Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund
Download
Report
Transcript Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund
Bitidningen
Nr 10
Oktober 2012
Upplevelser med honung och bin
Honungsön • Hälsoinventering
Behandling mot virus • Årsrapporten • UK-spalten
Bitidningen 10 2012
1
Av Biodlare För Biodlare
Vår egen Wall-E!!
Artnr: 107351
Automatisk honungslossare
för den mindre biodlingen!
Perforerar två ramar/minut.
Gå in på lpsbiodling.se och
se olika lösningar för att få
ur ljunghonungen ur kakorna.
Rensning av ramar
Vi tar emot vax och ramar för
rensning och ursmältning både
på LP:s Biodling i Säffle och på
Oscar Gustafssons Biredskap i
Torpa!
Endast rengöring av ramarna, ej
desinficering
Vi köper din honung!
Ring för pris - vi skickar emballage
Vi kan även legotappa din honung med din egen etikett
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.lpsbiodling.se för att ta del av nyheter och erbjudanden!
LP:s Biodling AB
LP:s Biodling AB
Torstensbyn 14
661 94 Säffle
Tel: 0533-631 11
[email protected]
Torpa,
43295 Varberg
0340-62 00 21
www.swienty.com
Besök vår hemsida: www.lpsbiodling.se
Vi vill köpa din honung!
Det här erbjuder vi dessutom!
• Hämtning av honung och leverans av bifor fraktfritt
med slingbil. Vi planerar turerna på följande sätt:
Hämtning av honung 1: 30/9-12/10
Hämtning av honung 2: 15/11-30/11
• Återtag med dina egna etiketter.
• Hela vårt förmånliga Producentpaket.
• Olika erbjudanden för att värna om våra trogna kunder.
• Ekonomiskt stöd till biföreningar som har eller startar
upp depåer för honungsleveranser till oss.
Varför ska du sälja till oss?
Det här arbetar vi på!
• Du själv tjänar på det – både på kort och lång sikt.
• Vi värnar om svensk honung och dig som biodlare.
• Du får tillgång till Europas effektivaste anläggning för honung.
• Vi garanterar att vi köper all den honung som du vill sälja,
både vid bättre och sämre skördeår.
• Att ta emot osilad honung.
• Att köpa, sälja och hämta vax.
• Försäljning av biredskap, förnödenheter och eget
vinterfoder.
• Du binder inte upp dig genom att sälja honung till oss.
• Årligt finansiellt stöd att delas ut i samarbete med
Biodlingsföretagarna och SBR för att uppmuntra till
innovationer som kan utveckla svensk biodling.
• Vi garanterar betalning för din honung inom 30 dagar
från invägning.
• Vi är en garant för att prisnivån hålls uppe för svensk honung.
• Vi har spännande utvecklingsplaner som gagnar dig som biodlare.
• Ett nytt och smidigare system för uppsamling av honung.
Ett system som spar både tid, arbete och pengar – och ger
dig möjlighet att växa som biodlare.
ingår i Lindahls Invest
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel 0735-233100
Fax 0142-82859
2
Bitidningen 10 2012
Ledaren
Utbildning viktig i biodlingens utveckling!
Oktober månad innebär slutet på något men också början på något nytt. Det innebär slutet på
ännu en intensiv biodlingssäsong. Honungsskörden är nu hemtagen och bisamhällena är invintrade. Nu kan vi summera den gångna säsongen. Vad blev bra och vad blev dåligt. Gick det
som jag planerat. Vad kan jag dra för lärdomar av den gångna säsongen? Här är det värdefullt
att man fört anteckningar så att man kan gå tillbaks och se vad som hänt. Diskutera detta med
andra inom föreningen så tar vi alla några små steg framåt.
Vi kan lära oss mycket om binas värld genom att dela med oss av våra erfarenheter och
diskutera dessa i föreningen, men det är bara att inse att när det gäller våra bin så sitter vi alla
på läktaren, tittar på och försöker förstå. Vi blir aldrig fullärda och det är väl kanske tur det.
För det är nog det som är fascinationen med biodling. Vi lär oss något nytt varje år.
Olof Boman
Styrelseledamot
[email protected]
Nu börjar den tid då vi kan ägna oss åt föreningslivet lite mer. Vi har föreningsträffar och
årsmöten framför oss. Det är nu vi kan grotta ner oss i studiecirklar och andra föreningsaktiviteter. Inom SBR:s studiekommitté tittar vi nu på en modell som ska strukturera utbildningen på
ett tydligt sätt. En modell som använts i England i många år. De vill nu modernisera sitt system
och då är det läge för oss att haka på. Vi kallar det för stegutbildning där man i sitt lärande tar
tydliga steg och skapar tydliga mål. Vi hoppas kunna presentera en utbildningsmodell till riksförbundsmötet i april 2013.
Att det råder en stor kunskapstörst i biodlarkåren är tydligt. Det visar om inte annat den webbaserade medlemsenkät som nu redovisats. Det ämne som visats störst intresse är inom området
bihälsa men även drottningodling, avel och fortsättningsutbildning efter den andra sommaren
som biodlare är efterfrågade ämnen. Det visar sig även att en mycket stor del av biodlarkåren
vill växa som biodlare och utöka sin biodling. Det här är naturligtvis inspirerande och värdefull
information för förbundsstyrelsen och studiekommittén när vi nu ska utforma den nya utbildningsmodellen.
Det är dags nu att klättra ner från läktaren, släppa sargen och ge sig in i matchen. En spännande vintersäsong står för dörren.
Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, 0142-482000, [email protected]
Årgång 111
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0142-48 20 06
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 31.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgivningsdagen.
Tryck: V-TAB Vimmerby
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 10 2012
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 Stockholm.
Telefon: 0142-48 20 08.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden
ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla
svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 31.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
Följ reglerna – bäst för alla!
5
Honungsön
6
Trakékvalster och hälsoinventering
8
Framtidens kockar om honungen
10
RNAi och virusbehandling i bin
12
Årsrapporten
15
Honungsbedömningskort
17
Biodling + Besöksnäring = Sant
19
Allan biodlare i Norrbotten
22
Nosemakurs i Värnamo
23
Biodlingen i Danmark
24
Mäta tillståndet hos våra bin
26
UK-spalten
27
OKTOBER 2012
6
Brev till redaktionen, Almanackan 28
Marknaden
30
Nästa nummer (11/12 – nov/dec-nr)
utkommer i slutet av okt.
MANUSSTOPP: 1 okt.
Numret därpå (1/2-13) i slutet av dec.
Manusstopp: 1 dec.
24
Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr,
nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9- 1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt
Omslagsbilden:
Baka med
honung. Visa bin
och biodling. Producera honung.
Foto: Monica
Johansson
27
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märktes gul i år.
4
Bitidningen 10 2012
Följ reglerna – bäst för alla!
STURE KÄLL, ordf Biodlingskommittén
INGMAR WAHLSTRÖM, ordf Kvalitetskommittén
Svenska biodlare producerar
högklassig honung av stort
värde för människor och
natur. Låt det fortsätta att
vara så!
V
i använder olika hjälpmedel, också
olika medel mot varrokvalstret för att
hålla våra bin levande och produktiva. Det
gör vi på ett sätt som är skonsamt mot
bin och biprodukter. Låt oss fortsätta att
göra så!
Det förekommer frestelser till genvägar på olika områden, så också i biodlingen. Det förekommer tyvärr att en del biodlare använder otillåtna medel mot varroan.
Det kan innebära fara för bina, deras produkter och biodlarnas rykte.
Det finns orsaker till de regler som
finns på området. De är inte till för att
försvåra för biodlarna. Tvärtom! Det är
noga prövat och hänsyn taget till olika
slags möjlig påverkan på hälsa och miljö
för alla inblandade, innan regler upprättas. Allteftersom kunskapen ökar förändras också regelverket. Det är viktigt att vi
alla samarbetar.
Idag finns en bra uppsättning godkända preparat och medel att växla om med
för att få en effektiv och rationell varroabekämpning. Vi rekommenderar ekologiska
metoder, men är fullt medvetna om att
man av olika anledningar väljer olika koncept. Olika preparat och medel har olika
fördelar och nackdelar och bör växlas om
i en planerad bekämpningsstrategi för att
undvika resistens, få en önskvärd effekt
och undvika rester i biprodukterna. Här
skall också uppmärksammas vikten av
en långsiktigt hållbarare lösning med ett
bi som alltmer själv också kan bekämpa
kvalstret. Det sker genom avelsarbete och
skötselmetoder, t ex speciellt utformade avläggarsystem. Bland annat Svensk
Biavel är engagerade för mer motståndskraftiga bin.
De preparat som är godkända är
Apistan, med den verksamma beståndsBitidningen 10 2012
delen tau-fluvalinat, och Apiguard, med
den verksamma beståndsdelen tymol. Om
man använder medel där den verksamma
betsåndsdelen är en annan pyretroid än
fluvalinat (t ex flumethrin eller akrinatrin), fördjupas snart resistensen mot pyretroider i allmänhet och det kommer att
ta längre tid med alternativa medel innan
Apistan fungerar igen. Om man idag använder godkända preparat och medel
som Apiguard och syror som alternativ
till Apistan kan det senare fungera igen
efter ett par år. Men man kommer alltid
att behöva ett växelbruk mellan Apistan
(om man använder detta) och andra
medel. Biodlare som använder andra
pyretroider förvärrar resistensen.
I syfte att bekämpa Varroa destructor får du i ekologisk biodling enligt
Jordbruksverket använda följande medel:
myrsyra, mjölksyra, oxalsyra, ättiksyra,
mentol, tymol, eukalyptol eller kamfer.
Här måste du själv iordningställa medlen
så att de kan användas för att bekämpa
varroakvalster i bisamhällen. (Ättiksyra
brukar dock inte användas i detta syfte.)
Det enda färdiga preparat med något av
dessa medel avsett för varroabekämpning, som är godkänt för försäljning och
användninng är Apiguard (tymol).
Apistan och Apiguard kan köpas receptfritt i apotek. Följ anvisningarna på
etiketten. Följ i övrigt de av Jordbruksverket rekommenderade metoder för bekämpning som bl a kan hämtas hem från
deras hemsida. Öka dina kunskaper. Ta
del av bihälsosidan och diskussioner i
Bitidningen och diskussionsforum.
Varroabekämpning med
ekologiska metoder
Jordbruksinformation
10-2001
PREBEN KRiSTiANSEN
Bihälsokonsulent
Bihälsa
[email protected]
Smittförklaringar
avseende bisjukdomar
Den 19 april trädde Jordbruksverkets nya
beslut om smittförklaring med anledning
av amerikansk yngelröta och varroasjuka
i kraft. Beslutet (SJVFS 2012:9) innebär
att smittförklaringarna avseende amerikansk yngelröta försvinner i Dalarnas, Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och
Uppsala län. Ändringarna är således inte så
omfattande som i det förslaget Jordbruksverket skickade ut på remiss i januari.
I början av maj påvisades amerikansk
yngelröta i några bigårdar i Enköpings
kommun (Uppsala län). För att få reda på
hur många bigårdar som är drabbade un-
5
Honungsön
INGEMAR FRIES, SLU
Väster om Sicilen i Terreniska havet ligger de tre
Egadisk öarna som består av
Isola di Lèvanzo, den större
Isola di Favignana och den
yttre Isola di Marèttimo. Man
når ögruppen genom färjetrafik från staden Trapani
längst nordväst ut på Sicilien.
Numera finns direktflyg från
Sverige (Ryanair, Skavsta
flygplats) till Trapani.
P
å ön Marèttimo driver Vincento Stampa och hans kollega Leonardo Parisi
företaget ”Isola di Miele”, på svenska ”Honungsön”. Företaget är inriktat på att producera sorthonung från de örter och andra
växter som finns på de Egadiska öarna. De
viktigaste dragväxterna för att producera
De egadiska
öarna
sorthonung är timjan, rosmarin, tistel och
den lokala ljungen, men man producerar
också blandhonung (”millefiori”). Man
använder ett bi som är speciellt anpassat
till det lokala, ibland extrema, klimatet,
Apis mellifera sicula. Det är ett relativt
litet honungsbi som har gott förstånd att
försvara sig och som anpassar yngelsättningen till dragförhållandena.
