Transcript Sverige unik marknadsplats

Ett magasin från optikbranschen
Sverige unik
marknadsplats
– japaner väljer svenskt
när nyheter ska släppas
Jan Ygges
nya bok ett
standardverk
Göteborgsbutik
går egna vägar
Föreläsningar
ordnar uppgradering
NR 5.11
3D
OCT-2000®
CA-200
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
eller historien om hur man tar reda på mer om sin patients
synproblem.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
När du använder
fundus
camera en modern cornealanaly-
»
»
»
»
»
sator i ditt dagliga arbete ökar du väsentligt
dina möjligheter
att gefor
din dynamic
kund en indiviFastMap™
software
duellt anpassad
synkvalitet.
viewing
of 3D and
fundus images
Det spelar heller ingen roll om du avser att
Embedded
touch-screen
for quick
tillpassa glasögon
eller kontaktlinser,
eller
bådeeasy
och, eftersom
informationen som inand
navigation
strumentet mäter uppHero
kommer
att innebära
photograph
Automated
acquisition
att du gör ettimage
helt annat
val av såväl glas
som linser(auto-focus,
än vad du kanske
skulle ha gjort
process
auto-shoot)
annars.
Import,
analyze
andfåview
OCT-1000
Att tydligt
och enkelt
en översikt
över
corneas
topografi,
and
Stratus®
dataatt upptäcka perifer
keratoconus på ett tidigt stadium eller att
Seamless
integration
with EyeRoute®
kunna skräddarsy
en kontaktlins
och tillpassa den virtuellt
i datorn system
innan du beställer
Image
Management
den via direktlänken till några av Sveriges
mest erkända kontaktlinstillverkare, det är
modernt, säkert och ett mycket effektivt
sätt att göra skillnad.
Hör av dig så berättar vi mer!
031-710 92 00 • www.topcon.se
START
Mellan hägg och syren
S
å kom den då äntligen, våren. Och när den väl bestämde sig så kom den
med besked. Det vackra vädret har inte bara gett en föraning om sommar. Det har stundtals känts som att det inte längre är maj, utan snarare
juli. Men våren är inte bara vackert väder. Det är också full fart på arbetsplatser och universitet. Nu ska allt hinnas med innan det blir dags för sommar på
riktigt.
I dagarna presenterades också ansökningssiffrorna till KI och Linnéuniversitetet. Roligt att se att fler väljer att söka till Optikerutbildningen. För de som redan
går är det en intensiv tid just nu. Snart är det examen och nya färska optiker kommer ut i yrkeslivet. Mer om det i nästa nummer. I detta uppmärksammar vi dock
en nybakad doktor från KI. Vi tipsar också om en bok som kanske kommer att bidra till att söktrycket ökar ännu mer i framtiden. Jan Ygge har skrivit en översiktlig
presentation av ”Ögat & Synen” som garanterat kommer att upplysa allmänheten
och eventuellt också får någon att bli intresserad av ett yrkesliv i synens tjänst.
Vi passar också på att göra en utflykt till Göteborg. Där hälsar vi på hos ett välkänt leverantörsföretag i branschen – och hos en optikbutik
som går sina egna vägar.
När solen strålar behövs det också nya solglasögon.
Vi tar därför ett snack med en tjej som valt att satsa
stort med eget solglasögonmärke.
Trevlig läsning i vårsolen.
20
22
3
vågat svenskt!
standardverk om ögat
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
42
omslagsb ild: wilhelm jaresa nd
skärmarbete och synen
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
optik 5-2011
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm 2011
... och mer ur innehållet:
• Sverige – plats för test
• Rapportera incidenter
• Uppgraderade optiker
• Trendkänsligt i Göteborg
• Branschnytt • Branschplock
• Krönika
• Vetenskap 4
10
12
17
24
28
30
33
4
T EK NI K
TEXT mats almegård | Foto: w il helm jaresa n d
Maskinleverantören Topcon har en stark ställning på den
svenska marknaden. Den svenska marknaden har också en
särställning inom det internationella storföretaget Topcon.
Det är här de testar sina senaste produkter, eftersom svenska optikbutiker anses ligga långt framme när det gäller teknikstandard.
Topcon
stärks med
svensk hjälp
I snart 80 år har Topcon tillverkat optiska lösningar i hem-
landet Japan. När företaget grundades 1932 var inriktningen
kikarsikten, både till vapen och till bygg- och anläggningsinstrument. Den militära delen ställdes dock om efter Andra
världskrigets slut till fredlig produktion. Än idag tillverkar
Topcon instrument till bygg och anläggning. Men en – i
OPTIKs ögon – viktigare gren är den som handlar om medicinska och optiska instrument. De båda verksamhetsgrenarna (gula anläggningsproduktionen och den vita medicinska)
delar idag lokaler i Mölndal, utanför Göteborg.
– Vi delar lokaler, men egentligen har vi inte så mycket
med varandra att göra. Förutom att vi båda ägnar oss åt optiska lösningar, säger Peter Wenner, som är säljare på Topcon
Scandinavia.
Topcon etablerade sig i Sverige under sjuttiotalet via ett
agentföretag. Sedan 1991 är Topcon Scandinavia ett dotterbolag till Topcon Europe.
Göte Kalnins och Peter
Wenner demonstre-
– Det är en styrka att ingå i bolaget, till skillnad mot att
rar cornealanalysatorn
vara agent. Som del av bolaget är vi med och påverkar proCA-200.
duktutvecklingen. I förlängningen är det en styrka för våra
kunder. Vi tar med oss deras respons när vi föreslår olika
produktutvecklingar och teamet i Japan lyssnar mycket på
oss, säger Jonas Ahlberg, säljare på Topcon.
Enligt Jonas och Peter lyssnar Topcon i Japan extra mycket på de svenska reaktionerna, eftersom Sverige är en högteknologiskt utvecklad marknad.
– Andra marknader ligger efter när det gäller implementering och teknisk mognadsgrad. Vi säljer 120–130 foroptrar
per år. Det finns inget annat land som kommer i närheten
av de siffrorna. Det beror nog på att vi har hög datortäthet i
Sverige och att vi har haft en bra ekonomi i branschen. Det
gör att Topcon ser Sverige som något av en testmarknad. De
frågar oss innan de bestämmer sig för att göra något nytt, sä,
ger Peter.
optik 5-2011
5
Peter Wenner och Jonas
Ahlberg på lagret dit alla
maskiner anländer från
Holland.
optik 5-2011
6
TO P C ON
Peter Wenner är baserad i Stockholm.
Centralkontoret i Mölndal utanför Göteborg.
Själva tillverkningen sker dock fortfarande i Japan. Där
finns även utvecklingsavdelningen. Det europeiska huvudkontoret ligger i Holland, dit leveranserna går från Japan.
– Vi får leveranser varje vecka, men försöker undvika alltför stor lagerhållning. Vi har ett centrallager utanför Rotterdam, där allt packas på lastbil, säger Peter.
Trots att många maskiner levereras från Japan efter beställning, är leveranstiderna relativt korta. Det är ett måste för att
behålla kunderna, menar Peter:
– Frekventa produkter har en beställningstid på cirka 10
dagar, men det kan gå snabbare än så. Jag beställde ett mikroskop en fredagseftermiddag, som jag behövde till en presentation i Stockholm en måndagsmorgon. Det hann fram i
tid. Kunden behöver se att vi anstränger oss och gör det lilla
extra.
Nu är foroptrar, vågfrontsanalysatorer, vertometrar och
oftalometrar kanske inte varor som köps in på ett kick. Men
eftersom de är nödvändiga i undersökningsrummet, blir det
panik om något skulle hända med dem. Maskiner som går
sönder lagas därför i stor utsträckning i verkstaden i Mölndal. En reparation tar cirka två dagar. Men i vissa fall skickas
faktiskt maskinerna till Japan för reparation.
– Vi är kvalitetscertifierade enligt ISO 9000-standard och
där är det angivet att vissa reparationsmoment måste göras i
Tokyo, för att certifieringsrutinen ska följas, säger Göte Kalnins, säljare på Topcon.
Med tanke på den centrala roll dessa instrument spelar för
optikerns verksamhet är ibland även två dagar för lång tid.
Lösningen på detta problem är en omfattande låneverksamhet som också utgår från Mölndal.
– Vi har låneenheter för de apparater som gått sönder i
butik och måste lagas. Optikern klarar sig inte utan under
tiden, så vi lånar givetvis ut. Vid köp av instrument ingår
Jonas Ahlberg bor i Helsingborg och har
sydvästra Sverige som säljområde.
installation och utbildning, liksom besiktning, service och
uppföljning. Det är ett måste när optikern investerar i så här
dyra produkter, säger Peter.
Servicedelen tas på största allvar. Topcon installerar sina
maskiner hos de optiker som väljer deras produkter och de är
ständigt på tå när det gäller att ge kunderna service. Det gäller inte bara hårdvaruinstallationer, utan även mjukvara som
behöver uppdateras. Från sitt kontrollrum sitter Christopher
Wallin, ansvarig för IT- och nätverkskommunikationen på
Topcon, och fjärrstyr kundernas datorer när han uppdaterar
mjukvara. Christopher ger också ger fjärrutbildningar på exempelvis foroptrar via nätet.
– Härifrån konfigurerar jag programvara, gör inställningar i mjukvaran, installerar och lägger upp backupsystem. Jag
åker också runt till kunder i landet. Men mycket sköter jag
härifrån, säger Christopher och pekar på sina fem datorskärmar.
Topcons instrument drivs av avancerad programvara och
integreras i nätverk, vilket gör att de kan vara rätt besvärliga
att installera på egen hand. Hela tiden pågår utvecklingen
av systemen, och även här har Sverige en hel del att säga till
om.
– Jag arbetar mot utvecklarna av journalsystemen och föreslår ofta nya lösningar, säger Christopher.
Det är inte bara uppdateringar och fjärrutbildningar som
kräver datorkraft. Hos Topcon finns också stora servrar som
lagrar bilder från de 50–60 retinalkameror som finns runt om
i Sverige.
– Bilderna sparas både lokalt och på våra servrar. Det gör att
ögonläkare som behöver ha en bild för remiss kan få komma
in i vårt system via en VPN-nyckel och se bilderna här. Det är
som bekant inte tillåtet att mejla bilder okrypterat. Skickas de
krypterat försvinner dock mycket i kvaliteten. Med detta sys- ,
optik 5-2011
en
Nu äv med
g
för dim
atism
g
i
ast
LACREON™-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
40
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
8
TOPCON
Svensk storsäljare.
tem skickas inget och kvaliteten behålls. Detta är det vanliga
sättet. Eyediagnostics jobbar på samma sätt, säger Peter.
Topcons absoluta storsäljare i Sverige är autoforoptern CV 5000.
– Denna ”mekaniserade provglaslåda” styrs med mjukvara
i en dator eller med en liten handkontroll. Med datorversionen går det att exportera till de flesta förekommande journalsystem, säger Göte.
Göte Kalnins visar sedan en annan maskin, cornealanalysatorn CA-200 som han tror kommer att bli lika vanlig bland
svenska optiker.
– CA-200 är oerhört viktig för dokumentationen. Jag undervisar på Linnéuniversitetet om detta instrument så jag
tror att framtidens optiker kommer att arbeta betydligt mer
med cornealanalysatorer än idag.
Instrumentet projicerar ringar på cornea som gör att man
kan avläsa hornhinnans topografi.
– Det fungerar som en orienteringskarta, där man ser
höjdförändringar. Den här maskinen mäter 10 000 punkter
och hittar astigmatismen. Resultatet går inte att påverka, den
är helt objektiv. Fler borde använda den.
Varför gör de inte det?
– Priset, cirka 90 000 kronor, är rätt högt, men med tanke
på den information instrumentet ger till optikern borde det
vara värt det.
Vad är nyttan med instrumentet då?
– Det ger en analys om vilken typ av kontaktlins patienten
behöver eller om det är lämpligt med refraktiv kirurgi. Det
är mycket svårare att mäta med handinstrument.
Sedan pekar Göte på vågfrontsanalysatorn KR-1W som
också står på lagret.
– Den här kommer bli allt viktigare när det handlar om individanpassning på glasen i glasögon.
KR-1W mäter bland annat upp astigmatism med infrarött
ljus, vilket innebär att pupillens storlek är densamma under
hela undersökningen.
– Den mäter i hundradelar, vilket är en mycket noggrannare mätning än vad en foropter, som mäter i kvartar, klarar.
Resultatet kan heller inte påverkas. Med hjälp av denna kan
linser och glas individanpassas fullt ut, med hänsyn till aberrationerna.
Topcons ledande ställning och långa historik gör dem
givetvis starka. Om framtiden blir som Göte och företaget
tror, är dock en öppen fråga. För det är inte alltid som lanseringen av nya instrument fungerar fullt ut – hur bra de än är.
När Topcon lanserade världens första binokulärautorefraktor, BV-1000, för några år sedan var förhoppningarna höga.
En kombination av en autorefraktor och foropter, som dessutom mätte båda ögonen samtidigt borde väl vara en succé?
Men nja, inte riktigt. Priset blev väl högt och intresset var
relativt svalt.
– Ibland när vi lanserar instrument har marknaden inte
riktigt hunnit med. Världen var inte mogen för BV-1000 när
den kom, även om det är ett fantastiskt instrument. Förmodligen återkommer den i en modifierad version framöver,
säger Peter.
Allt funkar alltså inte på den högteknologiska svenska
marknaden. Men att Topcon har en stark ställning i vårt land
går inte att förneka. Särskilt gäller det den medicinska gren
som riktar sig mot sjukhusen.
– Vi har nästan 100 procent av den marknaden, säger Leif
Dahlstrand, ansvarig på sjukhussidan på Topcon.
Här handlar det om instrument för diabetesscreening,
OCT, funduskameror, behandlingslaserinstrument, intraokulära linser och mycket annat.
Med totalt cirka 5000 anställda i världen är Topcon ett
stort internationellt företag inom optikbranschen. Den
svenska marknaden må vara liten, men de 31 anställda på
Topcon Scandinavia har ändå en särställning inom företaget,
då de både är marknadsledande i landet – och en viktig region när det gäller att testa nya instrument.
Göte Kalnins
är stationerad i
Karlskrona.
Auto-Kerato-Refracto-Tonometern
TRK-1P är en annan storsäljare.
optik 5-2011
UPGRADE
Tid för UPGRADE.
I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar.
Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag!
Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE.
ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
10
BRANSCHNYTT
Viktigt rapportera linsin
Det är av högsta vikt att incidenter kopplade till kontaktlinsbärande rapporteras
in. Görs det inte, blir inte lagstiftarna uppmärksammade på de problem som finns.
A N MÄ LA N om negativa händelser och
tillbud med medicintekniska produkter
med medicintekniska pr odukter
V år d e nhe t e ns d i ar i e num m e r
Varje år möter optiker runt om i Sverige kunder
som av en eller annan anledning har fått problem i
samband med kontaktlinsbärande.
– Rapportera in incidenter till tillverkaren och
Läkemedelsverket. Detta är av största vikt. Utan
rapporter blir det svårt att utöva påtryckningar, eftersom Socialstyrelsen inte är medvetna om de existerande problemen, säger Fredrik Thunell, vd för
Optikbranschen.
Jan Johnsson är som vd på Consol, ett av leverantörsföretagen i branschen, mycket insatt i frågan. Jan höll bland annat föredrag om vikten av att
rapportera in incidenter under SKLF:s Kontaktlinskongressen tidigare i våras.
– Under ”Medicinteknik” på Socialstyrelsens
hemsida finns Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården. Där står allt man behöver veta och
där går det att ladda ner blanketten som man använder när man rapporterar incidenter, säger Jan.
