Transcript Ta hand om svärmningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Bitidningen
Nr 6
Juni 2012
Ta hand om svärmningen
Regler för ekologisk biodling • Förbered parningskuporna
Rabarber på honungen • Presentation av styrelse och personal
Bitidningen 6 2012
1
Vi har laddat upp inför säsongen! Du är välkommen med Din förfrågan / order.
Skälderhusjackan - Olivgrön,
kraftigare - med avtagbar huva.
Skälderhusjackan
med avtagbar huva.
Skälderhusjackan - Designad
med avtagbar huva.
Biredskap 2012
Katalog 2012
Med många
nyheter.
Joel Svenssons Vaxfabrik
Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se
Etiketter - Vilken sort väljer Du ? Fler hittar Du i vår katalog.
Glasburkar
i maskinpackade
plastpaket
350, 500
samt 700gr.
Veterinärmedicinerna Apiguard och Apistan är framtagna för att
få en långsiktligt hållbar och frisk biodling,
Men
Du måste ha en rotation i Din medicinering!
Flexikupan
LN & HLS
Då minskar riskerna för resistens.
I rotationen bör Apiguard användas två år efter varandra för att
Effektivt minska resistensriskerna.
Apistan och Apiguard har nu fullt ut blivit registrerade som veterinärmedicin.
Vi får ej sälja direkt till biodlare utan försäljningen måste ske via apotek. Dessbättre
behöver du inte gå till veterinär och få recept, utan det går att beställa / köpa direkt
på ett apotek. Dock kan det löna sig att fråga på olika apotek då marknaden är fri för
konkurrens och de olika apoteken sätter sina priser själv.
Skälderhuskupan,
en rejäl kupa
som tål tuffa
tag.
Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby
2
Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55, Beställ gärna Dina varor i förväg.
Hemsida: www.joelvax.se, E-mail: [email protected]
Bitidningen
Semesterstängt: Midsommarafton samt lördagar i Juli samt v.30
o 31.6 2012
Frakt o exp. avgift tillkommer
Ledaren
Olika lika
Marita Delvert
Ordförande
[email protected]
Vi har nu haft vårt första möte med den nya styrelsen. Det kändes ju lite skakigt efter riksförbundsmötet när så många med kunskaper och erfarenheter valde att lämna sina uppdrag. Självklart är det också en förlust för förbundet med minskad kontinuitet. Trots detta
så är jag idag helt övertygad om att vi kommer att fixa det. En hel del kommer förstås att
bli annorlunda mot hur det varit, en del blir bättre och kanske en del sämre. Det kan bero
på vilket perspektiv man har.
Under vårt första styrelsemöte kunde vi se att vi har en bred kompetens tillsammans,
mycket tack vare våra olikheter. Vi är kvinnor och män, vi är i varierande åldrar, en del
är relativt nya inom biodlingen och andra har funnits med längre. Vi representerar såväl
små- som storskaliga biodlare och några har erfarenhet av att leva och verka i andra kulturer. Ganska snabbt framkommer också att vi är olika i våra personligheter. Några är
eftertänksamma, analytiska och mer sakliga, medan andra är ivriga och kör på för att få
saker att hända snabbt. Vi brinner också för olika delar inom biodlingen vilket framgår av
presentationen i tidningen.
Men – vi är också väldigt lika!
• Vi vill ha mer dialog med våra medlemmar
• Vi vill jobba för ökad öppenhet inom och utanför förbundet
• Vi vill i alla frågor fokusera på medlemsnyttan
• Vi vill höras i debatten för biodlingens och biodlarens bästa
Och alla vill vi ha roligt:
– i styrelsearbetet, – i samarbetet med kansliets proffsiga personal och – tillsammans
med er alla.
Jag har stor respekt för vårt uppdrag. Med glädje ser jag fram mot arbetet och alla
möjliga och omöjliga utmaningar som vi kommer att möta innan vi sammanfattar och utvärderar verksamheten vid riksförbundsmötet den 13 -14 april 2013.
Jag ser också väldigt mycket fram emot bi- och honungssäsongen och mot den blomstertid som nu kommer ”med lust och fägring stor ….”
Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, 0735-233100, [email protected]
Årgång 111
Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg
Redaktör: Erik Österlund
Telefon: 0735-233126
E-post: [email protected]
Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr
är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före
aktuell månad.
Material- och annonsinformation: Sid 3.
Manusstopp den första i månaden, knappt en
månad före utgiv­nings­dagen.
Tryck: V-TAB Vimmerby
Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886
Bitidningen 6 2012
Ansvarig utgivare:
Förbundsordförande Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 Stockholm.
Telefon: 070-6924577.
Epost: [email protected]
Sveriges Biodlares Riksförbund är en
politiskt, religiöst och etniskt obunden
ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla
svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt,
fackligt, socialt och innehållsmässigt.
Förbundsexpedition:
Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp.
Telefon: se telefonlista på sidan 47.
Fax: 0142-828 59
Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149.
E-post: [email protected]
Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen.
Öppet: Mån-tors 08.00-16.00.
Fre 08.00-14.00
Webbplats: www.biodlarna.se
Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer
Reglerna för ekologisk biodling
5
I bigården
6
JUNI 2012
Lyckat resultat på parningsstation 10
Hur jag gör mer bin, del 3
12
Lägg rabarber på honungen
13
Nya tider för anrikt företag
14
Hållbar utveckling för binäringen 16
Bihälsa
18
SBR:s styrelse 2012
20
SBR:s personalgrupp
21
Ny locketikett till SBR-etiketten
24
Anmälan av uppställningsplats
27
Brev till redaktionen
28
Almanackan, Vi minns
29
Marknaden
30
Nästa nummer (7/8 – juli/aug-nr)
utkommer i slutet av juni.
MANUSSTOPP: 1 juni.
Numret därpå (9-12) i slutet av aug.
Manusstopp: 1 aug.
10
12
Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr,
nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9- 1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt
Omslagsbilden:
Ta hand om
svärmningen.
Foto: Johansson
13
i:et på omslaget påminner om att
drottningen märktes gul i år.
4
Bitidningen 6 2012
Har du koll på reglerna för
ekologisk biodling?
JACKIS LANNEK, Enheten för häst, fjäderfä och vilt på Jordbruksverket
När Jordbruksverket anordnat kursdagar om ekologisk
biodling har det förekommit
oklarheter om vissa regler
som rör rengöringsmedel och
material till mellanväggar.
Dessutom har det nyligen skett
en omröstning om det ekologiska regelverket som påverkar
utfodring av ekologiska bin.
Den här artikeln syftar till att
reda ut några av de saker som
har varit oklara.
M
vända kaustiksoda även i ekologisk biodling. För att det ska vara möjligt måste ett
medlemsland i EU föreslå att det ska bli
godkänt. Medlemslandet måste skriva ihop
en dossier över kaustiksoda och förklara
varför det är nödvändigt att tillåta det. Därefter ska expertgruppen granska dossiern
och utvärdera om medlet kan användas i
ekologisk biodling. Granskningen innebär
också att man prövar om användningen
av sodan är förenligt med de ekologiska
principerna.
Inget medlemsland har skickat in
en dossier om kaustiksoda ännu. Jordbruksverket utesluter inte att Sverige kan
göra det.
ed ekologisk biodling menas den biodling som följer regelverket1 för ekologisk produktion och som kontrolleras av
ett kontrollorgan. Reglerna en ekologisk
biodlare måste följa finns i två EU-förordningar. Det är Europeiska kommissionen
som bestämmer detaljreglerna. Innan nya
regler antas diskuteras de i en kommitté i
vilken alla medlemsländer finns representerade. Det har hittills också krävts att en
majoritet av kommittén kan stödja de förslag kommissionen har för att det ska bli
nya regler. Det finns också en expertgrupp
kopplad till kommissionens ekologiska
enhet. Expertgruppen arbetar med tekniska frågor och utvärderar till exempel olika
insatsmedel som medlemsländerna skulle
vilja få tillåtna inom ekologisk produktion.
Bara naturligt vax
Bikupor som används i ekologisk biodling ska i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial. Vax till nya mellanväggar ska
komma från enheter (dvs bigårdar) med
ekologisk produktion. Plastmellanväggar är
vare sig naturliga eller från ekologiska enheter. Ändå har sådana använts i ekologisk
biodling. Från Jordbruksverket bedömde vi
att det inte var tillåtet, men för säkerhets
skull frågade vi kommissionen hur det låg
till. Det visade sig att frågan redan ställts
år 2002. Svaret som kommissionen då
gav och som man upprepade när Sverige
ställde frågan var att vaxkakorna ska bestå
helt av ekologiskt vax och att man inte får
ha mellanväggar i plast.
Kaustiksoda får inte användas
Det finns några regler som handlar om hur
man ska förebygga sjukdomar och vad som
gäller för behandling av bin. Av dessa regler
framgår att det är tillåtet med fysikaliska
behandlingar i form av ånga eller öppen
låga när man ska desinficera bikupor. Det
finns ingen lista över rengörings- eller desinficeringsmedel man får använda. Det betyder att sådana inte är tillåtna i ekologisk
biodling. Det är också bekräftat av kommissionen att man inte får använda några
kemikalier vid rengöring eller desinfektion
i ekologisk biodling.
Det finns biodlare som vill kunna an-
Sannolikt förenkling
avseende utfodringen
Bra regler är lätta att förstå, samt möjliga
att följa och kontrollera. Man kunde önska
att alla regler uppfyllde dessa kriterier, men
så är inte fallet. Undertecknad har ansett
att en av reglerna som rör utfodring av bin
är olyckligt formulerad. Regeln sa att utfodring av bisamhällen endast är tillåten om
samhällets överlevnad är i fara på grund av
klimatiska förhållanden och endast mellan
den senaste honungsskörden och 15 dagar
före början av nästa period med nektareller honungsdaggflöde.
Träffsäkerheten i prognoser om när
nästa drag kommer är inte så exakta att
Bitidningen 6 2012
EU:s märke för ekologisk odling
regeln faktisk kan följas, än mindre kontrolleras av ett kontrollorgan. Sverige har
därför arbetat för att förenkla regeln och ta
bort begränsningen som handlar om när
nästa drag inträffar. I slutet av mars röstade
kommittén om nya regler för utfodring av
ekologiska djur. Med i det förslaget fanns
då också en enklare skrivning som rör när
man får utfodra bin. I det förslag kommittén röstade för är formuleringen: ”För bin
ska vid slutet av produktionssäsongen tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever
vintern. Utfodring av bisamhällen är endast tillåten om samhällets överlevnad är i
fara på grund av klimatiska förhållanden.
Utfodring ska ske med ekologiskt producerad honung, ekologiskt producerad sockerlösning eller ekologiskt producerat socker.”
Än är inte den nya förordningen som
ändrar regeln publicerad. Det betyder på
byråkratspråk att det inte finns någon ny
regel ännu. Så snart de nya reglerna finns
publicerade kommer Jordbruksverket att
informera om det via sitt digitala ekobrev.
Vill du veta mer?
På Jordbruksverkets webbsida finns en vägledning till ekologisk biodling. Där finns
också presentationer m.m. från föredrag
som hållits på våra kursdagar om ekologisk
biodling. Gå in på www.jordbruksverket.se
och markera sedan fliken ”Djur” så hittar
du lättast sidorna om biodling. I vänsterkolumnen finns en rubrik som heter bin
och humlor.
Not
1 Rådets förordning (EG) Nr 834/2007 av
den 28 juni 2007 om ekologisk produktion
och märkning av ekologiska produkter
och om upphävande av förordning (EEG)
nr 2092/91
Kommissionens förordning (EG) nr
889/2008 av den 5 september 2008
om tillämpningsföreskrifter för rådets
förordning nr 834/2007 om ekologisk
produktion och märkning av ekologiska
produkter med avseende på ekologisk
produktion, märkning och kontroll.
5
PASAGA RAMIC
Arbete i bigården
Svärmning
D
et naturliga sättet för bina att fortplanta sig är att svärma. När bisamhället får svärmlust börjar drottningen
att lägga ägg i drottningcellkoppar. Drottningen stiftar drottningcellkoppar i ungefär två veckor. Under denna tid kan hon
stifta upp till 50 st. När första visecellen är
täckt börjar bisamhället förbereda sig att
svärma. Första svärmen ger sig iväg med
den gamla drottningen och en hel del bin,
kanske halva bisamhället. Svärmen kan
stanna i närheten en halv dag eller några
dygn beroende på olika orsaker, eller den
kan flyga långt bort på en gång. Efter 3-5
dagar kan det komma en andra svärm. I
denna kan det finnas flera ungdrottningar. Ibland kan denna svärm dela sig i två
eller flera mindre svärmar. Ytterligare
några dagar senare kan en tredje svärm
komma. I denna kan också finnas flera
drottningar. Första svärmen kan svärma
en gång till någon gång i augusti men det
händer sällan.
Det finns många teorier om varför
bina svärmar och hur svärmlusten uppkommer. Vissa menar att orsaken är att
bina blir trångbodda, andra menar att en
gammal drottning utsöndrar mindre med
feromon osv. Jag lutar åt att den ryske biodlaren Taranov har rätt när han säger att
bina får svärmlust när det blir överskott
av fodersaft. Det betyder att det finns fler
ambin än larver som behöver deras fodersaft. Det behövs larver som fordrar mycket
fodersaft, drönarlarver och drottninglarver framför allt. Taranov menar att det är
I bigården
Jag är pensionär och har två hobbies,
biodling och sportfiske. Jag startade min
egen biodling1964. Antal bisamhällen
har varierat mellan 40 och 120.
När kriget började i Bosnien hade
jag 70 bisamhällen och ett bibliotek
med ca 200 böcker om biodling. Allting
plundrades och är borta. 1996 flyttade
jag till Örebro och fick en svärm på min
balkong mitt i stan.
Idag har jag bigård och en liten
snickeriverkstad i Karlslund i Örebro.
ungbina som ”bråkar” och styr delningen
av samhället.
Naturlig svärmning är okontrollerad
och biodlare vill inte ha det så. Därför försöker man hindra svärmningen. Man kan
göra detta på många olika sätt: 1) dela bisamhället, 2) spärra drottningen, 3) riva
viseceller osv. Taranov säger att det viktiga
är minska antalet ungbin i bisamhället och
få balans mellan produktion och förbrukning av fodersaft. Han föreslår att man ska
konstsvärma bisamhället genom att skaka
bin på en snedställd bräda 20 cm framför flustret på bikupan som förbereder
svärmning (eller som man tror är i fara
att göra det). Man skakar av bina från alla
yngelramar på denna bräda. Ungbina som
inte kan flyga så bra och andra bin som
vill stanna hos drottningen (som också
blir kvar på brädan) samlar sig i en klase
under eller på kanten närmast flustret.
Klasen med bin kallas Taranovsvärm och
tas om hand som en natursvärm.
Den skotske biodlaren Snelgrove har
en egen metod. Han delar bisamhället i
Foto: Ullabritt Jonsson
två delar i uppstaplingskupor med hjälp av
en ”mellanbotten” som kallas ”Snelgrovebräda”. Det är en skiva som har öppning i
mitten, 10x10 cm stor, täckt med nät. Man
tar drottningen plus ett par ramar mest
öppet yngel i en låda och ställer åt sidan
en stund. I bottenlådan blir kvar resten av
yngelramarna plus ersättningsramar för
dem som togs bort. Här finns eventuellt
viseceller. Sen kommer ett spärrgaller och
en skattlåda (eller fler om det behövs).
Ovanpå skattlådan(-orna) lägger man
Snelgrovebrädan med fluster öppet på
baksidan till lådan med drottningen som
placeras på Snelgrovebrädan. Efter några
dagar river man alla viseceller i nedersta
lådan utom två som man bedömer som de
Säck
Illustration Dave Cushman.
6
Man kan ha en säck runt nederdelen av brädan. Då är det bara att senare lyfta upp brädan och skaka ner
svärmen i säcken och bin i svärmklasen som vidrör ”marken”, dvs säcken, finns redan ”räddade” i denna.