I september blommar ljungen. Därefter är huvuddraget rosmarin i oktober
ända in i januari. I april flyttas bina till ön
Favignana för tisteldraget och i juni-juli
produceras ren timjanhonung .
En mycket spännande
utveckling är hur Vincenzo
Stampa och hans kollegor
klarar problemen med varroakvalster. När varroakvalstret kom till Sicilien
på 1980-talet innebar det
katastrof för biodlingen
och en stor del av alla samhällen dukade under. Liksom på annat håll började
man använda läkemedel för att bekämpa
kvalstren, som i sin tur utvecklade resistens mot läkemedlen. Man använde då
organiska syror för att få bina att överleva
med relativt gott resultat. Men 2005 kom
en vändpunkt vad varroakvalstret beträffar. Flera biodlare, bland dem Vincento
Stampa, började anamma den toscanske
biodlaren Francesco Mussis råd att öka
avståndet mellan ramarna i yngelrummet för att på så vis påverka varroapopulationens utveckling. Istället för normala
10-12 mm mellan ramarna har man fasta
avstånd i rambärarlisten som ger ett större utrymme mellan ramarna. Ingen har
kunnat förklara för mig hur detta större
utrymme mellan ramarna skulle inverka
på kvalstertillväxten, men flera biodlare
försäkrar att de inte bekämpar varroakvalster mer efter att de infört detta nya
avstånd mellan ramarna i yngelrummet.
Apis mellifera sicula är ett relativt litet och
mörkt bi som finns i ren form på lite högre
höjd bland annat runt vulkanen Etna.
Spazzio Mussi används i samtliga bikupor
hos Isola di Miele. Man bygger ut mellanväggar i utkanten där avståndet är normalt, och
flyttar sedan in utbyggda ramar mer centralt
för yngelsättning. Man uppger att det behöver vara mer bin i en låda än med vanligt
avstånd, annars får man minska utrymmet
i lådan med en avskärmning för att inte få
vildbygge.
6
Bitidningen 10 2012
Eftersom man har haft svåra förluster av
bisamhällen, och också en vild population
honungsbin, kan man inte frigöra sig från
tanken att det snarare kan vara bina som
blivit resistenta mot kvalstren men att den
processen sammanfallit med införandet av
nya avstånd mellan yngelramarna (Spazzio
Mussi). Hursomhelst medverkar utvecklingen till att företaget Isola di Miele kan
saluföra ekologisk sorthonung av högsta
kvalitet då bina inte samlar honung där
det bedrivs jordbruk och någon bekämpning av varroakvalster inte behövs.
Efter att tidigare använt bin från fastlandsitalien bedriver man nu ett avelsarbete för att helt återgå att arbeta med det
lokala biet A. mellifera sicula. Honungen som produceras på öarna fraktas med
båt och slungas i en liten men modern
slunglinje på ön Marèttimo, där honungen
också förpackas. En stor del av produktionen från omkring 200 samhällen på öarna
kan man sälja till den turistström som
passerar öarna sommartid. Kilopriset för
blandhonung ligger på omkring 75:- kilot,
men mycket av honungen tappas småburkar (100 ml, 250 ml) och säljs till ett kilopris på det dubbla eller mer. På grund
av den fina kvaliteten och den unikt rena
sorthonungen sker även en viss export till
kunder som återkommer med önskemål
om privata försändelser.
Vid sidan av honungsproduktionen
driver företaget Isola di Miele en mindre
verksamhet med uthyrning av rum på ön
Marèttimo, där man antingen kan dyka i
det kristallklara vattnet, eller klättra i de
branta berg som omger den enda bebyggelsen på ön. Fast boende finns omkring
150 personer, men under turistsäsongen
är antalet personer på ön kanske det tiodubbla. Maten är fantastisk, i synnerhet
om man tycker om fisk och skaldjur, och
En bigård utanför Trapani där det bedrivs drottningodling med syftet att förmera det
lokala biet Apis mellifera sicula.
Vincento Stampa
kommer från en
gammal båtbyggarsläkt men ägnar
sig nu på heltid åt
sin biodling på de
Egadiska öarna.
människorna är mycket vänliga och måna
om den spillra av turistströmmarna som
hittar ut till Marèttimo. Företaget har en
hemsida där information finns om verksamheten – www.isoladelmiele.it
Leonardo Parisi bor på Marèttimo och sköter honungshanteringen och försäljningen
därifrån.
Mycket av honungen som produceras på
öarna tappas på små kärl och säljs till
turisterna till höga priser.
Bitidningen 10 2012
7
Trakékvalster och hälsoinventering
av svenska bisamhällen
EVA FORSGREN, INGEMAR FRIES
Trakékvalsterinventering
Hösten 2012 inleddes en inventering av
svenska bisamhällen med avseende på
trakékvalster (Acarapis woodi). Inventeringen skedde på uppdrag av jordbruksverket mot bakgrund av att detta kvalster
aldrig påvisats i Sverige. I samband med
Sveriges inträde i EU 1995 ansöktes om
tilläggsgarantier för trakékvalster (en ansökan som inte har behandlats av kommissionen). Inför denna ansökan gjordes
1993 en landsomfattande undersökning
där inga trakékvalster hittades, och sedan
dess har bara enstaka prover analyserats.
I och med att reglerna för import ändrades (1 januari 2009) och det blev tillåtet
att föra in bin till Sverige från länder som
har trakékvalster, ansåg jordbruksverket
att det fanns behov av en ny inventering
av eventuell förekomst av kvalstret för att
kunna vidhålla kravet på tilläggsgarantier.
Undersökning behövdes också som underlag för att bedöma den fortsatta riskbilden
av den införsel av levande bin till Sverige
som nu är tillåten.
Målet för inventeringen var att 380
slumpmässigt uttagna prover (32 bin per
samhälle) från svenska bisamhällen skulle undersökas för trakékvalster. Det antalet
Bild 1: Trakékvalstret förökar sig i binas
andningsvägar (trakéerna), och syns
endast i mikroskop (c:a 0,1 mm). Foto:
Johan Wallén
8
skulle innebära att man med 95 %
säkerhet kan säga att mindre än 1
% av landets bisamhällen har en
angreppsgrad under 5 % om inga
fynd görs.
Hösten 2010 blev biodlare
slumpmässigt utvalda i samtliga
landets län för att de skulle provta
och skicka in biprover för analys.
Antalet prov i respektive län beräknades i förhållande till antalet
registrerade bisamhällen i länet.
Arbetet med att välja ut och kontakta biodlarna utfördes i samarbete med Lotta Fabricius, som
använde egna kontakter lokalt för
att få in proverna. Registrering och
analys av proven utfördes som ett Tabell 1: Trakékvalsterinventeringen. Antal inbeexamensarbete för en veterinärstu- gärda respektive inkomna prov från respektive län.
dent, Emmy Sundström (se artikel I prov från riktad provtagning har 10 samhällen per
i Bitidningen 3, 2012). Emmys ar- bigård provtagits.
bete omfattar 268 av de inbegärda
380 proverna, eftersom det vid tiden för
göra en hälsoinventering av svenska bihennes redovisning inte kommit in fler
samhällen, och prov från 130 samhällen
prov. Eftersom vi säsongen 20110/11
från samtliga län (Kronoberg undantaget)
inte fick in tillräckligt antal prov beslöts
av de prov som skickats in och analyserats
om en riktad provtagning mot biodlingar
för trakékvalster undersöktes även för földär det förekommit bidrottningar införda
jande sjukdomsalstrare:
till Sverige. Detta har ändå inte resulterat
• angreppsgrad av varroakvalster
i att vi nått målet 380 prov då en del pro(Varroa destructor)
ver som utlovats inte anlänt, och från ett
•
mikrosporidier
(Nosema apis/
av länen (Kronobergs län) har vi inte fått
Nosema
ceranae)
in ett enda av de inbegärda proverna. To• amerikansk yngelröta (Paenibacillus
talt har vi analyserat biprov från 344 samlarvae)
hällen (se tabell 1), utan att kunna påvisa
•
europeisk
yngelröta (Melissococcus
trakékvalster. Med det utfallet baserat på
plutonius)
de 344 analyserade proverna kan vi säga
• kalkyngel (Ascosphaera apis)
att med 93,8 % säkerhet har mindre än 1
samt infektion av åtta olika virusin% av landets bisamhällen en angreppsgrad
fektioner:
av trakékvalster under 5 %.
• deformed wing virus - DWV
Hälsoinventering
• acute bee paralysis virus - ABPV,
När prover av vuxna bin samlas in på det
• Kashmir bee virus - KBV
sätt som gjordes för trakékvalsterinven• Israeli acute paralysis virus - IAPV
teringen, finns förutsättningar att samti• chronic bee paralysis virus - CBPV
digt även inventera för andra bipatogener.
• slow bee paralysis virus – SBPV
Inom det av nationella programmet finan• säckyngelvirus – SBV
sierade bihälsoprojektet föddes då idén att
• black queen cell virus - BQCV
Bitidningen 10 2012
Varroakvalster
Varroa hittades som förväntat i de flesta län
utom i prov från Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Angreppsgraden hos de vuxna bina varierade från 0,1
till 0,93, d.v.s. från 1 till 93 kvalster per
100 undersökta bin. Även biproven från de
två undersökta bigårdarna i Gävleborgs län
var fria från varroa. Deformed wing virus,
DWV (som är starkt kopplat till varroakvalster) kunde inte påvisas i prov från Gävleborgs, Västernorrlands eller Jämtlands
län, men påträffades i en av de provtagna
bigårdarna i Västerbottens län.
Mikrosporidier
Nosema påvisades med hjälp av mikroskopi (poolat prov av 60 bin) i 23 av de
130 undersökta bigårdarna. En molekylärbiologisk artbestämning visade att 11
av dessa nosema-isolat var en blandinfektion av både N. apis och N. ceranae,
10 stycken visade sig vara rena isolat av
N. apis, och endast 2 av isolaten var rena
N. ceranae. Båda dessa isolat kom från
bigårdar i Skåne län.
Amerikansk yngelröta
P. larvae (bakterien som orsakar amerikansk yngelröta) påvisades med hjälp av
mikrobiologisk odling från poolade prov
(100 bin) från 7 bigårdar. Antalet bakteriekolonier som växte på plattorna var
i samtliga fall lågt, så lågt att det troligen
inte är kopplat till några kliniska symptom. Bakterien påvisades i bigårdar från
Södermanlands, Östergötlands, Kalmar
och Skåne län.
Europeisk yngelröta
M. plutonius (som orsakar europeisk yngelröta) påvisades endast i en bigård i Värmlands län, och kan inte anses vara något
Bild 3: Acute bee paralysis virus (ABPV)
under elektronmikroskop. Viruspartiklarna är endast 30 nm (0,00003 mm). Foto:
Brenda Ball
Bitidningen 10 2012
stort problem i Sverige. Historiskt sett
har sjukdomen ansetts vara godartad,
men på senare år har den orsakat stora
problem i vissa Europeiska länder, bl.
a. Schweiz. Detta har visat sig bero på
att vissa stammar av bakterien har blivit mer aggressiva. För ett par år sedan
upptäcktes också europeisk yngelröta i
stor omfattning i Norge, och mycket arbete lades ned på att hitta och bränna de
samhällen där bakterien kunde påvisas.
Kalkyngel
Ascosphaera apis (den mikroskopiska
svamp som orsakar kalkyngelinfektion)
påvisades i 7 av de 130 undersökta proven. Svampen påvisades i Stockholms,
Norrbottens, Södermanlands, Gotlands
samt Skåne län, men är sannolikt mer
allmänt förekommande.
Virusinfektioner
Bara fyra av de åtta undersökta virustyperna kunde påvisas i de aktuella pro- Bild 2: Missfärgade och förvridna larver. Symptom på
verna, nämligen deformed wing virus europeisk yngelröta. Foto: Eva Forsgren
(DWV), acute paralysis virus (ABPV),
black queen cell virus (BQCV) och säckyngelvirus (SBV).
