk framtoning
där man verkligen ville höra vad man ser
som viktigt ute i landet. Det var inte bara
att sitta på en stol i rader och lyssna på
talare av olika slag. Det var arbetsgrupper
under teman och redovisningar. Först gick
vi igenom den klassiska SWOT-arbetet. I
grupper utredde vi våra styrkor, svagheter,
möjligheter och hot. Resultaten antecknades för att tas med till styrelsemötena.
Och de kommer att skickas till dem som
Bitidningen 11/12 2012
var med.
Något av det jag
fick med mig var att
det behövs ett nytt
medlemsregister för
att effektivisera arbetet och förbättra kommunikationen mellan
olika delar av organisationen. Hemsidan
behöver man ta sig en
riktig funderare på hur
vi går vidare med och
förbättrar. Distrikten
skall ha en tydligare
roll, bl a i utbildningen som skall byggas ut.
Länsförsäkringar var med i grupparbetet och informerade om hur
en gruppförsäkring som omfattade ”allt” skulle kunna fungera
och vad det skulle kosta. För mycket tycker säkert en del. Men
bara ett bisamhälle som blir saboterat eller stulet, för att ta ett
exempel, så har årsavgiften betalt sig flera gånger om.
11
Förebygg bisjukdomar –
byt vax i yngelrummet
ANDERS BERG
Bisäsongen år 2012 är avslutad. Förhoppningsvis är bina
invintrade på ett noggrant
och korrekt sätt. Två saker
som jag reagerat på är rapporterna om svärmar i maj
månad, och att någon biodlare upptäckte yngelröta
redan i början på maj. Man
tar sig en rejäl funderare
över hur detta kan inträffa.
A
tt svärmar far i väg så tidigt på säsongen visar att minimal tid och omsorg
på bina har avsatts. Att upptäcka yngelröta
så tidigt på säsongen innebär för mig, att
en kontroll i yngelrummet inte har skett i
samband med invintringen, alternativt att
biägare inte vet hur yngelröta ser ut! Det
stärker min tro att biodlingen som verklig
odling inte vunnit gehör hos alla som hållit sig med några bisamhällen
Med ovanstående reflektion får vi nog
kämpa vidare med yngelrötan och glömma
att vi kan utrota yngelrötan för gott!
Amerikansk yngelröta (nymfpest) är,
som förhoppningsvis alla vet, en smittosam sjukdom. Dessutom, de som har hållit med bin har inte alltid varit vaksamma
beträffande smittorisken och eliminerat denna. Den låga standarden i vissa
bigårdar kan ha bevarat yngelrötan såväl
som en del andra bisjukdomar. Tyvärr har
inte alla insett betydelsen av att byta vaxet
i bikuporna. Ibland kan man upptäcka
”kolsvarta” ramar i yngelrummet. Dessa
borde vara utbytta för flera år sedan.
Sedan kan det ibland finnas massor av
tillhåll för rymmarbin. De ses ibland med
vänliga ögon, ungefär som ägare till bin i
bostäder utan att ägna bina någon tillsyn
eller skötsel. Det händer ibland att rymmarsvärmar hälsas med tillfredställelse av
hus- och markägare. Blir de sedan drabbade av yngelröta kan bekämpningen bli
12
Kvarblivna ej utkrupna yngelceller med insjunkna cellock på vilka bina börjat bita hål
kan vara tecken på amerikansk yngelröta. Om man sticker ner en tändsticka i en cell och
rör om och drar ut sakta får man ut en tråd med resterna av puppan. Den har mörknat i
färgen från vitt till ljusbrunt och lukten är som surt lim. Om lukten och tråden saknas kan
det vara annat, t ex säckyngel. Tillkalla bitillsynsman och få ett prov skickat till SLU. Foto:
Bo Lundberg.
lång och tidsödande i den bigård som blir
drabbad. Ibland har man hört att det inte
går att bli kvitt yngelrötan och andra sjukdomar hos bina. Att detta går i en enskild
bigård vet säkert många med mig, men
kanske har de rätt beträffande bekämpningen i stort över hela landet, med tanke
på ovan relaterade förhållanden.
Bekämpning
Det har vid flera tillfällen aktualiserats att
försöka komma till rätta med bekämpningen. Sedan 1974 (Bisjukdomslagen)
ska alla bisamhällen som är smittade av
amerikansk yngelröta dödas. Detta skall
bitillsynspersonen sköta och förhoppningsvis med efterföljande sanering. Att
bara döda det smittade samhället och
sedan låta biodlaren erhålla ersättning
löser inget problem i bekämpningssyfte.
Definitivt inte om exempelvis smitthärden
dessutom finns i någon vägg i ett ödelagt
hus. Vi har ju anmälningsplikt, men hur
efterlevs den? Har vi någon garanti för att
en bigård hålls frisk sedan biägaren fått
ersättning för sjuka bisamhällen? Anmälningsskyldighet för tillhåll av rymmarsvärmar borde vara obligatoriskt. Detta är nödBitidningen 11/12 2012
vändigt för att komma till rätta med bekämpning av problemet. Det är smittan
på gräsrotsnivån som skall angripas för
att sedan med åtgärder i bigårdarna kunna
komma till rätta med bisjukdomarna. Sanering på gräsrotsnivå således, genom dels
bestämmelser och dels upplysning till alla
människor om att vildbin skall avlägsnas.
Att sedan botande av sjuka bisamhällen och hela bigårdar tidigare har lyckats
på många håll, men numera ersatts av
dödande i bestämmelserna är ett ganska
dåligt betyg över den svenska biodlingen.
Det kan var en ta sig en funderare över!
Vaxbyte
Några praktiska synpunkter beträffande
metoder för att hålla bigårdarna friska.
I Norge gjordes, för många år sedan,
försök med bland annat överflyttning av
bisamhället på nytt vax – kakmellanväggar
– efter slutskattningen, som en metod att
hålla bina friska. Detta fungerar säkert
bra i trakter med bra sensommardrag,
då det i september finns gott om ungbin i
bisamhället. I trakter där huvuddraget är
slut i slutet av juli skulle det säkert inte gå
så bra att tvinga övervintringsbina att först
producera vax och sedan dra ner vinterfodret. Här rekommenderas för sådana fall
att nöja sig med att bygga ut två-tre kakor
i samband med invintringen.
Många biodlare vill infodra bina tidigt medan vi ännu har en del sommarbin kvar. I övrigt skulle det gå bra mycket lättare att få biodlaren att byta vaxet i
yngelrummen på försommaren, när det
finns gott om ungbin. Yngeluppflyttning
en till två gånger för att få helt nytt vax i
yngelrummet är en radikal metod att hålla
bina friska. Vi utnyttjar då de stora skaror
ungbin som finns i bisamhället och kan
i många fall hindra delningsdriften. Detta
på den del av svärmningsdriften som ankommer på arbetslösa ungbin.
Ljusa utbyggda kakor sätts ner i yngelrummet efter yngeluppflyttningen. Detta
får bilda det ”nya yngelrummet” för vintern. Görs yngeluppflyttningen i två steg
kan man börja med fem yngelkakor i taget.
Sätts dessa fem kakor i en skattlåda på tio
ramar är det lämpligt att fylla ut lådan med
kakmellanväggar. När sedan bisamhället
behöver ytterligare utökning görs yngeluppflyttning av resterande yngelkakor och
skattlådan fylls ut med kakmellanväggar
och yngelrummet får återigen ljusa utbyggda kakor som byggdes ut föregående
Bitidningen 11/12 2012
Ser ramen ut som den till vänster byter jag ut den. Den högra har haft yngel endast under
den gångna säsongen. Den passar fint i vinterrummet.
år. Kakmellanväggarna blir bättre utbyggda
i skattlådorna och man slipper en massa
drönarbygge i kakorna. En vinter och två
somrar är maximum för bivaxet som yngelkakor i min biodling.
De biodlare som praktiserat detta har
i många fall fått 20-30 kakmellanväggar utbyggda samt en honungsskörd som ligger
över det normala. Detta givetvis under förutsättning att binas antal efter tre veckors
ålder har varit synkroniserat med nektarflödet i naturen. Omsättningen av bin och
vaxbygget i bisamhället är en av grundstenarna för friska bin.
Avslutning
Allt arbete med bin är en trevlig och underhållande sysselsättning för den som
har möjlighet att göra arbetet under både
för biodlaren och bina gynnsamma omständigheter. Då kan det hända att en
del bigårdar får dålig tillsyn. Detta speciellt på våren och försommaren då det är
mest nödvändigt att övervaka bisamhällets
utveckling. Med hänsyn till ekonomin
måste biodlare betänka, att varje svärm
som rymmer är en stor förlust. Ett starkt
samhälle som inte svärmar kunde ha byggt
ut en hel del vax och kunde sannolikt ha
gett minst 20 kg mer honung. Ett ganska
stort värde, eller hur? Tänk på detta, se
till bina i maj-juni, utöka med fler ramar/
lådor vid behov samt gör avläggare med
drottningen då viseceller finns. På grund
av att det verkar vara så många som ser till
sina samhällen tillräckligt under dessa två
månader, är det min bedömning att det är
ganska omöjligt att komma till rätta med
yngelrötan.
Efter nära fyrtio års erfarenhet av biodling, även i större skala, där smittorisk
har funnits kan jag garantera att det går
att hålla bisamhällena friska utan några
medikamenter. Inte ens mot vaxmalen
behövs några kemiska preparat om biodlaren är på sin vakt när vaxet sorteras efter
slungningen och aldrig behåller utbyggda
vaxkakor, om de innehållit yngel mer än
ett år i bisamhället. Nytt vax i yngelrummet
i maj-juni månad på vilket bina sedan får
ordna sitt vinternäste på lämpligt kakantal
och som sedan på våren efter blir föremål
för yngelsättning tills i maj-juni då de utbytes mot nytt enligt ovan.
På detta sätt har jag skött alla mina
bigårdar och jag tror att ett sådant förfaringssätt snart skulle sätta stopp för många
smittosamma sjukdomar i våra svenska
bigårdar.
Efter många års erfarenheter både
som biodlare och föredragshållare vid
många hundra träffar med biodlare som
gjort samma erfarenheter som jag, vill jag
därför rekommendera till efterföljd vanan
att ofta byta vax i yngelrummet.
13
Ett par gamla handskar
BO MALMGREN
Vi blev med villa i en sandbacke mot sydväst 1996.
Huset finns i Huddinge. Med
huset följde en trädgård med
äppel- och plommonträd.
Dessutom en stor mängd
aspsly som var på väg in mot
huset. Vi röjde asp och konstaterade att frukt och bär
behöver pollinering. Alltså:
Bin!
E
fter koll i Kungl. Telegrafverkets utmärkta katalog hittade vi en (1) rad
som handlade om bin! Den ledde till en
biförening norr om Stockholm. Den trevlige mannen som svarade lovade att ordna
så att vi blev kontaktade. Nu började vår
resa till att bli biägare.
Några dagar senare ringde kassörskan
i Huddinge Biodlarförening hem oss på te
och förhör. Det verkade som vi blev godkända – så långt, för ett antal dagar senare
14
kom en storväxt lite barsk man med stor
MC och svart skinnklädsel, Janne Thaning,
för att inspektera oss. Efter ett noggrant,
om än vänligt, förhör fick vi förmånen att
hyra ett samhälle över sommaren.
