Transcript Bin i trädgård och stad - Sveriges Biodlares Riksförbund

Bitidningen
Nr 10
Oktober 2010
Bin i trädgård och stad
Plats för ny bigård • Parningslåda
Årsrapport och honungsbedömning • TBH
Bitidningen 10 2010
1
2
Bitidningen 10 2010
Ledaren
Alltid under luppen – så ska det vara
Jag är stolt över att vara biodlare och förtroendevald inom SBR. Men allra stoltast är jag över alla
goda insatser som görs av biodlarkollegor runt om i landet.
Krister Linnell
Styrelseledamot
[email protected]
Visst finns det händelser som är mindre bra och som vi kan lära oss av, men i det stora hela
kan vi alla känna oss stolta över att vara i en viktig och betydelsefull framtidsbransch. En klart
bidragande orsak till min känsla är organisationens förmåga att möta framtidens allt mer kvalificerade krav på bredare kunskap och samarbete. Ett bra exempel på detta är förbundsstyrelsens
öppna och ärliga inställning om ökad samverkan med andra aktörer på marknaden samt förmågan att leverera resultat.
En annan sak jag vill beröra är alla de telefonsamtal jag får från besvikna och ledsna biodlare som blivit bestulna på bisamhällen och i vissa fall även biredskap. Problemet är inte nytt men
verkar ha en tendens att öka. Tillgreppen sker över hela landet och i år med en viss koncentration till Småland och Huddingetrakten. Det råder ingen som helst tvekan om att det är bikunniga personer som utför dessa gärningar. Vittnesuppgifter styrker detta. Jag önskar hjälp från övriga seriösa biodlare att höra av er till mig då det kommit till er kännedom att brott förövats. Av
detta skall vi försöka göra en sammanställning och skriva om i Bitidningen. Jag vill också att vi
tillsammans hjälps åt att finna på idéer till hur vi kan försvåra dessa brott.
En stark och framtidsorienterad organisation behöver alla goda medlemmar på samtliga nivåer, som utöver sina vardagliga sysselsättningar, kan ge möjlighet att hjälpa andra till framgång.
Men detta kräver att vi alla hjälps åt att få fram dessa goda krafter och stödja och förstå deras
arbete. Det krävs också att vi alla finner oss i de demokratiska spelregler som gäller i organisationsarbetet och accepterar fattade beslut. Så med en mix av avancerad forskning och praktisk
sakkunskap blandat med medmänsklighet kommer vi att nå väldigt långt.
Ensamma är vi svaga men tillsammans är vi starka!
Årgång 109
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0582-611682, 0735-233126
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 31.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgiv­nings­dagen.
Tryck: V-TAB Vimmerby AB
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 10 2010
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 Listerby.
Telefon: 0457-30489, 0735-233130.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på
principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 31.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
Mer Bin – arbetet är igång
5
Bin i trädgård
6
Etablera en ny bigård
8
TBH i Skåne
OKTOBER 2010
10
Parningslåda för fyra drottningar 12
Kupa för stadspollinering
14
En gammal bild
15
Bihälsa
16
Sorthonung
18
Kakhonung
19
Hur smakar en stad!
20
Den värmande soppan
21
Ett år i biodlingens tjänst
22
Giftig nektar
23
Medlemsfokus, Blanketter
24
Marknaden, Almanackan
29
Nästa nummer (11/12-10 – nov/dec-nr)
utkommer i slutet av oktober.
Manusstopp: 1 oktober.
Numret därpå (1/2-11) i slutet av dec.
Manusstopp: 1 december.
8
10
Omslagsbilden:
Bin kan med
fördela hållas i
villaträdgårdar
och andra lämpliga platser också i
städer och samhällen. Foto: Erik
Österlund
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märktes blå i år.
4
12
Bitidningen 10 2010
Mer Bin!
Arbetet är igång
I BT 7/8 finns en översiktlig
presentation av arbetet för
att få en tillväxt av antalet
bisamhällen i landet. Från
arbetet inom de olika områdena kan följande rapporteras.
1. Mobilisering av organisationen:
Ett antal ansökningar om stöd från det
Nationella Programmet till olika insatser
inom initiativet Mer Bin har skickats in
till Jordbruksverket. Besked om detta beräknas komma i oktober.
Stig Hansson och Krister Linnell från
SBR:s förbundsstyrelse har utsetts till ledamöter i den styrgrupp, som skall samordna arbetet tillsammans med undertecknad.
Distrikt och föreningar är välkomna
att boka in oss för Mer Bin-träffar framöver.
Kontakta undertecknad, Stig Hansson eller Krister Linnell så hittar vi ett
datum.
Västerviksföreningen har redan tagit
initiativ till en träff med distrikten i Norra
och Södra Kalmar län samt Östergötland,
som genomfördes den 28 sept. En förberedande upptaktsträff hölls redan den 22
augusti vid Biodlingens Dag i Västervik.
Den 30:e oktober genomförs en infoträff i Skåne-distriktets regi.
2. Produktion av bisamhällen.
Ett mått på antalet gjorda avläggare får vi
via årsrapporten i BT, som i år är enklare
än någonsin. Det blir spännande att följa
hur antalet nybildade avläggare utvecklas.
Målet är 30 000 nya samhällen/år. Har vi
nått detta redan i år?
3. Minska vinterförlusterna.
Bihälsokonsulentens artiklar med goda
råd inför invintringen hoppas jag att alla
noga läst och tagit till sig redan vid årets
invintring. Att minska vinterförlusterna
är ett mycket effektivt sätt att öka antalet
samhällen, kanske det allra effektivaste.
Dessutom motsvarar det åtskilliga sparade
tusenlappar i värde.
4. Avelsarbetet.
Svensk Biavel AB:s styrelse informerades den 27 augusti av undertecknad och
var positiva till att medverka med information inom området Avelsarbete. Resultatet kommer bl.a. i form av artiklar i
Bitidningen framöver.
5. Projekt.
Ett projektupplägg för ett EU-projekt är
Bitidningen 10 2010
framtaget, som en möjlig väg att gå om
en förening, ett distrikt eller en region
vill driva ett större arbete med hjälp av
EU-stöd.
Samarbete med andra aktörer är att
rekommendera för genomförandet. Administration och finansiering är viktiga
delar att få hjälp med för oss inom biodlingen, som huvudsakligen litar till ideella krafter.
Med vänliga hälsningar
Janne Mårtensson, SBR
10 goda råd till biodlarna
1. Ha så många samhällen, som du
hinner sköta med omsorg.
2. Gör minst en avläggare under
2010.
3. Odla drottningar och byt till unga
drottningar. 4. Bekämpa varroan noggrant i god
tid.
5. Kontrollera resultatet av
bekämpningen.
6. Ta bort sjuka och svaga samhällen.
7. Se och lär av de bästa invintrarna
i föreningen.
8. Hjälp varandra (= de lyckosamma
bistår med råd och dåd).
9. Invintra starka samhällen.
10. Utfodra med minst 15 kg foder.
5
Bin i trädgård
Kristina Bäckström
Ett par meter från
bikuporna hoppar
grannungarna studsmatta.
Grannfrun på andra
sidan har svår biskräck.
Ändå går det alldeles utmärkt att ha bin i
trädgården.
F
olk brukar ta sig för pannan.
Kan man ha bin mitt i ett tätbebyggt villaområde?
Visst går det, det är min egen
biodling i Tumba bevis för. Grannfrun i huset på ena sidan fick en
hel bikupa över sig när hon var
liten. Hon har verkligt svår biskräck, så svår att hon skulle köra
av vägen om något flygfä skulle
surra runt i bilen.
På andra sidan bor en familj
Här bor mina villabin i gammaldags bihus. En klätterros ger skydd mot gassande sol. I bakgrunden syns grannbarnens studsmatta.
med tre små flickor som älskar att hoppa
på studsmattan intill tomtgränsen. Ändå
har vi grannsämjan i behåll och hemligheten är, som jag ser det, främst att grannarna är med på saken från början.
Det finns inga kommunala tillstånd
att söka för att ha bin i sin trädgård och
inga skarpa regler. Det som kan hända är
att en missnöjd granne anmäler till kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör
om de tycker att bina är en olägenhet.
Jag började med att gå runt till alla
grannar och diskutera mina planer. Efter
att jag förklarat noga att bin inte beter sig
som getingar var de alla positiva och grannen med biskräck och jag kom överens
Det finns en hel damm att dricka friskt vatten ur. Ändå föredrar bina oftast det slafsiga
vattnet i en nergrävd parabol längre bort
eller vatten som blivit stående i en jordfylld
blomkruka.
6
Bitidningen 10 2010
Goda råd för trädgårdsbiodlare
Kom överens: Prata igenom med de närmaste grannarna innan du
skaffar bin. Ofta får man börja med att berätta hur bin fungerar för
att de ska känna sig trygga. De flesta tror att getingar och bin beter sig
lika illa.
Varna för rensningsflykt: Grannens vita bil eller nytvättade lakan
kan råka illa ut när bina rusar ut och är nödiga första gången på våren.
Om du inte kan rikta bikuporna så att de flyger åt annat håll bör du
förvarna.
Ha snälla bin: Lyssna på dina bin. Om de höjer rösten eller blir stingsliga ska du vara beredd att byta ut drottningen på en gång. Tänk på att
en smått irriterad klunga bin på våren blir huliganer till hösten. Det
är bra att ha en utbigård dit du snabbt kan flytta bin som inte sköter
sig och ta hem dem igen när bytet är gjort.
Tänk på riktningen: Vänd flustret så att bina flyger ut mot din tomt.
Du kan också ställa dem framför en häck, ett plank eller något annat
högt så att bina tvingas flyga uppåt när de lämnar kupan.
Vakta på svärmar: Om dina bin sätter sig i grannens skorsten och
kladdar ner med honung är det inte lätt att bli förlåten. Gör avläggare
tidigt och överväg gärna att vingklippa drottningarna.
Vårda i rätt tid: Anpassa tiden för biskötsel efter grannarna. Att öppna
kuptaket på vid gavel, pustandes rök överallt, passar inte när de har
utelunch på verandan. Omfattande ingrepp som att skatta ramar som
borstas rena eller att leta efter en elak drottning görs helst i ottan.
om att bikuporna skulle stå så långt från
hennes tomt som möjligt. Jag erbjöd mig
att hjälpa till att ta ner getingbon vid behov
och vi kom överens om att stämma av ibland så att hon kunde känna sig trygg. Om
biskräcken blev för stor skulle jag flytta kuporna, det tummade vi på.