BQCV och säckyngelvirus verkar vara
allmänt förekommande; SBV påvisades i
74 av 130 bigårdar (57 %), medan BQCV
påvisades i 86 av 130 prov (66 %). Det
finns troligen ett konstant smittryck från
dessa virus utan att de orsakar sjukdomssymptom.
ABPV, som liksom DWV är förknippat med varroakvalster, påvisades i liten
omfattning (endast 4 bigårdar) i tre län,
varav det är värt att notera att Gotlands
och Skåne län är de län där varroa först
påvisades.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet från hälsoinventeringen visar att
vi i svenska bisamhällen inte har kunnat
påvisa några av de parasiter och sjukdomsalstrare som är vanligt förkommande i andra delar av världen och som kan
orsaka problem för biodlingen. Förutom
trakékvalster kan som exempel nämnas
CBPV, ett virus kan orsaka omfattande infektioner och leda till samhällens kollaps.
Vi har heller inte kunnat påvisa IAPV (som
i studier från USA har satts i samband med
kollaps av bisamhällen) eller dess nära
”släkting” KBV som påvisas i bisamhällen
runt om i världen.
Tabell 2: Resultat från hälsoinventeringen.
9
Framtidens kockar håller
honungen högt
KRISTINA BÄCKSTRÖM
– Honung är en bra smakförhöjare, säger Jacob Davidsson, en av eleverna på Dackeskolan i Mjölby som lagade
och stajlade maten till boken
”Med smak av honung”.
D
et var kalaslunch på skolrestaurangen Nils Dacke när honungsboken
presenterades här om veckan. Eleverna
hade dukat upp med ett knippe lagade
sallader och förrätter ur boken. Dessutom lagades två huvudrätter som gästerna kunde välja mellan. Som avslutning
bjöds det på honungsglass och pannacotta med marinerade björnbär.
– Det har varit spännande att jobba
med recept som någon annan gjort.
Man upptäcker nya sätt att kombinera
smaker, säger Jacob, och Fanny Svensson fyller i:
– Och jag har lärt mig att det går att
ha honung i det allra mesta.
Allt började i Bitidningen. Marita
Delvert gjorde först recept på honungs-
Flitiga honungskockar. Michaela Ehlin,
Jacob Davidsson och Fanny Svensson
pustar ut i köket efter boksläppslunchen på
Dackeskolan i Mjölby.
Marita Delvert, författaren i centrum,
tillsammans med honungen och
maten.
10
Bitidningen 10 2012
mat till Bitidningens läsare. Några av de
recepten och många fler blev sedan en
hel bok med spännande honungsmat.
Tanken med boken är att inspirera fler
att använda honung, för binas och biodlingens skull.
Recepten har testlagats av kockeleverna och läraren Mickael Isaksson på
Dackeskolan har plåtat allt det goda.
De unga kockarna har smakat sig
genom det mesta och har sina favoriter.
Michaela Ehlin röstar på honungsmarinerad lax och Jacob rekommenderar
lövbiffsfylld tortilla. Trots delad smak
är alla tre rörande överens om en sak.
– Honung är fantastiskt i mat men
alldeles för sött för att äta rakt av.
Metervis med mums. Här bjuds på
förrätter och sallader som alla hade
smak av honung.
Två 08-or startar upp
MARIAN SAERS och BO BJÖRNÄS
Det hände sej en gång i
början av detta sekel att
två 08-or sökte sej ett litet
paradis i den sörmländska
skogen. Lyckan stod dem bi
och snart hade de en röd
stuga med vita knutar.
S
ommaren kom med en prunkande
trädgård och sjön glittrade i solskenet.
Till hösten dignade äppelträdet av frukt.
Men vad var nu detta ? Äpplen i konstiga
former. Inte alls så runda som på ICA.
Svaret dröjde inte länge. En kär besökare
förklarade att äpplena var dåligt pollineBitidningen 10 2012
rade. Endast bin kunde rädda paradiset.
Då av en tillfällighet hittade mannen
ett litet handskrivet anslag i ICA-affären.
En hel utrustning för fem samhällen
köptes in. På nätet hittade nollåttorna ett
namn, Heide Wande medlem i Sveriges Biodlares Riksförbund. Nu hände det mycket
på en gång. Heide ordnade två avläggare
och till midsommar stod kuporna på plats
nedanför äppelträdet.
Ett par gånger under sommaren kom
så den goda fen Heide farande, med kupkniven i den ena och biborsten i den andra
handen. Drottningarna måste märkas,
varroakvalstret bekämpas med drönarutskärning och myrsyra. Skattlådor på och
drottninggaller mellan. Ramar trådas och
vax smältas. När slungningen var klar och
den vackra guldfärgade honungen rann
var lyckan stor.
Nu kom hösten, blåbären, lingonen
och svampen var skördad och äpplena
skulle till att plockas. Så vackra, helt runda
och goda hade de aldrig smakat. Vintern
kom med stormsteg, den strängaste i mannaminne. Höll ett järngrepp över landet.
Snön låg meterdjup över kuporna. Våren
blomstrade och nya pigga bin dansade utanför flustret. Paradiset var fulländat och
08-orna kan leva lyckliga i alla sina dagar.
Tack Heide du är fantastisk!
[email protected]
11
RNAi och virusbehandling i bin
Hur fungerar det och vad kan vi förvänta av det?
JOACHIM DE MIRANDA & EVA FORSGREN
En av konsekvenserna av
den senaste tidens publicitet kring biförluster är att
ny kunskap och teknik med
fokus på bihälsa har utvecklats.
E
n av de mest lovande av alla dessa tekniker är RNAi-baserad behandling av
bisjukdomar, en ny medicinsk teknologi
som har sin grund i molekylärbiologi. Här
förklarar vi hur det fungerar och vad vi kan
förvänta av den.
Vad är RNAi och
hur fungerar det?
RNAi ("RNA-interferens"), är ett gammalt
system som finns i cellerna hos nästan alla
högre organismer. Det är en viktig, biologisk mekanism för att bli av med oönskade
RNA-molekyler, och den angriper främst
mRNA som blivit kvar från värdens eget
genuttryck, men också RNA från molekylära parasiter som t.ex. virus (se figur om
RNAi och faktarutan). Kortfattat fungerar
det så att RNAi ger information till ett proteinkomplex (RISC) om vilket RNA som
ska förstöras. Om RISC-komplexet träffar
på RNA med ”rätt” nukleotidsekvens (enligt information från de RNAi som finns i
komplexet), så förstörs det. Om RNA’s nukleotidsekvens inte stämmer med RNAi i
komplexet, så förstörs det inte. Eftersom vi
känner till genomsekvenserna för de flesta
bivirus, är det enkelt att konstruera syntetiskt RNAi för att aktivera RISC-komplexet
till att identifiera och bryta ner motsvarande virus-genom. Denna upptäckt fick
med rätta Nobelpriset 2006, eftersom de
potentiella användningsmöjligheterna är
enorma, allt från genterapi till cancerbehandling och kontroll av patogener. Enkelt, eller hur?
Möjligheter och
begränsningar med RNAi
För att förstå möjligheterna och begränsningarna med RNAi för virusbehandling, är
12
DNA
mRNA
protein
DNA är det ämne som bär på den genetiska informationen i våra celler
(arvsmassan). Mindre bitar (gener) bär var och en instruktion för hur ett visst
protein ska tillverkas.
mRNA (messenger-RNA, eller budbärar-RNA) överför genetisk information
från DNA i cellkärnan till cytoplasman, där mRNA “översätts” till proteiner.
Proteiner är de molekyler som bl. a. formar cellstrukturer och utför
cellulärt arbete.
det viktig att känna till hur våra motståndare fungerar. Virus är världens absolut bästa
molekylärbiologer! De har under lång tid
anpassats till RNAi och andra molekylära
försvar och det finns ingenting som vi kan
uppfinna som de inte redan har stött på.
Att sabotera värdens försvar
Informationen som behövs i RNAi-molekylen riktad mot ett enskilt RNA är liten, bara
några få nukleotider, men mycket specifik. Detta är viktigt för kontroll av genuttryck, eftersom organismen kan behöva
minska endast en av flera närvarianter av
de samma gen. Detta är dock en svaghet
när det gäller viruskontroll. Ett virus är
ungefär som en maffia, vars medlemmar
givetvis är besläktade med varandra men
inte identiska. Du kan använda RNAi för
att slå ut enskilda individer, men mobben
bara ändrar sina gener något och lever
vidare. Kort sagt, ett virus är ett ständigt
skiftande mål när det gäller RNAi-behandling. Ett sätt att undvika det problemet
är att använda ett “hagelskott” av flera
RNAi riktade mot olika regioner av genomet, så att åtminstone en av dem träffar
målet. En annan begränsning är att RNAi
fungerar bäst ute i cytoplasman, där använt mRNA hamnar. Men virus genomför
mycket av sin replikering i cellens skrymslen och vrår, och skyddar sitt RNA bakom
en skärm av proteiner tills det är säkert
Bitidningen 10 2012
förpackat i en partikel. Virus
har dessutom lärt sig att
undergräva RNAi-systemet
genom att införa sitt egna
RNAi, riktat mot värdens försvarsgener. Vissa virus har
också förvärvat proteiner
som fastnar på och hindrar
RISC-komplexet eller som
spärrar RNAi innan det når
RISC-komplexet.
RNAi i cellen
Flera olika processer i cellen
CYTOPLASMA
producerar dubbelsträngat RNA.
CELLKÄRNA
dsRNA
Transposoner
RNAi skyddar genomet
mot transposoner
(mobila gener)
Bakom frontlinjen
dsRNA
Men värden har också egna
Dicer
vapen att använda. De flesVirus-RNA
När ett RNA-virus infekterar
ta virus har ett RNA-genom
en cell bryts virusets
och behöver kopiera det till
arvsmassa ner av RNAi
Dicer
Dicer
ett "negativ", som sedan
och produktionen av
nya viruspartiklar
används för att göra många
Mikro-RNA
förhindras.
"positiva" RNA kopior, unBildning av vissa proteiner
gefär som vid gammaldags
regleras av gener som kodar
RISC
för mikro-RNA. Efter klyvning
fotografering. Värden tillförhindrar mikro-RNA avläsningen
verkar sitt RNA mer som
av mRNA. Inget protein bildas.
en skrivare; den producerar enbart "positivt" RNA.
RISC
Varje "positivt" RNA som
är fäst vid sin "negativa"
RISC
kopia är därför sannolikt
ett replikerande virus och
det är där värden attackemRNA bryts ned
rar. Den hackar upp bitar
Kondenserat kromatin
av sådant dubbelsträngatMinskad produktion
RNAi-liknande mekanism
RNA som sedan fungerar
av protein
som förhindrar transkription
som RNAi för att spåra
upp och förstöra flera av
detta (virus) RNA. Vissa
värdar kan även lura ett
Dicer
inaktivt virus att replikeRISC
ra sig, bara för att få tillgång till dubbelsträngat
dsRNA
virus-RNA för att aktivera
RNAi-försvarssystemet.
RISC
Andra värdar kidnappar
bitar av virusets repli- Inom forskning och bioteknologi skräddarsyr
man dsRNA för att aktivera RNAi och bryta ner
kationmaskineri till sitt mRNA för en given gen eller förhindra produktion
eget genom, även detta av nya RNA-virus.
mRNA bryts ned.
för att tvinga ett ovilligt virus att replikera
© The Nobel Committee for Physiology or Medicine. Illustration: Annika Röhl
sig. Värden kan också
skicka RNAi-information till närliggande
RNAi-behandling av
raeli acute paralysis virus (IAPV; Maori et
celler för att förbereda dem mot möjlig
honungsbivirus
al. 2009); i enskilda ramar med Asiatiska
invasion av viruset. På så sätt kan värden
Alla ovan nämnda faktorer spelar roll när
honungsbilarver för att behandla mot ki”omringa” fienden och begränsa skadorna
man bedömer utsikterna för RNAi-baserad
nesiskt säckyngelvirus (CSBV; Liu et al.
till ett litet område. Värden kan även offra
behandling av virussjukdomar hos bin.