Samhället kom med Janne och hans
biodlarkompis Christer med en gammal
inte helt fräsch skåpbil. Samhället placerades på bergknallen ovanför huset. Dom
båda mentorerna kom sen regelbundet
en gång i veckat för att kolla utvecklingen
av deras bisamhälle. Eller var det kanske
min favorithustrus Gittes goda sockerkakor i hjärtform som lockade?
Vi beställde vita overaller av en av
mina kunder, köpte nät och stålringar till
skydd, och jag sydde en bihatt till mig och
bearbetade en mygghat från överskottslagret för 15 kronor åt Gitte. Hon föredrog den mindre modellen framför den
jag sydde åt mig. Den blev stooor med den
stålring den syddes på.
Handskar. Ett par vanliga arbetshandskar förlängdes med en bit vitt tyg och ett
gummiband att dra utanpå ärmarna på
bioverallerna. En kvick erfarenhet blev att
tyget ovanpå handen var enkelt och en bigadd lätt nådde igenom. Men det var lätt
fixat, jag är ju trots allt skräddare! Sen var
vår skyddsutrustning komplett.
Hösten efter första sommaren skattade Janne och Christer honungen från
deras samhälle på vår bergknalle. Sen
fick vi köpa samhället för 1000 kronor!
NU var vi biägare!
Lyckligtvis fick vi de närmaste åren
nästan varje vecka under bisäsongen
besök av de båda. Jag tror att Gittes goda
kakor hade en stark dragningskraft då
konsumtionen av hennes goda hjärtformade kakor var imponerande.
Overallerna och bihattarna fungerar
fortfarande 12 år senare. Sen har det inte
blivit av att ersätta handskarna med nya
”riktiga” inköpta bihandskar. Med åren,
många år vid det här laget, har handskarna, åtminstone mina, spruckit lite här och
var och släppt in en och annan bigadd. De
första sprickorna lagade jag med stor ambition med påsydda skinnbitar, men när
sprickorna blev flera
behövdes en enklare
och snabbare lösning.
Silvertejp är ett mycket vanligt snabbfix i
många sammanhang,
så även denna gång.
Kontentan av det
hela blir: Det behövs
inte en mängd mer
eller mindre dyra ”originalutrustningar” för
att komma igång som
biodlare. En vanlig vit
målaroverall, mygghatt
à 15:- och ett par vanliga arbetshandskar
från t ex OK duger bra
för att kunna umgås
med bin.
Bitidningen 11/12 2012
Biodling i Vietnam
SIRI BÄCK
Det är svårt att inte bli bländad av kontrasterna när
Lotta Fabricius Kristiansen
visar bilder från sina Vietnam-resor.
Å
ena sidan är där slående vackra miljöer – frodigt grönskande dalar och
hisnande bergtoppar som ser ut att skrapa
himlen, men å andra sidan är där undanträngda minoritetsgrupper i enkla hus, där
en stock med bin kan vara avgörande för
barnens möjlighet att gå i skolan.
Lotta Fabricius-Kristiansen är engagerad och gestikulerar ivrigt när hon beskriver vad vi ser på fotona. Det är en varm
sensommardag, kanske sommarens sista,
och biodlarna som tagit sig till Vimmerby Folkhögskola lyssnar koncentrarat på
henne trots den klibbiga luften. Hon talar
om biodling i Vietnam, och det är tydligt
att det betyder mycket för henne. Men hur
hamnade hon egentligen där?
Låt oss ta det från början.
Jo, det hela började 2008. Då kontaktades Lotta av Danmarks Biavlerforening
som tillsammans med bidragsgivaren Danida hade drivit ett framgångsrikt projekt
år 2003-2006. De arbetade då för att etniska minoritetsgrupper i de fattiga norra
delarna av Vietnam fick ekonomiskt stöd
och utbildning inom biodling. När pro-
Snabbfakta
Vietnam & biodling
Vietnam är mindre än Sverige, men hyser ändå ca 90
miljoner invånare. I huvudstaden Hanoi bor ca 3,4 miljoner
människor och staden växer med ca 3,5 % per år. De norra
delarna av landet är fattigare, bland annat med minoritetsgrupper i bergsområdena, där liten möjlighet till odling och
försörjning finns.
I de södra delarna av landet finns vårt europeiska honungsbi Apis mellifera i ca 1,3 miljoner samhällen, medan
de norra delarna av landet hyser ungefär 400 000 Apis
cerana-samhällen.
Landet producerar 30 000 ton honung om året, och någonstans runt 80-90 % av dessa kommer från de södra Apis
mellifera-samhällena. Av de 30 000 ton honung som produceras går ca 25 000 ton på export, framförallt till USA.
jektet utvärderades visade det sig vara
effektivt för att hjälpa familjer med små
ekonomiska marginaler, så nu ville man
fortsätta 2008–2012. Kunde Lotta tänka
sig att vara med?
Fattiga bygder
Lotta tackade ja till att delta i projektet,
och under de här åren har hon varit i landet fyra gånger á två veckor per gång. Med
sig hade hon bland annat Mogens Jensen
från Danmark och deras skandinaviska
utseende rönte stor uppmärksamhet var
de än kom.
Lotta berättar hur de besökte de fem
provinser och 14 kommuner i Vietnams
norra delar som projektet berörde. Landskapet är vackert, men den gemensamma
nämnaren är att bygderna är fattiga. Det
finns få möjligheter till odling och därmed
få möjligheter till försörjning, och många
som lever där tillhör någon av de 54 etniska minoritetsgrupper som i omgångar trängts tillbaka upp i bergstrakterna.
Biodling kan bidra till en avgörande inkomstkälla för dessa minoritetsgrupper
såväl som för anda småodlare i trakterna.
– Det var stora kontraster, berättar
Lotta. Alla hade till exempel parabol och
mobiltelefon, hur litet och slitet hus man
än hade. Staten subventionerade nämligen det. Det fanns mobiltäckning överallt,
och det kändes litet underligt med tanke
på hur bra täckning vi har här i Sverige
ibland…
Inget fusk!
Här sitter Lotta Fabricius Kristiansen bredvid en modern kinesisk standardkupa, som dock
i många fall är för dyr. Det är ont om trä, något som ökar priset.
Bitidningen 11/12 2012
I de norra delarna av Vietnam dominerar
biodling med Apis cerana, det asiatiska
honungsbiet. Det vanligaste är att odla
bina i stock, även om kreativiteten är stor
vad gäller boplatser för bina. Det går att
15
Det överväldigande landskapet fascinerar och berör.
bygga kupor av lera, tegel, bambu, och det
går även att använda den moderna standardkupan från Kina, som dock är väldigt
dyr eftersom den byggs i massivt trä, en
bristvara i dessa trakter. I en standardkupa kan ett stort samhälle bestå av 3-4000
bin och ge 8-10 kilo honung.
Det är väldigt viktigt att honungen är
äkta i Vietnam. Framförallt används honung till medicin utblandad i alkohol. Lar-
ver, puppor, bin och vax ska också blandas
i spriten för smak och för hälsans skull.
Vaxbitar och rester från bisamhället är ett
äkthetstecken också i vanlig honung.
Honungen tappas på flaska eftersom
den höga luftfuktigheten håller honungen flytande.
– En biodlare kom fram och undrade vad som hade hänt med hans honung. Grannarna trodde han hade fuskat
Vid kursavslutning får varje deltagare diplom och ett samhälle. Alla är finklädda och det är
mycket högtidligt.
16
och hällt i socker, men vi försökte förklara
att den bara börjat kristallisera en aning!
Det asiatiska honungbiet kan migrera, eller rymma, då tillgången till mat
sjunker eller om de blir stressade. Därför
använder biodlarna ingen rök, utan flyttar
istället försiktigt bina på ramarna genom
att blåsa på dem. Få biodlare vill däremot
mata kvar sina bin i kuporna med sockerlösning när draget är dåligt. Grannarna
tror nämligen att sockret hamnar i honungen och späder ut den, och ingen vill
köpa ”oäkta” honung. Istället låter man
dem flytta och hoppas samhället kommer
tillbaka när draget blir bättre igen.
Jakten på den äkta honungen går ytterligare ett steg längre, berättar Lotta. Den
ursprungliga traditionen med honungsjägare lever kvar i Vietnam. En honungsjägare är en man som ger sig ut i skogarna
och hämtar hem vaxkakor med honung.
Denna honung anses bättre än den odlade, mer äkta, och betingar ett högre pris.
Bland andra intressanta egenskaper
hos Apis cerana kan nämnas att de inte
producerar propolis, att de döljer honungslukten för getingar genom att sätta
gödsel runt flustret, och, förstås, deras
förmåga att leva med varroa.
Bitidningen 11/12 2012
Det finns många kreativa sätt att hålla bina. Här syns det traditionella ”bi i stock”, som till exempel kan hänga utanför huset, men också
kupa i bambu och lera samt en standardkupa, skuggad av palmblad.
Lika men ändå olika
Utbildningen av biodlarna liknar den som
ges vid varje nybörjarkurs i Sverige. Man
talar om biets biologi, om kuporna och
deras placering, om pollinering, dragkalender, om att mata bina, skatta och
slunga honung… Ja, allt som man talar
om här i Sverige, men givetvis anpassat
till Apis cerana och till de praktiska möjligheterna på plats. Kanske man tycker
att biodling i en stående stock med bara
en topplist ser primitivt och opraktiskt ut
först, men kanske det är just den lösningen som visar sig vara den bästa för just den
biodlaren i just den regionen med just de
bina. Gamla lösningar är inte alltid dåliga,
och det gäller att ta till vara de kunskaper
som finns, samtidigt som man utvecklas.
Senare kommer också drottningodling, bisjukdomar, avläggare och biodlingens ekonomi på tal – motsvarande en
fortsättningskurs i Sverige?
Vid varje kurstillfälle är hälften av
kursdeltagarna kvinnor och hälften män.
Det har visat sig vara viktigt att få med kvinnorna, eftersom deras pengar tenderar att
i större utsträckning gå tillbaka till barnen
och familjen och därmed ge en större efBitidningen 11/12 2012
fekt på utvecklingen.
– Något av det mest fantastiska är att
se hur så små insatser verkligen kan göra
skillnad, berättar Lotta. Både enskilda individer och hela bygden drar verkligen
nytta av projektet, och det är helt underbart att se. Ett samhälle kan göra att familjens barn kan gå i skola, bara det!
Som avslutning på sin föreläsning
den där varma sensommardagen berät-
tar Lotta om biodlarresan som ska gå av
stapeln 15-25 februari 2013. Då ska Lotta
tillsammans med Preben Kristiansen ska
guida genom biodlingens Vietnam, och
om man vill kan man följa med och se
allt detta med egna ögon. Bitidningen noterade att flera åhörare i den syrefattiga
salen blev lika intresserade av detta som
undertecknad.
Ytterligare en modell på kupa, stående stock. Denna modell med fria vaxkakor på en
topplist verkar framgångsrik.
17
Biodlingen och ”bidöden”
KERSTIN EBBERSTEN
AgrD, agronom, forskare inom området biodling och husdjursgenetik, numera pensionär
Föreliggande artikel har
inspirerats av initierade
artiklar i ämnet och mina
egna erfarenheter.
P
å engelska finns uttrycket Colony Collapse Disorder (CCD) för den sedan
två deciennier observerade och stora
”bidöden”. De senaste 10-20 åren har
flera kända och även många okända faktorer misstänkts vara orsaken till en onormalt stor dödlighet bland bisamhällen i
hela västvärlden. Man har lokalt noterat att
hälften eller mer av alla samhällen dött.