1 . Anm ä l a n om m edi c i nt ek ni sk a produk t e r
De nna anm äl an har sänt s t i l l
X
Dat um
110526
Ti l l ver kar en/l ever antör en
Dat um
Läkemedel sver ket
X
Dat um
Soci al styr el sen, som i nfor mati on
2 . Anm ä l a n om egent i l l v erk a de m edi c i nt ek ni sk a produk t er
De nna anm äl an har sänt s t i l l
Dat um
Soci al styr el sen
3 . Vå rdenhet el l er m ot sv a ra nde
Enhe t e ns nam n
Linsoptiker Lins
Ut d e l ni ng sad r e ss
Kontaktlinsgatan 1
P o st num m e r
P o st o r t
Silikonby
123 45
Te l e fo n (i nk l . r i k t num m e r )
Fax (i nk l . r i k t num m e r )
01-123 45
01-123 45
Ko nt ak t p e r so n
Lisa Lins
Te l e fo n (i nk l . r i k t num m e r )
E- p o st ad r e ss
01-234 56
[email protected]
4 . M edi c i nt ek ni sk produk t
Ti l l v e r k ar e /fab r i k at
Linstillverkaren AB
Blanketten heter ”Anmälan om negativa hän-
Den som undrar något om en rapport, kan få hjälp av
Jan Johnsson via mejladressen [email protected]
P r o d uk t nam n/b e näm ni ng
Kontaktlinsen BK
A r t i k e l nr /t y p b e t e ck ni ng /p r o g r am v e r si o n
Står på boxen, om kund saknar bok, skriv ”Ej tillgängligt”
Lo t - nr /b at ch- nr /se r i e - nr
I nk ö p sår
2010
Står på boxen, om kund saknar bok, skriv ”Ej tillgängligt”
CE-märkning
X
Ja
Nej
Produkten är inte CE-märkt därför att den är
upphandlad före 1998-06-14
specialanpassad (jfr LVFS 2001:5, 2003:11)
under klinisk prövning (jfr LVFS 2001:5, 2003:11)
avsedd för utvärdering av prestanda (jfr LVFS 2001:7)
S o S B 47025 2008- 02 p e e
delser och tillbud med medicintekniska produkter” och finns också att ladda ner från Optikerförbundets intranet och Optikbranschens hemsida. På
Optikerförbundets intranet ligger den under fliken
”dokument”, på Optikbranschens hemsida finns
den under fliken ”näringspolitik & branschfrågor”.
– Vissa klagar på att blanketten inte är så bra,
men låt inte det stoppa din rapport. Fyll i all information du har. Behöver du bifoga journalanteckningar, gör det. Om de lagstiftande inte får in några
rapporter tror de att det inte förekommer några
problem. Det är enbart genom rapporter som förändringar kan komma till stånd, säger Jan.
Han nämner de två kontaktlinsvätskor som drogs
bort från marknaden 2006 och 2007 som exempel.
– Det var ett resultat av rapportering i USA. Där
är de duktigare på att rapportera, vi måste bli bättre
på detta i Sverige.
egentillverkad
Annan orsak till att produkten inte är CE-märkt:
SIDA 1
optik 5-2011
11
cidenter
5 . T i l l v erk a re/ l ev era nt ör
Fö r e t ag
Linstillverkaren AB
Ut d e l ni ng sad r e ss
se faktura
P o st num m e r
P o st o r t
se faktura
se faktura
Te l e fo n (i nk l . r i k t num m e r )
Fax (i nk l . r i k t num m e r )
se faktura
Så fyller du i
Socialstyrelsens blankett
se faktura
Ko nt ak t p e r so n
E- p o st ad r e ss
Te l e fo n (i nk l . r i k t num m e r )
se faktura
se faktura
Dat um fö r e v . k o nt ak t m e d
t i l l v e r k ar e /l e v e r ant ö r
6 . Den nega t i v a hä ndel sen el l er t i l l budet
Vårdenhetens dnr.
Dat um
– Här fylls vårdenhetens egna diarienummer i. Sätt exempelvis dagens datum med tillägg av
lämpligt löpnummer.
110526
P l at s
Hemmet
Händ e l se fö r l o p p
Burit linser under för lång tid. Utvecklat ökade limbala kärl
och korneal kärlinväxt.
4
Medicinteknisk produkt
– På kontaklinsernas förpackning står det
mesta man behöver veta: tillverkare, produktnamn, artikelnummer och batchnummer. Saknas
uppgifter om artikel- och batchnummer anger man
endast att dessa ej är tillgänliga.
Händelsens eller tillbudets följd
Dödsfall
Allvarligt försämrad hälsa
Hade kunnat orsaka dödsfall eller allvarligt försämrad hälsa
X
5
Annan:
Tillverkare/leverantör
– Säljer man själv kontaktlinser från leverantören finns uppgifter om adress och kontaktperson oftast på fakturan. I andra fall går det att hitta
denna information på respektive företags hemsida.
Kontaktperson är vanligtvis den medicinskt ansvarige på företaget.
Händelsens eller tillbudets troliga orsak/-er
Produktfel
Felaktig eller ofullständig märkning/bruksanvisning
X
Bristande underhåll
X
Handhavandefel
Använd för fel ändamål
6
Annan:
Den negativa händelsen efter tillbudet
– Beskriv kortfattat händelseförloppet utifrån
kundens uppgifter om vad som hänt. Fyll också i
vad detta resulterat i och vilken den troliga orsaken
är. Kommentarsfältet kan användas för att ge en
bakgrund.
Kommentar
Besökte enligt egen uppgift optiker 2007. Har sedan
köpt linser via internet när linserna känts för gamla.
Har ofta använt linserna
i 2–3 månader innan byte av
7 . Vidt a gna oc h pla nera de å t gä rder
kontaktlins.
7
Vidtagna och planerade åtgärder
– Kryssa i aktuellt alternativ och kommentera
sedan vilka åtgärder du som optiker vidtagit.
Den produkt som har varit inblandad i en negativ händelse eller ett tillbud har
skickats till tillverkare/leverantör den (datum)
SIDA 2
7 . Vi dt a gna oc h pl a nera de å t gä rder
tillvaratagits och finns kvar på vårdenheten
tillvaratagits och finns kvar på hjälpmedelscentral, medicinteknisk verksamhet eller motsvarande
Annan åtgärd:
Den produkt som har varit inblandad i en negativ händelse eller ett tillbud har
skickats till tillverkare/leverantör den (datum)
8
Underteckna blanketten och skicka till tillverkaren/leverantören och Läkemedelsverket,
samt till Socialstyrelsen som information.
Kommentar
tillvaratagits och finns kvar på vårdenheten
tillvaratagits och finns kvar på hjälpmedelscentral, medicinteknisk verksamhet eller motsvarande
Annan åtgärd: Kunden har slängt linserna.
8 . Anm ä la re
Nam nt e ck ni ng
Kommentar
Rekommenderad linsvila samt återbesök om cirka 3 veckor och därefter regelbundna kontroller. Beroende på utfall vid återbesök remitteras kunden eventuellt
till ögonläkare för vidare undersökning.
Lisa Lins
E- p o st ad r e ss
[email protected]
Ut d e l ni ng sad r e ss
SIDA 3
Kontaktlinsgatan 1
P o st o r t
123 45
Silikonby
P o st num m e r
8 . Anm ä l a re
Nam nt
e ck ni ng
optik
5-2011
Nam nfö r t y d l i g and e
Ti t e l /funk t i o n
Ti t e l /funk t i o n
Leg optiker
med kontaktlinsbehörighet
Te l e fo n (i nk l . r i k t num m e r )
01-123 45
Fax (i nk l . r i k t num m e r )
01-123 45
12
U P P G R AD ER IN G
Text: MATS AL ME GÅ R D | FOTO : WILH E LM JA RE SA N D
Johnson & Johnson bjöd in verksamma optiker och optikerstudenter till en dag fylld av föreläsningar. Satsningen är tänkt
som ett sätt för företaget att hjälpa ”sina” optiker att möta
förändringar i omvärlden.
En förändrad värld
kräver uppgradering
Den nya patientsäkerhetslagen, faktumet att försäljningen av kontaktlinser släppts fri, starkare kedjebildningar,
ökad internethandel och stark prisfokusering är bara några
av de förändringar som berört kontaktlinsmarknaden i Sverige under senare år. Allt fler optiker och företag i optikbranschen talar därför ofta om vilka möjligheter och utmaningar
dessa förändringar medför. Kontaktlinsleverantören Johnson & Johnson bestämde sig – som ett svar på detta – för att
lansera en ”Upgrade-dag”.
– Vårt syfte var att möta omvärldsförändringarna och
hjälpa butikerna att uppgradera sin kliniska kunskapsnivå.
Klinisk kompetens i form av kunskaper och en ökad medvetenhet om kundbemötande är ett sätt att erbjuda kunderna något annat än den ständiga frågan om pris, säger Tina
Stenhammar, Professional Affairs Manager, på Johnson &
Johnson i Sverige.
Det var första gången denna Upgrade-dag arrangerades,
men förmodligen blir det en återkommande satsning. Utfallet var nämligen väldigt positivt. Totalt kom 120 besökare
från optikerbutiker runt om i landet. En del studenter fanns
också på plats.
– Vi hade ett mål på 100 besökare, allt däröver var ett
plus. Hela teamet är nöjda och besökarna gav oss god feedback. Vi ville ha ett program med bra bredd som erbjöd något för alla och det tycker jag vi lyckades bra med.
Tina Stenhammar vill höja den klininska kompetensen.
Vissa av föredragen gav CET-poäng. Bland annat de
båda föredrag som Caroline Christie, från City University
London, höll. Utifrån tv-serien The Modern Family gick
Caroline igenom hur den moderna familjen kan få ett bättre
liv med kontaktlinser.
– Jag valde att exemplifiera olika möjliga kontaktlinsanvändare på det sättet eftersom det kan bli väl teoretiskt under föredragen, säger Caroline Christie.
optik 5-2011
13
KI-studenterna Frida Heijel och Josefina Modigh tyckte att Update-dagen bjöd på bra repetition.
Stefan Löfgren varnade för UV-strålning.
Om en svensk optiker skulle träffa
denna familj, vad är ditt bästa råd till
optikern?
– Att prata med alla om kontaktlinser. Optiker måste vara proaktiva och
våga ställa frågan till alla kunder. Även
de som säger att de ska ha glasögon.
Viktigt skydda
sig mot solen
Lika lekfullt var Caroline Christies
andra föredrag. Utifrån sällskapsspelet Cluedo gick hon igenom olika kontaktlinsrelaterade sjukdomstillstånd.
Publiken fick agera detektiver för att
hjälpa till i utredningen av vilket tillstånd det rörde sig om och hur detta
skulle behandlas. Samtidigt som vissa
delar av åhörarna agerade detektiver,
kunde butikschefer och butiksägare istället lyssna på Johan Fridsell som gav
dem en mer affärsinriktad föreläsning
om hur man uppgraderar och vinner
kunder in en tid då förändringar sker.
Mi Ridell avslutade dagen med en
motivationsföreläsning som handlade
om hur man går tillväga för att få en
nöjdare kund, något som leg optiker
Peter Karvik redan berört i sitt ena föredrag (se sidan 14–15).
– Kommunikation och kundvård är
oerhört viktigt. Vi ville att besökarna
skulle få möjlighet att reflektera över
vad de gör för att få nöjda kunder. Förutom klinisk kompetens och bra produkter är det ett sätt att uppgradera sin
verksamhet, säger Tina.
Stefan Löfgren från S:t Eriks ögonsjukhus gav en
rad viktiga uppmaningar kring temat ultraviolett
strålning (UVS) och ögon under Upgrade-dagen.
optik 5-2011
– Vilka myter har ni mött kring solljus och solglasögon?
Stefan Löfgren spejar ut över åhörarna. Snart kommer exempel som ”solglasögon ger försämrat färgseende”. Myter
som denna avlivar Stefan snabbt med fakta.
Stefan Löfgren är barnögonläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus och disputerade år 2001 med en avhandling om UVstrålning och katarakt (grå starr). Han har publicerat över 30
forskningsrapporter i internationella tidskrifter, främst inom
fältet UV-strålningsskador i ögonen. Han vet det mesta som
finns att veta om UV-strålningens skadliga inverkan på ögat.
Och han är väldigt tydlig:
– Använd CE-märkta solglasögon och skydda era ögon.
Ännu viktigare är detta på barn, säger Stefan.
Caroline Christie höll två uppskattade
föredrag.
CE står för Conformité Européenne och ska garantera att
produkten uppfyller krav på säkerhet, hälsa och miljö. Det
ska också inkludera att vissa kontroller genomförs vid tillverkningen. Men CE-märkning är endast ett krav för solglasögon, inte för leksaksglasögon.
– Många leksaksglasögon har mörka glas, men när jag
mätt upp dem innehåller de inget UV-skydd. Så dessa är urusla att sätta på barnen om man vill att solglasögonen ska
skydda ögonen.
,
14
UP P G R AD E RIN G
Text: MATS AL ME GÅ R D | foto: wi l h elm jaresa n d
Stefan Löfgren höjer ett varningens finger.
”Många har
inte en susning
om farorna. Av
100 personer
som använder
solglasögon,
hur många tror
du använder
solglasögonen
för att skydda
sig?”
Som förälder är det därför viktigt att
se till att barnen får rätt UV-skydd för
ögonen. Stefan uppmanar alla optiker
i publiken att se till att ha ett bra utbud
av solglasögon för barn.
– Djurstudier visar att yngre ögon
är känsligare för UV-strålning än äldre
ögon. Det är rimligt att anta att det
även gäller oss människor. Men det
handlar inte bara om glasen. Barnsolglasögon är ofta för små och sitter dåligt. Så det är minst lika viktigt att se
till att bågarna är bra och att solglasögonen skyddar mot ljus från sidan och
ovanifrån.
Känner inte allmänheten till detta?
– Många har inte en susning om farorna. Av 100 personer som använder
solglasögon, hur många tror du använder solglasögonen för att skydda sig?
De flesta har solglasögon för att det är
skönt eller snyggt. Men som legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal bör
optiker informera om att solglasögon
även är ett skydd.
UV-strålning och synligt ljus ger
upphov till fria radikaler som angri-
per kroppens vävnader i form av oxidationsprocesser. Hornhinnan fångar
upp det mesta av UV-strålningen och
linsen tar hand om resten, i alla fall hos
vuxna människor. Hos unga barn når
faktiskt en del av den mer långvågiga
UV-A-strålningen även näthinnan.
– UVS-B når inte till näthinnan,
utan stoppas i det främre segmentet.
Vi betalar dock detta med för tidigt
linsåldrande. UVS-A gör att linsen
blir gulare och därmed stoppar mer
av solens skadliga blå ljus. Blått ljus
och UV-strålning ger upphov till olika
sjukdomstillstånd.
Som exempel nämner Stefan åldersrelaterad makuladegeneration, katarakt, pterygium och tumörer som till
exempel malignt melanom.
– Försvarssystemen blir med tiden
övermättade när vi exponerar oss för
UV-strålningen och det är därför vanligare med katarakt hos de som inte
skyddat sig mot solens strålar.
Många känner till att solens skadliga UV-strålning är som starkast mitt
på dagen. Men det räcker inte att stanna inne då för att skydda ögonen. På
förmiddag och eftermiddag står solen
lägre, vilket ger ett mer horisontellt
ljus som mer direkt träffar ögonen.
– Omgivningen är också avgörande.
På sjön reflekteras solstrålarna i vattnet, i skidbacken av snön och på stranden av sanden. Där är det extra viktigt
att skydda sig.
Är solglasögon bästa skyddet?
– Ett antal linstillverkare har UVskyddande kontaktlinser i utbudet. De
är bra, men de skyddar bäst tillsammans med solglasögon. Kontaktlinsen
täcker ju inte hela ögat. Så UV-skyddande kontaktlins, solglasögon och
solhatt är min rekommendation. Som
optiker bör man informera sina kontaktlinskunder om att vanliga kontaktlinser inte ger ett bra skydd mot UVstrålning.
Kommu
en lönsam
Leg optiker Peter Karvik är en
välkänd och omtyckt föredragshållare i branschen. Under
Upgrade-dagen höll han föredrag om kommunikation och hur
framtidens kontaktlinser kan
tänkas se ut.
Allt vi gör och säger avläses och tolkas
av vår omgivning. Kommunikation
handlar inte enbart om ord. Kroppsspråk och tonläge på det vi säger är
minst lika viktiga.
– Det går inte att inte kommunicera. På enbart 7 sekunder kan hjärnan
skapa 11 olika uppfattningar om en
person. Det är extra viktigt att tänka
på i köpsituationen eller i undersökningsrummet. Kunden skapar sig en
uppfattning om hela företaget utifrån
den person han eller hon möter, säger
Peter Karvik.
Med tanke på detta lönar det sig
verkligen att fundera kring kommunikation. De kliniska kunskaperna och
produkterna är grundläggande. Men
fungerar inte kommunikationen är det
ändå stor risk att kunden blir missnöjd.
– Den allra största orsaken till att
kunder försvinner är att de upplevde
att optikern eller personalen inte brydde sig om dem. Det är därför viktigt
att kunderna känner att vi finns till för
dem och att vi är intresserade att göra
det bästa för dem och deras ögon.
I Optikbranschen finns det ett ökande
medvetande kring detta. Peter är numera en flitigt förekommande förläsare
på konferenser, kurser och mässor.
optik 5-2011
unikation kan bli
m fundering
– Det är särskilt viktigt eftersom vi optiker är hälso- och sjukvårdspersonal. Patientsäkerheten
beror inte enbart på vår kliniska
kompetens utan till lika stor del
på vår förmåga att kommunicera med kunderna. Förstår inte
kunderna instruktionerna kan det
leda till allvarliga problem.