2010) och i in-vitro-odlade larver eller
ett område av smittade celler genom s.k.
vuxna bin i burar för att behandla mot
Laboratorieförsök
programmerad celldöd och därmed fördeformed wing virus (DWV; Desai et al.
De första försöken med RNAi-behandling
hindra att viruset sprids. I ett större sam2012). I samtliga dessa försök behandvar småskaliga; i slutna ”mini-samhälmanhang kan det vara väl värt risken att
lades bin flera dagar innan virusinfeklen” för att behandla vuxna bin mot Isväcka ett sovande virus.
Bitidningen 10 2012
13
tion med ett stort överskott av RNAi, och
behandlingen fortsatte under och efter
infektionen. De behandlade bina jämfördes med kontrollbin som varken fick
RNAi eller virus; bin som bara fick virus;
bara RNAi, eller virus och ett placebo-RNAi
(mot ett icke-existerande mål). Sedan
mättes bidöd, symptom (DWV) och virusmängd, eftersom behandlingen är till för
att minska den. Alla experimenten ledde
till liknande slutsatser:
RNAi-behandling minskade virusmängden med 80 ~ 99%; minskade dödligheten hos bin på grund av virusinfektion med 25 ~ 90%; minskade symptom
(DWV) till bakgrundsnivå
Behandling med placebo-RNAi hade
liten effekt på bidödligheten eller virusmängden, vilket betyder att RNAi måsta
vara specifikt för viruset för att fungera
Behandling med bara RNAi hade liten
effekt på bakgrundsdödligheten, vilket
betyder att RNAi i sig inte är giftig för bin
Vissa RNAi-sekvenser är mer effektiva än andra, d.v.s. utformningen av RNAi
är viktig
RNAi fältförsök
Det svåraste steget i produktutveckling är
överföringen från laboratoriet till praktiken. Många oväntade faktorer påverkar
antingen data från försöken eller själva
behandlingen. Behandlingen mot IAPV
utvärderades i ett stort fältförsök i Florida, Pennsylvania och Kalifornien (Hunter et al. 2010). Återigen sattes RNAi-behandlingen in före virusinfektionen och
behandlingen fortsatte under och efter
infektionstillfället. Samma kontrollgrupper som i laboratorieförsöken användades; d.v.s. bara virus; bara RNAi, både
virus och RNAi, varken virus eller RNAi. På
http://www.scientificbeekeeping.com finns
en utmärkt beskrivning av fältförsöken i
Kalifornien ur en biodlares perspektiv.
Tyvärr mättes inte bidödlighet eller virusmängd direkt, utan i stället användes
indirekta mått på binas hälsa, som samhällens storlek, aktivitet och honungskörd,
något som kan påverkas mycket av andra
faktorer i bisamhället och miljön. I stället för att mäta mängden av virus (IAPV)
mättes nedbrytningsprodukter från RNAi.
Naturligtvis förekommer sådana rester i
högre mängd i RNAi-behandlade samhällen än i obehandlade samhällen, oberoende av om det finns virus eller inte. Detta
säger alltså inte så mycket om effekten av
RNAi på IAPV-infektion på samhällsnivå
14
annat än att visa att RNAi bryts ned och
kvarstår i bisamhällen. Resultaten från
dessa fältförsök är därför mindre betydelsefulla än de kunde ha varit, men några
allmänna slutsatser kan man ändå dra:
1. Varken RNAi eller IAPV-behandlingen
hade någon effekt på mängden täckt
yngel.
2. IAPV-infektion minskar i allmänhet mängden vuxna bin, binas
aktivitet och honungskörd. Denna
förlust sågs inte hos samhällen som
behandlades med RNAi innan virusinfektion.
3. Det var stora skillnader mellan de tre
fältförsöken. Den starkaste effekten
sågs i Kalifornien, där virusinfektionen helt utplånade samhällen utan
behandling med RNAi, och minst
i Pennsylvania där inga skillnader
mellan behandlade, obehandlade,
infekterade eller oinfekterade samhällen kunde observeras.
Den sista punkten är särskilt relevant,
eftersom det antyder att effektiviteten av
RNAi-behandling kan bero på andra, yttre
faktorer än själva virusinfektionen.
Framtidsutsikter och
förväntningar på RNAi
Dessa resultat är förstås mycket uppmuntrande. Äntligen finns en antiviral teknik
som är helt naturlig, effektiv, specifik, utan
synbara biverkningar och som även kan
ges i bifoder! Med ett sådant ljust framtidsperspektiv kan det verka snålt att leta
efter orosmoln. Det bör ändå noteras att
dessa experiment var utformade för att ge
RNAi den bästa chansen att lyckas, genom
att på förhand mata bin fulla av RNAi, för
att skapa väl fungerande och förberedda
försvarslinjer i tarmen där virus passerar.
För säkerhets skull fick bina dessutom
efter infektionstillfället flera extra doser
av RNAi. Viruset hade faktiskt aldrig en
chans! Man har med detta visat en preventiv, men ännu inte någon botande effekt.
Det är en helt annan sak att undanröja en
kronisk virusinfektion som är väl etablerad i värden eller att undertrycka en häftig
epidemi, scenarier som är mer realistiska
när det gäller bisjukdomsbehandling. Det
finns mycket mer arbete att göra innan
RNAi är en pålitlig standardbehandling
mot sjukdomar hos bin. Men, baserat på
nuvarande kunskap om RNAi, kan vi ändå
förvänta följande:
1. På den mest grundläggande, molekylära nivån fungerar tekniken.
Svårigheten är hur man ska leverera
läkemedlet för maximal effekt och
tillförlitlighet. Att RNAi kan distribueras på ett effektivt sätt i foder är
därför en viktig upptäckt.
2. Tekniken är mycket flexibel och
principerna gäller för många patogener och parasiter. Det är bara
utformningen av RNAi som behöver
varieras, och detta är relativt enkelt.
Det innebär också att det är ganska
lätt att hålla jämna steg med evolution och ständig förändring hos
patogenerna.
3. 99% minskning är utmärkt när det
gäller RNAi-standarder, men för
patogener såsom virus betyder detta
bara att man minskar virusmängden
från "miljarder" till "miljontals"
partiklar per bi. Det är tillräckligt
för att förhindra symptomen men
inte för att utrota infektionen. RNAi
bör därför ses som ett verktyg för att
hjälpa samhällen att överleva ett tillfälligt högt patogentryck, snarare än
för att permanent utrota virus från
samhället. Virus kommer ändå att
överleva, som de alltid har gjort.
Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet 750 07 Uppsala, Sverige
e-post: [email protected];
[email protected]
Mer information:
Haasnoot et al. (2007) RNA interference
against viruses: strike and counterstrike.
Nature Biotechnology 25: 1435-1443.
Utmärkt recension av RNAi-teknikens
användning mot virus, i terapeutiskt syfte
och teknikens begränsningar. Mestadels
från medicinska och veterinära området.
Läsvärd.
Maori et al. (2009) IAPV, a bee-affecting
virus associated with Colony Collapse
Disorder can be silenced by dsRNA
ingestion. Insect Molecular Biology 18:
55-60. Laboratoriestudier av RNAi mot
IAPV. Mycket teknisk.
Liu et al. (2010) Prevention of Chinese sacbrood virus infection in Apis cerana using
RNA interference. Current Microbiology
61: 422-428. Laboratoriestudier av RNAi
mot CSBV. Mycket teknisk.
Desai et al. (2012) Reduction in deformed
wing virus infection in larval and adult
honey bees (Apis mellifera L.) by doublestranded RNA ingestion. Insect Molecular
Biology 21: 1-10. Laboratoriestudier av
RNAi mot DWV. Mycket teknisk.
Hunter et al. (2010) Large-scale field
application of RNAi technology reducing
Israeli acute paralysis virus disease in
honey bees (Apis mellifera, Hymenoptera:
Apidae). PLoS pathogens 6: e1001160.
Rapport från det stora fältförsöket i USA
av RNAi mot IAPV. Ganska teknisk, men
läsvärd.
Bitidningen 10 2012
Årsrapport över min biodling
För tiden 1 oktober 2011 – 30 september 2012
Bäste biodlare!
I din hand har du nu årsrapporten som vi vill att du fyller i om din biodling. Uppgifterna i denna
blankett är helt anonyma och efter sammanställningen i din lokalförening så kastas den. Fyll i
blanketten antingen för hand eller ladda ner den från www.biodlarna.se och fyll i den på datorn.
Skicka eller lämna den sedan till din lokala föreningsordförande. Senast den 31 oktober.
Föreningen sammanställer sina medlemmars rapporter och skickar sammanställningen till
Maj-Britt Järnvall på förbundskansliet.
Denna statistikinsamling är mycket viktig för oss, den ger mycket värdefulla fakta om hur det
står till med Svensk biodling. Fakta som kan användas i kontakter med myndigheter och beslutsfattare för att kunna förbättra villkoren för Svensk biodling.
Den ger oss också värdefulla fakta om hur vi både regionalt och centralt kan arbeta för dig som
medlem, Den ger svar på frågor som, var ni befinner er i er biodling, vart vill ni nå och vad ska
vi koncentrera oss på för att ge bästa medlemsnytta.
Under de senaste åren har svarsfrekvensen på denna rapport varit låg och har inte alltid gett ett
bra slutresultat vilket gjort det svårt att få fram tillförlitliga data, detta vill vi ha ändring på, så vi
ber dig skicka in denna rapport.
Den lokalförening som har den högsta svarsprocenten, vinner ett presentkort på 2500 kr
att handla för antingen i bibutiken eller hos utvalda redskapshandlare, mer info om detta
kommer separat. Är det så att fler lokalföreningar har samma slutresultat så lottar vi dem
emellan.
Tack för din hjälp!
Bitidningen 10 2012
15
Årsrapport 2012
Jag är:
Man
Född år.
Kvinna
Invintrade samhällen 2011
st.
Avläggare gjorda 2012
st.
Honungsskörd totalt
kg.
Varroa
Ja
Vinterförluster
st.
Invintrade samhällen 2012
st.
Nej
Om varroa finnes, ange bekämpningsmetoder som använts under perioden 1 okt 2011-30 sep 2012
Fler alternativ kan kryssas i.
Myrsyra
Tymol
Apistan
Drönaryngelutskärning
Annat
Spärrbox
Oxalsyra
Mjölksyra
Ange vad/ vilken metod
Ej bekämpat varroa
Jag har planer att utöka min biodling
Nej
Ja
Om du svarat ja, med hur många samhällen vill du utöka?
1-5
5-10
10-20
20-40
Fler än 40
Ekonomi
Annat
Om du svarat nej, beror det på att:
Du är nöjd
Brist på tid
Jag skulle vilja ha mer utbildning i.
Drottningodling
Bihälsa/sjukdomar
Praktisk biodling
Hur man startar företag
Avläggarbildning
Annat
Rapporten är helt anonym, men värdefull för SBR:s årsstatistik.
Skriv ut den och lämna till din ordförande senast 31/10
16
Bitidningen 10 2012
Honungsbedömningskort
Utg. 2012-07-30
Ifylles av biodlaren inför bedömningen
%
%
Bitidningen 10 2012
17
Missa inget nummer av Bitidningen
- Betala medlemsavgiften i tid!
För att få Bitidningen för Januari/Februari ska din medlemsavgift vara inbetald senast 2012-11-30.
Detta för att adresslista på medlemmar år 2013 skickas till tryckeriet i början av december.
Inbetalningar som inkommer senare erhåller nästkommande nummer av BT och resterande tidningar under
året. Tidigare utgivna nummer under året kan beställas från SBRs kansli mot en expeditions- och portokostnad
på 25 kr/tidning. Beloppet sätts in i förskott på pg 86 85-0 och märkes med BT och nummer på den/de tidningar
som önskas.