Nu har det gått fyra år. Jag har jobbat
mycket med att ta bort bidrottningar som
haft fel temperament och vänt bikuporna
så att alla bin flyger ut in mot min egen
tomt. Här känns det bra att ha fem kupor,
inte mer. Det blir lagom mycket surr och
ser inte ut som en honungsindustri. Jag
hinner med att vakta på svärmar och risken för gula fläckar på grannens tvätt blir
minimal.
Och ingen har klagat en enda gång,
inte ens den dam längre ner på gatan som
klev barfota i klövern på gräsmattan och
fick ett stick i foten.
De enda kommentarerna jag fått är
att folk ser bipysslet som mysigt och att
Bitidningen 10 2010
Vattna bina hemma: Det går inte att styra helt var dina bin dricker
men du bör erbjuda vatten hemma så att de inte bara har grannens
fågelbad att tillgå. Om grannen har pool får man jobba extra för att
hålla dem därifrån, de verkar älska det klordoftande vattnet. Pröva att
vända kuporna med baksidorna mot poolen och bjud på småsunkigt
stillastående vatten i grus, mossa eller blöt blomjord. Fråga mig inte
varför men de verkar gilla det bättre än friskt, porlande vatten.
Erbjud getinghjälp: Med bität dräkt kan du plocka ner irriterande
getingbon. Vänta till kvällen när alla getingar är hemma. Sätt igen ingångshålet med en bomullstuss indränkt med Radar innan du skär
ner boet. Getingboet kan eldas upp eller läggas i frysen.
Muta med honung: Det ska löna sig att vara granne till en biodlare. Ge
bort en burk honung varje år och var inte sen att ge bina äran om grannen fått extra stora hallon eller runda, fina äpplen i sin trädgård.
kuporna är fina. Den birädda grannfrun
har inte ens sett ett bi i sin trädgård, fast
hon letat.
Kanske har jag haft makterna med
mig. Varje höst går jag med en burk honung till varje hus intill vårt, som en liten
offergåva så att de ska fortsätta vara det.
7
Etablera en ny bigård
Anders Berg
Var skall jag placera mina
bihus? Den frågan måste
vara väl genomtänkt! Rätt
uppställningsplats för bisamhällena är viktigt. Jag skall
försöka utifrån min erfarenhet av biodling försöka svara
på frågeställningen.
H
ar man möjlighet att välja plats så
väljer man en där kuporna står något
vindskyddade. Bina tycker inte om blåst
och även för biodlaren är det irriterande
när slöjan blåser av den ena gången efter
den andra.
Vind
Stark blåst kan dessutom medföra mycket
stora förluster av flygbin. I synnerhet på
våren, då bisamhällenas bistyrka ännu är
liten och varje bi behövs för att värma ynglet. Det kan i värsta fall medföra sådana
förluster, att honungsskörden äventyras.
Bihusen bör stå så, att det närmaste
området runt dem inte utnyttjas för annat
ändamål. Idealet kan vara en plats i närheten av en fruktträdgård, invid ett skogsbryn
eller i anslutning till ett vildmarksområde,
där bisamhällena får stå ostörda.
Väg
Ett annat krav är att det finns bilväg fram.
Det håller inte i längden att gå långa sträckor med honungsfyllda skattlådor.
Villa
Anläggs bigården i ett villaområde skall
den placeras så att binas flygstråk så mycket som möjligt går över den egna tomten.
Man kan avskärma bigården med höga
häckar, buskar och träd, som tvingar bina
upp i höjden. Vissa biodlare föredrar ett 2
m högt plank. Smak och tycke är olika!
8
Halvskugga
En annan sak man bör tänka på är att man
placerar kuporna så att de under varma
sommardagar får lite skugga under eftermiddagen. Bina lider mycket under extrema värmeböljor om de är placerade så att
solen ligger på hela eftermiddagen. Stark
solhetta hela dagar, under en längre period, resulterar ofta i att bina svärmar mera.
Dessutom får bina extra arbete att hålla
nere temperaturen i kupan. Bisamhällena
får heller aldrig placeras så att solen aldrig
når kuporna. Allt för beskuggade kupor resulterar ofta i en sämre vårutveckling. Fler
bin behöver då sysselsättas med att hålla
temperaturbalansen rätt i ynglet.
Min erfarenhet är att yngelsjukdomar
som kalkyngel ökar om bisamhällena står
allt för skuggade och speciellt om de är
placerade i sänkor i terrängen, där risk för
anhopning av kalluft föreligger.
Oregelbundet
Jag har alltid tyckt om att placera kuporna
i en lång rad. Är kuporna likadana blir det
mycket felflygningar. De yttersta kuporna i
raden blir överbefolkade, under det att de
som står i mitten blir avfolkade. Detta har
jag eliminerat genom att plantera några
enstaka småbuskar och låga träd framför
kuporna samt att jag har målat flustren i
olika färger.
Att ha olika färger på kuporna underlättar binas orientering. Bina har ett från
människornas avvikande färgseende. Det
måste man vid färgvalet ta hänsyn härtill.
Som flusterfärger nyttjar jag färgerna gult,
rött och vitt. Det är inget fel om man skiftar färgerna på hela framsidan.
Jag rekommenderar dock en gruppuppställning av kuporna, exempelvis tre
kupor i varje grupp. Man förskjuter grupperna något, så att en grupp drar man tillbaka någon meter, och nästa flyttar man
fram någon meter. Man kan även ge grupperna olika inflygningsriktningar.
Vatten
Bina har stort vattenbehov. I min biodling
får bina sköta detta själva. Jag är medveten
att man besparar bina långa flygningar, i
dåligt väder, för att hämta det nödvändiga
vattnet om man i bigården har en vattenanordning. Många biodlare har vattenhoar med mossa så man inte dränker bina.
Vissa biodlare har en trätunna med kran
och låter vatten droppa ner på en snedBitidningen 10 2010
En av mina bigårdar. Bigården är i mitt tycke idealiskt placerad. Den är högt belägen, vindskyddad med träd på alla sidor. Delar av
dagen är bigården i skugga. Det finns bilväg fram (ej synlig på bilden). Intressant är att jag aldrig haft kalkyngel i denna bigåd. Kan den
höga relativt fuktfria placeringen ha betydelse? Bigården har funnits på platsen sedan 1994. Foto: Anders Berg.
ställd bräda med lister i sicksack. Är jag
hemma brukar jag under våren, vid dåligt
väder, ge bina lite vatten i foderkoppen.
Vattenbrist hos bina på våren kan leda till
majsjuka i bisamhällena!
bina sköts som bäst, kan ett samhälle lätt
utsättas för skada eller annat missöde. Då
har man det andra samhället för att rätta
till situationen.
Börja med få
Det kan vara svårt att få alla krav uppfyllda.
Strävan bör vara:
• Se till att bisamhällena får skugga
någon del av dagen
Vid anläggandet av en bigård rekommenderas att man börjar med två samhällen.
Bisamhället är en ömtålig vara. Även där
Bitidningen 10 2010
Tänk speciellt på
• Bisamhällena placeras vindskyddat
• Gruppställning av bihus för att
minska felflygning
• Undvik placering av bihus i sänkor i
terrängen
• Luta alla bihus något framåt så att
regnvatten, som eventuellt trängt in
genom flusteröppningen, kan rinna
ut
9
TBH i Skåne
Bengt Ewald, Nordvästra Skånes Bf
Nu när andra året med min
TBH-kupa (TBH = Top Bar
Hive = topplistkupa) är till
ända vill jag redovisa hur det
blev. Se oktobernumret -09
av Bitidningen.
J
ag övervintrade bina på den honung
de samlade förra året. I våras var det
ett starkt och vitalt samhälle som drog in
mycket pollen och snabbt växte i bistyrka.
Efter höstrapsens blomning slungade jag
några fina kakor rapshonung.
Nu gick utvecklingen snabbt och det
fanns massor av bin i kupan. Av alla mina
samhällen producerade det här flest drönare. För att ge mer plats åt bina satte jag
två skattlådor på kupan, och glesade fem
millimeter på två ställen mellan ramarna
10
Bitidningen 10 2010
så att bina skulle kunna ta sig upp i lådorna (se bild). Lådorna fylldes med honung
och drottningen gick inte upp i dem.
Resultatet blev 36 kilo honung, varav
åtta kilo rapshonung och 28 kilo honung
från skattlådorna. Bina har också mycket
honung att övervintra på.
[email protected]
Bitidningen 10 2010
11
Parningslåda för fyra drottningar
Pasaga Ramic
Den här parningslådan
använder sig av dina vanliga
ramar. Lådan har samma
format som dina vanliga
lådor, men är försedd med
spår i innerväggarna så att
en låda kan med hjälp av
utdragbara skiljeväggar delas
in i fyra fack med minst två
ramar var.
E
n stor fördel med den här konstruktionen är att man inte får puckelynglande
parningssamhällen av dem som misslyckas att få fram en äggläggande drottning. De
avdelningar som misslyckas blir ”skattlådor” åt de andra. Den avdelning som får
för mycket bin delar med sig av bin till de
andra. Ramarna används till avläggare.
Den viktigaste delen i konstruktionen
är bottnen, som ska vara 15-20mm hög.
Varje avdelnings bottendel har ett utskuret hål som är 2cm brett och längden 2/3
av avdelningens längd. Varje hål är försett
med en spärrgallerbit från båda håll, dvs
två stycken. Dessa möjliggör kommunikation av bin mellan de olika avdelningarna.
Användningsalternativ 1
Parningslådan kan användas som
1. Fritt stående parningslåda.
2. Topp-parningslåda.
3. Parningshöghus.
1. Fritt stående parningslåda måste
vara utrustad med ytterligare en botten
under den första som är ca 20mm hög.
Denna bottendel behövs för att möjliggöra kommunikation mellan de olika
avdelningarna.
2. Topp-parningslådan sätts högst
upp på ett samhälle från vilket drottningcellerna är framtagna. I nedersta
lådan befinner sig den gamla drottningen, och på den lådan sätts ett spärrgaller. På spärrgallret ställer man en låda
med honung och pollen, och på den
lådan Rasfus parningslåda.
2
3. Ett parningshöghus innebär att
man ställer flera parningslådor på
varandra.
Många biodlare tillverkar liknande parningslådor, med tre eller fyra avdelningar,
men utan botten med spärrgaller. Det är
inte den parningslåda jag beskriver här
och kan inte användas som sådan. Den
här parningslådan kallar jag Rasfus.
12
1
Varje avdelning har också sitt eget fluster
och täckskiva.
