Transcript NR 9.10 - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
Den viktiga
vidareutbildningen
– Maria leder den nya
distansutbildningen på Karolinska Institutet
Neil Hamilton
ny Sverigechef
på Specsavers
Frågetecken
kring nya
körkortregler
Kartellanklagelse
mot optikbranschen
NR 9.10
Hoya lanserar TrueForm Technology
TrueForm är ett nytt sätt att addera
freeform principen till våra befintliga
framsidesdesigner.
Den konventionella slipningen i
frontstrukturen kombineras med
en punktslipad freeform design på
baksidan av Hoyalux Summit Pro
och Hoyalux Summit CD.
Det innebär att varje recept
individuellt kan anpassas och
beräknas för att optimera synen
över hela glasets yta. Samtidigt som
den visuella skärpan ökar för varje typ
av seende.
Som optiker har du nu två progressiva glas
i mellansegmentet, Hoyalux Summit Pro TrueForm
och Hoyalux Summit CD TrueForm, som lever upp
till en optimal precision i ett mycket prisvärt läge.
www.hoyanet.se
START
3
Det händer mycket i branschen
Tidningar, TV, fikabordssamtalen och reklamen på bussarna börjar återgå till det
normala. Som alltid har valkampen inneburit en störtflod av bilder, artiklar, tv-debatter och livliga diskussioner. Under valslutspurten är det lätt att glömma att livet
inte enbart handlar om politik. Men det gör det ju. Bortom mediedreven och röstfisket är det full fart på alla andra områden. Ta optikbranschen till exempel. Den har
varit minst sagt hektisk under september månad.
Inte nog med att terminerna har börjat, vilket innebär att gamla studenter har
återvänt, och nya har börjat, på både Linnéuniversitetet och Karolinska Institutet.
Nej, på Karolinska Institutet går nu för första gången distansstudenter som kommer att bli behöriga att använda diagnostiska droppar efter genomgången utbildning. Kursen är helt ny och erbjuder ytterligare en vidareutbildningsmöjlighet för
verksamma optiker. Vid Linnéuniversitetet har Baskar Theagarayan spikat sin avhandling och är därmed snart färdig doktor i Optometri.
4
SPIKAT!
Det har också varit fullt arbete med att tolka de nya reglerna kring kontaktlinsförsäljningen – som börjar gälla i januari, men som fortfarande är omstridda. Detsamma gäller de nya regler som nu gäller för synundersökning i samband med lämplighetsintyg för körkort. Vi kommer säkert att ha all anledning att återkomma till
dessa frågor.
Vidare har det varit tävlingar där glasögonbärare och glasögondesigner har prisats. En av de stora kedjorna har firat 20 år i branschen, en annan har bytt Sverigechef. En annan aktör har dragit igång en debatt om huruvida branschen ägnat sig åt
kartellbildning.
Kort sagt har september varit fullmatad med branschhändelser. Trevlig läsning!
MATS ALMEGÅRD
redaktör
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Richard Pettersson
Optik 9 2010
ANNONS och DISTRIBUTION
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2010
16/38
SYNEN OCH KÖRKORTET
22
TÄVLINGARNAS TID
Halvfart på distans
Kartellbildning eller? Ny Sverigechef
Synologen firar
Krönikan Vetenskap ... och mycket mer!
... 7
... 12
... 14
... 20
... 30
... 31
4
UTBILDNING
TEXT och foto M AT S A L M E GÅ R D
Baskar Theagarayan och handledare Jörgen Gustafsson hjälps åt att spika upp Baskars avhandling. Därmed är det snart dags för disputation.
Optik 9 2010
5
Den 17 september spikade Baskar Theagarayan sin avhandling vid
Linnéuniversitetet. Nu återstår disputation och en sista forskarkurs
innan Kalmar producerat sin första egna doktor i Optometri.
Spikat och (snart) klart
När en forskare kommit så långt att avhandlingen är färdig och det enda som
återstår är att försvara den inför publik
(disputationen) spikar man upp boken utanför universitetsbiblioteket för att visa att
den nu ligger fast. Den 17 september var
det dags för Baskar Theagarayan att spika
upp sin ”Manipulation of Ocular Aberrations in Myopes”. Handledare Jörgen Gustafsson var behjälplig och höll avhandlingen i ett stadigt grepp när Baskar drev
igenom spiken.
För Baskars del återstår nu alltså disputation och ytterligare en forskarkurs. Sen
blir det dags att promovera i Kalmar till våren, vilket är den ceremoni då de nya doktorerna utnämns och får sina hattar. Idag
är Baskar anställd som adjunkt. Denna
tjänst övergår automatiskt till en lektorstjänst när han fått sin doktorstitel. Han
stannar alltså i Kalmar – och han har så
smått börjat fundera på vad han ska forska
vidare kring.
– Vi har börjat att arbeta med insamling
av data och det finns mycket som jag skulle
vilja undersöka kring aberrationer i ögats
perifera delar. Men samtidigt är jag lärare
på heltid, så vi får se hur snabbt det kommer att gå, säger Baskar.
Den 13 oktober kommer han att försvara sin avhandling inför publik. Opponenten
Frank Schaeffel från Tübingen kommer då
att ställa frågor kring metoder, resultat och
avhandlingen i stort. Att en så framstående forskare kommer att ställa Baskar ”till
svars” är dock inget som oroar honom.
– Det är mina resultat och jag kan dem
Optik 9 2010
Avhandlingen baseras på flera experiment inom optisk forskning om närsynthet. I det första experimentet undersökte
Baskar hur ackommodationen påverkas
vid förändring av ögats avbildningsfel, med
specialtillverkade kontaktlinser.
– Vad jag vet är det enda projektet som
undersökt individuellt tillverkade kontaktlinser för myoper, säger Baskar.
Baskar Theagarayans avhandling presenterar nya resultat i forskningen om närsynthet, avbildningsfel i ögat och ackommodation.
Den är slutet på hans forskarutbildning, men
grunden till ytterligare forskningsprojekt.
utan och innan. Men visst ska jag läsa på
ordentligt på angränsande forskning så att
jag är förberedd, säger Baskar och skrattar.
Arbetet med avhandlingen tog sin början
då Baskar studerade i Cambridge. År 2004
inleddes det kliniska arbetet och undersökningarna som ligger till grund för avhandlingen. När han fick en tjänst i Kalmar
fortsatte arbetet. Sedan en tid tillbaka med
Jörgen Gustafsson som handledare.
– Här i Kalmar finns Europas enda vågfrontsmätare med öppet synfält. Den har
Baskar och vi andra haft stor nytta av i vår
forskning, säger Jörgen.
Ett annat av delexperimenten undersökte hur bra dessa kontaktlinser tolererades
och hur stabil synen blev. I ett efterföljande
arbete påverkades ackommodationen med
speciella kontaktlinser som var tänkta att
öka ackommodationen.
I ett av delarbetena undersöktes effekten av inducerad negativ sfäriskt aberration med specialgjord kontaktlins och hur
detta påverkade synfunktionen efter ett års
användning. Värderingen av synfunktionen
visade på en förbättring, men förbättringen var så liten att den inte ansågs ha någon
praktisk eller klinisk betydelse.
I det sista experimentet har Baskar varit
inblandad i en undersökning av repeterbarheten hos en förbättrad vågfrontsmätare med öppet synfält. Resultaten visar att
instrumentet ger mycket repeterbara resultat och att det även ger pålitliga värden.
Här visas även hur aberrationerna förändras i synfältet.
– Detta är numera högintressant inom
myopiforskning eftersom ny forskning visar
på att avbildningen i det perifera seendet
kan påverka utvecklingen av myopin, säger
Baskar.
6
UTBILDNING
Text : Mats A lmegård Foto : Wilhelm Jaresand
Maria Nilsson
vill att optiker
ska investera
för framtiden.
Optik 9 2010
7
Den 2 september var det upprop på den nya distansutbildningen Diagnostisk optometri vid Karolinska Institutet. Den kliniskt inriktade kursen är förberedande
inför behörighet av diagnostiska droppar.
Halvfart på distans
ger flera ett kunskapslyft
Elva förväntansfulla kursdeltagare samlades i Stockholm i början av september.
De är de första studenterna som läser Diagnostisk optometri på distans och halvfart
vid Karolinska Institutet (KI). Kursledare
Maria Nilsson går igenom utbildningsplattformen Pingpong som är redskapet som
studenterna kommer att använda sig av
under studietiden.
– Studenterna kommer att vara här på
St Erik/KI och göra kliniska övningar och få
föreläsningar, men mycket av arbetet sker
hemma framför datorn och i den egna kliniska verksamheten, säger Maria Nilsson,
som är kursansvarig.
Utbildningsplattformen Pingpong rymmer bland annat ett diskussionsforum där
studenterna kan diskutera med varandra
och Maria samt andra lärare som är involverade i undervisningen. Plattformen har
också en meddelande- och chatfunktion.
Det är där som uppgifter, kurslitteratur och
annat läggs upp.
– Jag är tillgänglig där. Tanken är att studenterna ska kunna ta hjälp av varandra
också, precis som i ett riktigt klassrum.
Maria är kursansvarig och lägger upp
kursen. Tillsammans med andra föreläsare
med kompetens inom olika ämnesområden
möter hon studenterna en handfull gånger
per termin. Studenterna reser då till Stockholm och har i regel två till tre dagars studier tillsammans. Resten av tiden ägnar
de åt självstudier. Eftersom kursen går på
Optik 9 2010
halvfart handlar det om totalt 20 timmar
per vecka.
– Det är inget krav att deltagarna går ner
i arbetstid för att få gå kursen, men som
kursledare förutsätter jag att de studerar
under 20 timmar i veckan. Vissa kanske
hinner med studierna på kvällar och helger
medan andra behöver tid under veckorna.
Det är upp till varje student att avgöra.
Diagnostisk optometri ger samma behörighet som magisterutbildningen som finns
på KI. Det innebär att de studenter som
gått denna kurs kommer att ha behörighet att använda diagnostiska droppar – när
det blir tillåtet. Till skillnad från magisterutbildningen läser distansstudenterna inte
barnoptometri, och de skriver inga examensarbeten.
– Denna kurs speglar behovskravet och
motsvarar det lagförslag som ligger nu. Det
är som bekant tillåtet att undersöka barn,
men inte att behandla dem. Därför finns
inte barndelen med här. När det gäller examensarbetet anses inte det avgörande för
att nå upp till de krav som ligger i behörighetsutredningen. Det har snarare med akademiska riktlinjer att göra. Eftersom Sverige ingår i Bolognasystemet krävs det ett
examensarbete för de som läser magisterutbildningar, eftersom man som magister
ska kunna söka doktorandutbildning.
Antagningskraven skiljer sig därför också mellan magisterutbildningen och den
nystartade distansutbildningen. För att bli
antagen till magistern krävs högskolebehörighet och minst 120 högskolepoäng.
För att gå distansutbildningen krävs det att
man är legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet.
– Denna kurs är till för de som vill ha
behörighet att droppa. Det vore synd om
optiker som vill droppa inte kan skaffa sig
behörighet på grund av att de inte har högskolebehörighet.
Efter genomgången kurs ska studenterna ha lärt sig att utföra en fördjupad och
utvidgad synundersökning, samt bedöma och tolka resultaten på egen hand. På
så sätt kan man profilera sig som optiker,
men också bidra till att avlasta en hårt ansträngd ögonsjukvård i Sverige. För att gå
kursen krävs en del kapital. Kursavgiften är
på 72 000 kronor, vilket givetvis är mycket
pengar. Maria betonar dock att det är en investering i framtiden:
– Hälsoundersökningar ligger i tiden.
Det är många personer som vill ”besikta”
sig och kolla att allt är bra. Privatpersoner
är också medvetna om att det är viktigt att
hitta sjukliga förändringar tidigt, eftersom
det förbättrar behandlingsmöjligheterna.
En optiker som har denna utbildning kommer att kunna profilera sig och erbjuda något av mervärde.
8
U T B I L D N I NG
TEXT M AT S A L M E GÅ R D foto wilhelm jaresand
Anders Fejne är en av de tretton nya studenterna på Diagnostisk
optometri för att bli bättre i sin yrkesroll. Eftersom han är butiksägare får han plugga på fritiden för att hinna med.
Anders har fokus på det kliniska
Att han skulle utbilda sig till optiker var
rätt naturligt. Martin Fejne, Anders pappa,
öppnade 1932 en renodlad optikbutik i Helsingborg, vilket var ovanligt på den tiden.
Anders kände tidigt att han ville gå i sin
fars fotspår. Sedan 29 år tillbaka är han leg
optiker och idag äger han butiken som ligger kvar på Kullagatan i Helsingborg. Optica ingår i Synologenkedjan. I butiken arbetar förutom Anders ytterligare tre andra
optiker samt tre assistenter.
Under hösten och kommande vår är Anders Fejne en av de studenter som vidareutbildar sig på distans på Diagnostisk optometri vid Karolinska institutet i Stockholm.
Det är lagförslaget om att det ska bli til�låtet för optiker att få använda sig av diagnostiska droppar som fick Anders att vilja
vidareutbilda sig, men inte enbart.
– En duktig optiker strävar hela tiden
efter att hänga med. I det ingår att man
vill utvecklas genom vidareutbildning. Jag
tycker mycket om mitt yrke och den kommande möjligheten att kunna använda diagnostiska mediciner är viktig. Sen är hela
kursen bra eftersom man får ny kunskap
om det senaste inom optometrin och repetition av det gamla.
På Optica har de arbetat med funduskamera i fyra år och skickat bilderna till en
lokal ögonläkare. Efter utbildningen hoppas Anders kunna bedöma bilderna i större
utsträckning på egen hand.
– Det är viktigt att kunna bedöma bilder,
för då kan man säkrare se vilka symptom
som bör remitteras. Exempelvis har glaskroppsavlossning och näthinneavlossning
ibland liknande symptom och kan vara svåra att skilja åt.
Med hjälp av de diagnostiska dropparna
Andra dagen på kursen: Anders Fejne och en kurskamrat är redan igång med de kliniska övningarna.
kommer Anders också att kunna undersöka personer som är svåra att undersöka
idag exempelvis de som har liten pupill, har
grumlingar i linsen eller ungdomar med
ackomodationskramp.
– Det är fall som är svåra att bedöma
utan droppar.
Anders företag bekostar hans utbildning
och om det finns intresse hos de tre övriga
optikerna i butiken kan det bli aktuellt att
de också läser denna distansutbildning.
– Det gäller att ha tid att plugga – jag kan
inte gå ner på halvtid, men då gäller det istället att vara disciplinerad.
Redan efter två dagar tycker Anders att
kursen verkar bra och han säger att det är
vidareutbildning som denna som behövs
i en bransch där det bara talas om priser
under senare år.
– Vi borde diskutera den kliniska kompetensen oftare. Ska man prata pris tycker
jag också att man måste ta med aspekten
om vad man får för pengarna. Betalar man
lite får man lite, så är det. Det gäller för
oss i branschen att lyfta ”value for money”
och förklara för kunderna vad de får hos en
optiker som vidareutbildat sig och som satsar på det kliniska.
Optik 9 2010
glas:
5 gånger högre precision.
Det är skillnaden.
52009401 35870002
Z
X
0110100 10101000011110 1000010
Y
e y e c o de R=32.6/17.9/25.3
e y e c o de L=33.4/18.3/24.9
Individuellt anpassade glas tack
vare en dynamisk 3D mätning
Öga
Båge
Beteende
ESSILOR AB,• Fagerstagatan 21 • Box 8169 • 163 08 SPÅNGA • Tel 08-621 26 00 • Fax 08-760 95 91 • www.essilor.se
10
U T B I L D N I NG
text mats almegård foto wilhelm jaresand
Sedan två år tillbaka arbetar hon som legitimerad optiker.
Nu läser Sofia Ehn vidare för att kunna göra fördjupade
undersökningar och remittera säkrare.
Sofia vill bli säkrare i jobbet
För två år sedan tog Sofia Ehn examen på
Optikerprogrammet vid Karolinska Institutet. Sedan dess har hon arbetat som leg
optiker på Specsavers i Torp, Uddevalla. Nu
återvänder hon till Stockholm och KI för att
läsa distansutbildningen i Diagnostisk optometri.
– Det ska bli kul att lära sig något nytt.
Det är viktigt att ständigt vidareutbilda sig,
säger Sofia.
Sofia betonar att det är viktigt att lära mer
så att hon som optiker blir säkrare och duktigare i den kliniska verksamheten. På så
sätt kan hon också erbjuda kunderna mer:
– Det blir spännande att göra mer utförliga undersökningar, men det kanske viktigaste är att jag blir bättre på selektering
av de patienter som behöver remittering till
ögonläkare. Eller för den delen: vilka som
inte behöver träffa läkare.
Efter två års praktiskt arbete tycker Sofia
att det ska bli kul att plugga igen. De två
åren som verksam optiker tror hon kommer vara en stor fördel nu när hon börjar
studera.
– Jag ser det som en stor fördel att jag
har arbetat som optiker en tid. Jag har fått
mycket praktik och omsatt mina teoretiska
kunskaper i praktiken. Det gör att jag har
lättare att se hur allt hänger samman. Jag
är en bättre optiker idag, än vad jag var när
jag gick ut för två år sedan.
Att studierna sker på distans var en förutsättning för att Sofia skulle söka till utbildningen.
– Det är smidigt att kunna studera och
fortsätta arbeta. Jag behöver inte flytta till
Stockholm igen, vilket gör att livet fortsätter hyfsat normalt.
Sofia Ehn är en bättre optiker än för två år sedan. Om
ett år är hon ännu bättre.
Hennes arbetsgivare studerar själv –
masterutbildningen i Kongsberg – och har
uppmuntrat Sofias vidareutbildning. Företaget står för hennes kursavgift och hennes
arbetsgivare låter henne också gå ner något i arbetstid om det behövs för att hinna
med studierna.
– Vi träffas i Stockholm varannan eller
var tredje vecka i början av utbildningen
och det är rätt mycket. Samtidigt är det bra
att ha mycket träffar nu i början så att man
kommer igång ordentligt. Studievanan sitter nog i, det var ju inte så länge sedan jag
gick ut grundutbildningen. Så nu vet jag
inte om jag behöver gå ner i arbetstid, men
det känns skönt att veta att det finns utrymme om det behövs.
Kunderunderlaget i Uddevalla består till
största del av 1930- till 60-talister och det är
mest progressiva glasögon som efterfrågas.
Två gånger per månad arbetar en ögonläkare i butiken och Sofia hoppas att vidareutbildningen ska göra samarbetet ännu bättre.
– Ambitionen är att de som har problem
med ögonen kommer till oss optiker istället
för att gå till allmänläkare på vårdcentral.
I de fall där det behövs kan vi optiker sedan remittera vidare till allmänläkare eller
ögonläkare om det skulle vara nödvändigt.
Optik 9 2010
Ute efter enkel och flexibel
retinal/corneal bildbehandling?
Topcon retinalkameror & digitala fotospaltlampor
Från Topcon kommer några av världens bästa retinalkameror och digitala fotospaltlampor, med en kvalitet
som ligger i det absoluta toppskiktet. Att alla våra
kameraenheter dessutom använder sig av samma
bildbehandlingsprogram gör det så mycket lättare
för dig som användare. Du kan om du vill t.ex placera
retinalkameran intill den digitala spaltlampan på växelbordet på ditt instrumentstand och ansluta dem båda
till ImageNet I-base. Sen är det bara att sätta igång. Alla
bilder, oavsett kamera, lagras på samma patient i
patientregistret och kan också skickas vidare i krypterad form för bedömning av ögonläkare. Att de flesta
ögonläkare väljer våra retinalkameror och tillhörande
programvaror underlättar också, eftersom bildöverföring
& kryptering då lättare kan synkroniseras.
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
12
B R A N S C H NYTT
text micke JA R E S A N D
foto wilhelm jaresand
Kartellbildning driver upp glasögonpriserna. Marknadsföringstrick om billiga
glas och bågar används för att locka kunder som sedan övertygas om att köpa
dyrare glasögon. Den anklagelsen riktar Favoptics vd, Carl Erik Eriksson mot
optikbranschen generellt. Som grund för sina anklagelser anger han en dom
om kartellbildning på den tyska optikmarknaden.
Kartellbildning eller ett markna
Det är på debattsidan Newsmill som Carl
Erik Eriksson avfyrar sin salva mot branschen. Artikeln är upplagd som en inlaga
till Konkurrensverket som uppmanas att
utreda huruvida det även i Sverige förekommer kartellbildning mellan glasleverantörer och optiker.
I artikeln på Newsmill presenterar Carl
Erik Eriksson inga andra exempel på kartellbildning än den dom som avkunnades i
Tyskland i somras.
–Eftersom glastillverkarna är globala
finns det anledning att misstänka att deras agerande i Tyskland inte är begränsat
till den marknaden, säger han till tidningen Optik.
På Konkurrensverket bekräftar man att
man fått en ”propå” från en person som
”hävdar oegentligheter på den svenska optikmarknaden”. Av naturliga skäl är verket
alltid hemlighetsfullt med sina utredningar
och annonserar inte i förväg vilka åtgärder man tänker vidta. Men i fråga om den
svenska optikbranschen är man någorlunda tydlig.
–Personen som kontaktade oss har fått
en muntlig återkoppling men det finns
inget formellt ärende hos Konkurrensverket avseende optikbranschen i Sverige, säger utredaren Peter Delden. För att vi ska
kunna inleda en utredning krävs klara bevis om manifest överträdelse av kartellagstiftningen. Dessa ska prövas av tingsrätten
som måste ge tillstånd innan vi kan inleda
en utredning.
Favoptic är ett svenskt företag som är
Carl Erik Eriksson anklagar optikbranschen för
kartellbildning som driver priserna på glasögon.
Debatten går het.
verksamma i Norden och Tyskland. Företagets affärsidé är att sälja glasögon till ett
lägre pris än det som erbjuds av de etablerade optikerkedjorna. Kontaktytan med
kunderna sker huvudsakligen via företagets
hemsida på internet. Favoptic står utanför
optikbranschens organisationer i de länder
de är verksamma och betraktar optikbutiker och grossister som ”mellanled” mellan
sig själva och slutkunderna.
I artikeln på Newsmill anklagar Carl Erik
Eriksson branschen för att ta ut överpriser
av konsumenterna.
–Man lockar in kunderna i butikerna med
erbjudanden som ”två för en” och kraftiga
rabatter. När kunden väl är inne säljer man
upp till glas och bågar som har ett helt an-
nat pris än det som angavs i annonsen med
motiveringen att glasen är av bättre kvalitet
eller bättre slipade. Kunden har ingen möjlighet att kontrollera sanningshalten i optikerns påstående och gör som han eller hon
blir tillsagd.
Enligt Carl Erik Eriksson är skillnaden
mellan ett dyrt och ett billigt glas dock så
liten att den är försumbar. Han efterlyser därför tester av glasögonglas som gör
det möjligt för kunderna att enkelt jämföra
kvaliteten.