Ni som beställer etiketter
Vill ni förskottsbetala era etiketter vg ring Marianne på SBR, 0142-482 004 för prisuppgift innan betalning.
Detta för att få en snabbare hantering av era beställningar, vi beställer inga etiketter från tryckeriet förrän
den rätta summan är inbetald till SBR. Vi har problem med att många inbetalningar är felaktiga då t ex inte portokostnaden är medräknad.
18
Bitidningen 10 2012
Biodling + Besöksnäring = Sant
ARNE JOHANSSON, Foto: Monica Johansson
Den 2 juni öppnade
Helge Josefsson och
Pia Askland Josefsson
Tavlebords Honungsgård vid Tengneby på
Orust.
S
edan dess har det varit en
ström av besökare som
kommit för att se bina i visPia och Helge har tillsammans
skapat detta besöksmål
I ladan finns utställning om biodling och rakt fram en visningskupa.
Bitidningen 10 2012
19
I huvudbyggnaden finns butik
och café.
I den nybyggda bagarstugan bakar Pia
både matbröd
och goda
kakor.
20
Bitidningen 10 2012
Helges slungrum är också ganska nybyggt och välutrustat, bland annat med en karusellseparator.
ningskupan, bi-utställningen, köpa honung och andra biprodukter och fika i
caféet. I huvudbyggnaden, ett stort hus
med glasveranda som är tidstypiskt för
förra sekelskiftet och har renoverats
på ett mycket varsamt sätt, finns caféet där man kan få förutom den Bohusländska specialiteten äggost, också
nygräddat bröd och kakor, många med
honung i.
Ladugården är omgjord till utställningslokal om biodling med både
gamla och nya redskap och planscher
om biodling. Detta ger en god bild av
biodlingens utveckling och betydelse
på ett för besökarna lättförståeligt sätt.
I en särskild paviljong finns en stor
visningskupa, med sex ramar istället
för den vanliga med en ram. Det gör
att den fungerar mer som ett samhälle
menar Helge.
Ett bageri har byggts, inte så stort
men med modern utrustning. Pia har
gått kurser i brödbakning, bl.a. för
Bitidningen 10 2012
Jan Heed, och bakar surdegsbröd och
annat.
Cirka 100 meter från där paret
bor har Helge sin bas för biodlingen.
Han har drygt 100 samhällen utplacerade på västra Orust. Lokalerna är
ganska nya och utrustningen är modern och anpassad för en biodling av
denna storlek.
Näringsbiodling behöver inte vara
1 000 samhällen och stora bilar. Det
kan också vara 100 samhällen och en
ström av besökare. Det är det Helge
och Pia satsat på. Jag känner inte till
någon liknande anläggning i Sverige.
Utomlands har jag besökt flera, så jag
tycker detta är ett intressant exempel
för svenska biodlare.
Max Thorsén hälsar på farfar
Ove Thorsén i Alingsås som
är biodlare. Max är 1.5 år och
uppskattar som ni ser biodling
till fullo! Foto: Frode Thorsén.
21
Allan biodlare i Norrbotten
ANETTE STRÖMBÄCK
Allan Fogman har en medelskörd på 35-40kg/samhälle i
Kalix, Norrbotten. Bisamhällena har låg vinterdödlighet,
ca ett dött samhälle vart 10
år. Han har varit biodlare
och en eldsjäl för bin i över
30 år.
A
llan Fogman har som regel haft två
samhällen, i närheten av boningshuset. Han har fru, barn och barnbarn i
Kalix. Länge var han biodlarföreningens
ordförande i Kalix och nu är han ersättare i styrelsen när någon är borta. Han
tycker det är viktigt att värna om alla medlemmar .
Allan har varit den som samlat ihop
och ordnat vinster till vårt lotteri på sommarmötet, mycket uppskattat! Trots sina
78 år är han studieorganisatör och informerar frågvisa nybörjare. Han har varit
och är min mentor från min start som
biodlare. Han har verkligen ställt upp. Jag
rekommenderar alla att besöka Allan och
Allan för några år sedan med en av sina
skapelser.
22
Allans dubbelkupa i vintras
hans bin. Det är en upplevelse. Han visar
även skolklasser och andra intresserade.
Den kupa han har idag har han byggt
själv. Det är en isolerad dubbel staplingskupa som ser ut som ett härbre. Botten är
isolerad. LN-ramar och det går att ha fyra
lådor samtidigt per samhälle. Det är sällan bina har dött för Allan. Han uppskattar till en förlust vart 10 år. Han tror man
vinner på att byta drottning efter ungefär
två och ett halvt år. Nu för tiden har Allan
Elgonbin.
Han övervintrar helst medelstarka
samhällen på 20 ramar (två lådor). Han
ger bina inför vintern minst 25kg socker så
länge de tar emot. Han börjar infodringen
första veckan i augusti. Under vintern har
Allan en duk framför flustret, som släpper
ut luft och stänger ute snö.
På våren efter bina gjort rensningsflygningen ger han ett kg socker plus en
blandning av mörkt täckvax med mycket
pollenrester blandat med florsocker. Bina
älskar blandningen och samhällena exploderar. Som regel får han ca 35-40 kg honung per samhälle.
Allan har utvecklat en honungsprodukt. Marmelad med bär i tub. Där sötningsmedlet är honung, så gott!
En jämförelse…
En fluga kan vara intressant att
se på…
Men bina kan du följa mera…
Se när de flyger ut, och vad de
samlat in…
Vilken färg har pollenet …
Vilka växter har de besökt…
Hör binas surr…
I somras hände något hos Allans bin
som han aldrig varit med om förr. Fyra
drottningar i ett och samma samhälle.
Allan hade gjort ett besök för att hjälpa
en granne som blivit med bin. En svärm
hade landat under botten på hans tomma
kupa. När Allan kom hem efter besöket
gick han för att se till sina egna bin. Då
upptäckte han att de hade svärmat och
kom fram till att det nog var hans bin som
han träffade på vid besöket. Det var den
första drottningen! När han stod där och
tittade ner i samhället fick han se drottning nr 2 som kröp ur en cell och flög ut
och satte sig på Allans hand. Sedan upptäckte han drottning nr 3 och 4.
Aldrig har Allan fått vara med när
det varit så mycket drottningar i farten i
samma samhälle.
www.beegood.se
Bitidningen 10 2012
Nosemakurs i Värnamo
LASSE NAIMELL
Nu hade man hittat ett prov med
nosema
För andra året i rad, arrangerade Buckfastgruppen tillsammans med Svensk Biavel
en en-dagars kurs i nosemadiagnostik i kombination
med en introduktionskurs i
genetik.
B
uckfastgruppens ordförande Olle Andersson och Anders Sandh stod för det
praktiska arrangemanget. Förra året deltog
ca 40 deltagare och i år kom hälften, dvs. 20
st deltagare infann sig på Värnamo gymnasium, där det fanns fantastiska lokaler för
ändamålet. Deltagarna var mycket entusiastiska och kom från Skåne i söder till Uppland i norr. Gymnasiet hade förnämlig föreläsningsal för teoripasset på förmiddagen
och en hel labbsal fanns tillgänglig med ca
15 mikroskop under eftermiddagen. Föreläsare var Bert Thrybom som inledde med att
lotsa deltagarna genom grunderna i genetiken som vad en cell är för något och dess
funktion samt hur den ser ut.
Vi fascinerades alla av de pedagogiska
och vackra bilderna och Berts ”enkla” förklaringar. Tänkvärt är att det är samma genetiska struktur på binas arvsmassa som
det är för människan eller växterna eller
allt levande. Bakgrunden till detta är att vi
ursprungligen har samma ”urmoder” –
en encellig organism långt bak i forntiden.
Kromosomernas ”byggstenar” och det som
bildar DNA är endast fyra olika s.k. baser,
men på grund av att dessa kan kombineras i block i närmast ett oändligt antal olika
mönster så får vi både likhet genom djurserien men också olikheter. Bert visade exempel på små olikheter i arvsmassan som gav
upphov till skillnader i både utseende och
beteende hos bina.
Mycket intressant och givande föreläsning var det generella omdömet bland deltagarna. Bert borde resa runt i landet och
föreläsa på fler ställen. Det är två mycket
viktiga områden som föreläsningsdagen tog
upp. Kanske någon förening i landets norra
del kan stå som arrangör nästa år?
Eftermiddagen ägnades åt svampen
nosema apis på latin. Till vardags säger vi
endast nosema eller nosemasjuka. Forskningen av bl.a. svenska forskare vid SLU, har
Bitidningen 10 2012
visat att nosema är en vanlig sjukdom bland
våra bisamhällen. Sjukan smittar genom att
bina får i sig smittämnet som är en ”mikroskopiskt” liten spor. I mikroskopet och med
minst 400x förstoring ser sporen ut som ett
mycket litet risgryn. Bina får i sig sporerna
genom sitt ständiga slickande på allt möjligt och ner i sin mag tarm-kanal, där sporen blir aktiv och smittar ner tarmcellerna.
Inne i tarmcellen mångdubblas nosemasporerna och dessa släpps sedan ut genom
binas avföring.
På så sätt sprids smittan inne i samhället. En av effekterna av nosemasjukan hos
bin är att binas livslängd påverkas negativt.
Nosemasjukan är en smygande sjukdom i
samhället och kan vara svår att se i tidiga
stadier, men det är här mikroskopundersökning av ca 60 döda bins bakkroppar kommer
in. Tar man regelbundet och undersöker
sina samhällen efter nosema kan man agera
innan bina uppvisar sjukdomssymtom.
Man kan naturligtvis göra en undersökning när som hest under året, men det är
framförallt på våren man kan göra något åt
det hela om man hittar sporer. Man tar 60
bin vid vårundersökningen i mars-april, fryser ner bina i en papperspåse. När man ska
undersöka dem tar man av bakkroppen. Den
är lätt av bryta av när biet är fruset. Dessa
bakkroppar mosas till en massa med 60 ml
vatten (dvs. 1 ml vatten per bakkropp). Man
tar sedan en droppe av ”smeten” på ett objektglas och undersöker detta i ett mikroskop med minst 400x förstoring. Man letar
runt i synfältet på minst fyra olika ställen på
samma prov. Nosemasporerna riktigt lyser
som små risgryn om de finns och om man
gjort rätt. Här kan det ibland vara lättare att
se dem i 600x förstoring, om man har det
på sitt mikroskop.
Om man själv undersöker sina bisam-
hällen efter nosema, så är det viktigt att man
gör på samma sätt i alla sina prover. Även om
det är onödigt att gradera infektionsgraden
så blir det lätt att man gör det ändå.
Några få sporer indikerar en mildare
sjukdomsgrad i kupan än om man ser massor i alla synfält som då tyder på att samhället sannolikt håller på att gå under.
För enkelhets skull så tycker jag att
man bara ska använda grupperna ”ingen
nosema” och ”påvisad nosema” – och
konsekvensen blir att man måste sätta in
motåtgärder om man hittar nosemasporer,
även då det ”bara är ett litet angrepp”. För
små angrepp blir stora med tiden. Ett sjukt
samhälle klarar inte av att utvecklas på ett
normalt sätt och successivt tynar samhället
bort och dör.
Vad kan du som biodlare göra för att
undvika nosema? God hygien i bisamhällena med vaxbyten regelbundet, därför alltid
nytt vax till invintringen eller mellanväggar
om man gör detta tillräckligt tidigt på hösten. Hittar du nosema, så ta bort samhället så snart som möjligt – tyvärr. Slå aldrig
samman svaga samhällen som har nosema.
Då för du bara smittan vidare i din bigård.
Utbyggda vaxkakor kan behandlas med ättikssyra under en tid som då tar död på sporerna. Då för man inte smittan vidare.
Bedriver du biavel så blir dina mätningar inte korrekta om det finns samhällen med
nosema. Se därför till att dina bisamhällen
är nosemafria – då kan du också bedriva en
framgångsrik biavel med korrekta mätningar
för ditt avelsurval.