I sitt andra föredrag skissade
Peter Karvik upp hur framtiden
inom kontaktlinser kan se ut. Det
handlade bland annat om möjligheten att kontrollera den stora ökningen av myopi i världen. Idag
finns det 1,6 miljarder myoper i
världen. Om 10 år beräknas siffran
till 2,5 miljarder.
– Det är redan ett folkhälsoproblem i Östasien, i länder som
Taiwan är 84 procent av dagens
16- till 18-åringar myoper och följderna av myopin är där den främsta orsaken till blindhet. Myopin
är också på frammarsch i Sverige.
Vad beror det på?
– Det är en kombination av
genetiska förutsättningar och
miljöpåverkan så som intensivt
närarbete och mindre utomhusaktiviteter. Forskare tittar nu på olika möjligheter att påverka ögats
myopiutveckling. Med ny optik
i kontaktlinserna som inte bara
korrigerar den befintliga myopin
utan även det myopa ögats perifera hyperopi kan vi kanske reducera ögats myopiutveckling.
optik 5-2011
Framtiden rymmer också kon-
taktlinser som korrigerar högre
ordningens aberrationer. Peter
menar att om de ska kunna ge en
positiv effekt så måste de individanpassas. En realistisk användning för dessa linser är korrektion av personer med signifikanta
aberrationer av den högre ordningen. För att reducera riskerna
med linsbärandet så kan vi komma att se antimikrobiella kontaktlinser.
– De antimikrobiella linserna
måste ha bredspektrig förmåga,
vara effektiva och icke-toxiska
mot ögats vävnader. De ska ha
minimal påverkan på ögats normalflora och vara kompatibla med
linsvätskor. Vidare ska de vara
ekonomiskt möjliga, komfortabla
och optiskt klara. Det är en utmaning, men vi kommer snart se
lösningar.
Läkemedelsförmedlande lin-
ser som transporterar mediciner
till ögat är en annan spännande
möjlighet. Att kunna förse ögat
med en mer konstant administration av läkemedel istället för den
pulsadministration som ögondroppar ger. Lämpliga områden
kan vara behandling av allergier
och glaukom. Något som känns
mer science fiction, men som faktiskt också redan är under utveckling, är smarta kontaktlinser:
– Ett schweiziskt företag har
utvecklat en engångslins som un-
Peter Karvik siar om framtiden.
der 24 timmar mäter tryckförändringar i ögat med inbäddade sensorer och mikroprocessor. Eller
vad sägs om linser som projicerar
exempelvis mobilens display direkt på näthinnan så att upplevelsen blir att se displayen svävandes en halvmeter framför ögonen.
Strömförsörjningen sker trådlöst
från mobilens batteri. Fantasier?
Kanske, men teknologin existerar redan.
Framtiden verkar spännande?
– Väldigt spännande! Kontaktlinsutvecklingen går hela tiden
framåt.
16
RätRt äptrtogprreossgivre
a sgslaiva
s? gla
s?
s?
Ditt livs progressiva glas
Som proffs vet du vad som skiljer moderna progressiva kvalitetsglas
från konventionella progressiva glas.
Dubbelsidig individuell punktslipning, ett optiskt renodlat material,
beräkningar som tar bort ”gungeffekten” och mycket mer.
Vi har samlat dessa fakta i en skrift kallad ”Sju progressiva sanningar”.
Allt i syfte att ge dig tydliga argument när du berättar för dina kunder
om progressiv synkomfort och kvalitet.
Det som kort stavas Hoya.
”Sju progressiva sanningar” kan du beställa på hoyanet.se
www.hoyanet.se
optik 5-2011
17
Wasa optik är en av Göteborgs äldsta optikbutiker. Men det är inte därför kunderna strömmar till. Snarare handlar det om att Wasa Optik satsar
på glasögonbågar som garanterat sticker ut. Ägarnas trendkänslighet har
bland annat uppmärksammats i P3.
T EXT MATS ALMEGÅRD | FOTO WIL H E L M JA R E S AN D
Goa och trendkänsliga
gubbar i Göteborg
När P3 förra sommaren valde att spegla vilka solglasögon
Thomas Olsson har
koll på brillor.
optik 5-2011
som var hetast för tillfället frågade de inte en tjugoårig hipster på Stureplan i Stockholm. Istället tog de med sig mikrofonerna till Vasaplatsen i Göteborg och intervjuade en av
ägarna till Wasa Optik. Ett självklart val. Det finns få optiker
eller modekunniga i Sverige som vet mer om udda glasögon,
nya trender och varumärken än Thomas Olsson och Janne
Larsson.
– Vi åker runt till alla stora internationella mässor och köper in våra glasögonbågar själva. Vi gillar att vara ensamma
om de bågar vi har, säger Janne.
Historien om Wasa Optik börjar 1953. På Vasaplatsen 3
i Göteborg öppnar då Sten Utterberg en egen optikbutik.
Sexton år senare, 1969, anställde Sten en nyutexaminerad
optiker vid namn Thomas Olsson. 1980 tog han över företa-
get och anställde sin gamle kurskamrat Janne Larsson. Vid
den här tiden var Wasa Optik Göteborgs minsta optikbutik
till ytan. År 1984 flyttade de till Vasaplatsen 7 och blev istället Göteborgs största till ytan. Där ligger butiken än idag. I
butiken arbetar också fyra anställda. Alla utom en butiksvärdinna är legitimerade optiker. Alla legitimerade optiker, förutom Thomas, har kontaktlinsbehörighet. Men det är inte
främst kontaktlinser man går till Wasa Optik för. Det är deras unika sortiment av små glasögonmärken, som gör glasögonbågar som får folk att lyfta på ögonbrynen. Stilen går
från det trendigt udda till det avantgardistiskt överraskande.
Denna inriktning har gjort att butiken har stamkunder, både
från Göteborg och från resten av Sverige, som vet att de hittar de mest speciella glasögonen hos Wasa Optik.
– Kunderna kommer mestadels från Göteborg, men även ,
18
Janne Larsson tycker det är bra med
konkurrens. Då ser
kunderna vad som
skiljer företaget
från resten.
WASA OPTIK
från de övriga städerna på Västkusten. Vi har vissa kunder
från längre håll än så. Det som är gemensamt för dem alla är
att de inte är så priskänsliga och ofta letar efter något unikt,
säger Thomas.
Så ni ligger relativt högt i pris?
– Nej, vi försöker att erbjuda något i alla prisklasser. Men
vår erfarenhet säger oss att våra kunder inte är några prisjägare.
Wasa Optik är medlemmar i Synologen, men utbudet skiljer sig från sammanslutningens andra medlemmarnas butiker.
– Det är en förutsättning för oss. Vi vill ha valfriheten att
göra som vi vill. Vi har ju rest mycket och sett vad vi vill ha
i sortimentet. Vi skulle inte vilja ha tvångskollektioner som
alla måste sälja, säger Janne.
Glasögonbågarna köper de främst in på internationella
mässor. Thomas och Janne åker alltid till Opti i München,
tillsammans med Johan som är anställd optiker och också
den som är ansvarig för hemsida, Facebook och andra digitala kanaler.
– Vi killar åker till Opti och tjejerna åker till Silmo. Vi
tycker om Opti. Det är en bra mässa med fint utbud av glasögonbågar. Vi har lärt känna många leverantörer som ställer ut där. Det är rejält och snabba leveranser. Vi vill ju gärna
vara ensamma om våra varumärken, men det går ju bara en
stund, säger Thomas.
Tidigare bestod halva sortimentet av mer ”vanliga” glasögon. Men efter en renovering för två år sedan bestämde de
sig för att satsa fullt ut på kaxiga och fräcka glasögonbågar.
– Kunderna ska se att de kommit till en butik med annorlunda sortiment.
När butiken renoverades byggdes också ett nytt lager där
många guldklimpar ligger och väntar på att bli sålda. Sortimentet i butiken består till nittio procent av glasögonbågar
som endast finns i ett exemplar hos Wasa Optik.
– Ibland hittar man en helt vansinnig båge som vi köper
in, sen kan den ligga på lager i fem år. När rätt kund kommer
in säljer vi den.
Då har ni dyra lagerkostnader?
– Ja, det har vi, men vi annonserar inte – så vi tar igen det
på det. Vi har heller aldrig rea – det skulle förstöra vårt varumärke. Vi blir av med produkterna ändå. Det finns väl andra
som har liknande idé i Sverige, som Bågar & Glas och Stureoptikern i Stockholm. Men de har inte riktigt samma stora
utbud som vi. I alla fall inte när det gäller mer udda fabrikat.
Hur reagerar leverantörerna då? De vill väl sälja stora
kvantiteter?
– Det finns designer och tillverkare som inte jagar kvantitet. De gillar att ha ett mindre klientel i världen och satsar
istället på kvalitet och design. Vissa av dem kan faktiskt inte
leverera större mängder och vill det heller inte. Vi arbetar
snabbt med våra leverantörer, eftersom vi inte har några mellanhänder. Det finns en del som inte vill ha grossister, de kan
vara svåra att få tag på men vi jagar vidare för att hitta det
unika därute.
Thomas OIsson i
Wasa optiks fräscha lokaler vid
Vasaplatsen.
När OPTIK besöker butiken skyltas det för det tyska varumärket Blutsgeschwister i skyltfönstret.
– En bra kollektion, där kunderna direkt ser att det är speciellt. Andra varumärken som jag tycker varit bra under senare år är Moscot och Barton Perreira.
Thomas säger att allt som är annorlunda är intressant, eftersom det fyller en lucka i sortimentet. De köper gärna när
det finns få modeller och sen när efterfrågan ökar efter en
viss sort, då har de redan ett lager.
– Runda bågar är ett exempel på modeller som vi köpt i
flera år nu, och tagit det som funnits. Nu kommer det starkt
och vi har redan ett bra utbud. Det är samma sak med kattformade glasögon. Modet växlar ju hela tiden, och hit kommer kunder som vill ligga i framkant och inte se ut som alla
andra.
Hur reagerar kunderna på ert utbud?
– Många känner till vad vi står för. De brukar säga: ”varför köpa två fula par glasögon billigt när jag kan komma till
er”? Vi undviker bästsäljare – och går på det som kommer att
sälja bra.
Hur gör man det rent konkret?
– När en leverantör säger till oss på en mässa: ”den här bågen har sålt väldigt bra”, svarar vi ”men stoppa ner den igen
optik 5-2011
19
då”. Om de däremot säger ”den här har faktiskt inte sålt bra
alls”, då blir vi intresserade.
Hur har ni koll på vad som gäller, och vad som kommer att gälla?
– Jag läser frugans damtidningar och följer med när det
gäller färger och mode. Johan sitter på nätet och letar ständigt nya glasögon. Vi gör inget annat än åker runt på mässor
känns det som.
Så vad blir nästa storsäljare?
– Vi började köpa in glasögon i färgen orange för några år
sedan. Då fanns det knappt några modeller. Men nu kommer det starkt.
Runt omkring i Göteborg finns konkurrenterna. Vissa av
dem satsar mycket på låga priser och kvantitet. Men Thomas
och Janne känner sig inte hotade av dem:
– Nej, det är ju bra att ha många konkurrenter runt om
hörnet, då kan kunderna själva konstatera att vi skiljer oss
från resten.
Med en unik fingertoppskänsla för vad som kan bli trendigt och en mycket göteborsk och torr humor driver Janne
och Thomas en optikbutik som känns både modig och egen.
Deras humor lyser igenom i mycket de gör. På hemsidan pooptik 5-2011
serar de buttert i vita rockar och när de för några år sedan
ville kommunicera att de har egen glasinslipning och kan leverera väldigt snabbt, föreslog de att deras slogan skulle vara
”fort och slarvigt”. Reklamfirman som hade anlitats tyckte
dock att det inte var någon bra slogan.
– Vi kan fixa högbrytande och antireflexglas på en timme.
Tekniken idag är ju så avancerad, maskinerna borrar ju nästan själva. Gerd, Roger, Johan och Janne slipar in. Vi har
ett bra lager på antireflex och obehandlat glas. Våra kunder
tycker inte det är någon nyhet att få en glasögonbåge på en
timme.
De har också satsat mycket på vidareutbildning och erbjuder bland annat undersökning med ögonbottenkamera.
– Att vi har fräcka bågar räcker inte, vi har full och snabb
service också. Vi erbjuder kontaktlinser och bra synundersökningar. Men självklart är vår profil att ha fräcka glasögonbågar.
En annan sak som skiljer Wasa Optik från konkurrenterna
är att de har helgstängt.
– En gång funderade vi på att ha öppet en helg per månad, men vi är för lata för det. Det ska ju vara kul att gå till
jobbet och då måste man vila upp sig ibland.
20
DESIGN
TEXT MATS AL ME GÅ R D | Foto: Kr i st i n Go o d , Jesper & M at h i as.
Coco goes to Cannes
Efter femton år i optikbutik i London har Anna-Karin
Karlsson tagit steget fullt ut och designat en kollektion
solglasögon under eget namn. Formspråket är djärvt,
modigt och ytterst fräckt.
Fräcka solglasögon från
Som nittonåring flyttade Anna-Karin Karlsson till London. Drömmen var – efter att ha gått teaterutbildning hemma i Sverige – att stå på scen. Som så många andra aspirerande skådespelare började hon dock som servitris på en
restaurang. En kväll föreslog en av gästerna att Anna-Karin
borde träffa hans fru, som ägde en av Londons finaste optikbutiker: E.B. Meyrowitz på Old Bond Street.
– Jag träffade ägarens man och han visste att jag skulle
passa in, säger Anna-Karin Karlsson.
Anna-Karin tog på sig en lång hippieklänning, satte blommor i håret och gick dit. Hon säger själv att hon då inte
visste någonting om hur det skulle vara att arbeta i en optikbutik. Men ägarinnan tyckte om den unga svenskan. Anna-Karin blev anställd och snart hade hon ansvar för både
butiken och inköpen. Under åren i butik har hon bland annat designat solglasögon till och stylat kända kunder som
INXS-sångaren Michael Hutchence, sultanen av Brunei,
Brittiska kungahusets medlemmar och skådespelaren Michael Caine.
För drygt ett år sedan flyttade hon från London till Dalarna i Sverige. Först visste hon inte vad hon skulle göra,
men eftersom hon hade kvar kunder i London som ville anlita hennes tjänster som glasögonstylist och som ville att hon
skulle specialdesigna glasögonbågar åt dem, bestämde hon
sig för att ta steget fullt ut. Hon startade med designarbetet
på en kollektion solglasögon. Kollektionen som redan finns
ute heter kort och gott Anna-Karin Karlsson. Artister som
Skye Edwards och Grace Jones har redan hunnit göra privatbeställningar.
Varför valde du att starta eget?
– För att få göra det jag vet att jag måste göra i livet.
Vilka idéer och tankar utgick du ifrån inför lanseringen av ditt eget varumärke?
– Jag helt litar på mitt eget omdöme och vill inte kompromissa med mina designidéer. Solglasögonen är baserade på
sagor och mina visioner.
Hon har tänkt stil, inte mode. Det krävs gott om mag-
känsla och kunnande för att skapa en kollektion solglasögon
som känns så uttrycksfulla, kaxiga och tuffa – utan att snegla
på modet för mycket. Men Anna-Karin har lyckats med detta. Efter åren i butik har hon bra känsla för vad som fungerar
och nämner en rad andra designer som inspirerat henne:
– De första solglasögonen jag blev besatt av var Christian
Roth. Mina första glasögon var handgjorda av E.B. Meyrowitz. Så det har alltid handlat om en blandning av glamour
och det traditionella hantverket. Nu bär jag helst mina egna
för att de är precis som man vill ha dem. Men jag har också
bågar från Christian Roth och Emmanuelle Khan. Jag respekterar formgivaren Patty Perreira för sättet hon formar eleganta
glasögon och Jason Kirk för hans val av färg och glitter.
Några inspirationskällor utanför glasögonvärlden?
– Konstnärerna Gaudi och Chagall, samt filmregissören
Tim Burton är alla personer som jag har som förebilder.
Filmregissören Tim Burton har faktiskt inspirerat till en
konkret modell i Anna-Karins kollektion, kallad ”Alice goes
to Cannes”, som kom till när Anna-Karin sett Burtons ”Alice
in Wonderland”-film.
optik 5-2011
21
Rose et la mer
ny svensk designer
When trouble came
to town black.
– När Alice går från att vara stor till liten, så visualiserade
jag att jag såg solglasögonen som om de låg på bordet bredvid Alice. När filmen var slut skissade jag ner dem på papper
direkt och volià!
Du har genomgående fantasifulla namn på dina glasögonmodeller, varifrån kommer exempelvis ”Rose et la
mer”?