Bitidningen 6 2012
bästa. Drottningen som kläcks i nedersta
lådan parar sig. Efter detta stänger man
flustret på baksidan på Snelgrovebrädan
som leder till gamla drottningen och
öppnar flusterkilen under som leder
nedåt där den nya drottningen finns. Man
öppnar flusterkilen på framsidan till gamla
drottningen så att bina kan flyga ut. På så
sätt förstärker man det nedersta samhället
med flygbin. Den gamla drottningen
med låda kan man ta åt sidan som en
avläggare eller också ta bort drottningen
och förena alla bina till ett bisamhälle
igen. Den här processen tar ungefär 3
veckor. Under den tiden växer bisamhället
oavbrutet och kan samla mycket honung.
Snelgrovebrädan är också ett verktyg som
man kan använda i ett tvådrottningsystem
i uppstaplingskupor.
Ett sätt att hindra okontrollerad
svärmning är också att avla bistammar
som är svärmtröga.
Min Snelgrovebräda med dubbelöppningar åt två håll. Det räcker för de förslag på arbetssätt jag beskriver i texten.
Göra nya bisamhällen
M
an kan göra fler bisamhällen på i
princip två sätt
1. Man tillåter bin att svärma, som är
naturligt sätt för bina att föröka sig. Detta
är svårt att kontrollera. Ofta kan svärmen
flyga långt bort så att biodlaren inte kan
nå den och när bina svärmar förlorar man
en stor del av honungen. Ett samhälle kan
svärma upp till 3 gånger under en sommar. Det betyder att man kan mer en fördubbla antalet bisamhällena, men kan
man förlora all honung.
2. Man kan konstsvärma bina. Det
kan man göra på flera olika sätt. Den enklaste och lättaste metoden är att dela bisamhället i två eller flera delar. Drottning
hamnar i en del och de andra delarna
skaffar sig en ny drottning från egna lar-
ver som finns. Denna metod kan ta ca 5
veckor innan en ny drottning blir äggläggande. Drottningar som bina får göra själva på detta sätt är s k nöddrottningar. De
är ofta av sämre kvalitet.
Man kan göra en avläggare med några
ramar yngel och tillsätta en kläckfärdig
visecell. Man får vänta kanske 3 veckor
tills en ny drottning är äggläggande. Istället för en mogen puppa kan man tillsätta
en parad drottning. Då dröjer det ca en
vecka innan drottningen blir accepterad
och äggläggande. Avläggare som man gör
före midsommar kan ge en honungskörd.
Ett annat sätt att konstsvärma bin
är att samhället som har fått svärmlust
delas i två delar med en Snelgrovebräda.
Det är beskrivet tidigare i denna artikel.
Då förenar man inte de två delarna utan
tar undan den övre delen till en avläggare. Med denna metod kan man få en
bra honungsskörd och en avläggare från
samhället. Denna metod att skaffa en ny
äggläggande drottning och en avläggare tar
mellan 3 och 4 veckor.
Ett annat sätt att använda Snelgrovebrädan är att på bottnen längst ner
sätta en låda med slungade ramar. I den
lådan tillsätts en parad drottning. På den
lådan sätter man skattlådan med bin
(med spärrgaller under). Därefter lägger man på Snelgrovebrädan och sedan
lådan med den gamla drottning och allt
yngel. Efter 2 eller 3 dagar tar man bort
lådan med den gamla drottningen. Detta
sätt kan man upprepa flera gånger under
En tratt ihopsnurrad av gammal tryckplåt
på en hink. Blir bra att skaka ner bin i till
paketbin.
Tratten och skopan används till att fylla
bin i en paketbilåda genom övre hålet.
Sedan häftas nätet fast. Man kan ställa den
på en våg och sluta vid t ex 1,2 kg för bina.
Köpt resp. egentillverkad paketbilåda.
Bitidningen 6 2012
7
en sommar. Avläggaren med den gamla
drottningen kan lika gärna om man vill
bli kvar i bigården eftersom den ändå har
förlorat alla flygbin.
På ovan beskrivna sätt gör man bisamhällen med hjälp av ramar man har i
sitt odlingssystem. Det kan vara en nackdel om man vill sälja bin till någon som
har ett annat ramformat.
Man kan också göra skaksvärmar. Det
är det bästa sättet tycker jag. Man skakar
bin från ramar i en stor hink genom en
tratt. Man kan skaka bin från flera olika
samhällen. När man har skakat tillräckligt
tar man bort tratten och sprejar lite vatten
på bina så att de inte flyger iväg. Från den
stora hinken ”häller” man ner dom i en
”paketbilåda” där man har hängt en transport-/utätningsbur med en parad drottning. Man fyller lådan med minst 3 liter
bin. 3 liter bin väger ca 1,2 kg innehåller
12-13000bin. Mängden bin kan man mäta
på olika sätt. Jag använder en skopa och
jag häller bina genom en tratt ner i ”paket-
bilådan”. Denna metod har flera fördelar.
Man kan behandla bina mot varroa med
organiska syror med maximal effekt. Det
ar lätt att transportera bina. Med paketbin
kan man befolka varje slags bikupa oavsett
vilken ramstorlek man använder. Man kan
skaffa tidiga avläggare. Flera biodlare kan
samarbeta, etc. Min erfarenhet är att det
är osäkert att göra nya avläggare efter 25
juli oavsett vilken metod man använder.
Binas bostäder
Bikupans botten
E
n av bikupan viktigaste delar är bottnen. Bottnen hjälper till att reglera
värme, ventilation, fuktighet, mm. Precis
som det finns många modeller av bikupor finns det också många slags bottnar.
En del bottnar är fastspikade på lådan, en
del är djupa, andra grunda. Vissa har extra
ventilationsöppning osv. Om bottnen har
ett spärrgaller underst ger det bra ventilation och man har möjlighet att spärra
drottningen och hindra svärmen att flyga
ut. Men en stor nackdel är att bisamhället
kan bli utsatt för röveri då det inte finns
nektardrag i naturen.
En bra bibotten vill jag ska uppfylla ett
antal villkor. Den skall ge bra ventilation,
bra skydd mot möss och sorkar, möjlighet att minska flusteröppning vid röveririsk, inte sätta igen flustret med döda bin
under vintern. Flustret ska inte heller bli
igensatt av is under vintern. Det är bra om
det fungerar som veranda framför flustret.
Jag vill gärna att den ska ha inbyggd pollenfälla om man vill samla pollen. Varroanedfallet bör kunna kontrolleras, mm.
Alla dessa krav kan man få en botten att
uppfylla med hjälp av en djup botten som
påminner om den norska modellen med
en uttagbar mellanbotten.
8
Jag har äntligen lyckats utforma en botten som uppfyller alla de krav jag ställer på en botten.
Binas sjukdomar
Amerikansk yngelröta
V
id undersökning av bisamhällena
under juni månad behöver man speciell kontrollera samhällen som inte utvecklats normalt eller gått bakåt i utvecklingen. Innan man förstärker ett sådant
samhälle måste man vara säker på att det
inte är sjukt. En sjukdom som kan vara
orsaken är amerikansk yngelröta. Det är
en sjukdom orsakad av en bakterie som
heter Paenibacillus larvae. Den sprids
genom foder, svärmning, felflygning, röveri, mm. Bakterien bildar sporer som
är mycket tåliga mot omgivningens påverkan. De kan överleva och övergå i aktivt stadium efter flera decennier. Sporer
aktiveras i larvens tarm. Larven är mest
känslig upp till 24 timmars ålder. Smit-
tade larver kan dö snabbt men kan också
överleva tills cellen är täckt innan de dör.
Städas döda larver ut tidigt kan det vara
svårt att upptäcka sjukdomen. Bisamhällen som har ett starkt hygieniskt bettende
och snabbt städar ut sjukt yngel är mera
motståndskraftiga mot sjukdomen. Kliniska symptom på sjukdomen är utspritt
täckt yngel, varav många med insjunkna
cellock som kan ha ett hål i mitten. Ynglet
i sådana celler har en bronsaktig ton i färgen. Om man sticker in en tändsticka i en
sådan cell och drar ut den sakta följer en
brun limliknande massa med ut. Om man
misstänker denna sjukdom då anmäler
man detta till bitillsynsmannen och får bisamhället undersökt för en säker diagnos.
Det är enklast och säkrast att skicka prov
till ett laboratorium. Insjuknade bisamhälBitidningen 6 2012
len kan lukta som gammalt skomakarlim. Om man konstaterat
amerikansk yngelröta ska bisamhället dödas. Bina, ramarna och
täckbrädorna ska brännas. Lådor, botten och tak ska desinficeras
med lutlösning eller flammas med gasolbrännare. Bitillsynsmannen sätter bigården i karantän i 3 månader och gör en ny undersökning efter detta. Bitillsynen skall undersöka alla bigårdar på
3 km avstånd från den smittade bigården. Man får inte använda
antibiotika för att bota denna sjukdom.
Europeiska yngelröta
Bakterien Melissococcus plutonius orsakar denna sjukdom. Larver dör oftast som
ringlarver. Denna sjukdom har inte orsakat några stora förluster i Sverige. Sjukdomen kan förväxlas med amerikansk
yngelröta. Är man osäker är det bäst att
skicka prov till laboratorium för att få ett
säkert svar. Vid europeiska yngelröta behöver man inte förinta bisamhället. Sjukdomen har oftast förtsvunnit av sig själv.
Fall av svårare typ av denna sjukdom har
uppträtt i en del länder, bl a Norge.
Amerikansk
yngelröta,
nymfpest är
ett annat
namn, ger
med en tändsticka ofta en
trådliknande
sträng, som
luktar surt lim
Biologi och anatomi
Binas bakkropp
B
inas bakkropp består av 9 segment. Segmenten är sammansatta med mjuka hinnor. Det är därför de är rörliga. I bakkroppen finns matsmältningsorganen. Hos drottningen upptas en
stor del av bakkroppen av äggstockar och sädesblåsa. Hos drönaren tar könsorganen stor plats. Arbetsbina har där honungsblåsa,
vaxkörtlar, giftblåsa och gadd.
Nektarblåsa (honungsmage)
Stängningsventil
Luftsäckar och luftrör
Mellantarm
Rörformat hjärta
Fettlager
Malphigiska kärl
Bisamhälles organisation
Ett bisamhälle består av 3 olika individer:
• Drottningen. Det finns normalt bara en drottning i ett bisamhälle.
• Drönare. Under sommaren kan det finnas några tusen drönare. De behövs framför allt för att para sig med ungdrottningar.
• Arbetsbin. Arbetsbina är många. Bisamhället fungerar som en
organism. Om någon av de tre olika slagen av bin saknas är de
dömda att dö. Drottningen är den enda fullt utvecklade honan.
Hon har som främsta uppgift att hålla ihop bisamhället som en
grupp genom sina feromoner och att lägga ägg. Arbetsbin är honor
som inte är fullt utvecklade. De är arbetare. De samlar mat, matar
larver, bygger vaxkakor, städar bostaden, försvarar bisamhället
mm. Ett bisamhälle kan under höjdpunkten av säsongen i början
av juli innehålla upp till 100 000 arbetsbin. Drönarna motsvarar
hanar. Deras uppgift är att para sig med ungdrottningar och värma
yngel. De finns normalt bara under sommaren. När tillgången på
nektar i naturen är slut kastar arbetsbina ut drönarna. Det kallas
”drönarslakten”. På grund av egenskapen att bina kan ta fram en
drottning från varje befruktat ägg kan ett bisamhälle kontinuerligt
leva i samma bostad i många år.
Bitidningen 6 2012
Tunntarm
Äggstock/Ovarium
Giftblåsa
Rektalorgan
Ändtarm
9
SBR:s Biodlingskommitté
Drottningodling/Avel
Drottningen märks gul 2012
Tips för ett lyckat resultat på
parningsstation
HARRIET LARSSON
För en lyckad parning på
parningsstation, är det
många saker som ska beaktas. Hur optimal än parningsstationen är, kommer
drottningodlaren inte att
få ett fullgott resultat med
mindre än att man befolkar
parningskupan på rätt sätt.
S
om vanligt finns det många olika sätt
att uppnå resultat, i detta fall att befolka parningskupan. Många biodlare har
förstås sina egna tankar om detta som om
allting annat.
Sedan finns det också drottningodlare
som inte har förstått hur mycket de själva
kan påverka parningsresultatet. Det är för
dessa som jag skriver den här artikeln.
Som stationsföreståndare önskar jag alla
ett bra resultat. Ni kan inte ana hur förargligt det känns att lämna tillbaka en kassett
som saknar drottning eller t.o.m. är helt
tom på bin, trots att jag vet att detta ofta
är ett resultat av en felaktig hantering vid
förberedelserna. Jag beskriver här nedan
en grundmetod med några variationer.
Av största vikt är att ni noterar skillnaden
mellan tillsättning av kläckt drottning och
tillsättning av kläckfärdig cell. En cell får
inte utsättas för nedkylning medan en
kläckt drottning inte är lika känslig för
temperaturförändringar.
Brukar du få bra resultat med din
egen metod, så fortsätt att använda den.
Får du mycket varierande resultat, så föreslår jag att du använder någon av nedanstående metoder, så ska du se att resultaten blir jämnare. Det enda vi aldrig
kan påverka själva är vädret, men de flesta
10
Enramskupa förberedd för bin och ungdrottning/kläckfärtdig cell
drottningar hittar stunder att para sig på
även vid ihållande dåligt väder, bara hon
har ett stabilt samhälle som tar hand om
henne mellan parningsflygningarna.
Förberedelse av
parningssamhälle
– Ställ i ordning parningskupan med
foder och ramar försedda med
strimlor av vaxmellanväggar längst
upp.
– Stäng flustret. Tejpa vid behov.
– Välj lämpligt samhälle att ta bin att
befolka kupan med: Kontrollera att
samhället inte är i svärmstämning
(inga påbörjade drottningceller)
och att det är ett friskt och starkt
samhälle.
– Välj bin från en spärrad skattlåda (=
inga drönare), helst med pågående
vaxbygge (= bin i rätt ålder). Du
kan förbereda detta genom att
några dagar innan sätta in några
vaxmellanväggar i skattlådan.
– Skaka ner bina i en hink med vatten.
Ta upp dem med hjälp av en sil och
töm dem i parningskupan.
– Spraya drottningen med vatten, så
att hon inte flyger iväg under hanteringen och tillsätt henne direkt.
– Stäng parningskupan.
– Låt den stå utomhus någon timme så
att bina hinner torka något.
– Ställ den sedan svalt i två dygn. (Jordkällare är en idealisk plats)Under de
två dygnen har samhället etablerats,
ingen risk för rymning förligger och
mellanväggarna är ofta nästan helt
utbyggda.
– Nu kan kupan ställas ut. Ska den till
en parningsstation, så ska drottningen hållas spärrad fram till dess.
Bitidningen 6 2012
– Så snart kupan står på parningsplatsen, ska flustret öppnas helt. För
att motverka stressbeteende efter
resan till parningsplatsen, kan man
duscha flusteröppningen samtidigt
som man öppnar.
OBS! En drottning som ska paras på
parningsstation eller parningsplats ska
inte vara spärrad mer än högst 6-7 dagar.
En drottning som vill ut från en spärrad
kupa kan lätt skada sig. Idealet är om man
kan ta kupan direkt från källaren till parningsplatsen. Försök planera din drottningodling så att tiden stämmer med mottagningsdatum på parningsstationen. Ju närmare idealet man kan komma tidsmässigt,
desto större chans för en lyckad parning.
Snåla inte på fodret i
parningskupan
Tänk också på att inte använda för kladdigt foder, då bina under varma dagar lätt
fastnar och drunknar i detta. Använder
du Apifonda, så blanda i strösocker tills
konsistensen blir lätt sönderfallande. Foderkammaren bör helst vara spärrad för
drottningen. Bina matar henne med allt
det hon behöver och hon slipper riskera
att fastna i fodret.
Ett alternativ till att skaka ner bina i en
hink med vatten, är att spraya dem rikligt
med vatten innan man skakar ner dem i
en hink med perforerad botten, så att överskottsvatten kan rinna ut och bina i botten
inte drunknar innan proceduren är klar.