Det finns mycket råd och handledningar att hitta på internet om man söker. En
modern och ny bok i ämnet finns på SBRs
bokshop – Fries och Kristiansens bok om
sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. Köp den!
23
Biodlingen i Danmark
LARS-MARTIN LILJENVALL
När vi svenska biodlare
träffas i föreningar, inom
distriktsverksamheten eller
under riksmötena blir det
mycket prat om bin och vi lär
oss alltmer om den svenska
biodlingen i olika delar av
landet.
V
i jämför arbetet i bigårdarna från Skåne
i söder med dess tidiga vårar, långa säsonger och speciella flora med verksamheten i Norrland med deras ljusa sommarnätter men tämligen korta växtperiod.
Hur har då våra vänner det i vårt närmaste sydliga grannland? Hur arbetar man
med biodlingen i ett så utpräglat jordbruksland som Danmark?
Landet Danmark
Danmark har en ytstorlek som är ca en tiondel av Sveriges. Landet är ett utpräglat
slätt- och jordbruksland. Ingen plats ligger
längre bort från kusten än fem mil. Klimatet är därför utpräglat maritimt. Landet
tillhör, liksom Sverige, den tempererade
klimatzonen. Någon har lite ironiskt karakteriserat klimatet som en period med
grön vinter och en period med grå vinter.
Danmark är världens mest intensiva
jordbruksland. Mer än 60 % av landets yta
används för jordbruksproduktion i någon
form där nästan hela denna yta bearbetas
och skördas varje år. Här odlas främst höstvete, majs, sockerbetor och potatis. 20 %
av landet upptas av städer och övrig social
och industriell bebyggelse. Andelen skog
är inte stor, endast 12 %. Resten består av
hedar, ängar och sanddyner.
Dansk biodling
För biodlingen återstår ca 170 tusen hektar med huvudsakligen rapsodlingar. Till
detta ska läggas ett antal större äppelträdgårdar men också jordgubbs- och hallonodlingar samt ca 4000 ha med produktion
av vitklöverfrö.
Precis som hos oss förekommer ett
24
Parningsstationer för bidrottningar i Danmark
antal dragväxter vid speciella tider och då
ganska ymnigt. Det är då främst fråga om
s k monokulturer, dvs enstaka arter som
blommar ymnigt och bidrar med ett överflöd av nektar vilket naturligtvis medför
en högsäsong för bina. När dragperioden
sedan är över blommar endast ett fåtal
arter som bina besöker. Dessa ger vanligen ganska litet bidrag av nektar och pollen. Frukt- och utsädesodlingar är betydelsefulla men förekommer huvudsakligen
småskaligt. Man uppskattar pollineringsvärdet i dessa odlingar till ca 150 miljoner
euro per år.
Biodlarna skördar naturligtvis honungen själva. Bina bidrar dessutom till att
behålla den stora och nödvändiga artvariationen i landskapet även om man allmänt
är orolig för att förändringen i odlingslandskapet på sikt kan komma att decimera bimängden i landet.
Hobbybiodlarna, de som har upp till
10 samhällen, utgör den största gruppen,
omkring 80 %. 18 %, dvs ca 750 st, delar
sitt intresse mellan biodlingen och vanligt
yrkesarbete medan 2 %, ca 85 st, är yrkesbiodlare på heltid.
Föreningsverksamhet
Ca 5,5 miljoner danskar bor i landet. Den
danska motsvarigheten till SBR, Danmarks
Biavlerforening, bildades redan 1866 och
Bitidningen 10 2012
har ca 4 200 medlemmar fördelade på 72
föreningar. Biodlarna betalar ca 90 euro
i årsavgift till sin förening. Precis som i
många andra länder har medlemsantalet
minskat under en följd av år. Sedan några
år tillbaka har dock trenden vänt och man
kan nu glädjande konstatera att bland de
nya medlemmarna finns även en större
andel kvinnliga biodlare.
Det viktigaste arbetet utgörs av information, utbildning, marknadsföring av
honungsprodukter, kontroll av honungskvaliteten samt framställning av utbildningsmaterial. Föreningen ger ut en egen
tidning, Tidskrift for Biavl, samt har en
hemsida, www.biavl.dk.
Kanslipersonalen är aktivt involverad
i olika typer av tillämpat utvecklingsarbete inom biområdet. Här kan speciellt
uppmärksammas arbetet inom COLOSS
(biförluster) och GMO (genmodifierade
grödor). Asger Jörgensen var i 10 år president för Apomondia, den världsomspännande biorganisationen.
Dansk yngelram.
Varroa
Varroaproblemet är minst lika aktuellt hos
danskarna som hos oss. Mer än 80 % av
de danska biodlarna använder sig av olika
kombinationer av behandlingsmetoder
som drönarutskärning under vårsäsongen, myrsyrabehandling efter slutskattningen och oxalsyradroppning i slutet av året.
Den återstående delen av biodlarskaran gör hemmagjorda stickor som impregnerats med ett medel som innehåller pyretroiden flumetrin, en metod som inte
rekommenderats av det danska förbundet.
Behandlingsmetoderna, även de ekologiska, har fungerat bra. Större förluster har
bara förekomit under de år som ett flertal
olika faktorer olyckligtvis sammanfallit.
Drottningodling
Den danska geografin med många öar som
är skilda från varandra ger goda möjligheter till säker parning med utvalda drönarlinjer. De flesta bin utgörs av en kombination av olika biraser enligt buckfastmetoden. Övriga är ligustica, carnica och den
mörka nordiska rasen. Tidigare fanns en
fin population av mörka bin på ön Laesö i
Kattegatt. 2001 tillät – tyvärr – den danska
regeringen att även andra raser fick användas på ön, vilket naturligtvis ledde till en
stor negativ inverkan på den ursprungliga
populationen.
Bitidningen 10 2012
Honungsskörden
Honungsskörden utgör den huvudsakliga inkomstkällan för danska biodlare.
Medelskörden ligger på ca 25 kg honung per samhälle och år. De större
biodlarna har vanligtvis större skördar. Skörden består i första hand av
rapshonung från den majblommande
höstrapsen.
En nackdel med den tidiga skörden är att bisamhällena inte hunnit
utveckla sig maximalt i maj. Detta kan
dock kompenseras på vissa ställen av
vitklöverblomningen och övrig flora
på betesmarkerna under sommaren.
Slutligen förekommer naturligtvis
det betydelsefulla ljungdraget.
Bisamhällena i och kring städerna har vanligen tillgång till ett
större och jämnare nektardrag eftersom tillgången på lämpliga växter är mer varierad och täcker längre tid
av säsongen.
Landets honung
Den totala honungsproduktionen i landet
uppskattas till 2 500 ton vilket motsvarar
ungefär hälften av Danmarks årsbehov.
En stor del säljs av den lokale biodlaren
direkt till konsumenten medan en annan
del köps upp av och säljs på stormarknaderna. En del av de danska biodlarna hyr
också ut sina bin till pollineringstjänster
och kan då tjäna ca 80-90 euro per bisamhälle.
Källa
Bee World 88 (2011):4 74-76
25
Kan vi mäta hur våra bisamhällen
mår och jämföra på EU-nivå?
LOTTA FABRICIUS-KRISTIANSEN, projektledare Jordbruksverket
Jordbruksverkets pilotprojekt för framtagning av ett
övervakningssystem av biförluster i Sverige har dragit
igång.
D
et är ett EU projekt (samfinansierat av
EU och Svenska staten genom Jordbruksverket som också är projektägare)
där man försöker få ett samlat grepp om
läget kring binas hälsa. Vi provar nationella
lösningar för att ta fram ett enhetligt övervakningssystem där vi kan registrera biförlusterna på ett jämförbart sätt inom EU.
I Sverige har vi statistik under en längre period (från 1920 och framåt) på hur
förlusterna har sett ut, detta tack vare de
årsrapporter som Sveriges Biodlares Riksförbund samlar in från sina medlemmar.
Genom bitillsynen och de rapporter som
länsstyrelserna skickar in till Jordbruksverket får vi en uppfattning om läget beträffande amerikansk yngelröta. Det har också
under de senare åren genomförts enkätundersökningar om biförluster genom
det internationella samarbetet COLOSS.
Men nationella enhetliga representativa
uppgifter saknas inom EU. För att kunna
jämföra resultaten måste undersökningarna utföras på samma sätt i alla länder.
Hösten 2012 till sommaren 2013 kommer
att bli försöksperioden för övervakningssystemen i de medverkande 17 länderna.
Om resultatet från pilotprojektet faller väl
ut så kan övervakningssystemet komma
att inrättas permanent.
Grunderna för hur undersökningen
ska gå till är de samma i alla medverkande länder. Upplägget kan däremot variera
från land till land, detta för att anpassas
till ländernas enskilda förutsättningar. I
Sverige har vi valt en modell som bygger
på att testa systemet i tre regioner: Skåne,
Västra Götaland och Stockholm/Uppsala. I
slutet av augusti utbildades nio bitillsynsmän för att medverka i projektet som fältpersonal. Det är dessa personer som ska
samla in data och prover. Utbildningen
26
Preben Kristiansen utbildar fältpersonalen. Foto: Lotta Fabricius-Kristiansen
genomfördes på Sveriges Lantbruks Universitet (SLU) i Uppsala.
I Skåne kommer Ingrid Bondesson,
Erling Andersson och Johan Wallin att
sköta provtagningen hos de 50 biodlare
som slumpmässigt har valts ut. I Västra
Götaland är det Kristina Sandberg, Sonja
Olsson, Tore Olsson och Lars Blomberg
som sköter provtagningen hos 68 biodlare. I Stockholm/Uppsala har 32 biodlare
utvalts och där kommer Klas-Olof Ohlsson och Lennart Adamajtis att genomföra
provtagningen. Antalet slumpmässigt utvalda biodlare bygger på antal uppskattade
bigårdar i de tre regionerna som bitillsynen inrapporterat och urvalet av biodlare
har gjorts bland de biodlare som anmält
biinnehav till länsstyrelserna. En bigård
hos varje biodlare kommer att ingå i undersökningen. Fältpersonalen kommer
att göra ett första besök i höst sedan ett
uppföljande besök tidigt i vår och till sist
ett sista besök i mitten av nästa sommar.
I samband med provtagningen i höst
(8 september till 5 oktober) kommer det
att tas biprover från bisamhällena i en
bigård hos de biodlare som ingår i studien.
En personlig intervju med biodlaren kommer också att göras. De frågor som ställs
är samma för alla biodlare som ingår i
studien, dvs inte bara de svenska biodlarna. Alla prover kommer att skickas till
SLU i Uppsala för analys och resultatet av
intervjun ska skickas till projektledaren
på Jordbruksverket för sammanställning.
Vid det uppföljande besöket i vår kommer
fältpersonalen att gå igenom vinterförlusterna och följa upp samhällen som visar
tecken på sjukdom. En liknande uppföljning kommer sedan att göras mitt under
säsongen för att ta reda på om det dör
eller försvagas samhällen under själva
bisäsongen. I studien ingår även att de
medverkande biodlarna besvarar enkäten
angående vinterförluster som framtagits
av COLOSS. Om de medverkande biodlarna själva ser tecken på sjukdom under
försöksperioden ska de genast kontakt
den fältpersonal som är deras personliga
kontakt. Den ordinarie bitillsynsmannen
ska givetvis också kontaktas om det gäller
misstanke om anmälningspliktiga sjukomar. De medverkande biodlarna kommer alla att få ta del av analysresultaten.
Med andra ord får de biodlare som genom
slumpen valts ut att ingå i projektet en
kostnadsfri hälsoundersökning av bisamhällen i en bigård. Inte dumt, eller hur?
Funderar du över något som rör projektet kontakta gärna Lotta Fabricius Kristiansen som är projektledare
[email protected]
tel: 036-156027
Bitidningen 10 2012
PEDER LILJA
UtvecklingsKonsulent
UK-spalten
[email protected] – 0142-482005
Hallå där biodlarkamrater!
Här kommer några rader
från den ”nya” utvecklingskonsulenten.