– Det är en hyllning till min glamorösa syster Ros-Marie
som nyligen flyttat till Rivieran.
Den första kollektionen består uteslutande av solglasög-
on. I framtiden kommer dessutom oftalmiska glasögon att
läggas till. Fast lite oftalmiskt finns det faktiskt redan med,
men då endast privatbeställningar. Tillverkningen har hittills skett för hand i England, men nu kommer produktionen
spridas över Frankrike, Italien, Kina och Japan.
– Det beror på vilket hantverk och material som krävs för
optik 5-2011
When trouble came
to town leopard.
den aktuella modellen. Hong Kong har förvånat mig, företaget Okia har imponerat mig med kvalitet som är bättre än
många europeiska fabriker. Borta är dagarna då Hong Kong
låg efter, men man får betala för den kvaliteten.
Hur kommer du att marknadsföra dina glasögon?
– I vår kommer de vara med i Elle, Wonderland, Styleby,
V Magazine, Glamour, 2020 Magazine, Mama, Damernas
värld och Plaza. Det är roligt, men jag verkar ha lanserat ett
varumärke som modecheferna på tidningarna väljer. Glasögonen kommer att finnas både hos optiker och modebutiker.
Med ett så vågat formspråk och stilsäkert öga har du
säkert ett bra tips till glasögonbärare också?
– Ha roligt! Följ inga lathundar. Försök att balansera garderoben så att man inte bara har ett par brickor och 50 par
skor. Några av mina kunder har lika många glasögon som
handväskor. Köp från Indiebolag och välj efter egen stil, inte
mode.
22
b o k n y tt
text mats almegårs | foto w i l h elm jaresa n d
Jan Ygge har länge burit på en dröm om att skriva en
grundläggande och utförlig introduktion till ögat och synen. Nu har drömmen blivit verklighet. Den 23 maj släpps
”Ögat & Synen” på förlaget Karolinska Institutet University Press.
Nytt standardverk
om ögat och synen
Professor Jan Ygge tar emot på sitt tjäns-
terum på S:t Eriks Ögonsjukhus. Schemat är
pressat med studenter som får handledning
i uppsatsskrivande och andra viktiga möten.
Men Jan Ygge är glad och entusiastisk. Hans
lilla beaglevalp Molly är med på jobbet denna
dag och ute skiner solen, men det är inte bara
därför som Jan Ygge är glad. Om några veckor släpps den bok som han har arbetat på de
senaste två åren. Projektet har dock funnits i
hans tankar mycket längre än så.
– Jag har länge gått och funderat på att skriva den här boken. Det finns inget skrivet för
allmänheten, trots att ögat är ett så viktigt organ för oss alla. De allra flesta nämner synen
som det sista organ de vill mista. Jag tänkte
därför att det skulle kunna finnas ett stort intresse för en bok av det här slaget. Det finns
några liknande böcker på engelska, men inte
förrän nu på svenska, säger Jan Ygge.
När Karolinska University Press för två år
sedan frågade Jan Ygge om han var intresserad av att skriva en bok om synen, satte han
sina planer i verket. Sedan dess har han arbetat med ”Ögat & Synen” på kvällar, helger och
under ledigheter.
– Det har tagit lite tid, eftersom detta är något jag gör vid sidan av mitt yrke. Ett projekt
vid sidan av drar givetvis ut på tiden eftersom
jag börjat jobba med boken runt halv tolv på
kvällarna. Orken räcker inte så långt nuförti-
den, säger Jan och skrattar.
Jan tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1978. 1983 doktorerade han inom ämnesområdet anatomi på en avhandling om
nervceller och dessas reaktion på skada. Sex år
senare, 1989, blev han specialist i ögonsjukdomar och samma år docent i anatomi vid Karolinska Institutet. 1995 blev han docent även
i oftalmiatrik vid Karolinska Institutet. Sedan 1997 arbetar han vid S:t Eriks ögonsjukhus, där han är överläkare sedan 2000. 1 mars
2002 utnämndes han till professor i oftalmiatrik med speciell inriktning mot barnoftalmologi vid Karolinska Institutet. Han är intensivt
engagerad i utbildningsfrågor och driver även
flera internationella samarbetsprojekt.
Han är alltså en van skribent inom den aka-
demiska världen. Men ”Ögat & Synen” riktar
sig till den intresserade allmänheten.
Var det svårt att skriva så att lekmän ska
förstå?
– Nej, det var lättare än jag trodde. Jag tror
att jag är bra på att förklara svåra saker på ett
enkelt sätt, som mina studenter brukar säga.
Det låter väl lite konstigt, men jag tycker inte
det är så länge sedan jag själv var student. Då
tog jag starka intryck av mina lärare. Det var
ju både bra och dåliga exempel på hur man ska
lära ut och så lärde jag av dem, vad man ska,
och inte ska, göra.
Tanken var att skriva en bok som inte förutsätter några förkunskaper. Dessutom ville Jan
skriva en bok som går att använda som uppslagsverk, där läsaren kan välja ut vilka kapitel
som intresserar.
– Intresserar man sig för refraktiv kirurgi är
det bara att läsa det kapitlet. Samma sak om
man vill veta mer om örnens ögon, eller om
gula fläcken. Man kan läsa lite här och var och
ändå få ut mycket. Det är i alla fall tanken.
”Ögat & Synen” baseras naturligtvis på Jans
långa erfarenhet. Referenser har han också
hämtat från andra böcker och från internet.
– Genom åren har jag stött på en del guldkorn som jag äntligen fick användning av här.
Egentligen kunde det ha blivit två böcker.
Från början var det så det var tänkt. Den första skulle gå igenom ögats anatomi och synen,
uppföljaren skulle behandla ögats sjukdomar.
– Det här har varit ett oerhört stimulerande och roligt projekt. Jag ville förmedla mitt
brinnande intresse för ögat och synen och
skriva ”Vår fantastiska syn” ungefär. Men förlaget sa åt mig att sätta stopp. Det var bra, för
annars hade jag nog fortfarande hållit på. Det
gäller att han en bra redaktör som vet när det
är dags att sluta.
Istället fick allt vara med. Den del av boken
som behandlar ögats sjukdomar är indelad efter barndom, medelålder och ålderdom.
optik 5-2011
23
jan ygge
Ö g at
&
synen
Karolinska Institutet
UNIVERSITY PRESS
Ögat & Synen
ISBN 918556214
Karolinska Institutet University Press
298 kronor
– Jag valde att dela in efter ålderskategorier. Där finns de vanligaste tillstånden och
det är enkelt att hitta. Jag har tidigare skrivit en symptombaserad lärobok tillsammans med en kollega. Många läroböcker
är diagnosbaserade, men det kan ju vara
svårt att veta vad man letar efter om man
inte vet. Jag tycker det är bättre att utgå
från symptomen.
Arbetet med boken har varit mycket sti-
mulerande säger Jan. Att i timmar leta källor och kondensera ner många forskningsrapporter och år av klinisk erfarenhet till
lättförståelig text har han njutit av.
– Det ger en stor tillfredsställelse att
hitta bra källor och göra dem begripliga
för en bred publik. Jag har också tyckt om
att tillsammans med illustratören Annika
Röhl ta fram bilderna till boken. Vi har
bollat fram och tillbaka tills bilderna känts
rätt.
När boken lanseras i slutet av maj väntar intervjuer i tv och tidningar. Jan Ygge
ser fram emot det, men ännu mer ser han
fram emot att skriva en uppföljare.
– Ja, jag drömmer om att få möjlighet
att arbeta mer koncentrerat på en uppföljare. Det skulle vara fantastiskt roligt att få
isolera sig någonstans och skriva en bok
till av det här slaget.
optik 5-2011
24
B R AN S C HNYT T
Text Micke jaresa nd
De flesta av oss ser åt det håll vi riktar ögonen. Men ett relativt
stort antal personer drabbas av centralt synfältsbortfall. De kan
fortfarande se, men tvingas använda det perifera synfältet, vilket
kräver både hård träning och optiska hjälpmedel för att klara av.
Linda forskar fram kunskap
om det perifera synfältet
Det perifera synfältet är inte lika utvecklat
Linda Lundström
”Förhoppningen är att mina
forskningsresultat ska leda
fram till metoder för att
göra bättre glasögon.”
och sofistikerat som det centrala. Inom optiken
talar man om perifera synfel och aberrationer för
att beskriva ofullständigheten med det perifera
synfältet. Perifera aberrationer är optiska fel i det
perifera synfältet som försämrar kvaliteten på bilden på näthinnan. I praktiken betyder begreppet
att det skapas felaktiga bilder av det ögat uppfattar och objekten framstår som förvrängda, suddiga, eller otydliga.
För fyra år sedan doktorerade Linda Lundström vid Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. Hennes avhandling, ”Wavefront
Aberrations and Peripheral Vision” (Vågfrontsaberrationer och perifer syn) fokuserar på utveckling av metoder för att mäta ögats perifera optik.
I förlängningen handlar det om hur man kan
utveckla metoder att lära sig mer om de perifera
aberrationerna i syfte att ge patienter med exempelvis sjukdomar i ”gula fläcken” (makuladegeneration, AMD) stöd och hjälp för en så god syn
som möjligt. Bara i Sverige finns minst 300 000
personer med någon form av AMD, varav drygt
40 000 individer har en avsevärd synnedsättning.
Avsaknad av seende via det centrala synfältet
är ett stort handikapp. Även om personen i fråga
fortfarande ser i bemärkelsen att ögat registrerar
ljus är det ett helt annat slags seende än det normala.
– Det går att kompensera en nedsättning i det
centrala synfältet, men det krävs enorm träning
för patienten. En av patienterna som deltog i
forskningsprojektet hade lärt sig att se hyggligt
bra med sitt perifera synfält. Om han skulle titta
på en persons ansikte var han tvungen att rikta
ögonen mot en punkt en bra bit ovanför perso-
nens huvud. Då fångade det perifera synfältet upp
ansiktet, säger Linda.
Att lära ögat och hjärnan ett sådant beteende
är svårare än man tror.
–Att stå och titta en halvmeter ovanför huvudet
på någon man samtalar med sänder ju rätt konstiga signaler, så när den här patienten tilltalar någon har han lärt sig att fästa blicken på en punkt
en bit under ögonen på den han pratar med. På
så vis ser det ut som han tittar sin samtalspartner
i ögonen, men i själva verket ser han en bröstficka
eller en slips eller något sådant, säger Linda.
Efter att Linda blev klar med sin doktorsavhandling har hon fortsatt forska inom samma
område. Idag har hon en forskarassistenttjänst på
KTH och undersöker just nu hur det perifera synfältet påverkar utvecklingen av närsynthet.
–Vi vet faktiskt inte så mycket om det perifera
synfältet. Vi behöver mer kunskap för att på olika
sätt kunna använda oss av hur det påverkar ögats
tillväxt, säger Linda.
Målet med Lindas forskning är att bättre förstå
hur de optiska felen i det perifera synfältet påverkar synen. Men hennes ambition slutar inte vid de
akademiska resultaten. Fokus på patienten är tydligt. Hypotesen är att det går att bromsa viss typ
av närsynthet genom att ändra de optiska felen i
det perifera synfältet.
– Förhoppningen är att mina forskningsresultat ska leda fram till metoder för att göra bättre
glasögon. Att man ska kunna slipa glasen på ett
sådant sätt att de avhjälper de perifera aberrationer som signalerar till ögat att växa sig mer närsynt, säger Linda.
optik 5-2011
Karen Miller (t v) och Benetton.
Specsavers lanserar fler varumärken
Specsavers lanserar två nya varumärken – och flaggar för att fler är
på gång.
I början av juni lanserar Specsavers två nya
varumärken, Karen Millen och United Colors of Benetton. Det innebär att sortimentet fylls på med 28 nya modeller, 14 från vardera varumärke.
– Karen Millen passar den mer sofistikerade. Det handlar om glasögonbågar i ren,
avskalad design. Precis som på klädsidan står
KM för lyxig och feminin design. De finns
bara som dammodeller. Benetton är mer för
dem som vill sticka ut lite. Det är färgrika
glasögonbågar som syns mycket, säger Anna
Lindblad, informationschef på Specsavers.
Innebär detta att Specsavers byter fokus och går mer mot varumärken?
– Vi har alltid haft ett utbud av designer-
bågar. Vi lanserade Sand och Red Green
förra året. Det mottogs väldigt bra hos våra
kunder. Vi vill erbjuda våra kunder ett stort
varierat utbud, som täcker alla behov och
smaker. I Sverige idag har glasögonbågar
blivit en accessoar och många äger fler par.
De byter båge efter outfit.
Men tidigare har ni kommunicerat
pris mer. 2 för 1 och liknande.
– Det fortsätter vi med. Priset är väldigt
viktigt för oss. Men man kan kombinera
designbågar och få två för en, vilket är ett
mycket prisvärt alternativ. Vi har olika våra
två för en-erbjudanden. Det första börjar
på 695 kronor, medan designbågarna ligger
något högre. Benetton kommer kosta 1595,
Karen Millen 1795 för två bågar. Sedan tilkommer extra kostnad om man vill ha specialbehandling av glasen och liknande.
20 000 begagnade glasögon på väg
Tillsammans med Lions Sverige samlade Specsavers förra året in 20 000
begagnade glasögon. De har nu fått nya ägare i utvecklingsländer.
Under december 2010 samlade Specsavers
och Lions Sverige in begagnade glasögon
runt om i Sverige. Resultatet blev hela 20
000 insamlade glasögon. De har nu tvättats, glasstyrkan har uppmätts och är nu
på väg till Tanzania, Peru, Guatemala och
Bolivia.
– Det ligger centralt i Specsavers affärsidé att synvård och synhjälpmedel ska vara
tillgängligt för alla, inte bara för dem som
har råd. Det är en väldigt positiv känsla att
veta att vi faktiskt bidragit till att förändra människors liv, säger Anna Lindblad, Informationschef på Specsavers.
optik 5-2011
26
U T BI LD NIN G
TEXT oc h foto MATS AL ME GÅ R D
Medicine doktor
men först moster
på ”otursdagen”
Betygsnämnden var enig om att Marika Wahlberg Ramsays avhandling ”Accomodation –
Clinical And Theoretical Investigations” och
hennes försvar av den under disputationen höll
måttet. Nu är Marika medicine doktor.
Återfuktar torra och irriterade
ögon och gör dem pigga igen.
nu hållbara i 6 månader!
NYHET! Ögondropparna
på [email protected]
Beställ gratis provflaskor
del!
Helt utan konserveringsme
Finns hos välsorterade optiker!
Telefon: 042-14 12 25 • www.medilens.se
Vissa anser att fredagen den 13 är en otursdag. Men det
finns några som anser tvärtom. Marika Wahlberg Ramsay
torde tillhöra de sistnämnda. Fredagen den 13 maj var nämligen inte bara dagen då hennes avhandling ”Accomodation –
Clinical And Theoretical Investigations” blev godkänd av en
enig betygsnämnd och att disputationen gick som en dans
– nej, en kvart innan disputationen,
klockan 12.15, fick hon också veta att
hon blivit moster.
– Det var bara att torka bort glädjetårarna och ladda om inför disputationen, säger Marika Wahlberg Ramsay.
Nog laddade hon om. Fakultetsopponenten professor Jan Richard
Bruenech från Høgskolen i Buskerud
grillade henne rejält med en del kniviga frågor. Men efter att Marika svarat, log han oftast och kommenterade
med orden: ”ett diplomatiskt och bra
svar, som jag håller med om”.
Opponent Jan Richard
Bruenech från Norge.
Själva disputationen inleddes av
docent Rune Brautaset, Karolinska
Institutet, som hälsade välkommen. Därefter gick ordet till
opponent Bruenech som presenterade avhandlingsområdet:
det ackommodativa systemet. Sedan var det Marikas tur att
presentera sin avhandling. Denna inledande del tog cirka en
timme, och sedan var det dags för frågestunden, som alltså
gick galant.
Klockan 14.07 var samtalet mellan opponent och respondent avklarat och det var dags för betygsnämnden att ställa
sina frågor.
Ordförande i betygsnämnden, docent Olav H Haugen
från Haukeland Universitetssykehus inledde. Därefter ställ-
optik 5-2011
K
anvä an
ndas
me
konta
ktlins d
er
och m
akeu
p
Marika blev rejält gratulerad av kollegor, familj och vänner.
de docent Magne Helland från Høgskolan i Buskerud och
docent Heléne Hamberg Nyström ett par kompletterande
frågor.
Femton minuter senare förklarades ordet fritt och Marika
fick ta emot en del frågor från publiken.