För gamla bin flyger iväg ur hinken. Hål-
Ramar till en SweBee-kupa för tre sådana här ramar.
ler du på länge, kan det bli nödvändigt att
duscha på bina i hinken igen, annars kan
även de yngre bina tröttna och flyga iväg.
Tillsättning av
kläckfärdig cell
Gör som ovan men låt bina torka innan
du tillsätter cellen i därför avsett hål på
ovansidan av parningskupan. Ställ kupan
svalt först efter att du är säker på att bina
är helt torra och klarar av att hålla rätt
värme för cellen.
Även i detta fall måste bina vara instängda två dygn på svalt ställe för att
samhället ska etableras och bina inte ska
rymma när man öppnar flustret. I väntan på att drottningen når parningsålder,
bör kupan sedan stå på skuggig plats med
drottningen spärrad. Flytta henne hellre
för tidigt än för sent till parningsplatsen.
Misstämmer kläckningsdagen i förhållan-
de till mottagningsdatum på parningsstationen så lämna henne för tidigt och be att
hon får stanna en extra vecka.
Mängden bin som ska tillsättas till
parningskuporna beror på typ och storlek på kupan. För en Apidea är ca 2,5 dl
lagom. Ska en kläckfärdig cell tillsättas, är
det viktigt att det inte är för få bin för värmehållningen. Är du osäker, ta hellre lite
för mycket än för lite.
Para mer än en drottning
i kassetten?
Om du ska para fler drottningar i
samma samhälle, kom ihåg att fylla på
fodret innan du tillsätter nästa drottning. En fyllning räcker inte till flera parningsomgångar om vädret inte är optimalt
för att bina själva ska kunna fylla på förråden och det vet man ju aldrig i förväg.
Lycka till och väl mött till sommaren.
Öppet hus hos LP:s biodling
L
P:s biodling höll öppet hus den 28
april. Det är ett årligt evenemang som
verkar samla allt fler besökare, i år ca 200.
Det är biodlare från ett stort område som
passar på att handla, hämta beställda varor
eller bara umgås. Ett par bussar med biodlare blev fullastade med grejer.
Man kan titta på när de tappar honung och valsar vax eller gör salvor eller
titta på slunglinjen och naturligtvis många
nya intressanta maskiner som finns i lager
och butik. Det verkar som det blir nya hus
varje år, ett stort lagerhus och ett mindre hus för vaxrensning hade jag inte sett
förut. Företaget utvecklas hela tiden med
Bitidningen 6 2012
fler återförsäljare och nu
senast med köpet av anrika OGT. Minglandet tar
också tid när det är så
många biodlare samlade
och som alltid finns det
mycket att prata om inom
biodlingen.
Arne Johansson
11
Hur jag gör mer bin, del 3
STIG ÅKE GERDVALL
I de två tidigare artiklarna i
nr 3 och nr 5 har jag berättat
om hur jag planerar och gör
mina avläggare. I denna sista
del vill jag ge lite råd och tips
om skötseln fram till dess att
man vintrar in dem.
L
iksom bisamhällen i övrigt är det
mycket viktigt att ha koll på fodersituationen. Är det regnigt och kallt sedan
drottningen blivit äggläggande, bör man
drivfodra, likaså när draget är över. Använder man flytande foder bör flustret inte
vara för stort, bara ca 5 cm.
Det gäller alltså att stimulera äggläggningen hos drottningen, så att avläggaren
växer till maximalt. Att sätta på en foderlåda och drivfodra med flytande sockerlösning tycker jag är krångligt. Enklast är
att lägga Apifonda foderdeg ovanpå ramarna om man inte har plats för den under
eller bakom ramarna. Ett annat sätt som
jag provat, är att sätta ett avskuret mjölkpaket bakom ramarna (om nu lådan inte
är full med ramar) och fylla mjölkpaketet med sockervatten och stoppa i några
pinnar eller stoppa i några vaxbitar så att
bina har något att gå på och inte drunknar.
När ynglet sedan börjar krypa ut och
avläggaren växer, får man sätta till ramar
i lagom takt. Har man utbyggda ramar
går det lite fortare för bina att få fram nya
tomma celler för äggen. Skall man avyttra avläggare, bör man vänta tills det finns
täckt yngel innan man levererar den. Då
vet man att drottningen har blivit parad
och inte lägger bara drönarägg.
Har man gjort avläggarna i mitten av
maj månad, kan man om vädret varit bra
ha täckt yngel redan vid midsommartid.
Har det varit ett samhälle med dåligt temperament, är det fascinerande att se hur
det förändras till det bättre. Detta naturligtvis under förutsättning att man odlat fram
en drottningpuppa från ett snällt samhälle
och satt i, eller låtit dom dra upp en drottning från en ram från ett fromt samhälle.
Parningen är också mycket viktig. Det är
12
Mitt enkla materiel för tillfällig bostad åt avläggare tills drottningen är parad och äggläggande. Ett apifondapaket i botten, den fastspikade masonitskivan. Apifondapaketet
kan också placeras ovanpå ramarna med ett plastskynke och en låg sarg på ett par
centimeter. Stimulera äggläggningen!
en stor fördel om man bor i
ett område som domineras av
snälla eller i alla fall av hanterbara bin. Vad som anses som
hanterbara bin varierar något
från biodlare till biodlare.
Jag vill repetera igen. Vill
man få starka övervintringsdugliga avläggare, så drivfodra
när draget är över och ge dem
vinterfodret i början av september eller något tidigare. Det varierar naturligtvis beroende på
var man bor, men det kan gälla som ett riktmärke för dem som bor i mina trakter, d v
s på Närkeslätten.
Bitidningen 6 2012
Lägg rabarber på honungen!
MARITA DELVERT
Nu är rabarbern som bäst
för att avnjutas! Rabarberns krispiga syrlighet och
honungens söta lenhet är
som skapta för varandra.
S
ervera en krämig kompott där rabarbern försiktigt har kokats i lite vatten
med en bit vaniljstång och sötats med
honung? Kardemumma eller kanel är
också goda smaksättare i kompotten och
i allehanda andra rabarberrätter. Självklart sötas rabarbersaften med honung.
Tillaga en chutney efter egen fantasi för
sommarens grillrätter. Koka ihop rabarber, lök, ingefära, chili och vitvinsvinäger och tillsätt honungen mot slutet.
Rabarber är också en delikatess tillsammans med kyckling. Pröva att bryna
kycklingdelar och lägg dem i en form tillsammans med bitar av rabarber. Blanda
grädde, någon matsked citron, chili eller
sambal oelek och honung och grädda i
ugn tills kycklingen är färdig.
Rabarber i pajer sötade med honung
finns i alla variationer. Här är ett enkelt
och snabbt recept på en krispig rabarberpaj lagom för 4 personer.
1/4 paket sockerkaksmix
1,5 dl fiberhavregryn
ca 170 g rabarber, skurna i bitar
1,5 msk potatismjöl
3 msk flytande honung
50 g smör
1 dl mandelspån
Sätt ugnen på 200 grader. Blanda
rabarbern med potatismjölet och lägg
allt i en pajform. Smält honungen i vattenbad och ringla över. Blanda sockerkaksmixen med havregrynen och strö
över. Täck med tunna, hyvlade skivor
av det kalla smöret. Strö över mandelspån. Grädda i ugnen ca 25 minuter.
Servera med grädde, vaniljglass eller vaniljsås.
Bitidningen 6 2012
13
Nya tider för anrikt företag
SIRI BÄCK
Oscar Gustafsson Biredskap
& Co AB är ett av Sveriges
äldsta biföretag och firman
grundades redan 1892.
Genom årens lopp har företaget vuxit, utvecklats och
skiftat skepnad, men stannat
på samma plats och inom
samma släkt.
E
fter att ha varit familjeägt i flera generationer har nu LP:s Biodling köpt
Oscar Gustafssons Biredskap AB, men historien slutar inte där. Istället går man en
ny framtid till mötes.
Bitidningen ringer upp Gunilla Johannesson, som är barnbarn till Oscar
Gustafsson och fortfarande jobbar i OGT’s
affär i Varberg, och hon berättar gärna om
företagets långa historia.
Så var ska man börja? Jo, när ramkuporna började spridas i Sverige mot
1800-talets slut. Vid övergången från
halmkupor och bistockar till de nya ramkuporna behövdes ny utrustning, och detta
tog allkonstnären Gustaf Hansson fasta på.
Han var träskomakare, timmerman, möbelsnickare, målare – och nu började han
bygga ramkupor tillsammans med sin son
Oscar Gustafsson. Till de nya ramkuporna
behövdes vaxkakor, och eftersom dessa var
svåra att få tag i, skaffade de sig en kakpress. Den första pressen fungerade som
ett våffeljärn i cement, och var tung och
otymplig. Snart beställdes en ny press i
metall, och vaxkakorna blev ännu bättre.
Ryktet spred sig och allt fler ville ha
deras tunna, fina vaxkakor. 1892 sattes en
liten annons in i Svensk Bitidning, och det
är nu firman Oscar Gustafsson & Co Biredskap bildas.
Oscar Gustafsson, t h, med familj och några släktingar framför sin bigård 1904.
Butik och fabrik efter den senaste utbyggnaden i slutet på 60-talet.
Företaget växer
1905 fick firman nya lokaler, och på
samma plats ligger OGT fortfarande kvar,
drygt 100 år senare. Det var dock inte bara
biredskap som tillverkades, utan även
andra snickeriarbeten så som möbler
framställdes, framförallt under höst och
14
Före och efter rensningen kunde det se ut så här.
Bitidningen 6 2012
vinter när det är lågsäsong för biodlare.
1932 gav man ut den första produktkatalogen och nu kunde biodlare beställa
det mesta de behövde via Oscar Gustafsson Biredskap. Företaget ombildades till
bolag 1943, och Oscar Gustafssons söner
Gustaf, David och Paul blev nu delägare.
Under 40-talet var träarbetet till biodlare
som störst, medan 50-talet blev tuffare
med stor nedgång för svensk biodling.
Också OGT drabbades och man breddade
sin verksamhet med mer icke-birelaterat
snickeriarbete.
1968 blev OGT aktiebolag och ytterligare en generation Gustafsson blev delägare i företaget. Nu började man också arbeta
med plåt, till exempel rökpustar, och när
biodlarintresset ökade i Sverige igen växte
också företaget. Man byggde ut och byggde
om tills fabriken ser ut som den gör idag.
Interiör från butiken.
Ägarbyte
Familjen Gustafsson har dock inte bara
hållit sig till biodling. Ytterligare ett företag,
Manovi, är tätt kopplat till dem. Manovi
grundades av Oscar Gustafssons sonsons
son och är ett teknikföretag. OGT har legat
som dotterbolag till Manovi, och då detta
företag har vuxit och senare även sålts,
har OGT hamnat lite på sparlåga. Därför
togs hösten 2011 beslutet att sälja Oscar
Gustafssons Biredskap AB, och man kontaktade LP:s Biodling AB i Säffle. Kunde de
möjligen vara intresserade?
Nya tider
Jodå, de var de! LP:s Biodling har nu drivit
Oscar Gustafsson Biredskap AB som dotterbolag sedan 1 december 2011. Keiko
Schönberg från LP:s berättar att affären
i Varberg kommer att finnas kvar, och på
sikt vill man hitta en kollega till Gunilla
och öka öppettiderna i butiken. Vaxmellanväggsframställningen flyttas dock till
Säffle för att effektivisera hanteringen.
Man vill också utjämna och utveckla sortimentet och ser fram emot möjligheten
att bredda sig, både geografiskt och på produktsidan. På LP:s Biodling är man glada
över förtroendet att fortsätta driva Oscar
Gustafsson Biredskap.
– OGT är ju ett anrikt företag med väletablerat namn och gott rykte. Det känns
fint att det får leva vidare, om än med nya
ägare, säger Keiko Scönberg från LP:s Biodling AB, och Bitidningen är benägen att
hålla med henne.
Gunilla Johannesson skär till specialmått på vaxmellanväggar.
Stefan Gustafsson i vaxrenseriet.
Bitidningen 6 2012
15
Hållbar utveckling för
svensk binäring
SOFIA KARLSSON
Stockholms universitet i
samarbete med Stockholm
Resilience Centre ger en
tvärvetenskaplig kurs i hållbar utveckling, Världens Eko,
som jag gick i höstas. Kursen
kan varmt rekommenderas,
och jag blev glatt överraskad över den stora vikt som
lades vid bin och pollinering.
Den här artikeln är en förkortad version av uppsatsen
jag skrev som tentamen till
kursen.
E
ftersom vår landsbygdsminister Eskil
Erlandsson visat sig ha ett stort intresse för biodling, se tidigare nummer
av Bitidningen, har jag skickat uppsatsen
till honom också. Om du håller med mig,
eller för all del har en annan åsikt, hör av
dig till Eskil och berätta. Han nås per epostadress [email protected]
Vi biodlare är kanske inte många, men
vi kan synas och höras genom att skapa
debatt.
Det sägs att utan insekter skulle
mänskligheten ha 1/3 mindre att äta, eftersom en så stor del av vår föda är beroende av pollinatörer i form av insekter.
Många har sett bilderna av kinesiska äppelodlare, som med pensel i hand klättar
i träden för att pollinera blommorna för
hand, när de naturliga pollinatörerna försvunnit på grund av överdriven användning av bekämpningsmedel. Har vi råd
att förlora våra bin – och våra biodlare?
Honungsbiet som pollinatör av grödor
utför en viktig ekosystemtjänst. Andra insekter fungerar också som pollinatörer,
men bin är överlägsna genom att de är
blomtrogna. God pollinering är en förutsättning för större skördar, mer frukt och
bär. Andra ekosystemtjänster är produktion av syre i luften och tillhandahållande
av rent vatten, det vill säga naturens insat16
Berätta gärna via mail för vår landsbygdsminister vad du tycker om biodlingens
ställning. Foto: Janne Mårtensson
ser som människan och det ekosystem vi
lever i bygger på och är beroende av.
Svenska Jordbruksverket beräknade
2009 att det ekonomiska värdet av pollinering av odlade grödor i landet är 189 –
325 miljoner kronor. Utöver detta belopp
tillkommer värdet av pollineringen av vilda
växter, som blåbär och hallon. Uppskattningsvis 85 % av pollineringen utförs av
honungsbin. För att pollinera lika många
äppelträd som två bisamhällen klarar att
göra, krävs 20-25 personer som pollinerar för hand med pensel. Värdet av pollineringen bedöms vara åtminstone dubbelt
så stort som värdet av binas produktion
av honung. År 1997 beräknades värdet av
alla världens pollinatörer till 400 miljarder dollar.
Biodling i Sverige idag är en mycket
liten näring. Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) har färre än 10 000 medlemmar, antalet har halverats de senaste
20 åren. Jordbruksverket uppskattar att
den svenska binäringen omfattar mellan
125 000 och 150 000 samhällen.
EU tar problemet på allvar
EU-parlamentet uppmanade i en resolution 2008 kommissionen att be medlems-
staterna att omedelbart vidta stödåtgärder
till förmån för biodlingssektorn. I november 2010 antog parlamentet ytterligare en
resolution om situationen i bisektorn, där
biodlingen förs fram som ett lysande exempel på miljövänlig sysselsättning och
modell för hållbar produktion. Man konstaterar att jordbrukssektorn har ett stort
intresse av att bin ska finnas kvar som
pollinerare, då 84 % av de växtsorter som
odlas och 76 % av livsmedelsproduktionen i Europa är beroende av pollinering
från bin.
Resolutionen uttrycker oro för att
man ska ställas inför den situation som
uppstått i andra delar av världen, där man
är beroende av konstgjord pollinering och
de mycket stora kostnader som följer av
detta. Det finns också en oro för problem
med återväxten inom biodlaryrket, överårigheten bland de yrkesverksamma och
det minskade antalet bisamhällen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen
att se till att stödet till biodlingssektorn bibehålls, så att den kan förbättras och överleva, med särskilt fokus på att uppmuntra
nya biodlare att etablera sig.