J
ag har nu haft förmånen att arbeta på
SBR i dryga halvåret och det har varit
mycket att komma in i, det är så mycket
som pågår och planeras över hela landet
så det är inte lätt att få ett grepp om verksamheten, men det kommer bit för bit. Jag
har varit ute och haft en del möten under
framförallt våren och mött många medlemmar med givande diskussioner som
följd, man lär sig något nytt varje gång, så
när jag kommer till nästa så har jag ännu
mer att delge. Vad vi framförallt har pratat om så är det avläggarbildning och rationell hantering och att inte krångla till
det i onödan samt nyttja binas naturliga
instinkter. Apropå det så har jag inte lyckats så bra själv med det under sommaren,
det har varit en svärmsommar här i Motala (Östergötland) Då jag har slättlandskap
och därmed mycket höstraps, så vet ju
alla som har vana av denna gröda att det
är viktigt att slunga den direkt efter blomning och att det samtidigt kan bli ett kortare dragstopp.
Men, nu är det så att jag blåser ur bina
ur skattlådorna och det kan jag bara göra
om det är torrt, annars blir de bina som
hamnar i gräset blöta och kan inte flyga
Bitidningen 10 2012
hem igen. Och hur var det nu med det
torra vädret? Ja, inte var det torrt när det
skulle vara det, detta betydde att de kära
små liven inte hade något speciellt annat
att göra än att förbereda svärmning. Så när
vädret var klart så var både biodlaren och
bina också klara så vi möttes halvvägs! Så
även med de bästa intentioner så blir det
fel ibland. Jag hade en svärmprocent på
ca.20! Mot normalt ca.5 %. det betydde att
det gick nästan 40 svärmar i år. Som tur
var så lyckades jag få tag i de flesta men
har även rensat skorsten hos en granne.
Detta betyder ju också att jag har en del
kvar att göra med avelsarbetet, jag tyckte
att jag kommit en bit på väg men får nu
sätta mig på kammaren och göra omprioriteringar inför nästa säsong. Lutar nog
åt att köpa färdigparade ”slättbuckfast”
för att få lite mer styrsel på det hela. Vad
det gäller honungen så har jag inte summerat året än men det verkar som det blir
ett medelmåttigt år (svärmningarna borträknade) och vad jag hört så är det så på
många ställen.
Men nu är den s.k. semestern slut
och vi laddar inför resten av året, nu går
jag ju in i min ”andra” säsong, den som
UK. Jag har en hel del möten inplanerade
under hösten, men än finns det plats och
vintern har ni tydligen inte kommit till då
det är lugnt i kalendern. Hör av er, jag vill
så gärna komma ut i ”busken” och träffa
er. Det är viktigt i min roll att ha ”örat mot
marken” så att jag vet att jag jobbar med
rätt saker. Det går att hitta på en massa
bakom skrivbordet men det är ju inte säkert att det blir den medlemsnyttan jag är
ute efter. Det finns massor med prioriterade saker att göra och det jobbas febrilt
på alla håll, så mycket nytt är på gång. Det
är också många biodlare som vill växa (i
antal samhällen, alltså) och dom ska jag
försöka fånga upp på olika sätt. Utbildningar i olika ämnen kommer också att prioriteras och mycket annat smått och stort.
Men jag/vi jobbar för biodlingen också på
lång sikt så allt byggs inte på en dag, men
genom att ni hör av er till styrelse, konsulenter, bitidningen eller kansliet så får vi
en bättre känsla att gå efter.
Slutligen så hoppas jag vi träffas inom
en snar framtid och tveka inte att höra
av er om ni har några frågor, kan inte
jag svaret så vet jag förhoppningsvis om
någon som kan.
Mvh
Eder Peder
P.S. Snälla, fyll i och lämna in
rapporten för 2012. Det är ett
viktigt verktyg i min låda. D.S.
27
Brev till redaktionen
Funderingar kring
det Nationella programmet
Hur många yrkesbiodlare har vi i landet som
enbart lever på biodlingen? Är det tio? Däremot har vi betydligt fler som lever på näringen till omkring 50 %. Man kan ändå påstå att
hel- och deltidsodlare utgör en mycket liten
del av biodlarkåren.
Oundvikligen uppstår frågan hur de miljoner som NP har till sitt förfogande bäst
skall nyttjas för att på olika sätt utveckla
svensk biodling. Nu är det ju så att EU har
bestämt hur fördelningen,(läs lobbing av yrkesbiodlarna nere i Europa, förmodligen?)
av medel skall ske inom de olika programområdena. Något som vi svenskar knappast
kan påverka. Inte ens om våra livskraftiga
“hobbyorganisationer” i Norden går tillsammans kan vi påverka Bryssel.
Ja, hur fördelas nu pengarna inom de
olika programområdena här i Sverige. En
målsättning är ju att de skall gå åt! För att de
skall gå åt anslås medel till genomarbetade
projekt och nonsensprojekt. Oftast ”uppfinna hjulet igen”-projekt. Så skall ju SLU
hållas igång. Nu kunde vi läsa i BT 4 i artikeln ”EU-stödet via Jordbruksverket” om en
massa nyttigheter. Bl a så kunde prof Fries
upplysa oss om att ”vi biodlare framöver
måste låta bina anpassa sig till att bli bättre
på att själva bekämpa kvalstret”. Man kan
således konstatera att så långt har ”vetenskapen” kommit vad beträffar ”hanteringen”
gällande bekämpningen av kvalstret. Miljontals kronor har genom åren satsats i Europa
(EU-medel) på olika bekämpningsmetoder.
Hur långt har vi kommit? Det var ju också
tryggt att läsa att bekämpningen med oxalsyra inte spelade någon roll om den skedde
i oktober eller i november.
Vad är det vi håller på med? Alltför
många nonsenprojekt! VARFÖR satsar vi
svenska biodlare inte på motståndskraftiga
bin! Men äntligen efter alla dessa ”bekämpningsår” verkar man ha kommit till klarhet att bina skall(?) ”… själva bekämpa
kvalstret….”
Kefuss som vi kunde läsa om i BT maj
2011 är en i raden av storbiodlare som bedriver sin biodling utan bekämpning, alltså
med motståndskraftiga bin. Varför kan han
göra det och hur har han lyckats? Jo, han
dominerar ett stort geografiskt område med
sina bigårdar. Sedan är det ju en del annat
också naturligtvis. Men läs om Kefuss.
Nu kunde vi läsa i septembernumret att
forskarna börjat syssla med genetik för att
klara ut varför vissa bin är motståndskraftiga
mot varroan. Tänka sig att Kefuss klarade biffen utan genetik! Han har nöjt sig med urval. Om vi tar oss samman och börjar med
att skapa några geografiska zoner, få med
och kompenserar alla biodlare för ev förluster de första åren samtidigt som de förses med drottningar av motståndskraftigare stam. Då kan vi precis som Kefuss m
fl skapa motståndskraftiga bin för just våra
omständigheter och områden. Det är inte
svårare än så!
Skapa en projektgrupp med en projektledare. Det finns 900.000 tusen kronor till
förfogande år 1 och lika mycket år 2. Kom
inte och säg att det är ogenomförbart!
Leif Strömberg
Propolis hindrar cancertillväxt
K
affeinsyra fenetylester eller CAPE, är en
förening som isolerats från propolis,
det harts som används av bin för att t ex
lappa ihop hål i kupan och desinficera den
invändigt. Propolis har använts i århundraden som ett naturligt botemedel mot allt
från halsont och allergier till brännskador
och cancer. Men det har inte vunnit acceptans på medicinska kliniker på grund
av frågetecken om dess påverkan på celler
hos människan.
I en artikel publicerad i Cancer Prevention Research, har forskare funnit att CAPE i
ett tidigt stadium av prostatacancer stänger
ner tumörcellernas system för att upptäcka
näringskällor.
”Om du matar CAPE till möss dagligen
kommer deras tumörer sluta växa. Efter
flera veckor, om du slutar behandlingen,
kommer tumörerna att börja växa igen i
sitt ursprungliga tempo”, säger Richard B.
28
Jones, PhD, biträdande professor på Ben
May Department for Cancer Research and
Institute for Genomics and Systems Biology och huvudansvarig för studien. ”Så
det dödar inte cancer, men det stoppar i
princip på obestämd tid prostatacancerns
spridning.”
För att studera de påstådda anti canceregenskaperna hos CAPE, testade först ChihPin Chuu (nu på National Health Research
Institutes i Taiwan) föreningen på en serie
olika sorters cancerceller. Även vid de låga
koncentrationer som förväntas vid intag
via munnen, saktade CAPE framgångsrikt
spridningen av odlade celler isolerade från
humana prostatatumörer.
CAPE var också effektiv i att bromsa tillväxten av humana prostatatumörer inympade i möss. Sex veckors behandling med föreningen minskade tumörens volymtillväxt
med hälften, men när CAPE-behandlingen
avbröts, återupptog tumörtillväxten sin tidigare hastighet. Resultaten antydde att CAPE
stoppade celldelningen snarare än att döda
cancerceller.
”Det verkar som CAPE i princip stoppar förmågan hos prostatacancerceller
att känna att det finns näring tillgänglig”,
säger Jones.
Förmågan hos CAPE att frysa spridningen av cancerceller kan göra det till en
lovande samtidig behandling tillsammans
kemoterapi avsedd att döda tumörceller.
Jones varnade för att kliniska prövningar
skulle vara nödvändigt innan CAPE kunde
visa sig effektiv och säker för detta ändamål
hos människor.
Red
Källa:
Beehive Extract Shows Potential as Prostate
Cancer Treatment, ScienceDaily, May 4,
2012
http://www.sciencedaily.com/releases/
2012/05/120504110402.htm
Bitidningen 10 2012
MÖTEN OCH KURSER
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Jönköpings läns distrikt Matlagningskurs
med honung on 17 okt kl 18-21 i Ribbaskolan,
Gränna. Parkeringsplats vid Gärdesvägen.
Små grupper i en hemkunskapslokal. Mat,
efterrätter, bakning osv efter recept. Avslutas
med att vi äter den buffé som lagats. Stöd av
hemkunskapslärare. Deltagarna betalar kostnad för råvarorna. Föranmälan senast 5 okt till
Sture Käll, [email protected], 0390-21062,
0738-345016. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan
Västmanlands distrikt Utökad ordförandeträff 20 okt kl 10-14 i Vuxenskolan. Ö Kyrkog.
3 Västerås. Föreningstyrelserna inbjuds för
träff med Monica Stolpe Nordin, Vuxenskolan,
och Peder Lilja, utvecklingskonsulent SBR.
Anmälan till Gun Järling-Aspås 0589-51140
eller Lena Nilsson 073-6468969 före 15 okt.
Föreningar
Grannföreningar är välkomna
Alvesta/Moheda Bf Årsmöte sö 28 okt kl 15
i kommunens matsal på Hjärtenholmsvägen
14 i Alvesta. Honungsbedömning och fika
efter mötet. Samåkning från Moheda bibliotek
14.45. Årsrapporten till kassören Olof Berg
senast 10 okt. Alla är välkomna med tankar
om framtiden.
Dalslands Södra Bf Honungsbedömning to
18 okt kl 18.30., Solrosen, Brålanda. Tag med
en rumstempererad provburk utan etikett så att
du kan få den bedömd och godkänd. Ägaren
till bästa burk får diplom och en inteckning i
vårt fina vandringspris.
Ervalla med omnejd Bf Höstmöte med
honungsbedömning sö 21 okt kl 15 i Ervalla
Hembygdsgård. Tag med eller lämna in omärkt
burk och ifylld blankett för bedömning.
Farsta Södertörns Bf 100 års-jubileum och
årsmöte to 25 okt kl 19 i Söderledskyrkan i
Hökarängen. Anmälan till ordf Nils-Erik Persson, [email protected] senast 15 okt.
Grännaortens Bf Distriktskurs i matlagning,
där honung ingår, on 17 okt kl 18-21 i Ribbaskolan, Gränna. Se Jönköpings distrikt ovan.
Föranmälan senast 5 okt till Sture Käll, sture.