3
Bitidningen 10 2010
Användningsalternativ 2
Rasfus parningslåda kan användas på följande sätt
1. Befruktning av drottningar med
hjälp av drottningceller från vilka
drottningar är färdiga att krypa ut, sk
mogna drottningceller.
2. Uppdelning av bisamhällen som har
fått svärmlust.
1. Befruktning av drottningar från
mogna drottningceller sker på samma
sätt som i andra parningslådor. Man fyller parningslådorna på så sätt att varje avdelning får en ram med täckt yngel, och
man sätter in drottningcellen i den. Ram
nr 2 innehåller nektar och pollen, och
man skakar i bin från ramar med yngel.
Parningslådan tas sedan till ett ställe där
drottningarna ska paras.
2. Uppdelning av samhällen som är på
väg att svärma. I varje avdelning sätts en
ram med yngel, drottningcell och en med
mat. Om man kan hitta den gamla drottningen är det bäst att sätta parningslådan
som topp-parningslåda.
Den gamla drottningen sätts längst
ner med några ramar yngel och mat, och
resten med mellanväggar. Om man inte
kan hitta drottningen så gör man uppdelningen, och efter 5-6 dagar kontrollerar
man var drottningen hamnat. Där finns
det ägg. Då kan man hitta henne ganska
lätt och flytta henne längst ner.
Framtagning av
nya bisamhällen
I slutet av den tredje veckan från att man
har satt i gång parningslådan utförs en
kontroll av huruvida drottningarna är
befruktade eller inte. Där de befruktade
drottningarna är, finns nu yngel, oftast
täckt. Varje avdelning kan ses som ett separat bisamhälle med två ramar yngel.
Bitidningen 10 2010
En parningslåda med fyra äggläggande drottningar färdiga att skördas.
Uppdelning av
parningslådan
1. Två-ramars avläggare
Man kan ta ut ramarna med äggläggande drottning och bin från en avdelning,
och sätta dessa i separata lådor som nya
samhällen.
När man har tagit ut ramarna från en
avdelning ska man stänga flustret så att de
resterande bina ansluter sig till de andra
drottningarna. Man bör plocka ut avdelningarnas ramar gradvis och inte alla på
en gång. Dvs om en låda har fyra äggläggande drottningar tömmer man inte tre avdelningar på ramar och drottningar på en
gång utan med lite tidsintervall emellan.
Med rätt vård kan ett litet samhälle
som startas på två ramar så här utvecklas
så pass att det kan invintras. Speciellt om
det sker tidigt på säsongen.
2a. Plocka ut äggläggande
drottningar
Man kan ta en drottning från avdelning
och göra en klassisk avläggare. Flustret
för avdelningen stängs igen. Bina i avdelningen kommer att acceptera drottningen
i grannavdelningen pga kommunikationen
genom bottenspärrgallren. Efter 1-2 dagar
tar man ut skiljeväggen och i dess ställe
sätter man i en ram med mellanvägg. Man
fortsätter så här tills det bara är en drottning kvar i parningslådan.
2b. Resten blir en stark avläggare
Efter att man tagit bort äggläggande drottningar utökar man utrymmet för den
kvarvarande drottningen i parningslådan
genom att dra upp skiljeväggar. Bara det
fluster behålls öppet för den avdelning
som har kvar en äggläggande drottning. De
andra stängs med en bit skumgummi.
Nu har parningslådan 10 ramar varav
6-8 ramar med yngel, och det här är ett
bisamhälle som kommer att invintras
starkt.
30 år med Rasfus
I rasfus parningslåda befruktas oftast tre
drottningar, och lika ofta fyra eller två.
Under min användningstid av Rasfus parningslåda har jag aldrig haft ett sämre resultat än så, och jag har använt den i mer
än 30 år.
Lägre ramformat är oftast lämpligast
för användning som Rasfus parningslåda,
såsom HLS, halv svea, halv norsk och farrar (3/4 langstroth).
[email protected]
13
Kupa för stadspollinering
Dan Hellström
Planeten jorden behöver nu en långsiktig plan på en hållbar utveckling. Vi
måste inse att vi inte kan vara oberoende av naturen och klara av framtidens problem med den nya tekniken
istället för det naturliga ekosystemets
arbete.
D
et kan vara tid för en ny bikupa för att på det sättet förbättra chanserna för att vi ska få ett grönare
samhälle med bättre kvalité av våra frukter, bär och frön.
Målet med mitt arbete har varit att modernisera dagens
bikupor både vad det gäller den estetiska formen men
också utifrån ett hållbart perspektiv. Genom att öka medvetenheten om honungsbiets grundläggande pollineringsarbete kan vi möjligen gynna de ekonomiska, ekologiska
och kulturella aspekterna i vårt samhälle.
Syftet var att skapa en bikupa som tilltalar en bredare
målgrupp som inkluderar både äldre och yngre, män och
kvinnor. Bikupan ska även vara lättillgänglig, funktionell
och kunna ta plats i vår nutida stadsmiljö.
Uppskattade celler som får plats i själva
kupan är cirka 25000, dvs kupan är mer
till för pollinering av vår omgivning och
inte så mycket för honungsproduktion.
Kupan är konstruerad att ha isolering och
klara av vintertemperaturer.
Genom olika designmetoder, intervjuer, observationer och tidigare forskning
inom biodling och dess
effekt på vårt mänskliga
samhälle har jag försökt
arbeta mig fram till en
bikupa som ska främja honungsbiets popularitet och att öka
antalet biodlare.
Designprocessen har
gått till så att jag har använt
mig av ett stort skissunderlag
och byggt ett flertal modeller på
varianter av förslag på en ny bikupa. Delar av materialet har visats
för både biodlare, hobbybiodlare samt
hundratals frågor som har gått till SLU
(Sveriges lantbruks universitet) och SBR
(Sveriges biodlares riksförbund). Genom
detta arbete har jag lyckats få fram en
form som både förbättrar och förenklar
arbetet vid bikupan men också ökar flexi14
biliteten så att man kan hitta nya alternativa platser för bikupans placering i den
urbana miljön.
Förklaringen bakom den rundade utsidan är en estetisk fråga. Jag ville ge kupan
en mjukar och harmonisk upplevelse i
stället för den statiska och hårda kubliknande formen som finns idag, plus att den
ska kännas tilltalande i en stadsmiljö.
Innerformen är rak för att få enklare form på ramarna. De ska vara lätta,
enkla och billiga att göra. Och de ska inte
komplicera slungningen. Tanken är att
man ska kunna lägga två ramar i samma
korg i slungaren. Har man kupor för pollineringens skull och inte producerar så
mycket honung kan man säkert få sin honung slungad av en biodlare med slungutrustning .
Under nästa säsong planeras ett flertal kupor att befolkas för att placeras ut i
olika stadsmiljöer.
[email protected]
Bitidningen 10 2010
En gammal bild
Gitte Malmgren
Min mor Gudrun
är länken mellan
två biodlargenerationer. Hon gillade honung men
det blev aldrig
av med egna bin.
Min mormor och
morfar var biodlare. Det är jag och
min man också.
M
in mormor och morfar hette Ingrid och
Jean Berglind. De bodde
i Pershagen, ett samhälle
strax söder om Södertälje.
De hade en tomt på närmare 3000m2 högst upp
på bergknallen i Pershagen.
Det kallades Bergsbo. De
hade även en hallonodling
för att få in extra pengar, liksom många äppelträd och
bärbuskar. Även en liten
gris och höns fick plats i ett
hörn. Huset byggdes med
egna händer och ekonomin
var nog ansträngd under
många år. Det gällde att få
in kontanter på många olika
sätt. Min mamma Gudrun
berättade att mormors hallon var extra populära och
ansågs extra fina och goda.
Mormor sitter här och
väntar på att en svärm infångad i en halmkupa ska
krypa över i en kupa. Min
mor Gudrun tror bilden
kan vara tagen runt 19391940. När kriget bröt ut
hade man svårt att få tag på
socker eftersom det var ransonerat. Biodlingen uppBitidningen 10 2010
hörde under kriget när sockerransoneringen slog
till. Halmkupan ligger på en trälåda från Svenska
Sockerfabriks Aktiebolaget.
Min far och mor bodde kvar på övervåning-
en i Pershagen när jag föddes innan de lyckades
ordna en egen bostad.
[email protected]
15
Preben Kristiansen
Bihälsokonsulent
Bihälsa
[email protected]
Sedan några år tillbaka har
det i media publicerats ett
stort antal artiklar om bidöd.
Rubrikerna är ofta spektakulära och det talas om katastrof för såväl bina som för
växtligheten.
I
dog under vintern. Varifrån uppgifterna
om förluster i den storleken stammar vet
jag inte, men vad jag har förstått cirkulerar det i media uppgifter om att antalet bisamhällen i Europa har minskat med en
tredjedel varje år de senare åren. Om så
är fallet skulle antalet bisamhällen i år således bara vara ca 20 % av vad som fanns
2006 eller 45 % av vad som fanns 2008.
Kan det verkligen stämma?
Ett av projekten inom COST/COLOSSprojektet (som arbetar med frågeställningarna kring de ökade förlusterna) går ut på
att få en bättre bild av hur stora förlusterna
är. Den enkätundersökning som genomfördes tidigare i år här i Sverige ingår i det
projektet. Av de totalt ca 340 000 samhällen (hos ca 11 800 biodlare), som invintrades 2009 i de 20 europeiska länderna
(inkl. Turkiet) där undersökning genomförts, dog 15 % under vintern 2009/2010.
Antal samhällen april/maj 2010 var ca 3 %
lägre än april/maj 2009, dvs. en väsentligt
lägre minskning än de 33 procent som det
nyligen hävdats.
Förlusterna har de senare åren varit
högre än vad de tidigare varit, och det har
inneburit stora ekonomiska förluster för
de biodlare som drabbats. Men det finns
inga belägg för påståenden om att honungsbina håller på att försvinna.
Vad är orsaken till de ökade
förlusterna?
Några av de orsaker som jag sett nämnda i media är bland annat: kemikalierna
i jordbruket, mobiltelefoner och att bina
invintras på socker.