På andra håll har 10-20 procent av samhällena dött, och på åter andra håll har
dödligheten varit mycket liten, kanske 5
procent av samhällena. Detta kan betraktas som ”normalt”. Något har hänt, i miljön förmodligen, men ingen vet säkert och
spekulationerna är stora.
Pollinationens värde
Pollinationen via honungsbin är värda 35
miljarder kronor i Sverige. Vad vi alla är
överens om är att bina har ett mycket stort
värde för ekosystemen. Bina är de viktigaste pollinatörerna för fruktträd, mandel, jordgubbar, hallon, vinbär osv och
olika grödor som raps, och dessutom för
många vilda växtslag. Detta gäller både för
våra tambin (Apis mellifera), och andra
biarter, varav humlorna i Sverige utgör
ett 40-tal arter. Dessutom finns mängder av sk solitära biarter. I Sverige har vi i
storleksordningen 250-300 olika arter av
bin. Enligt utredningen som presenteras
i Jordbruksverkets rapport nr 24 2009,
skulle binas pollinationsvärde i Sverige
vara i storleksordningen 200-300 miljoner kronor. Men om man istället anger
det som jag anser mera ”riktiga” värdet,
nämligen att var tredje tugga vi äter är beroende av pollinerande insekter så får vi
ett helt annat värde av pollinationen som
utförs av bina i Sverige.
Om vi beräknar värdet på maten (tuggorna), så finner vi följande. En tumregel
säger att ca 10 procent av hushållens del
18
Binas pollineringsvärde är mycket stort. Foto: Branko Obranovic.
i BNP är värdet av livsmedlen i Sverige.
Totala BNP är cirka 3400 miljarder kronor. Hushållens disponibla köpkraft är ca
1500 miljarder kronor, varav livsmedel ca
12 procent.
Livsmedlens värde är alltså 150 miljarder kronor. Var tredje tugga blir 50 miljarder kronor. Vi räknar med att 75-85
procent av de växter som utgör vår föda
pollineras av honungsbin. Således utgör
värdet av pollinationen i storleksordningen 35 miljarder kronor. Det beror alltså
på hur man räknar, om man räknar värdet eller priset. Ett fel i beräkningen är att
vi importerar ganska mycket livsmedel.
Och – till detta värde ska läggas värdet av
pollinatörernas bidrag till ekosystemtjänster, vilka emellertid är mycket svårt att beräkna i monetära termer. Det är först när
pollinatörerna försvinner som det ”verkliga” värdet av dessa framgår….
Spekulationer kring bidöden
Många spekulerar kring orsakerna till
bidöden. De flesta forskare anser att varroakvalstret (Varroa destructor) tillsammans med av kvalstren spridda virus, är
den viktigaste orsaken till bidöden. Andra
anser att bekämpningsmedel från jordbruket, sk insekticider, och då främst de
nu allmänt spridda systemiskt verkande
neonikotinoiderna (imidakloprid är en
av de vanliga aktiva substanserna i preparaten), skulle vara den huvudsakliga källan till bidöden. En källa till bidöden som
hela tiden avfärdats helt av forskningen
men hela tiden dyker upp i massmedia är
strålning från mobilmaster och mobiltelefoner. Stress av olika art finns också med
som en inte helt avfärdad källa, men endast som en delförklaring.
Varroakvalster är ett kvalster som
lever av binas kroppsvätska. Det är ca 1-2
mm stor. Klart synligt för ögat. Dessa kvalster sprider olika slag av virus som försvagar och dödar bina. Kvalstren själva anses
inte döda bina, men väl försvaga dem särskilt vid kraftiga angrepp.
Varroakvalstret kom till Sverige 1991
och hade funnits i Europa längre, och kom
något senare även till USA. Ursprungligen kommer kvalstren från olika platser
i Asien, och kom till Europa bl a genom
att asiatiska bin i forskningssyfte introducerades i europeiska forskningsbigårdar
och genom ”naturlig” spridning österiBitidningen 11/12 2012
från. Det finns även andra bisjukdomar
som sätts i samband med bidöden. En
sådan är Nosema, som är en encellig organism som lever i matsmältningskanalen
hos bina. Det finns två arter av Nosema,
(N. apis, och N. ceranae). Den senare av
dessa har på senare år observerats i Sverige, och återfinns bland sjukdomsalstrare som anses ha samband med bidöden.
Dock tycks inte alla biforskare vara ense
i den åsikten.
Senare års rapporter visar att flera
faktorer (bekämpningsmedel tillsammans med patogener) samverkar och gör
bina mera känsliga. Pettis (USDA) säger
att Nosema rimligen inte ensamt kan orsaka den stora bidöden. Vi har haft Nosema-angrepp utan att samhällen dött, och
detta långt innan dessa nya insekticider
funnits. Nosema apis är en parasit som
sedan länge är känd för att kunna orsaka
s k utsot, vilket betyder att bina släpper
sin avföring inne i kupan. Detta beror då
på att de inte mår bra av tarmparasiten.
Cocktaileffekt av bekämpningsmedel och patogener
Pettis visade att mycket låga exponeringar
av neonikotinoider (imidakloprid) hade
samband med döda bin och bisamhällen.
Den holländske forskaren Henk Tennekes
har funnit att imidakloprid inte avdetoxifieras utan har en lång persistens.
Detta gäller också för dess nedbrytningsprodukter som är synnerligen persistenta i jord och vatten. Den långa exponeringen för denna slags substans leder
till effekter som liknar de dos responsegenskaper som man finner hos de allra
giftigaste substanserna vi känner och som
är genotoxiskt cancerframkallande. Både
Pettis och Tennekes är alltså överens om
att kombinationseffekten mellan insekticiden och patogener (sjukdomsalstrare,
här Nosema ceranae) är mycket skadligt för bisamhällen. En sådan kombinationseffekt brukar man ibland benämna
”cocktail-effekt”, vilken ”matematiskt”
skulle kunna uttryckas som att 0 + 0 +
0 = 12 (eller något annat valfritt värde).
Ett problem i sammanhanget är att
insekticiderna, innan de godkänts för användning, testats en och en och i en miljö
som rensats från störande inslag av andra
tänkbara orsaker till bidöd eller skador
på bin. Man testar alltså en effekt i taget.
Detta är ett klassiskt sätt att bedriva forskning och testning. Man säger att man reBitidningen 11/12 2012
Varroakvalstret anses vara den största orsaken till förlusterna av stora mängder bisamhällen, men det är inte den enda. Foto: Bo Malmgren.
ducerar modellen för att den studerade
effekten ska framträda tydligt. Eftersom
det har publicerats ett stort antal försök/
experiment med denna slags modell så är
det lätt att finna försvar för att dessa substanser skulle vara ”ofarliga”. Bekämpningsmedelsfirmorna själva refererar till
många sådana försök.
Synergieffekter har man tidigare inte
tagit hänsyn till, men sådana kan medföra att giftigheten blir upp till 1000 gånger
högre än för enstaka preparat. Synergieffekter medför också att samverkan mellan patogenen Nosema (N. ceranae) och
imidakloprid försvagar immunförsvaret
hos bina.
Betning av frön med
imidakloprid
Eftersom substanserna är vattenlösliga så
är risken stor att de kommer in i bikupan
via nektar och pollen. De kommer också
ut i de naturliga ekosystemen genom vatten och jord.
Preparaten bibringas ofta växten
genom så kallad betning, dvs man doppar
fröna i medlet. När fröet kommer i marken
så frisätts substansen, som är systemisk,
och återfinns sedan i hela växten vartefter
den växer upp. Idén med detta är att en
insekt som äter på fröet, roten eller blad
och stam, kommer att få i sig preparatet
och dö. (Preparatet har en påverkan på
centrala nervsystemet hos insekterna). För
att inte preparatet ska försvinna ur plantan genom nedbrytning så är det mycket
persistent. Detta betyder att man har valt
en substans som har dessa egenskaper för
att den skall fungera med avsedd effekt.
De studier som redovisas av forskarna visar att nedbrytningsprodukterna är
minst lika giftiga och persistenta än modersubstansen. Preparatet och dess rester
finns sålunda kvar länge i mark och vatten
och kan fortleva och vandra i ekosystemen.
Risken för stora ekosystemiska störningar
är alltså uppenbar. Även vilda pollinatörer
kommer rimligen att drabbas av dessa gifter i naturen.
Guttationsdroppar på majs
dödar bin inom två minuter
Ett initialt mycket kritiserat försök av den
italienska forskaren Girolami, visade att
den lilla ”guttations-droppen”, som bildades i bladvecket hos den unga majsplantan när denna var 10-15 cm hög, dödade
bina inom 2 minuter när de druckit av
denna droppe.
Girolami filmade sitt experiment och
la ut det på internet, så alla intresserade
kunde följa binas öde. Numera har experimentet kunnat bekräftas mera ”officiellt”,
men då, omkring år 2009 försökte Bayer
att förfäkta att detta var förtal mot kemikaliefirman. Ett intressant påpekande i sammanhanget är att man i reklamen visade
hur enormt effektiv man kunde döda termiter med imidakloprid, men att samma
medel alltså var helt ofarligt för bin. Vilket
alltså inte var en helt logisk slutsats.
19
Binas immunförsvar
minst fyra delar/funktioner
– fysiska barriärer – hud osv
– beteende – såsom att bina putsar
varandra och bär ut smuts och
parasiter
– cellulärt immunförsvar (fagocytos – cellerna äter bakterier,
inkapsling – av tex parasitägg,
melanisering, nodulation, mfl
system) som aktiveras vid
angrepp av infektion
– peptider (relativt korta aminosyrakedjor) – som omedelbart aktiveras i hemolymfan vid angrepp av
infektion, bakteriella, svampar osv.
Imidakloprid i bisamhället
Pollen kan innehålla imidakloprid och
den vägen spridas in i bikuporna och sakta
frigöra giftet till de nya larverna och bina
som föds upp där.
Studier från Kanada visar att det fanns
121 olika pesticider i bisamhällenas foder,
i vax och i bin. I 60 procent av proverna
fanns minst en systemisk pesticid. Med
systemisk avses att den transporteras runt
i organismen och inte drabbar bara den
yta där pesticiden träffar plantan eller djuret. För växter betyder det ibland att fröet
”betas” med ett systemiskt gift, och så
sprids giftet sedan till plantans alla delar
och de insekter som äter av plantan dör.
Enligt denna kanadensiska studie har man
aldrig tidigare funnit sådana mängder med
pesticider i bisamhällen. I bisamhällena i
studien fanns sådana läkemedel som används mot varroakvalstret, liksom också
antibiotiska medel som används mot
Nosema, yngelröta mm.
Bisamhällen kan stressas
Bisamhällen som flyttas mellan olika platser förmodas bli stressade av detta. I USA
flyttas en stor andel av bisamhällena för
att pollinera mandelträden i Kalifornien.
Även foderbrist kan stressa bina och
leda till svält. Likaså är en stor andel av den
soja och majs som odlas i USA och även i
Sydamerika av GMO-sorter. Klimatförändringar finns också med i periferin bland
tänkbara orsaker till bidöden.
Binas immunförsvar
I litteraturen talar man ibland om binas
immunförsvar, vilket i detta sammanhang
synes bli försvagat av t ex imidakloprid,
särskilt när detta gift förekommer i sam20
band med Nosema-parasiten.