–Jag skulle vilja jämföra med läkemedelsbranschen där man inte får påstå att
ett läkemedel har vissa effekter om det inte
är bevisat i vetenskapliga tester.
Ett test som genomfördes av Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut, SP, och presenterades stort uppslaget i flera svenska dagstidningar i slutet av förra året visar
dock att det är relativt stora skillnader i
kvalitet mellan olika glas. På en femgradig
skala skiljde det 1,5 mellan det bästa och
det sämsta glaset. Skillnaden återspeglades också ganska väl i prissättningen.
Flera av kommentarerna till artikeln instämmer i Carl Erik Erikssons kritik av att
prisnivån är för hög, men i branschen ser
man artikeln mer som ett led i marknadsföringen av Favoptic.
–Jag tycker att utspelet är märkligt eftersom det hänt mer de senaste fem åren i
vår bransch än det gjort på 50 år. Favoptic
gör sitt jobb som utmanare på en fri marknad, men har en bit kvar att leverera en
tjänst och produkt som lovar annat än ett
Optik 9 2010
13
Debatt växer känslor
Priser på glasögon väcker uppenbarligen känslor. Många har varit inne på Newsmill och kommenterar Carl-Erik Erikssons artikel. Här följer
ett par exempel på inlägg.
Carl Erik Erikssons artiklar på Newsmill.
adsföringstrick?
lågt pris. Samtliga av Synologens butiker
kan göra Favoptics trick att vara billigast.
Utmaningen är att få varaktig trovärdighet i
relationen med konsumenten också, säger
Thomas Elfsberg, vd för Synologen.
– Vi befinner oss på en marknad som
möter konkurrens från oväntat håll. Så är
det med marknadsekonomi. Vi har sett
köpmönster och distributionssätt ändras
genom åren. Slaget för framtidens optiker
gäller vem som håller sig i framkant och
levererar en tjänst som överraskar konsumenten, och en produkt som håller vad vi
lovar.
eller inte är kundens upplevelse av produkten. Att bara jämföra priser är sällan rättvisande och talar sällan om varans kvalitet,
skriver hon.
–Hos Synsam genomgår alla kunder en
synundersökning som kartlägger många
fler aspekter på seendet utöver själva synskärpan. Självklart påverkas priset om ett
glas är exakt skräddarsytt för en enskild
individ eller om det är slipat för att passa
många ganska bra. Framför allt påverkas
kundens synkomfort. Möjligheten till individuellt slipade glas finns överhuvudtaget
inte hos de så kallade lågprisoptikerna.
Anders Åhrlin, vd för Klarsynt är än mer
kritisk.
–Hela artikeln är ett nytt grepp i marknadsföring – och då i Favoptics favör. Syftet
är tydligen att förklara för konsumenterna
att de antingen blir lurade av för höga priser av ”etablissemanget” eller att de blir
lurade med alltför tvivelaktig marknadsföring med exempelvis vanskliga glas för 1
kr styck. För övrigt upplever jag detta som
påhopp och ostrukturerad marknadsföring.
Anmärkningsvärt och inte trovärdigt är
dock de kommentarer som fanns till artikeln i så hög grad värdesätter Favoptic och
deras produkter. De luktar ”plantering”, säger han.
Specsavers är dock inte lika kritiska till
artikeln på Newsmill.
– Specsavers har byggt upp en egen
supplychain och köper i väldigt liten utsträckning från de leverantörer som Carl
Erik misstänker för kartellbildning. Detta
har vi gjort just för att vara oberoende och
kunna pressa priserna till konsumentens
fromma, säger Hans-Jörgen Brandt, informationschef på Specsavers.
– Det är bra att det kommer nya aktörer
som Favoptic vilka ger konsumenten fler
alternativ. Dock är det så att en mycket stor
del av kunderna söker ett större urval och
den högre servicenivå och professionalism
som en optikbutik kan erbjuda. Dessutom
är det avancerade produkter som kräver en
korrekt tillpassning vilket är mycket svårt
att få till på distans. Här ligger Specsavers
mycket bra till och vi erbjuder fullservice
till mycket god valuta för pengarna.
Synsam har valt att svara på Carl Erik Erikssons kritik på Newsmill med en artikel
av marknadschefen Lena Dominique-Nilsson.
–Det avgörande för om något är prisvärt
Optik 9 2010
Var är Sverker?
Det är konstigt att Konkurrensverket inte har
undersökt saken ännu. Om jag inte minns fel så
togs glasögonpriserna upp i programmet Plus i
SVT för ca 2–3 år sen. Då skulle representanten
från Konkurrensverket titta närmare på saken.
Detta är en sak som borde följas upp av den nya
”Sverker”. Jag själv anlitar alltid Favoptic, speciellt sen de anslöt egna optiker till sin verksamhet. Jag använder mig av progressiva glas, kostnad ca 1500:-, nu har jag råd att byta glasögon
när jag har lust och kan matscha mina kläder
med olika glasögon. Det tar 1-2 dgr att få hem
provbågar.
Jag rekommenderar alla prova på, det
gjorde jag första gången och blev helnöjd.
Fel anklaga branschen för kartellbildning
Bra skriven artikel om ett ämne som i praktiken
inte är så enkelt att avgöra som skribenten vill
påvisa. Jag har under många år varit inne i branschen och arbetat både för traditionella ”dyrare” butiker och uppstickare. Jag har arbetat med
leverantörer från en rad olika länder och som
nischat sig på olika marknadssegment.
Det som skiljer progressiva glas i första hand
inte ett glas genomlyslighet, reptålighet eller liknande. Det som skiljer enkla glas med mer exklusiva är slipningen i sig, hur breda synfält man
har och hur man disponerar glasets olika delar.
Detta kan inte en lekman göra annat än genom
att testa skillnaden själv.
Detta har varit en bransch utan aktiv konkurrens fram till för 15 år sedan. Det är idag en
fungerande marknad, i vart fall om man jämför
med andra branscher inom sällanköpshandeln.
Favoptic och andra nätbaserade butiker fyller ett
bra syfte, men att anklaga hela denna förändrade marknaden för att vara en stor kartell är inte
helt rätt. Stora marginaler finns på utpriserna
men samma marginaler finns på många andra
områden och branscher. Idag är det inte en självklarhet att butiker går med miljonvinster (vilket
många verkar tro), det är istället ovanligt.
Vad jag har förstått så använder sig Favoptic sig av slipningar i sina progresiva glas som
är bra, inte det bästa, men bra. Carl-Erik borde
självklart för att kunna få lite mer trovärdighet påvisat skillnaden mellan kvalitet och kvalitet. Det vet han mycket väl, kompetens och
branschvan som han är.
14
B R A N S C H NYTT
TEXT mats almegård foto wilhelm jaresand
Sedan den 30 augusti har svenska Specsavers en ny Sverigechef. Tidigare
har Neil Hamilton arbetat för Specsavers i England, Australien och Danmark, men nu är han i Sverige för att stanna.
Ny Sverigechef gillar
att vara ute på fältet
Namn: Neil Hamilton
Ålder: 48
Familj: fru och två barn, 18 och 15 år
Bor: Göteborg och i Cheshire utanför
Manchester
Intresse: Sport, särskilt fotboll och golf.
Jag kommer ursprungligen från Liverpool
och är ett stort Evertonfan.
Musik: Om man är från Liverpool är
Beatles givna. Annars är jag en allätare
som tycker om pop.
Den nye Sverigechefen Neil Hamilton har
bara arbetat i några dagar på sin nya position. För närvarande är han fullt upptagen
med att sätta sig in i hur den svenska optikbranschen och -marknaden fungerar.
– Min förra tjänst var på Specsavers
Nordic Hub i Köpenhamn, så viss insikt har
jag redan, säger Neil Hamilton.
Sedan 2002 arbetar Neil Hamilton hos
Specsavers. Dessförinnan har han bland
annat arbetat med detaljhandelsfrågor hos
brittiska kedjan Marks & Spencer.
– Jag har arbetat med detaljhandel i 27
år och jag brinner verkligen för det.
När han började på Specsavers var det i
rollen som affärsutvecklare i England. Efter
det har han varit med och startat upp verksamheten i Australien, samt haft ansvar för
etableringen på Nya Zeeland.
– Visst är det annorlunda i alla länder,
men det finns ändå paralleller till de andra
marknader där vi är verksamma. Det jag
uppskattar med Specsavers är att vi har en
enkel och tydlig affärsmodell som vi följer i alla våra länder: bra produkter till bra
priser och ett starkt fokus på kund. Utmaningen för alla marknader är att vi måste
förbättra utförandet. Vi vet vad vi ska göra,
men kan alltid bli bättre på hur vi gör det.
För närvarande veckopendlar Neil Hamilton mellan jobbet i Göteborg och familjen utanför Manchester. Den yngsta dottern
går sista året i skolan och det gör att han
inte vill flytta familjen till Sverige – i alla fall
inte än.
Optik 9 2010
15
”Det ska vara samma upplevelse oavsett om man besöker en
butik i norra eller södra Sverige. Vi arbetar mycket med nöjdkund-index. Det är vår måttstock för hur vi ska fortsätta.”
– Jag lär mig svenska nu och läser på så
mycket jag kan om Sverige. Internationellt
är jag nu en ambassadör för Sverige och då
vill jag kunna så mycket som möjligt. Jag
är i Sverige för att stanna. Detta är en permanent tjänst och jag är mycket dedikerad
uppgiften.
Strategiskt innebär inte bytet av Sverigechef något särskilt menar Neil Hamilton. Målet är att fortsätta växa, även om det
inte får ske på bekostnad av de befintliga
Specsaversbutikerna.
– Jag tycker mycket om att vara ute och
besöka våra butiker. Min uppgift är att lyssna på dem och ge optikerna och franchisetagarna den hjälp de behöver för att bli
bättre och sälja mer. Vårt Göteborgskontor
ser jag inte som ett huvudkontor, utan ett
support-kontor.
Din företrädare var också engagerad i
Optikbranschen. Är det något du tänker
fortsätta?
– Eftersom jag ännu inte pratar svenska
gör det mig något handikappad. Men jag
jobbar på det och när det gäller branschen
och att försöka lyfta optikernas status arbetar vi vidare på inslagen väg. Vi tänker
fortsatt vara stödjande och engagerade i
hela branschen.
Hur ser första tiden i Sverige ut för dig?
– Jag försöker besöka så många butiker
jag kan. För mig är det viktigt att vara ute
på fältet. Visst är kontoret en nödvändig del
av mitt arbete, men jag trivs bäst när jag är
ute i butiker och lär mig mer om våra franchisetagares vardag – och vad de behöver
för understöd från oss på kontoret.
– Det ska vara samma upplevelse oavsett om man besöker en butik i norra eller
södra Sverige. Vi arbetar mycket med nöjdkund-index. Det är vår måttstock för hur vi
ska fortsätta.
Så för de anställda inom Specsavers i
Sverige är det ”business as usual”?
– Det kan man säga. Vi vet ju hur vi ska
göra för att vara framgångsrika. Det menar
jag inte som ett arrogant uttalande, snarare
ett konstaterande efter 26 framgångsrika
år. Vi har erfarenhet, det gäller bara att se
till att utförandet är det rätta och att vi alltid strävar efter att bli bättre.
16
NYA KÖRKORTSREGLER
TEXT M AT S A L M E GÅ R D
Den 1 september infördes
strängare körkortsregler.
Då började Transportstyrelsens nya föreskrifter
om medicinska krav för
innehav av körkort gälla.
Dessa har formulerats utifrån ett EG-direktiv.
Optikerförbundet är kritiska och kräver ett förtydligande.
Transportstyrelsen tillåter
sämre syn hos bilförare
De nya föreskrifterna är utformade efter
principen att det är viktigt att förare snabbt
kan uppfatta vad som sker i sidled, medan
det läggs mindre vikt på att föraren tydligt
kan läsa bokstäver på vägskyltarna.
– Synfältet är viktigare än synskärpan,
som handlar om förmågan att kunna läsa
bokstäver. Det grundläggande syftet är trafiksäkerhet, men också förstås att göra det
möjligt för människor som har sjukdomar
att få köra bil utan att det blir problem, säger Lars Englund, chefsläkare inom trafikmedicin på Transportstyrelsen till SR Ekot.
Ändringarna har till stor del tillkommit
på grund av nya bestämmelser i EG:s körkortsdirektiv. Ändringarna i detta direktiv
baseras på resultatet av arbetet i tre euro-
peiska medicinska grupper inom områdena
syn, diabetes och epilepsi. De nya föreskrifterna berör därmed inte enbart de som har
nedsatt syn. Epileptiker, missbrukare, diabetessjuka och hjärtsjuka är andra grupper
som berörs. Bland andra Svenska Diabetsförbundet har varit kritiska till de nya riktlinjerna, liksom Optikerförbundet.
– Vi vänder oss mest emot att de nya föreskrifterna är diffusa. Det behövs ytterligare förtydligande och klargörande, säger
Catarina Ericson på Optikerförbundet.
De nya reglerna innebär bland annat att
kraven för synskärpa sänks. För högre körkortsbehörigheter som för lastbil och buss
(C, CE, DE eller taxi) sänks kraven från 0,8
och 0,5 i visus till 0,8 och 0,1. Det innebär
att synskärpan ska uppgå till minst 0,8 i det
bästa ögat och minst 0,1 i det sämre ögat.
Synfältskravet förändras också.
– Där behövs också ett förtydligande. I
reglerna står det att man ska ha ett synfält
på minst 120 grader varav minst 50 grader åt båda sidorna i horisontalled, samt
20 grader upp, 20 grader ned i vertikalled i detta område. Hur ska det mätas? De
flesta synfältsmätare mäter 30 grader i horisontalled åt varje sida. Det krävs att man
definierar tydligare hur synfältet ska se ut.
Som det ser ut nu är det luddigt formulerat, säger Catarina.
Så optikernas synfältsmätare går inte
att använda?
Optik 9 2010
17
Optikerförbundet var en av 51 remissinstanser för lagförslaget. Trots protester
klubbades dock förslaget igenom.
– Vi fick mer information om detta lagförslag i början av sommaren. Men det
kändes då som att allt redan var klart. Vi
arbetar nu vidare för att få klarhet i hur
lagtexten ska tolkas.
– Jag tror inte många har tillräckliga instrument. Samtidigt är det mycket konstigt att allmänläkare för använda sig av
konfrontationstest, men inte vi optiker. Det
ingår i vår grundutbildning och även i kvalitetsnormen. En optiker läser 3 år om synen, en allmänläkare kanske i 3–4 veckor.
Vi borde också få utföra konfrontationstest
när vi ska undersöka synfält för lämplighetsintyg för körkort.
Hur ser du på att synskärpekraven
sänks?
– Det är mycket konstigt. Paul Folkesson blev intervjuad i Aftonbladet i somras
och satte fingret på det när han undrade hur
detta hänger samman med nollvisionen i trafiken. Hur kan man satsa på fler mitträcken
och sänkta hastigheter om man samtidigt
sänker kraven för synskärpan? Visst är det
viktigt att upptäcka vad som händer i sidled
och skärpa kraven på synfältet. Men sänker
Tillverkningen sker till
man samtidigt
synskärpa är det
storkraven
del för på
hand.
kontraproduktivt. Med sämre synskärpa blir
reaktionstiden sämre och det utgör naturligtvis en uppenbar risk för trafikanter.
Optik 9 2010
En annan fråga som Optikerförbundet vill
lyfta är faktumet att det inte behövs några
nya syntester när en körkortsinnehavare
förnyar sitt körkort. Det räcker med ett test
– för lämplighetsintyget. Undantaget är för
de som har C, CE, DE eller taxikörkort, där
det krävs att man gör syntest och hälsoundersökning vart tionde år efter det att man
fyllt 45 år. Alla förare med B-körkort behöver alltså bara göra en synkontroll och därefter kan de köra bil i hela livet.
– Optikerförbundet arbetar för att det ska
vara obligatoriskt syntest varje gång man
förnyar sitt körkort. Det händer en hel del
med synen från det att man i 16-årsåldern
gör synkontrollen för lämplighetsintyget. I
den åldern ser de flesta ganska bra.
Transportstyrelsens sakkunnige har
sagt att kostnaderna skulle bli för höga för
den enskilda individen.
– Det är mycket märkligt. Det handlar
om en synkontroll som kostar cirka 150
kronor vart tionde år. Man kan jämföra med
den obligatoriska bilbesiktningen som kostar 300 kronor per år. Nog är det viktigt att
bromsarna är bra, men ser man inget spelar det ingen roll.
Hur går du som optiker tillväga när du
undersöker en patient som fått försämrad
syn, men som du vet fortfarande kör bil?
– Ifall personen inte uppfyller förmågan
att köra bil upplyser jag patienten om detta
och journalför att patienten är informerad.
Eftersom en optiker har tystnadsplikt och
ingen anmälningsplikt går det inte att göra
mer än så.
Det låter som att det är rätt farligt på
vägarna.
– Ja, men som sagt, vi bedriver lobbyverksamhet för att lyfta dessa frågor. Vi
hoppas att detta arbete leder till säkrare
och bättre kontroller för körkortsinnehavare.
Transportstyrelsens
chefläkare svarar:
”Hanteringen
fortsätter
som tidigare”
Lars Englund, chefsläkare inom trafikmedicin på Transportstyrelsen, tonar ner
betydelsen av det nya lagförslaget och
menar att hanteringen av synkontroller i
mångt och mycket fortsätter som tidigare.
De nya kraven på synfält ställer krav på
apparatur som optiker idag inte besitter.
Hur har ni tänkt där?
– Apparaturen hos optiker och körskolor
som används för det som kallas synscreening räcker även fortsatt för att göra de
synkontroller som krävs för att få lämplighetsintyg. De nya, hårdare kraven, gäller de personer som uppvisar något tecken
på ögonsjukdom eller anger att de har en
sådan. Där måste remiss ställas till ögonläkare. Undersökningen av personer som
inte har ögonsjukdomar är som vanligt. De
högre kraven gäller för de med ögonsjukdomar som ändå ska undersökas av ögonläkare.
Det står uttryckligen i de nya direktiven
om kraven på synfält. Gäller inte dessa?
– Direktiven talar om minimikrav för att
få körkort. Det talar inte om att det måste
undersökas. Snarare handlar det om fall
där man misstänker att något är fel.
Så de nya direktiven är felskrivna?
– Är den horisonella utsträckningen bra
och det inte framkommer uppgift om ögonsjukdom finns det ingen anledning att undersöka vertikal.
Men §8 i kapitel 16 anger precist hur
syntest ska gå till om de utförs av annan
än läkare. Där står tydligt att synfältsmätning ska utföras med därför avsedd apparatur.
– Ja och där räcker de screeninginstrument som finns hos körskolorna.
>
18
N YA KÖ R KORTSREGLER
”... det är viktigt att se att synscreeningskraven och synundersökningen är precis som förr. Det nya är att vi kräver en
noggrannare undersökning när man upptäcker ögonsjukdomar.”
Lars Englund
Det är tillåtet för allmänläkare, men
inte optiker, att utföra Donders test – varför?
– Donders test är ett grövre test än vad
man kan göra med apparatur. Med det
upptäcker man bara stora defekter. Men
det krävs stor kunskap om vilka sjukdomar som kan orsaka synfältsdefekter för
att kunna tolka resultatet och det har en
ordinarie läkare. Däri ingår också att man
som läkare vet när Donders inte räcker och
noggrannare undersökning hos ögonläkare krävs.
Men Donders test ingår i optikernas
grundutbildning och de har också väldigt
mycket mer kunskap om synen än en allmänläkare.
– Jag tror inte att en läkare är bättre än
en optiker just på Donders test, men läkaren kan ställa en mer allmängiltig diagnos
där han eller hon beaktar andra aspekter
också. Jag känner till att en del optiker gör
Donders test och vi bråkar inte om det. Det
viktigaste är att hitta de fall som måste remitteras.
För att göra det krävs kunskap. Hur är
det tänkt att de som listas enligt 16 kapitlet 1 § i punkt 2 och 3 som inte har egen
legitimation ska förväntas ha tillräcklig kunskap att skilja sjukt från friskt och
kunna remittera till annan inom hälsooch sjukvårdsledet?
– De ska använda den enkla typ av apparatur som jag tidigare nämnt. Då blir
det klart vilka som behöver remiss eller ej.
För den som utför synscreening räcker det
med att svara nej på frågan om synfälten
är normala så kommer Transportstyrelsen,
när vi får in intyget, att be om den komplettering som då behövs, i allmänhet ögonläkarintyg.
Ni sänker nu kraven på synskärpa, hur
rimmar det ihop med nollvisionen i trafiken?
– 0,5 i synskärpa duger bra, det har vetenskapliga tester från olika delar av världen visat. I USA genomförs periodiska
tester efter en viss ålder. Men det är olika i olika delstater, vilket visar att det är
en omtvistad fråga. Jag tror att det mest
handlar om att man gör det som är lätt att
göra i stället för att undersöka sådant som
innebär noggrannare undersökningar. Vi
har nu sänkt synskärpekraven på ena ögat
när det gäller körkort för högre behörigheter (lastbil, buss och taxi). Personer med
också ganska kraftigt nedsatt syn på ena
ögat ser tillräckligt för att köra sådana fordon. Enögd får man dock inte vara.
Men synen försämras efter hand – och
där finns det inga kontroller.
– Ska vi införa periodiska kontroller för
körkortsinnehavare är det inte synskärpan
som borde vara prioriterad. Det är viktigare
att titta på demenssjuka (alzheimers sjukdom) och alkoholister.
Men synen är viktig. Varför inte förnyad
synkontroll då man förnyar körkortet?
– Visst är bra syn viktig ur trafiksäkerhetssynpunkt, men jag tror att de flesta bilförare tar synen på allvar och skaffar glasögon eller linser när de behöver.
Men många kanske inte märker att synen förändras?
– Visst kan synen förändras efter hand
och många kanske inte märker det förrän
efter en stund, men vettiga personer söker
optiker och kontrollerar synen när de känner att det behövs. På den bilprovning där
jag besiktar bilen har de hängt upp en syntavla och det är bra, då kan man kolla och
se om man ser alla rader. Och överväga att
skaffa glasögon. Men det ska också framgå
var gränsen går för vanligt körkort och körkort för högre behörigheter.
Då är det upp till var och en att säga:
okej, jag ser inte riktigt perfekt, men det
är för dyrt att skaffa glasögon eller linser,
så jag kör ändå.
– Ja, men periodiska tester skulle innebära en rejäl samhällelig kostnad till tveksam nytta, det skulle kunna bli orimligt
många undersökningar och det skulle kosta massvis med pengar. Vi rekommenderar
naturligtvis att man har så god synskärpa
som möjligt, men det finns inte trafiksäkerhetsmässiga skäl att ha mer än det som
föreskiften anger.
Men om en optiker utför kontrollen kostar det 100–150 kronor och detta skulle
krävas vart tionde år. Med tanke på att det
kostar 300 kronor om året att besikta bilen
är det väl ingen stor utgift?