Det finns studier som tyder på att
några av de kemiska ämnen som används
i plantskyddsmedel kan förstärka effekten
av olika sjukdomar och parasiter. Men kemikalierna är sannolikt inte huvudorsaken till de stora förlusterna. Om så vore
fallet skulle dessa förekomma enbart i
bigårdar som är placerade intill besprutaHåller bina på att försvinna?
de åkrar. En enkätundersökning om överNyligen intervjuades jag av en journalist
vintringen i Slovenien 2007/2008 visade
som frågade hur det gått med honungsatt förlusterna var ca 25 % i områden med
skörden nu då en tredjedel av bisamhällen
intensivt odlat lantbruk; i områden utan
detta var de drygt 20 %. I en tysk studie som pågått sedan 2004 har det
inte kunnat påvisas några skillnader
beträffande övervintringen mellan
bigårdar som har konventionellt
odlad raps inom dragområdet och
bigårdar utan raps.
När det gäller påståenden om
att strålning från mobiltelefoner
skulle vara orsaken till de omfattande förlusterna så hänvisas det
till en studie som gjorts i Tyskland.
Den studien gjordes dock inte med
mobiltelefoner utan med DECT-basstationer (som används i trådlösa telefoner) som var placerade direkt i
kuporna. Visserligen var det en lägre
andel av bina som kom tillbaka till
kuporna med DECT-basstationer än
till kuporna utan. Men studien ger
inga belägg för att mobiltelefoner
skulle vara boven i dramat.
Visst kan det inte uteslutas att
Figur 1. Med en doseringsspruta droppas oxalsyralösningen på bina i kakgatorna. Dosen oxalsyra
bisamhällenas
hälsa kan påverkas
ska anpassas till samhällets styrka, se figur 2. Behandlingen skall inte upprepas. Foto: P. Kristiansen.
bland innehåller artiklarna till och med
citatet: ”Om bina dör har människan
bara fyra år kvar att leva” för att förstärka katastrofstämningen. Orden anges ha
sagts av Einstein, och syftet är väl att på så
vis ge dem extra tyngd. Det saknas dock
belägg för att Einstein någonsin skulle ha
sagt så. Och för övrigt finns det inget som
tyder på att det ligger någon sanning i påståendet.
16
Bitidningen 10 2010
genom att invintras på enbart socker. Men
att invintring på socker skulle vara orsaken till de stora förlusterna finns det inga
belägg för. Däremot visar resultaten från
ett antal olika studier att det finns ett samband mellan låg fodermängd och stora förluster. Undersökningen som genomfördes
våren 2003 i Sverige visade t.ex. att förlustprocenten bland samhällen som invintrades med 15 kg socker eller mer var lägre
än bland de samhällen som invintrades
med mindre än 15 kg.
Det finns inga enkla förklaringar till
de ökade förluster, utan de flesta som arbetar med frågesällningen kring dessa är
eniga om att det är en kombination av en
rad olika faktorer, som bland annat sjukdomar och parasiter, brist på pollen och
nektar, ogynnsamt väder och bekämpningsmedel.
Varroa är den främsta boven
i dramat
Varroa är inte den enda orsaken till att bisamhällen dör, men det finns många studier som visar att kvalstret och framförallt
bristfällig eller ingen bekämpning av det
är den enskilt största orsaken till stora
förluster. Det visar även den studien som
en grupp forskare i Kanada genomförde
2007/2008. Resultatet från studien har
nyligen publicerats i tidsskriften Apidologie. På SBR:s webbplats: www.biodlarna.
se (Bin och biodling > Bihälsa > Forskning och försök) finns en sammanfattning
av artikeln.
En enkätundersökning om övervintringen 2009/2010, omfattande 539 biodlare med lite drygt 10000 samhällen i
tre tyska delstater, visar tydligt att en väl
genomförd behandling mot varroa i augusti och september är gynnsam för en
bra övervintring. Den visar bland annat
också att de biodlare som hade låga förluster (i genomsnitt 7 %) var: kvinnor,
biodlare som har haft bin i kortare tid än
genomsnittet, biodlare som tillämpar drönaryngelbortskärning och som behandlar
med myrsyra i augusti samt oxalsyra på
hösten/vintern.
Behandling med oxalsyra
Om man inte har behandlat samhällena
med Apistan i augusti eller september,
utan behandlat med t.ex. myrsyra eller
tymol eller inte gjort någon behandling
alls, rekommenderar jag att genomföra en
behandling med oxalsyra när bisamhälleBitidningen 10 2010
Figur 2. Behandling med oxalsyra. Metoden beskrivs i broschyren ”Varroabekämpning med
ekologiska metoder” (Jordbruksinformation 10-2001) som kan beställas genom Bibutiken
(www.biodlarna.se) under rubriken ”Skrifter och tidningar” eller på telefon 0735-233 100.
na är infodrade och yngelfria. Den behandlingen innebär att samhällena övervintrar
med få kvalster och att kvalstermängden
är låg vid början av nästa säsong.
Eftersom oxalsyra enbart dödar kvalster som sitter på vuxna bin blir effektiviteten mycket lägre om det finns täckt yngel
när behandlingen görs. Det gäller även vid
en liten yngelmängd. För att uppnå bra effekt av behandlingen skall den därför först
genomföras efter det att allt yngel har krupit. Ifall man inte vill vänta tills det sista
ynglet har krupit, kan man innan behandlingen plocka bort de ramar där det finns
lite täckt yngel kvar.
I broschyren ”Varroabekämpning
med ekologiska metoder” (Jordbruksinformation 10-2001) finns anvisningar
på hur behandling med oxalsyra kan genomföras. Vid behandling av samhällen på en låda enligt anvisningarna kan
man som regel uppnå en effektivitet på
minst 90 %.
För att uppnå lika hög effekt vid behandling av samhällen på två lådor måste
man trixa lite. Antingen sära på lådorna
och fördela lösningen i vardera lådan,
lämpligast är då att droppa i nedersta
lådan först och sedan i den övre. Eller att
ovanifrån tillföra lösningen i båda lådorna.
För att underlätta behandlingen på det här
sättet invintras samhällena med en ram
mindre i översta lådan. När behandling
ska genomföras sära på ramarna så att en
del av lösningen kan droppas på bina som
sitter i kakgatorna i nedersta lådan (fungerar väl när doseringssprutan är försedd
med en plastslang). Sedan droppas den
resterande mängd lösning på de bin som
sitter i översta lådan.
Oavsett om man gör på det ena eller
andra sättet skall den totala mängd lösning
som ett samhälle behandlas med inte fördubblas fast det står på två lådor. Ett starkt
samhälle ska fortfarande behandlas med
enbart 30-35 ml, och lösningen fördelas
i de två lådorna i förhållande till bimängden i respektive låda.
Förångning av oxalsyra
Förutom applicering genom droppmetoden kan oxalsyra appliceras genom förångning (sublimering är egentligen den
korrekta termen för processen). En fördel
med den metoden är att man inte behöver
öppna kuporna vid behandling. Nackdelen
är att behandlingen tar längre tid och är
dyrare. Vid behandling av samhällen på
två lådor blir tidskillnaden i förhållande
till droppmetoden mindre, vilket gör att
förångningsmetoden kan vara ett lämpligt alternativ i det sammanhanget. Men
viktigt att tänka på är att kupan måste
vara anpassad till metoden, bland annat
måste botten vara tät och flusteröppningen
så hög att det går att föra in förångningsapparaten. Behandling av samhällen på
nätbotten kommer inte att bli tillräckligt
effektiv. Samma sak gäller om apparaten
inte placeras under biklotet. Viktigt att
tänka på om man tillämpar behandling
med förångning av oxalsyra är även att effektiviteten kan variera avsevärt beroende
på vilken metod som används.
17
Sorthonung
och annan honung med bestämt ursprung
Arne Johansson
Intresset för sorthonung har
ökat även hos biodlarna.
Eftersom denna är ett ganska
nytt fenomen för Sverige
behöver vi diskutera en del
begrepp.
E
nligt min uppfattning är sorthonung
bildad av nektar från i huvudsak en
nektarkälla, vilket återspeglas i honungen och ger den specifika egenskaper och
smak. Detta är naturligtvis inte lätt att
åstadkomma i vårt klimat när så mycket
blommar samtidigt, men under speciella
omständigheter kan det vara möjligt. Ibland kan vi märka att vi fått honung av ett
särskilt slag, t ex från maskros, gul och seg.
Eller från lind, nästan grönskimrande.
Men hur kan vi vara så säkra på vad
det är så att vi kan saluföra den som
sorthonung?
Pollenanalys är ett sätt, men för en
liten mängd honung kan det upplevas
som omständligt och vilka gränsvärden
sätter vi? 50 % andel av ett bestämt pollen
är vanligt, men det är inte så att andelen
pollen och andelen nektar alltid överensstämmer. Hur är det med akaciahonung
t ex? Når den någonsin upp till 50 % pollen från akacia?
Utseendet på honungen fungerar inte
heller. Det finns exempel på stora variationer fastän pollenanalys visat hög andel av
en sorts pollen. Samtidigt har vi honung
som ser helt lika ut, men pollenanalys
visar på olika ursprung.
Smaken kan vara en vägledning, men
kan knappast vara mer än en indikation
på ursprung. Möjligen kan vi gå vidare
med sensoriska tester. Det är dock inte
så enkelt. Det kräver utbildning och träning och kanske också en viss talang i att
uppfatta smak.
För en biodlare som känner sin trakt
och följer binas utveckling och inte är
rädd för det merarbete det innebär är det
möjligt att åtminstone ibland få fram ho18
nung med känt ursprung. Mer arbete är det. Man får
slunga ofta och lite
och hålla isär varje
parti. En kollega
i Tyskland skattar 2-3 ramar åt
gången från varje
samhälle och följer draget mycket uppmärksamt,
men så har han
också 7-8 sorter.
Om man känner sina dragförhållanden och vet
att en växt dominerar, vet när man satt
till tomma ramar och vet när man skattat och om dessutom ens erfarenhet säjer
att det är karaktäristisk utseende, smak
och lukt, då tycker jag man ska våga ange
ursprung.
Det finns genvägar naturligtvis. Om
man inte vill specificera en särskild växt
kan man nöja sig med att ange naturtyp,
t ex skog, äng eller slätt. Det går också att
skilja i tid, t ex vår-, sommar- och hösthonung. Detta är faktorer som man kan vara
säker på, som ingen kan ifrågasätta, men
problemet är att ibland ser honungen
ändå likadan ut så detta ska nog inte kallas sorthonung.
Är det nu värt alla dessa besvär kan
man undra, partipriset för sorthonung hos
oss i Skaraborg ligger på 70-80:- per kg och
utpriset är så högt man har samvete till.
Intresset är stort. För ett par år sen deltog
jag på en mässa med vin-, ost- och honungsprovning och både kollegan Ronny
Schults och jag blev överväldigade av det
intresse vår sorthonung väckte. Det är naturligtvis speciella människor på en sådan
mässa men alla tyckte det var fantastiskt
att honung kunde smaka så olika.