Bina har ett annorlunda immunförsvar än andra insekter (tex flugor) och
varmblodiga djur. Immunförsvaret hos
bin (och andra insekter) saknar den adaptiva funktion som finns hos tex däggdjuren, där en sjukdom/infektion/vaccination aktiverar bildandet av antikropper i
kroppsvätskan.
En stor studie (kartläggning) av binas
genom antyder att honungsbiet skulle ha
färre immun-gener än andra insekter.
Men detta betyder inte att de har ett sämre
immunförsvar. Bisamhället är en ”superorganism” och har därigenom flera vägar
för immunförsvaret att verka. Immunförsvaret verkar både på det individuella biet
och på hela bisamhället. Det är en paradox att binas immunförsvar synes innehålla färre specifika gener för immunitet,
samtidigt som bina lever så nära varandra
som inne i bikupan där en smittspridning
bör ske tämligen fort. Flera delar av immunförsvaret hos bin – och många andra
insekter – är evolutionsmässigt mycket
gamla/primitiva. Det finns uppenbarligen
delar i försvaret som är mycket effektiva.
Binas immunförsvar måste betraktas som
synnerligen robust, och detta tack vare att
det är ”annorlunda”.
Avelns betydelse
Genom biavel har vi fått mycket trevliga
och lätthanterliga bin men samtidigt har
vi även gjort dem alltmer känsliga för
miljöstörningar, exempelvis sjukdomar,
parasiter och annan stress. Arbetsbin som
lever i naturliga tillstånd har en extrem
förmåga att behålla en stor genetisk
variation, vilket gör bisamhället mycket
anpassningsbart och stresståligt. Detta
gäller särskilt variationen mellan olika
arbetsbin inom själva bisamhället – en
slags fenotypisk plasticitet. En naturligt
levande bidrottning parar sig med många
drönare (20-30 stycken eller fler). Varje
enskild drottning ger sedan upphov till
en dotter, som blir den nya modern i
samhället. På så sätt har samhället ”evigt
liv”, medan dess invånare kontinuerligt
byts ut. Dessutom avkastar varje drottning
oftast en eller flera svärmar, som i sin
tur ersätter döda samhällen och sprider
populationen i landskapet.
Aktivt biavelsarbete innebär i grova
drag att man selektivt odlar drottningar.
Man låter ofta drottningarna para sig med
drönare på isolerade parningsstationer,
som producerar drönare via ett litet antal
nära besläktade systerdrottningar. Resultatet blir att man med tiden får bisamhällen med arbetsbin, som blir alltmer närbesläktade. På så sätt får man också en
minskande genetisk variation både inom
samhällena och mellan drottningarna –
som är de reproduktiva individerna i en
bipopulation. De haploida drönarna som
parar sig med drottningarna är att betrakta
som den drönarproducerande drottningens spermieförmedlare. Bins immunförsvar är i huvudsak genetiskt styrt. Det
finns ursprungligen och i den frilevande
populationen en stor variation inom bins
immunförsvar avseende både dess kvalitet
och kvantitet. En biavel som minskar den
genetiska variationen minskar därmed
immunförsvarets förmåga att uttrycka
sig. Forskning har visat att populationer
med större genetisk variation har bättre
immunförsvar och är mer vitala än samhällen med liten genetisk variation. Tarpy
(2003) säger:
”Flerparning och den därav följande minskningen av släktskapen inom
samhället visade sig signifikant minska risken för sjukdomar hos socialt levande bin.”
Mot bakgrund av den kunskap vi har
idag bör avel för resistens mot diverse
sjukliga tillstånd hos bin börja med att
skapa och behålla en stor genetisk variation hos bin. Denna variation innebär även
att övriga organismer, som sammanlever
med bin i en ekologiskt stärkande gemenskap, får en stor variation.
En viktig förutsättning för att sjukdomsresistens hos bin ska utvecklas är
att de får stanna i samma miljö, så att
deras anpassning kan ske i relation till
miljön och genom naturlig parning lokalt
med drönare från andra lokalt anpassade samhällen. Resistensen vidmakthålls
genom det lokala urvalet. Det är en biologisk ständigt variabel egenskap. Detta resonemang förutsätter naturligtvis också att
man använder bekämpningsmedel (alla
typer) mot kvalster i så liten utsträckning
att kvalstertrycket kan påverka selektionen
hos bina till bättre motståndskraft. Detta
naturligtvis då man bedriver avelsarbete.
Av för mig okända skäl har denna
del av biodlingen och sjukdomsbekämpningen, dvs avelsarbete för bred genetiskt
variation, uraktlåtits i stora delar av västvärldens biforskning.
[email protected]
Bitidningen 11/12 2012
Neonikotinoider – välsignelse
eller hot
ANN-CHARLOTTE BERNTSSON
I december 2011 var det en
konferens på SLU där man
uppmärksammade de gifter
som används mycket i lantbruket idag och som diskuteras mycket i bidödssammanhang, de som med ett
samlingsnamn kallas neonikotinoider.
K
onferensen hade ett ambitiöst upplägg,
men misslyckades enligt min uppfattning att diskutera många problematiska
fakta i sammanhanget. Min ambition här
är att uppmärksamma detta och hoppas
att berörda parter vidtar åtgärder för att
motverka neonikotinoidernas katastrofala
påverkan på miljön.
Jag inleder med att citera stycken ur
SLU:s konferenssammanfattning och ger
sedan kommenterar. SLU:s
text kan läsas via denna internetlänk:
http://tinyurl.com/cdhjg85
”2006 såldes neonikotinoider för
1.56 miljarder dollar”
Vi vet att användningen har ökat kraftigt
sedan 2006 (även så i Sverige). Jag undrar
vilka siffror som gäller för 2011 rörande
försäljningen av neonikotinoider?
”Bitoxiteten skiljer mellan olika substanser Imidocloprid har ett 48h
LD50 värde på 0,0037 ug, tiacloprid ligger på 17,37 ug.”
Vad jag förstår hade ingen kontrollerat hur
bina påverkas av lägre doser över längre
tid, exempelvis fortplantning, orienteringsförmåga, imunförsvaret, etc. Inte heller gav SLUs skrivelse något klart svar på
dessa frågor. En stunds googlande gjorde
mig djupt oroad.
En amerikansk studie av Dr Jeffrey
Pettis, forskningsledare på statliga bi-laboratoriet i Beltsville Maryland har påvisat
Bitidningen 11/12 2012
Neonikotinoider rekommenderas för blommande raps.
att bins mottaglighet för infektioner ökar
i närvaro av imidakloprid, även i mycket
små halter. Dr Pettis och hans forskarteam fann ökningar av sjukdomsinfektioner även om halten av insekticiden var så
låg att den inte kunde detekteras i bina.
Forskarteamet visste dock att bina blivit
utsatta för ämnet.
Se: http://tinyurl.com/d3ky33q
”Nackdelarna är att vissa neonikotinoider är extremt giftiga för bin.”
Hmm? Det kan man ju tycka är en nackdel för bin och biodling men förmodligen
även för övriga pollinatörer? Extremt bigiftiga produkter med en ökande försäljning är onekeligen mycket problematiskt
för bin och biodling.
”Enstaka skador av insekticider
beror ofta på misstag i bekämpningen.”
Vissa certifikat och utbildningar krävs för
att använda insekticider, men det finns
inga krav på journalföring eller rapportering om vilka medel som använts eller
hur mycket. Detta är illa och borde rättas
till. Man borde kunna kräva att bönder
utbildas bättre i bekämpningsmedelshantering samt att det införs någon form av
rapporteringskrav för användande av bekämpningsmedel.
Vi behöver ett nationellt register rörande bisamhällen. Sverige har upprepade
gånger kritiserats av EU för sin undlåtenhet att införa ett nationellt biodlaregister.
Ett sådant borde kunna samköras med
ett liknande över bekämpningsmedelanvändandet i landet. Behovet av en sådan
samkörning och övervakning är akut för
att möjliggöra en övervakning av miljöpåverkan av bekämpningsmedel även rörande andra hotade arter som är absolut nödvändiga för samspelet i vår natur.
”Neonikotinoider är vattenlösliga
och har en liten tendens att biouppackumuleras.”
Vi kan m a o förvänta oss att halter i miljön
(växter och djur) ökar med tiden? Användandet av neonikotinoider ökar för varje
år. Situationen är alarmerande.
JV (Jordbruksverket) sänder ut växtodlarråd där de anger att bönderna bör
använda bekämpningsmedel i växelbruk
för att undvika resistensproblem hos skadedjuren. I dessa råd/rekommendationer
ingår ett förespråkande för användande
av neonikotinoider för att motverka pyretroidresistens.
JV skriver bl a att ”I höstraps som
kommit långt rekommenderas i första
hand Biscaya 0.3 l/ha eller Mospilan 0.15
l/ha”. M a o rekommendationer om att
använda neonikotinoider i blommande
rapsfält. Se: http://tinyurl.com/ca5dw3q
JV anger i andra skrivelser att de
anser att det innebär problem med den
ökade användningen av neonikotinoider.
Undra på det med dessa växtskyddsbrev
som sänds ut (bonden kan prenumerera
på dem).
21
gången men även mindre halter av neonikotinoider har enligt verdertagen forskning
visat sig skadliga för bin.
”I en undersökning av dräneringsvatten från växthus fanns höga nivåer av Imidokloprid under juli-okt
och acetamiprid och tiachloprid
under aug-sept.”
Bin kan samla avsevärda mängder pollen
från majs. om omständigheterna är de
”rätta”.
Likaså åker JV ut i samverkan med
LRF och informerar bönderna om risken
för resistensproblematik och ger växtodlarråd där neonikotinoider ingår i bekämpningsmedelsstrategin.
LRF saluför dessutom rapsutsäde och
bekämpningsmedel i paketpris till medlemmar via sitt bolag Lantmännen, vilket
de gjorde reklam för i sin medlemstidning
Land i våras. Detta oavsett att man utåt sett
informerar om att inte bekämpa innan
man sett tendenser till skadeangepp.
”I Sverige är Imidokloprid i majoritet
med nästan 10 ton aktiv substans av
totalt 12 ton.” (2010)
En av de mest bigiftiga neonikotinoiderna
med förmodad biouppackumulleringseffekt är alltså den mest använda och användningen ökar hela tiden..(med JV:s/
LRF:s försorg och information)
”I vattendrag fann man neonikotionoider i vart tredje ytvattenprov.
Främst Imidokloprid, halterna var
förhållandevis låga men överskred
gränsvärdet i 5% av fallen.”
Vad är gränsvärdena i förhållande till de
0.0037 ug som dödar bin inom 48 timmar? Hur påverkas bina av att deras
dricksvatten i många fall innehåller ett
extremt bigiftigt ämne? Hur blir det med
uppackumuleringseffekter av detta?
Exempelvis är gränsvärdet i EU på
imdidaklopridresthalter i ytvatten 0.013
ug/l. Vilken effekt blir det för bin som dör
av 0.0037 ug när redan vart 3:e ytvattendrag är förorenat av neonikotinoider? Visserligen får inte bina i sig en liter vatten åt
22
Jag är djup oroad över den negligering av
hotet från neonikotinoiderna som verkar
finnas. Hur är förhållandet mellan den
ökande användningen av neonikotinoider, vinterdödligheten och binas överlevnadsmöjligheter. Från officiellt håll verkar
man mena att vinterdödligeten och CCD
idag närmast uteslutande beror på varroa
i eventuell i kombination med nosema.