Pollinerings-RUT?
I Sverige har skattelättnader för hushållsnära tjänster och husarbeten (RUT- och
ROT-avdrag) använts för att skapa sysselsättning, etablera en ny marknad, och för
att i en lågkonjunktur skydda byggbranschen från illojal konkurrens från en svart
marknad. Kostnaden 2010 uppgick till 15
miljarder kronor, enligt ett pressmeddelande från Skatteverket 2011-09-13.
Motsvarande argument skulle kunna
gälla även för att genomföra skattelättnader för biodling, liksom de hushållsnära
tjänsterna ett område med stor egenproduktion. Det stora flertalet av landets biodlare är hobbyodlare. Inom EU räknar man
med att 97 % av biodlarna är hobbyodlare.
En sökning på Skatteverkets hemsida ger
också att myndigheten i första hand ser
biodling som exempel på inkomst av hobbyverksamhet.
Bitidningen 6 2012
Som regel är alla inkomster från biodlingen skattepliktiga. Deklaration av
inkomsten sker på blankett T2 och man
betalar själv sina sociala avgifter i form
av egenavgifter. Det rekommenderas att
handlingar bevaras under minst sju år
efter inkomståret, för att under något av
de fem följande åren kunna göra avdrag
för ett eventuellt underskott. Avdrag för
förslitning på bikupor får ske genom att
anskaffningsutgiften för inköp fördelas på
fem till tio år. Slutligen, om omsättningen
överstiger 30 000 kr per år, är biodlaren
skyldig att betala moms.
Stöd istället för krångel
Att beskatta en företeelse leder alltid till två
saker; skatt till staten och en styrande effekt. Att reglera och beskatta biodling har
rimligtvis en hämmande effekt på denna
näring. Utöver skatteregler finns dessutom
regler om kemikalie- och livsmedelshantering att förhålla sig till, om odlaren vill
sälja sin honung.
Jordbruksverket konstaterar att om
binäringen i landet drabbas av stora förluster under en följd av år, eller om förutsättningarna för biodling i övrigt inte är
bra, kan antalet bisamhällen förväntas stabilisera sig på en lägre nivå än tidigare. Om
motgångarna blir för stora, slutar många
biodlare med sin hobby.
Åtgärder från samhällets sida för att
förändra attityder kommer inte att kunna
förändra beteenden om det finns starka
situationella eller strukturella hinder för
förändringen. Effektiva åtgärder måste
både påverka attityder och samtidigt undanröja hinder eller förstärka incitament
för det önskade beteendet. Istället för
att införa ekonomiska styrmedel i form
av bidrag, med kostsam och betungande
administration, skulle ett enkelt och billigt sätt att främja biodling i Sverige kunna
vara att införa en skattelättnad för inkomst
av biodling.
Beskatta inte hobby
En skattelättnad skulle kunna formuleras så att hobbyodling av bin hänförs till
samma kategori som bärplockning och insamling av kottar. Dessa verksamheter är
skattebefriade upp till inkomst om 12 500
kr. En begränsning till belopp kan vara ett
sätt att förhindra att snedvrida förhållanden på marknaden för honung, som ju är
en vanlig biprodukt av binas pollinering.
En tidigare skatteregel medgav att odlare
kunde ha upp till 15 bisamhällen utan att
Bitidningen 6 2012
En stor del av vår föda är beroende av insekternas pollinering. Foto: Bo Malmgren.
bli skattskyldig för avkastningen. Denna
regel togs bort på 1980-talet, vilket många
förknippar med det branta fall i antalet biodlare som inträffade vid samma tid enligt
SBR:s statistik.
Eftersom Sverige inte är mer än halvvägs till att vara självförsörjande på honung, det vill säga importerar ca 50 % av
förbrukningen, bör detta vara ett mindre
hinder för en reform. Odlare som har sin
huvudsakliga inkomst av biodling eller
driver rörelse kan undantas från skattebefrielse, för att underlätta normala transaktioner som betalning av sociala avgifter
och moms. Helt säkert går det att finna
paralleller och lösningar på dessa frågor i
andra sektorer där stödinsatser tillämpas,
som jordbruk och fiske.
Med hänsyn till den mycket begränsade omfattningen av biodling i Sverige
idag, och den minimala mängd skatt som
betalas in, skulle bortfallet av inkomst till
staten vara försvinnande litet. Jämförelse
kan göras med statens kostnad för RUT
och ROT. Värdet av pollineringen ska också
ställas mot eventuella skatteförluster. Värdet av ett konkret stöd till den svenska biodlingen, som svar på uppropet från EU,
kan inte överskattas.
Givetvis är inte beskattning den enda
stötestenen för svensk biodling. Liksom i
övriga världen står vi också inför svårigheter på grund av nya svåra bisjukdomar
och användning av pesticider. Stora monokulturer, ensidiga odlingar, kan ge brist
på pollen och nektar samtidigt som odlingarna är helt beroende av utplacerade bisamhällen för att odlingarna ska ge frukt.
På EU-nivå försöker man möta även dessa
utmaningar.
Som ett försök till dellösning finns lite
att förlora på att sträva efter att göra biodlingen mer attraktiv som syssla, att locka
fler utövare till en hotad och samhällsviktig näring. Om biodlingen förtvinar och
den samlade kunskapen på området går
förlorad, kan det vara en spik i en tröskel
som det kan vara mycket svårt att vända
tillbaka över.
Litteratur
von Borgstede, C. Kan normer och attityder
påverka vårt dagliga beteende? Miljöhandlngar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Ur Naturvårdsverkets rapport 5226, Att
handla rätt från början. 2002.
Deutsch, L. Hur svensk är en svensk ko? Ur
Jordbruk, Handel, Utveckling: Mot ökad
samstämmighet, KSLA 2006.
Hansson, Å. Bin och biodling. LTs förlag,
1980.
Steffen, W. et al. The Anthropocene: conceptual and historical perspectives. Royal
Society Publishing, Trans. R. Soc. A 369
2011.
Myndigheter, rapporter m. m.
Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning.
MANNA – en annorlunda utställning om
mat. 2004.
Jordbruksverket. Massdöd av bin – samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga
åtgärder. Rapport 2009:24.
Skatteverket. 2011. Om RUT och ROT och
VITT och SVART. Rapport 2011:1.
Skatteverket. Hobbyverksamhet. SKV 344
utgåva 9.
Sveriges lantbruksuniversitet, projektarbete i
agrosystem. Honungsmarknaden i Sverige.
2008
EU-dokumen
Europaparlamentets resolution av den 20
november 2008 om situationen inom
biodlings-sektorn. P6_TA(2008)0567
Europaparlamentets resolution av den 25
november 2010 om situationen i biodlingssektorn. B7-0622/2010
Meddelande från kommissionen till
Europaparlamentet och rådet om
honungsbins hälsa den 6 december 2010.
KOM(2010)714
Internetkällor
Skatteverket. www.skatteverket.se. 201112-11.
Sveriges Biodlares Riksförbund, www.biodlarna.se. 2011-12-11.
17
PREBEN KRISTIANSEN
Bihälsokonsulent
Bihälsa
[email protected]
Smittförklaringar
avseende bisjukdomar
Den 19 april trädde Jordbruksverkets nya
beslut om smittförklaring med anledning
av amerikansk yngelröta och varroasjuka
i kraft. Beslutet (SJVFS 2012:9) innebär
att smittförklaringarna avseende amerikansk yngelröta försvinner i Dalarnas, Gävleborgs, Norrbottens, Västerbottens och
Uppsala län. Ändringarna är således inte så
omfattande som i det förslaget Jordbruksverket skickade ut på remiss i januari.
I början av maj påvisades amerikansk
yngelröta i några bigårdar i Enköpings
kommun (Uppsala län). För att få reda på
hur många bigårdar som är drabbade undersöks alla bisamhällen inom en radie av
3 km från de bigårdar där sjukdomen påvisats. När det kartlagts hur utbredd sjukdomen är, kommer Jordbruksverket att fatta
ett nytt beslut avseende smittförklaring.
Vad gäller varroa så är de enda ändringar som gjorts sedan förra beslutet
(SJVFS 2011:35, som togs i juni 2011)
följande: Utö församling i Stockholms
kommun har ”flyttats” från zon 1 till zon
3 och Ljustorps församling i Timrå kommun har förts till zon 1 (eftersom varroa
påträffades i den församlingen under säsongen 2011).
Zon 1 är den zonen där varroa har påträffats och den täcker numera hela Götaland, store delar av Svealand samt några
områden i Norrland. Bin kan flyttas inom
zon 1 utan krav på varroafria nedfallsprover. Men det är inte tillåtet att flytta bin från
zon 1 till andra områden i landet.
Jordbruksverket har för övrigt aviserat
att det till nästa år avser att släppa indelningen av landet i olika zoner med avseende på varroakvalster. Säsongen i år bör
utnyttjas till kunskapsspridning om hur
man ska upptäcka varroa i de delar av landet där kvalster ännu inte påträffats och
om hur behandling kan göras.
SJVFS 2012:9 kan laddas ner från:
www.jordbruksverket.se (sökväg: Djur
>Bin och humlor > Regler för biodling)
och www.biodlarna.se (sökväg: Bin och Biodling > Bihälsa > Bitillsyn).
18
Figur 1: Tänk på att det krävs flyttningstillstånd vid flyttning över församlingsgräns från
område som är förklarat smittat eller misstänkt för smitta av amerikansk yngelröta. Tänk
även på reglerna som gäller för flyttning i de olika varroazonerna. Foto: Preben Kristiansen
Vad tänka på vid flyttning?
Bestämmelserna om flyttning mm finns i
Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin (SJVFS 1992:38, Omtryck
SJVFS 2002:46). I 13 § står det att bigården
skall undersökas innan tillstånd kan lämnas att ”bortföra levande bin, utbyggda
vaxkakor och avfall av sådana, begagnade
bibostäder eller begagnade biodlingsredskap från område som är förklarat smittat
eller misstänkt för smitta av amerikansk
yngelröta”.
Undersökningen skall genomföras av
bitillsynsman, som kan utfärda flyttningstillstånd om inte det påvisas amerikansk
yngelröta i bigården och om det ej påvisats
under de två föregående månader. Flyttning i lagens bemärkelse är flyttning över
församlingsgräns.
Innan tillstånd för flyttning kan utfärdas inom varroazon 2 och 3 måste nedfallsundersökning med avseende på varroa
genomföras. Hur nedfallsundersökningen
ska göras framgår av 37 § i föreskrifterna
om bekämpning: ”Undersökning rörande
förekomst av varroakvalster skall omfatta
minst en tredjedel av bigårdens samhällen, dock minst två samhällen. Undersök-
ningen skall ske genom analys av nedfall.
Under binas aktiva period skall nedfallet
insamlas med varroainlägg i samhället
under minst 14 dagar.”
Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta och
varroasjuka kan laddas ned från webbplatserna som angetts tidigare.
På SBR:s webbplats (sökväg: Bin och
Biodling > Bihälsa > Bitillsyn) finns
dessutom länkar till information om bitillsynen i de olika länen.
Godkänd biodlare
Enligt 7 § i föreskrifterna om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin kan en biodlare utses som
godkänd biodlare. För att bli godkänd biodlare måste man genomgå bisjukdomskurs motsvarande vad som gäller för bitillsynsmannautbildningen. Dessutom måste
man ha 3 års dokumenterad erfarenhet av
biodling. Kurser för godkänd biodlare anordnas vanligtvis av SBR-distrikten. Efter
genomgången kurs kan biodlaren hos
Jordbruksverket ansöka om att bli godkänd biodlare.
En godkänd biodlare kan få ett tillstånd att flytta bisamhällen, bibostäder
Bitidningen 6 2012
och biodlingsredskap mellan ut- och
hembigårdar (dvs. biodlarens olika egna
bigårdar) under en bestämd tidsperiod,
dock högst under tolv månader. Innan
sådant flyttningstillstånd ges måste bitillsynsmannen besiktiga samhällena med
avseende på amerikansk yngelröta och genomföra nedfallsundersökning för varroa
(om bina befinner sig inom zon 2 eller 3).
Det finns en del som tror att en godkänd biodlare kan flytta sina samhällen
utan att de ska besiktigas innan flyttningen. Det är en missuppfattning. Besiktning
ska göras före varje flyttningstillfälle. Den
kan dock göras av den godkända biodlare
själv när han/hon fått ett flyttningstillstånd
som utfärdats av en bitillsynsman.
Mer att läsa om godkänd biodlare
finns på www.biodlarna.se (sökväg: Bin
och Biodling > Bihälsa > Bitillsyn).
Trakékvalster stoppat
vid import
I april importerade en biodlare ett antal
drottningar från Chile. Biodlaren är registrerad hos Jordbruksverket som importör
och har enligt verket följt de regler som
gäller för import. Följebina och drottningburarna ska enligt regelverket för import
till EU undersökas för lilla kupskalbaggen
och tropilaelapskvalster. Inga av dessa påträffades vid undersökningen som gjordes
på institutionen för ekologi vid Sveriges
Lantbruksuniversitet i Uppsala. Bina undersöktes enligt önskemål från Jordbruksverket även för trakékvalster, och kvalster påvisades genom såväl mikroskopisk
undersökning som med den molekylära
metoden som framtagits för ändamålet.
Drottningarna som dessförinnan hade
hållits åtskilda från svenska bin avlivades
den 25 april.
Trakékvalster har hittills inte påvisats i
svenska bisamhällen. Kvalstret finns dock
i nästan hela Europa och i många andra
länder. Risken är därför stor att parasiten
kan föras in till Sverige vid inköp av levande bin från länder där den finns. Jordbruksverket uppmanar de biodlare som
importerar bin att låta provta bin från de
bigårdar i andra länder man vill importera
från innan bina skickas till Sverige. Dessutom kommer Jordbruksverket att följa
upp med provtagning av vissa försändelser
med bin som anländer till Sverige.
Mer att läsa om trakékvalster finns
i boken: ”Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället” och på internet:
www.biodlarna.se/trakekvalster
Bitidningen 6 2012
Fig 2: Trakékvalster lever och förökar sig inne i binas andningsrör, trakéerna. När muskulaturen i biets mellankropp avlägsnats framträder trakéerna som rör som fäster mot
öppningar (spirakler) på kroppens utsida. I bildens högra sida syns en lätt angripen traké
(inom ringen). Foto: Ingemar Fries
Fig 3: Jordbruksverket uppmanar de biodlare som importerar bin att låta provta bin från
de bigårdar i andra länder man vill importera från innan bina skickas till Sverige.
Foto: Ingemar Fries
19
SBR:s styrelse 2012
MARITA DELVERT, ordförande, 070-6924577, [email protected]
Jag är biodlare tillsammans med min man Janne sedan 2005. Har idag 6 samhällen vid vårt torp utanför Enköping.
Jag är sedan ett par år tillbaka ordförande i Enköpings biodlare, har varit ett år i SBR-styrelsen och har också varit
aktiv i projekten SBR Quinnor och KIS (Kvinna i styrelse). För närvarande sysselsätter jag mig med att vara personalchef på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och med uppdrag i eget företag runt konflikt- och problemlösning. Har stort intresse för matlagning och jobbar just nu med en kokbok ”Med smak av honung” som ges ut av
SBR. Jag njuter av mitt växthus, av min trädgård vid torpet och av ett antal härliga barnbarn.
STURE KÄLL, vice ordförande, 0738-345016, [email protected]
Jag bor sedan 1980 på landet 10 km NO Gränna tillsammans med min fru. Vi har två vuxna döttrar och tre barnbarn. Jag
har varit lärare i mer än 20 år, skolledare i 15 år och är numera pensionär. Sköter mark och skog och odlar egna grönsaker
när jag inte pysslar med mina bisamhällen. Jag är ordförande i både Grännaortens bf och i Jönköpingsdistriktet. Jag har
varit biodlare i mer än 30 år med 5-15 samhällen och tänker nu utöka min biodling. Uppskattar friluftsliv och är en passionerad fjällvandrare. Har dansat folkdans en hel del. Internationella influenser får jag genom mina döttrar. Min yngsta är
gift med en kanadensare och bor i Kanada. De har två döttrar. Min äldsta dotter, som bor i Sthlm med man och son, har en
svärmor som bor i Aten. Vi har goda intressanta kontakter med våra barns svärföräldrar.