Det blir oftast små mängder av varje
sort. Det innebär att man inte kan garantera leveranssäkerhet, men min erfarenhet är att handeln idag accepterar att det är
en begränsad tillgång och hanterar sorthonungen som en primör.
Att producera sorthonung med en
tydlig identitet kan vara en bra nisch för
mindre och medelstora biodlare som ser
till det ekonomiska utbytet av sin biodling.
Ospecifierad honung är trots allt utsatt för
konkurrens och kan t o m vara utsatt för
en viss prispress.
[email protected]
Bitidningen 10 2010
Kakhonung
Arne Johansson
Kakhonung är enligt Livsmedelsverkets föreskrifter
om honung: ”Honung som
bina förvarat i cellerna i
nybyggda vaxkakor, utan
yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart
gjorda av bivax och som säljs
hela eller i delade täckta
vaxkakor”. Tolkningen är väl
att det ska vara en honungsfylld bit av en vaxkaka och att
vaxet ska vara nytt och tunt.
F
inns det en marknad? På många håll i
världen är produkten vanlig, t ex i Mellanöstern och södra USA. Det är kanske
för att den är orörd av människohänder
och inte så lätt att förfalska som honung
i burk. Även i Sverige finns en viss efterfrågan ofta från invandrare och jag har
ibland hört att det är ”äkta” honung. Det
kanske lämpar sig bäst för försäljning på
Bitidningen 10 2010
marknader men jag
har sett importerad
kakhonung även i
butik.
Framställningen sker i huvudsak
på två sätt. Dels kan
man köpa sektionsramar som monteras inuti en träram. I sektionsramen som oftast är
av plast monteras en mellanvägg av vax.
Den bör vara tunn. En vanlig valsad vaxmellanvägg är för seg och tjock. En tunt
gjuten är bättre.
Det finns mer utvecklade koncept typ
Bee’O’Pack som är formpressade plastskivor med ett cellmönster i botten som
penslas med vax och som bina sen bygger ut. Till båda dessa varianter finns fina
plastlock som gör förpackningen tät och
estetiskt tilltalande.
Ett annat sätt är att
skära eller stansa ut lagom
stora bitar av en fylld vaxkaka. Det bör vara en från
en remsa ledvax utbyggd
vaxkaka så att mittväggen
blir tunn och fin. Detta sätt
är betydligt kladdigare än
föregående. De celler som
skadas vid utskärningen
måste rinna av innan biten
kan läggas i en förpackning. Det finns genomskinliga plasttråg som passar. Pizzabagaren har ofta
sådana till salladen.
Honungen som finns
i kakbitarna måste hålla
sig flytande länge. Det går
inte med oljeväxthonung.
Honungen kan gärna vara
mörk. Det ser bra ut mot det vita vaxet.
Problemet med denna produktion är
att man ofta får dåligt och ojämnt utbyggda
bitar i hörn och nederkanter. Även ytterramar kan bli sämre utbyggda. Det bästa är
att sätta några ramar i mitten av en skattlåda i lämplig tid inför ett drag, t ex linddrag vars nästan grönskimrande honung
håller sig bra.
En variant av kakhonung är att skära
smala bitar som läggs i en burk som sen
fylls med flytande honung. Det kallas
”Chunk honey”. Jag känner inte till något
svenskt ord, men jag kallar det för Skotthonung, inspirerad av det vaxskott man pratade om i halmkupebiskötseln. Problemet
är att vi inte har en naturligt flytande honung, som t ex acacia vars ljusa genomskinliga honung gör att kakbiten framträder fint i burken. Flytande värmebehandlad honung återkristalliserar ganska
fort igen troligen beroende på vaxsmulor
och att det på kakbiten finns lite honung
från skadade celler som bildar kristalliseringskärnor.
Kakhonung har sannolikt inte potential att bli en stor produkt, men en liten
marknad finns det och det ser bra ut på
marknadsståndet.
[email protected]
19
Hur smakar
en stad?
Teo Paukstadt
Min unge konstnärskollega i Paris Olivier
Darné kallar just nu sin konst ”Miel béton”
(betonghonung). Darné har 45 bisamhällen uppställda på höghus och insköpscentra
mitt i Paris. I 12 år har han haft bikupor så.
Entusiastiska
biodlare
H
ur får man
nya entusiastiska biodlare?
Ge ditt barnbarn ett eget bisamhälle! Farfar
och mormor har
här en viktig uppgift.
Gunilla & teo
F
orskare i Centre National de Recherche Scientifique i Paris
önskar nu svar på frågan varför Darnés bin är väsentligt
friskare än bina på landet. De ger också mer honung. Hans
45 bisamhällen i Paris gav förra året 700 kg honung. Stadens
honung har en extra fint smak, säger finsmakare. Samma projekt har Darné nu även i Marseille och Geneve.
Även i Berlin finns biodlare (500 st) och samarbetet bland
europeiska biforskare och länder är mycket bra.
Man har t ex kommit fram till att stadsbin oftare hittar
tillbaka till sina kupor än bin på landet. Detta antas bero på
mindre besprutningar i stadsmiljön. Men besprutningsmedlens
inverkan på landet kan inte bevisas entydigt i forskningssammanhang, sade en nederländsk forskningsstation.
De många monokulturerna, typ raps, ger bara honung en
kortare tid. Men så är det inte i storstäder som Paris, Berlin,
Geneve, New York
[email protected]
Elvin får ledigt från dagis och får en drottning till sitt samhälle.
Panorama över Paris. Foto: JHvW/Wikipedia
20
Bitidningen 10 2010
Den värmande soppan
Marita Delvert
J
Hösten är på väg och
med den värmande
soppor. Honungen
kom inte med i
receptet till soppan
i septembernumret
av BT. Och mängden
socker till morotskakan blev inte angiven.
M
ed en mixer och rotsaker och örter
av olika slag, går det lätt att botanisera i köket. Prova en mättande, guldgul
ingefärs- och honungsdoftande morotssoppa gjord på härliga svenska morötter.
Avsluta med en mustig honungs- och morotskaka och festa med ett glas av det nya
honungsvinet TEJ.
Morotssoppa (4 personer)
Skiva löken och fräs den i olja, häll i honung, vätska, buljongtärningar, morötter och potatis och låt koka i 10 minuter.
Mixa soppan och smaksätt med ingefäran,
salt och peppar (buljongen är salt), några
droppar tabasco och citronsaft. Garnera
med gröna örter och/eller lägg en klick
räkost på varje tallrik innan serveringen.
Ett grovt bröd är gott till.
2 charlottenlökar
2 vitlöksklyftor
1 msk honung
1 stor potatis i bitar
4 normalstora morötter i
skivor
5 dl vatten (eller hälften vin
och hälften vatten)
2 tärningar hönsbuljong
(eller grönsaksbuljong)
Peppar, salt, tabasco
2 msk riven ingefära
3 msk färsk citronsaft
Riv morötterna grovt och hacka mandeln.
Vispa ägg, socker, honung och olja. Tillsätt
morötter, mandel och övriga ingredienser.
Grädda i 175 grader i ca 45 minuter.
Bitidningen 10 2010
ørgen Bang skriver i nr 7 av danska Tidskrift for Biavl om biodlare i Danmark
som fodrar sina bin med socker på ett
misstänkt sätt. Varje gång biodlaren satte
på skattlådor, två åt gången fylldes fodraren med sockerlösning. Detta skedde
under mest hela säsongen.
En sådan driftsform där man tillverkar förfalskad honung genom att fodra
bina med rikligt med sockerlösning är en
skam för biodlarkåren.
Håll utkik så att något sådant inte händer i Sverige. Att detta tyvärr inte är helt
ovanligt i en del länder förstår man av de
frågor man kan få från invandrare. De
kan undra hur mycket socker man blandat i honungen. Vi blandar inget socker i
honungen.
Red
Nedgång i
pollineringen
M
Morotskaka
4 ägg
1 dl honung
1/2 dl socker
1 dl rapsolja
3 dl grovrivna morötter
4,5 dl vetemjöl
1 dl hackad mandel
2 tsk kanel
1 tsk bikarbonat
2 tsk bakpulver
Förfalskad
honung i Danmark
Glasyr till morotskakan
50 g smör
100 g philadelphiaost
1 dl florsocker
2 tsk honung
2 tsk färskpressad citron
Rostad, flagad mandel
inskningen av bin i världen kan förväntas få negativ effekt på den pollinering som utförs i naturen och odlade
grödor. Ett forskningsprojekt i Klippiga
bergen i Colorado, USA är det första som
visat att denna effekt är verklig. Man har
registrerat upp till en 50%-ig minskning
i pollineringen i projektet under de 17 år
som studerats. Man påpekar att inte bara
honungsbin minskat de senaste åren utan
även andra pollinerare pga bl a sämre tillgång till naturliga boplatser för dessa. Prof
James Thomson nämner också att den globala uppvärmningen kan spela en roll då
blomningstiderna förändrats pga denna.
Studien kommer att publiceras i Philosophical Transactions of the Royal Society
B: Biological Sciences.
Källa:Telegraph.co.uk –
http://alturl.com/s2o75
Red
Vispa ihop delarna till glasyren och bred
på kakan när den svalnat. Strö över den
rostade, flagade mandeln.
21
Ett år i biodlingens tjänst
Michael Cornell
Det har varit ett mycket
intressant år och jag har fått
förmånen att träffa många
människor som brinner för
biodling. Det händer väldigt
mycket inom svensk biodling
just nu. Det långsiktiga arbetet med att öka medlemsantalet ger nu frukt.
F
ör andra året i rad ökar medlemsantalet i SBR. Det gäller också att ta hand
om de nya medlemmarna och det görs på
ett mycket bra sätt ute i föreningarna. Det
visar den medlemsenkät som gjorts och
där medlemmar är mycket nöjda med
den lokala föreningen. Det ska ni alla ha
ett stort tack för.
Centralt är vi till för att hjälpa och
stödja er i ert arbete och att arbeta för att
biodlingens villkor förbättras. Biodlingens betydelse framgår mer och mer. I alla
sammanhang när man träffar folk är det
lätt att få igång en positiv diskussion om
biodling och honung. Det ligger ju helt rätt
i tiden med en bra produkt och ett ansvar
för naturen genom pollineringen. Här gör
alla biodlare en mycket stor insats oavsett
om man har få bisamhällen eller har en
större biodling. Det visar ju också alla reportage i TV, tidningar och radio om biodling och honung. Det gör också att andra
organisationer vill samarbeta med oss,
t.ex. koloniträdgårdsodlare, fruktodlare
och frö- och oljeväxtodlare.