För min del tror jag att det är skadligt för bins vinteröverlevnad med höga
halter av neonikotinoider i nektarn på
våren och sommaren, för att sedan toppas med höga till låga/lägre halter av neonikotinoider i ytvattendrag sensommartid
och under hösten. Dessutom tar omgivande växtlighet
såsom blommor, buskar och träd förmodat upp ytvatten och bidrar till att bisamhällena får ständiga mer eller mindre höga
halter av neonikotionoider i maten. Dessa
bekämpningsmedel som enligt amerikanska forskare ger bin ökad mottaglighet för
infektioner även vid icke mätbara halter.
”I förgiftade bin hittar man substanserna i magen men frågan är om de
kommer från nektarn eller vattnet.”
För bina spelar kanske inte det någon roll
om giftet kommer från födokällor eller
vattnet de dricker?
”Neonikotinoider är 100 gånger giftigare för bin jämfört med andra insekticider.”
Jag trodde att miljöbalken förbjöd användning av bekämpningsmedel som skadar
bin. Likaså trodde jag att bifarliga ämnen
inte fick användas dagtid och/eller i blommande gröda. Men så är visst inte fallet.
”När man sprutade mot löss i potatis blev det skador på bin vilket
ledde till att godkännandet drogs in
några år.”
Några år? Vad gjorde att man återigen gav
tillstånd kan man undra? Apropå frågan
om bin och GMO-potatis, vilket JV och forskarna påpekar inte är någon bigröda eller
påverkar bin. Jag tror inte att det skulle bli
skador på bin vid användning av neonikotionoider mot löss i potatisodlingar om
inte bina bryr sig om potatis? Ok jag vet
att potatis inte är speciellt bi-attraktivt men
det innebär tydligen inte att bin och biodlingen inte påverkas av potatisodlingar.
”Exempelvis är majs ingen självklar
pollenkälla för bin.”
Avseende neonikotinanvändningen på
majs. Betänk Bablok (EU-fallet om GMO i
honung) och hans halter om 4,1 % GMOmajs i pollenet. Det verkar som att man
från officiellt håll har som främsta uppgift
att lugna biodlingen. Efter att ha läst en
och annan studie inser jag att majsen ofta
är hårt bekämpad med neonikotinoider.
Man får lätt intrycket att problematiken
förringas därför att förtjänsten på försäljningen är så enorm.
”Flera av substanserna används i
rapsodling och mängden substans
i rapsens nektar är hög direkt efter
appliceringen men sjunker efter ett
par dagar.”
Detta verkar i mitt tycke vara ett förringande av problematiken. Många produkter
får användas på blommande grödor, utan
hänsyn ens till bistråk, på blommande
gröda mitt på ljusan dag. Resultatet blir
höga halter av ett extremt bigiftigt biouppackumullerande ämne i nektarn under
ett antal dagar för att sedan sjunka till en
lägre nivå. Kan man inte se konsekvenserna för bina som samlar nektar under
dessa och följande dagar i ljuset av ackumulering och sublethala synergieffekter
med andra gifter och patogener?
Nyligen utförda studier har visat den
kombinerade effekten av infektioner orsakade av Nosema apis och N cearane och
icke dödliga doser av neonikotionoider.
Pettis et al (2012) fann att icke dödliga
halter av imdidaklopridexponering i föda
till yngel ledde till ökade halter av nosemasporer hos vuxna bin.
Alaux et al (2010) fann att när N
apis och N ceranae och neonikotinoider
förekommer tillsammans med imdidakloprid ökade dödligheten mer än enbart
neonikotinoidexponering ensamt eller
nosemainfektion ensamt och reducerade
binas förmåga att sterilisera fodret. En reducerad förmåga att sterilisera lagrad föda
kan göra bisamhällen mer mottagliga för
andra patogener.
Simiarly, Vidau et al (2011) fann att
synergistisk interaktion mellan infektion
Bitidningen 11/12 2012
I Xerces Society for Invertebrate
Conservations avhandling Are Neonicotinoids Killing Bees, Xerces-Society,
2012 (Se: http://tinyurl.com/7p8fhqk)
kan man läsa:
Exponering av neonikotinoider
1.Neonikotinoidrester återfinns i
pollen och nektar och konsumeras
av pollinerande insekter såsom
bin. Koncentrationerna av dessa
rester kan nå dödliga nivåer i vissa
situationer. 2. Neonikotinoider kan finnas kvar i
jorden i månader eller år efter en
enda applicering. Mätbara resthalter
har påträffats i träd upp till sex år
efter applicering.
3. Obehandlade grödor kan absorbera
resthalter i jorden från föregående
år.
4. Produkter för hem och trädgård
kan ha betydligt högre mängd aktivt
ämne och/eller användas i betydligt
starkare doser (potentsiellt 120 ggr
högre, gäller USA-marknaden)
5. Direktkontakt med neonikotinoidabsorberande sprutmedel är hasardartat för bin, och vidhäftande rester på
behandlade plantor förblir giftiga för
bin under ett flertal dagar.
6. Neonikotinoider applicerade på
grödor kan kontaminera ogräs och
vilda blommor.
Effekter för honungsbin
1. Imidakloprid, clothianidin, dinotefuran och thiamethoxam är höggradigt
giftiga för bin.
2. Thiacloprid och acetamiprid är
giftiga.
3. Efter plantan/grödan absorberat
neonikotinoiden börjar den
sakta metabolisera ned beståndsdelarna. Vissa av de metaboliserade
beståndsdelarna är lika giftiga eller
även mer giftigt för honungsbin än
ursprungsprodukten.
4. Honungsbin exponerade för icke
dödliga halter av neonikotinoider
kan få problem med flygning och
navigering, reducerat smaksinne,
sämre inlärningsförmåga för nya
uppgifter, vilket i allt påverkar
födosökskapaciteten.
Halveringstider
Acetamiprid 1-8 dagar.
Chlothianidin 148-1155 dagar (den
högre tiden anges för sandjordar).
Dinotefuran 138 dagar.
Imidakloprid 40-997 dagar.
Thiacloprid 1-27 dagar.
Thiamethoxam 25-100 dagar (metaboliserat chlothianidin).
Bitidningen 11/12 2012
med N ceranae och exponering av icke
dödliga halter av thiacloprid ökade honungsbidödligheten, trots faktumet att
thiacloprid är mindre giftigt för honungsbin än imdidakloprid.
Doering et al (2004c) fann ackumuleringseffekter i långlivade växter (träd,
perenner, buskar). Prover av rhododendronblommor tagna 365 dagar efter behandling hade högre halter av imidoakloprid (51.8-180.4 ppb) än prover tagna från
samma planta 17 dagar efter behandling
(1.5-16.8 ppb).
Bonmartin et al (2005a/b) fann att
resthalter i solrosnektar låg på halter mellan 3-11 ppb.
Bonmartin et al (2003, 2005b) påvisade mindre halter av imdidakloprid om
1-2 ppb i obehandlade solrosor odlade ett
år efter odlingar med betat utsäde planterat i samma jord.
Maxkoncentrationer av clothianidinresthalter i rapsnektar från clothianidinbetade rapsfröer är rapporterade att vara
3 ppb i pollen och 3,7 ppb i nektar (Cutler
and Scott-Dupree 2007).
Äppelträd behandlade med jordapplikation i tillåtna halter hade restvärden på
12 ppb eller lägre i blommor 197 dagar
efter behandling (Doering et al 2004a).
Neonikotinoider som används på
jord resulterar i mycket högre resthalter
i pollen och nektar än nivåer som rapporterats från betat utsäde.(ppm=mg/l)
”Sammanfattningsvis var alla mer
eller mindre eniga om att neonikotinoider i de flesta fall är ett bättre alternativ till de pesticider man ersatt,
men att det fanns stora skillnader
i toxicitet mellan olika substanser.
Det krävs dock fortsatt övervakning
av långsiktiga effekter och eventuella synergistiska effekter mellan
olika bekämpningsmedel och bekämpningsmedel och sjukdomar.”
Med alla avses SLU/Bayer m.fl. Att Bayer
var med och samverkade rörande dessa
utredningar undrar jag om det inte påverkade objektiviteten.
Sammanfattningsvis anser jag att man
inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på
pollinatörerna.
Bigifter som är 100 gånger mera toxiska än tidigare preparat kan inte anses
som ett för bin och biodlare bättre alternativ. Som dessutom får binas immunförsvar mot andra sjukdomar/infektioner att
försvagas, samt reducerar binas förmåga
Även om potatis inte är någon utpräglad
biväxt besöks den tydligen av bin ibland.
att sterilisera födan. Biouppackumuleringar och otroligt långa halveringstider
är mycket problematiska. Hur lång tid tar
det för neonikotinoider att försvinna ur/
från miljön? Kanske är det inte så underligt om vinderdödligheten ökar med tiden?
Bina utsätts för neonikotinoider från växter och vatten från tidig vår till sen höst via
betning och besprutning samt eventuellt
förekommande jordbehandlingar med
neonikotinoider. Ytvattenföroreningar av
neonikotinoider tas upp av buskar och träd
som i vissa fall omvandlas till än mera för
bina giftiga ämnen. Dessa ämnen kvarstår
i miljön under åratal, samtidigt som bekämpningsmedelsanvändandet fortgår.
Kan detta verkligen vara att betrakta som
bättre än förr? Några länkar
Bayers produktinfo:
http://www.bayercropscience.se/produkter/
chinook/
http://www.bayercropscience.se/produkter/
biscaya/
Natural news syn:
http://www.naturalnews.com/037379_
honeybees_pollinators_pesticides.html
Framtiden
Hoppas innerligt att SBRs krav om Nationellt förbud mot neonikotinoider leder
någon vart, och att SLU kommer till vår
undsättning. Kan studier rörande synergieffekter av bekämpningsmedel vara
något för dem?
23
Följ med på biodlarresa till Vietnam 15-26 feb 2013
Upplev det fantastiska landet, de vänliga människorna och den spännande biodlingen
Arrangörer: Danmarks Biavlerforening, DBF i samarbete med
biodlingsföretaget Apinordica.
Reseledare och tolk: Lotta Fabricius Kristiansen tillsammans med
Preben Kristiansen. De har tidigare rest till Vietnam flera gånger i
förbindelse med biodlingsprojekt.
Resan startar i södra Vietnams pulserande storstad Ho Chi
Minh City (Saigon) med en avstickare till Mekongflodens
delta.Vi kommer att uppleva lämningar från Vietnamkrigets grymheter med krigsmuseum och
underjordiska tunnlar. Men också fredens
skönhet i de gamla kejsarstäderna Hoi
An och Hue.
En höjdpunkt på resan blir
båtturen i den natursköna
världsarvslistade Halongbukten. Resan avslutas i
huvudstaden Hanoi, som är en kaotisk men charmerande storstad.
Avresa från Köpenhamn fredagen 15 februari kl 14.00 med Thai Air.
Återkomst tisdagen 26 februari kl 07.40 till Köpenhamn. Fullständigt
program på www.apinordica.se och www.biodlarna.se/vietnam För
mer information kontakta Lotta Fabricius Kristiansen på lotta.fabricius@
apinordica.se eller mobil: 070 735 28 58
Reservation för eventuella förändringar i programmet. Resan är en
uppföljare till resan som går i oktober 2012 som snabbt blev fullbokad.