– Vi har försökt att införa en avgift på 20
kronor per fordon för att bygga upp trafikmedicinska centrum inom sjukvården.
Redan där blev det protester eftersom det
uppfattades som dyrt. Ekonomi är en känslig fråga i dessa sammanhang.
Så du är nöjd med de nya föreskrifterna?
– Ja och det är viktigt att se att synscreeningskraven och synundersökningen är
precis som förr. Det nya är att vi kräver en
noggrannare undersökning när man upptäcker ögonsjukdomar.
Optik 9 2010
Stor analys i litet format. Nu
introducerar vi CA-200!
Topcon CA-200
Nya CA-200 erbjuder en komplett lösning för full
diagnostisk utvärdering av corneas främre yta.
CA-200 kan fungera fristående tack vare sin inbyggda
PC och 8 tums LCD-färgskärm men även kommunicera
trådlöst (WiFi) med extern PC. På det sättet kan informationen skickas från ett förundersökningsrum i butiken till ett undersökningsrum. Instrumentet är därmed
alltid tillgängligt och kan skötas av en assistent.
Välj mellan Basic, som erbjuder full främre cornealanalys,
och komplettera med Contact Lens, som tillåter användaren att tillpassa linser virtuellt.
CA-200 är ett förträffligt instrument vid tillpassning av
Ortho-K och stabila linser eller som en del av förundersökningen inför refraktiv kirurgi.
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
20
JUBILEUM
text mats almegård foto wilhelm jaresand
Synologen firar med blick
Synologen fyller 20 år i år. Det präglade den årligen återkommande kick-offen som hölls på Arlanda utanför
Stockholm i mitten av september.
Det är tjugo år sedan Synologen bildades i
Klippan i Skåne. Idag är Synologen en 123
butiker stark kedjesammanslutning som
arbetar vidare enligt konceptet att erbjuda
kvalitet till sina kunder.
– Men det ser annorlunda ut. Kvalitetssystemet var otroligt omfattande i början.
Det måste ha varit det mest ambitiösa i Sverige. Vi jobbar vidare med det, men nu i en
modernare form, säger vd Thomas Elfsberg.
Thomas Elfsberg har snart varit verksam
som vd i tre år. När han summerar Synolo-
gens historia och sin egen tid som vd tycker
han att det både känns kort och långt.
– Tjugo år är ingen jättelång tid, samtidigt har det hänt oerhört mycket: både i
branschen, med företaget och i samhället
i stort.
Bara under de senaste åren har det hänt
mycket med Synologen. Antalet medlemmar har ökat, Ögonapotekskonceptet har
aktiverats i ett hundratal butiker runt om
i landet och kedjan ingår sedan förra året
också i det nordiska samarbetet Argus.
Men firandet till trots ägnar sig Synologen inte åt återblickar i stor skala. Snarare
handlar det om att fortsätta utvecklingen
och att fila vidare på strategier.
– Vi driver nu ett projekt som vi kallar
OP-Q, vilket står för operation kvalitet. Det
handlar om att interna projektledare kvalitetssäkrar optikertjänsten.
– Kunden ska förvänta sig samma undersökning var man än är i landet. OP-Qambitionen är att beskriva alla rutiner från
”hej” till ”på återseende”, det vill säga hela
kundbesöket. Detta är cykliskt och upprepas nästa gång kunden kommer tillbaka. Vi
anlägger ett processorienterat synsätt, där
konsumenten står i fokus.
Men det är långt ifrån det enda projekt
som ses över. Synologen skissar också på
ett kommunikationssätt som ska förklara vikten av ögonhälsoundersökningar för
kunderna och varför denna måste få kosta
pengar.
– Vi ser ständigt över hur vi ska profilera
oss. Vi positionerar oss nu också med varumärken på bågsidan. Det innebär mindre
av leverantörssamarbete, mer av att välja
ut vilka varumärken som är intressanta för
oss. Och så har vi ett spännande projekt
som vi kallar Kontaktlinser 2.0.
En uppdatering av kontaktlinser?
– Vi vill ta kontaktlinsanvändandet till
nästa nivå genom att lyfta kategorin kontaktlinser och erbjuda alla kunder – oavsett
var de befinner sig i livet – kontaktlinser
som ett komplement till andra synhjälpmedel. En utmaning är att vi nu möter en
generation som inte vet att optikern har
kontaktlinser eftersom de tror att man bara
köper dem på nätet.
Optik 9 2010
WANTED
cken framåt
En annan viktig förändring är att Synologen byter ort. Det tidigare huvudkontoret i Klippan flyttas till Stockholm, där det nu
snart arbetar fem personer.
– Marknadschef Gabriella Ödman börjar snart. Och sedan
några veckor har vi en ekonomichef som heter Violetta Nordlöf. Då växer stockholmskontoret till fem personer. All ekonomi,
bokföring och så vidare är på väg upp och kommer vara där i
december.
Under Synologens kick-off hösten 2010 var mycket sig likt. I
vanlig ordning fanns det en leverantörsutställning (där totalt 28
leverantörer medverkade) och generöst med workshopar i rallyfart i många olika ämnen.
– Vi erbjuder något för alla. Optiker har många vidareutbildningsmöjligheter, men vi vill också erbjuda något till alla medarbetare i butikerna. Därför är det vitt skilda ämnen med allt
från ögonhälsa till senaste trendspaningen.
Som traditionen bjuder utsågs också en av
Synlogens leverantörer till Årets tillväxtverkare. Synlogenmedlemmarna röstar där fram
en leverantör som vill skapa tillväxt för Synologen och växa tillsammans med kedjan.
Årets vinnare blev glasögonleverantören OPO.
Nytt för i år var också att Synologen utsåg
årets butik. Denna utmärkelse hamnade hos
Optikerhuset i Höör.
Men givetvis var inte allt utbildning, strategi
och inköp. På lördagkvällen firades det lite extra. Vd Thomas
Elfsberg och hans företrädare Claes Bohnstedt rekapitulerade
20 år med Synologen.
– Det som varit grundläggande för Synologens första 20 år är
stabilitet och långsam tillväxt. Vi har inget uttalat mål att bli så
stora som möjligt, vi vill snarare knyta till oss de optiker som
jobbar på det sätt vi gör, det vill säga med stort fokus på det
kliniska och kvalitet i kombination med hög modegrad.
– Vi försökte oss också på att beskriva Synlogen utifrån våra
fem sinnen. Det är ju en mångfacetterad grupp som samlas
runt övertygelsen om att vi ska ha ett personligt bemötande,
genuin serviceambition och hög kvalitet. Men det räcker inte. Vi
vill addera en gnutta lust och en nypa passion till vårt konsumenterbjudande. Därför var kundkärlek tema för denna kickoff.
Vad innebar det?
– Alla pratar om service och kvalitet. Om vi utmanar oss själva med att lägga till kärlek också krävs det att man anstränger
sig och levererar. Vi vill öppna famnen för våra kunder.
”Med mina slipade golfglasögon från
SportOptik har jag bättre skärpa och
kontrast på banan. Dessutom sitter de
fantastiskt bra och skyddar ögonen från
både sol och vind. De har definitivt
förbättrat mitt seende,” säger
Daniel Bäck, Bro Hof
European Tour Golf Coach.
H: - 4,50 -3,00 83
V: - 5,50 -2,75 90
ADD: +1,75
TACK FÖR ALLA HALVBLINDA DRULLPUTTAR,
BLINDSTYREN, VÅGHALSAR OCH FARTDÅRAR!
Vi vill rikta ett stort tack till alla er som skickar sportkunder med
kluriga synfel till oss. Hoppas att både ni och kunderna är nöjda.
Tipsa även gärna dina vindkänsliga kunder om att komma in till
SportOptik och testa glasögon i vår vindtunnel. Vi uppdaterar och
förnyar vårt sortiment av funktionella sport- och solglasögon året
runt. Kontakta oss gärna med frågor om det t ex går att göra vissa
högre styrkor och brytningsfel i kupade bågar eller insatsoptik.
Med hopp om fortsatt gott samarbete, Leg optiker Lars Wulfing
med personal.
Psst! Vi söker en sportintresserad optometritekniker/optikerassistent fr o m
1 jan 2011 då en av våra åker utomlands på obestämd framtid. Intresserad?
Skicka ett mail till [email protected]
Optik 9 2010
KUNGSGATAN 15, STOCKHOLM. 08 - 678 45 37. SPORTOP TIK.SE
22
BRANSCHNYTT
text och foto mats almegård
Optik 9 2010
23
Tävlingarna duggar tätt
Text : Mats A lmegård
Foto : Wilhelm Jaresand
Tävlingskulturen har nått optikbranschen. Under september månad utsågs bästa glasögondesigner och bästa glasögonbärare i två olika tävlingar.
Under senare år har TV-tablåerna fyllts av olika tävlingar, där förväntansfulla deltagare ställer upp för att vinna ett eftertraktat pris – och för att få sola sig i medieglansen. I program som Idol, Let´s Dance, Dansbandskampen, Körslaget,
Wipeout och Top Model (och många andra) gäller det att sjunga, dansa, vara snygg eller utföra någon annan uppgift för
att till sist bli utröstad, eller framröstad till vinsten.
Möjligen har detta TV-tävlande medfört att fler och fler företag också satsar på tävlingar av olika slag. Eftersom media är så tävlingsinriktat är det givetvis ett enkelt sätt att få omnämningar i tidningar och TV.
Även i optikbranschen har tävlingarna etablerat sig under senare år. Vinnarna utses på presskonferenser. Sedan två
år tillbaka utser Synoptik i samarbete med Beckmans designhögskola den student som bäst designar morgondagens
glasögon. Nyligen lanserade Favoptic ett liknande koncept tillsammans med Konstfack. Och i dagarna hölls Specsavers
för femte året i rad sin svenska delfinal i tävlingen Årets Glasögonbärare.
>
Optik 9 2010
24
TÄVLINGAR
Under Stockholm Fashion Week presenterades vinnaren i designtävlingen Framtidens brillor
– utopi och verklighet.
Tävlingen var ett samarbete mellan Favoptic och
Konstfack.
Brillor i brynja framtida melodi
Synoptik har sedan två år tillbaka samarbetat med Beckmans och låtit studenterna
där tävla i att designa morgondagens glasögon. Favoptic har valt ett liknande upplägg
tillsammans med en annan av Stockholms
välkända designhögskolor: Konstfack.
– Vi har tidigare haft ett samarbete med
Aaltouniversitetet i Helsingfors. Självklart
var vi intresserade av att också genomföra en tävling av det här slaget i Sverige och
det känns mycket bra att samarbeta med
Konstfack. Det har givit många impulser
och mycket inspiration, säger Carl Erik Eriksson, vd och grundare för Favoptic.
En enig jury bestående av Agnes Braunerhielm (moderedaktör på Rodeo), Karina
Eriksson Wärn (modeskribent och trendspanare på Moderådet), Carl Erik Eriksson
och Christina Smith, vd-assistent på Favoptic, utsåg Ulla-Britta Westergren som går
Ädellab/Metallformgivning på Konstfack
till segrare. Hennes förslag stack verkligen
ut från de andra tävlingsbidragen. Fit For
Sight var namnet, och dessa ”glasögon” var
egentligen en brynja med fastsatta glas.
– När vi fick uppgiften tittade jag i en
gammal skissbok som jag kluddat i. Jag
tyckte det kunde vara kul att använda Fit
for Fight som tema, och ändra det till Fit
For Sight. Jag köpte 2 000 metallringar i en
butik som säljer produkter till lajvare och
rollspelare och sedan började jag arbeta,
säger Ulla-Britta.
Gjorde du allt för hand?
– Ja, jag tror aldrig mer jag vill se en
metallring i hela mitt liv! Skämt åsido, jag
hämtade inspiration från militärmodet och
drog det till sin spets.
Tror du att någon skulle vilja bära dina
glasögon?
– Kanske inte till vardags. Men jag tror
att de skulle göra sig bra i ett modetidningsreportage.
Något mer lättburna var modellen som
andrapristagaren Joel Danielsson skapat.
Joel som går Industridesign på Konstfack
valde att med sin båge ”Tellus: Pantó” modifiera en gammal glasögonmodell.
– Det var första gången jag provade att
rita glasögon och det var både spännande
och svårt. Varje millimeter är viktig, eftersom glasögonen sitter mitt i ansiktet gäller
det att verkligen avväga exakt hur de ska
se ut.
Joels modell är redan i produktion. Vinnarbidraget kommer dock inte att lanseras,
vilket är fullt förståeligt. Det återstår nu att
se om vi i framtiden går i ringbrynjeglasögon, eller ej.
Optik 9 2010
25
För femte året i rad arrangerade Specsavers tävlingen
Årets Glasögonbärare. Vinnaren presenterades vid ett
festligt mingel på Clarion Sign Hotel i Stockholm.
Ellen får tävla i London
Specsavers informationschef Hans-Jörgen Brandt invigde Specsavers pressevenemang med att korrigera affischen på Årets
glasögonbärare 2010. Inte för att något
var felstavat, utan för att personen på bilden inte hade några glasögon. Men med en
tjock tuschpenna var det åtgärdat. Ett roligt
knep för att sätta fokus på det som det hela
handlade om: glasögonens betydelse för
utseendet och stilen.
Därefter diskuterade en panel bestående
av en psykolog, en karriärcoach, en trendspecialist och en modejournalist om glasögonens betydelse – i jobbsammanhang,
som stilmarkör och som accessoar. Allt
under ledning av TV-personligheten Musse
Hasselvall som agerade konferencier.
– Jag tycker att man ska våga mer när
det gäller glasögon. Mitt tips till alla som
ska skaffa glasögon är att prova många par
och att ta med någon man känner och litar
på som kan vara smakråd, sa Stefan Nilsson, grundare av Trendgruppen.
När diskussionen var avslutad steg spänningen. Det var dags att ta en titt på de tio
finalisterna i den svenska deltävlingen i
Årets Glasögonbärare 2010. Totalt anmälde
sig strax under 700 personer till tävlingen
via Specsavers hemsida. Tävlingen var öppen för alla glasögonbärare mellan 18 och
30 år. Fem av finalisterna röstades sedan
fram på hemsidan. Juryn valde ut de resterande fem.
Sex tjejer och fyra killar kom sedan ut på
catwalken iförda sina egna glasögon och
till tonerna av en egenutvald låt. Efter en
kort överläggning från juryns sida stod det
klart att Ellen Edberg från Stockholm blir
Sveriges representant vid den stora finalen
i London senare i höst. Juryn motiverade
Optik 9 2010
valet med att Ellen är en ”självklar skönhet”, med ”vinnande attityd”.
Ellen Edberg studerar åttonde terminen på Psykologprogrammet, vilket hon
symboliserade genom att bära kurslitteratur under armen då hon gick på catwalken,
iförd en strikt bibliotekarieliknande dräkt.
När hon utsågs till segrare var hon givetvis
mycket glad, men berättade att hon glömt
bort att hon anmält sig till tävlingen när juryn ringde och meddelade att hon var i final.
– Jag hade faktiskt glömt att jag anmält
mig, så det var ju extra överraskande att
jag nu gick och vann.
Hur länge har du haft glasögon?
– I fyra år. Jag fick det när jag skulle ta
körkort och upptäckte att jag inte såg så
bra som jag trodde.
Hur tänkte du när du valde de glasögon
du har idag?
– Jag valde ett par glasögon som jag
skulle se bra i, och se bra ut i. Jag ville ha
en retrostil, som ändå kändes modern.
Är det ditt enda par, eller har du fler?
– Jag har ett par till, men de är lite mindre och något mer diskreta. Det var mitt
första par och när jag köpte dem tyckte jag
inte direkt att de var diskreta, men nu med
detta par så är de det. Jag har dem när jag
inte vill synas så mycket.
Hur ska du göra för att vinna i London
senare i höst?
– Jag har samma strategi som här. Jag
ser det som en kul grej. Det är mest en bra
anledning att köpa lite nya kläder och ha
roligt. Jag tar det inte så hårt.
En lycklig Ellen Edberg får tummen upp av Specsavers Hans-Jörgen Brandt.
26
BRANSCHNYTT
TEXT M AT S A L M E GÅ R D FOTO W I L H E L M JA R E S A N D
Eyewear Network har varit
verksamt i snart två månader. Förutom de svenska
leverantörsföretagen som
ingick från start har nu ett
avtal knutits med storbolaget Marchon.
Per Levin är nöjd över nya samarbetspartnern Marchon.
Marchon ny samarbetspartner
Både Per Levin från Eyewear Network och
Eric Smid på Marchon i Europa är mycket nöjda med samarbetsavtalet som gäller
fram till slutet av 2012.
– Marchon vill givetvis vara närvarande i
Norden och de tände rejält på den affärsplan jag skickade till dem, säger Per Levin.
– Vi är mycket nöjda med samarbetet
mellan de båda företagen. Per har en lång
och gedigen erfarenhet i den nordiska optikbranschen och det nya företag han skapat är intressant för oss, säger Eric Smid.
– Marchon har tidigare arbetat endast
mot Synsam i Norden men öppnar nu upp
för en bredare kundbas. Synsam kommer
i fortsättningen vara en viktigt samarbetspartner till Marchon men inte på samma
sätt som innan, säger Per.
Marchons portfölj rymmer en rad kända
varumärken som bland andra Karl Lagerfeld, Nike, Calvin Klein, Michael Kors och
Fendi med flera.
– Eftersom vi har så många varumärken
har de som representerar Marchon inom
Eyewear Network enbart våra produkter i
väskorna, säger Eric.
– För oss är det perfekt. Vi behöver inget
kontor, men har ändå säljare ute på den
nordiska marknaden. Detta är en ny idé och
det är intressant att prova nya vägar.
Precis som de andra leverantörerna som
samarbetar med Eyewear Network tar
Marchon själva hand om administration och
distribution av produkterna. Eyewear Networks säljare tar ordern och jobbar ute i
butikerna med aktiviteter och kundrelationer, Marchon levererar varor och reservdelar samt fakturerar kunden i lokal valuta.
– Det är första gången vi provar ett samarbete av det här slaget. Jag tror faktiskt
inte det finns liknande modeller i något annat land. För oss är det perfekt, vi har säljrepresentanter i Sverige, Norge och Finland. Eyewear Network får varuprover från
oss, vi ger dem utbildningar och sen tar vi
hand om det administrativt. Vi har svenskspråkig säljpersonal i Amsterdam. Snart
kan man ringa utan avgift direkt dit från
Sverige.
– Marchon har nya ägare sedan två år
tillbaka och deras mål är att ta företaget till
nya höjder. De har rekryterat folk från Safilo och skapat en marknads- och en designavdelning i Milano. De etablerar sig ännu
mer i Europa och arbetar mer med europeiska licenser och varumärken som exempelvis Lacoste som är nytt i portföljen. Det
är givetvis stimulerande att arbeta med en
sån portfölj, säger Per Levin.
Team Plaza är den del av Eyewear Network som kommer att arbeta med Marchons produkter. Arbetssättet där ett företag
erbjuder en säljarkår och leverantören står
för administration och distribution är helt
nytt för Marchon. Eric Smid tror inte att
det finns något liknande på andra platser i
världen men tror att detta kommer sprida
sig särskilt på mindre marknader där det
är svårt att driva egna operationer.
– Den skandinaviska marknaden är väldigt speciell. Geografiskt är det ett stort
område, men antalet invånare är lågt. Det
ger speciella förutsättningar. Pers idé är
verkligen ett svar på dessa utmaningar, säger Eric Smid.
Optik 9 2010
27
Nyfiket på ögonläkarnas årsmöte
För första gången deltog Optikerförbundet vid ögonläkarnas årsmöte. Syftet var att förstärka och förbättra det samarbete och utbyte som finns mellan
yrkesgrupperna.
När ögonläkarna höll sitt årligen återkommande möte i Visby i augusti deltog
Catarina Ericson som representant från
Optikerförbundet. Catarina informerade
ögonläkarna om Optikerförbundets verksamhet i en egen monter.
– De som besökte montern var väldigt
positiva och nyfikna. Det var mycket som
jag informerade om som de inte kände till
att optiker gör. Det är viktigt för oss att informera dem och viktigt för dem att se vad
vi optiker gör, säger Catarina Ericson.
Bland annat berättade Catarina om Optikerförbundets nya hemsida där ögonläkare
kan gå in och söka efter optiker på sin hemort och se hur mycket vidareutbildning de
olika optikerna tillägnat sig. Hon informerade också om Optikerförbundets arbete
med SOTA-dokumenten. Ögonläkarna har
själva haft SOTA-dokument under en längre
tid, men kände inte till att optikerna nu lanserat sina egna.
– Det är viktigt med ett närmare och
bättre samarbete. Ögonläkare behöver få
information om vad optiker kan idag. Vår
utbildning har förändrats så mycket och
är idag mycket mer medicinskt orienterad.
Det ligger på oss att gå ut och informera
dem om detta, eftersom det kan bidra till
ett bättre samarbete.
– Det var första gången vi var på ögonläkarnas årsmöte. Vi sträckte ut handen och
berättade att vi finns och talade också om
vilken kunskap vi har. Responsen var mycket positiv och jag hoppas att vi blir inbjudna
även nästa år.
Mats Almegård
Catarina Ericson sträckte med framgång ut handen till ögonläkarna.
Fortfarande oklart om linser
Företrädare för Optikerförbundet, Optikbranschen, Kontaktlinsföreningen, SRAT
och Ögonläkarföreningen träffade gemensamt Socialdepartementets enhetschef
Olivia Wigsell med medarbetare samt representant för Socialstyrelsen den 21 september. Syftet med mötet var att få klarhet
i hur optiker och optiska butiker ska agera
när den nya lagen börjar gälla efter årsskiftet. En annan viktig punkt var att få klarhet
i på vilka grunder den nya lagen har fattats.
Under mötet uttalade sig Olivia Wigsell
för departementets vägar och sa att de ”ej
anser att patientsäkerheten är ett så pass
Optik 9 2010
tungt vägande skäl för att behålla det reglerade tillhandahållandet av kontaktlinser”.
Vidare att Socialstyrelsen fått i uppdrag
att skyndsamt se över optikerföreskriften.
Trots upprepade frågor om vad denna översyn ska resultera i, kunde inget svar lämnas.
– Vi ställde frågan till dem den 16 juni
och bad om svar senast 20 augusti. Trots
detta kan de fortfarande inte klart ange
vad som gäller för legitimerad personal vid
nyår, säger Fredrik Thunell från Optikbranschen.
– Vi har vid flera tillfällen redovisat ut-
fallet av CLEER-rapporten samt en studie gjord vid S:t Eriks ögonsjukhus. Vi har
dessutom tydligt påvisat de uppenbara hälsoriskerna med en oreglerad handel så de
är väl insatta i ärendet, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet.
Vad som händer nu och vad som gäller
från och med 1 januari 2011 är ännu oklart.
– Vi kommer självklart att fortsätta pressa på myndigheterna för att inom en snar
framtid få klara besked om tolkning och
innebörd av den nya lagstiftningen.