I projektet ”pollinatören” samarbetar vi lite extra med fruktodlarna och fröoch oljeväxtodlarna. Till det kommer det
organisatoriska samarbetet vi har med
Studieförbundet Vuxenskolan genom alla
studiecirklar som är en viktig rekryteringsbas och LRF där vi bl.a. fått deras riksförbundsstämma att ställa sig bakom våra
tankar om pollineringsersättning.
För att kunna informera om biodling
och göra fler människor intresserade av
och se vikten av biodling så har vi under
senaste året bl.a. haft besök i Mantorp
från Jordbruksverket och Jordbruksdepartementet. Vi har också besökt miljö- och
22
Michael Cornell har nu varit förbundssekreterare i SBR i drygt ett år. Han summerar
här sin första tid i SBR och blickar framåt.
jordbruksutskottet för att påvisa vikten av
biodling och föra fram våra idéer om pollineringsersättningar mm. Allt för att ge
information om biodlingen i landet. Det
har varit många trevliga möten. Där vi har
uppfattat att det finns ett positivt intresse
för biodling. Ute i landet har ni ju också
på många ställen passat på att informera
om biodlingen vid ex. honungens dag eller
andra arrangemang.
I och med att vi är med i EU och EU
har stor betydelse för jordbrukspolitiken
är det viktigt att tillsammans med andra
försöka påverka vad som sker där. Vi har
därför ett nära samarbete i Norden och
Baltikum genom Nordiska baltiska birådet och inom EU genom Copa. Under året
har arbetet med att driva på frågan inom
EU pågått. Bland annat har honungsprogrammet inom EU fått mer pengar även
om inte Sverige var tillräckligt snabba i
vändningarna för att få ta del av det. EUparlamentet har visat stort intresse och
den 30 augusti var det en utfrågning där
parlamentets ledamöter ställde EU-kommissionen mot väggen.
Det verkar förhoppningsfullt för
Svensk biodling framöver. Kan vi nu tillsammans arbeta ännu mer för att få
fram fler bin genom att minska vinterdödligheten och att öka tillgången på bin
så talar mycket för att biodlingen kommer att kunna utvecklas positivt de kommande åren.
Äntligen tid att träffas och tid att förstå. I Lotta Fabricius Kristiansens bigård fick ”beslutsfattarna” från Jordbruksdepartementet och Jordbruksverket möjlighet att träffas och prata
om problematiken och möjligheterna kring biodling. Bästa platsen för detta är där verkligheten blir tydlig, i bigården. På bilden från vänster Jackis Lannek, handläggare i bifrågor
på Jordbruksverket, Kristina Ohlsson, juridisk rådgivare på Jordbruksdepartementet, Åse
Tronstad, kansliråd på Jordbruksdepartementet och Ulrika Rinman, departementssekreterare på Jordbruksdepartementet. Bildtext och foto Lotta Fabricius Kristiansen.
Bitidningen 10 2010
Giftig nektar
Lars-Martin Liljenvall
Honung anses som en naturlig och nyttig produkt. Man
kan emellertid ibland finna
substanser i honung som är
giftiga för människan.
N
ektar och pollen från en växt kan uppvisa speciella ämnen som är av positiv betydelse för växten själv då de kan utgöra ett skydd mot exempelvis växtätande
djur. För människan kan de emellertid
vara skadliga. Till denna kategori hör nektar från en rhododendronart som växter i
de pontiska bergen i norra Turkiet (Rhododendron ponticum). Ämnen i denna
nektar kan ge illamående, blodtrycksfall,
irritation och huvudvärk. Även cirkulationsstörningar kan förekomma och ge
upphov till medvetslöshet. Under antiken
rapporterade skriftställaren och krigsherren Xenophon (430-355 f.Kr.) om förgiftningssymptom hos soldater i den grekiska
armén vilka hade ätit honung från denna
blomma.
Giftig Rhododendronnektar
För en tid sedan kontaktades Institutet
för Bienenkunde i Celle av en klinik i Sydtyskland. En turkisk kvinna med illamående och cirkulationsproblem hade kommit in till kliniken. Enligt hennes utsaga
hade symtomen uppträtt när hon ätit av
honung som hon medfört från ett besök
i sitt hemland. Läkaren sände ett prov av
honungen och man kunde fastställa att
den härstammade från den pontiska rhododendronarten. Kvinnan återhämtade sig
så småningom.
Rapporter om denna giftiga honung
har även kommit från Kina, Nepal, USA
och Nya Zeeland. Giftet ifråga handlar om
Grayanotoxine. Det bildas i relativt många
Rhododendronarter, som t.ex. Rhododendron arboreum och Rhododendron
campanulatum, men även hos lagerbladets blomma. Växtfysiologen, Dieter Hess,
tror att jästämnet i nektarn hindrar bakterier och svampar att få fäste i växten,
Bitidningen 10 2010
men bin, humlor och getingar som i stort
antal besöker rhododendronbuskarna
i trädgården, får inte i sig giftet i någon
större koncentration. Eftersom blomningen infaller samtidigt med raps- och
robiniaväxter, som lockar med sin nektar
och pollen, så är risken minimal att rhododendronnektarn kommer med i den
lokala honungen.
Bitter smak
Även den sydafrikanska Euphorbia-honungen, även kallad Noors honung, med
nektar från vargmjölksväxten (Euphorbia
antiquoru), innehåller giftiga substanser. Här handlar det om en klass av sk.
terpener, en molekyl (med 20 kolatomer
och 4 grenade metylgrupper), som ingår
i alla vargmjölksväxter. Substansen har
detekterats i honung från växten. Smaken
är bitter och ger en ögonblicklig irritation
i mun och strupe. Ämnet kan också vara
cancerframkallande.
PA-honung
En grupp vallörtsväxter som bildar sekundära substanser innehåller de fruktade levertoxiska ämnena pyrrolizidin-alkaloiderna (PA), även kallade seneico-alkaloider.
Också dessa ämnen är cancerframkallande och kan leda till lever- och genetiska
skador. Det förekommer också i vissa inhemska växter, t.ex. blåeld (Echium vulgare), hampflockel (Eupatorium) och
gurkört (Borago officinalis). I Australien
har man infört handelsförbud med honung innehållande nektar från blåeld.
I Tyskland pågår sedan 2002 en dis-
kussion om lämpligheten av försäljning
av honung belastad med PA. Blåeld uppskattas livligt av bin som intensivt besöker
denna växt. Andra kritiska växter, som t.ex.
korsörten (Senecio vulgaris), är med nuvarande kunskap inte attraktiv för bin och
utgör inte heller någon nektarkälla. Växten
anses farlig för hästar.
PA-halter har undersökts i samarbete
mellan universiteten i Braunschweig och
Wurzburg, hos såväl den regionala honungen som i de 216 olika sorter som förekommer i handeln. Av dessa var 19 prov
positiva (9 procent). Men här handlade det
om honung från Australien, Nya Zeeland
och USA eller blandningar från olika områden på jorden. Alla de europeiska sorterna
var fria från giftiga substanser.
Det är inte bekant vilket inflytande
dessa substanser har på bin och utvecklingen av larverna. Men inom ramen för
ett projekt som startats av Universitetet i
Braunschweig och Biforskningsinstitutet i
Celle arbetar för närvarande en doktorand
med fallet. I fokus står giftiga substanser,
en strategi för att undvika dessa samt alkaloidernas inverkan. Ytterligare undersökningar ska kunna ge svar på frågor om
substansen finns direkt i nektarn eller om
den överförs till nektarn från pollenet och
därmed hamnar i honungen.
Källa: Deutsches Bienen Journal,17 (2009):7
sid 6
23
Medlemsfokus 2010
Tillsammans gjorde vi det igen!
Medlemmar summering 2010
Fullbetalande:
Familjemedlemmar:
Nya medlemmar:
Juniorer:
Totalt:
8119
667
812
74
9672
SBR:s medlemstal ökade för andra året i rad!
T
otalt blev SBR 98 st fler medlemmar jämfört med förra året. Vi ser åter en
mycket glädjande ökning av fullbetalande medlemmar. Det kan bara tolkas som att värdet av medlemskapet i SBR har ökat ytterligare! Rekryteringen
av nya medlemmar landade i år på 812. Vilket är helt fantastiskt jobbat av våra
föreningar! Antalet juniorer har på några år ökat med nästan 50 %!
Föreningar och distrikt har all anledning att fira medlemsökningen på de
kommande årsmötena!!
Mer rekryteringsmaterial
skickat till distrikt och föreningar
Lilla Värvarpaketet till föreningarna
M
Lilla Värvarpaketet som skickats ut:
– 1 st bordsutställning
– 20 st medlemsvärvarfoldrar ”Bli biodlare”
– 20 st flyers ”Lär dig biodling”
– 1 st folder ”Att bli med bin”
Fler ex av denna folder beställs gratis hos SBR mot porto.
ed hjälp av pengar ur det s.k. Nationella programmet 2010
har vi fått möjlighet att skicka ”Lilla Värvarpaketet” till föreningarna. Vi hoppas ni får nytta och glädje av detta vid höstens och
vinterns rekryteringsinsatser.
Lilla Värvarpaketet har kompletterats med filmer på DVD från
KOMPIS-projektet, vilka passar bra som illustration till kommande kurser och temakvällar.
Mini-roll-ups till distrikten
T
ill varje distrikt har vi på samma sätt med hjälp av pengar
från Nationella programmet 2010 kunnat skicka 1 st Miniroll-up. Den lämpar sig väl för användning vid utåtriktade arrangemang. Passar bra på t.ex. ett informationsbord, i ett skyltfönster eller på en entrédisk.
SBR-bottnen 2010
F
Den kompletterar även den stora
roll-up distrikten fick förra året. Tanken är också att föreningarna skall
kunna få tillgång till dessa båda hjälpmedel för sina arrangemang.
Lagret håller raskt på att ta slut
lera producenter hjälpte till att få fram ytterligare en omgång
bottnar under sommaren. I skrivande stund är det bara ett
fåtal kvar av dessa. I dagsläget är det oklart hur fortsättningen
blir för SBR-bottnen. Blir det en fortsättning meddelas detta via BT
och Bibutiken på vår hemsida
Med vänliga hälsningar! Janne Mårtensson, SBR
Fortsätt stödja fondens uppbyggnad!
st
kr/ BV!