När Marika besvarat alla dessa frågor drog sig betygsnämnden tillbaka för överläggning. Efter en kort stund anslöt de till minglet i biblioteket, där det bjöds på snittar och
bubbel, och förklarade sig eniga i utslaget: Marika Wahlberg Ramsays avhandling är godkänd och hon erhåller titeln
medicine doktor. En titel som hon kan lägga till sin redan tidigare under dagen erhållna titel ”moster”.
En längre intervju med Marika Wahlberg Ramsay publi-
ceras i nästa nummer av OPTIK.
optik 5-2011
tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan
orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain
innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns
naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna
ögat och tårfilmen är stabiliserad.
Säljs via apotek och optiker. För mer information
kontakta [email protected]
blunda och spraya
Abigo Medical Ab Askim
•
031-748 49 50
•
www.abigo.se
navigator
Heléne Hamberg Nyström, Olav H Haugen, Marika Wahlberg Ramsay, Magne Helland, Rune Brautaset och Jan Richard Bruenech
firar.
Ett nytt och
enkelt sätt
att behandla
torra ögon
28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Kundfrågan
NAMN: TRYGGVE BERLING
ÅLDER: 56 år
BOR: BURGSVIK
NÄR KÖPTE DU DINA GLASÖGON?
– För ungefär ett halvår sedan, i november
tror jag.
VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER
NYA GLASÖGON?
– Att jag ska få bättre syn, såklart. Den här
gången överlät jag allt till optikern. Han gav
mig två, tre att välja mellan. Det gick mycket
fortare än när hela familjen ska vara med och
ha synpunkter.
Glasögon på burk
En annorlunda butik, både till utformning och placering har sett dagens ljus i
Tyskland.
Normalt används en 40-fotscontainer till
att frakta gods på fartyg över världshaven.
Men nu har två av dem tagits ur drift och
byggts om till en optikbutik.
Platsen är Villingendorf, ett industriområde, några minuters bilväg från Autobahn
som går mellan Stuttgart och Konstansasjön.
– Det är inte första gången en container
byggs om till en affär, men tidigare har syftet
varit att lokalen ska kunna flyttas mellan olika platser. Det kommer inte vi att göra. Butiken fungerar som vår conceptstore och finns
alltid på samma plats, säger Daniel Brenner,
grundare av Grotesque Eyewear.
VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST
SOM? ACCESSOAR ELLER SYNHJÄLP?
– Synhjälp, utan tvekan. Först när det blev
svårt att köra bil på natten fixade jag glasögon.
HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON?
– Vart tredje, fjärde år. Kanske blir oftare om
synen försämras snabbare.
HAR DU FLER PAR?
Ja, jag passade på att köpa ett par slipade solglasögon när jag ändå köpte nya.
VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV DIN OPTIKER?
– Att optikern är kunnig och vet vad han eller hon gör. Ett bra bemötande är också jätteviktigt, men det känner jag att optiker har
överlag.
Fördjupat samarbete
Den 28 april åkte en grupp optiker och assistenter från välgörenhetsorganisationen Vision For All, VFA, till Bolivia.
Synoptik har under våren samlat in 10 000 begagnade glasögon som de sedan skänkt
till VFA. Med städerna La Paz, Santa Cruz och Cochabamba som utgångspunkt ska optikerna i tio dagar resa runt och dela ut glasögonen till de som behöver.
– Synoptik har sedan tidigare ett samarbete med Vision For All och det ville vi fördjupa. Vi ville bidra med mer än pengar och beslutade oss därför att ge våra anställda möjlighet att åka med på en solidaritetsresa, säger Roland Olsson, vd Synoptik, i ett pressmeddelande.
optik 5-2011
29
Seende rullstol
Professor Kalevi Hyyppä och hans forskarteam vid EISLAB på Luleå Tekniska
Universitet har tagit fram en ”seende” rullstol. Rullstolen har en spak för styrning
och en spak som fungerar som en virtuell blindkäpp, eller känselspröt. Med hjälp
av en lasersensor bygger rullstolen upp en 3D-karta över sin omgivning. Det innebär att en kort ljuspuls skickas ut från rullstolen och när den stöter på ett hinder så
reflekteras ljuset. Avståndet till hindret mäts i form av tiden det tar för det reflekterade ljuset att komma tillbaka. Den informationen används för att generera 3Dkartan som sedan förs över till en haptisk robot så att den som är blind kan ”känna eller se” hinder som öppna dörrar eller mötande människor och navigera förbi
dem. Rullstolen provkördes med lyckat resultat inför medierna av doktorand Daniel Innala Ahlmark som själv är synskadad.
Röd punkt till Adidas
Adidas senaste sportglasögon, Silhouette-producerade
Evil Eye Halfrim Pro plockade hem årets prestigefulla Red
Dot-designpris. Bland 4 433 bidrag blev Evil Eye juryns favorit och därmed Adidas Eyewears fjärde Red Dot-belönade
produkt.
– Vi är jätteglada över att än en gång i år vinna det här
prestigefulla priset för våra glasögon. Utmärkelsen är ett resultat av hårt arbete, en stark produkt, och ett väldigt motiverat team. Vi är mycket stolta över att Red Dot-juryn belönat våra ansträngningar med det här priset, säger Christian
Jany, Adidas Eyewears Global Media Manager.
Bågar för mattenördar
Nu får den som vill markera sitt intresse för matematik sitt
lystmäte. Matheo har tagit den pågående nördtrenden på
allvar och designat glasögon med matematiksymboler på
skalmarna. Kanske något extremt för den genomsnittlige
eleven, men definitivt tänkbart för kursettan i teoretisk fysik
på KTH.
Kollektionen, som är en så kallad ”limited edition” består
av fyra bågar i titan och fyra i plast.
Designad läsning från Sverige
Colorays satsar på svenskdesignade läsglasögon av
hög kvalitet. Med ett ”fräckare” utförande och färgkombinationer hoppas företaget locka kunder.
– Vi lägger stort fokus på arbetet att löpande förnya vår kollektion med moderna modeller och färger.
Vi finns idag på ca 200 försäljningsställen i hela landet,
däribland ett flertal optiker, säger Colorays i ett pressmeddelande.
Läsglasögonen säljs i sorteringar, med 12 par i styrkorna +1,0- +3,0. Flertalet av glasögonen är tillverkade
med fjädrande skalmar. Alla är nickelfria. Skalmarna är
tillverkade i polycarbonat och linserna är tillverkade i
akryl.
Inköpspriset är 47 kronor och rekommenderat utpris
till konsument är 149 kronor.
optik 5-2011
Något
på hjärtat?
Tipsa Optik!
Ögon
i baren
Många försöker dagligen knäcka gåtan om vad
som får folk att köpa. Är
det mer reklammaterial?
Färgglad produkt? Trevlig personal?
Carlsberg Sverige
har tillsammans med
marknadsundersökarna
på företaget Ipsos tittat på kroggästers
köpbeteende. De som ställde upp på
undersökningen försågs med speciella
glasögon tillverkade av Tobii Technology. Glasögonen mäter ögonens rörelser
och fokuspunkter.
– På Carlsberg är vi stolta över att
ha god insikt i våra kunders preferenser
och beteenden, och med eye tracking
kan vi ta detta till en ny nivå, säger Jo-
nas Ydén, marknadsundersökningschef
på Carlsberg Sverige.
Enligt undersökningen hade 66
procent inte bestämt sig för vad de
skulle köpa när de gick in på puben.
Och hälften av de som visste vad de
skulle ha ändrade sig när de väl kommit in. Krogpersonalen utpekades som
”viktiga påverkare för köpbeslutet”.
Tänkvärt.
30
KRÖNIKA
TEXT åsa dethyre
Erfarenhet eller färskvara?
V
Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra
Frankrike sedan fem år tillbaka. För närvarande arbetar hon som optiker i grannlandet Schweiz.
[email protected]
”
Jag, den gamla räven, blir ofta
omringad av optiker med osande
färska kunskaper placerade
längst fram i hjärngloben som är
villiga att hoppa ut och ”attackera” kunden. Det är intressant att
ibland följa hur det går för dem,
och att jämföra hur länge erfarenhet fungerar mot nybakade
optikers metoder.
i har på min arbetsplats ofta praktikanter som kommer och arbetar hos
oss några månader som ett led i deras optikerutbildning. De blir alltid
lika förstenade när de ser hur verkligheten ser
ut, jämfört med vad de har lärt sig i skolan. En
synundersökning komplett utförd tar för dem
1 timme. Den tiden behövs för att göra en fullständig diagnos och få en hundraprocentigt klar
bedömning och synundersökning gjord enligt
skolans metod. Då innehåller den inte någon
kontaktlinstillpassning. Det blir en kalldusch när
dessa elever inser att denna tid inte finns till förfogande i verklighetens optikerbutiker. Pressen
blir sanslös när de dessutom ser att nästa kund
sitter och väntar i väntrummet.
Hos oss har vi 30 minuter på oss att hinna
göra anamnes, tester och i starten även ta alla
personuppgifter, vilket bara det ibland äter upp 5
minuter av tiden. Många kunder talar inte språket perfekt, de letar efter sina franska ord och
dessutom efter sina mobilnummer de aldrig kan
utantill. Det är alltid lika imponerande att höra
hur de lite skrattande ursäktar sig med att de
aldrig ringer sig själva. (Hur många gånger per
dag är man inte uppmanad att lämna sitt telefonnummer för att kunna bli nådd?)
30 minuter räcker det? Betyder det att med
erfarenheten blir man slarvigare eller bara mer
selektiv och effektiv i sina tester? Jag har längst
erfarenhet med mina dryga 15 år i optikbranschen, mina andra kollegor har ett till två års
erfarenhet. Jag, den gamla räven, blir ofta omringad av optiker med osande färska kunskaper
placerade längst fram i hjärnloben som är villiga
att hoppa ut och ”attackera” kunden. Det är intressant att ibland följa hur det går för dem, och
att jämföra hur längre erfarenhet fungerar mot
nybakade optikers metoder. Inget ont om dessa,
tvärtom, jag ställs ibland mot väggen och ifrågasätter mina egna kunskaper, då deras är just nya
och finslipade. (Ja, Rune: det är alltid läge för
fortbildning!) Alla startar ju från grunden någon
gång, och med tiden filar man fram sina egna
metoder och sätt att arbeta.
Fingertoppskänsla och människokännedom
utvecklas och det hjälper till att man inte hanterar alla kunder på exakt samma sätt.
Ett exempel är när jag ibland ser kunder irriterat ge sig av efter bara 10 minuter i undersök-
ningsrummet. Vad hände? Jo – de blev så arga
av allt utfrågande (anamnesen) från optikern av
allt möjligt som verkar ovidkommande för kunden.
Han eller hon ville ju bara ha en synunder-
sökning! En annan sak som sker är att autorefraktorns resultat spelar en övervägande roll.
Som nybakad (och även idag) skulle jag hellre
lita på mina kunskaper fullt ut, än att låta mata
in de automatiska värdena i foroptern som utgångsläge. Det kan ibland ta lång tid att exempelvis trassla sig ur en av autorefraktorn missbedömd astigmatism och därmed kommer hela
synundersökningen på kant. De 30 minuterna
har nu blivit svettiga 40, snart 50. En annan lite
mer banal fråga som kommit på tal mellan oss
optiker med olika datum- och landsstämpel är
om man ”kan” göra en synundersökning med
rätt resultat på en linskund som kommer in med
sina tunna månads- eller dagslinser på sig. Det
görs INTE av mina europeiska optikerkollegor.
Kunden blir hemskickad och får komma tillbaka
24 timmar senare utan linser. Jag arbetade så
för 15 år sedan, när tjocka halvårslinser som exempelvis S75-orna satt i ögonen. Det blir ibland
komplicerat när vissa kunder en dag träffat mig
som optiker och den andra gången en kollega.
Då gäller det att kavla degen fint, för att inte förstöra kundens tillit eller kollegans metod, då det
rör ett enligt min bedömning onödigt extrabesök för kunden.
Vi optiker har ju en fantastisk möjlighet att
göra våra kunders liv lättare! Jag har märkt att
som ”färsk” vågar man ibland inte gå utanför ramarna för vad kunden vill ha och det han tror är
bästa och enda lösningen, som till exempel att
korrigera presbyopi med linser. De flesta kunder tror inte att det går. Hjälp alla skidåkare med
goggles utanpå de immiga glasen och golfspelare med tre par brillor på huvudet. Våga föreslå
olika alternativ. Det skulle vara fint om optiker
informerar gemensamt om vad vi kan hjälpa till
med idag. Av kunderna är det få som känner till
den otroliga frammarsch som finns exempelvis
på linsmarknaden.
Just det låter kanske som en liten kundkrets,
men vi erfarna och äldre blir ju allt yngre och allt
fler med åren som går!
optik 4-2011
www.aldata-solution.se
Upptäck lösningen för att driva din Butik
eller Kedja framåt?
Aldata SIR OPTIK - nu med tidsbokning
Vi har många års erfarenhet av att leverera butiksdatalösningar
som stödjer basprocesserna från kassa och back-office
till huvudkontor. Vår optikversion är framtagen i samarbete
med optiker.
Hantera kundens synundersökning, köp- och
recepthistorik
Med hjälp av Aldata SIR OPTIK kan du:
NYHET - nu även med Tidsbokning
Rikta dina marknadskampanjer baserat på kunders
köpvanor
Kombinera optikspecifika funktioner med kund- och
produktdata i en och samma butikslösning
Ha tillgång till full back-office funktionalitet direkt
från kassan
Enkelt hantera komplexa processer och leverera hög
kundservice i butik
Kontakta Aldata för mer information:
Mail: [email protected]
Telefon: 08-503 00 790
2578_OpticalAdvert_v6.indd 1
09/03/2011 10:45:32
Välkommen till SILMO i Paris Nord Villepinte
Den internationella affärsplattformen
29 SEPT.  2 OKT. 2011
PARIS NORD VILLEPINTE
HALL 5-6
kl. 9.00 - kl. 18.30
PORTE MAILLOT
GARE
DU NORD
GARE
SAINT LAZARE
GARE
DE L’EST
GARE
DE LYON
GARE
D’AUSTERLITZ
GARE
MONTPARNASSE
Få ut det mesta av ditt besök
genom ett klick
www.silmoparis.com
Beställ din elektroniska badge
Planera din vistelse i Paris med hjälp av våra resepartners
Se listan över utställare och den interaktiva kartan över mässan
Detaljerat program
Anmäl dig till SILMO Academy symposium
SILMO, MOndIaL de L’OptIque HeLa OptIkbranScHen kOMMer att vara på pLatS
Glasögonbågar • Solglasögon • Glas • Kontaktlinser • Instrument •
Utrustning • Nedsatt syn • Materiel och komponenter
link by
academy
optik 4-2011
32
PO
LARISERANDEGLAS
FÖRBÄTTRADITTSEENDEISOLEN.
FÖRBÄTTRARDITTSEENDEISOLEN!
XPERIO ™
GRÅTT
DEN NYA GENERATIONEN SOLGLAS
Nyhet
GRÅ-GRÖNT
BRUNT
Orma 1.50 • Airwear 1.59 • Ormix 1.60 • Nyhet Stylis 1.67 - Single Vision och Varilux
optik 4-2011
33
VETENSKAP
•
Dags att även grilla de små grå
I skrivande stund är värmen tillbaka och jag hoppas den nu har kommit för att
stanna några månader.
Ansökningarna till högskoleutbildningen visar en liten ökning i förstahandsansökningar och en relativt stor ökning i det totala söktrycket. Roligt att även
alla platser till uppgraderingsutbildningen till kandidatexamen (för er som läst
till optiker innan det blev högskoleutbildning) ser ut att fyllas och att många vill
haka på utbildningslyftet inom svensk optometri.
Distansutbildningen Diagnostisk optometri har sista ansökning nu när ni får
tidningen. Skynda er att anmäla om ni vill gå!
Att värmen har kommit betyder också att nya kullar optiker strax får sin examen och legitimation. Ta väl hand om dessa duktiga nyutexaminerade optiker.
De har en massa kunskap och med lite erfarenhet, som ni kan hjälpa till att ge,
så har ni en enorm resurs till hands. Anställer ni en magister eller Diagnostisk
optometri-utbildad optiker så se till att profilera er och använda allt vad de kan.
Med en sådan optiker i er verksamhet har ni möjlighet att erbjuda kvalificerade
ögonhälsokontroller.
Även om det snart är sommar och det kanske mest är grillen som hägrar, så
se till att grilla de små grå en aning också. Möjlighet till det ges i de två vetenskapliga artiklarna som följer här.