28
BRANSCHPLOCK
REDA K TÖ R W I L H E L M JA R E S A N D , o p t i k @ ra d i ca l p r. s e • I L LU S T R AT I O N E R A N N A Ö D LU N D
Glasögonnybörjare.
Saker
och ting kryper längre och längre ned i åldrarna. Det gäller även glasögonmode. Zoobug släppte sin nya barnkollektion på SILMO nu i helgen. Kollektionen innehåller
bland annat modellen Teddy, vilket är en
rund båge i rostfritt stål som riktar
sig till barn från 0–24 månader. Fokus har legat på bra passform och
säkerhet.
–Teddy har utformats för att tillgodose behoven hos de yngsta
glasögonbärarna upp till 24 månader, den har en inbyggd sadel i mjuk,
giftfri silikon, säger Dr. Julie Diem Le,
ögonläkare och vd för Zoobug.
Storlekarna som erbjuds är 34 mm,
38 mm och 40 mm. De finns i färgerna
grön, rosa, blå och silver.
Lady Gaga en hälsorisk?
Har hypen kring Lady Gaga till slut gått
överstyr? Det menar amerikanska optiker.
I musikvideon ”Bad Romance” har stjärnan
digitalt förstorade ögon. Flera företag
har sedan dess försökt efterlikna dessa med hjälp av så kal�lade cirkellinser, vilka fördömts
av amerikanska optiker. De är
olagligt att sälja linserna i USA
eftersom de inte är godkända av
hälsomyndigheterna, medan
de säljs fritt i Asien. De
går att beställa på asiatiska hemsidor och kostar
ungefär motsvarande 150 kr. Enligt amerikanska optiker innebär
linserna risker som ögoninflammation, synskador och till och med blindhet.
- Det finns en risk att man förlorar synen inom 24 timmar av en ögoninflammation, säger Dr. Assumpta Madu,
Montefiore Medical Centre i New York
till BBC Newsbeat.
En video på Youtube som visar hur
man skaffar sig ”Bad Romance”-looken har i skrivande stund en bra bit
över 12 miljoner visningar.
Armani i storstaden. Nu
släpps nya storstadsinspirerade solglasögon från Emporio Armani. Med en blandning
av färger och tidsepoker ska solbågarna
imponera på metropolernas invånare. För
de manliga stadsborna erbjuds bland annat
en 80-talsinspirerad, pilotformad plastbåge
i klassiska färger som svart eller Havanna.
För de kvinnliga, en rundad oversizebåge
där man lämnat den delen av skalmen som
möter fronten öppen. Färgalternativen är
många och nya, till exempel svart Havanna,
lila Havanna och ljusblå Havanna med bruna skalmar och brunt, graderat glas.
Ray-Ban regerar FB. Som vi tidigare noterat i Optik är det allt fler företag
inom optikbranschen som tar klivet in i de sociala medierna. Ett som det gått riktigt bra för
hittills är Ray-Ban som har mer än 1,2 miljoner följare på Facebook. Man kan jämföra med
ett annat klassiskt glasögonmärke från samma producent (Luxottica) för att få perspektiv
på hur många det egentligen är: Persol har
runt 6000 anhängare.
När Ray-Ban sprängde 1 miljonersgränsen
firade de genom att bjuda på gratis musik för
nedladdning på Facebook. Den som är intresserad hittar denna musik fortfarande på RayBans sida.
Optik 9 2010
29
Synen ingen orsak.
I en nyligen genomförd undersökning vid University of
Manchester School of Social Sciences, slår forskare fast att det inte är nedsatt syn i sig
som leder till lägre livskvalitet, utan saker som kan ha ett samband med synstatus – men
som inte behöver ha det. Studien som genomfördes på uppdrag av Thomas Pocklington
Trust Charity utmanar föreställningen om att kraftigt nedsatt syn skulle leda till depressioner och en sämre livskvalitet. Istället visar den att det snarare handlar om låga inkomster, dålig hälsa och avsaknad av socialt umgänge som är orsaker till depressionerna och
den sämre livskvaliteten. Dessa faktorer har förvisso en tydlig koppling till handikappet,
men det går inte att förklara depressioner och lägre livskvalitet enbart utifrån nedsatt syn:
– Studien visar att personer som har samma inkomst och hälsa även upplever att de
har samma livskvalitet – oavsett om de har nedsatt syn eller ej, säger professor James
Nazroo, ledare för studien, till Optician.
Studien fastslår dock att det finns en tydlig koppling mellan synstatus och livskvalitet,
men att denna koppling inte går att förklara med synen i sig. Snarare beror det på den
handikappades sociala och ekonomiska situation samt dennes hälsa, vilka givetvis kan
påverkas negativt av ett handikapp.
Storstadsfjärilar. Nu kommer Hugo
Boss underlabel BOSS Orange även inom glasögonbågar. Detta undermärke har en yngre målgrupp
och enligt ett pressmeddelande ska glasögonkollektionen tilltala storstädernas unga med
sin urbana och bekymmerslösa inspiration. För
kvinnor som vill ha BOSS Orange och vara helt
uppdaterade på modets sväningar finns en fjärilsformad acetatbåge som är garanterat rätt. Färgmässigt handlar det om turkos/blå, vinröd/röd,
orange/svart, lila och svart. Man får väl anta
att dessa storstadsfjärilar kommer att fladdra
i metropolerna även sent i vinter.
Tio år till.
Efter nitton års partnerskap förlänger Safilo Group och Pierre
Cardin sitt samarbete med ytterligare tio
år, satt att utgå den 31 december 2020.
Licensavtalet omfattar design, tillverkning och distribution av Pierre Cardins
oftalmiska – såväl som solbågar och tillverkningen av modeller från deras Evolutionkollektion. Båda parter uttrycker sin
glädje över, och förtroende för, förnyelsen
av avtalet.
”Vi är nöjda över att tillkännage förlängningen av vårt partnerskap med Safilo.
Förnyelsen av licensavtalet bekräftar vår
tillit och höga aktning för Safilo Group som
tack vare sin styrka i kreativ forskning
och produktkvalitet, garanterar att vi kan
uppnå viktiga mål”, säger Pierre Cardin till
Eyesway.com.
Optik 9 2010
Kundfrågan
NAMN:
Mattias Bosta
ÅLDER: 17 år
BOR: Kungsholmen,
Stockholm
NÄR KÖPTE DU DINA
GLASÖGON?
Jag köpte dem för
ungefär en månad
sedan, i mitten av augusti
VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER NYA
GLASÖGON?
Utseendet betyder mycket för mig, eftersom det är något man ska ha på sig jämnt
så blir det nästan en del av en själv, då vill
man helst att de ska se bra ut. Men samtidigt måste de ju vara sköna att ha på sig
av samma anledning. När det kommer till
glaskvaliteten så litar jag på att min optiker tillhandahåller bra glas.
VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST SOM?
ACCESSOAR ELLER SYNHJÄLP?
I första hand använder jag dem för att jag
faktiskt behöver dem. Men nuförtiden är
det ganska inne att ha glasögon, så automatiskt blir det en accessoar, vare sig man
vill eller inte.
HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON?
Eftersom det här är mitt första par så har
det inte hunnit bli så många gånger, men
jag kan tänka mig att jag kommer byta vart
tredje, fjärde år. Det är trots allt ganska
dyrt.
HAR DU FLER PAR?
Nej, det här är som sagt mitt första.
VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV
DIN OPTIKER?
Bra service står högst upp på min lista.
Gärna kompletterat med kompetent och
kunnig personal. Jag betalar gärna lite
mer om det innebär bra service.
30
KRÖNIKA
TEXT åsa dethyre
Hur ser man på en optiker?
N
Emilia Hedkvist
kommer ursprungligen från
Sundsvall. 2008
tog hon optikerexamen. 2010 tog
hon examen från
Magisterprogrammet i klinisk optometri vid KI. Hon
arbetar för närvarande hos City Optik i Stockholm.
är man träffar nya människor ingår det i de sedvanliga svenska rutinerna att fråga vad den andre personen arbetar med. När jag svarar optiker brukar det ofta leda till reaktionen: ”Optiker? Jaha,
hur kommer man på det egentligen?”. Sedan följer ofta
frågor om vad vi optiker sysslar med om dagarna, vad vi
har för utbildning, med mera. Någon enstaka gång med
en lätt negativt ton: ”Jaha, behöver man utbildning för att
arbeta som optiker?”. Jag får uppfattningen av att vi är
en ganska dold yrkesgrupp som många människor inte
ens reflekterar över och heller inte har så stor kunskap
om. Detta får mig att undra: hur ser egentligen människor på oss optiker (ordvitsen bjuder jag på)?
Tidigare i år blev det klart att regeringen lämnat ett
förslag på att kontaktlinser ska få säljas fritt. När man
läser andra läsares kommentarer till artiklar om detta
på Internet är det lätt att bli konfunderad. Jag blev i ärlighetens namn lite sorgsen när jag läste en stor del av
kommentarerna till en av artiklarna. Kommentarerna var
visserligen av blandad kompott, både positiva och negativa, men många av läsarna menade tyvärr att optiker är
inkompetenta lurendrejare som bara vill tjäna pengar.
Delas denna syn på oss optiker av många människor?
Jag frågade min nittonårige bror hur hans bekantskapskrets ser på optiker, för att få den allra yngsta generationens syn på saken. Han menar på att man nog
anser optiker vara välutbildade och seriösa yrkesutövare. Kloka ord, enligt mig, och kanske finns det hopp även
för 1990-talsgenerationen. Detta kan också stämma bra
överens med en skojig sak jag läste på Internet härom
veckan. På ett diskussionsforum hade en högstadieelev
ställt en fråga om vad hon skulle välja för yrke om hon
ville bli rik. Snabbt hade hon fått ett svar att hon skulle välja ett yrke med bra utbildning för att tjäna stora
pengar. Hon kunde till exempel bli kirurg, läkare, vd eller
optiker. Jo jo, snacka om att den stackars högstadieeleven kommer få sig en överraskning när hon får sin första lönecheck om tio år och jämför den med lönecheckar
tillhörande storbankernas vd:ar. Längre ner i diskussionsforumet kom hon fram till att optiker nog inte var
så dumt ändå, det skulle hon helt klart kunna tänka sig.
Och hon behövde faktiskt inte bli jätterik, hon kunde nöja
sig med en lagom fin villa i förorten.
Bland övriga generationer har de människor som haft
anledning att besöka en optiker givetvis bildat sig egna
uppfattningar om vårt yrke. Vilken uppfattning de fått
beror såklart på optikerns kompetens och service men
också på kundens egna föreställningar. Det vill säga vad
denne förväntade sig innan optikerbesöket. Synen på
optiker blir därför givetvis väldigt bred, förhoppningsvis
övervägande åt det positiva hållet.
Vad har då en person som aldrig varit hos en optiker för syn på vår yrkeskår? Det är förmodligen svårt att
bilda sig en uppfattning, framförallt med tanke på att vi
optiker knappast är vilt omdiskuterade i media eller en
stor yrkeskår som tar plats i samhällsdiskussioner. De
enda referenser en rättsynt person har att gå på är Berts
pappa (Johan Ulveson i TV-serien från 90-talet), en viss
svensk Hollywoodfru och nu senast en brittisk optiker
i Morden i Midsomer som utförde en minst sagt suspekt synundersökning med efterföljande mord och andra
otrevligheter. Ja, vid närmare eftertanke kanske det med
dessa referenser är förståeligt varför vissa har en skev
bild av oss. För att vi optiker skulle vara inkompetenta
lurendrejare, det är då verkligen en skev bild.
Jag vill slutligen passa på att tacka för ett roligt år som
krönikör. Nu väntar nytt jobb med nya utmaningar och
dygnets timmar räcker tyvärr inte till krönikeskrivande.
Jag önskar er alla en rolig och givande optikerhöst!
Optik 9 2010
VETENSKAP
31
Ett nytt utbildningsår är här
Då var hösten igång vilket betyder att vi vid utbildningarna har fått ta emot alla nya studenter – roligt att
vara igång igen! Båda grundutbildningarna i optometri vid Linnéuniversitetet (Kalmar) och på Karolinska
Institutet har fyllt sina platser, men vi har samtidigt
tagit in samtliga sökande som var behöriga. Detta är
ett stort problem för yrket. Det sjunkande söktrycket
till utbildningarna vi sett de senare åren gör att vi, om
trenden fortsätter, kommer att ha svårt att fylla platserna under kommande år. Något måste därför göras.
Jag tror att branschen, förbundet och alla ni optiker
måste ta ett stort ansvar för detta. Man måste profilera yrket utåt, inte enbart till landets ungdomar, utan
till hela befolkningen. Man måste förmedla bilden av
vilket trevligt och bra yrke optikeryrket kan vara. För
att lyckas med detta så bör branschen göra en kartläggning av ungdomars syn på optiker och optikeryrket. Utan en sådan analys är det sannolikt att en profileringskampanj kommer att misslyckas.
I dagarna väntas Behörighetsutredningen vara klar.
Utredningen kommer bland annat ta upp frågan om
optikers möjlighet att få använda diagnostiska medikamenter. Det är samtidigt så att det förslag som utredningen kommer fram till med största sannolikhet
blir det myndigheterna bestämmer sig för. Så denna
utredning kommer ha stor betydelse för vår framtid.
Utan ett ja till medikamenterna så tror jag att mycket
av den kliniska optometrin kommer att försvinna. Då
blir det snabba refraktioner och försäljning som kommer att gälla!
Men tills dess att utredningen är klar så finns det annan litteratur att läsa. I detta nummer av tidningen
kan ni läsa en artikel av Krister Inde, en översatt artikel om barn och kontaktlinser, samt ett examensarbete från vårens magisterstudenter Anna Remahl och
Stefan Larsson.
Rune Brautaset
Nyhet från SEFO
SNC DR-900 auto phoropter och LCD Chart LCD-700
Höstens nyhet från vår Japanska leverantör SNC.
Liten och smidig phoropter med tillhörande LCD skärm.
Phoroptern och skärmen styrs med hjälp av en tydlig manöverpanel
som även har touch funktion.
Phoroptern kan även köras tillsammans med projektor CP-500.
LCD skärmen kan även användas separat med tillhörande
fjärrkontroll ,som visar optotyperna.
SEFO Consulting AB
Fågelviksvägen 18. 14553 Norsborg.
www.sefo.se [email protected] 08-53186160 www.essmed.se
32
VETENSKAP
Av JEFF WALLINE, bitr ä d a n d e p ro fe ss o r v i d O h i o S ta te U n i ve rs i t y C o l le g e o f O p to m e t r y
Nya fynd om kontaktlinser
för barn och tonåringar
Kan du skilja mellan CLIP
och CLAMP, och kan dina
unga patienter verkligen
uppnå (ACHIEVE) en lyckad kontaktlinsanvändning?
Jeff Walline avslöjar fynden från de senaste studierna på barn och kontaktlinser.
Det kan kännas naturligt att anta de
många fördelarna med kontaktlinser skulle
gälla för yngre på samma sätt som för vuxna, men det är oklokt att göra detta antagande utan bevis.
Tidigare utfördes inte många studier på pediatrisk kontaktlinsanvändning, men nu är
tillpassning av kontaktlinser för barn och
tonåringar ett viktigt område inom aktuell kontaktlinsforskning, med flera studier
som producerar många publikationer inom
ämnet (tabell 1).
I själva verket framkommer nu alltmer
bevis som stödjer kontaktlinsanvändning
hos barn och som besvarar och bemöter
TABELL 1
Aktuella storskaliga studier av kontaktlinser för barn och tonåringar:
ACHIEVE Adolescent and Child Health
Initiative to Encourage Vision Empowerment
CLAMP Contact Lens and Myopia Progression
CLAY Contact Lenses and Youth
CLESG Contact Lens Evolution Study
Group
CLIP Contact Lenses in Paediatrics
COOKI Children’s Overnight Orthokeratology Investigation
CRAYON Corneal Reshaping and Yearly Observation of Nearsightedness
LORIC Longitudinal Orthokeratology
Research in Children
några av de viktigaste frågorna och övervägandena när det gäller pediatrisk kontaktlinsanvändning. Allteftersom forskningen
fortskrider kring hur vi med kontaktlinser
kan kontrollera myopiutvecklingen är det
troligt att detta område kommer att få ännu
mer uppmärksamhet.
I denna artikel tittar vi närmare på några
av de senaste publikationerna för att besvara vanliga frågor om kontaktlinser för
barn och tonåringar, samt föreslår hur
dessa fynd kan tillämpas till vardags i den
kliniska verksamheten.
Hur bra fungerar barn
med kontaktlinser?
Många av de viktigaste studierna har uppvisat hög nöjdhet- och framgångsgrad med
kontaktlinser i denna åldersgrupp. I CLIPstudien i Singapore tillpassades endagslinserna 1•DAY ACUVUE® eller 1•DAY
ACUVUE® for ASTIGMATISM till barn i åldern 8–11 år, och 90 procent fullföljde studien framgångsrikt.1 Allmän synkvalitet
och komfort samt komfort vid dagens slut
värderades avsevärt högre hos kontaktlinsbärarna än hos glasögonbärarna vid varje
uppföljningsbesök under tre månader.
De flesta barn och föräldrar föredrog kontaktlinser framför glasögon utifrån ett stort
antal aspekter, däribland syn, komfort,
hantering och utseende, och 95 procent var
antingen ”mycket nöjda” eller ”nöjda” med
kontaktlinsanvändningen i slutet av studien. Dessa fynd överensstämmer med fynden i CLIP-studien i USA där man använde
ett liknande protokoll och jämförde tillpassning av kontaktlinser och uppföljning
mellan barn i åldern 8–12 år och tonåringar
i åldern 13–17 år.2,3 De linser som användes var silikonhydrogellinserna ACUVUE®
ADVANCE™ med HYDRACLEAR™ eller
Optik 9 2010
33
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• bygga upp din egen trygghet att tillpassa
kontaktlinser hos barn och tonåringar
• förklara för barn och deras föräldrar att
upp till 9 av 10 kan lyckas med kontaktlinser
• förstärka budskapet att kontaktlinsanvändning kan ge fördelar utan problem i
alla åldrar.
ACUVUE® ADVANCE™ for ASTIGMATISM
för två veckors användning.
Denna studie gjorde också en kartläggning
av deltagarna tre månader efter det första
besöket för att fastställa hur många av deltagarna som fortsatte använda kontaktlinser.4 80 procent av tonåringarnas föräldrar
och 63 procent av barnens föräldrar köpte
linser efter studien. Graden av nöjdhet med
kontaktlinserna var hög, hos både dem
som köpte ytterligare kontaktlinser och de
som inte gjorde det. Barn och tonåringar
rapporterade liknande kontaktlinskomfort
och låg frekvens av de flesta symtom.
Den senaste publikationen från ACHIEVEstudien jämförde användningstider mellan kontaktlinserna 1•DAY ACUVUE® och
ACUVUE® 2 samt glasögon hos barn och
tonåringar med myopi.5 Omkring 93 procent av försökspersonerna som slumpOptik 9 2010
mässigt utsågs att bära kontaktlinser fortsatte att bära dessa under hela den tre år
långa studien, så adaptationsgraden för
mjuka kontaktlinser är mycket hög i denna
åldersgrupp.
Yngre kontaktlinsbärare använde sina linser under kortare perioder än vad glasögonbärarna använde sina glasögon, men
den totala tiden som synkorrigering användes (sammanlagd tid för glasögonanvändning och kontaktlinsanvändning) var
likartad i de båda grupperna. I genomsnitt
använde kontaktlinsbärarna sina linser under 74 timmar per vecka, vilket pekar på att
kontaktlinser är ett genomförbart, primärt
alternativ för synkorrektion hos barn.
Kontaktlinser kan fungera bra hos barn
och tonåringar när det gäller initial utprovning, tillvänjning, fortsatt linsanvändning
och användningstid.
Hur kan barn dra nytta av kontaktlinser?
Fördelarna med kontaktlinser för barn och
tonåringar när det gäller synen kanske är
självklara, men studier från senare tid som
undersökt andra, mindre påtagliga fördelar
har uppvisat intressanta resultat. Självuppskattningen av såväl fysiskt utseende som
förmåga att utöva idrott samt den sociala acceptansen förbättrades mer hos barn
i åldern 8–11 år som bar kontaktlinser än
hos barn som bar glasögon. Synvårdspersonal bör därför överväga både de sociala
och de synmässiga fördelarna med kontaktlinsanvändning.6
En annan, nyligen genomförd studie
jämförde förbättringarna i livskvalitet från
kontaktlinsanvändning hos barn i åldern
8–12 år och tonåringar i åldern 13–17 år.
Deltagarna fick också svara på frågor om
användningstid och nöjdhet med kontaktlinserna under specifika aktiviteter. Kontaktlinserna förbättrade livskvaliteten i
liknande grad hos barn och tonåringar.
Deltagarnas livskvalitet förbättrades mest i
fråga om utseende och deltagande i aktiviteter, vilket medförde en dramatisk förbättring i hur nöjda de var med sin synkorrigering när de bar kontaktlinser.
Förutom att förbättra synen kan kontaktlinser ge mindre påtagliga men fortfarande
viktiga fördelar jämfört med glasögon hos
unga patienter.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• påminna dig om att synen inte är den
enda faktorn som ska övervägas vid valet
av synkorrigering
• förklara att kontaktlinser kan förbättra
livskvalitet och många aspekter
av självbilden
• understryka att barn och ton-
>
34
VETENSKAP
åringar som byter från glasögon till kontaktlinser känner sig mer självsäkra när
det gäller utseende, förmåga att utöva
idrott och social acceptans.
När bör barn börja använda
kontaktlinser?
Intresset för kontaktlinser börjar i tidig ålder, och det finns många syn- och livsstilsmässiga indikationer för kontaktlinsanvändning hos yngre barn. Medelåldern
då optiker börjar ordinera kontaktlinser är
dock 13 år,7 trots de bevis som pekar på att
yngre barn är kapabla till självständig kontaktlinsanvändning.1-6
I själva verket bör inte beslutet om ett
barn är redo för kontaktlinser avgöras av
åldern. Det finns viktigare faktorer att överväga, däribland motivation, mognad och
föräldrarnas roll.
Funderingar om linshantering och förmågan att följa instruktioner kan vara en
av orsakerna till att man avstår från att rekommendera kontaktlinser för yngre barn,
ändå finns rön från nyligen gjorda studier
som anger att de kan lyckas lika bra med
kontaktlinser som tonåringar. Barn i åldern
8–11 år är lika kapabla som tonåringar i
åldern 12–17 när det gäller att ta hand om
sina kontaktlinser, vilket i sin tur resulterar i liknande fynd om okulär hälsa hos de
båda grupperna.2 När de båda åldersgrupperna en gång har fått öva på att sätta in
och ta ut linserna använder de också linserna under liknande tidsperioder (80 respektive 84 timmar/vecka).