INGMAR WAHLSTRÖM, ledamot AU, 0709-929330, [email protected]
Jag bor på ett litet torp utanför Torsås, Kalmar län tillsammans med min fru och min 9-åriga dotter. Min
första bitidning var röd och sedan har jag passerat 2 röda årgångar till, dvs jag är inne på mitt femtonde år,
har just nu 17 samhällen och är på väg upp. Har under de senaste 20 åren jobbat som lärare och har en
lång erfarenhet inom föreningsliv, både inom politiken, idrotten och hembygdsrörelsen. Mitt stora intresse,
just nu, förutom biodlingen är fiske. Mina hjärtefrågor i SBR är medlemmarna och kvalitetsarbetet.
OLLE BOMAN, ledamot, 070-2482168, [email protected]
Jag heter Olof men det blir oftast Olle och jag bor i en liten kustby utanför Skellefteå som heter Skelleftehamn. Jag är gift med Ulrika och tillsammans har vi två barn som numera är utflugna. En bor i Göteborg
och en i Boden. Biodling har jag sysslat med i 23 år nu. Mina bigårdar består för närvarande av ett 40-tal
samhällen. Jag är ordförande i Västerbottens biodlardistrikt och verksam i Skellefteortens bf. När jag inte
håller på med mina bin så kör jag lotsbåt. Har jobbat i Sjöfartverket i snart 30 år.
Det som jag brinner för är att skapa mervärde. Det vi kallar för medlemsnytta. Alla biodlare ska
finna sin hemvist i SBR. Allt ifrån den som bara är intresserad, har en bikupa och till den som har flera
hundra samhällen. Vad som skapar mervärde för just dig är nu något som vi i styrelsen ska ta reda på
för att bygga på vår utbildningsstege. Bra och tydliga utbildningar skapar medlemsnytta. Det är det som
bygger SBR starkt.
ANNIKA BROHAMMER-LÖNNGREN, ledamot, 070-1769802, [email protected]
Jag är gift med Alf och vi har tre utflugna barn. Min bigård finns på Källegren där vi bor och för närvarande har jag 6 samhällen, tror att jag skall utöka till kanske 8-10. Mitt biodlarintresse väcktes av min far, som har haft bin sedan 1980-talet. Jag har
också hjälpt till sedan dess, men sedan 3 år har jag också egna bisamhällen och gör allt själv, vilket är helt annorlunda och
mycket svårare. Jag är definitivt en nybörjare inom biodlingen! Eftersom jag bor på en skogsgård på landet är jag mycket
intresserad av landskapets förändring och hur den biologiska mångfalden ändras eller påverkas p.g.a detta. Honungen är
annars det roligaste med biodlingen. När jag inte jobbar med bin arbetar jag som miljöchef på ett bilföretag i Uddevalla. Jag
har också C-licens i rallykörning och årligen kör vi några tävlingar, jag och gubben i vår Fiat 1500 Juventus.
LASSE HELANDER, ledamot, 070-2163390 [email protected]
Jag bor både på gården i Dalarna och i Bromma där jag är mest verksam. Verksamheten inom SBR rör sig på tre nivåer,
Stockholms biodlare, Stockholmsdistriktet och förbundsstyrelsen. jag hjälper till att sprida bisamhällen i Stockholm både i
koloniträdgårdar och i privata trädgårdar. och med föreningens egna bin i Vinterviken, mitt i ett koloniområde. Farfar, farfars
bror, min far och jag har alltid haft bin. Som mest hade vi 20 samhällen. Med pendlandet fungerar biodling inte så bra.
Jag är aktiv i konsumentfrågor, mat och miljö. Biodynamisk & ekobiodling ligger mig varmast om hjärtat. Vi försöker
stärka bisamhällena maximalt, för att de ska stå emot mänsklighetens avigsidor. Jag brinner för att vi ska kunna skapa
ett så giftfritt samhälle som möjligt. Jag försöker skapa debatt, väcka frågor, öka insikten och visa på alternativen. Då blir
lobbyarbete och egna praktiska erfarenheter en intressant kombination för mig. Allt från bin till gamla sorter med bättre
näringsinnehåll, ger ett brett perspektiv.
HANNE UDDLING, ledamot, 0733-341418, [email protected]
Hanne bor med familjen (maken Andreas, barnen Emanuel, Josef och Alva) utanför Strängnäs i ett tillbyggt soldattorp
med smedja, snickeri, ladugård och andra proppfulla uthus. Maken snickrar lådor och ramar (och ett slungrum!) medan
barnen som är långa och starka får hjälpa till med alla lyft i bigården. På gården står sedan 2009 bigården som nu består av
8 samhällen med buckfastbin. När jag inte är biodlare är jag logoped i eget företag. Jag är också engagerad i NordBi även
om jag inte har några egna sådana skönheter i Buckfastlandet Sörmland. Jag sjunger i Oratoriekören i Strängnäs Domkyrka.
Jag brinner för det mesta och har nog lite för lätt att engagera mig, men arbetet i informationskommittéen med fokus på
kommunikation med medlemmar och medlemsnytta är ju en höjdare.
RASUDIN BECIRBEGOVIC, suppleant, 070-4684336, [email protected]
I maj månad är det 19 år sedan jag och min familj kom till Sverige. Vi bosatte oss i en liten stad som heter Mjölby.
Jag mjukstartade med biodling sommaren 94 och följde med erfarna biodlare till deras bigårdar för att lära mig och när
de behövde hjälp att flytta bikuporna var jag där. För detta fick jag ett litet bisamhälle, och de långa ljusa sommardagarna
gjorde att jag fortsatte. Det var avkopplande och hälsofrämjande att se bina flyga ut och in i kupan. Tidigare i livet jobbade jag med analog elektronik samt telekommunikation, på senare tid har jag arbetat som verksamhetsutvecklare och projektmedarbetare på ett studieförbund samtidigt som jag är bitillsynsman. De senaste åren har jag
arbetat med att sprida kunskap om biodling bland folk som har flyttat till Sverige och det är något jag brinner för. Jag vill
gärna se fler biodlare med olika etnisk bakgrund.
20
Bitidningen 6 2012
Personalgruppen
Personalgruppen i SBR 2012: Fr v Mats Jedmo (infälld), Peder Lilja, Maj-Britt Järnvall, Marianne Johansson, Erik Österlund, Janne Mårtensson, Lotta Fabricius-Kristiansen, Anette Irebro, Preben Kristiansen och Jonas Eriksson.
JONAS ERIKSSON, tjänstgöringsgrad
100 %. Förbundssekreterare på SBR:s
kansli. Har bl a ett övergripande ansvar och
hand om förbundsstyrelsens ärenden, kontakt med myndigheter och andra beslutsfattare. Bor i Linköping, särbo och har tre
döttrar. Har tidigare arbetat 25 år inom den
finansiella sektorn. Ingen biodlarbakgrund.
Vill utveckla medlemsnyttan, öka medlemsantalet, öka produktionen av honung,
påverka beslutsfattare ang den nationalekonomiska vinsten av binas pollinering,
vara med och driva på utvecklingen mot en
hållbar utveckling med biologisk mångfald
i centrum. Nyfiken på allt om den svenska
skärgården och plockar skräp i sopsäckar.
Varit med och byggt upp damfotbollen i
Linköping.
0735-233121
[email protected]
LOTTA FABRICIUS-KRISTIANSEN, extern
konsult. Webbansvarig med huvudansvar
för www.biodlarna.se och frågor gällande
hemsidan. Jobbar hemifrån i Tjällmo eller
Stockholm. Driver utbildnings- och biodlingsföretaget Apinordica tillsammans med
Preben Kristiansen, www.apinordica.se
070-735 28 58
[email protected]
ANETTE IREBRO, tjänstgöringsgrad
100 %. Arbetar på SBR:s kansli. Ekonomiansvarig, har hand om bokföring, kund- och
leverantörsreskontra, medlemsregistret,
löneadministration, prenumerationsärenden
Bitidningen och bank- och betalningsärenden. Bor i Spångsholm utanför Mantorp
med sambo, en son och två bonusdöttrar.
Åker motorcykel när det hinns med.
0735-233127
[email protected]
MATS JEDMO, extern konslut. Arbetar
hemifrån som moderator och ansvarig för
forumet på SBR:s hemsida. Bor i Henån på
Bitidningen 6 2012
Orust. Gift med Margaretha som driver Vinningstorp bigård. Biodlingen började 1995,
numera knappt 100 samhällen. En av de viktigaste sakerna är att vi skall bli fler biodlare
som ger mer svensk honung men framför
allt bättre pollinering i landet. Tekniker med
ett stort dator- & elektronikintresse, tycker
om att programmera, bygga elektronik &
skruva med gamla bilar.
0705-63 34 18
[email protected]
MARIANNE JOHANSSON, tjänstgöringsgrad 50 %. Arbetar på SBR:s kansli sedan
okt 2011. Har hand om medlemsregister,
nya medlemmar, etikettbeställningar, värvarpaket mm. Bor i Mjölby, gift och har två
vuxna barn och två barnbarn. Har tidigare
jobbat med ekonomi på en byggmaterialhandel i 25 år.
0735-233108
[email protected]
MAJ-BRITT JÄRNVALL, tjänstgöringsgrad
100 %. Arbetar på SBR:s kansli med bibutiken, uppdatering av hemsidan, bisjukdomsförsäkringen, prenumerationer av utländska
tidskrifter, förtjänsttecken, valrapporter och
övriga adminstrativa frågor. Bor i Mantorp
och har 2 barn. Intresse är vardagsmotion
och sång.
0735-233123
[email protected]
PREBEN KRISTIANSEN, Tjänstgöringsgrad 100 %. Bihälsokonsulent för alla
Sveriges biodlare. Arbetar med Bihälsa,
bisjukdomsfrågor och allmänt om biodling.
Driver utbildnings- och biodlingsföretaget
Apinordica tillsammans med Lotta Fabricius-Kristiansen, www.apinordica.se Bor i
Stockholm och Tjällmo, där bina finns.
0735-233 122
[email protected]
PEDER LILJA, tjänstgöringsgrad 50 %.
Utvecklingskonsulent sedan 9 jan 2012.
Arbetar på SBR:s kansli och hemifrån med
bl a utvecklingsverksamhet, rekrytering och
utbildning. Bor i Motala, snart 47, med 3
barn. Deltidsbiodlare i 1:a generationen med
~200 sh och driver företaget Kårstadhonung. Har gått KY-utbildning i yrkesbiodling
och innehar Gesällbrev. Tenor i kören hARMONI och har för övrigt dåligt med fritid.
0735-233129
[email protected]
JANNE MÅRTENSSON, tjänstgöringsgrad 25 %. Arbetar hemifrån med SBR:s
Avelsprojekt, Infobigården och informationsarbete. Bor i Pelarne utanför Vimmerby med
hustrun Eva och två utflugna barn, Mia och
Mats. Antal bisamhällen är ca 100. Biodlingen måste få den plats och uppskattning
från myndigheter och övriga samhället som
den förtjänar. Kunskapen och insikten hos
våra många erfarna biodlare måste lyftas
fram. Det blir tennis två ggr i veckan (sen
50 år). Senast lästa bok Conn Iggulden:
Svärdens Fält (om Julius Cesar.)
0735-233125
[email protected]
ERIK ÖSTERLUND, redaktör för
Bitidningen sedan nov 1984. 50 % tjänstgöringsgrad. Frågor gällande Bitidningen (ej
prenumerationsärenden). Bor i och jobbar
från Hallsberg, gift med Gunvi, har tre vuxna
döttrar och fem barnbarn. Deltidsbiodlare
med 150-200 bisamhällen. Hobbies skulle
bl a kunna vara förutom biodling, ridning,
men är mest fikastunder och lite odling av
mjölmajs och tålig potatis. Är fascinerad av
naturen och tekniken och hur vi människor
ska kunna undvika att förstöra miljön.
0735-233126
[email protected]
21
SAMLASTNINGSPLATSER
2012
Till nedanstående samlastningsplatser kan honung lämnas för samsändning. Märk kärlen med namn, adress, tel.nr, medlemsnr.
och kolliantal. Samlastningsplatserna lämnar ut fria kärl till leverantörerna. Beställ kärl hos närmaste samlastningsplats; det underlättar för samordnarna.
01 - Stockholms distrikt
Sigtunaortens Bf.
Kurt Oldeskog, Fridal 431, 195 96 Rosersberg
Tel. 08-591 440 28, 070-346 67 55
Södertälje Bf.
Göran Kvarnström, Högantorpsvägen 26, 152 95 Södertälje
Tel. 08-550 942 09
03 - Uppsala distrikt
Uppsala Bf.
Åke Jansson, Kyrkängsvägen 10, 755 91 Uppsala
Tel. 018-39 81 03, 070-639 81 02
Depåadress: Föreningsbigården, Jälla Gård, 755 94
Uppsala
Västerlöfsta Bf.
Gösta Persson, Lund 427, 744 93 Runhällen
Tel. 0224-920 51, 070-200 01 88
04 - Södermanlands distrikt
Eskilstuna Bf.
Nils Harju, Öja Böcklinge, 640 40 Stora Sundby
Tel. 016-640 47
Depåadress: Fröslundavägen 5, 632 32 Eskilstuna
Flensortens Bf.
Stig Svensson, Runeby, 642 95 Flen
Tel. 0157-701 38, 070-207 56 70
Julita Bf.
Erik Gotthard, Nybble, 643 98 Julita
Tel. 0150-910 66
Katrineholmsortens Bf.
Ragnar Mårtensson, Sörmlandsgatan 18, 641 36
Katrineholm
Tel. 0731-53 55 35
Malmköpingsortens Bf.
Gunnar Andersson, Smedstorp, 642 96 Malmköping
Tel. 0157-441 30
Nyköpingstraktens Bf.
Gun-Britt o Rune Jansson, Fället, 611 93 Nyköping
Tel. 0155-22 60 36
Strängnäs Bf.
Elisabeth Wallenqvist, Waxängs Gård, flygeln,
645 94 Strängnäs
Tel. 0730-66 40 02
Vingåkers Bf.
Lennart Pettersson, Ekgatan 41, 643 33 Vingåker
Tel. 0151-102 11
Depåadress: Nyckelboda. Anträffbar 20.00-21.00.
05 - Östergötlands distrikt
Alvastra Bf.
Ulla-Britt Bäck, Pilgården Rök, 599 94 Ödeshög
Tel. 0141-712 66, 070-171 99 64
Depåadress: Karlslund, St. Åby, Ödeshög
Borensbergs Bf.
Åke Fredriksson, Husarvägen 18, 590 72 Ljungsbro
Tel. 0706-86 37 39
22
Finspångs Bf.
Nils-Olof Karlsson, Restadsvägen 33, 617 31 Skärblacka
Tel. 0122-304 65, 070-235 87 33
Depåadress: Käslinge Vånga Skärblacka
Uppvidinge Bf.
Peter Overdick, Dubberås 2, 360 76 Älghult
Tel. 0481-632 05, 0705-41 32 56
Depåadress: Dubberås
Linköpings Bf.
Nils-Magnus Nilsson, Kvarstad, Ekbacken, 590 51
Vikingstad
Tel. 013-814 94, 072-260 78 12
Depåadress: Föreningsbigården, Lasarettsbacken
Växjöortens Bf.
Alf Gustafsson, Ekeforssa, 342 93 Hjortsberga
Tel. 0472-55 01 90, 070-56 26 040
Depåadress: Föreningsbigården, Bastanäs, 352 46 Växjö
Utlämning av lånekärl tisdagar kl. 18-19 på
Föreningsbigården.
Inlämning av honung och utlämning av bifor hos Alf
Gustafsson efter överenskommelse per telefon.
Norrköpings Bf.