0
5
l
s –  at til
pin ort
BV- år oavk
Allt
g
Vad är Biodlingens Vänner?
En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund,
för att stimulera och utveckla svensk biodling.
Vad vill Biodlingens Vänner stödja?
• Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt
inom biodlingen t.ex: produktutveckling,
avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier,
föreningsbigårdar mm.
• Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av
nya biodlare.
• Forskning inom biodlingsområdet.
24
Köp den nya Biodlingens Vänner t-shirten… eller en BV-pins till dig själv eller
någon du vet är en biodlingens vän. BV:s
Gåvobevis är perfekta till uppvaktningar.
Nu finns Biodlingens Vänner också som en
grupp på Facebook! Bli medlem i den!
Belopp till Biodlingens Vänner sätts in på pg 8685-0.
Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress.
Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis.
Bidrag ur fonden ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas
ut när fonden når 100 000 SEK.
Kontoställning AUG 2010:
43 600 kr
En ökning med drygt 22% sen maj 2010!
Bitidningen 10 2010
Bitidningen 10 2010
25
.............................st
.............................st
.............................st
Förluster
Avläggare bildade sommaren 2010
Invintrade samhällen hösten 2010
 Varroa.
 Varroa.
.............................st
.............................st
.............................st
.............................st
Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er)
 Myrsyra
 Mjölksyra
 Oxalsyra
 Drönaryngelbortskärning
 Spärrbox
 Apistan
 Tymol
 Annat, ange vad/vilken metod..........................................................................................................
 Ej bekämpat varroa
..........................................................................................................................................................
Namn
 Myrsyra
 Mjölksyra
 Oxalsyra
 Drönaryngelbortskärning
 Spärrbox
 Apistan
 Tymol
 Annat, ange vad/vilken metod..........................................................................................................
 Ej bekämpat varroa
..........................................................................................................................................................
Namn
Kopia
som behålles
Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er)
Första året varroa konstaterades var.............................
Varroa
Varroa
Första året varroa konstaterades var.............................
Honungsskörd totalt........................kg
Honungsskörd totalt........................kg
Invintrade samhällen hösten 2010
Avläggare bildade sommaren 2010
Förluster
Invntrade samhällen hösten 2009
.............................st
Födelseår:............................
Invntrade samhällen hösten 2009
 Man  Kvinna
Upplysningar om biodlaren
Upplysningar om min biodling
Födelseår:............................
Skicka senast 31 okt till lokalavdelningens styrelse
Årsrapport över min biskötsel säsongen 2010
Upplysningar om min biodling
 Man  Kvinna
Upplysningar om biodlaren
Årsrapport över min biskötsel säsongen 2010
Årsrapport över min biskötsel
tiden 1 oktober 2009 — 30 september 2010
OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett.
Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den och
skicka den till ordföranden i din biodlarförening. Du kan också
ladda hem en blankett från SBR:s hemsida www.biodlarna.se
och skriva ut den på din skrivare.
Beroende på om du har program i din dator som klarar det kan
du fylla i blanketten i datorn och sedan skriva ut den. Kanske
kan du också spara den ifyllda blanketten till en ny pdf-fil och
bifoga till ett mail till din ordförande i föreningen.
Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ett
sammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet som
sammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar till
förbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen.
Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund värdefulla fakta om svensk biodling som används i kontakt med
myndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren för
svensk biodling.
Tack för din hälp!
26
Bitidningen 10 2010
Bitidningen 10 2010
27
Bitjuvar härjar i
Småland
E
n biodlare i Villstads Bf har åter drabbats av tjuveri i sina bigårdar. Första gången han upptäckte att något inte
stod rätt till, var för några år sedan då det
försvann ett samhälle i hans bipaviljong
hemma, ramarna plockades bort.
Denna gång är det i en utbigård där
man plockat bort 11 st Svearamar med
yngel och bin, jämte drottning. Man har
ersatt med gamla svarta ramar i tron att
det inte skulle märkas.
Vidare har 2 st parade äggläggande
drottningar plockats ur kassetter. På detta
sätt får man 2 -3 samhällen.
Dessutom har ett antal lådor med
kompletta ramar stulits ur ett förråd
hemma. Detta är ingen nybörjare/tjuv som
är framme. Han kan hantera bin.
Biodlaren är mycket arg och besviken
över att det finns sådana personer i våra
led. När man sätter gamla svarta ramar i
andras kupor sprider man smitta.
I Gislaveds Bf har man även blivit av
med en avläggare i en bigård. Här observerades en motorcykel av en bärplockare.
För ca 10-12 år sedan hände något liknande i Kalmartrakten.
Vad kan vi biodlare göra för att stoppa detta?
Var mera observant och rörlig vid tillsynen av samhällen och bigårdar. Anmäl
till polisen.
Olle Andersson, Burseryd.
Skånes Biodlardistrikt
Utbildnings- och informationsdag lö 30 okt kl 10-ca16 på Vandrarhemmet i Tollarp.
Anders Lignell: Redogör för det nya Honungsbedömningsreglementet samt för Bihusesyn. Lunch.
Janne Mårtensson: Talar om bildandet av Avläggare samt om Projektet ”Mera bin”. Sune Olsson och
Bo Lindahl: Informerar hur dom gör Avläggare. Bengt Andreasson: Information från Svensk Biavel. Stig
Hansson: Presenterar Utbildningskommittén samt det uppdrag dom fått. V.Ordf. Alf Sjöberg: Informerar
från SBR. Ordf. Bo Lindahl: Information från Distriktet.
Uppmaning till medlemmarna: Tag med och visa biredskap eller annan utrustning som ni tycker är bra att
jobba med i er biodling. Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125:- som betalas
på plats. Bindande anmälan senast den 25 oktober till Bo Lindahl 041370751, [email protected]
eller Ingrid Bondesson 042-321285 [email protected] . Max 100 personer – först till kvarn
gäller. Dagen delfinansieras av Länsstyrelsen i Skåne, Landsbygdsavdelningen. Välkomna
Lönsam Binäring i Mälardalen Hösten 2010
Produktutveckling del 1
– Med råvarorna från bikupan,
livsmedelsförädling
Medverkande är Örtagård Öst, Jämtland, som
har utvecklat användandet av honung i sina
produkter till sin nyckelverksamhet.
När: Den 16 oktober kl 09.00-18.00
Var: Djurby Gård, se www.djurby.se
Kostnad: 500 kr + moms. Mat och fika ingår.
Produktutveckling del 2
– Med råvarorna från bikupan,
för kropp och själ. Teori och praktik
Medverkande är bl.a. Lisen Sundgren, som
driver det ekologiska naturkosmetikföretaget
Lisen Organics.
Tid: Den 29 januari 2011 kl 9.00-18.00
Plats: Vallby Radiostation, se www.lidingby.nu
Kostnad: 700 kr + moms.
Mat, fika och råvaror, burkar och kompendium
till de praktiska momenten ingår.
Ekonomi för Biodlare
– Lär dig knepen och få kontroll på företaget
Innehåll: Affärsplan, investeringskalkyl, redovisning, deklaration och försäkring
Tid: 13 november kl 09.00-18.00
Plats: Vallby Radiostation, se www.lidingby.nu
Kostnad: 500 kr + moms. Mat och fika ingår.
Anmälan senast en vecka innan respektive dag till [email protected] eller
0171-417634
För information kontakta Lotta Fabricius, [email protected] eller
070-7352858,
En grävling kan
ställa till det
J
ag var en aning fundersam vem som
hade varit framme, om det var björn
eller vildsvin men enligt en man från
länsstyrelsen som var där
och tittade så var det bara
grävling att välja på.
På den ena bilden ser
man hur först hackspetten har gjort hål i kupan
och sedan grävlingen utökat hålet. Det fanns inget
vax kvar på ramarna inne
i lådan utan ramarna var
helt renätna.
Lars Ekström,
Vekhyttan.
28
Bitidningen 10 2010
Marknaden
Säljes material mm
Vaxinlämning
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-17. Lördag 11-13
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Motordriven slunga (alt motor till vår
gamla) önskas. 0491-22045,
[email protected]
Bimat. halvautm.slunga apideor, vax,
ramar, lådor, mm. 0321-32357, 0706715916
Ånggryta rf 300 lit, radialsl 20 ln, tank
600 lit, silinsats, ramlist, div. 015280317 – [email protected]
Bisamhällen
3 st bisamhällen säljes. tel 031260699
Nu är det tid att lämna in
Vi säljer glasburkar i plastpaket
ramar och vax.
som vanligt, pallpriser,
Vår inlämning är öppen
350, 500, 700 gr samt
oktober - mars.
sexkantsburkar i olika storlekar.
• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns ?
• Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den
per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf
Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby
Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: [email protected]
Semesterstängt 22 dec - 8 jan.
Bitidningen Kvartssidor .indd 7
2010-09-03 15:41:53
Honung köpes! Vi hämtar grovsilad
honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra.
Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950
Göran Sundström 070-5664268
Honung köpes
Stora som små leveranser av
svensk honung köpes upp av
MJ Honung AB, Teckomatorp.
Tel 0418-660805, 073-70828841
Bitidningen 10 2010
29
Möten och kurser
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Skånes Biodlardistrikt Göte Palmbladsfonden för Skåne. SBR-medlem i Skåne kan
söka stipendium för projekt eller studieresa,
med inriktning på avel av bin. Ansökan
sänds till Ingrid Bondeson, G:a Tågarpsvägen 732, 26034 Mörarp senast den 31 januari
2011. Information om bestämmelserna
lämnas av Ingrid Bondeson tel 042-321285
eller läs på distriktets hemsida.
Stockholms Läns Biodlare Föredragsserien på Tomtbergaskolan, Kommunalvägen
31, Huddinge. Fika till självkostnadspris.
Läs mer på www.biodlarna.se/stockholm.
Bihälsa 5 okt kl 19-21. Ingemar Fries och
Preben Kristiansen, författarna till ”Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället”. Biavel 12 okt kl 19-21. Bert Thrybom,
författare till Stora boken om Biavel och
insemination. Året i bigården 19 okt kl 19-21.
Medverkande meddelas senare.
Västmanlands läns biodlardistrikt
Bisjukdomar – föreläsning och frågestund
med Eva Forsgren från SLU lö 23 okt kl 10 på
Östra Kyrkogatan 3 i Västerås. I samarbete
med Studieförbundet Vuxenskolan.
Föreningar
Grannföreningar är välkomna
Alvesta Moheda Bf Årsmöte 24 okt kl 14 i
biblioteket i Moheda. Honungsbedömning
efter mötets slut. Medtag honung som skall
bedömas. Årsrapporten skall inskickas
till kassören snarast, senast veckan innan
mötet.