Åldern bör inte vara avgörande när man
beslutar om ett barn är en lämplig kandidat
för kontaktlinser. Motivation och mognad
hos barnet samt föräldrarnas engagemang
är långt viktigare faktorer vid beslutet om
ett barn ska tillpassas kontaktlinser.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• utöka åldersintervallet hos dina kontaktlinspatienter
• förklara för föräldrar och barn att motivation, mognad och föräldrarnas engagemang är viktigare än åldern
• försäkra dem om att yngre barn lyckas
lika bra och är lika nöjda med kontaktlinser som tonåringar.
Vilken typ av lins är bäst?
Fördelar och nackdelar med olika linstyper
har behandlats grundligt i en tidigare undersökning,8 men nyligen utförda studier
har tillfört mer bevis som vi kan basera
våra ordineringar på.
CLAMP-studien har visat att barn kan
trivas med att använda både stabila (RGP)
och mjuka kontaktlinser, men det är mer
troligt att man långsiktigt vänjer sig med
mjuka linser.9 Ungefär 93 procent av de
barn som fick antingen endagslinser eller
tvåveckorslinser fortsatte att använda dem
under tre år,5 jämfört med bara 55 procent för RGP-linsbärarna.9 Dessutom var
användningstiden hos dem som använde
mjuka kontaktlinser 87 timmar/per vecka
jämfört med 76 timmar/per vecka för RGPlinsbärarna, vilket kan ha sin grund i en
högre prevalens av symtom hos RGP-linsbärarna.
Oron att mjuka kontaktlinser kan öka
myopiutvecklingen är ogrundad. Det fanns
ingen kliniskt relevant ökning i axiell längd,
korneal kurvatur eller myopiutveckling med
mjuka kontaktlinser jämfört med glasögonanvändning.10
Idag är mjuka linser det troligaste valet
av kontaktlinser för unga användare. Modalitet, material, bytesfrekvens, hanteringsegenskaper och inbyggt UV-skydd är faktorer som man bör överväga vid valet av den
lämpligaste linsen.11 Livsstilsbehov, ögonhälsa och budget ska också övervägas.12
Bland optiker debatteras ofta fördelarna
med endagslinser jämfört med silikonhydrogellinser, men denna debatt kan visa sig
vara irrelevant på grund av de silikonhydrogellinser för endagsbruk som har lanserats. Framtida forskning kommer utan tvivel att undersöka den kliniska funktionen
av dessa linser hos yngre patienter.
Vad gäller kostnad har årskostnaderna
för mjuka tvåveckorslinser och månadslinser visat sig vara i det närmaste identiska.12 Endagslinser är lika kostnadseffektiva som återanvändbara linser om de
används 5 dagar/vecka och mer ekonomiska om de används 1–4 dagar/vecka.
Nya rön tyder på att UV-strålning utgör
en signifikant, långsiktig risk för ögonen.13
Barn är särskilt sårbara för UV-skador ef-
tersom få barn bär ögonskydd utomhus;
större pupiller och klara ögonlinser innebär
att mer UV-strålning når näthinnan. Man
har även beräknat att varje individ har mottagit omkring en fjärdedel av sin livstidsexponering av UV vid 18 års ålder.14 Optiker bör därför utbilda patienter från unga
år i okulärt UV-skydd och rekommendera
UV-blockerande linser till denna grupp av
linsbärare. Det bör också påpekas att UVabsorberande kontaktlinser inte ersätter
solglasögon eftersom de inte helt täcker
ögat och det omkringliggande området.
Fler barn är kapabla att vänja sig vid
mjuka kontaktlinser än till stabila kontaktlinser, och endagslinser och korttidslinser
är båda bra alternativ för mjuka linser hos
barn.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• informera om dina ordineringsbeslut för
denna åldersgrupp
• hjälpa till att förebygga att barn slutar
använda kontaktlinser
• hålla utkik efter ny information om fördelarna med olika typer av mjuka linser
för barn
Är det lätt att tillpassa linser för barn?
Trots studier som visar att barn och tonåringar är kapabla att använda olika kontaktlinstyper med gott resultat finns det en
tendens bland optiker att anta att tillpassningen för yngre barn är svårare och mer
tidskrävande. Den totala stoltiden för barn
i åldern 8–12 år är dock bara 15 minuter
längre än för tonåringar i åldern 13–17 år.2
Merparten av skillnaden kan förklaras
med att det tar längre tid att lära barnen
isättning och uttagning. Isättning och uttagning lärs vanligen ut av den övriga personalen, varför optikern spenderar ungefär
lika mycket tid med barn som med tonåringar. Dessutom är det mycket överlappning när det gäller tidsåtgången för att lära
ut kontaktlinshantering till barn och tonåringar. Det främsta skälet till denna skillnad är att några få barn behöver flera besök för att lära sig att sätta in linserna. Om
man eliminerar dessa faktorer genom att
jämföra medianerna så minskar skillnaden
Optik 6–7 2010
35
mellan barn och tonåringar till endast fem
minuter.
Forskarna kunde fastställa huruvida det
skulle ta längre tid att arbeta med en viss
person baserat på deras initiala intryck av
barnets motivation, nervositet, mognad, hygien och storleken av den palpebrala aperturen samt även föräldrarnas entusiasm.
Tillpassa barn med kontaktlinser är lät�tare än vad man kanske förväntar sig, och
yngre barn behöver bara något längre stoltid än tonåringar.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• stilla oron över ökad stoltid med yngre
barn
• planera stoltid utifrån individuella patientbehov snarare än ålder
• delegera upplärning av isättning och uttagning till den övriga personalen.
Kan barn sköta sina kontaktlinser?
Svårighet att följa anvisningar och att sköta
om sina linser är den primära oron för föräldrar och optiker, även om nya studier visar att denna oro till stor del är ogrundad.
Barn och tonåringar är lika skickliga när
det gäller att hantera mjuka linser och har
en utmärkt förståelse för linsvård.2 I en tidigare studie sade 90 procent av barn i åldern 8–11 som använde endagslinser antingen att de ”aldrig hade problem” eller att
de ”oftast inte hade problem” i fråga om att
hantera sin linser.15 Andra författare har
funnit att barn följer instruktioner likvärdigt
som andra användare, och att de är fullt
kapabla att hantera linserna och ta hand
om skötseln av linserna.16
En undersökning av barn i åldern 11–13
år som använde mjuka linser under sex
månader visade också en hög grad av förmåga att följa instruktioner. Omkring 90
procent visste att daglig rengöring var nödvändig, 96 procent förstod vad desinfektion
av linserna innebar och 99 procent uttryckte tillförsikt när det gällde hur linserna
skulle skötas.7
Liksom för alla kontaktlinsbärare är det
viktigt att repetera anvisningarna vid varje
återbesök. Både barn och tonåringar svarade rätt på ca 93 procent av frågorna om
kontaktlinsskötsel vid linsutlämningen,
Optik 6–7 2010
men vid uppföljningsbesöket tre månader
senare hade andelen rätta svar i den yngre
åldersgruppen sjunkit till 88 procent medan tonåringarna hamnade något högre på
92 procent.17
Barn och tonåringar har god förmåga
att hantera kontaktlinser och följa givna
instruktioner, men anvisningarna bör tydliggöras och repeteras, särskilt hos yngre
barn.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• tydliggöra budskapet att även yngre barn
är kapabla att sköta sina kontaktlinser
• be patienterna att visa hur de sköter linserna vid varje besök
• överväga att använda ett enkelt frågeformulär för att testa barnets kunskaper om
rutinerna kring skötseln och använda svaren för att gå igenom de områden som behöver tydliggöras.
Är det säkert för barn att använda
kontaktlinser?
I CLIP-studien har man observerat god
okulär hälsa hos barn med kontaktlinser.
Den amerikanska studien uppvisade ingen
skillnad mellan fynden från undersökning
med spaltlampa från de båda åldersgrupperna och inga allvarliga, oönskade händelser rapporterades.22 Enbart konjunktival staining var signifikant större vid alla
uppföljningsbesök jämfört med utgångsläget, och de flesta biomikroskopiska fynd
hade minskat till eller var under värdena
jämfört med utgångsläget efter tre månader.
En ny, storskalig undersökning från
CLAY-gruppen stödjer uppfattningen att
yngre barn tryggt kan använda kontaktlinser.18 I den retrospektiva granskningen av
3 549 användare av mjuka linser i åldern
8–33 år från besök mellan 2006 och 2009
hittades 522 händelser som orsakade avbrott i kontaktlinsanvändningen för 426 användare.
Andelen besök med en incidens var mindre än 3 procent vid den nedre respektive övre delen i åldersspannet (8–13 år och
30–33 år). I åldersgruppen 14–25 år fanns
en incidens i 5 procent av besöken med den
högsta förekomsten i åldern 20–22 år. För-
fattarna menar att risken för oönskade incidenser som orsakar avbrott i användningen av mjuka linser har ett maximum under
tonåren och tidig vuxen ålder. I jämförelse
med tonåringar och unga vuxna uppvisar
barn under 14 år färre avbrott i linsanvändningen, möjligen därför att en större andel
av dem använder endagslinser som förknippas med lägre risk.
CLAY-gruppen tittade även på riskfaktorer för signifikanta och allvarliga händelser i samma grupp av användare av mjuka
linser. Användning av mjuka linser hos
unga patienter i åldern 8–13 år förknippades med en låg risk för korneala infiltrat
eller infektioner jämfört med tonåringar
och unga vuxna.19 En ny studie av riskfaktorer för mikrobiell keratit vid användning
av endagslinser visar att ung ålder och täta
återbesök kan ha en skyddande effekt mot
allvarliga infektioner vid denna modalitet.20
En nyligen publicerade studie i USA21
belyste andelen kontaktlinsrelaterade besök på akutmottagning, inklusive abrasion och konjunktivit. I studien granskades
journaler från två år och 100 sjukhus, och
man uppskattade att 23 procent av fallen
som var förknippade med någon medicinteknisk enhet härrörde från linsanvändning. Huvuddelen inträffade hos personer
i åldern 16–21 år, följt av barn mellan 11
och 15 år. Även om skadorna vanligen var
ytliga och inte krävde att linsbäraren lades
in, hade många av dem kunnat förebyggas.
De vanligaste riskfaktorerna var avvikelse från rekommenderad användning eller
linsbyte och dålig efterlevnad av system för
linsanvändning och skötsel, vilket understryker behovet av att involvera föräldrarna
under tillpassningen och efterkontrollen
samt att förstärka att givna instruktioner
följs och förebygga potentiella komplikationer. Några av begränsningarna i denna
studie var att det saknades en uppskattning
av prevalensen av linsanvändning i populationen, att man kombinerade flera oönskade händelser som är vanliga hos barn,
däribland korneal abrasion och konjunktivit
samt att man inte undersökte andelen incidenser hos ungdomar som inte använde
kontaktlinser.
Oönskade incidenser är sällsynta bland
barn som använder kontaktlinser, och det
36
VETENSKAP
är mindre sannolikt att sådana orsakar avbrott i användningen hos yngre barn än hos
tonåringar och unga vuxna.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• försäkra föräldrar om att förekomsten
av hälsoproblem hos unga kontaktlinsbärare är låg
• överväga den relativa risken för oönskade incidenser bland användare i olika åldersgrupper
• påminna patienter och föräldrar om att
omgående höra av sig om de upplever
några problem.
Hur är föräldrars inställning gentemot
kontaktlinser till sina barn?
Föräldrarnas inflytande har länge varit en
faktor för huruvida barn använder kontaktlinser eller inte, men senare tids forskning
har spridit mycket ljus över föräldrars attityder till synkorrigering.
I en amerikansk undersökning sade över
hälften (56 procent) av föräldrar till barn
med synkorrigering i åldern 8–17 år att deras barn var intresserad av kontaktlinser,
ändå hade nästan en tredjedel aldrig övervägt kontaktlinser till sitt barn.22 Fyra av
tio kände sig inte trygga med kontaktlinser
till barn, och deras främsta bekymmer var
att kontaktlinser är svårare att rengöra och
hålla reda på än glasögon.
I en CLESG-studie som genomfördes i
Italien, Spanien och Portugal tittade man
på hur föräldrar påverkar sina barns attityder till kontaktlinser och kartlade ungdomar i åldern 12–18 år och deras föräldrar.23
Merparten av ungdomarna (77 procent)
och föräldrarna (66 procent) uttryckte ett
stort intresse i kontaktlinsanvändning, trots
att inga av ungdomarna använde kontaktlinser. Båda grupperna var överens om att
kontaktlinser uppfyller ett estetiskt behov
hos ungdomar. Föräldrarna, men inte ungdomarna, upplevde att kontaktlinser var
signifikant mindre säkra för ungdomar än i
den allmänna populationen.
Som förväntat var föräldrar som själva
använde kontaktlinser mer benägna att tillmötesgå sitt barns begäran att få använda
linser, och mammorna som ofta följde med
sitt barn till synundersökningen var särskilt
bekymrade över hantering och säkerhet.
Föräldrar kan utgöra en barriär för kontaktlinsanvändning hos barn, och i synnerhet mödrar är oroade över hantering och
säkerhet.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• utbilda föräldrar om fördelarna med, enkelheten i användning av och säkerheten
hos kontaktlinser
• bemöta den oro som kan finnas i fråga
om kontaktlinser
• ge praktiska demonstrationer av linshantering till både föräldrar och barn.
Kan kontaktlinser kontrollera myopi?
Den senaste utvecklingen inom myopikontroll har drivit på ett ännu större intresse
för pediatrisk kontaktlinsanvändning och
kontaktlinsernas roll vid såväl behandling
som korrektion av refraktionsfel. Stabila
linser, mjuka linser, linser som omformar
kornea och nu antimyopiska mjuka linser
har alla studerats.
Formändring av kornea över natt (ortokeratologi med s.k. orto-K-linser) har rönt
uppmärksamhet i den nyare litteraturen.
COOKI-studien har visat att barn kan uppleva normal syn under dagen om de använder orto-K-linser under sömnen, och
de upplevde inga oönskade incidenser under sex månader.24 I två studier (LORIC
och CRAYON) undersöktes myopikontrollen hos orto-K-linser, och i båda studierna fann man att linserna bromsar tillväxten av ögat med omkring 50 procent, även
om det fanns signifikant variation i effekt
mellan försökspersonerna.25, 26 En randomiserad, klinisk studie måste dock ändå
genomföras för att fastställa de faktiska effekterna av orto-K-linser på ögats tillväxt.
Även om ortokeratologi är effektivt när
det gäller att bromsa ögonens tillväxt finns
det potentiella begränsningar med denna
modalitet. Framförallt är risken för mikrobiell keratit (MK) vid ortokeratologi inte
känd. Man tror dock att risken är likartad
den vid användning över natt av vilken typ
av kontaktlins som helst.27
Försök att kontrollera myopi hos barn
med daglig användning av mjuka linser har
också nyligen rapporterats utifrån upptäckten att perifer hyperopisk retinal defokusering kan fungera som en signal för ökad
tillväxt av ögat och föregå debut av myopi.28
Vision CRC:s studiegrupp för myopikontroll rapporterade att efter sex månaders
användning var myopiprogressionen med
en kontaktlins som utformats för att reducera perifer hyperopi 54 procent mindre än
med glasögon hos kinesiska barn i åldern
7–14 år.29 Forskning i Nya Zeeland har beskrivit en bifokal, mjuk lins med en central
korrigeringszon och koncentriska behandlingszoner med signifikant reducerad myopiprogression under 10 månader hos barn
i åldern 11–14 år i jämförelse med enstyrke standardlinser.30 Längre erfarenhet av
dessa linser behövs, men de ger ett visst
hopp om myopikontroll med mjuka kontaktlinser i framtiden.
Orto-K-linser förefaller bromsa utvecklingen av myopi hos många barn, även om
ytterligare studier behövs, och andra metoder under utveckling ser lovande ut för
framtiden.
ANVÄND DETTA I DIN VERKSAMHET
FÖR ATT:
• vara uppmärksam på senaste forskningen om kontaktlinser och myopikontroll
• bemöta föräldrars förväntningar och informera dem om att livsstil och andra faktorer också har betydelse
• göra praktiken mer barnvänlig för att
förbereda dig på ett ökat intresse inom
detta område.
Sammanfattningsvis är kontaktlinser för
barn ett viktigt fokus för nuvarande och
framtida forskning som konstant ger upphov till nya fynd. Synvårdspersonal behöver
bekanta dig med den senaste utvecklingen
för att kunna besvara frågor som föräldrar
och barn ofta ställer och att för att säkerställa att rutinerna i verksamheten avspeglar det aktuella tänkesättet.
Vad dessa studier säger oss är att barn
och tonåringar kan använda kontaktlinser
med gott resultat och ta del av de många
viktiga fördelarna med kontaktlinsanvändning. Barn i alla åldrar bör ges möjligheten
Optik 9 2010
37
att prova kontaktlinser som bör presenteras som ett alternativ för synkorrigering så
tidigt som möjligt.
Den här artikeln sponsrades av ett anslag
från Johnson & Johnson Vision Care som
ingår i Johnson & Johnson Medical Ltd.
Referenser
1. Li L, Moody K, Tan DTH et al. Contact
Lenses in Pediatrics Study in Singapore.
Eye & Contact Lens 2009;35:4 188-195.
2. Walline JJ, Jones LA, Rah MG et al. Contact lenses in pediatrics (CLIP) study: chair
time and ocular health. Optom Vis Sci
2007;84:896-902.
3. Walline JJ, Gaume A, Jones LA et al. Benefits of contact lens wear for children and
teens. Eye & Contact Lens 2007;33:317321.
4. Jones LA, Walline JJ, Gaume A et al.
Purchase of contact lenses and contactlenses-related symptoms following the
Contact Lenses in Pediatrics (CLIP) Study.
Cont Lens & Anterior Eye 2009;32:157–63.
5. Jones-Jordan LA, Chitkara M, Coffey B et
al. A comparison of spectacle and contact
lens wearing times in the ACHIEVE study.
Clin Exp Optom 2010;93:3 157-63.
6. Walline JJ, Jones LA, Sinnott L et al.
Randomized trial of the effect of contact
lens wear on self-perception in children.
Optom Vis Sci 2009;86:222–32.
7. Sulley A. Fitting children with contact
lenses: Part one. Optician 2009;237:6192
26-30.
8. Christie C and Ruston D. Kids and contact lenses – Part 2. Optometry Today
2007;47:24 40-44.
9. Jones-Jordan LA, Walline JJ, Mutti DO
et al. Gas permeable and soft contact lens
wear in children. Optom Vis Sci 2010;87:6.
10. Walline JJ, Jones LA, Sinnott L et al. A
randomized trial of the effects of soft contact lenses on myopia progression in children. Invest Ophthalmol Vis Sci 2008;49:1
4702-4706.
11. Sulley A. Fitting children with contact
lenses: Part two. Optician 2009;237:6192
26-30.
12. Efron N, Efron SE, Morgan PB et al. A
‘cost-per-wear’ model based on contact
Optik 9 2010
lens replacement frequency. Clin Exp Optom 2010;93:4 253-260.
13. Walsh K. How exposed are you? UV and
your practice. Optician 2010; 239 (6246):
24-27
14. Godar D, Urbach F, Gasparro F, van der
Leun J. UV doses of young adults. Photochem Photobiol 2003; 77(4): 453-7
15. Walline JJ, Long S and Zadnik K. Daily disposable contact lens wear in myopic
children. Optom Vis Sci 2004;81:255–9.
16. Soni PS, Horner DG, Jimenez et al. Will
young children comply with and follow instructions to successfully wear soft contact
lenses? CLAO J 1995;21:2 86-92.
17. CLIP Study. Unpublished data.
18. Wagner H, Chalmers RL, Mitchell GL
et al. Age and events that interrupt contact
lens wear in’ youth. Invest Ophthalmol Vis
Sci 2010;51: E-Abstract 1510.
19. Chalmers RL, Wagner H, Mitchell G et
al. Age and other risk factors for serious
and significant events with contact lens
wear in youth. Invest Ophthalmol Vis Sci
2010;51: E-Abstract 1524.
20. Stapleton F, Naduvilath T, Keay LJ et
al. Risk factors for microbial keratitis in
daily disposable contact lens wear. Invest
Ophthalmol Vis Sci 2010;51: E-Abstract
1305.
21. Wang C, Hefflin B, Cope J et al. Emergency Department Visits for Medical Device-Associated Adverse Events Among
Children. Pediatrics published online Jul
26, 2010; DOI: 10.1542/peds.2010-0528
22. Survey by Fairfield Research for US
Good Housekeeping Reader Advisory Panel, 2009.
23. Zeri F, Durban JJ, Hidalgo F et al. Attitudes towards contact lenses: A comparative study of teenagers and their parents.
Contact Lens Anterior Eye 2010;33:3 119123.
24. Walline JJ, Rah MJ and Jones LA. The
Children’s Overnight Orthokeratology Investigation (COOKI) pilot study. Optom Vis
Sci 2004;81 407-413.
25. Cho P, Cheung SW and Edwards M. The
longitudinal orthokeratology research in
children (LORIC) in Hong Kong; a pilot study on refractive changes and myopia control. Curr Eye Res 2005;30 71-80.
26. Walline JJ, Jones LA and Sinnott LT.
Corneal reshaping and myopia progression.
Br J Ophthalmol 2009;93:1181-1185.
27. Bullimore MA, Jones-Jordan LA, Sinnott L. The risk of microbial keratitis with
overnight corneal reshaping lenses. Optom
Vis Sci 2009; abstract 90583.
28. Mutti DO, Hayes JR, Mitchell GL et al.
Refractive error, axial length, and relative
peripheral refractive error before and after
the onset of myopia. Invest Ophthalmol Vis
Sci 2007;48:2510-2519.
29. Holden BA, Sankaridurg P, Lazon de la
Jara et al. Reduction in the rate of progress
of myopia with a contact lens designed to
reduce relative peripheral hyperopia. Invest Ophthalmol Vis Sci 2010;51: E-Abstract 2220.
30. Phillips JR and Anstice NS. Myopic retinal defocus with a simultaneous clear retinal image slows childhood myopia progression. Invest Ophthalmol Vis Sci 2010;51:
E-Abstract 2232.
Om författaren
Dr Jeffrey Walline är biträdande professor
vid Ohio State University College of Optometry. Han har genomfört flera pediatriska undersökningar av kontaktlinser och
myopikontroll.
38
VETENSKAP
Av A nna Remahl och Stefan L arsson
Blindstyre– inte
ett skällsord utan en diagnos
En studie om bilförare och synskärpa
Det finns få saker som involverar vårt dagliga liv så till den grad som trafiken på våra
vägar utan att det är någon som egentligen tänker på det. I princip alla människor
i vuxen ålder har körkort, ett körkort som
oftast tas innan 25 års ålder. Utan körkort
vistas de flesta personer likväl i trafikens
närhet. Många färdas exempelvis med allmänna kommunikationsmedel eller promenerar längs en trafikerad väg. Farten på
våra vägar är ofta hög och graden av körskicklighet varierar kraftigt mellan bilisterna. Enligt Vägverkets statistik dör ca 400
människor i Sverige varje år och det skadas
ca 26000 människor, varav ca 3700 allvarligt (Vägverkets olycksstatistik, 1950-2008).