Lillemor Nilsson, Odaltorget 3, 602 43 Norrköping
Tel. 011-10 45 38, 0738-56 44 41
Depåadress: Alltransport, Importgatan 4, 602 28
Norrköping
08 - Kalmar norra distrikt
Söderköpings Bf.
Birgitta och Sivar Karlsson, Ekbacken, 614 93 Söderköping
Tel. 0121-220 72, 0733-50 41 23
Pelarne Bf.
Jan Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, 598 91
Vimmerby
Tel. 0492-910 03, 0735-233 125
Valdemarsviks Bf.
Kjell Persson, Lövhagen, 615 93 Valdemarsvik
Tel. 0123-222 56
Vena-Hultsfred Bf.
Bengt Linder, Norrhult, 577 91 Hultsfred
Tel. 0495-130 16, 070-624 19 60
Vikbolandets Bf.
Lars-Göran Arvidsson, Ö. Stenby, Körsbärsbacken, 610 32
Vikbolandet
Tel. 011-34 40 28, 070-695 68 05
Vimmerby Bf.
Christian Carlsson, Ekåkra Toverum 720,
598 94 Vimmerby
Tel. 0492-420 55, 070-688 07 22
Depåadress: Vinäs, Hällebackavägen, 598 30 Vimmerby
Åtvidabergs Bf.
Åke Olsson, Garpavägen 11, 597 32 Åtvidaberg
Tel. 0120-104 47
06 - Jönköpings distrikt
Aneby Bf.
Bength Davidsson, Noby, Jakobsberg 1, 578 91 Aneby
Tel. 0140-221 94, 070-561 85 63
Höglandets Bf.
Carl-Magnus Löwhagen, Brinellgatan 9, 571 35 Nässjö
Tel. 0380-138 84, 0730-34 16 15
Gränna Bf.
Karl-Axel Skoglund, Uppgränna Bultagård 10:6, 563 91
Gränna
Tel. 0390-211 30, 0708-32 11 30
Leveransadress gods: Vättergatan 11, 563 32 Gränna
Rydaholms Bf.
Martin Andersson, Talavidsgatan 4, 330 17 Rydaholm
Tel. 0472-206 41, 0730-32 86 42
Södra Vedbo Bf.
Kenneth Haraldsson, Lunnagårdsvägen 12, 575 34 Eksjö
Tel. 0381-139 38
Södra Vätterbygdens Bf.
Thomas Rosell och Elisabeth Wilhelmsson
Skinnersdal 49, 555 92 Jönköping
Depåadress: Solåsvägen 20, 553 03 Jönköping
Tel. 036-16 60 90, 0708-14 12 24
07 - Kronobergs distrikt
Hästriket Bf.
Lennart Carlsson, Björkeryd, 360 13 Urshult
Tel. 0477-400 60, 070-856 08 90
09 - Gotlands distrikt
Klinte Bf.
Per Wallstedt, Hejde Häglajvs 430, 623 75 Klintehamn
Tel. 0498-24 31 42, 070-743 33 49
10 - Blekinge distrikt
Hemsjöortens Bf.
Thomas Brovall, Hemsjövägen 109, 290 60 Kyrkhult
Tel. 0454-77 01 30
Ronneby Bf.
Ronnie Persson, Nävervägen 12, 372 37 Ronneby
Tel. 0457-121 19
Östra Blekinge Bf.
Rolf Johansson, Torsnäsvägen 34, 373 02 Ramdala
Tel. 0455-229 95
Depåadress: Föreningsbigården, Mölletorp, 371 92
Karlskrona
12 - Skåne distrikt
Kristianstadsbygden
Lennart Nilssons Bigårdar,
Rapsvägen 16, 291 62 Kristianstad
Tel. 044-12 13 42, 0703-52 14 60
Depåadress: Kung Borres väg 106, 297 94 Degeberga
Landskronaortens Bf.
Sune Ohlsson, Tågerupsvägen 14, 261 93 Saxtorp
Tel. 0418-43 04 49
Nordvästra Skåne
Clas Torle, Torlarps Gård, 262 70 Strövelstorp
Tel. 042-20 73 00, 0708-20 73 03
Bitidningen 6 2012
Osbybygdens Bf.
Mats Jönsson, Vesljunga 2263, 280 22 Vittsjö
Tel. 0451-920 35, 0733-20 37 00
Sösdalaortens Bf.
Kjell o Ingrid Hallberg, Farmgatan 32, 280 10 Sösdala
Tel. 0451-609 85, 0760-26 09 85
13 - Hallands distrikt
Harplinge Bf.
Erland Nilsson, Kulla Hansagård 539, 305 61 Harplinge
Tel. 035-509 74, 0735-78 31 64
Varbergs Bf.
Tore och Rose-Marie Johansson, Sejernäsvägen 8 A, 432 76
Tvååker
Tel. 0340-416 16, 0705-98 82 74, 0706-35 91 99
14 - Göteborg- och Bohus distrikt
Göteborgs Bf.
Lennart Holms Bigårdar, Kroksjövägen 99, 424 56 Gunnilse
Tel. 031-94 33 49, 070-602 13 63
15 - Älvsborgs norra distrikt
Alebygdens Bf.
Björn Winroth, Bräcke, Västergården 250, 446 95 Älvängen
Tel. 0303-74 40 66, 0706-94 75 36
Alingsåstraktens Bf. (1)
Sven Holmquist, Strandgården Lövekullevägen 131, 441 44
Alingsås
Tel. 0322-63 49 30
Mottagning av tomkärl och annat material.
Alingsåstraktens Bf. (2)
Tore Fagersson, Enehagsgatan 72, 441 57 Alingsås
Tel. 0322-137 21, 0722-37 90 79
Depåadress honungsleverans: Kolavägen 2,
441 55 Alingsås
Dalslands södra Bf.
Peter Gullin, Hvena Kvarn, 464 66 Mellerud
Tel. 0521-313 99, 0709-51 24 11
Melleruds Bf.
Gösta Lundgren, Frestersbyn 11 Ör, 464 92 Mellerud
Tel. 0530-421 81
16 - Skaraborgs distrikt
Falbygdens Bf.
Kent Staberg, Göteve Lövängen, 521 92 Falköping
Tel. 0515-72 90 91, 0705-29 46 87
Depåadress: Friggeråker, Majarp 2, 521 94 Falköping
Tel. depåadress: 0515-187 88, 0706-88 85 36
Grästorps Bf.
Lars Haglund, Flakeberg Högstorp 3, 467 94 Grästorp
Tel. 0514-311 44, 070-570 65 71
Ring före hämtning av kärl.
Götene Bf.
Ulf Andersson, Baldersgatan 15, 533 33 Götene
Tel. 0511-513 96, 0730-52 20 89
Järpås Bf. (1)
Gunvor Torstensson, Ledet, 531 94 Järpås
Tel. 0510-915 63, 076-114 12 16
Depåadress: Godegården, 531 94 Järpås
Järpås Bf. (2)
Lennart Axelsson, Trässberg Västhed, 531 93 Lidköping
Tel. 0510-53 30 37
Lidköping Bf.
Roland Eriksson, Tomtehagsvägen 7, 531 57 Lidköping
Tel. 0510-141 88
Bitidningen 6 2012
Mariestads Bf. (1)
Rolf Svantesson, Ribbenås, Björkebacken 1, 542 93
Mariestad
Tel. 0501-311 13, 070-883 28 83
Mariestads Bf. (2)
Lars Arne Herrgårdh
Tel. 0734-07 57 98
Depåadress: Slättevalla, Östergården, 540 66 Sjötorp
Skövde Bf.
Henrik Björk, Per-Nilsgården 3, Ranstad, 521 63 Stenstorp
Tel. 0500-45 03 47, 0762-96 64 51
Depåadress: Aspö gård, 541 41 Skövde
Tibro Bf.
Stellan Andersson, Tidebergsvägen 17, 543 51 Tibro
Tel. 0504-135 69, 0707-58 16 76
Tidaholms Bf.
Berit och Bengt Gustafsson, Stenbacken Varpaliden, 522 92
Tidaholm
Tel. 0502-148 47, 070-639 30 97
Depåadress: Wexman AB, Köttorp, 522 91 Tidaholm
Töreboda-Moholms Bf.
Lars Öberg, Nyängsberg 8 Gastorp, 545 90 Töreboda
Tel. 0506-161 80, 070-355 11 89
Vara Bf.
Lars-Olof Eriksson, Long Hallerna, 534 95 Vara
Tel. 0512-128 75, 070-515 74 85
17 - Värmlands distrikt
Fryksdalens Bf.
Karl-Erik Dahlström, Höglundagatan 19, 686 35 Sunne
Tel. 0565-71 17 35
Depåadress: Boställvägen 1, 686 35 Sunne
Karlstads Bf.
Lennart Svensson, Häggdrågsgatan 5, 688 30 Storfors
Tel. 0550-606 21, 076-207 96 95
Depåadress: Schenker, Karlstad
Säffle Bf.
Lennart Stolpe, Olof Trätäljagatan 36, 661 30 Säffle
Tel. 0533-102 77, 070-632 27 10
18 - Örebro distrikt
Bergslagens Bf.
Jens Karlsson, Östra Gården Fröddesboda 155,
711 92 Vedevåg
Tel. 0581-66 10 04, 0702-59 07 70
Södra Närkes Bf.
Lennart Olofsson, Långstorp 204, 694 99 Skyllberg
Tel. 0583-405 07, 070-99 555 33
Västernärkes Bf. (1)
Agneta Fimmerstad, Ribbohyttan, 716 93 Fjugesta
(Administration)
Tel. 0585-240 91, 0706-68 76 78
Västerås Bf.
Lena Nilsson, Altona Barkarö, 725 91 Västerås
Tel. 021-504 36, 073-646 89 69
20 - Dalarnas distrikt
Borlänge Bf.
Hans Gabrielsson, Långsjö 53, 781 91 Borlänge
Tel. 0243-23 41 58
Folkare Bf.
Göran Larsson, Stora Grubbo 46, 775 96 Krylbo
Tel. 0226-680 46
21 - Gävleborgs distrikt
Bollnäs Bf.
Yngve Näsman, S. Kilaforsvägen 124, 821 41 Bollnäs
Tel. 0278-158 13, 072-720 67 28
Söderhamns Bf.
Hans-Åke Sandberg, Norrtullsgatan 21 A, 826 31
Söderhamn
Tel. 0270-155 18, 070-337 50 99
22 - Västernorrlands distrikt
Örnsköldsviks Bf.
Bo Eriksson, Hälsinggrubban 140, 896 91 Husum
Tel. 0663-211 06, 070-676 17 31
26 - Sjuhärads Biodlardistrikt
Gäsene-Herrljunga Bf.
Lars Jonsson, Hudenevägen 15, 524 91 Herrljunga
Tel. 0513-109 87, 0706-91 38 67
Marks Härads Bf.
Åke Ferm, Torrås Östergården 2, 511 99 Sätila
Tel. 0301-423 26, 070-627 34 74
27 - Kalmar södra distrikt
Kalmarbygdens Bf.
Lars Larsson, Ålebo 133, 388 91 Vassmolösa
Tel. 0480-44 50 10
Mönsterås-Ålems Bf.
Eskil Haglund, Gröndalsvägen 8, 383 92 Mönsterås
Tel. 0499-102 04, 0708-66 03 49
Mörlunda Bf.
Karl-Olof Jonsson, Häradsvägen 36, 570 84 Mörlunda
Tel. 0495-236 73, 070-781 58 51
Torsåsbygdens Bf.
Ingmar Wahlström, Karsbo 502, 370 45 Fågelmara
Tel. 0486-320 70, 0709-92 93 30
Ölands Bf.
Gunilla Kinley Silfverberg, Nydalagatan 2, 387 36
Borgholm
Tel. 0485-480 94, 073-649 22 33
Infart från Rungatan, första huset vänster sida
Västernärkes Bf. (2)
Lenita Birath, Övre Gysta 5351, 716 92 Fjugesta
(Depåadress)
Tel. 0585-315 92, 0702-53 26 08
Östra Nerikes Bf.
Thomas Dahl, Hörebacken, 715 94 Odensbacken
Tel. 019-45 24 28, 0704-45 24 28
19 - Västmanlands distrikt
Sala Bf.
Ove Carlsson, Stentorpet 115, 733 97 Sala
Tel. 0224-590 15, 073-574 86 18
Svenska Biprodukter AB och Svensk Honungsförädling AB
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp •Tel 0735-233100 • Fax 0142-82859
[email protected]
23
Ny locketikett till SBR-etiketten
ANDERS LIGNELL
Vid riksförbundsmötet i
Alingsås togs det ett antal
olika beslut efter de motioner som var inlämnade,
däribland ett beslut om ändringar i våra regler för etiketer samt införandet av en ny
typ av etikett för placering på
locket till honungsburken.
D
en nya etiketten har tillkommit efter
önskemål som ett komplement till de
biodlare som förser sina burkar med en
egen etikett men ändå vill visa sin samhörighet med SBR.
Locketiketten trycks upp med namn
och medlemsnummer i SBR och kommer
att kunna köpas från expeditionen i Mantorp efter en godkänd honungsbedömning lika som för den ordinarie klassiska
24
burketiketten. Vid användning av den nya
locketiketten måste det finnas en ”egen”
etikett på burken som visar i tryck samtliga uppgifter som måste finnas: innehåll,
namn på producenten, adress eller telefonnummer, nettovikt, förvaringsanvisningar och bäst före datum.
Ytterligare en förändring i etikettreglerna som beslutades var att SBR:s traditionella etikett för placering på honungsburken får på locket kombineras med en
av biodlaren framtagen egen etikett. Detta
kan vara en etikett som förstärker det lokalproducerade, eventuell sorthonung
eller annan information, dock får ingen av
SBR:s etiketter användas på konsumentförpackningar som innehåller smaksatt
honung. Locksäkringen får endast användas tillsammans med SBR:s burketikett.
De nya reviderade etikettreglerna
finns tillgängliga på SBR:s hemsida, www.
biodlarna.se och information samt regler
om etiketter finns att hämta på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se
Bitidningen 6 2012
Information
Producentpaket 2012
Föreningsdepåer
•
Vi erbjuder ett ”Producentpaket” där vi står för inköpskostnaden för
bikupor. Erbjudandet avser minimum 5 st bikupor per producent efter
överenskommelse.
•
Innehåller: Tak, botten, 4 lådor, ramar, vax per kupa.
•
Du som biodlare återbetalar /avräknar med honung som du levererar
till Mantorp.
Från och med säsongen 2012 insamlas honungen med vår egen ”slingbil”. Vi arvoderar föreningar som har depåer för inleverans av honung
till Mantorp. Föreningar med befintlig depå som når upp till förra årets
volym erhåller 1000:- samt 2:-/kg extra för den honung som överstiger
2011 års volym.
•
En sammanlagd mängd om 100 kg honung per kupa levereras under
en 3-årsperiod (eller 33 kg per år) till ett avräkningspris om 20 kr/kg.
Därefter blir bikuporna din egendom.
•
Producentpaketet riktar sig i första hand till dig som idag har bisamhällen och vill utöka antalet, men sett investeringskostnaden och ökad
honungsavsättning som ett hinder på vägen .
•
Vi arvoderar också föreningar med nystartade, fungerande depåer med
1000:- samt 2:-/kg extra för honung överstigande 500 kg. Hur föreningarna hanterar dessa arvoden är en intern föreningsangelägenhet.
Depåtömning sker fraktfritt enligt nedan:
Till säljare som är momsskattskyldig utbetalas moms, f.n. 12%.
Årsleverantör av honung
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tömning 1
Start 15 juli
•
Tömning 2
Start 30 september
•
Tömning 3
Start 15 november
Kontraktsleverantör
Vi erbjuder dig att leverera i antingen 28 alt 140 kg kärl som tidigare.
Vi erbjuder oss att hämta honungen hemma hos dig om du kan leverera
full pall, 616 kg i 28 kg kärl (22 kärl) lastat enl. gällande instruktion.
Vid leverans i 140 kg kärl hämtar vi hemma hos dig vid full pall 420 kg
(3 kärl) lastat enl. gällande instruktion.