Dingleortens Bf Årsmöte må 8 nov kl 19 i
Håby församlingshem. Tag med honung för
bedömning.
Göteborg Bf medlemsmöte 21 okt kl 19
i Gunnilse gamla skola. Året som gått,
bekämpningstaktik och utdelning av
färdigblandad oxalsyra. Anmäl till niklas.
[email protected] hur många samhällen
som skall ha oxalsyra. Ta gärna med egen
behållare. Ta gärna med och visa ”kluriga”
bekämpningsverktyg att inspirera mötesdeltagarna.
Himle Bf Honungsbedömning. Lämna burk
samt protokoll senast 9 okt till Gustavssons
Blommor Tvååker eller Yvonne Gustafsson
0340-43353.
Almanackan
Hisingens Bf Andra höstmötet 11 okt kl 19 i
Kyrkbyhemmet.
Höglandets Bf skördefest/Honungsbedömning to 21 okt kl 18.30 i Träffpunkten,
Kyrkog.2, Nässjö. Ramar och vax mottafes
för rensning. Vaxavfall skall vara väl förpackat och försett med ägarens namn, antal
kolling och önskat rammått. Skall vaxet
särbehandlas meddela detta till mottagaren.
Gemensamt intyg om att Apistan ej använts
medföljer detta vax. Mottagning av honung
för bedömning, smaka honung, se film och
kaffe. Bedömningskort och årsrapport medtages (Finns i BT)
Katrineholmsortens Bf Höstmöte 12 okt kl
18 i Studiefrämjandets lokaler.
Lidköping-Kållands Bf Honungsleverans
. Tid för leverans av honung till Mantorp sker endast på fredag em. 1 okt kl
13-16. OBS. Tiden Inlämning på Origo
(f.d.Bilspedition) där ni också kan lämna
tomma kärl samtidigt. Kom ihåg att skicka
in anmälan till HF först (blankett fanns i nr 5
av Bitidningen). Honungsprov- och vaxinlämning samt utlämning av oxalsyra to 14
okt kl 18 på Kaffekvarnen (Vaxinlämning kl
17 på Lidens parkering OBS! Emballera väl!
ta med ett kuvert med det egna namnet o
adressen. I det öppna kuvertet meddelande
om antal kolli, antal ramar (samt storlek),
kakmått på vaxet, övriga önskemål). Lämna
honungsprov. (OBS. Kom ihåg bedömningskortet) Lämna årsrapport. Finns i detta nr av
BT. Hämta oxalsyra. Glöm ej gamla burken
för påfyllning.
Lindomeortens Bf Möte ti 5 okt kl18.30 i
Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7,
Kållered.
Ludvikabygdens Bf Föreningsbigården sö 3
okt kl 15. Utdelning av oxalsyra och behandling av föreningsbina på Ludvika Gammelgård. Kurs må 11 okt kl 18-21. Cerat- och
salvtillverkning på Gammelgården. Ledare
Agneta Månsson. Kostnad 50:-/pers inkl
material. Begränsat antal. Anmälan senast 3
okt till Katarina.
Malmöortens Bf Honungsbedömning sö 10
okt kl 14-ca17 på Wowragården, Klågerupsvägen 475, Malmö. Honungsbedömning för
etikettbeställning. Bästa honung utses. Två
klasser, ljus resp. mörk honung. Provburk
700 el. 350 gr i glas utan etikett. OBS!
Årsrapporten skall bifogas provburken. Fika
20:- . Övriga skickar årsrapporten till Per
Andersson, Rudbecksg. 53. 216 22 Limhamn. På årsmötet lottas två drottningar på
alla inlämnade årsrapporter.
Nässjöortens Bf Honungsbedömning to 7
okt kl 18 å Flustret Nässjö. Årsmöte fre 22
Örebrodistriktet höstmöte 30 oktober
Örebro läns biodlardistrikt inbjuder till Höstmöte
den 30 oktober klockan 10:00 till ca 16:00
Platsen är Kulturhuset i Örebro (Folkets hus) Järnvägsgatan. Program presenteras på vår hemsida.
www.biodlarna.se –> Biodling i din närhet –> Örebro
Välkomna!
30
okt å HSO-lokalen Industrgatan 2, Nässjö,
kl18. Föreningen bjuder på en bit mat.
Ringsjöortens Bf Årsmöte ti 9 nov kl 18.30
i Lyby församlingshem. Preben Kristiansen,
bihälsokonsulent, talar om bl a varroaproblemet. Fika och honungsbedömning.
Sundbybergs och Spångaortens Bf
Månadsmöte med honungsbedömning och
provsmakning för alla 27 okt kl 19 i ABF:s
lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg. Lämna
in honung för bedömning, samt årsrapporten. www.sundbybergsbf.se
Söderåsens Bf Honungsbedömning ti 5 okt
kl 19.
Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning to 28 okt kl 18.30 i Bränneriet, Brunstorp. Honungsprov lämnas till någon i styrelsen eller i Bränneriet på bedömningskvällen
från kl 17.30. Observera att honungsproven
skall vara rumsvarma.
Västeråsortens Bf Honungbedömninng
Honung i SBR godkänd förpackning samt
bedömningskort ska snarast lämnas till
Lena Nilsson eller Hans-E Karlsson. Bifoga
också ifylld årsrapport
Västra Frölunda Bf Årsmöte on 24 novkl 18
i Sjöbergen.
Växjöortens Bf Honungsbedömning 5
okt kl 18 på Bastanäs. Förtäring till självkostnadspris. Vaxinlämning i samband
med bedömningen. OBS! med burken
lämnas nya honungsbedömningskort ifyllt
(se Bitidningen). Årsmöte 2 nov kl 18 på
Bastanäs. Årsrapporten lämnas/skickas till
Torsten Persson Januariv 23, 352 60 Växjö.
Anmälan till honungsbedömningen och
årsmötet till Ingold Gustavson vxo.bf@telia.
com eller tel 62246.
Örebro Bf Höstmöte 6 okt kl 19 i Vuxenskolans lokaler Fabriksgatan 8. Preben
Kristiansen diskuterar lite kring Apistan och
läkemedel och Varroabekämpning. Övervintring varför det går så dåligt, vad gör vi
fel eller vad kan vi förbättra. Du kan lämna
in honungsprov för bedömning. Glöm ej att
lämna in årsrapporten.
Östra Sörmlands Bf Ti 12 okt kl 19 på
Solberga.
Vi minns
Stig Nord
Burseryds Bf
Arvid Kraft
Nässjöortens Bf
Tauno Somero
Sundsvalls Bf
Bitidningen 10 2010
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP
Tel: 0735-233 100 Fax: 0142-828 59
Förbundssekreterare:
Michael Cornell, 0735-233121
Utvecklingskonsulent:
Jan Mårtensson, 0735-233125
Bihälsokonsulent:
Preben Kristiansen, 0735-233122
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0735-233123
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Agouda, 0735-233127
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Jonny Ulvtorp,
Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY
Tel. 0457-30489, 0735-233130.
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00 -16.00
fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00.
Bisjukdomskonsulent
Preben Kristiansen. Tel 0735-233122.
E-post: [email protected]
Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redak­tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till Bitidningen
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
Redaktör
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0582-611682, 0735-233126.
E-post: [email protected]
HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION,
Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100,
Fax: 0142/ 82859. E-post: [email protected]
Plusgirokonto: 47 51 85-5,
Bankgirokonto: 413-6131
Öppettider må-to: 08.00-16.00
fr: 08.00-15.00
VD: Christer Ankarlid 0735-233101.
E-post: [email protected]
Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103.
E-post:[email protected]
Kvalitet: Christer Ankarlid
Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105
E-post: [email protected]
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3,
54015 Väring. Tel 0500-462135.
E-post: [email protected]
Förbundssekreterare
Michael Cornell Tel: 0735-233121
E-post: [email protected]
Utvecklingskonsulent
Jan Mårtensson. Tel 0735-233125.
E-post: [email protected]
Prenumeration på Bitidningen
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
SBR styrelseledamöter
Styrelseledamot: Stig Hansson,
Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm.
0451-81655, 0709-609123.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Matias Köping,
Klamparegatan 40, 80431 Gävle.
Tel 026-191214, 0734-146093.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn,
Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik
Tel 0498-52101, 070-6202357.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Krister Linnell,
Fridsberg 11, 56393 Gränna.
036-54130, 0705-669641.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Alf Sjöberg,
Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp.
Tel: 0417-26343, 0708-730769.
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen,
Stavtorp, 64032 Malmköping.
Tel: 0157-20488, 070-7318082
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Yvonne Strid,
Gundala, Nordtagsvägen 1, 44251 Ytterby.
0303-91848. [email protected]
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
750 07 UPPSALA. Tel vx 018-67 10 00.
Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek.
HF:s STYRELSEORDFÖRANDE
Gösta Rappe, 0708-109090,
E-post: [email protected]
Svenskt Sigill:
Linda Cederlund, 08-7875371
E-post: [email protected]
Annonstaxa
Kommersiella annonser
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller
motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller
motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg
3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg
1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra
följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och
i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också
lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av
manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och
250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall
layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget
10 2010
tillBitidningen
datum för manusstopp,
om inte angivelse om senare publicering anges.
Radannonser
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per
rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen
blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att
annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser
som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat
inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller
bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så
att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort
då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan
identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med
hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
31
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort:Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Erbjudande från BiButiken:
Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123.
• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.
Årets T-shirt!
Allt överskott från försäljningen går till
stödfonden!
T-shirt som tagits fram till Biodlingens Vänner i
årets drottningfärg – blå.
Köp gärna en extra att ge bort till en biodlingens vän.
Pris 100,- inkl frakt.
S: art nr 53627 M: art nr 53628
L: art nr 53629 XL: art nr 53630
XXL: art nr 53631
100:-
Medlemspris
Ordinarie pris:
120 kr/st
299:-
Medlemspris
Ordinarie pris:
349 kr/st
Boken om Biavel och Insemination
– artikelnr 91010
I boken redovisar Bert Trybom erfarenheter han skaffat sig
under drygt 60 år som biodlare. Han är en av Sveriges kunnigaste och mest erfarna inseminatörer av bidrottningar. Boken
har sin tyngdpunkt i biavelns teori och praktik samt i konsten
att inseminera. Engagemang i avelsarbete och drottningodling kan ge ännu större utbyte av din biodling.
32
Bitidningen 10 2010