Vissa justeringar av programmet kommer att göras efter erfarenheterna
från den första resan.
Priset vid 15-20 deltagare: ca 20 000 SEK (17 300 DKR) per deltagare
i dubbelrum på hotell och på båten. Tillägg för enkelrum 2 000 SEK. I
priset ingår entréer, båttur, buss med luftkonditionering, engelsktalande
guide och svensk/dansk talande reseledare och de flesta måltider (se
programmet). OBS! Anknytande förbindelse till Kastrup, Köpenhamns
flygplats ingår inte i priset.
Teknisk arrangör är Brandstrup Travels, som tar emot anmälningar och
betalningar.
Anmälan: skicka e-post till: Ingrid Edmonds [email protected]
eller ring tel: +45 33 22 40 40. Vid anmälan kom ihåg att skriva ditt
namn så som det står skrivet i ditt pass.
Vill du följa med till London 2013?
National Honey Show
i London är ett årligt evenemang
som hålls för 82:a året 2013. Denna
mässa lockar biodlare och utställare
från hela europa och erbjuder en
rad workshops och föreläsningar.
Du kan läsa mer om detta på deras
hemsida. http://www.honeyshow.
co.uk/
SBR med Olle Boman i spetsen
planerar att göra en resa dit den 30
oktober till den 2 november 2013.
Kvällstid ges möjlighet för att på egen hand utforska London med
dess stora utbud av musikaler, muséer och andra sevärdheter som
denna världsstad erbjuder. Kanske vill du se en fotbollsmatch eller
bara njuta av den unika pubkultur som bara finns i London.
Låter detta intressant så boka 30 oktober till 2 november 2013.
Detta är bara en förhandsinformation. Under våren kommer vi att ta
intresseanmälan. Är det tillräckligt stort antal som vill följa med
så går vi sedan ut till alla medlemmar med möjlighet att anmäla sig
till resan. Info Olle Boman 0702482168 [email protected]
Förutom en heldag på The National
Honeyshow i Weybridge som ligger
i Surrey strax utanför London ska vi
besöka en lokal biodlare. Vi har egen
buss som tar oss till de platser vi ska
besöka. Vår guide visar oss platser
som House of Parliament, Tower
Bridge, Buckingham palace och Big
Ben.
24
Bitidningen 11/12 2012
Billigare prenumeration på bitidningar
L
iksom tidigare år kan du via förbundet
prenumerera på de nordiska ländernas bitidskrifter till ett lägre pris än om
du prenumererar direkt från respektive
organisation.
Det gör du genom att till SBR betala in prenumerationsavgift enligt nedan
och anger vilken eller vilka tidskrifter du
önskar.
Du kan också via SBR prenumerera
på några amerikanska bitidningar och
en tysk.
Betalning och information gällande
din prenumeration måste vara SBR tillhanda senast den 1 december 2012.
Dröj därför inte med att betala in den
aktuella summan på pg 8685-0, varvid på
talongen anges dels önskade tidskrifter,
dels fullständigt namn och adress till vem
tidskrifterna ska sändas.
Beställning och betalning via kort kan
göras i Bibutiken.
• Tidskrift for Biavl, Danmark 410 SEK
• Birøkteren, Norge 325 SEK
• Mehiläinen, Finland 260 SEK
• Deutsches Bienen Journal 405 SEK
• American Bee Journal 510 SEK, flyg
• Bee Culture, 605 SEK, flygpost
Digitala bitidningar
De amerikanska bitidskrifterna Bee Culture och American Bee Journal kan man
prenumerera på och bläddra i digitalt på
sin dator och ladda ner pdf-sidor från.
Prenumerationen kostar digitalt för Bee
Culture 15 USD ≈100 SEK, för ABJ 16
USD ≈110 SEK.
Man går då in på beeculture.com respektive americanbeejournal.com och klickar sig fram till prenumeration. Man betalar
sedan med hjälp av Visa eller MasterCard.
Om man inte vill lämna ut sitt korts
nummer kan man hos sin bank koppla
sitt kort till ett s k E-kort-system (så kallas
det hos Swedbank). Då gör man hos sin
internetbank ett tillfälligt digitalt betalkort
och anger hur mycket pengar det finns på
det kontonumret och hur länge det digitala kortet ska gälla, vanligtvis en månad.
Då riskerar man inte att någon obehörig
kommer åt ens konto. Men numera finns
det många säkra betalningssajter med sitt
vanliga kreditkort. Dessutom har banken
bra garantisystem.
Exp
Bitidningen 11/12 2012
25
SBR:s Biodlingskommitté
JANNE MÅRTENSSON, adj
Drottningodling/Avel
Drottningen märks gul 2012
Summeringar från avelsfronten 2012
SBR:s Biodlingskommitté
redovisar här resultaten från
aktiviteter på avelsfronten
– från verksamheten vid de
nationella parningsstationerna,
– från EU-projekten ”Bidrag
till Avelsdjur 2011” och
– ”Bidrag till lokal parningsplats 2012”.
T
idigare har ett fjärde projekt ”Träff med
parningsplatsföreståndare” redovisats i
BT maj 2012 s 38.
De nationella parningsstationerna säsongen 2012
För andra året har våra fyra avelsföreningar
i år ansvarat för driften av stationerna, som
SBR överlämnade förra året. Föreningarna
har erhållit stöd med en fast och begränsad summa, som fördelats mellan avelsföreningarna, dels som ett mindre och för
alla lika stort grundbidrag och dels som ett
rörligt drottningbidrag beräknat efter antalet utsatta drottningar.
SBR har fortsatt bidragit med administrativ hjälp bl.a. i form av ansökan, utbetalning av stöden, rekvisition och redovisning
av sökta medel från Nationella Programmet
2012 hos Jordbruksverket.
Under året har verksamhet bedrivits
vid 8 nationella parningsstationer – Aspö,
Hasslö, Ven, Hallands Väderö, Vendelsö,
Styrsö, Lurö och Västra Högholmen.
Totalt har 2007 drottningar satts ut
Några siffror
(inom parentes 2011 års siffror):
Inlämnade kassetter: 2007 (1930)
Lyckade parningar: 1601 (1615)
Parningsprocent:
80
(84)
26
på de nationella stationerna, vilket är en
klar ökning från förra årets 1930 st. Ett
mycket bra resultat! Endast en gång tidigare – 2004 – har fler än 2000 drottningar
satts ut för parning på de nationella stationerna. Parningsprocenten ligger på 80
%, vilket är lägre än ifjol. Troligaste förklaringen är den vädermässigt ogynnsamma
sommaren. I praktiken innebär detta att
något färre parade drottningar har lämnat
stationerna i år, trots rekordinlämningen!
Fler lokala parningsplatser
och fler drottningar!
Bland våra lokala parningsplatser har det
i år tillkommit flera nyetablerade parningsplatser, som sökt och erhållit bidrag
till starten av verksamheten. Precis som i
fjol är parningsplatserna väl spridda över
landet och fördelningen mellan biraserna
är fortsatt bra. Sammanlagt har 15 ansökningar inkommit, vilket procentuellt sett
är en klar ökning. Bidragsnivån har behållits till max 3 tkr per plats.
Antalet mottagna drottningar på de
lokala parningsplatserna är i år 1377 st,
vilket är betydligt fler än föregående år
(816 st).
Parningsprocenten är beräknad till
76 %, en bra siffra eftersom det som sagt
finns flera nystartade platser bland årets
sökande. Parningsprocenten är förståeligt
därmed något lägre än ett normalresultat
för de etablerade nationella parningsstationerna. En nystartad parningsplats har
erfarenhetsmässigt behov av några års inkörningsperiod innan man kommer upp
i sin fulla potential. Antalet drönarsamhällen på de lokala parningsplatserna ligger i
snitt på 6 samhällen.
Bidrag till stationsparade
drottningar!
Föreningar och drottningodlingsklubbar
har även under säsongen 2012 erbjudits
möjlighet att ansöka om bidrag till inköp
av avelsdjur. Trots att SBR:s ansökan ini-
tialt avslogs gav Jordbruksverket möjlighet
för Biodlingskommittén att erbjuda stödet.
Möjligheten har tacksamt utnyttjats av 13
aktörer, som sökt stöd till inköp av inte
mindre än 35 drottningar.
Detta är i princip en fördubbling jfr
med 2011 då 18 drottningar inköptes med
stöd. Aldrig har så många potentiella avelsdjur kunnat inköpas med stöd från EU!
En klar tendens är att priset på avelsdjuren fortsätter att öka i producentledet.
Farhågorna att bidraget skulle försvåra för
producenterna av dessa drottningar visar
sig återigen vara obefogade.
Sammanfattning
Vi tackar för den insikt och förståelse som
Jordbruksverket visat genom anslagen till
avelsverksamheten under NP 2012. SBR:s
Biodlingskommitté har även för år 2013
Bitidningen 11/12 2012
sökt medel från EU för att kunna fortsätta stötta såväl arbetet vid de nationella
parningsstationerna som den fortsatta utbyggnaden av lokala parningsplatser. En
ansökan om genomförandet av en sammankomst för parningsföreståndarna har
också lämnats in. SBR har emellertid, efter
årets avslag, inte ansett det meningsfullt
att prioritera en ny ansökan om bidrag för
inköp av Avelsdjur. Vi ser nu med spänning
fram mot beslutet för NP 2013 och hur
detta beslut kommer att påverka det viktiga avelsarbetet med landets honungsbin.
Jul- och nyårsledigt
på SBR:s expedition
I år har vi stängt expeditionen
fr o m 22 december
t o m 6 januari 2012.
God Jul och
Gott Nytt År!
Riksförbundsmötet
2013
R
iksförbundsmötet 2013 hålls på
Scandic Grand Hotel, Fabriksgatan
23, Örebro den 13/4 kl 13.00 - 14/4 kl
12.00.
Riksseminariet om bin pågår som
vanligt mellan fredagen 12/4 kl 13.00
till lördagen 13 /4 kl 12.00.
Förbundsstyrelsen
Nu är det dags
att nominera
kandidater till SBR
F
örslag från distrikt, biodlarföreningar
samt enskilda medlemmar skall vara
valberedningen tillhanda senast 15 jan
2013.
Harriet Larsson, t h, föreståndare för
parningsstationen på Ven, tillsammans
med en besökare.
Medhjälpare på Ven gör iordning uppställningsplatserna för apidea parningskupor.
SBR:s styrelse
Ledamöter valda till 2013
Marita Delvert, ordförande
Olle Boman
Lars Hellander
Annika Brohammer-Lönngren, avsagt
sig omval
Ledamöter valda till 2014
Sture Käll, ledamot, kvarstår till 2014
Hanne Uddling, ledamot, kvarstår till 2014
Ingmar Wahlstrtöm, kvarstår till 2014
Suppleanter valda till 2013
Rasudin Becirbegovic
Revisorer
Åke Fredriksson
Conny Persson
Jörgen Kragh, ersättare
Christina Bjurlöf, ersättare
Valberedningen under året:
Kent Törnkvist, sammankallande
[email protected] 019-200760
Lennart Fält,
[email protected] 070-8937754
Stig Hansson,
[email protected] 0709-609123
Gunilla Ivehag,
[email protected] 0730-356656
Lena Carneland, ersättare
[email protected] 0935-24095
Sören Ohlsson, ersättare
[email protected] 070-6600540
Bitidningen 11/12 2012
27
Marknaden
Säljes material mm
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge
Tel 08-53025347, 070-5107054
[email protected]
Öppettider se
www.freddyduwe.com
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-18. Lördag 10-12
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Sigilletiketter till din
honung
www.honungssigillet.
se Jens Larsen
0734-451930 [email protected]
Honungslossare
Sjölies LN
Tel: 0470-940 03
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01
VAXINLÄMNING
[email protected]
Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03
[email protected]
Ekonomi: Vakant
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Nu är det tid att lämna in
Vi säljer glasburkar i plastpaket
ramar och vax.
som vanligt, pallpriser,
Vår inlämning är öppen
350, 500, 700 gr samt
oktober - mars.
sexkantsburkar i olika storlekar.
• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns ?
• Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den
per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Krister Linnell 0705-41 03 22
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby
Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: [email protected]
Semesterstängt 22 dec - 6 jan.
Honung köpes! Vi hämtar grovsilad
honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris.
Krav, ljung och skogs betalas extra.
Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950
Göran Sundström 070-5664268
Yrkeshögskolan
för biodling
Bee Professional
yhbiodling.se
28
Tävlingar för föreningar i SBR
Medlemskap
1) Den förening som år 2013 (1/9 2012 – 31/8 2013), uppnår flest
antal medlemmar i procentuell jämförelse med medlemsantalet
31/8 2012, kommer att få 5000 kr att användas till valfri aktivitet.
2) 50 trisslotter lottas ut bland de medlemmar som betalar sin medlemsavgift i tid – senast 2012-11-30.
Årsrapporter om biodling
Den förening som har högst svarsfrekvens i förhållande till antal
medlemmar, gällande ”Årsrapport över min biodling” kommer att få
2500 kr i form av ett presentkort i Bibutiken eller hos redskapshandlare. Exp
Bitidningen 11/12 2012
MÖTEN OCH KURSER
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Göteborg & Bohusläns Distrikt Informationsträff med SBR, Marita Delvert, Peder Lilja och
Annika Brohammar. På 2 platser inom distriktet
med samma innehåll. Dels södra delen, 14 nov
kl 18 på Kvarnkullen, Kvarngatan 8, Kungälv.
Kontakt Eva Karlsson. Norra delen22 nov kl 18
på Hensbacka herrgård söder om Munkedal.
Kontakt Magnus Samuelsson 070-3631281
[email protected] Fika till
självkostnadspris. Sammarrangemang med
Studieförbundet Vuxenskolan.
Föreningar
Grannföreningar är välkomna
Bjäre Bf Årsmöte on 21 nov kl 19 i
nya Föreningsstugan i Rosenhult, intill
föreningsbigården. Medtag honung till bedömning. OBS! Ta med nya/egna bedömningskortet i Bitidningens okt-nr. Årsrapporten skall
till Kjell senast 31 okt. Gåva till alla de som
lämnar årsrappor, nytta till kommande säsong.
Ev avsägelser till valberedningen senast 6 nov.
Bodens Bf Årsmöte 14 nov kl 18 i Svartbygården (fd skolan i N:a Svartbyn). Presentation
av idéer för BBF verksamhet kommande år.
Medför gärna egna förslag. Kort föredrag. Fika.
Borås Bf Årsmöte 8 nov kl 19 i café 9:an i
Gånghester!
Ervalla med omnejd Bf Årsmöte sö 18 nov
kl 15 i Ervalla Hembygdsgård. Lämna eller
skicka årsrapporten till sekr. Helgen 24-25 nov.
kl 11-17 deltar föreningen i Julmarknaden i
Frövifors Pappersbruks Museum.
Finspångsortens Bf Årsmöte on 14 nov kl
18.30 i Torstorps IF föreningslokal i Najenlunden. Samåkning från parkeringen vid Majelden
17.45
Grännaortens Bf Årsmöte to 1 nov kl 19 i
Borgmästargården, Grennaskolan. Ta med
honungsburk för bedömning.
Grästorps Bf Årsmöte ti 20 nov kl 19 i Pingstkyrkan. Medtag årsrapport och honungsprov.
Göinge Bf Årsmöte må 19 nov kl 18.30. Nedanbäcks. Mer information och kallelse kommer
i Göingedraget.
Göteborgs Bf Årsmöte 15 nov kl 19 i Gunilse
ga småskola. Ta med honungsburk samt
honungsbedömningskort och frankerat kuvert.
Hagshults Bf Årsmöte 9 nov kl 19 i Hagshults sockenstuga. Servering, lotteri. Medtag
årsrapport.
Hemsjöortens Bf Årsmöte 16 nov kl 19 i
Tobis lokaler, Kyrkhult. Kaffe. Honungsprover
lämnas till Uno.
Himle Bf Årsmöte i Himle Bygdegård on 14
nov kl 19. Oxalsyra utdelas, medtag burk.
Föreningen bjuder på fika.
Hisingens Bf Årsmöte må 12 nov kl 19-21
på kyrkbyhemmet (Bylagsgatan 3). Gratis fika.
Efter mötet honungsbedömning.
Högsbyortens Bf Årsmöte sö 18 nov kl 14,
Vuxenskolan Högsby. Honungsbedömning,
kaffeservering mm. Tag med honungsburk
för bedömning. Glöm ej att snarast skicka in
årsrapporten till Ronnie Niesel, Gesällvägen 1,
579 32 Högsby.
Kalmarbygdens Biodlare Honungsbedöm-
Bitidningen 11/12 2012
Almanackan
Manus till Almanackan
TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt
och föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss. Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna
på denna sida. De är ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages och skriv i detta bara den text som skall
stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla textfilen för er förenings namn
+ månadens namn, t ex ”Tumba bf maj.doc”. Bifoga textfilen till ett mail till
redaktören: [email protected] Det går naturligtvis också att skicka
mötestexten med ett vanligt brev.
Tack för ditt tillmötesgående!
ning lö 24 nov. Lämna honungsburk och
bedömningskort i klubbhuset senast fre 23 nov.
Årsmöte sö 25 nov 13.30, Gula villan, Skälby
gård. Smörgåstårta och fika. Alla medlemmar
välkomna. Alastair Creelman, ordförande, 0480
30134. Hemsida: http://kalmarbi.blogspot.com
Katrineholmsortens Bf Årsmöte 13 nov kl 18
i Studiefrämjandets lokaler.
Kungsbackatraktens Bf Årsmöte 24 nov kl 14
i ABF:s lokaler, Verkstadsgatan 14 Kungsbacka. Dragning i Kuplotteriet.
Landskrona Kävlinge Bf Årsmöte lö 17 nov
kl 10 i fiskestugan i Häljarp. Lämna honung
för bedömning samt årsrapporten. Glöm ej
honungsbedömningskortet.
Lidköpings Bf Frågesport to 8 nov kl 18 i
Kaffekvarnen. Roland Eriksson. Kaffe och bulle
20 kr. Årsmöte to 15 nov kl 18 i Kaffekvarnen.
Verksamhetsåret i bilder. Utdelning av pris
för bästa honung. Föreningen bjuder på kaffe
och smörgåstårta. Grötfest to 6 dec kl 18 i
Kaffekvarnen. Föreningen bjuder på kaffe med
glögg och gröt. Div muntrationer.
Lindomeortens Bf Årsmöte ti 6 nov kl18.30
i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7
Kållered.
Ljungbyortens Bf Årsmöte to 15 nov kl 19
på Brunnsgården. Fika, lotteri, vår drottningodlingsfilm.
Lunds Biodlare Årsmöte 20 nov kl 19 på
Lineros Fritidsgård. Olof Laurin presenterar
hur han gör sina avläggare.
Malmöortens Bf Årsmöte sö 18 nov kl 14
på Wowragården, Klågerupsvägen 475,
212 36 Malmö. Prisutdelning från honungsbedömningen. Utlottning av 2 st. drottningar på
alla inlämnade årsrapporter. Skicka din rapport
till Per Andersson, Rudbecksg. 53, 216 22
Limhamn, eller tel. 040-150332, eller e-post
[email protected] Fören. bjuder på fikat.
Lars Ramklint visar bildspel ”Ett år i bigården”
Mölnlycke Bf Årsmöte lö 24 nov 14 i Kulturhuset, Biblioteksg 2 i Mölnlycke. Pendelparkering vid järnvägs/bussterminal alt. vid
Hulebäcksgymnasiet. Föredrag: Jens Larsen
om robust avläggarbildning.
Ringsjöortens Bf Årsmöte to 8 nov kl 19 i
Lyby församlingshem. Ulf Westberg om de
senaste erfarenheterna rörande varroabehandling. Fika.
Södra Vätterbygdens Bf Årsmöte sö 18 nov
kl 15 i huvudbyggnaden i Brunstorp.
Sollentuna Bf Årsmöte. Honungsbedömning
ti 30 okt på Fridshyddevägen 17 i Häggvik.
Parkering finns på Häggviksskolans gård. Fika
till självkostnad.
Sundbybergs och Spångaortens Bf Årsmöte 28 nov kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden
3C i Sundbyberg. Lotteri med vinster till alla.
www.sundbybergsbf.se
Söderåsens Bf Årsmöte ti 6 nov på Biblioteket i Stenestad. Julmarknad i Perslund i
November.
Tranås Bf Årsmöte 17 nov kl 16 i Villa Ekliden. Föranmälan senast 9 nov.
Uddevallaneidens Bf Årsmöte to 8 nov kl 19
i Södertullsgården, Asplundsg. 36. Kaffe med
dopp 20 kr. Luciafest to 13 dec i Södertullsgården. Utlottning av 2 st mollödrottningar bland
dem som lämnat in årsrapporten senast 31 okt.
Varaortens Bf Årsmöte sö 18 nov kl 14 på
Vara Folkhögskola. Utlottning av drottningar,
kaffe. Honungsprov o årsrapport lämnas till Hilbert A, Lars-Olof E eller May H senast 11 nov.
Vikbolandets Bf Årsmöte fr 23 nov kl 18 på
Stegborgsgården, http://www.stegeborgsgarden.nu OBS platsen. Enkel jultallrik. Hemlig
gäst. Medlemmar betalar 100 kr för maten,
icke medlemmar 225 kr. Anmäl till trivselkommittén ang mat, [email protected], tel
0125-50579 Bindande anmälan senast 11 nov.
Västerås Bf Årsmöte To 15 nov kl 18.30 i Studiefrämjandes lokal Pilgatan 8, Västerås.
Kaffe, utlottning av drottningar mm.
Västra Frölunda Bf Årsmöte 22 nov kl 18
i Sjöbergen. Anmälan till ordf P O Hansson
031-244215.
Örebro Bf Årsmöte to 29 nov kl 18 på Olaus
Petriskolan.
Örkelljungas Bf Årsmöte 22 nov kl 19 i Centrumhuset.
Östra Sörmlands Bf Årsmöte on 14 nov kl.19
på Solberga.
Vi minns
Sven Svensson
Trollhättans Bf
29
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP
Tel: 0142-482000 Fax: 0142-82859
Förbundssekreterare:
Jonas Eriksson, 0142-482001
E-post: [email protected]
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0142-482002
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Irebro, 0142-482003
E-post: [email protected]
Etikettbeställningar, registrering medlemmar
Marianne Johansson, 0142-482004
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00.
Lunchstängt 12.00 - 13.00.
BIHÄLSOKONSULENT
Preben Kristiansen. Tel 0142-482007.