För att stävja detta har myndigheterna
under flera år arbetat med olika åtgärder
t.ex. lagen om bilbälte och vinterdäck, hastighetsdämpande åtgärder, vajerräcken på
olycksdrabbade vägsträckor m.m. Det pratas mycket om bilbälten, bromsar och höga
farter. Däremot diskuteras syn väldigt lite.
Många blir faktiskt en dålig bilförare om de
inte ser vad som händer i trafiken runtomkring. I Sverige kontrolleras inte synen igen
efter det att körkortstillståndet har utfärdats. Detta är ganska märkligt med tanke
på att åldersrelaterade ögonsjukdomar,
t.ex. katarakt och åldersrelaterad maculadegeneration (AMD), kommer med åren och
ofta försämras gradvis under en längre tid.
Även personer med vanliga synfel får sin
syn gradvis försämrad över tid genom fullt
normala fysiologiska förändringar utan att
det behöver innebära någon ögonrelaterad
sjukdom. Exempelvis försämras kontrast-
seendet med åren. Detta gör det svårare att
se i mörker och skymning. Alla dessa personer med ögonsjukdomar och fysiologiska
processer upplever ofta en försämring av
synen, men de vet inte till vilken grad.
Enligt Nils Petter Gregersen, trafiksäkerhetschef på Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), är det
många olyckor som beror på försämrad
synskärpa. Med åldern försämras synskärpan och det har visat sig att det är en 25
procentig riskökning för trafikolyckor bland
personer med försämrad syn. Gregersen
säger även att i EU-kommissionen diskuteras det att införa regelbundna medicinska undersökningar för att minska antalet
olyckor (Gregersen, Optik nr 11, 2009).
När några personer på ett företag som
arbetar med trafiksäkerhet tillfrågades, är
det inte många som har tänkt på att synen
kan påverka körförmågan. Detta företag,
som i många år betraktat sig själva som företrädare för nollvisionen och arbetat för
en trafiksäkrare vardag, fick frågan varför
de inte hade någonting om syn i sina teorier. Svaret som då gavs var: ”Man pratar
inte om alkohol eller syn för det är oläckert”. Men självklart har dock inte alla denna uppfattning.
Frågan som kommer av denna inställning: Hur trafiksäker är en förare som precis uppfyller lagkravet på B-behörighet,
dvs. synskärpa 0,5 binokulärt?
Krav för B-körkort i Sverige
Det finns ett antal krav som måste uppfyllas för att kunna ta B-körkort i Sverige.
1. Ett giltigt körkortstillstånd: Ansökan om
ett körkortstillstånd görs till Transportstyrelsen och i den ingår en Hälsodeklaration.
I den ska frågor angående hörsel, rörelseförmåga, psykiska störningar, alkohol,
droger, läkemedel, sjukdomar och syn besvaras. (Körkorts Portalen, besökt 2010-0122). Synkraven är följande: Synskärpan ska
vara minst 0,5 binokulärt med eller utan
glasögon eller kontaktlinser. Vid enögdhet ska synskärpan vara minst 0,6. Inträffar
en synnedsättning på ena ögat till mindre
än 0,3, ska föraren vänta minst sex månader innan denne får framföra en bil igen.
Även ett normalt synfält krävs (Västerbottens läns lanstings hemsida, besökt 201001-22).
2. Permanent bosatt i Sverige eller har studerat här minst sex månader.
3. Fyllt arton år.
4. Genomgått en riskutbildning: Består av
två delar:
a) Denna del är avsedd för att upplysa om
alkohol, andra droger, trötthet och andra
riskfyllda beteenden i samband med bilkörning.
b) Denna del består av halkbanan som har
till syfte att upplysa om hastighet, säkerhet och bilkörning under speciella förhållanden.
5. Avlagt ett giltigt körprov och kunskapsprov.
6. Inte inneha ett körkort som är utfärdat i
ett annat land inom EES området.
7. Förnyelse av körkortet sker vart tionde
år. Detta görs genom ifyllandet av en anmälningsblankett om eventuella ändrade
Optik 9 2010
39
uppgifter, dock inget om synen (Körkorts
Portalen, besökt 2010-01-22).
Synkrav för B-körkort i Norge
Följande är synkraven för B-körkort i Norge:
1. Binokulärt: visus minst 0,5 med eller
utan korrektion. Måste korrektion användas
för att uppnå minst 0,5, har föraren skyldighet att använda sin korrektion vid bilkörning.
Med visus på ena ögat på endast 0,05 ska
visus på andra ögat vara minst 0,6.
Sker en dramatisk sänkning i synskärpan måste föraren vänta sex månader innan denne får framföra ett fordon igen, förutsatt att visuskraven uppnås.
Normalt synfält på minst ett öga (Forskrift om Førerkort m.m. Uppdaterat 201001-25).
2. Körkortet är giltigt till 100 års dagen,
men efter 70 år fyllda måste ett hälsotest
genomföras och lämnas in för att körkortet
ska förnyas. Förnyelsen gäller i ett - fem år
innan ett nytt hälsotest ska göras (Statens
vegvesen, 2009).
Synkrav för B-körkort i Finland
Följande är sykraven för B-körkort i Finland:
1) Binokulärt ska synskärpan vara minst
0,5 eller om den sökande är blind/inte använder ena ögat ska synskärpan på det
andra ögat vara minst 0,6. Detta ska den
sökande ha vant sig vid innan denne får
framföra en bil igen.
2) Det horisontella synfältet ska vara 120°
eller minst motsvara ett normalt ögas synfält.
3) Den sökande ska inte ha, enligt direktiv
91/439/EEG, några nämnda sjukdomar eller handikapp som kan sänka dennes körförmåga radikalt (9 § (5.1.1996/2)). (Polisen
i Finlands hemsida, 2010).
När föraren fyller 45 år ska ett intyg
medfölja vid färd som visar att föraren uppfyller visuskraven. Nästa gång detta intyg
behöver förnyas är när föraren fyller 70 år.
Intyget kan utfärdas av en ögonläkare eller
optiker (73 § (20.2.2004/113)).
Optik 9 2010
Synkrav för B-körkort i Danmark
Följande är synkraven för B-körkort i
Danmark:
• Ha tillräckligt god syn samt hörsel.
(Oresund direkt, besökt 2010).
En ”normal seende” person skall i Danmark kunna läsa den nedersta raden från
sex meter på optotyptavlan, vilket motsvarar en synskärpa på 1,0. Kravet är dock att
den blivande föraren, med eller utan korrektion, ska uppnå synskärpan 0,5 binokulärt, under förutsättningen att det sämre
ögat ser bättre än 0,1. Är detta inte fallet
ska synskärpan vara minst 0,6. Dubbelseende är inte tillåtet.
Synfältet ska vara minst 120 grader. En
enögd person kan få ta körkort om synfältet är minst 150 grader på det fungerande
ögat. Har personen i fråga defekter eller
problem med synfältet kan detta leda till att
denne inte får ta körkort. Har personen redan körkort och synfältsproblem uppkommer, kan denne bli av med körkortet (Edmund, 2008) (Oresund direkt, besökt 2010).
Körkortets giltighet ska förnyas då föraren är 70, 74, 76 och 80 år och därefter årligen. Föraren har själv ansvaret att se till
att denne uppfyller synkraven vid dessa tidpunkter (Edmund, 2008).
Hållpunkter genom åren i Sverige
I Sveriges Trafikskolors Riksförbunds Jubileumstidskrift är följande år en hållpunkt i
Sveriges bilhistoria:
• Första automobilen kom 1862. Detta
ledde till en strid i Sveriges Riksdag. Som
en person uttryckte det. ”Man må ha vilken uppfattning som helst om automobilen, men så mycket är obestridligt, att i vårt
land komma de verka hämmande på körtrafiken” (STR Jubileumstidskrift 70, 1939
– 2009).
• Det första ”körkortet” 1902. Det första
kvinnliga ”körkortet” 1904.
• 1906 första förordningen i Sverige,
1906:90 – krav på förarbevis.
• 1906 första körskolan.
• 1917 byter förarbevis namn till körkort
och det blir krav på att inneha ett sådant
för att få framföra bil.
• 1920 krav på både teoretisk och praktiskt prov.
• 1964 obligatorisk kontrollbesiktning.
• 1975 krav på halkkörning och bilbälte i
framsätet.
• 1982 ersattes läkarintyget med syntest
på trafikskola. Första syntestkursen januari 1982 i Solna (STR Jubileumstidskrift 70
1939 – 2009).
Hur togs körkortet i Sverige 1906?
I den första lagen om förarbevis fanns inga
synkrav utan det handlade om att framföra
sin automobil säkert och att kunna reparera den.
Den snabbaste hastigheten på den tiden var inom tättbebyggt område: 15 km
under dagsljus och 10 km vid mörker eller
dimma. Utanför detta område fick följande hastighet hållas: 25 km under dagsljus
och 10 km vid mörker eller dimma (SFS
1906:90 Utfärdades 21.9 1906).
Hur togs körkortet i Sverige 1923?
Den första körinstruktionsboken kom ut år
1923 och beskrev vad den blivande föraren
ska kunna, hur många lektioner denne ska
gå igenom och vad lektionerna ska innehålla. Besiktningsmannen ska godkänna
eleven på två moment, vilka också beskrivs
i denna bok. Det teoretiska förhöret där
eleven skall kunna redogöra för automobilens konstruktion, skötsel och manövrering, samt den praktiska provkörningen
(Bratt, 1923: 5-8, 48-58).
Enligt Kungl. Maj:ts förordning om motorfordon 15.6 1923 (SFS 1923:281), ska
den sökande uppvisa ett intyg av läkare att
han inte lider av någon sjukdom, syn - eller hörselpåverkan som försämrar den sökandes förmåga att framföra en automobil.
Efter korrektion av synfel ska synen på det
bästa ögat vara minst 0,7 och på det andra
ögat minst 0,3. Hörseln ska vara så bra att
den sökande ska på minst ett öra uppfatta
en medelstark viskning på fyra meters avstånd (SFS 1923:281 § 15).
Vilka var synkraven 1972?
Enligt Medicinalväsendets Författningssamlingen (MF) 1972:93 § 19 står det att
den sökande ska med eller utan glasögon
eller linser klara synskärpan på minst 0,7
på ena ögat och minst 0,3 på det andra ögat.
>
40
VETENSKAP
Är synskärpan mindre än 0,3 eller saknas helt, är det tillåtet att köra bil om synskärpan i det andra ögat är minst 0,8 och
synnedsättningen varat minst ett år.
Sökanden för körkort ska genomgå en
läkarundersökning där följande ska kontrolleras:
• Synskärpa och refraktion
• Ögonmuskelförlamningar
• Nattblindhet (MF 1972:93 § 19)
• Synfälts defekter (kontrolleras enligt
Donders direkta konfrontations metod (MF
1972:77 § 4))
• Progressiv ögonsjukdom (MF 1972:93
§ 19).
Vilka var synkraven 1975?
Enligt MF 1975:81, 5 Syn, gäller samma
synkrav som det står i MF 1972: 93 § 19
med tillägg att om dessa krav inte kan uppfyllas ska den binokulära synskärpan med
korrektion vara minst 0,7. Dock kan synskärpan hos en van bilförare vara binokulärt 0,5, med eller utan korrektion.
Följande krav ska uppfyllas:
• Synfältet binokulärt ska motsvara
minst ett normalt ögas synfält
• Inga dubbelbilder får förekomma inom
30° i blick rakt fram
Synfältstestet sker enligt Donders. Visar
det på synfältsdefekter ska perimetri användas.
Ögonrörligheten och mörkerseendet ska
testas. Ett färgseendetest är inte nödvändigt om inte något tyder på att färgseendet
är nedsatt (MF 1975:81, 5 Syn).
Vilka var synkraven 1981?
Den binokulära synskärpan 0,5 dök upp i
lagtexterna 1981 och utvecklades sedan
1984. I SOSFS 1981:118 ändring av ”Socialstyrelsens kungörelse om ändring i cirkuläret (MF 1975:81) står följande:
• Binokulärt ska synskärpan vara 0,5 för
att få B-behörighet. Monokulärt ska synskärpan på det bästa ögat vara minst 0,7
och på det sämre ögat minst 0,3.
• Är synskärpan mindre än 0,3 eller helt
saknas ska det andra ögat ha synskärpan
minst 0,8. Synnedsättning på det första
ögat ska ha varat i minst sex månader.
• Synprov kan utföras av läkare eller trafikskola. Följande ska uppnås:
a) Binokulär synskärpa minst 0,5
b) Synfälts mäts mha Donders metod eller med maskin. Synfältet ska vara 85°
c) Inga färgdefekter
Uppnås inte värdena på trafikskolan ska
de hänvisas till läkare för fortsatt undersökning eller till optiker för att bedöma
synskärpan (SOSFS 1981:118).
Vilka var synkraven 1985?
SOSFS 1984:31 Tillämpad 1 januari 1985
• Synkrav binokulärt 0,5. Vid enögdhet
ska det andra ögat uppnå minst 0,5. Ser det
sämre ögat 0,3 eller mindre ska detta varat
minst sex månader.
• Det binokulära synfältet skall motsvara
minst ett normalt ögas synfält.
• Defekt färgseende utgör inget hinder.
• Avsaknad av mörkerseende utgör hinder.
• Dubbelseende får inte finnas i någon
blickriktning upp till 30° rakt framifrån.
• Optiker får testa färgseendet (SOSFS
1984:31).
Vilka är synkraven idag?
Enligt Vägverkets Författningssamling
(VVFS) 2008:158, 2 Kap, Synfunktioner,
Innehav i Grupp 1 står det följande:
§ 1 Binokulärt ska synskärpan vara
minst 0,5, med eller utan korrektion.
§ 2 Saknas synen på ena ögat ska synskärpan i det andra ögat vara minst 0,6,
med eller utan korrektion.
§ 3 Är synskärpan mindre än 0,3 på ena
ögat och detta skett plötsligt, ska denna
person vänta i minst sex månader innan
denne får framföra en bil igen.
§ 4 Vid nystagmus ska synskärpan följa §
1 och § 2 vid 30° blickriktningar rakt framifrån.
§ 5 Det binokulära synfältet ska minst
motsvara ett normalt ögas synfält. Synfältsdefekter tillåts om dessa ligger perifert
(utanför 30°) och är begränsade i djup och
storlek.
§ 6 Dubbelseende i någon blickriktning
inom 30° rakt fram utgör hinder för körkortstagaren.
Kan dubbelseendet hävas genom att ett
öga ockluderas så gäller inte första stycket.
Ocklusionen måste dock varat i minst sex
månader all vaken tid.
Stör inte dubbelseendet körningen kan
föraren få framföra sitt fordon efter en anpassningsperiod på sex månader.
§ 7 Nedsatt syn vid svag belysning så
som nattblindhet utgör hinder för innehavaren (VVFS 2008:158, § 1-7).
”Årlig Synbesiktning” – Ett samarbete
mellan NTF och Synoptik
Synoptik har tillsammans med trafiksäkerhetsföreningen NTF hösten 2009 erbjudit totalt 3490 personer under två dagar en gratis synundersökning i Synoptiks
samtliga 103 butiker i Sverige. Det är första
gången NTF samarbetar med optiker för
att kontrollera synen på bilförare. Denna
aktivitet gick under namnet ”Årlig Synbesiktning”.
Undersökningen visade att 1757 av de totalt 3490 personerna som deltog inte hade
de optiska hjälpmedel som de behövde. Det
visade sig även att det var 64 % som tyckte det var svårast att se bra i mörker eller skymning, medan det var lättare i regn,
snö och i solsken. Av dem som tyckte att de
såg dåligt tyckte 40 % att det var svårt att
läsa trafikskyltar. Studien visade även att
av deltagarna hade 71 % inte varit hos en
optiker under de senaste två åren och 33
% inte varit hos optikern på över fyra år. Av
de personer som tyckte sig se sämre hade
60 % upplevt detta i ett - två år (Optik nr 11,
2009).
Syfte
Syftet är att få en inblick i hur säkert en förare framför sin bil med det lagstadgade
synkravet på visus 0,5 binokulärt.
Studien har som mål att besvara följande
frågor:
• Finns det indikationer på att synkravet
för B-behörighet borde höjas?
• Finns det indikationer på att det borde
införas fler synkontroller efter att körkortet
har utfärdats?
Material och metod
Kriterier för synundersökning
Synundersökningen skulle efterlikna verklighetens undersökningsrum. Därför valdes rum med projektor och spegelgång vid
Optikerutbildningens lokaler på St Eriks
sjukhus.
Följande moment ingick:
Optik 9 2010
41
• Synundersökning – styrkor, visus och
neddimning i provbåge till visus 0,5.
• Biomikroskopering – kontroll för fortsatt kontaktlinstillpassning.
• Kontaktlinstillpassning – för att uppnå visus 0,5 (körkortskravet). Innan linsen
godkändes för att precis uppfylla körkortskravet skulle försökspersonerna ha burit linserna minst femton minuter för att
linserna skulle ”sätta sig”. Linsen som
användes var 1 Day Acuvue TrueEye från
Johnson&Johnson, vilket är en endagslins
som valdes för att försökspersonerna skulle påverkas så lite som möjligt av linsen
under bilkörningen.
Kriterier på försöksperson
Följande krav skulle uppnås:
• Haft körkort i minst åtta år och med en
körfrekvens av minst ett gång/vecka.
• Korrigerad eller fri visus på minst 1,0
för att utesluta allvarliga ögonsjukdomar.
• Inga sjukdomar eller mediciner som
påverkar syn eller bilkörning.
Krav på bilarna
Följande krav skulle uppnås:
• Standardbil som genomgått godkänd
kontrollbesiktning.
• Vindrutan fick inte vara trasig på ett sådant sätt att det störde förarens syn.
• Försökspersonerna skulle köra samma
fordon vid båda övningarna.
Bilarna som användes var två stycken
Volkswagen Golf manuellt växlade bilar (se
Figur 1). Dessa bilar är privatägda.
Övningar
Försökspersonerna utförde körövning 1
med normal synskärpa. De fick under resans gång svara på en del frågor och utföra
olika uppgifter som bedömdes av bisittaren.
Därefter fick försökspersonerna gå in i
en lokal, som under dagen användes som
samlingsplats. De fick där hjälp med att
sätta i sina linser som tog ned synskärpan
till 0,5 binokulärt. De skulle också fylla i
enkät 1. Kontaktlinserna satt i minst femton minuter innan körövning 2 (se Appendix
3) genomfördes. Försökspersonerna körde
samma bil och hade samma bisittare som i
körövning 1. Därefter gick de åter in i lokaOptik 9 2010
Figur 1: Övningsbil 2
len för uttagning av linserna och ifyllande
av enkät 2 (se Appendix 7).
Körövningarna utfördes på Campus Roslagens område i Norrtälje. De två banorna
var likvärdiga i tid och svårighetsgrad. Avståndet till alla skyltar och korsningar hade
tidigare stegats upp från den punkten där
författarna såg skyltarna. Båda författarna hade synskärpa 1,0 eller bättre. Dessa
punkter var referenspunkter för övningarna. Bisittarna mätte den tid det tog för
försökspersonerna att utföra de olika momenten, jämfört med referenspunkterna.
Övning 1 innehöll elva moment och övning
2 innehöll tolv moment. En reaktionstid på
två sekunder infördes på varje moment för
att eliminera felkällor så som sen reaktion, missuppfattningar, samt det faktum
att visa moment hade skyltar på båda sidor
av vägen.
Körövningarna hölls söndagen den 28/32010, där femton försökspersoner deltog,
och måndagen den 5/5-2010, då en person
deltog. Under dessa dagar användes lokalerna på ”Svenskt Centrum för optometri”
som bas för övningarna.
Övrigt
Försökspersonerna fick i samband med att
synundersökningarna utfördes information
om studien. De fick även svara på hur länge
de har haft körkort samt erhöll information
om att de när som helst kunde avbryta sitt
deltagande (se Appendix 1).
Försökspersonen hade en bisittare som
förde protokoll under övningarnas gång.
Dessa bisittare var författarna själva. Protokollet bestod av en i förväg utformad mall
där anteckningar gjordes om hur de olika
momenten utfördes (se Appendix 4 och 5).
Bisittarna tog tid för att se till att en viss
hastighet hölls genom båda övningarna för
att minimera felkällor så som att försökspersonerna körde lugnare i övning 2. Bisittarna tog även tid när försökspersonerna
upptäckte de olika skyltarna. Tidtagaruren
var fastsatta på en skrivplatta där bisittarna
förde anteckningar hur försökspersonerna
klarade de olika övningarna. Varje bil utrustades med en GPS-navigator så att den
exakta hastigheten skulle kunna dokumenteras samt en videokamera för att dokumentera övningarnas förfarande.
Vägmärken (rekommenderad hastighet,
gatunamnsskyltar, husnummer, informationstavlor) fanns på Campus Roslagen och
dessa användes under de olika övningarna.
Vita elrörpinnar användes till slalombanan.
Körövning, Protokoll, Enkäter
Försökspersonerna fick i de två enkäterna värdera svårighetsgraden vid varje
övning på en 6-gradig skala, 1=mkt lätt till
6=mkt svårt. Svarsalternativt JA eller NEJ
fanns även på några frågor. Svaren jämfördes och skillnaden bearbetades statistiskt.
>
42
VETENSKAP
Statistik
De statistiska beräkningarna utfördes med
hjälp av GraphPad Instat 3,06 och slutsatser drogs av de tabeller som sammanställts utifrån de olika resultaten (tider och
enkätsvar). Statistiken som användes var
Compared means, Raw data, Performed
paired test, no Gaussian distribution, Twotail P value, om inget annat anges. Signifikansnivån sattes till p=0,05.
Resultat
Totalt var det sexton av sjutton försökspersoner som utförde båda körövningarna,
lämnade in två enkäter/person och ett ifyllt
informationspapper. En försöksperson fick
förhinder och kunde inte medverka. Det var
femton personer som körde med kontaktlinser som tog ned deras synskärpa till 0,5
och en person som körde med färdigköpta
glasögon. Synskärpan var dock fortfarande
0,5 binokulärt. Ingen hänsyn har tagits till
kön, ålder m.m. då urvalet var för litet.
Protokoll
För att kunna göra en bra jämförelse mellan sluttiderna för respektive övning har
samtliga tider räknats om till sekunder.
Vid jämförelse mellan övning 1 och övning 2 var tiden det tog att genomföra övning 2 signifikant längre än för övning 1
(p<0,0001), se tabell 1 nedan. Medelvärde
för övning 1 var 465 ± 58,7 sekunder. Medelvärde för övning 2 var 539 ± 74,2 sekunder (se Tabell 1).
Övning1 (s) Övning2 (s)
Diff (s)
Diff %
371
498
570
390
495
540
496
435
414
497
448
502
512
399
476
396
68
7
31
119
89
187
54
61
96
93
122
60
85
45
13
56
18,33%
1,41%
5,44%
30,51%
17,98%
34,63%
10,89%
14,02%
23,19%
18,71%
27,23%
11,95%
16,60%
11,28%
2,73%
14,14%
439
505
601
509
584
727
550
496
510
590
570
562
597
444
489
452
Tabell 1: Sluttider övning 1, övning 2 samt differensen.