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer:
• Hur yrkes- och vardagsliv påverkas
av ett nedsatt färgseende
34
• Sambandet mellan blinkfrekvensen
och torra ögon vid skärmarbete Optik rättar
Dessvärre föll namnet på artikelförfattaren till examensarbetet ”Dövas erfarenhet av optikerbesök” bort i OPTIK 4-2011. Det var Karin
Green Jonsson som skrev arbetet och vi ber henne härmed om ursäkt för att vi missade att skriva hennes namn i samband med publiceringen.
optik 5-2011
optik 5-2011
42
34
VETENSKAP
Av Frida Heij el , Kar oli nska Institu tet
Hur yrkes- och vardagsliv
påverkas av ett nedsatt
färgseende
1 Introduktion
Färgseendet använde människan förr för
att överleva, idag är det inte livsavgörande om man ser världen i svartvitt. Däremot kan man få svårigheter med vardagliga
ting där färg används som ett förtydligande medel. Samhället använder färger i allt
större utsträckning för att liva upp, uppmärksamma och förtydliga olika budskap,
ofta är detta inte till den färgdefektes fördel. Att till exempel komma till en buss eller tunnelbanestation och försöka reda ut
färdkartan över alla linjer där var destination har sin färg kan vara en mardröm.
Det blir allt vanligare att samhället och
multimedia ”kräver” ett normalt färgseende utan att ta hänsyn till de 8 % (Birch,
2001; McIntyre, 2002; Evans, 2003: Martin 2010) av den manliga befolkningen som
faktiskt upplever en färg som en annan.
Det finns flera yrken som av olika anledning har krav på ett normalt färgseende.
Kraven finns framförallt av säkerhetsskäl
då någon med nedsatt färgseende skulle
kunna utgöra en risk för de människor som
förlitar sig på deras yrkeskunnighet. År
1875 kolliderade två tåg vid Lagerlunga då
den ena lokföraren misstolkat ljussignalerna. Efter tågolyckan inträffade flera andra
olyckor pågrund av misstolkade färgsignaler. Ett år efter tågolyckan hade Kungliga
Trafikstyrelsen i Stockholm övertygats om
att fenomenet färgblindhet existerade och
man beordrade järnvägsläkarna att utföra färgseendetester på personalen (Bergmark).
De yrken där man idag kräver ett felfritt
Figur 1.
För den normalt färgseende (vänster bild) är det lätt att följa färgkoden, men för många med nedsatt
förmåga att skilja färger åt (höger bild) är det mycket svårt då många linjer ser ut att ha samma färg.
färgseende är bland andra pilot, flygledare,
polis, militär, sjöbefäl, lokförare och järnvägspersonal (Defekt färgsinne får inte förekomma om arbetsuppgiften innehåller
moment där färger har en säkerhetsmässig betydelse (Transportstyrelsen, 2010)).
Det finns även andra yrken där det är
önskvärt att personen har ett normalt färgseende till exempel: textilarbetare, florist,
biomedicinsk analytiker, fotograf, tekniker,
målare, färghandlare, elektriker, tandtekniker (Arbetsförmedlingen, 2010).
Färgseendenedsättning är ett utav de
vanligaste genetiska fel män föds med idag
(Evans, 2003). Att vara ”färgblind” är ingenting som syns, ofta märks det inte heller
förrän personen gör ett färgseendetest eller talar om det.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för hur personer påverkas av
att leva med ett nedsatt färgseende och
uppmärksamma eventuella problem dessa
människor stöter på i dagens samhälle. Är
det ens ett problem eller kan man rent av
kalla det för ett handikapp?
2 Bakgrund
2.1 Färg och färgseende
För att kunna se färg behövs ljus
(Schwartz, 2010). Färgen på ett objekt beror
på vilka våglängder av ljuset som reflekteras och vilka som absorberas av materialet. Det är det reflekterade ljuset som ger
objektet dess färg, se figur 2. För att vi ska
se att en tomat är röd måste vitt ljus träffa
tomatens yta som absorberar alla färger
(våglängder) utom rött. De röda våglängderna reflekteras och uppfattas av våra
ögon.
Det är fotoreceptorerna i näthinnan och
pigmentet i varje receptor som samlar upp
och registrerar ljuset. Fotopigmentet innehåller ljuskänsliga kemikalier och när de
träffas av ljus uppstår en kemisk reaktion.
optik 5-2011
35
Figur 2.
Ytan träffas av vitt ljus och beroende på ytans
färg reflekteras vissa våglängder medan andra
absorberas.
Elektriska impulser skickas via nervsystemet till hjärnan som tolkar informationen (McIntyre, 2002). I näthinnan finns två
sorters fotoreceptorer som känner av nivån
på ljuset som kommer in i ögat, de kal�las tappar och stavar. Det är tapparna som
”ser färg”. Tapparna är i sin tur uppdelade
i tre sorter som har var sitt fotopigment, S,
M och L tappar. De har sin maximala ljusabsorption 426, 530 respektive 557 nm.
Namnen S, M, och L kommer ifrån Shortwavelength-sensitive, Middle-wavelengthsensitive och Long-wavelength-sensitive
(Schwartz, 2010).
S-tapparna är känsliga för de korta våglängderna som ger blå-violett färg, de kal�las därför blå tappar. På samma sätt kallas
M-tapparna för gröna tappar och L-tapparna för röda tappar.
Personer med en röddefekt har normala gröntappar men rödtappar som ”drar” åt
grönt. De har minskad känslighet för rött
då deras rödtappar är mer grönkänsliga.
Personer med gröndefekt har normala
rödtappar men gröntappar som ”drar” mot
rött. De har minskad känslighet för grönt
då deras gröntappar är mer rödkänsliga.
Under fotopiska (ljusa) förhållanden är
tapparna aktiverade, då kan en person med
normalt färgseende skilja på omkring 10
miljoner olika nyanser av färger (Martin
2010).
2.2 Defekt färgseende
Defekt färgseende delas ofta upp efter dess
orsak. Den allra vanligaste orsaken är de
medfödda defekterna.
optik 5-2011
Medfödda – Medfödda defekter beror
på fel i tapparnas pigment. Felet finns hos
personen från födseln och är alltså ärvt
från föräldrarna. Vanligast är att den ärvs
från morfadern till dottersonen via mamman därför är det fler pojkar som får ett
nedsatt färgseende (McIntyre, 2002). Tillståndet är stabilt livet ut och går inte att
göra något åt, defekten är symmetrisk, alltså lika på båda ögonen. Medfödd färgdefekt
är oftast röd-grön, personen har förövrigt
normal synskärpa (Rosenthal et al, 1996;
Martin, 2010; McIntyre, 2002).
Förvärvade – Förvärvade defekter kan
bero på sjukdom eller skada i näthinnan
och/eller i synbanorna det kan även bero på
oklara medier som katarakt (Martin, 2010).
Denna defekt kan vara ett resultat av en
skada eller trauma, systematisk sjukdom,
droger eller gifter som i sin tur påverkat
färgseendet (Elliott, 2007). Beroende på var
och hur defekten uppstått kan den vara reversibel. Förvärvade defekter drabbar både
män och kvinnor i lika stor utsträckning,
ögonen kan påverkas olika mycket och
ofta är synskärpan nedsatt i samband med
färgdefekten (Rosenthal et al, 1996; Martin,
2010; McIntyre, 2002). Exempel på sjukdomar som kan orsaka färgseendenedsättning är diabetes, glaukom, maculadegeneration, Alzheimer, Parkinson, MS och
leukemi. Andra orsaker är ålder, långvarig
alkoholism och mediciner (American Optometric Association 2010-12-27)
2.3 Gruppering av färgseendenedsättning
Färgseendenedsättning kan delas in i tre
grupper beroende på graden av defekten.
1. Akromatopsi/Monokromatopsi- total
färgblindhet, mycket ovanligt. Orsaken till
akromatopsi är oftast avsaknad av tappar
i näthinnan eller en skada längre in i hjärnan.
2. Dikromatopsi- endast två av tre sorters tappar finns eller fungerar.
3. Anomal Trikromatopsi- Nedsatt känslighet i en av de tre olika sorters tapparna.
Den maximala våglängdskänsligheten är
förskjuten från det normala.
Man delar även in defekten efter vilken
sorts tapp som fått en defekt eller skada.
Om en person har ett nedsatt rödseende
kan man kalla det protananomali. Saknar personen helt röda tappar kallas det
protanopi. Se fler exempel i figur 3.
Protanopi = rödblindhet
Deuteranopi = grönblindhet
Tritanopi = blåblindhet
Protananomali = nedsatt rödseende
Deutananomali = nedsatt grönseende
Tritananomali = nedsatt blåseende
Akromatopsi = total färgblindhet
Figur 3
Vanligast är att män föds med en anomali, alltså
en nedsättning och inte att de totalt saknar en
viss tappsort (McIntyre, 2002)
2.4 Hur ser en person med
defekt färgseende?
En monokromat ser inga färger, de använder ljushet för att skilja på färger. Dikromater och anomala trikromater har lärt sig
att skilja på färger genom hur personer i
deras omgivning namngivit olika färger. De
har sedan de var små lärt sig att man kal�lar mörka objekt röda och ljusare saker
för gröna fast de egentligen inte ser färgen. Andra ledtrådar för att veta färgen på
ett objekt är formen, till exempel vet man
att en tomat är röd och att en banan är gul
genom att se formen på dem (Schwartz,
2010).
Personer med nedsatt färgseende kan
lättare skilja på färger om de är av olika luminans, ju mer ljus desto lättare blir det
att urskilja olika färger. Till exempel så ses
ett stimuli på 575nm som ljusare än ett på
600nm, men om de har samma luminans
kommer de att se lika ut (Schwartz, 2010).
De som har en röd-grön defekt har ofta
svårt att skilja på rött och grönt och gulgrön och gul när de har samma intensitet,
för vissa kan mörkt röd se ut som svart.
För den med röd-grön defekt ser vissa färger lika ut som för den normalseende är
helt olika. Grön, röd, gul, orange och brun
är för vissa bara olika namn för samma ,
36
Normal VETENSKAP
Figur 4.
visar hur färger kan se ut
för den med nedsatt grönseende (deutan) nedsatt rödseende (protan) och nedsatt
blåseende (tritan) jämfört
med den normalt färgseende längs till vänster. Hur
personen tolkar en färg beror på hur mycket tappkänsligheten är nedsatt och hur
mycket den maximala våglängdskänsligheten är förskjuten från det normala.
Deutandefekt
färg. Graden av defekt färgseende varierar
mycket, någon kan ha sånär som normalt
färgseende medan en annan kan ha stora
problem och vara nära dikromat.
2.5 Att tänka på för att underlätta och
tydliggöra information för personer med
nedsatt färgseende
Med dagens teknik finns det program som
kan hjälpa den med normalt färgseende att
göra kartor, webbsidor och information så
att det är lätt att förstå för den med nedsatt
färgseende samtidigt som det fortfarande
ser bra ut för den normalseende (Bernhard, 2007).
Två koreanska forskare Yong Man Ro, Seungji Yang gjorde 2004 både en klinisk och
en experimentell studie där de utformade
en datoriserad färgadaptationsmetod som
visade att personer med trikromatanomali
såg färger bättre efter att bilden manipulerats.
Lärare bör vara uppmärksamma på elever som har svårt att förstå eller undviker
färguppgifter, de kan ha en färgseendenedsättning. Som lärare kan man hjälpa till
genom att använda mörka färger på en vit
tavla eller vit krita på en svart tavla, blanda
helst inte flera olika färger i samma figur.
Man kan be en klasskamrat hjälpa personen med uppgifter som kräver ett normalt
färgseende. Vid misstanke om en färgseendedefekt fråga föräldrar eller be skolsköterskan att göra ett färgseendetest.
För att tydliggöra information:
• Undvik att använda endast färg för att
framföra ett budskap.
• Ta hjälp av form och text så blir det
lättare för personer med annorlunda färgseende att förstå.
Protandefekt
Tritandefekt
• Försök att ha hög kontrast mellan text
och bakgrund, t.ex. mörk text på ljus bakgrund.
J• u mer ljus desto lättare är det för den
färgseendedefekta att skilja färger åt.
• Undvik att använda svart text på röd eller grön bakgrund.
• Använd gärna textformat som är något
tjockare eller större då många med nedsatt färgseende tycker det är särskilt svårt
att läsa tunna små bokstäver då de lättare
smälter in i bakgrunden (www.designinstruct.com, 2010).
3 Metod och urval
Den datainsamlingsmetod som använts är
en enkät, ett formulär med fasta svarsalternativ. En datorenkät skickades till personer som uppgett att de har en färgseendedefekt. Enkäten och information om
studien distribuerades via e-post. Enkäten
innehöll 20 frågor riktade till personer med
nedsatt färgseende och tog upp problem
de kan tänkas stöta på just på grund av sitt
defekta färgseende.
3.1 Enkät
Frågorna delades in i sju sektioner beroende på vilket ämne de tog upp. Sektionerna hade rubrikerna Allmänt, Vardag, Idrott,
Trafik, Skola, Arbete och Övrigt. Under rubriken Allmänt fanns frågor om ålder, när
och hur personen fick veta att han har ett
annorlunda färgseende, om det hade underlättat om han fått vetskap om sin defekt tidigare och om de ansåg att optikern
i större utsträckning skall informera om
färgseende och defekter däri. Vardagssektionen innehöll frågor om svårigheter att
kombinera kläder i matchande färger, att
avgöra när olika typer av kött är tillräckligt
lagat, kan de se en rodnad i huden t.ex. vid
Figur 5.
Figur 5 visar hur mycket lättare det blir för personer med nedsatt färgseende att tolka information
där man kombinerat och använt både rätt färg, text och form på designen.
optik 5-2011
37
solbränna eller utslag, svårigheter att genom den röda och gröna symbolen avgöra
om det är ledigt eller upptaget på toaletten
utan att känna på handtaget. Under Idrott
fanns en fråga om det finns problem att
utöva vissa sporter. Trafiksektionen tog upp
problem som att se skillnad mellan rött
och grönt ljus och genom färgen svårtolkade skyltar. Skolfrågorna behandlade mobbing och svårigheter att uppnå målen som
finns i skolan. Sista sektionen Arbete frågade om nuvarande yrke eller sysselsättning, problem som kan uppstå vid antagning till utbildning, svårigheter med färger
i personens yrke idag och om de hellre arbetat med något annat om det inte vore för
deras nedsatta färgseende.
Frågorna utformades dels efter eget intresse, dels efter en liknande studie som
gjorts: What Do Colour Vision Defectives
Say About Everyday Tasks? (Steward, Cole,
1988) och dels efter samtal med Rurik Löfmark som själv har ett nedsatt färgseende
och sedan länge varit engagerad i frågan
om diskrimineringen av dem med defekt
färgseende.
Information om studien och sökandet av
deltagare lades ut på ett forum för personer med nedsatt färgseende, www.fargblind.se. Där fanns även kontaktinformation till Rurik Löfmark som vid förfrågan
accepterade att hjälpa till.
3.2 Population
Den population som studerades var människor med ett nedsatt färgseende, inklusionskriteriet var alltså att personen blivit
diagnostiserad som färgblind. Trettio personer valde att delta i studien och samtliga
var män över femton år. Med hjälp av Rurik
Löfmark kunde en större grupp människor
kontaktas vilket underlättade arbetet och
förbättrade resultatet på undersökningen.
Deltagarna uppmanades att vidarebefordra enkäten till andra med nedsatt färgseende för att studien skulle få en bättre
spridning mellan olika yrken och åldersgrupper. Enkäten hade en sista svarsdag
som alla deltagare var medvetna om. Under rubriken Övrigt kunde deltagarna själva
förtydliga sina svar eller skriva om problem
de stött på angående färgseende.
Alla svar som kom in tilldelades en sifoptik 5-2011
ferkod för att kunna urskiljas. Genom
textanalys, frekvenstabeller, procent och
andelsberäkning kunde alla svar sammanställas till ett resultat, diagram gjordes sedan i Excel.
4 Resultat
Åldersfördelningen var jämt spridd från 15
år och uppåt. Av det totalt 30 deltagarna var
15 stycken under 46 år och 15 stycken var
46 år eller äldre.
För fullständig resultatsammanställning
se appendix.
4.1 Allmänt
De flesta fick veta om sin färgdefekt före 15
års ålder hos skolsköterskan. Endast två
personer fick veta om sin defekt efter att de
fyllt 15 år, då vid mönstring och antagning
till utbildning.
Då de flesta fick veta om sin defekt tidigt
svarade 21 personer att det inte underlättat
att veta det tidigare.
70% av deltagarna ansåg att optikern i
större utsträckning borde informera om
färgseende, situationer som kan uppstå
och de hjälpmedel som finns.