E-post: [email protected]
UTVECKLINGSKONSULENT
Peder Lilja, 0142-482005
E-post: [email protected]
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.
Låneböcker beställs genom ditt lokala
bibliotek.
REDAKTÖR
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0142-482006, 0582-611682.
E-post: [email protected]
SBR STYRELSE
Prenumeration på BITIDNINGEN
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 500:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redak­tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till BITIDNINGEN
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
AVELSPROJEKT
Janne Mårtensson. Tel 0735-233125.
E-post: [email protected]
WEBANSVARIG
Lotta Fabricius-Kristiansen, 0707-352858
E-post: [email protected]
MODERATOR SBR:S FORUM
Mats Jedmo, 0705-633418
E-post: [email protected]
Förbundsordförande
Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 STOCKHOLM
Tel. 0142-482008.
E-post: [email protected]
Vice förbundsordförande
Sture Käll, Målskog,
56391 GRÄNNA. Tel 073-8345016.
E-post: [email protected]
Styrelseledamot: Olle Boman,
Måsgatan 7, 93231 Skelleftehamn
Tel 070-2482168.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Annika BrohammerLönngren, Källegren 220, 45192 Uddevalla.
070-1769802.
[email protected]
Styrelseledamot: Lars Hellander,
Gustav III:s väg 80, 16837 Bromma.
Tel 070-2163390.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Ingmar Wahlström,
Östra Karsbo 502, 37045 Fågelmara.
Tel 070-9929330.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Hanne Uddling,
Vansö Rosenborg, 64592 Strängnäs.
Tel 073-3341418
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Rasudin Becirbegovic,
Prästgårdsliden 4 A, 59542 Mjölby.
Tel 070-4684336.
E-post: [email protected]
Annonstaxa
KOMMERSIELLA ANNONSER
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0142-482006, 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,
eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,
eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,
4-färg 3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,
4-färg 1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det
kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet
lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder
med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn
taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.
30
RADANNONSER
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3
orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser
är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid
så att annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)
- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med
annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.
Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet
kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning
kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad
text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra
ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om
denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer
med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
Bitidningen 11/12 2012
Innehåll 2012 i Bitidningen
Sidangivelserna börjar med sidnumret varefter följer tidningsnumret, t ex 2-1/2, sid 2 i nr 1/2. 3-11 betyder sid 3 i nr 11
Information om och utveckling av biodlingen
Almedalen – demokratisk mötesplats...................... 6-11/12
Bihusesyn 2012........................................................ Bilaga-5
Bin i stan – en nygammal idé........................................... 5-4
Biodlarkonferens i Skövde.......................................... 28-1/2
Biodlarna värnar om sina bin!.......................................... 5-5
Bitillsynen koncentreras till sju län.............................. 5-7/8
Blommor och bin lyfter landsbygden-konferens.......... 5-1/2
En framgångshistoria......................................................16-4
EU-stödet via Jordbruksverket.......................................10-4
Följ reglerna – bäst för alla!...........................................5-10
Har du koll på reglerna för ekologisk biodling?............... 5-6
Hållbar utveckling för svensk binäring...........................16-6
Informationsbigården Biboet..........................................22-9
LEADER-projekt Bisysslor..............................................19-9
London Honey Show 2011................................................ 5-3
Mer Bin............................................................................33-3
Sigillbiodling genom SBR............................................ 23-7/8
Ungdomar med framtidstro........................................ 16-7/8
Praktisk biskötsel och forskning
Aktiv ergonomi för biodlare........................... Bilaga-1/2
Avläggare från de bästa...........................................14-5
Besvärliga talgoxar på Gotland.............................. 8-1/2
Det nordiska biet räddar nordiska forskare?....... 29-1/2
Du vill slippa svärmar..............................................16-5
En kupas vikt under två växtsäsonger.....................23-3
Grattis till doktorstiteln Barbara Locke!............ 8-11/12
Ha koll på bina..........................................................18-4
Hur jag gör mer bin............................... 17-3, 12-5, 12-6
I bigården........................... 8-3, 6-4, 6-5, 6-6, 6-7/8, 6-9
Kardborreband för bin.......................................... 13-7/8
Kognition hos honungsbin.................................... 12-1/2
Temperaturen i en bikupa........................................12-4
Verksamhet med bin vid SLU 2011...........................12-9
Veterinärt examensarbete om bin...........................16-3
Övervintring av småsamhällen................................26-3
Biprodukter och binas nytta
Framtidens kockar håller honungen högt..............10-10
Jag håller mig själv och bina friska..........................28-3
Propolis hindrar cancertillväxt...............................28-10
Avelsarbete
Buckfastparning på Dartmoor....................................35-5
Drottningodling/Avel.32-3, 38-5., 40-5, 10-6, 24-7/8, 26-11/12
Nordbiprojektet stretar på.........................................34-5
SBR:s parningsstationer............................................40-5
Svensk Biavel..................................................39-5, 23-10
Bisjukdomar, parasiter och förgiftningar
Apistan godkänt som receptfritt preparat................... 34-1/2
Bihälsa....................................15-3, 17-4, 33-5, 18-6, 15-7/8
Biodlingen och ”bidöden”..................................18-11/12
Effekter av behandling med Apistan........................14-3
Förebygg bisjukdomar - byt vax i yngelrummet..... 12-11/12
Neonikotinoider – välsignelse eller hot.................. 21-11/12
Nosemakurs i Värnamo.................................................23-10
Om bin, bidöd och dess orsaker......................................20-3
RNAi och virusbehandling i bin.....................................12-10
Rapport från GMO-gruppen............................... 35-1/2, 27-4
Trakékvalster och hälsoinventering.........................8-10
Virus och bin.............................................................11-3
Frågor och Tips
Bikupetak.................................................................41-5
Bra honungs- och pollenväxter................................14-4
Drottningodling i skattlådan................................ 25-7/8
Enkel beredning av vinterfoder..................................9-9
Min köpta honung jäser............................................11-4
Recept
Lägg rabarber på honungen.....................................13-6
Med smak av honung..................................................10-9
Mycket skinka, korv och köttbullar har det blivit....10-1/2
Bitidningen 11/12 2012
Från andra länder
Biodlare i hemlandet Colombia................................... 20-7/8
Biodlare i Sverige och Portugal................................... 16-1/2
Biodling i Argentina.........................................................20-4
Biodling i Vietnam................................................... 15-11/12
Biodlingen i Danmark....................................................24-10
Från Kina och biforskingsinstitutet i Peking............... 14-1/2
Honungsön......................................................................6-10
Hos drottningodlare i Argentina......................................18-3
Infobigård skänkt av biredskapsaffär......................... 22-7/8
Länsstyrelse organiserade biodlarresa till Tyskland.. 10-7/8
Övrigt
Antibiotikan hos HF ett mysterium.................................19-4
Beställning av SBR-etiketter................................ 25-4, 27-9
Biodlare använde förbjudna läkemedel..........................25-9
Biodlare och besöksnäring lika med sant.....................19-10
Ebba Grön........................................................................25-9
En händelse under ett grymt och vidrigt krig.................25-9
Ett par gamla handskar........................................... 14-11/12
Historiskt depåmöte i Mjölby..........................................36-5
Billigare prenumeration på bitidningar.................. 25-11/12
Egna EAN-koder..............................................................26-4
Fakta om QR-koder.............................................. 21-7/8
Josef Starks stipendiefond................................... 33-1/2
Mäta tillståndet hos bin och jämföra på EU-nivå...26-10
Ny locketikett till SBR-etiketten..............................24-6
Nya tider för anrikt företag......................................14-6
Pilotprojekt för övervakningssystem för biförluster..5-9
Skälderhus biredskap 125 år!.............................. 14-7/8
Svärmhämtningsäventyr i föreningen.................. 17-7/8
The Body Shop gör en insats för världens bin...... 27-1/2
Världens biodlare behöver varandra.................... 25-1/2
Föreningar, distrikt och förbund
Allan biodlare i Norrbotten...........................................22-10
Almanackan.............. 38-1/2, 37-3, 29-4, 45-5, 29-6, 29-7/8,
............................................................ 29-9, 29-10, 29-11/12
Bibutiken...............40-1/2, 40-3, 32-4, 32-9, 32-10, 32-11/12
Biodlingskommittén.. 32-3, 38-5, 40-5, 10-6, 24-7/8, 26-11/12
Bjäre Bf...........................................................................17-9
Burseryds Bf...................................................................27-3
Brev till redaktionen.....35-3, 41-5, 28-6, 28-7/8, 28-9, 28-10
Det gungar och surrar i toppen.......................................31-3
Folkare Bf........................................................................21-9
Grännaortens Bf.................................................... 18-9, 20-9
Hej!… Peder Lilja, ny utvecklingskonsulent....................30-3
Honungsbedömningskort..............................................17-10
Ledaren......3-1/2, 3-3, 3-4, 3-5, 3-6, 3-7/8, 3-9, 3-10, 3-11/12
Ljusdalsortens Bf............................................................18-9
Medlemsfokus.................................................................34-3
Nordmaling-Bjurholm Bf................................................19-9
Norrbottens drottningodlarklubb...................................24-9
Personalgruppen............................................................21-6
Riksförbundsmötet 2012........................... 5-5, 10-5, 5-11/12
Riksförbundsmötet 2013......................................... 27-11/12
Ringsjöortens Bf..............................................................22-9
SBR-konferens i samtal om framtiden................... 10-11/12
SBR:s förtjänsttecken................................................. 35-1/2
SBR:s statistik.................................................................42-5
SBR:s styrelse 2012........................................................20-6
SBR:s valberedning............................36-1/2, 36-3, 27-11/12
Södra Inlands Bf..............................................................20-9
UK-spalten, Utvecklingskonsulentens spalt.................27-10
Vena Hultsfred Bf............................................................21-9
Vi minns..................... 38-1/2, 37-3, 29-4, 44-5, 29-6, 29-7/8,
............................................................ 29-9, 29-10, 29-11/12
Vi minns Birger Johansson......................................... 28-7/8
Vi minns Ulf Gröhn..........................................................34-3
Vimmerby Bf....................................................................20-9
Visingsöbiodlarna............................................................18-9
Årsrapport över min biodling........................................15-10
Örebro Bf.........................................................................24-9
31
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort: Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Erbjudande från BiButiken:
Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0142-482000.
• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.
Julpaket 2012
– Nyttiga växter, Smak av honung och Biodlings-pin
Julpaketspriset gäller fr o m 1 november till 18 december 2012.
599:-
Nyttiga växter för
människor och bin
Medlemspris
för ett paket
Ordinarie pris:
724 kr/st
Med smak av honung
Här bjuder honungsentusiasten Marita
Delvert på sina bästa middagsrecept, provlagade av elever på Dackeskolan i Mjölby.
Läs, laga och njut av honungsdoftande trerätters middagar. Allt med honung, som
ger rätten en guldkant!
Här beskrivs utförligt i ord och vackra bilder, 101 vilda nordiska träd, buskar och
örter – alla viktiga biväxter.
För text och foto står journalisten och
fotografen Roar Ree Kirkevold och Trond
Gjessing. Boken är översatt och anpassad
till svenska förhållanden av naturjournalisten Carl Otto Mattsson.
Pins med
honungsburk
HONUNG
Trevlig pin att fästa på
rockslaget.
1 st per julpaket.
Med smak av
32
Bitidningen 11/12 2012