Detta förutsätter att du kan ta emot lastbil med bakgavellift och att du
har markunderlag för handtruck vid lastning.
Pris/kg Årsleverantör
28 kg kärl vattenhalt < 20%
32:-/kg
28 kg kärl vattenhalt 20,1 - 23%
31:-/kg
140 kg kärl vattenhalt < 20%
33:-/kg
140 kg kärl vattenhalt 20,1 - 23%
32:-/kg
Bihusesyn skall/bör vara genomförd.
Till säljare som är momsskattskyldig utbetalas moms, f.n. 12%.
•
Du som är lite större biodlare erbjuds kontraktera hela eller
stora delar av din skörd till oss under 2 år.
•
Vi erbjuder vi dig ett totalt avtalsupplägg som vi tror kan vara attraktivt.
•
Vi garanterar dig ett fast högt pris det första året. År 2 ökar vi ditt pris om
marknaden då tillåter ett högre pris, det vill säga att vi lyckas höja priset
för svensk honung i detaljhandeln.
•
Vi kan dessutom ge dig betalt månadsvis i förskott för din honung från
kontraktsdatum. Detta ger dig ett jämnare kassaflöde i verksamheten.
Villkor
•
Volymkrav minst 2 000 kg/år
•
Kontraktstid 2 år
•
Kontraktspris enligt offert
•
Bihusesyn skall/bör vara genomförd.
Återtaget fortsätter
Priser för Återtag 2012
•
En tjänst från oss för dig som säljer honung på din lokala marknad.
Priser exklusive moms 25%
•
Du slipper köpa hem burkar, etiketter, kartonger och datummärka.
Det ingår i vårt pris.
•
Vi tappar upp din honung och du får en fin kvalitet.
•
Du får en kvalitetssäkrad och certifierad produkt enligt IP Livsmedel.
•
Enkelhet är ett ledord för denna tjänst. Du skickar din honung till oss
och vi tar hand om allt arbete och återlevererar din honung i kartong,
som du direkt kan leverera till din kund.
•
Din tid som frigörs med denna tjänst kan du disponera till biodlingen
eller annat.
•
Bihusesyn skall/bör vara genomförd.
Leverans i 28 kg kärl
Leverans i 140 kg kärl
Minst 500 kg/burkstorlek
Minst 500 kg/burkstorlek
500-999 kg
700 g 7:60/brk
500 g 7:19/brk
350 g 7:10/brk
700 g 7:19/brk
1000-1999 kg 500 g 6:78/brk
500-999 kg
700 g 6:60/brk
500 g 6:19/brk
350 g 6:10/brk
1000-1999 kg
700 g 6:19/brk
500 g 5:78/brk
350 g 5:69/brk
350 g 6:69/brk
Se Avtal som finns på baksidan. Kopieras vid behov.
Bitidningen 6 2012
Svenska Biprodukter AB och Svensk Honungsförädling AB
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp •Tel 0735-233100 • Fax 0142-82859
[email protected]
25
AVTAL ÅRSLEVERANTÖR
20122012
Svensk
Honung
AVTAL
ÅRSLEVERANTÖR
Svensk Honung
SÄLJARE / BIODLARE
SÄLJARE/BIODLARE
Namn:
Medlemsnr:
Tel:
Mobil:
E-post:
BETALNINGSALTERNATIV
BETALNINGSALTERNATIV
Adress:
Postnr:
Ort:
PRISLISTA
Bankens namn:
Bankens clear.nr:
Eget bankkontonr:
Eget bankgiro:
Eget plusgirokonto:
Vattenhalt
28 kg kärl
140 kg kärl
< 20%
32,00 kr
33,00 kr
20,1-23%
30,00 kr
31,00 kr
Sigill godkänd honung
MOMSALTERNATIV
MOMSALTERNATIV
Momsreg.nr:
(v.g.
texta
tydligt)
(v.g.
texta
tydligt)
Ej momsskattskyldig
kryssa :
Jag har genomfört BIHUSESYN kryssa:
Depåerna börjar tömmas enligt nedanstående:
Slingbil 1:a tur, start
15-jul
SAMLASTNINGSPLATS
OCH KVANTITET
SAMLASTNINGSPLATS OCH KVANTITET
Samlastningsplats:
Förening:
Slingbil 2:a tur, start
30-sep
Slingbil 3:e tur, start
15-nov
Antal kärl:
Summa kg ca:
Kärltyp: 28 kg
140 kg
ALLMÄNNAVILLKOR
VILLKOR
FÖR
ÅRSLEVERANTÖRER
skördeåret
2012
ALLMÄNNA
FÖR
ÅRSLEVERANTÖRER
skördeåret
2012
Avtal:
Avtalet sändes snarast till Svenska Biprodukter AB, (före leverans).
Villkoren i detta avtal gäller till och med 31/12 2012, eller tills nya prisvillkor utges.
Pris:
Se pris enligt ovan. Till säljare som är momsskattskyldig utbetalar köparen moms, f.n. 12%.
Genom att fylla i ovanstående ruta för moms reg. ansvarar leverantören för momsredovisning.
Vid betalning via utbetalningskort utgår en avgift på 50:-.
Leverans: Honungen inlevereras till oss under 2012.
Svenska Biprodukter AB bekostar frakt vid en samordnad leverans från en eller flera samlastningsplatser.
Leverans av >616 kg (full dubbel pall 22 kärl x 28 kg 2 pallar i höjd) hämtas hemma i samband med tömning av respektive plats.
Vid leverans av honung i 140 kg kärl hämtas den hemma vid minst 420 kg (1 pall).
Honungens vikt faställes av SHF vid inleverans till Mantorp.
Kärl:
Honungen levereras i livsmedelsgodkända returkärl som vi tagit fram. Säljaren kan välja mellan 28- eller
140 kg kärl. Säkerhetslock skall användas. Leverantören lånar erforderligt antal kärl (gäller endast för leverans till oss).
Ej använda kärl återlämnas vid leverans av honung. Ej återlämnade kärl debiteras med 50:- resp. 200:- st.
Ev. avgift till samlastningsplatsen för hantering betalas kontant vid avhämtning. Honung som levereras i ej livsmedelsgodkända
kärl, klassas som industrihonung och betalas med 17:-/kg. Kärlen skall vara märkta och ifyllda med SHF:s locketikett.
Vidare debiteras en diskavgift på 25:-/st inkl. moms och kärlen kasseras.
Kvalitet: Honungen kan levereras orörd och grovsilad. Grovsilens maskstorlek max 0,5 mm. Vad avser lukt, smak,
m. m. gäller SBR:s bedömningsreglemente. Honungen som levereras till SHF behöver dock ej vara bedömd.
Vattenhalten fastställs vid invägningen på SHF. Honung med vattenhalt över 23% mottages ej.
Betalning: Betalning sker normalt 30 dagar efter invägning hos SHF.
KÖPARE: Svenska Biprodukter AB / Svensk Honungsförädling AB
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp, Tel: 0735 - 233 100, Fax: 0142 - 828 59, E-post: [email protected]
Bägge parter bekräftar härmed att vi tagit del av villkoren i detta Leveransavtal och godkänner det till alla delar.
Leveransavtalet undertecknas av säljaren och postas till oss. Säljaren får i retur 1 st av oss undertecknad
kopia av Leveransavtalet.
Leverans sker efter kontakt med Svenska Biprodukter AB / Svensk Honungsförädling AB.
Mantorp
26
den
/
2012
Christer Ankarlid, Svensk Honungsförädling AB
Krister Linnell, Svenska Biprodukter AB
Ort
Säljare/Biodlare
den
/
2012
Bitidningen 6 2012
Biodlarens namn
Vidarebefordras av länsstyrelsen till berörd
bitillsynsman
ANMÄLAN
Datum
Utdelningsadress
Ortsadress (postnummer och ortnamn)
Telefonnummer (även riktnummer)
Skickas i 2 exemplar till
Länsstyrelsen
Stadigvarande uppställningsplats för bisamhälle
SJV V 16 2010-03 www.jordbruksverket.se-PDF
Fastighetsbeteckning/ar, fastighetsägare (namn och adress
om annan än ovan)
Geografiska
koordinater för
bisamhälle
(frivillig uppgift)
Kommun
Församling
Tillfällig uppställningsplats för bisamhälle
Ett eller flera bisamhällen flyttas till tillfällig uppställningsplats
Ja
Nej
Biodlarens underskrift
Kopia
ANMÄLAN
Biodlarens namn
Länsstyrelsens exemplar
Datum
Utdelningsadress
Ortsadress (postnummer och ortnamn)
Skickas i 2 exemplar till
Telefonnummer (även riktnummer)
Länsstyrelsen
Stadigvarande uppställningsplats för bisamhälle
SJV V 16 2010-03 www.jordbruksverket.se-PDF
Fastighetsbeteckning/ar, fastighetsägare (namn och adress
om annan än ovan)
Församling
Geografiska
koordinater för
bisamhälle
(frivillig uppgift)
Kommun
Tillfällig uppställningsplats för bisamhälle
Ett eller flera bisamhällen flyttas till tillfällig uppställningsplats
Ja
Nej
Biodlarens underskrift
Bitidningen 6 2012
27
Brev till redaktionen
Sommarstängt på SBR:s expedition
Veckorna 28, 29, 30 och 31 har SBR:s expedition stängt
9 juli – 3 augusti
Öppet brev till HF:s VD
Christer,
Jag hänvisar till artikeln i Bitidningen ”Antibiotika hos HF ett mysterium” ifrån april.
I sista paragrafen citeras du ”Ja, man har
hittat det (antibiotika) i honung i Schweiz
och i Tyskland så det är inte alldeles ovanligt
att det förekommer”. Detta stämmer inte
riktigt, i alla fall inte i Tyskland. Inom EU,
således också i Tyskland, får antibiotika inte
förekomma i honung sedan flera år. Detta
gäller även för behandlingen av amerikansk
yngelröta. Antibiotika är fettlösligt och därmed
påvisbart i vax, honung och bisamhällen.
Om man finner antibiotika i honungen
hos en tysk biodlare utgör det en brottslig
handling. Han kan då räkna med att tvingas
betala höga böter, samt riskera att uteslutas
ur biodlarföreningen. Han kan till och med
förbjudas att få ha bin.
Med andra ord: antibiotika i honung är
totalt förbjudet i Tyskland och förekommer ytterst sällan. Således är påståender
ej korrekt att ”det inte är alldeles ovanligt
förekommande”. Dessutom är biodlarna i
Tyskland tvunga att behålla åtminstone ett
honungsprov från varje slungning i minst
två år. Det är heller inte ovanligt att bli testad
varja år.
Med vänlig hälsning från Hamburg
Undine Westphal
Medlem i Ölands Biodlarförening
Yrkeshögskolan
för biodling
Bee Professional
yhbiodling.se
Aktuellt i Östgötadistriktet 2012
Fortbildningskurs i biodling, 16 juni samt 18 augusti.
Sommarresa till Örebro-Hallsberg, 1 juli.
Föredrag om bigift och allergi. 12 sept.
Apoteket Wasens vandringspris.
Tävlingsbidrag styrelsen tillhanda senast 15 sept.
Mer info om respektive evenemang i separata annonser.
Av Biodlare För Biodlare
100036 Avläggarlåda 6 ramar
Gör dina avläggare i en 6-ramars
avläggarlåda. Passar de flesta
ramformat. Fodras/invintras med
APIFONDA ovanpå ramarna.
Mindre volym ger en god övervintring av små avläggare och en
bra start på våren.
HF:s VD har beretts tillfälle att kommentera
ovanstående men avböjt. Red
Anmäl
uppställningsplats
för dina bin
O
m du inte redan anmält uppställningsplats för dina bin – gör det nu! Det går
bra fast det skulle vara gjort före 31 mars.
Det är viktigt, för yngelröte- och varroabekämpning och för lantbrukare som ska
spruta växtskyddsmedel och behöver veta
var det finns bin, för att på bästa sätt kunna
ta hänsyn till detta.
Använd blanketten på föregående
sida. Fyll i båda. Länsstyrelsen i ditt län
där bina finns vill ha två ex. Här finns
adresser till länsstyrelserna:http://www.
svensksolenergi.se/uploaded/pdf/adresslistalst2009.pdf
Red
28
NC-systemet
112551/112561 Kläckskåp
Plats för 72/136 drottningceller.
God isolering ger låg strömförbrukning.
En termostat håller en konstant temperatur
som syns på en digital display.
Inbyggt ljus och en stor ruta för övervakning.
Lätt att rengöra.
Nyhet för i år är en backupkontakt med
vilken du kan koppla på ett bilbatteri och
köra skåpet i 48 timmar utan annan ström.
Låt drottningen lägga äggen
direkt i kassetten och du vet
exakt hur gamla larverna är!
106278 Rökstavar till
rökpusten
Slut med slocknade pustar!
Tänd i ena änden och staven
ger rök i upp till en timme!
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.lpsbiodling.se för att ta del av erbjudanden och nyheter
LP:s Biodling AB
Torstensbyn 14
661 94 Säffle
Tel: 0533-631 11
[email protected]
LP:s Biodling AB
Besök vår hemsida: www.lpsbiodling.se
Torpa,
432 95 Varberg
0340-62 00 21
www.swienty.com
Bitidningen 6 2012
MÖTEN OCH KURSER
Distrikt
Granndistrikt är välkomna
Kalmar Södra Biodlardistrikt Bimarknad sö
3 juni kl 11-15 på Staby Gårdshotell, Högsby.
11.00 - 13.00 Redskapsförsäljning, Kennerth
Fransson, Eriksmåla (070-5106628)
13.00 -14.30 Föreläser Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez (Lunds Univ) om
sina uppseendeväckande forskningsresultat
om honung. Kaffe och smörgåsar serveras.
Arrangör Högsbyortens bf. Mer information: [email protected] Sjuhärads Biodlardistrikt Sommarmöte sö
1 juli kl 11 i Stuvered Svenljunga/Tranemo
föreningsbigård mellan Uddebo och Tranemo.
Vägbeskrivning med karta finns på hemsidan.
Östergötlands distrikt Fortbildningskurs
i biodling för den som haft bina några år. I
samv. m SV. Olika moment tas upp, t.ex.
avläggarbildning och invintring. Två tillfällen,
16 jun o 18 aug, men en helhet. Anmälan sep
för varje. Start m kaffe kl 9 på Järngården, Vretaskolan, varje ggn, slut ca kl 15. 150 kr/ggn.
Lunch o fika ingår. Anm t juniträffen senast
11/6 och aug-träffen 13/8 till Penti Mäkilä. (se
nedan). Bussresa t Örebro-Hallsberg 1 juli.
Start Mjölby via Linköping, Norrköping. Hos
Passaga Ramic (aktuell i BT). Lunch i Örebro.
Stig Åke Gerdvall berättar sen om drottningodling och honungsvin. Medtag fika till fm och
gärna ngn stol. 400 kr, lunch ingår och kaffe
hos Stig Åke. Anm bussresa senast 10 juni till
Pentti Mäkilä. [email protected]
tel 011-141904, 070-3573209. Anmäl helst
per mail.
Föreningar
Grannföreningar är välkomna
Dalslands Södra Bf Resa sö 17 juni till
Hunnebostrand, besök hos Ann o Roberts
bisysslor. Info o anmälan senast 10 juni:
Erik 0528-71482 eller Jan 0528-10516.
Föreningsbigården varje tisdag under maj-sept
från kl 17.30. Egen fika medtages.
Dingleortens Bf Vårmöte lö 16 maj. Vi
besöker Göran Siljeberg på Hällungsbacka
och hans blomsterrika hagar. Dagens tema
Blommor och bin. Tag med kaffekorg. Samling
vid Håby k:a kl 9.30. Upplysningar H-E R
0524-23091
Finspångsortens Bf Sommarmöte hos GunBritt och Per Andersson, Vedlösen, Mantorp
i Vånga lö 9 juni kl 13. Sedvanligt lotteri.