Efter att felmarginalen på två sekunder
hade dragits bort missade försökspersonerna i övning 1 totalt 20 % av referenspunkterna. I övning 2 missade försökspersonerna totalt 77 % av referenspunkterna.
Skillnaden i antalet missade referenspunketer var signifikant större i övning 2 än i
övning 1 (p<0.0001).
Enkät
I enkäterna skulle försökspersonerna uppskatta svårighetsgraden på respektive moment i de två övningarna. Jämförelsen mellan övningarna gav följande resultat:
• 1A: De gröna skyltarna: Försökspersonerna tyckte det var signifikant svårare
att se de gröna skyltarna i övning 2 jämfört
med övning 1 (p=0,0002).
• 1B: Svartvita gatunamnsskyltar: Försökspersonerna tyckte det var signifikant
svårare att se de svartvita gatunamnsskyltarna i övning 2 jämfört med övning 1
(p=0,0001), (se Figur 2).
• 1C: Busshållplatsskyltarna: Försökspersonerna tyckte det var signifikant svårare att se de bushållplatsskyltarna i övning 2 jämfört med övning 1 (p=<0,0001),
(se Figur 3).
• 1D: Blå P-skylt: Försökspersonerna
tyckte det var signifikant svårare att se de
blåa P-skyltarna i övning 2 jämfört med övning 1 (p=0,0015), (se Figur 2).
Figur 2: Gatunamnsskylt
Övningarna visade på följande resultat:
• Helheten mellan körövningarna: Detta
moment jämfördes och det var signifikant
svårare i övning 2 jämfört med övning 1
(p=0,0122), (fjorton svar jämfördes pga att
två personer inte svarade på övning 2).
• Slalombanorna mellan körövningarna:
Detta moment jämfördes mellan övningarna och gav inte en signifikant skillnad
(p=0,1289).
• Backa och vända: Detta moment jämfördes mellan övningarna men skillnaden
blev inte signifikant (p=0,0781), (femton
svar jämfördes pga att en person inte svarade på övning 1).
Sammanställningen av de subjektiva frågorna, ställda till de sexton försökspersonerna:
I enkät 2 fråga 2
”Hur svårt tyckte du att slalombanan var
att köra” svarade fem stycken att det var
suddigt men det var inga problem. De resterande elva stycken valde att inte bevara
frågan.
I enkät 2 fråga 3
”Hur svårt var det att backa och vända på de olika parkeringarna?” svarade
fem stycken att det inte var några problem
medan elva stycken valde att inte besvara
frågan.
I enkät 2 fråga 4
”Vad tyckte du var svårast/lättast att utföra i övning 2 jämfört med övning 1?” svarade fjorton stycken att de tyckte skyltarna
var svårast att se medan två stycken valde
att inte besvara frågan. Av dessa personer
svarade en person att det svåraste var att
se gångtrafikanterna. Några av dessa personer svarade även vad de tyckte var lät�tast. Slalombanan och att parkera tyckte
en person var lättast. Slalombanan och att
vända tyckte en person var lättast. Backa
och vända tyckte en person var lättast.
I enkät 2 fråga 5
”Vad var din uppfattning om kontaktlinsernas komfort, tårar/torrhetskänsla?
Påverkade de din körning?” svarade tio
stycken att de inte stördes alls av linserna
medan fem stycken valde att inte besvara frågan. En person hade glasögon på sig
och kunde därför inte besvara frågan.
I enkät 2 fråga 7
”Tycker du att du är en trafiksäker bilförare med kontaktlinserna på?” svarade en
ja och fjorton stycken nej och en svarade
blankt av de totalt sexton deltagarna. Totalt
tyckte 93 % av deltagarna att de inte var en
trafiksäker bilförare med synskärpa 0,5.
Optik 9 2010
43
Figur 3: Busshållplatsskylt
Diskussion
Syftet är att få en inblick i hur säkert en förare framför sin bil med det lagstadgade
synkravet på visus 0,5 binokulärt. Studien
gjordes på sexton försökspersoner som
hade haft körkort i minst åtta år med en
körfrekvens av minst en gång/vecka under dessa år. Dessa sexton personer valdes
med tanke på att få så stor skillnad mellan
försökspersonerna så de kan jämföras med
Sveriges alla olika personbilsförare. Dock
är antalet för få för att få fram någon skillnad mellan körskicklighet och ålder samt
körskicklighet mellan män och kvinnor.
Resultatet visade att alla försökspersoner tog längre tid på sig, i genomsnitt
ungefär 74 sekunder, att utföra övning 2
jämfört med övning 1. Alla försökspersoner hade svårare att läsa skyltar i övning
2 jämfört med övning 1. Väldigt mycket tid
och koncentration gick åt till att försöka
tyda skyltarna och många var tvungna att
komma väldigt nära skyltarna för att uppfatta dem. Detta innebar att försökspersonerna var tvungna att stanna i korsningarna, backa och köra runt i korsningarna
för att kunna läsa exempelvis gatunamnsskyltarna. Detta går bra att göra när ingen
övrig trafik finns, men är inte ett trafiksäkert körbeteende. Försökspersonerna riktade all sin uppmärksamhet till att försöka
ta reda på var de skulle svänga och missade vad som hände runt omkring dem.
Frågan som automatiskt uppstår av detta
resonemang är: ”Kan verkligen en femton
minuters lång invänjningstid för att se 0,5
jämföras med en exempelvis femton års
lång kataraktutveckling som leder till visus
0,5?”. Visst, det kan vara en skillnad. Efter
femton år hittar förarna troligen andra signaler att lita på i trafiken. Troligen använOptik 9 2010
der de sitt perifera seende mer och förlitar sig mycket på rörelse. Dock ser förarna
fortfarande 0,5 och de måste fortfarande
komma lika nära skyltarna för att se dem.
Förarna har inte bättre syn bara för att de
har sett 0,5 en längre tid. Detta innebär
att de då måste stanna i korsningar för att
läsa skyltarna. På kända platser läser förarna dock inte skyltar lika frekvent som på
ett okänt område. De vet t.ex. att sin lokala
matbutik finns till vänster och att hem är
rakt fram och därefter till höger. Med detta
val av ”körstil” kan det tänkas att de kör
med jämn fart och håller hastigheten men
när de kommer till ett okänt område kan
det uppstå problem.
Varför tycker författarna då att synkravet
0,5 för B-behörighet är lågt? Detta beror
på flera faktorer. Dels därför att den syntavla som de flesta optiker använder sig av
är logaritmisk. Detta innebär att det är ett
större steg mellan gränsen 0,5 och 0,6 än
det är mellan 1,0 och 1,1 på skalan. Detta
leder exempelvis till att om tavlan sitter på
fel avstånd är det lättare att det blir fel i de
lägre regionerna. Körkortsgränsen ligger
på 0,5 binokulärt vilket innebär att personen ifråga ofta har en lägre synskärpa monokulärt. Exempelvis går gränsen för att
klassas som synsvag vid synskärpan 0,3.
Synskärpan 0,5 uppmäts hos optikern under de bästa förhållanden med hög kontrast, svarta bokstäver på vit bakgrund. Vad
händer då med synen när bilen framförs
i skymning eller mörker? Troligen ser förarna inte längre 0,5 binokulärt. Dessutom
kan optiker i de flesta sammanhang korrigera upp synskärpan med hjälp av glasögon eller kontaktlinser. Dock väljer många
att inte göra detta på grund av att de exempelvis inte hittar en passande glasögonbåge, är ovan att använda glasögon och kontaktlinser, inte har råd eller helt enkelt inte
förstår hur dåligt de faktiskt ser.
En av författarna gjorde en synundersökning där patienten inte uppfyllde visuskravet. När författaren påtalade detta för patienten blev svaret: ”Ja ja, jag skall fundera
på det” varpå patienten körde hem i sin bil.
Vid en annan synundersökning för körkort
uppmätte samma författare 0,4+ binokulärt
på en patient. Författaren påtalade då att
det var för lite för att kunna köra bil säkert
och dessutom är det olagligt. Med glasögon eller linser kunde patienten dock få
fullgod syn. Författaren fick då kommentaren: ”Äh, jag kan inte ha glasögon. Kan du
inte vara schyst då”. Detta var två exempel
från verkligheten, men självklart bemöts
optiker inte alltid på detta sätt.
Vad ska då göras åt detta dilemma? Ska
visuskravet höjas för B-behörighet? Det
kan uppfattas som en självklarhet att kravet ska höjas till exempelvis 0,7 och alla
bilisters synförmåga då drastiskt höjdes.
Dock utesluter denna gräns många som
har körkort idag och precis klarar körkortsgränsen. Det kan vara personer som är beroende av sitt körkort för att kunna ta sig
till arbetet eller exempelvis till sin sommarstuga. Ska körkortet tas ifrån dem och
tvinga gamla 80-åriga Per-Åke, vars fru
inte har körkort, att sälja sin sommarstuga
därför att de inte kan komma dit utan bil?
Kan det istället vara en idé att låta de som
ligger mellan synskärpan 0,5 och 0,6 gå
och kontrollera sig regelbundet hos en optiker? Det kanske kan vara aktuellt med en
synundersökning vartannat år för att se till
att föraren uppfyller körkortsgränsen 0,5?
Eller kan Per-Åkes körkort ha begränsningar så som att han endast får framföra
sin bil i fullt dagsljus?
I dagens Sverige är reglerna sådana att
tas B-körkort vid arton års ålder, kontrolleras inte synen igen om inte körkortet måste
tas om. Detta innebär att synen inte kontrolleras när exempelvis åldersrelaterade
ögonsjukdomar inträffar, så som katarakt,
AMD och glaukom. Just dessa ögonsjukdomar sänker synfunktionen väsentligt. De
flesta människor söker sig trots allt till en
optiker eller ögonläkare när de upptäcker
att synen börjar försämras. Det kan dock
vara så att synskärpa redan ligger under
0,5 och att det varit så i många år. Förarna är faktiskt inte bara en trafikfara för sig
själva, utan också för sin omgivning. Därför är det underligt att det inte finns mer
forskning på området. Författarna har t.ex.
inte hittat någon forskning på hur många
bilolyckor i Sverige som beror på försämrad/dålig syn.
I Finland måste förarna klara synskärpan 0,5 binokulärt. Detta kontrolleras när de ansöker om körkortstill-
>
44
VETENSKAP
ståndet, när de fyllt 45 år och när de fyllt
70 år. I Danmark måste förarna själva se
till att de uppfyller synkraven för B-behörighet, 0,5 binokulärt. Detta gäller förutom
när de ansöker om körkortstillstånd även
när föraren fyller 70, 74, 76 och 80 år och
därefter årligen. Författarna anser att regelbundna synkontroller av alla förare är
en bra idé. Det är inte bara de äldre som
drabbas av synförändringar utan även yngre förares synförmågor förändras. Inte bara
i form av förändrad synskärpa utan även av
ögonsjukdomar, systemsjukdomar, trauma
m.m.
Felkällor
När studien var slutförd uppdagades det en
del felkällor. På fråga 1A i båda enkäterna hade frågan ställts felaktigt. Alla utom
en person svarade på frågan med syfte att
uppmärksamma de gröna informationsskyltarna. Den här personen svarade i enkät 2 hur bra denne såg de gröna husnummerskyltarna. Författarna menade de
gröna informationsskyltarna eftersom de
var mycket svårare att se jämfört med de
gröna husnummerskyltarna.
Det var tänkt att sjutton försökspersoner skulle delta, men en person fick förhinder på den första kördagen och kunde inte
delta.
Ibland var det svårt att mäta den exakta
tiden för de olika momenten i övningarna.
Försökspersonerna körde i olika hastigheter. En del glömde att tala om när de såg
skyltarna vilket ledde till att författarna inte
kunde använda det värdet som uppmättes.
Försöksperson nummer två hade inte
kört manuellt växlad bil på 20 år. Detta ledde till att den första körövningen gick lite
ryckigt och långsamt. I körövning 2 gick
det smidigare, därav den lilla tidsskillnaden mellan övningarna. Författarna skulle
ha upplyst försökspersonerna om att det i
denna undersökning skulle användas manuellt växlade bilar. Detta skulle ha givit
försökspersonerna tillfälle att hinna ”träna” innan testet utfördes.
I en del korsningar fanns det många
skyltar på flera olika stolpar. Detta ledde
till att om försökspersonerna ”letade” efter
gatunamnen på fel stolpe, tog det längre
tid än för de försökspersoner som ”letade”
på rätt stolpe från början. Detta beror på
slumpen och det var därför en reaktionstid
på två sekunder lades till på de olika momenten. Dock återspeglar detta sökande
efter rätt gatunamn verkligheten.
Författarna hade väntat sig större skillnad i Slalombanan mellan övning 1 och 2.
Detta borde ha varit större avstånd mellan
elrörspinnarna så att försökspersonerna
hade kunnat hålla en viss hastighet mellan dem. Så som det var nu kom pinnarna
på för nära avstånd vilket gjorde att pinnarna sågs tydligt. Övningen var tänkt att
testa försökspersonernas kontrastseende.
Ser förarna de ljusa pinnarna och väjer för
dem? Likaså tyckte inte försökspersonerna
att det var svårt att backa och vända eftersom detta skedde på korta avstånd. Neddimningen hjälpte försökspersonerna att
se bra på nära håll och dessutom stod hus
och bilar runt omkring föraren stilla.
Test kontra verklighet?
En ambition i denna studie har varit att försöka efterlikna verkliga förhållanden, både
i synundersökningsrummet och i trafiksituationen. Samtidigt har vi tänkt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vi har försökt renodla själva övningarna på ett sådant sätt att
det enda som kan påverka utfallet är själva
synskärpan. Försökspersonerna skulle få
en så optimal trafiksituation som möjligt.
Därför vill vi framhålla följande punkter:
• Hastigheten under övningarna var relativt
låg, ca 30 – 40 km/h.
• Det var minimal trafik och en lugn miljö.
• Det var fullt dagsljus utan bländande sol.
• Det fanns alltid en bisittare som hade
kontroll på övrig trafik.
• Två av försökspersonerna hade tidigare
befunnit sig på området. För de övriga fjorton stycken var detta en främmande miljö.
Ovanstående punkter är visserligen fullt
möjliga och troligen ganska vanliga situationer ute i verkligheten. Men hur ofta sammanfaller de? Hur ofta händer det att en
förare kör i en främmande stad utan annan
trafik som gör att han själv kan välja hastighet han ska hålla. Samtidigt som det är
fullt dagsljus utan bländande sol och att förarna har en person med i bilen som kontrollerar den övriga trafiken.
Sammanfattningsvis
Den här studien är en förstudie och har
inte tillräcklig grund för att ändra lagstiftningen för B-behörigheten. Dock anser författarna att en höjning av synkravet är att
rekommendera. För att finna en rimlig syngräns för B-behörighet behöver uppföljande studier göras. Exempelvis kan en utvärdering av den gamla syngränsen 0,7 göras,
som var standard under 60 års tid. Gränsen
var då monokulär.
I en uppföljande studie skulle författarna
rekommendera att fler försökspersoner ingick samt att även då använda kontaktlinser för att sänka synskärpan. De uppföljande studierna bör utvärdera skillnad med
synskärpan 0,5 jämfört med 0,7 för att ta
reda på vilken syngräns som är rimlig för
B-behörighet. En annan intressant vinkling vore att se hur syn och kontrast påverkas av mörker och skymning. Upptäcker en
person med synskärpan 0,7 en älg eller en
mörkklädd gångtrafikant tidigare jämfört
med en person som har synskärpan 0,5?
En annan studie som vore intressant att
genomföra är hur mycket sämre kör försökspersonerna i skymning jämfört med
dagsljus? Det vore även intressant att jämföra uppfattningsförmågan på exempelvis
skyltar och gångtrafikanter i landsvägshastigheter t.ex. 70 km/h mellan personer som
ser 0,5 jämfört med personer som ser 1,0
eller bättre.
Tack
Författarna vill tacka Annie Eriksson på
Svenskt Centrum för Optometri för lånet av
deras lokal när undersökning genomfördes
på Campus Roslagen i Norrtälje. En bra lokal för att kunna hantera kontaktlinserna
på ett säkert sätt samt upprätthålla en god
hygien. Där fanns det också tillfälle att låta
försökspersonerna fylla i enkäterna. Denna
undersökning skulle inte gått att genomföra så smidigt om lokalen inte funnits tillhanda (se Figur 4).
Författarna vill också tacka Britt Wahlberg för att undersökningen fick genomföras på Campus Roslagens område. Detta
är en säker miljö att framföra ett fordon i
med många olika skyltar och vägar att välja
bland vilket gjorde området idealiskt för
denna studie.
Optik 9 2010
45
Referenser
Litteratur
• Bratt, Erland. Ingenjör (besiktningsman för
automobiler). 1923. Hur man lär sig att köra
automobil, och vilka äro fodringarna för erhållandet av körkort. Albert Bonniers förlag.
Stockholm. s 5-8, 45-58.
• Jaresand, Micke. 2009. Optik, ett magasin från optikerbranschen nr 11 2009. Extra
Tryck, Hässleholm. s 24.
• Körkortsboken. Handbok för körkortselever.1937. Tryckeri A och B Eskilstuna. s 5, 6,
8, 13, 18-19.
• STR Jubileumstidskrift 70 1939 – 2009.
Lagtexter
• Kungl. Maj:ts nådiga förordning om automobiltrafik”, (SFS 1906:90) utfärdades 21.9
1906 och trädde i kraft 1.1.1907. §9 och 12.
•”Kungl. Maj:ts förordning om motorfordon
15.6 1923” (SFS 1923:281) trädde i kraft 1.1
1924, § 15.
• Medicinalväsendets Författningssamling
(MF) i Sverige ÅR 1972, § 4, 19. Utgiven av Socialstyrelsen.
• Medicinalväsendets Författningssamling
(MF) 1975:81. Den 19/8 1975. Socialstyrelsens
cirkulär om medicinska krav för innehav av
körkort m.m. Utgiven av Socialstyrelsen.
• SOSFS 1981:118 ändring av ”Socialstyrelsens kungörelse om ändring i cirkuläret (MF
1975:81) om medicinska krav för innehav av
körkort m.m. ikraftträdande 1 jan 1981.
• SOSFS 1984:31 Tillämpad 1 jan 1985.
Väänänen, Kim. Helsingfors. Rörliga polisen i Finland sammanfattar följande (9 §
(5.1.1996/2)) och (73 § (20.2.2004/113)). Svar
på email den 5/2-2010.
• Vägverkets Författningssamling (VVFS)
2008:158, 2 Kap, Synfunktioner, Innehav i
Grupp 1, § 1-7. Utgiven av Socialstyrelsen.
Internet
• Edmund, Carsten. 2008-11-02. http://www.
netdoktor.dk/ojne/synskrav_til_koerekort.
htm. Besökt 2010-01-30.
• Finska Polisens hemsida. 2010. http://www.
poliisi.fi/poliisi/home.nsf/pages/AEEEF14545
E4F172C2256C15002FC443?opendocument.
Besökt 2010-01-26.
• Forskrift om Førerkort m m. Vedlegg 1 –
Helsekrav. §2. Uppdaterat 2010-01-25. http://
www.lovdata.no/for/sf/sd/td-20040119-0298015.html. Besökt 2010-01-26.
• Körkorts Portalen. http://www.korkortsportalen.se/jag-ska-ta-korkort/personbil/. Ett
samarbete mellan
• Transportstyrelsen och Vägverket. Besökt
2010-01-22.
• Oresund direkt. Danmark. http://www.
oresunddirekt.se/Trafik/Korkort/Att.aspx. Besökt 2010-01-30. (www.oresunddirekt.com).
• Statens vegvesen. Uppdaterat 2009-09-03.
http://www.vegvesen.no/Forerkort/Foreropplaering/Forerproven. Besökt 2010-01-26.
• Vägverkets Skadestatistik ”Historisk utveckling från 1950”. http://www.vv.se/Trafiken/Skadeolycksdata/Skadeolycksstatistik/
Nationellstatistik/Arsdatafran1950/ Besökt
2010-04-14.
• Västerbottens läns lanstings hemsida. 2007. https://www.vll.se/default.
aspx?id=20698&refid=25499. Besökt 201001-22.
Upptäck Aldata SIR OPTIK
Vi har många års erfarenhet av att leverera
butiksdatalösningar som stödjer basprocesserna från
kassa och back-office till huvudkontor. Vår optikversion
är framtagen i nära samarbete med optiker och används
idag av flera optiker. Med hjälp av Aldata SIR Optik kan du:
Kombinera optikspecifika funktioner med kund- och
produktdata i en och samma butikslösning
Ha tillgång till full back-office funktionalitet direkt
från kassan
Enkelt hantera komplexa processer och leverera hög
kundservice i butik
Hantera kundens synundersökning, köp- och
recepthistorik
Rikta dina marknadskampanjer baserat på kunders
köpvanor
Alltid ha full översikt och möjlighet till flexibel
verksamhetsstyrning
För mer information kontakta Aldata:
Mail: [email protected]
Telefon: 08-503 00700
www.aldata-solution.se
Söker du efter en lösning för att driva din
Butik eller Kedja framåt?
46
VETENSKAP
Nystagmus och läsning
– förslag till synpedagogiska metoder vid ofrivilliga ögonrörelser
av synpedagog Krister Inde foto wilhelm jaresand
1.
De flesta som har nystagmus eller ofrivilliga ögonrörelser har det sedan födelsen.
I den systematiska synträningen har ”nystagmus” länge ingått som en av de grupper som tränats att använda sina synrester till en bättre synförmåga eller snarare
förmåga att se. (Bäckman-Inde: Synträning
med optik, Liber-Hermods 1975, Inde: Synträning, Indenova, 2005) Men det finns inte
särskilt många konkreta sammanställningar av de kliniska erfarenheter som genom
åren hämtats in i arbetet med barn och
vuxna med nedsatt syn av ögonläkare, optiker, ortoptister och synpedagoger.
Av de barn som ingick i SE MER-projektet i Lund (Metodbok - Synträning för barn
med nedsatt syn, Certec, LTH, 2005) hade
14 av 17 barn nystagmus av varierande typ.
Den kunde vara vertikal, horisontell, rotatorisk och i vissa fall kombinerade med vågformiga rörelser (undulerande nystagmus).
På olika sätt stimulerades dessa barn att
använda sin syn och samtidigt utveckla sin
synlust, sina synstrategier, sin syntillit, sitt
synminne med flera synfunktionen..
Man kan med fog säga, att nystagmus är
ett outforskat område, där ett antal tekniker som inte är särskilt beprövade föreslås
i det kliniska arbetet med barn. Många av
dessa metoder skulle - om det var möjligt behöva verifieras i tester på ett vetenskapligt plan. Men i brist på beprövade och evidensbaserade studier, kan ju kliniska fynd
vara skott i mörkret som ibland träffar rätt.