4.2 Vardag
På frågan om det är svårt att välja färgkombination på klädsel pågrund av färgseendet skrev 70% att de ofta eller ibland
hade problem, 30% sa att de sällan eller
aldrig hade detta problem. Att genom färgen avgöra när frukt är mogen tyckte 50%
var svårt medan 50% inte hade problem
med detta. Över 60% uppgav att de ofta eller ibland har svårt att avgöra när olika
typer av kött är tillräckligt lagat och över
50% att de genom färgen har svårt att se
en rodnad i huden som t.ex. uppkommit vid
vistelse i solen.
60% av deltagarna tyckte att det var svårt
att avgöra om det var ledigt eller upptaget
på toaletten då symbolen ofta är grön eller röd. Ett citat från en av deltagarna som
uttrycker viss frustration i detta sammanhang lyder: ”Den mest irriterande situationen i dagliga livet är när man rycker i alla
toalettdörrar för att man valt en förbannat
liten prick som är röd eller grön”.
Figur 6.
Bilderna visar hur den röda upptagetsymbolen
kan se ut för en person med nedsatt färgseende
(höger) jämfört med den normalseende (vänster).
4.3 Trafik
De allra flesta klarar sig bra i trafiken, tre
personer uppgav att de ibland har problem att skilja mellan rött och grönt trafikljus men då man vet i vilken ordning de
sitter går det att avgöra ändå. Fyra personer skrev att det fanns skyltar i trafiken
som vara svåra att tyda och ett citat lyder:
”Skyltar med röd kant är svåra att upptäcka
eftersom det röda inte är en signalfärg för
mig”.
4.4 Skola
En person uppgav att han absolut haft det
svårare i skolan att uppnå skolans mål.
30% menar att de till viss del haft svårare att uppnå målen i skolan men närmare
70% tycker inte alls att de haft det svårare i
skolan. På frågan om personen blivit retad
eller mobbad på grund av sitt färgseende
svarade 50% att de vid flera tillfällen blivit
retade eller mobbade.
Skolfrågorna upprörde och engagerade många deltagare, här följer några citat: ”Ett exempel som gav problem var när
man var yngre och hade matte när lärarna
skulle vara pedagogiska och få oss barn att
räkna antalet röda ballonger av exempelvis 20 olikfärgade ballonger. Till följd är jag
oduglig på och hatar matte”.
”Jag lyckades hålla det hemligt under
skoltiden genom att undvika färguppgifter”.
”Flera föräldrar har kontaktat mig och berättat om hur deras barn blivit både misstrodda av lärare och elevers mobbning”.
4.5 Idrott
Över 23% av deltagarna hade problem att
utöva vissa sporter. Flera nämnde att de
dels haft svårt att utöva vissa sporter och
,
38
VETENSKAP
dels att som åskådare skilja olika lag åt.
Linjer och planmarkeringar kan för en del
vara svåra att tyda. Problemsporter som
togs upp var framförallt orientering och
segling men även krocket, dart och biljard.
I lagsporter finns problemet med att skilja
sin och motståndarens färg på tröjan då
röd, brun, orange och gul kan se snarlika
ut för en del.
En man som orienterar skrev: ” Tyda
kartan med gröna gula och bruna områden
vållade mig ofta stora problem. Kom ibland
in i grönområden med tät skog vilket jag
inte observerat på kartan” och ” Jag kom
till en stigkorsning stannade upp såg mig
omkring och kände en stark doft av smultron men såg inga bär”.
Figur 7.
I figur 7 kan man se hur svårt det kan vara för
personer med en färgseendenedsättning att urskilja röda bär i en grön buske.
Bild: Ragnhild Möller/Nationalencyklopedin
4.6 Arbete
Över 60% ansåg att de hade problem med
färger i sitt arbete och 20% hade hellre arbetat med något annat om det inte vore för
deras nedsatta färgseende. Problemen omfattade saker som att handla varor på internet, färgsättning, bedömning av fotografier, att se installationer som är redovisade
i olika färger och att se färgen på små lysdioder. Citat: ”Lysdioder på laddare, digitalbox och annan elektronik som är små ytor
är jättesvårt, så gott som omöjligt att se vilken färg det är”.
5 Diskussion
När studien avslutats och resultaten analyserats kunde man se en viss trend att deltagarna som var 46 år eller äldre tycktes
störas mer av sin defekt än de som var 45
år eller yngre. I figur 8 kan man se att fler
Figur 8.
Resultatsammanställningen av fråga 1-8 visar att de äldre deltagarna störs mer av sin defekt än de
yngre.
utav de som är 46 år eller äldre svarat att
de ofta eller ibland har problem med vardagliga saker som fråga 1-8 tar upp. Frågorna är en sammanställning och står ej i
kronologisk ordning efter frågeordningen i
enkäten.
Fråga 1-8
1. Har du någon gång svårt att välja färgkombination på klädsel på grund av ditt
färgseende?
2. Har du genom färgen svårt att avgöra
när frukt är mogen?
3. Har du genom färgen svårt att avgöra
när olika typer av kött är tillräckligt lagat?
4. Har du genom färgen svårt att se om du
fått en rodnad i huden t.ex. om du blivit solbränd eller fått utslag?
5. Har du svårt att avgöra om det är ledigt
eller upptaget på toaletten genom den röda
och gröna symbolen som ofta finns vid låset?
6. Har du svårt att skilja mellan rött och
grönt trafikljusljus?
7. Har du några problem med färger i ditt
arbete?
8. Hade du hellre arbetat med något annat
om det inte vore för ditt nedsatta färgseende?
Förklaringen till att de äldre deltagarna
har större problem med vardagsaktiviteter
kan vara att de vid denna ålder även störs
av oklara medier, sjukdomar och åldersförändringar i ögat, men även att de utsatts
för fler situationer där de märkt av sin defekt. En positiv korrelation tyder på att ju
mer avvikande färgseende en person har
desto mer kommer det att påverka yrkes
och vardagslivet, slumpen kan ha bidragit till att fler äldre med större färgseendeproblem valt att delta i studien. I likhet
med resultatet i studien ”What do color vision defectives say about everyday tasks?”
var det många som hade problem med vardagliga aktiviteter som att laga mat eller
med färguppgifter i skola och arbete. De
flesta har hittat lösningar på färgproblem
de stöter på i vardagen, det är först när de
hamnar i nya situationer som de påminns
om sin defekt. En studiedeltagare skrev
att första och enda gången han känt sig
”färgblind” var när han köpt en bil som han
tyckte var silverfärgad, men när han tittade
närmare på registreringsbeviset såg han
att den var registrerad som ljusgrön. Det
var endast ett fåtal deltagare som tycktes
ha stora problem med sitt färgseende men
för att kunna dra slutsatser kring anledningen skulle man behövt veta vilken sort
och grad av defekt studiedeltagarna hade. I
denna studie gjordes ingen skillnad mellan
anomal trikromatopsi eller dikromatopsi.
Anledningen till att de flesta inte alls
hade problem med trafikljus är förmodligen dels för att de inte har en grav defekt
och dels för att man lärt sig i vilken ordning ljusen sitter och på så sätt vet vilken som lyser. En deltagare sa att han inte
hade några problem att tyda den svenska
typen av ljussignal men att det blev problem i länder där de använder andra typer
av ljus i en annan ordning. Rött fungerar
optik 5-2011
39
ofta som en signalfärg vilket lättare kan
missas av den som inte ser röd som röd.
De skyltar som några deltagare tyckte var
svåra att tyda var skyltar med röd kant runt
om, men ingen specifik skylt nämndes. De
flesta ansåg alltså att trafiken på land var
säker men desto svårare var det på havet.
Många skrev att de har problem i samband
med sjö och havsaktiviteter som att läsa
sjökort och att skilja på röda och gröna farledsprickar, endast de som är gul-svarta är
lätta att se. Ett citat från en deltagare lyder:
”Jeg sejler i fritiden og har ofte problemer
med at skelne rød og grønne bøjer på vandet. Men jeg har ingen problemer i trafikken på landjorden!”
Över 63% hade problem med färger i arbetet och många förtydligade detta i fri text,
till exempel i detta citat från en deltagare ”I
min yrkesutövning har det blivit mer vanligt
att man får ritningar i färg där de olika installationerna är redovisade i olika färger.
För en med korrekt färgseende är detta till
hjälp men kan faktiskt vara till nackdel när
man som jag har defekt färgseende”. Såhär i efterhand hade det varit intressant att
veta om någon hade blivit nekad ett arbete
på grund av sitt annorlunda färgseende. I
studien ”What do color vision defectives say
about everyday tasks?” var det flera av deltagarna som hade blivit nekade ett arbete
på grund av sin defekt.
Över 50% av deltagarna, varav fyra läkare
hade svårt att se rodnader i huden, denna
siffra stämmer ganska väl överens med andra undersökningar som gjorts. I studien
”Colour vision deficiency in the medical
profession” (Anthony, Spalding, 1999) säger
deltagarna att de framför allt har problem
att bedöma rodnader, utslag och att se om
patienten är onormalt blek, men även oftalmoskopering, mikroskopering och att
se blod i urin och faeces tyckte många var
svårt. I likhet med studien ”Colour vision
deficiency in the medical profession” hade
även de läkare som deltog i denna studie
problem med färger i sitt arbete. Endast
en utav de fem som deltog sa att han inte
hade några problem. Tre stycken ansåg att
de ofta hade problem att bedöma rodnader.
I tidskriften för den norske läkarkåren uppmanade man att elever med färgseendedefekt inte skulle söka sig till specialistyrken
optik 5-2011
där färgseendet har en avgörande betydelse. De anser även att de 40 talet färgblinda
läkare som varje år går ut den norska läkarutbildningen borde erbjudas viss vägledning.
En hypotes innan denna studie gjordes
var att många unga män fick veta om sin
defekt i samband med att de mönstrar och
att det nu sedan allt färre mönstrar är fler
som får reda på sin defekt när de söker till
en utbildning eller arbete som kräver ett
normalt färgseende. Hypotesen kan ej styrkas i denna studie då de flesta svarat att de
fått reda på sin defekt hos skolsköterskan
innan de fyllt 15 år. I ett brevsvar från pliktverket skriver man att cirka 8% av de män
som mönstrar har en färgseendenedsättning men en siffra över hur många av dem
som första gången får reda på det vid detta
tillfälle framgår ej av statistiken.
Personer med en svag defekt märker oftast inte av den förrän de gör ett test. Om
dessa inte ”fastnar” när skolsköterskan gör
ett screeningtest kan det hända att de inte
får veta sin defekt förrän de söker en utbildning och då blir besvikelsen klart större
än för de som redan visste om sin defekt.
Resultatet av denna studie tyder på att de
flesta vet om sin defekt innan det är dags
att söka vidare utbildning. Ofta blir unga
personer med nedsatt färgseende avrådda
att söka sig till vissa typer av yrken då deras defekt upptäcks. I England gjordes 2005
en stor studie ”Impact of congenital colour
vision defects on occupation” (Cumberland
et al, 2005) där man fann att många med
nedsatt färgseende klarar arbetsuppgifter-
na inom yrken som annars kräver ett normalt färgseende. De kom fram till att det
vore bättre om dagens screeningprogram
endast informerade om svårigheter de kan
stöta på istället för att avråda unga personer att söka vissa yrken. Det finns exempel
på personer som vid färgseendetest klassats som defekta men idag ändå har ett
yrke som pilot eller polis och aldrig upplevt
problem med färger i arbetet. I Sverige är
det svårt att komma in på utbildningar som
kräver ett normalt färgseende om man inte
klarat färgseendetestet och det är sällan
man får en individuell prövning som undersöker om personen klarar arbetsuppgifterna trots att färgseendetestet visat annat.
Om man endast ser till de fasta svarsalternativen under rubriken Skola säger de
flesta att de inte haft några större problem
där. Däremot när deltagarna fått skriva fritt
under rubriken Övrigt är det många som
ändå tar upp problem som de själva eller
andra haft i skolan. Detta beror troligen på
att de fasta svarsalternativen inte täckt de
problemområden som finns och att deltagarna tyckt att svaret behövt förtydligas ytterligare. I de fall där läraren haft vetskap
om barnets färgseendenedsättning har de
haft överseende och hjälpt till eller givit
eleven en annan uppgift. Det kan vara bra
att informera läraren om man vet att ens
barn har ett annorlunda färgseende. En
deltagare skrev: ”Lärare har ofta låg kunskap om människors olika färgseende. I exempelvis en av lågstadiets matematikböcker måste man kunna skilja på alla färger
för att klara uppgifterna. När barnet inte ,
Figur 9.
Hur många röda pennor kan du räkna i bilden till höger? Bilderna visar hur svårt det kan vara för ett
barn att ta hjälp av färger för att lära sig saker. Många personer med nedsatt färgseende kan berätta
om när de ritat och klasskompisarna skrattat för att de ritat gräs med röd penna istället för grön.
40
VETENSKAP
ville ta itu med sådana uppgifter, berättar
en mamma för mig, att läraren trodde att
barnet var trilskt eller obegåvat”
Att 70% tyckte att optikern i större utsträckning skall informera om färgseende och defekter där i beror troligen på att
frågan var ställd på så vis att man hellre
svarade ja än nej. Den vanligaste frågan
en person med nedsatt färgseende ställer är om det finns något botemedel eller
chans att få ett normalt färgseende. Ännu
finns ingen behandling som kan få en medfödd defekt att försvinna så att personen
ser färger som en normalseende. Det som
optikern kan informera om är de hjälpmedel som finns för att personen lättare skall
kunna skilja färger åt. De hjälpmedel som
finns är bland annat handhållna röd eller
grönfärgade filter, till exempel Seekey®,
som hjälper personer att skilja på annars
oskiljbara färger. Färgade glasögonlinser
där kunden själv provar olikfärgade linser
tills rätt och mest behagliga färg hittats.
Det finns färgade kontaktlinser, de är ganska dyra och kan användas antingen monokulärt eller binokulärt, exempel på sådana
linser är ColorMax och ChromaGen, nackdelen med färgade linser är att de kan försämra djupseendet. Hjälpmedlen fungerar
bäst för anomala trikromater då dikromater ofta har svårt att adaptera till den nya
situationen, det rör mest till deras redan
inlärda ledtrådar. Kom ihåg att hjälpmedlen inte gör att personen kan se färger som
den normalseende utan bara underlättar
att se skillnad på annars oskiljbara färger.
Dessa hjälpmedel är inte tillåtna vid test av
färgseendet. Forskning inom genteknik pågår för att se om det går att ge människor
med färgseendedefekter ett normalt färgseende.
Om man som normalt färgseende vill se
hur en bild eller figur ser ut för en färgdefekt finns det flera program man använda, till exempel Color Oracle eller Vischeck
som använts för att manipulera bilderna i
denna studie.
Skulle man gjort om studien idag skulle
man lagt till fler frågor speciellt angående
samhällsinformation och vad man borde
ändra för att göra information mer lättillgänglig för personer med nedsatt färgseende. Man kunde även gjort en intresse-
anmälan till att starta en förening för alla
dem med nedsatt färgseende. Mycket information kom från den fria texten som deltagarna själva skrev under rubriken Övrigt,
detta skulle kunna utvecklas ytterligare, till
exempel genom intervjuer med några av
deltagarna för att få ännu mer information.
6 Slutsats
Studien visar att det finns svårigheter i
både yrkes och vardagslivet för personer
med nedsatt färgseende
För de flesta som lever med ett nedsatt
färgseende är det ett problem som de påverkas av i det dagliga livet. Många har lärt
sig att leva med det och märker inte av det
nämnvärt medan andra som drabbats hårdare upplever det som ett handikapp som
samhället borde ta på större allvar.
Referenslista
American optometric association. (AOA). (2006).
Color vision deficiency [elektronisk]
Tillgänglig: http://www.aoa.org/x4702.xml [201012-27]
Anthony J, Spalding B. (1999). Colour vision deficiency in the medical profession, British Journal
of General Practice, 49: 469-475.
Bernhard J. Kelso N. V. (2007). Color Design for
the Color Vision Impaired, Institute of Cartography, 58: 61-67
Bergmark, M. Fritiof Holmgren och kongl. Trafikstyrelsen.pdf, Recip Reflex 5/79
Birch, J. (2001). Diagnosis of Defective Colour Vision, 2nd ed. Oxford: Butterworth-Heinemann
Cumberland, P. Rahi, J. S. Peckham, C. S. (2005).
Impact of congenital colour vision defects on occupation, Institute of Child Health, UK. Arch Dis
Child, 90: 906-908
Design instruct. (2010). Tillgänglig: http://designinstruct.com/web-design/proper-standards-compliant-color-use-in-web-design/ [2010-12-27]
Elliott, D, B. (2007). Clinical Procedures in Primary Eyecare, 3rd ed. Elsevier
Evans, A. (2003). Color is in the eye of the beholder, a guide to color vision deficiency and colorblindness. Auburn, CA: CVD Books
Gegenfurtner, K, R. Sharpe, L, T. (1999). Color Vision: From Genes To Perception, Camebridge University Press, UK
Hem, E. (2004) Fargeblinde leger – er det noe problem? Tidskrift for den norske legeforening, Oslo.