Bigårdsträff on 20 juni kl 18 hos Carl-Olov
Carlsson, Karstorp, Hällestad. Samåkning från
parkeringen vid Majelden 17.30
Katrineholmsortens Bf Bigårdsträff 2 juni kl
10 hos Roland Geiborg i Valla.
Kristianstadsbygdens Bf Sommarmöte hos
Lennart Nilsson, Kung Borres väg i Degeberga
må 4.juni kl 18. Visning och diskussion samt
korvgrillning.
Lidköpings Bf Nedan torsdag med särskild
aktivitet. Andra torsdagar, ej helgdagar, träffas
vi utan program, vanligtvis kl 18 med kaffe
(20:-). Eventuella programändringar meddelas på hemsidan. To 14 juni Kaffekvarnen.
Terminsavslutning med grillkväll i bigården.
Anmälan.
Lindomeortens Bf Besök må 4 juni i Kungsbacka Bf:s bigård. Samling vid pendelparkeringen i Lindome för samåkning. Avfärd kl 18.
Norra Åsbo Bf Sista Månadsmötet på Våren
Bitidningen 6 2012
Almanackan
Manus till Almanackan
TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt och
föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss.
Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna på nästa sida. De är
ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så
många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages
och skriv i detta bara den text som skall stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla
textfilen för er förenings namn + månadens namn, t ex ”Tumba bf maj.doc”. Bifoga
textfilen till ett mail till redaktören: [email protected] Det går naturligtvis
också att skicka mötestexten med ett vanligt brev.
Tack för ditt tillmötesgående!
ti 26 juni kl 19 i Medborgarhuset Ljungbyhed.
Prof.em. Bengt Nihlgård om Ekologiska sysemet som bina skapar, mm.
Nässjöortens Bf Träff to 18 juni kl 18 på
Flustret. Sill och potatis serveras. Ring gärna
någon dag innan till Barbro 0380-17388 ang.
sill och potatis.
Salaortens Bf Bigårdsträffar/medlemsmöten
för föreningens medlemmar maj, juni och juli kl.
18. Andra tisdagen i månaden! Bisamhällena
gås igenom. Datum och tid ca en gång per
vecka, meddelas på föreningens hemsida. Det
går också bra att ringa skötselansvariga som
är Håkan von Knorring 0224-742043, Hans
Skagerlind 0224-22028 och Jörgen Boman
0224-80420. 12 juni – pollen och propolis.
Skövde Bf Torsdagsträffar. 31 maj – Aktuellt i
bigården. Öppet för besök av någon av grannförening. 7 juni – Avläggare olika metoder,
möjlighet att hämta larver för
drottningodling. 14 juni – Hemma hos Runo
avresa från Aspö parkering kl 18.30. Tag med
eget fika, fat och sked tårta finns på plats. 21
juni – Aktuellt i bigården (möjlighet att hämta
larver ). 28 juni – Arbete i bigården (slungning
om det finns något att ta). Juli – Träff varje
torsdag med ospecificerat program.
Sollentuna Bf Sommarträff lö 16 juni hos
Eva. För mer info kontakta styrelsen.
Sundbybergs och Spångaortens Bf Vi ses i
bigården vid Eggeby gård varje onsdag kl 18, t
o m 19 sep. www.sundbybergsbf.se
Södra Vätterbygdens Bf Brunstorpsträffar.
Föreningsbigården hålls öppen varje onsdag
under tiden 23 maj-15 aug kl 17-19 Här träffas
den bigårdsansvarige och någon från styrelsen. Utbyt idéer och kunskaper. Ta larver från
föreningens samhällen. Stifta bekantskap med
övriga biodlare i föreningen.
Tidaholms Bf Atollen måndagar 7 maj-13 aug
kl 18. Grillkväll på Atollen 21 maj. Sommarträff
hos Maria 5 juli i på Sörgården i Kungslena.
Närradioföreningens timma ”Bi i varje by” kl
17.30-18 – 30/5, 27/6, 25/7, 22/8, 19/9. Repris
kl 13.30 – 31/5, 28/6, 26/7, 23/8, 20/9. 110-års
jubileum i år.
Uddevallaneidens Bf Möten och temakvällar i regel i Södertullsgården, Asplundsg. 36 kl
19. Kaffe med dopp för 20 kr. Gäller även på
Mollön. Lö 2 juni – Vårutfärd. Se första sidan
och annonser i Bitidningen och Bohusläningen.
On 13 juni – Vårmöte på Mollön kl 18. Parningsplatsen öppnas. Träffar varje onsdag kl
18-20. Under sommaren kurs i drottningodling.
Uppvidinge Bf Torsdagsträffar vid bimuseet
kl 18 maj-6 sep. Vi tar hand om bina, fikar och
utbyter erfarenheter. Uppvidinge biodlarmuseum öppet alla söndagar juni, juli och augusti
kl 13-17. Besök oss för en visning och drick
en kopp kaffe med hembakat. För visning vid
andra tider kontakta Peter Overdick: biodlare@
telia.com tfn: 0481-63205 . Museet är en historisk resa med början på 1500-talet. Samuel
Linnaeus, modern biodling, observationskupa,
handla biprodukter.
Västerås Bf Vårmöte lö 2 juni kl 14 (OBS
tiden) på Hälla koloniträdgårdsförening. Vi
träffas vid föreningshuset där Gunilla Johansson och Yngve Björkman tar emot. Bl a om
vårutveckling svärmkontroll och allt som tillhör
biodling samt utlottning av drottningar.
Växjöortens Bf Omlarvningskurs med
drottningodling i början på juni med Gunnar
Paulsson. http://www.vaxjobiodl.se Datum på
hemsidan. Bigårdsträffar tisdagar kl 17.3019.30.
Örebro Bf Sommarmöte 17 juni kl 10-14
i föreningsbigården Karlslunds herrgård.
Utökning av bisamhällen och användande
av snabbkokare. Arbetsmöten och passning
onsdagar kl 17-19 i Nya Föreningsbigården
Karlslund (4 km väster om Örebro). Kontaktpersoner Pasaga Ramic 019-126799, HansOlov Andersson 019-252108.
Vi minns
Sylve Gunverth
Harry Gunverth
Bengt Olausson
Rävlanda-Ortens Bf
Jens Börjesson
Sotenäs Bf
Jan-Erik Johansson
Södra Inlands Bf
Joel Larsson
Södra Inlands Bf
Gunnel Andersson
Vislandaortens Bf
29
Marknaden
Säljes material mm
Bi&Biodlingstillbehör
Smedgatan 1, Svedala.
Östra Industriområdet (vid Moltex)
Öppet: April-September
Måndag 15-17. Lördag 11-13
Övriga tider efter överenskommelse
Tel 040-160032, 040-162080,
0708-955030, 0708-955025.
Återförsäljare för Joel Svensson.
Samma priser som i katalogen.
Biredskap Freddy Duwe, Vårsta
Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge
Tel 08-53025347, 070-5107054
[email protected]
Öppettider se
www.freddyduwe.com
Nytrådade LN ramar 100 st 995:-/st
HLS låda med 10 trådade ramar 95:-/
st. Tel: 073-8106436 finns i Eskilstuna
Sjölis honungslossare i gott skick,
12000 kr. Slunga CMF, motor 4 ramar.
Locket något skadat annars OK, 5000
kr. Pris kan diskuteras. 072-2500240
Radialslunga CMF. 12 hel- alt. 20
halvramar. Eslöv tel. 0709 370 798.
Bisamhällen
Avläggare LN, 5-6 ram. Märkt äggl ny
drott inkl låda, 950 kr. Fr ca 15/6. 0737147205 Nora [email protected]
Avläggare med fem lådor med ramar
och vax, årets drottning, SBR-botten,
huv och spärrgaller. Leverans i slutet
av juni. Lindesberg 0581-13774
Bin: Drottningar: friparade 300:-,
oparade 120:-. Paketbin: 3 liter bin
och en nyparade drottning, packade i
en transport låda och varroabehandlade 1500:-. Avläggare: HLS låda 11
ramar full med bin, 7 ramar yngel ,
4 ramar mat och nyparad drottning
1600:-. Leverans från Örebro 10 juni25 juli Tel: 0739041387,
E mail: [email protected]
Bisamhällen Buck/Lig, LN Dr 2 år
frip. 1600:-. Bohuslän 0706-285784.
[email protected]
Bisamhällen Buckfast LN med kupa
1500:-, 0500-416485.
BIsamhällen 15 st svea uppatpl inkl
extralådor. 0512-92346
Honung köpes! Vi hämtar grovsilad
honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra.
Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950
Göran Sundström 070-5664268
Bisamhällen 10 ram LN. Ligusticabas. 1800 kr st. Avägg juli 1500 kr
036-52495.
Buckfastdr F-1 e stationsparade
mödrar från v23. Från v26 stationsparade dr. Alvarsson 0708-443241
Bisamhällen LN i Hallsberg 0705646396.
Hanöparade Buckfastdrottningar
Även friparade och avläggare
Jan Eklund Kristianstad 070-3542817
Skälderhuskup 4 st med 4 lådor LN
med el utan bin + diverse tillbehör
036-52495.
Bisamhällen Buckfast, Svea o LN. Dr.
2011. Tel 070-2796778. Halmstadsområdet.
Buckfastdrottningar
odlade efter stationsparade och
testade mödrar. Svärmtröga,
fromma och produktiva.
Leif Hjalmarsson 044-66020, 070-3766020
[email protected]
Carnicadrottningar F1 parade med
olika carnicastammar. Kenth-Inge
0503-17007. Avläggare från 1 juni.
Buckfastkomb x Anatoliska bergsbin.
Glimma bigårdar.
Berit och Kurt Janzon. 044-42828
Bidrottningar
Kullabergs rasparning
Buckfastdrottningar m stamtavla.
Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning
450:- inkl frakt. Även Avläggare LN,
N, Svea,Dadant 3/4 Langstroth
042-65045, 0706-693555,
www.kullabi.se , [email protected]
Buckfastdrottningar 300+moms.
Bisamh. LN/SVEA i juli 1000+moms.
[email protected] 054 530902 kväll.
Köpes
Uppvärmd silsump lagom för 10
samhällen köpes. Från Värmland
eller angränsande län. Håkan Hedeås‚
Ransäter. 070-3952987
Bidrottningar till salu
Avelsdjur från Danmark. Bra på utrensning
svärmtröghet, fromhet och honungsproduktion. Stor genetisk bredd. Friparade
från ca 20/6 – 350:- inkl moms. Oparade
från ca 1/6 – 120:- inkl moms. Mängdrabatt. Mail
och mobil. Leif Svensson, Västervik
[email protected]
Carnicadrottningar från renparningsområde
0505-59200, 0730-251862
[email protected]
Buckfastdrottningar m KDK härstam.
Stations el friparade. 0705581210
[email protected]
Märkta och vingklippta efter önskemål
säljs för 300kr och kan beställas av
Bengt Haglund 070-7755183
eller Kjell Andersson 070-7744490
www.lovohonung.se
Bidrottningar
med olika kombinationer, ex Buckfast, Kangaroo
x Sahariensis med upp till 2 dygn kortare yngeltid.
Lamarckii x Buckfast, Monticola x Buckfast. Zon 1.
Glimma Bigårdar, Berit och Kurt Janzon
Tel 044-42828, 0761442013
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01
[email protected]
Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03
[email protected]
Ekonomi: Maria Krantz, 0735-23 31 05
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Buckf. KDK-Hanö Dr.!
Linje Hanö: 650 kr. FP: 350 kr
O.par: 150 kr. Vid best av 6 st FP
får du köpa 1 st LP för 350 kr!
Porto tillk. Juni-Aug.
Väl mött – Väl bimött!
Ingmar/Barbro Widen
044-311388, 0709275171
30
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp
Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59
[email protected]
VD: Krister Linnell 0705-41 03 22
[email protected]
Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90
Bitidningen 6 2012
SBR kontakt
FÖRBUNDSEXPEDITIONEN
Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP
Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859
Förbundssekreterare:
Jonas Eriksson, 0735-233121
Utvecklingskonsulent:
Peder Lilja, 0735-233128
Bihälsokonsulent:
Preben Kristiansen, 0735-233122
Sekreterare:
Maj-Britt Järnvall, 0735-233123
E-post: [email protected]
Medlemsregister & Ekonomi:
Anette Irebro, 0735-233127
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Marita Delvert,
Grevgatan 35, 11453 STOCKHOLM
Tel. 070-6924577.
E-post: [email protected]
Etikettbeställningar, registrering medlemmar
Marianne Johansson, 0735-233108
E-post: [email protected]
BIHÄLSOKONSULENT
Preben Kristiansen. Tel 0735-233122.
E-post: [email protected]
SBR STYRELSELEDAMÖTER
Styrelseledamot: Olle Boman,
Måsgatan 7, 93231 Skelleftehamn
Tel 070-2482168.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Annika BrohammerLönngren, Källegren 220, 45192 Uddevalla.
070-1769802.
[email protected]
Styrelseledamot: Lars Hellander,
Gustav III:s väg 80, 16837 Bromma.
Tel 070-2163390.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Ingmar Wahlström,
Östra Karsbo 502, 37045 Fågelmara.
Tel 070-9929330.
Epost: [email protected]
Styrelseledamot: Hanne Uddling,
Vansö Rosenborg, 64592 Strängnäs.
Tel 073-3341418
Epost: [email protected]
Styrelsesuppleant: Rasudin Becirbegovic,
Prästgårdsliden 4 A, 59542 Mjölby.
Tel 070-4684336.
E-post: [email protected]
VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Sture Käll, Måleskog,
56391 GRÄNNA. Tel 073-8345016.
E-post: [email protected]
FÖRBUNDSSEKRETERARE
Jonas Eriksson Tel: 0735-233121
E-post: [email protected]
UTVECKLINGSKONSULENT
Peder Lilja. Tel 0735-233128.
E-post: [email protected]
Plusgiro: 86 85-0.
Bankgiro: 413-6149.
Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00.
Lunchstängt 12.00 - 13.00.
Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN
Skickas till redaktörens adress. Författarna
ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej
behöver återge redak­tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den
tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s
hemsida biodlarna.se
Annonser till BITIDNINGEN
Till Bitidningens redaktör. Se adresser och
telefon och e-post härintill. Annonspriser se
annonssidan Marknaden.
REDAKTÖR
Erik Österlund,
Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel: 0735-233126.
E-post: [email protected]
Prenumeration på BITIDNINGEN
Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat
på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett
helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR.
SBR:s BIBLIOTEK
Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071,
75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000.
Låneböcker beställs genom ditt lokala
bibliotek.
Annonstaxa
KOMMERSIELLA ANNONSER
Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg.
Tel 0582-611682. E-post: [email protected]
Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-.
Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-.
Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-.
Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög,
eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-.
Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm,
eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-.
Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-,
4-färg 3.000:-.
Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-,
4-färg 1500:-.
Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg.
Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor.
Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%.
Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det
kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet
lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder
med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse.
Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn
taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges.
Bitidningen 6 2012
RADANNONSER
Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen
under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga
bilder tas in här.
Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3
orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser
är en blankrad.
Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid
så att annonsen kommer fram före manusstopp.
Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt.
Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver)
- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr.
Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem.
Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med
annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver.
Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet
kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning
kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad
text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra
ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om
denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop.
Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer
med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp.
31
Posttidning B — Bitidningen
Tryckort: Vimmerby
Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp.,
Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp.
Dit anmäles även adressändringar.
Begränsad eftersändning
Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen
med den nya adressen angiven på tidningens framsida,
dvs ej på adressidan.
Ett enkelt val!
Bifor är ett färdigt invintringsfoder som
du köper i hinkar och placerar över
kupornas foderhål. Betydligt enklare
än att göra egen sockerlösning!
Dessutom innehåller Bifor bara 25%
vatten. Det minskar kondensen i kupan
och gör att bina sparar energi under
vintern. Eftersom Bifor är en helt
ren produkt som innehåller inverterat socker, dvs lika delar glukos
och fruktos, minskar också risken
för föroreningar, sjukdomar och
vinterförluster.
Ett enkelt val, eller hur?
Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. Tel 040-53 70 00.
32
Bitidningen 6 2012