Se presentationen nedan som ett antal alternativa möjligheter att pröva och dra nytta av eller förkasta. Det är därför jag nu här
försökt sammanställa de tankar som florerar och som i snart fyrtio år använts för
att få barn så tidigt som möjligt och vuxna
i möjligaste mån att kunna se mer under
längre tid trots sin nystagmus.
Andra metoder som diskuterats är ”audiobio-feedback” och kanske det är en
metod som hjälper någon. Men i det här
sammanhanget handlar det inte om att begränsa nystagmusen utan att kontrollera
den och kompensera för den nystagmus
som faktiskt är där. Dessutom har min inställning alltid varit att man måste försöka
finna eller utveckla något nytt eller hoppingivande för att ”se hur det går”. Forskningens primära mål är ju att få fram ny
kunskap, och för att få fram den krävs att
man provar, försöker och utvecklar idéer
och metoder. Gör man det i ett multiprofessionellt team kan resultatet också bli bättre
än om man gör det var och en för sig. Delad kunskap kan ge fördubblad nytta. (Människonära design, Certec, Lund, 2005 Jönsson, B, Inde K med flera).
I en presentation jag använt många
gånger nationellt och internationellt har
följande principer eller idéer om hur man
skulle kunna göra listats. De har dock bara
funnits i power-pointpunkter och inte skrivits ner på det här sättet. Jag tar de här
punkterna en och en och presenterar dem i
den här artikeln som sedan förhoppningsvis kan diskuteras bland föräldrar, vuxna
nystagmiker, barn, ögonläkare, lärare, optiker och andra som vill åstadkomma det
som Anne L. Corn beskrev som ”expanding
visual reach”, att utvidga barnens synområde, med och utan optiska hjälpmedel.
Optik 9 2010
47
2.
Det är förvisso så, att om man ser mer så
förstår man också bättre sammanhang, dimensioner, begrepp, föremål, människor
och hur allt hänger ihop. Man ser också
mer av världen på ett större avstånd, och
det är också berikande. Kan man dessutom lägga till ett större mått av uthållighet, så är det ännu mer vunnet. Inom Anne
Corns projekt ”Providing Access to Visual
Environment” och det parallella SE MERprojektet i Lund (2003-2005) använde vi en
filosofi som har stor bäring i det här sammanhanget:
”Elever i skolan ska få väl utprovade
hjälpmedel vid nedsatt syn. Samtidigt ska
de få god och grundlagsskyddad utbildning. Barn som har användbar, funktionell
syn och ännu inte lärt sig använda den ska
få hjälp att göra det på ett meningsfullt sätt
och sedan utveckla synen vidare med de
hjälpmedel de behöver.” Enligt denna filosofi ska det alltså finnas effektiva metoder
för att utveckla sin funktionella syn, inte
sin synfunktion. I konskevens med den här
tanken måste man ju då sätta sig ner och
se vilka möjligheterna är i förhållande till
de begränsningar som finns. En utgångspunkt är förstås att ”det är inte skadligt att
använda ögonen” (Birgitta Bauer i ”Synträning”, kapitel 1, 2005). En annan är att
man måste undvika sådant beteende som
alstrar mer ögondarr eller nystagmus. Här
är principerna som säkert kan adderas av
fler tänkbara möjligheter, men se de här
”reglerna” som rekommendationer som i
enskilda fall fungerar väldigt bra och som i
andra lägen måste anpassas till att individen är på ett annat sätt än regelboken föreskriver. Hitta rätt blickriktning Man kan
inleda diskussionen med ett barn eller en
vuxen patient med att fråga om patienten
vet i vilken blickriktning han/hon kan se
bäst under lång tid. Om det inte spontant
finns en sådan blickriktning, eller om han
vill prova något nytt, då kan man välja åtta
olika riktningar och testa var ”nystagmusen”, eller ögondarrets frekvens, är så låg
som möjligt.
1. Uppåt åt vänster
2. Uppåt i mitten
3. Uppåt åt höger
Optik 9 2010
4. Till vänster
5. Till höger
6. Neråt åt vänster
7. Neråt i mitten
8. Neråt åt höger
För att göra det ännu lättare att ockulärt
kunna bedöma var rörelserna är minst kan
man öka nystagmusen genom att ockludera ett öga. Då förstärks i många fall
frekvensen av nystagmus. Flytta texten
och huvudet - inte ögonen vid läsning När
seende läser så rör man ögonen i korta
snabba rörelser med pauser. Läsningen
äger rum under pauserna eller fixeringarna. Rörelserna mellan fixeringarna kalls
för fixeringsrörelser och radbyten kal�las återgångsrörelser. Fixeringarna utgör
95 % av lästiden , 4 % utgörs av fixeringsrörelseer och den resterande procenten åtgår åt radbytena. Det innebär, att ju färre
fixeringar, desto snabbare läshastighet. En
konsekvens av detta är självklart att det är
meningsfullt att försöka utvidga fixeringsfälten.
3.
Men det är inte meningsfullt för patienter
med nystagmus att försöka kontrollera sina
ögonrörelser. Då ökar ofta nystagmusen,
kanske inte direkt men i nästa alla fall är
det inte meningsfullt att ”läsa med samma
beteende som seende”. Istället ska man utifrån den bästa blickriktningen - röra huvudet i saccadiska ögonrörelser. Huvudrörelserna övertar ögonens fixeringsrörelser.
När man behärskar detta kan man också
parallellt röra papperet med texten i motsatta rörelser. Man rör alltså huvudet från
höger till vänster och papperet med texten
från vänster till höger - och snabbt tillbaka
igen Den här tekniken tar en vecka eller två
att lära sig, men på sikt handlar det om att
vidmakthålla beteendet, särskilt med tanke
på att man vill få en bättre uthållighet.
Ett sätt att åstadkomma dessa nya läsrörelsemönster är att börja läsa på avstånd.
Skriv till exempel korta ord på en whyteboard-tavla och låt patienten läsa dessa genom att röra huvudet i den bästa blickriktningen. Då åstadkommer man förståelse
för hur det sedan kan gå till på nära håll.
När man går över och läser på rätt läsavstånd (beroende på förstoringsbehovet)
så kan man också använda övningar som
överdriver det man behöver träna, fixeringsrörelserna med huvudet. Därefter håller man i texten och lär sig läsa med samtidiga textrörelser.
Undvik ocklusion
Som nämnts under den första punkten, så
är det inte gångbart att sätta för (ockludera) det ena ögat. Då ökar ögondarret betänkligt. Däremot fann vi under SE MERprojektet, att det inte är bättre att använda
binokulära kikare. Det främsta skälet är
säkert att patienter med nystagmus inte
har samsyn. Man tjänar inte på att använda båda ögonen samtidigt, eftersom det
inte är meningsfullt. Därför tyckte alla barnen i projektet att det var bäst att använda
monokulär kikare samtidigt som man inte
ockluderar eller blundar med det andra
ögat. Man håller kikaren i höger hand om
man använder det vänstra samtidigt som
det högra ögat är öppet men bortkopplat.
Den högra handen ”håller för” det högra
ögat och hjälper därmed till att man kan se
med det vänstra.
Det här är observationer som säkert kan
kompletteras med andra iakttagelser hos
enskilda patienter, eftersom alla är unika.
Men om man tar dessa rekommendationer
som allmänna och generella, så kan de tjäna som utgångspunkter och påminnelser i
tillpassnings- och träningsarbetet.
Fotofobi och nystagmus
Något som är mycket viktigt att tänka på,
det är att se vilken ljusmängd man klarar bäst. För att vara helt säker kan man
också se om patienten är känslig för olika
våglängder, till exempel att de ser mest optimalt med enbart ”det goda ljuset” mellan 500 och 800 Nanometer i ljussprektrat.
Genom att använda rätt filter (450, 511, 527,
550) och komplettera det bästa filtret med
rätt polariserande filter kan man försöka
förbättra den funktionella synen till en högre och mycket effektivare nivå.
Förstoring anpassad till behoven
För att se något som är för litet
måste man förstora det. Förstoring-
>
48
VETENSKAP
en åstadkoms ofta genom relativ avståndsförstoring och i vuxen ålder behöver man
ackommodationshjälpmedel för att kunna
se tydligt på det kortare avståndet på grund
av den allmänt förekommande presbyopin.
4.
Men om man är yngre, då kan man ju ackommodera? Ja, det är sant, men ytterligare en klinisk observation är att barn
med nystagmus visserligen kan ackommodera, men att detta över tid leder till
ökad nystagmus efter ackommodationen
ofta är kombinerad med kontrollerade,
nystagmusalstrande ögonrörelser i samband med att försöker konvergera, se på
samma punkt med båda ögonen. Man kan
även se om inte barn med relativt god synskärpa och nystagmus skulle kunna använda ackommodationshjälpmedel för att
få hjälp med att konvergera och därmed
minska tendenser till att ögondarret ökar.
Även om man inte i förstone ser någon
förbättring, måste man kontrollera om det
inte ger bättre uthållighet och – i kombination med den bästa blickriktningen –
högre läshastighet.
I det här sammanhanget gäller inte reglerna för förstoringsbehov. Man brukar ju
allmänt säga, att för vuxna gäller det att
ge förstoring så att man på avstånd får visus på 0,5. En person med visus 0.1 skulle
då behöva 5X förstoring och en person med
0,2 skulle behöva +10 dioptrier i läsglasen
eller 2,5X förstoring. Men för barn gäller
principen om att ge hälften av dessa förstoringsgrader. Om detta gäller för personer
med nystagmus, som behöver hjälp med
ackommodationen, det får man pröva i varje enskilt fall.
Ett öga i taget ger högre uthållighet
En annan teknik som ofta ger goda resultat är att utnyttja det faktum att man nästan aldrig har samsyn som nystagmiker.
Det innebär, att man då kan börja läsa med
det högra ögat och sedan, när man känner
sig trött, byter till det andra ögat. Många
använder den här formen av ”alternerande syn” vilket ger förmågan att läsa fler sidor och under längre tid utan att tröttas för
fort.
Snabba huvudrörelser vid fixering
Man ser ofta att personer med nystagmus
rör huvudet i snabba rörelser när de försöker se något tydligt, fixera eller fokusera
på avstånd eller nära. Det är lätt att tro, att
huvudrörelserna kompenserar för ögonrörelserna, men det är nog en felaktig observation eller slutsats. Det är i förstone inte
möjligt att föra huvudet lika snabbt som
ögonen. (”Snabb som ögat” innebär just
att ögonen är mycket snabbare än många
andra rörelser.) Vid samtidiga ögon- och
huvudrörelseregistreringar finner man heller inget ”samband”. Sanningen är väl snarare att man försöker nå ett slags balans
- genom att röra huvudet får man inte en
fullständig kompensation för ögonrörelserna, men man stabiliserar blicken och
det ”känns bättre” som en patient beskrev
det. Skulle det inte kännas bättre så vore
det inte en så allmän och spridd metod hos
nystagmiker, vilket innebär att man ska ha
full respekt för detta och inte ändra eller
tvinga någon att avstå från den här stabiliserande metoden att ”kontrollera sin syn”
vid fokusering.
Kunde de här synpunkterna och förslagen ge bättre läsförmåga, läsförståelse och
synkomfort vid läsning, så har vi åtminstone åstadkommit just detta. Skulle de här
synpunkterna också kunna vara ett uppslag
till mer och fler studier av den här patientgruppen inom Synrehabilitering så är det
ännu ett plus i utvecklingen av ny och dokumenterad kunskap.
Krister Inde är synpedagog, författare och föreläsare vid Indenova i Karlstad AB
SÄLJES
SLIPMASKIN
ESSILOR KAPPA
Med kant-, poler- och randstenar.
Vissa stenar oanvända.
Är du leg. optiker...
Bli medlem i optikernas
egen yrkes- och fackförening!
Information och ansökan på www.srat.se
Nyttjad endast 4 år, cirka 1 000 glas
per år. Mycket välskött och regelbundet
servad.
Nypris ca 250 000:-. Prisidé 100 000:-.
Ge mig ett bud!
Svensk Optikerförening
– Din yrkes- och fackförening
En del av SRAT
08-442 44 60 | [email protected] | www.srat.se
TORSHÄLLA OPTIK
0227–130 07, 070–895 86 18
[email protected]
Optik 9 2010
49
SÖKES SÄLJES
Vi expanderar i västra Svealand
med etablerade butiker och med
nyetableringar och söker till vårt team
OPTIKER
med kontaktlinsbehörighet &
optikerassistenter
Vi söker er som uppskattar att arbeta under
eget ansvar, är sociala och kreativa.
Hög servicegrad och kundfocus är våra ledord.
Vi arbetar med kvalitetsglas och märkesbågar.
Förmånliga anställningsvillkor
För information och ansökan kontakta:
Elisabeth Geerberg tel. 0506-120 29 eller
[email protected]
Skövde - Örebro - Töreboda - Kil
Aoptik med samarbetspartner söker
8 legitimerad optiker och 6 optikerassistenter
till nyetablering alternativt förvärv i Gävle, Tierp, Östhammar, Sandviken
och Söderhamn. (Rekrytering pågår).
Vi söker sociala, kunniga och ansvarsfulla personer som kan jobba självständigt och under
eget ansvar. Kunden måste alltid sättas i fokus och du behöver kunna fokusera på uppgiften till 100 % för att bli en av oss. Till Dig som uppfyller dessa krav och har rätt motivation erbjuder vi mycket attraktiva lönevillkor kompletterad med en rörlig prestationsbaserad gruppbonus varje månad.
Målsättningen är att bli ett glatt gäng som gör roliga saker tillsammans och framgångsrikt jobbar i en positiv atmosfär mot våra gemensamt uppsatta mål.
En av de viktigaste tillgångarna för oss på A-optik är därför att vi har en öppen och kontinuerlig dialog mellan butikerna för att hjälpa och stötta varandra på bästa möjliga sätt.
Vi arbetar med väl beprövade och mycket framgångsrika leverantörer av kvalitetsglas
och bågar. Toppmodern optisk utrustning är en självklarhet för alla A-optik butiker.
Att ha roligt på jobbet är jätteviktigt och att Du som anställd hos oss ska få chansen att
utvecklas i Ditt yrkesval, vi uppmuntrar alltid vår personal till mer kunskap och utbildning.
Hör av er direkt så pratar vi om lösningar och möjligheter!
Med vänlig hälsning
Johan Olofsson, vd, teknologie doktor
E-mail: [email protected]
Sms: 070-777 53 55
Heltidsoptiker sökes
av innovativ traditionsrik
optiker i Västerås
Vi söker kontaktlinsutbildad legitimerad optiker som söker
helheten inom optik. Du har möjlighet till provrums- och verkstadsarbete men även säljkontakt med kunderna. För dig som
vill utvecklas även utanför provrummets väggar.
[email protected]
tel 021-144445 kontaktperson Gustav Levin
Optikbutik till salu
Belägen i en växande
kommun i sydvästra
Sverige. Ny lokal med
ny inredning sedan
ca 1,5 år tillbaka.
Ensam på orten och
väl inarbetad sedan
snart 40 år.
Intresse lämnas
till kansliet
Ref: sydsverige61
Nästa nummer: tema om GLAS i nr 10 2010.
Annonsförsäljning: CONMEDIA KONSULT AB, Renée Lindén + 46 8 601 25 20
Optik 9 2010
Vi expanderar
och söker
personal till:
NorrköpiNg,
karlstad:
Optiker
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö
• Meriterande är om du har linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker med tillträde dec-jan.
luleå:
Butikschef
Vi söker dig som:
• Har förmågan att motivera och entusiasmera andra
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har dokumenterad ledarerfarenhet
• Vill vara med att utveckla och driva ett vinnande team
Tjänsten är heltid och tillsvidare med tillträde nov-dec.
Optiker
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö
• Meriterande är om du har linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker med tillträde dec-jan.
Optikerassistenter
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Är kommunikativ
• Gillar att arbeta med människor
• Har ambition att vidareutveckla dig
• Är serviceminded, positiv och har social kompetens
Vi söker heltids- och deltidsassistenter med tillträde dec-jan.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se.
För mer information kontakta Per Stommel på 0708-20 19 19.
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
Från bra till bättre! Välkommen till Synsam.
Synsam söker fler optiker med kontaktlinsbehörighet till Gislaved, Kungsbacka, Ludvika, Luleå,
Mariestad och Stenungsund. Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Mjölby, Nacka och Norrtälje.
Vi söker även butikschefer till Stockholm (Fältöversten), Solna och Oskarshamn.
Läs mer på www.synsam.se
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
54
EFTER TEXT
SÖKES SÄLJES
CIBA VISION med huvudkontor i Atlanta, USA är världsledande inom kontaktlinser. Vi marknadsför produkter
såsom DAILIES®, AIR OPTIX™, NIGHT&DAY™ och FreshLook®. CIBA VISION ingår i Novartis-koncernen, som
är ett av världens ledande företag inom läkemedel och hälsoprodukter, med en omsättning 2009 på 44 miljarder
USD. CIBA VISION har nordiskt huvudkontor i Göteborg och omsätter drygt 700 miljoner kronor. För ytterligare
information om CIBA VISION, se vår hemsida: www.cibavision.com.
Specsavers er verdens største privateide optikergruppe og verdens
tredje største optikerkjede. Med mer enn 60 butikker, 430.000 kunder
og over 900.000 solgte par briller i Norge, er Specsavers en av landest mest fremgangsrike optiker-kjeder. Specsavers suksess er tuftet
på tre grunnpilarer: kvalitet, faglig kompetanse og lave, tydelige priser.
www.specsavers.no
Optiker til NOrge
Vi søker etter en optiker med snarlig tiltredelse til vår
butikk i Fyllingsdalen, som ligger like utenfor Bergen –
norges nest største by.
kontakt oss:
Skriftlig søknad sendes til:
Fyllingsdalen Oasen Bydelsenter, 5147 Fyllingsdalen v/Nina,
eller e-post: [email protected]
Merket: Søknad Fyllingsdalen.
Søknadsfrist: Snarest.
Distriktsansvarig säljare
Vi kan erbjuda dig en spännande och
stimulerande befattning i ett internationellt
företag. Tjänsten innebär ett självständigt och
utåtriktat arbete som säljare inom vårt sortiment
av kontaktlinser och linsskötselprodukter.
Du bör ha goda kunskaper i engelska som är
vårt koncernspråk och vana att arbeta i
Windowsmiljö.
Lämplig bostadsort tror vi är någonstans i
Stockholm.
Du får ansvar för ett distrikt som omfattar
Stockholm med omnejd. I dina arbetsuppgifter
ingår att genom kontakt med optiker och
butikskedjor sälja in våra produkter och
kampanjer, samt upprätthålla och förbättra
kundrelationerna. Du kommer också att vara
involverad i mässor och andra kundaktiviteter.
Personliga egenskaper som vi värdesätter är
initiativkraft, entusiasm, affärsmässighet samt
förmåga att arbeta målinriktat. Du sporras av att
målen är högt satta och har en förmåga att arbeta
välstrukturerat under eget ansvar.
Som medlem i vårt nordiska försäljningsteam är
vår förhoppning att du kommer att bidra med
idéer och analyser som främjar företagets och
våra kunders försäljning av CIBA VISIONs
produkter.
Har du några frågor när det gäller tjänsten är du
välkommen att ringa Juha Lange på telefon 0705226672 eller Tomas Åkerström på telefon 0317226661.
Välkommen med din ansökan senast
18 oktober till CIBA VISION Nordic AB, Att:
Lisbeth Wållgren, Datavägen 24, 436 32 Askim.
Du kan även sända din ansökan via e-mail till:
[email protected]
Vi ser gärna att du har erfarenhet från
optikbranschen med ett redan etablerat
kontaktnät, men det viktiga är att du tycker om
att sälja och att skapa kontakt med andra
människor.
GLAS
Temanummer i Optik nr 10 2010
Optikerföretag
säljes
i Norrland
Bra lönsamhet mycket
förmånligt pris.
Säljes på grund av flytt.
Optikaffär
i Uppsala
till salu
Närhet till fiske, jakt och natur.
Med andra ord
ett rikt friluftsliv.
Utvecklingsbar liten butik centralt med bra hyra som har fått
renommé för sin personliga
service!
Fastighet för boende finns även
till mycket bra pris.
Perfekt för Dig som vill ta
chansen att öppna eget!
Ring för info: 070 606 14 59
Optikerbutik till salu!
Optikerbutik med god lönsamhet
beläget på efterfrågat läge i
köpcentrum. Goda utvecklingsmöjligheter. Norra Stockholm.
För mer information:
Anders Malmström, 070-664 30 31
[email protected]
Företagsförmedling
För info ring 070-749 94 94
Optik 9 2010
Bekväma linser framför datorndå är dom bekväma överallt.
1,2
ACUVUE® OASYS® ger en känsla av “inga linser”, även framför datorn.
MJUK
FLEXIBEL
SYREGENOMSLÄPPLIGHET
VÄTBARHET
UV-SKYDD KLASS 1 4,5
När vi sitter framför datorn blinkar vi i genomsnitt 5 gånger mindre3,
vilket kan leda till obehag och torrhet.
Flera viktiga egenskaper samverkar för att göra ACUVUE® OASYS® till en bekväm
kontaktlins, som mjukhet, flexibilitet, vätbarhet samt syregenomsläpplighet.1
Erbjud dina kunder ACUVUE® OASYS® och dess fördelar redan idag!
Finns även för astigmatism.
1. JJVC Data on File 2006. 84% av de kunder som använder datorn mer än 25 timmar per vecka höll med/höll med i viss mån om att ACUVUE® OASYS® fick dem att glömma bort att de bar linser. N=174. 2. Young G, Riley CM, Chalmers RL, Hunt C. Hydrogel lens comfort in
challenging environments and the effect of refitting with SiH lenses. OVS 2007; 84; 4: 302-308. 3. Patel S, Henderson R, Bradley L et.al. Effect of visual display unit use on blink rate and tear stability. Optom Vis Sci, 1991;68:11 888-92. 4. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte UVskyddade solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och det omkringliggande området. 5. JJVC Data on File, 2010. ACUVUE®, ACUVUE® OASYS®, HYDRACLEAR® och SEE WHAT COULD BE™ är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010.
Posttidning B
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL
Tydlig
klar
syn
på alla avstånd*
TIDIGA PRESBYOPER
ETABLERADE PRESBYOPER
LÅG ADD ≤ +1.00D
MEDIUM ADD +1.25D TILL +2.00D
 Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd*
med jämn övergång från nära till långt håll.
 Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av
presbyopi tack vare 3 ADD systemet.
 På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret
AIR OPTIX AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1
Om du har frågor, kontakt din CIBA VISION
representant eller vår kundeservice.
*In emerging presbyopes. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX™ AQUA Multifocal:
For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.
CIBA VISION Nordic AB, Tlf. 031–722 66 10, Datavägen 24, S–436 32 Askim, www.cibavision.se
HÖG ADD > +2.00D