[email protected], 0390-21062, 0738-345016
Göteborgs Bf Medlemsmöte to 18 okt kl 19 i
Gunnilse Ga Småskola. Vi diskuterar bekämpning av varroa och delar ut oxalsyra.
Hisingens Bf Medlemsmöte må 8 okt kl 19-21
på kyrkbyhemmet (Bylagsgatan 3).
Katrineholmsortens Bf Höstmöte 9 okt kl 18
i Studiefrämjandets lokaler.
Lidköpings Bf Träff varje torsdag i Kaffekvarnen i okt. Kaffe o bulle eller motsvarande
serveras (20:-) Normalt startar mötet kl 18
med kaffe. Honungsleverans till Mantorp
endast fre em 5 okt kl 13-16. Inlämning på
Origo (f.d.Bilspedition) där ni också kan lämna
tomma kärl samtidigt. Skicka anmälan till HF
först (blankett i nr 6 av BT). Honung kan även
lämnas till Järpåsdepån. Upplysningar: Gunvor
Torstensson 0510-915 63. Honungsprov- och
vaxinlämning samt utlämning av oxalsyra to
18 okt kl 18. på Kaffekvarnen. (Vaxinlämning
Bitidningen 10 2012
Almanackan
Manus till Almanackan
TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt
och föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss. Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna
på denna sida. De är ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages och skriv i detta bara den text som skall
stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla textfilen för er förenings namn
+ månadens namn, t ex ”Tumba bf maj.doc”. Bifoga textfilen till ett mail till
redaktören: [email protected] Det går naturligtvis också att skicka
mötestexten med ett vanligt brev.
Tack för ditt tillmötesgående!
kl 17 på Lidens parkering.) (OBS. Kom ihåg
honungsbedömningskortet) Honungsprovet
bedöms 18 okt av Honungskommittén. Lämna
årsrapport. Vi lottar ut en vinst på årsrapporter
(som lämnas till Lennart Hellmén).
Lunds Biodlare Kursuppföljningskväll 9 okt
kl 19 på Lineros fritidsgård. Vi diskuterar vi
olika lösningar för varroabekämpning och
visar behandling med oxalsyra 20 okt kl 14 på
Jönstorp.
Malmöortens Bf Honungsbedömning sö 7
okt kl 14-ca 17 på Wowragården, Klågerupsvägen 475, 212 36 Malmö. Bedömning för
etikettbeställning. Bästa honung utses. Två
klasser, ljus resp. mörk honung. Provburk 700350 gr i glas utan etikett. OBS! Årsrapporten
skall bifogas provburken. Vi går igenom Bihusesynen. I pausen fika á 20:-. Övriga skickar
årsrapporten till Per Andersson, Rudbecksg.
53, 21622 Limhamn. E-post biperarne@tele2.
se På årsmötet lottas två drottning på alla
inkomna årsrapporter.
Nässjöortens Bf Honungsbedömning to 4
okt kl 18 å Långåsa Nässjö. Årsmöte fr 19 okt
å Sandsjö Wärdshus kl 18. Föreningen bjuder
på en bit mat.
Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning on 24 okt kl 18.30 i huvudbyggnaden
i Brunstorp. OBS ny lokal! Honungsproven
lämnas till någon i styrelsen eller i möteslokalen bedömningskvällen. Proven tas emot från
kl 18. Obs den nya lokalen. Honungsproven
skall vara rumsvarma. Ta med Honungsbedömningskortet.
Sollentuna Bf Honungsbedömning ti 30 okt kl
19. Fridshyddeväg 17 Häggvik.
Årsmöte, kaffe.
Sundbybergs och Spångaortens Bf
Månadsmöte med honungsbedömning och
provsmakning för alla 31 okt kl 19 i ABF:s
lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg. Lämna
in honung för bedömning, samt årsrapporten.
www.sundbybergsbf.se
Söderåsens Bf Honungsbedömning ti 2 okt på
Biblioteket i Stenestad.
Uddevallaneidens Bf Våra möten och temakvällar har vi som regel i Södertullsgården,
Asplundsg. 36, kl 19. Kaffe med dopp för 20 kr.
Gäller även på Mollön. Höstaktuellt. Föredrag
to 11 okt.
Värnamoortens Bf Honungsbedömning 3 okt
kl 18.30 i Enehagens matsal (Åkanten). Ingång
från Enehagens skolgård. Ta med honung för
bedömning. Fika till självkostnadspris.
Västeråsortens Bf Honungbedömning.
Honung i SBR-godkänd förpackning, helst
glasburk, samt bedömningskort ska snarast
lämnas till Lena Nilsson 021-50436 eller HansEgon Karlsson 021-803129. Bifoga också ifylld
årsrapport.
Växjöortens Bf Honungsbedömning ti 2 okt
kl 18 på Bastanäs. Årsrapporten lämnas till
Åsa Karlsson Lillestadsvägen 69 352 43 Växjö.
Oxalsyrabehandling mot varroa 9 okt på Bastanäs. Årsmötet 6 nov kl 18 på Bastanäs.
Östra Sörmlands Bf Oktobermöte on 10 okt
kl 19 på Solberga.
Örebro Bf Höstmöte 17 okt kl 18 på Olaus
Petriskolan. Visning av innovationer, bilder
och material. Inlämning av honungsprov för
bedömning.
Vi minns
Jan-Erik Johansson
Hästrikets Bf
Ronny Svensson
Hästveda Bf
Lars-Inge
Johansson
Rävlandaortens Bf
Göran Wallentin
Vikbolandets Bf
29
Marknaden
Säljes material mm
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge
Tel 08-53025347, 070-5107054
[email protected]
Öppettider se
www.freddyduwe.com
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-18. Lördag 10-12
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Bisamhällen
4 st bisamhällen säljes
tel 031-260699
Sigilletiketter till din honung
www.honungssigillet.se Jens Larsen
0734-451930 [email protected]
Skånes Biodlardistrikts årliga utbildnings- och informationsdag för biodlarna i Skåne
Lördagen den 20 oktober klockan 10.00 - ca 16.00 på Salliusgymnasiet, Östergatan 15, Eslöv.
Professor Mario Pahl kommer att föreläsa om binas orienteringsförmåga m.m. Föreläsningen blir
tolkad från engelska till svenska. Se Bitidningen1/2 2012.
Uppmaning till medlemmarna: Tag med och visa biodlingsredskap eller annan utrustning som ni
tycker är bra att jobba med i er biodling.
Lunch
Förbundssekreterare Jonas Eriksson redovisar resultat av enkät ”Våga Växa”. Vad är på gång
på Riksförbundet, hur ser framtiden ut och vad är SBR,s nya visioner.
Bo Lindahl och Sune Olsson föreläser om ”Friska bin/Bihälsa” med inriktning i huvudsak på
Nosema.
Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125: -, som betalas på plats.
Bindande anmälan senast den 17 oktober till Ingrid Bondesson 042321285 eller
E-brev [email protected]. Max 120 personer får plats i lokalen, så först till kvarn gäller. Välkomna!
VAXINLÄMNING
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01
[email protected]
Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03
[email protected]
Ekonomi: Vakant
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Krister Linnell 0705-41 03 22
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Nu är det tid att lämna in
Vi säljer glasburkar i plastpaket
ramar och vax.
som vanligt, pallpriser,
Vår inlämning är öppen
350, 500, 700 gr samt
oktober - mars.
sexkantsburkar i olika storlekar.
• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns ?
• Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den
per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf
Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby
Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: [email protected]
Semesterstängt 22 dec - 6 jan.
Utveckla binäringen i Jönköpings län
– låt dig inspireras, delta i höstens program!
* Lördag 13/10 Ekonomi för biodlare * Lördag 27/10 Honungs- och vaxhantering
* Lördag 10/11 Biodling, mer än honung?
Samtliga tillfällen är mellan 09:00 - 17.00 på Vrigstad Värdshus (vägbeskrivning på
www.hotelvrigstad.se) Kostnad: 500 kr inklusive mat Anm: senast en vecka innan
respektive dag på www.lrf.se/jonkoping eller 036-34 23 56.
Mer info: 070 735 28 58, e-post: [email protected]
30
Honung köpes! Vi hämtar grovsilad
honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris.
Krav, ljung och skogs betalas extra.
Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950
Göran Sundström 070-5664268
Nya sigilletiketter
för din honung
www.honungssigillet.se
Yrkeshögskolan
för biodling
Bee Professional
yhbiodling.se
Bitidningen 10 2012
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP
Tel: 0142-482000 Fax: 0142-82859
Förbundssekreterare:
Jonas Eriksson, 0142-482001
E-post: [email protected]
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0142-482002
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Irebro, 0142-482003
E-post: [email protected]
Etikettbeställningar, registrering medlemmar
Marianne Johansson, 0142-482004
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00.
Lunchstängt 12.00 - 13.00.
BIHÄLSOKONSULENT
Preben Kristiansen. Tel 0142-482007.
E-post: [email protected]
UTVECKLINGSKONSULENT
Peder Lilja, 0142-482005
E-post: [email protected]
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.
Låneböcker beställs genom ditt lokala
bibliotek.
REDAKTÖR
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0142-482006, 0582-611682.
E-post: [email protected]
SBR STYRELSE
Prenumeration på BITIDNINGEN
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 500:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redaktionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till BITIDNINGEN
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
AVELSPROJEKT
Janne Mårtensson. Tel 0735-233125.
E-post: [email protected]
WEBANSVARIG
Lotta Fabricius-Kristiansen, 0707-352858
E-post: [email protected]
MODERATOR SBR:S FORUM
Mats Jedmo, 0705-633418
E-post: [email protected]
Förbundsordförande
Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 STOCKHOLM
Tel. 0142-482008.
E-post: [email protected]
Vice förbundsordförande
Sture Käll, Måleskog,
56391 GRÄNNA. Tel 073-8345016.
E-post: [email protected]
Styrelseledamot: Olle Boman,
Måsgatan 7, 93231 Skelleftehamn
Tel 070-2482168.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Annika BrohammerLönngren, Källegren 220, 45192 Uddevalla.
070-1769802.
[email protected]
Styrelseledamot: Lars Hellander,
Gustav III:s väg 80, 16837 Bromma.
Tel 070-2163390.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Ingmar Wahlström,
Östra Karsbo 502, 37045 Fågelmara.
Tel 070-9929330.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Hanne Uddling,
Vansö Rosenborg, 64592 Strängnäs.
Tel 073-3341418
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Rasudin Becirbegovic,
Prästgårdsliden 4 A, 59542 Mjölby.
Tel 070-4684336.
E-post: [email protected]
Annonstaxa
KOMMERSIELLA ANNONSER
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0142-482006, 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,
eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,
eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,
4-färg 3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,
4-färg 1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det
kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet
lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder
med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn
taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.
Bitidningen 10 2012
RADANNONSER
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3
orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser
är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid
så att annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)
- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med
annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.
Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet
kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning
kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad
text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra
ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om
denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer
med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
31
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort: Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Erbjudande från BiButiken:
Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0142-482000.
• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort.
T-shirt - Biodlingens vänner
artikelnr 53630
En t-shirt har tagits fram till Biodlingens Vänner!
Köp gärna en extra att ge bort till en biodlingens vän.
Herrstorlekar: S, L, XL, XXL
Ev. överskott från försäljningen går til stödfonden!
149:Medlemspris
Ordinarie pris: 169:-
Med smak av HONUNG
Art nr 91014
Biodlingens Vänner Pin
199:-
Art nr 55003
Medlemspris inkl frakt
Ordinarie pris: 220:- inkl frakt
HONUNG
Med smak av
32
Visa att du stödjer
Biodlingens Vänner. Intäkterna går
oavkortat till Biodlingens Vänner.
Här bjuder honungsentusiasten Marita Delvert på sina bästa
middagsrecept, provlagade av
elever på Dackeskolan i Mjölby.
Läs, laga och njut av honungsdoftande trerätters middagar.
Allt med honung, som ger rätten
en guldkant!
50:-
Bitidningen 10 2012