124: 195-197
Martin, L. (2010). Att Mäta Syn, Books on Demand,
Visby
McIntyre, D. (2002). Colour Blindness: Causes and
Effects, Dalton Publishing, Chester
Palmer, S.E. (1999). Vision Science Photons to
Phenomenology. Bradford Book, USA. 95-142
Rosenthal B. P, Cole R. G. (1996). Functional Assessment of Low Vision. Mosby Inc. St. Louis.
105-135
Schwartz, S.H. (2010). Visual Perception: a clinical
orientation, 4th ed. McGraw-Hill, USA 25-168
Steward J. M. Cole B. L. (1988). What Do Color Vision Defectives Say About Everyday Tasks? Optometry and Vision Science Vol.66, No. 5, 288-295
Transportstyrelsen brevsvar enligt (BV-FS 2000:4)
14 § 9 2010-10-04
Ro, Y. M, Yang, S. (2004). Color Adaptation for Anomalous Trichromats, Korea, Wiley Periodicals, Inc.
Int J Imaging Syst Technol 14, 16–20
Bildreferenser
Figur 1. [elektronisk]
Tillgänglig: http://www.vasttrafik.se/Startsida/linjenats--hallplatskartor/ [2011-01-17]
Figur 2. [elektronisk]
Tillgänglig: http://www.diycalculator.com/sp-cvision.shtml [2010-12-20]
Figur 4. [elektronisk]
Tillgänglig: http://www.herdins.no/UserFiles/TC_
multi_fibre_fargkarta.jpg [2011-01-20]
Bilden har manipulerats med hjälp av programmet Vischeck tillgänglig: http://vischeck.com
Figur 5. [elektronisk]
Tillgänglig: http://jenny.cartography.ch/pdf/2007_
JennyKelso_ColorDesign_lores.pdf [2010-11-14]
Figur 6. [elektronisk]
Tillgänglig: http://www.fotoakuten.se/albums/
userpics/toa_upptaget.jpg [2011-01-18]
Bilden har manipulerats med hjälp av programmet Vischeck tillgänglig: http://vischeck.com
Figur 7. [elektronisk]
Tillgänglig: http://www.ne.se/färgblindhet [201101-18] med tillstånd
Figur 9. [elektronisk]
Tillgänglig: http://img.tamtay.vn/files/photo2/20
09/3/8/9/1543669904/49b331be_colorpen_2005_
resize.jpg [2011-01-18] Bilden har manipulerats
med hjälp av programmet Vischeck tillgänglig:
http://vischeck.com
optik 5-2011
-
Hoya Lens Sweden producerar och marknadsför glasögonglas till optiker. Verksamheten har sin bas i Malmö och här arbetar ca 70 personer med att förse kunderna
med glas, behandlingar och service som uppfyller högt ställda krav, från såväl
konsumenter som våra kunder inom optikbranschen. Företaget ingår i den globala
koncernen Hoya Corporation som har en världsledande ställning inom optik.
Vi satsar framåt och söker nu med placering i Malmö en:
Manager Technical Systems & Support
MED FOKUS PÅ OPTIK, IT OCH PROJEKTLEDNING
Dina arbetsuppgifter
• Implementera, driftsätta och underhålla de IT-baserade system som bildar basen i vårt beställningssystem t ex
Hoyalog, VisuReal® Vision Care Center och fler spännande nyheter
• Utbildning och löpande support till våra kunder och medarbetare
• Samordning av ovanstående aktiviteter på de Skandinaviska marknaderna för att säkerställa en gemensam hög
servicenivå.
Du har
• Goda kunskaper inom optik och har troligen arbetat några år som optiker
• Stort IT-intresse, en vilja att utvecklas och att arbeta i teknikens absoluta framkant
• En pedagogisk läggning och intresse för att arbeta med utbildning, support och projektledning
• Goda kunskaper i engelska och förstår danska och norska.
Du får
• Ett stimulerande arbete med frekventa internationella kontakter där du medverkar till att utveckla arbetsmetoderna för Skandinaviens optiker.
Läs mer om tjänsten på www.pafrekrytering.se eller kontakta vår konsult Jan Tukler,
PAf Rekrytering på 040 44 51 84 om du vill veta mer.
Till dig som är leg. optiker
Fyll i
på w din med
le
ww.s
rat.s msansö
e
ka
Här får du ett erbjudande
som du inte kan motstå!
n dir
ekt
För 225 kronor/månad får du allt det här:
• Medlemskap i Svensk Optiker• Vi företräder dig i olika situationer
förening.
•
Ett unikt trygghetspaket: SRAT
Inkomstförsäkring samt SRAT HälsoSkydd – en sjukinkomstförsäkring med
hälsoombud.
•
Möjlighet att bli medlem i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, AEA (kostar f.n. 90 kr/månad).
•
Möjlighet att omfattas av kollektivavtal.
Svensk Optikerförening är en facklig
yrkesförening för legitimerade optiker och
optikerstudenter. Föreningen är en del av
Sacoförbundet SRAT.
optik 5-2011
som kan uppstå med din arbetsgivare.
•
Marknadens bästa lönestatistik. Vi
ger råd vid löneförhandlingen.
•
•
SRAT-informationen och Brännpunkt.
Tillgång till förmånliga försäkringar
med flera förmåner.
Svensk Optikerförening
– Din yrkes- och fackförening
En del av SRAT
08-442 44 60 | [email protected] | www.srat.se
42
VETENSKAP
Av A ndrea Mosa och Maryam M o sa, Kar o li n ska I n stit utet
Sambandet mellan
blinkfrekvensen och torra ögon
vid skärmarbete
1. Introduktion
I dagens samhälle är vi mer och mer beroende av datorer, både i arbetslivet och i fritiden. Därför har många som använder datorer astenopiska besvär som b.la innebär
torra ögon.
Torra ögon är ett stort område och kan
ha olika orsaker. Det är ett stort problem
idag och många besväras av det. En tidigare studie visar att torra ögon är en av de
huvudsakliga orsakerna till varför patienter slutar med att använda linser (Bitton et
al 2010).
Det finns flera diskussioner om vad som
klassas som torra ögon och vad som inte
gör det. Exempelvis om det kliniskt visar
sig att man har torra ögon men patienten
inte uppvisar några subjektiva symptom så
menar flera att det inte räknas som torra
ögon. En studie som har gjorts om torra
ögon och symptom har påvisat att det saknas en association mellan de kliniska upptäckter och symptom hos patienter med
torra ögon (Nichols and Mitchell 2004).
Patienter kan också uppleva symptom
men man kan inte hitta några kliniska tecken/fynd därför har det blivit ett problem på
hur man ska tolka torra ögon. För att förstå
hur ögat och blinkningen fungerar så kommer en närmare beskrivning av ögats olika
strukturer och dess funktion och vad som
kan hända vid defekter av ögats struktur.
Tårfilmens uppbyggnad och funktion
Tårfilmen är en extremt komplex substans
med över 100 olika komponenter. Cellerna
i tårfilmen lever i en balanserad miljö av
salt, näring och temperatur.
Tårfilmen fungerar som ett skydd för
ögat men i första hand är det ögonlocken
som svarar för att skydda ögat. Det finns
ingen exakt tjocklek på tårfilmen men undersökningar visar att tjockleken ligger
mellan 4-6 μm och dess volym är 7-9 μm.
Tårarna försvinner genom avdunstning
men det sker i huvudsak genom tårkanalen. (Asbell 2006).
Tårfilmens uppgift är att fukta kornea
och konjunktivans yta. Dess primära roll är
att skapa en jämn optisk hinna på kornea.
Den har även till uppgift att skydda kornea
från främmande ämnen. Tårfilmen förser också kornea med näring (Patel et al.,
2003). Den är tjockast direkt efter blinknig
och tunnas ut genom avdunstning (Asbell,
2006).
Tårfilmen består av tre lager: mucin,
vatten och lipider. Varje lager av tårfilmen
spelar en stor roll i den fysiologiska aspekten av den okulära ytan. Om en abnormalitet sker i något av dessa lager så blir tårfilmen instabil.( Asbell 2006).
Vid blinkning trycks tårfilmen mot mitten av ögonlocken liknande en tidvåg, Den
trycks ihop sig till en fraktion av dess tidigare tjocklek och absorberar energin av
blinkningen, därefter påfylls den jämnt över
ytan. Inom millisekunder reformeras ytan
i både struktur och funktion där energin av
blinkningen försvinner utan att ge någon
skada. Om tårar bryts upp för snabbt så
torkas lipid- och vattenlagret ut som i sin
tur gör att mucinlagret diffunderar bort och
den okulära ytan blir exponerad. Det är det
man ser vid BUT när fluoresceinet ”spricker”.
Orsaker till defekt tårfilm
Tårvätskebrist uppstår när mängden tårvätska minskar i ögat. Detta sker oftast hos
vuxna personer och drabbar främst kvinnor. Vid klinisk undersökning av ögat kan
man se en ökad mängd partiklar i tårfilmen, som består av döda epitelceller från
hornhinnan.
Andra fynd som kan associeras med tårvätskebrist är en reducerad tårminisk samt
ett reducerat värde på tårfilmens stabilitet
(BUT), (Hedqvist, 1993).
Mucinbrist uppstår då antalet bägarceller och deras mucinproduktion i konjunktiva minskar, vilket leder till en instabil
tårfilm och en mycket kort tåruppsprickningstid (BUT).
Lipiddefekt sker pga. en störning av lipidsammansättningen. Vanliga bakterier
kan producera lipas vilket är ett enzym
som spjälkar lipider. Dessa kan ge upphov
till fria fettsyror som är starkt spänningshöjande och som orsakar torra fläckar på
ögats yta.
Tårmenisk
Det mesta av tårfilmen finns belägen i tårmenisken och ett sätt att mäta tårmenisken är att mäta dess höjd och volym. Torra
ögon ger ett lågt värde på volym och höjd
vid mätning. Vid torra ögon får man ett
optik 5-2011
43
wilhelm jaresand
Klara samband.
värde på 0.17±0.05 mm jämfört med ett
normalt öga som har ett värde på 0.30±0.1
mm(Yokoi N. Komuro A, 2004)
Blinkning
En normal person blinkar ungefär 8-10
ggr/ min vilket är 480-600 ggr/tim alltså ca
8000 ggr per dag, det är en enkel procedur som sker utan att vi tänker på det men
har en väldigt stor påverkan på våra ögon ty
blinkningen är kritisk för en god ögonhälsa.
När man blinkar så sprids tårarna över
hela den okulära ytan. Det är när denoptik 5-2011
na yta blir uttorkad som patienter börjar
klaga på torra ögon. När vi koncentrar oss
och gör närarbete så minskar blinkfrekvensen drastiskt, ibland mer än hälften av
det normala. Närarbete som läsning och
att sitta framför datorn kan orsaka att den
okulära ytan torkar. När vi blinkar mindre
så kommer processen inte att ”måla” över
ytan med nya tårar i den mån som behövs.
Många optiker förklarar därför att det är
viktigt att skydda ögonen innan de utsätts
för något som exempelvis när man sitter
framför datorn en längre tid, läsa på kväl-
len eller åka flygplan.
Blinkningen är en reflex som skyddar
ögat. Den sprider tårarna jämt över ögat,
tar bort irriterande ämnen från ytan av
hornhinnan och bindehinnan och ser till att
ögat hålls fuktigt.
Hastigheten på blinkningen påverkas av
olika faktorer som medicinering, sjukdom,
trötthet och ögonskador. De två musklerna som styr blinkningen är m. levator palpebrae superioris och m. orbicularis oculi
som innerveras av andra och tredje nerven
och dessa muskler fungerar som antago-
,
44
VETENSKAP
nister till varandra. Även om blinkningen
kan variera i amplitud och hastighet så är
de parade och symmetriska i båda ögonen.
Blinkningen sker var 5-10 sekund och
kan antingen vara en spontan- eller viljemässig reflex. Den uppkommer mellan
olika fixations riktningar och kan bli tajmad
så att den inte stör inmatning av syninformation till hjärnan.
Torra ögon
Torra ögon är ett väldigt utbrett ämne
och det finns flera diskussioner och studier kring detta. Torra ögon kan orsakas av
förändringar i kvantiteten/ kvaliteten av tårarna.
Problem med torra ögon kan delas in i
två grupper, den första gruppen karaktäriseras av att produktionen av tårvätskan
från tårkörtlarna inte är tillräcklig för att
skydda ögat. Den andra gruppen orsakas
av att det blir störningar i sammansättningen av tårfilmen trots att det finns god
tårproduktion. Vilket gör tårfilmen instabil
och avdunstning ökar och påverkar ögat i
form av torrhet.(torra ögon av lisa rosenvik
ex 2006)
Vanligtvis har patienter som lider av tor�ra ögon inga direkta symptom som tyder på
torrhet utan de brukar ha andra problem
som brännande, kliande irriterande ögon
och ökat tårflöde. Patienter kan uppleva
dimsyn, främmande kroppskänsla, ljuskänslighet, röda och svullna ögon. De subjektiva symptomen brukar inte alltid stämma överens med de kliniska mätningarna.
Det finns flera olika faktorer som kan
leda till torra ögon ex kön, ålder, medicinering, kontaktlinsbärare, refraktiv kirurgi
mm. Torra ögon drabbar både män och
kvinnor, men oftast så är det kvinnor som
drabbas.
Syftet med detta arbete är att undersöka
om blinkfrekvensens verkligen minskar vid
skärmarbete och om detta påverkar ögonen i form av torrhet.
2. Material och metod
Studien utfördes på 20 friska personer i
åldrarna mellan 18-30. Ett krav var att de
skulle ha visus 1.0 med eller utan korrektion på. Detta testades innan man utförde
de kliniska testerna.
Fig 1. diagrammet visar blinkningar som görs per minut under fem minuters observering (blinkfrekvensen med och utan dator).
Fig 2. diagrammet visar BUT på vänster öga med och utan dator. Man ser i diagrammet att BUT blir
lägre vid datoranvändning för alla testpersoner.
Fig 3. Diagrammet visar BUT på höger öga med och utan dator. Här ser man en tydlig minskning av
tårsprickningstiden för alla testpersoner.
optik 5-2011
45
Tiden till uppsprickning räknas som BUT
och det gjordes 3 ggr per öga och sedan
togs medelvärdet.
Andra steget var att mäta tårfilmen genom att mäta höjden på tårmenisken som
ligger ovanför nedre ögonlocket. Höjden på
tårmenisken mäts i mm genom att minska på biomikroskopets spalthöjd tills man
kommer i höjd med tårmenisken och då läser man av detta på mm skalan. Efter detta
fick patienten spela ett koncentrationskrävande spel.
Försökspersonerna satt på 60 cm avstånd från datorn med rak blickriktning.
Samma dator användes under hela studien
med samma belysning i rummet för att
minska på felkällor och dylikt.
Fig 4. Diagrammet visar tårmeniskens höjd på höger öga med och utan dator. Ingen skillnad med och
utan dator ses hos testperson 6.
Fig 5. Diagrammet visar tårmeniskens höjd på vänster öga med och utan dator. Här ses en tydlig
minskning vid användning av dator och dess påverkan på tårmenisken.
Instrument som användes var biomikroskop för att kunna mäta BUT och tårmenisk, en videokamera där man kunde spela
upp filmen vid ett senare tillfälle och observera antalet blinkningar som gjordes
för varje individ och en dator som patienten
kunde spela ett datorspel på. Spelet som
användes var ett koncentrationsspel.
Undersökningen började med att försökspersonerna fick svara på ett antal frågor medans de blev filmade under 5 minuter.
Efter frågeställningarna mättes BUT och
optik 5-2011
tårmeniskens höjd på höger och vänster
öga med ett Topcon biomikroskop med 16x
förstoring och spaltlampan på 45 grader.
Man använde sig utav samma biomikroskop varje gång och med samma belysning
i rummet så att man inte skulle få några
ev. felkällor. BUT gjordes invasivt med fluoresceinfärgning. Därefter bad man patienten att blinka ett antal gånger och sedan
blunda och öppna ögat och hålla det öppet så länge det går utan att blinka. Under
tiden så togs tiden från det att patienten
öppnade ögat till det att tårfilmen sprack.
3. Resultat
Data analyserades med hjälp av Instat genom en Mann Whitney test. Data visade
en signifikant skillnad på BUT före och efter dator användning ( H: p=<0.0001, V:
p=<0.0001)
Även tårmeniskens höjd visade signifikant skillnad (H: p=0.0002, V: p=<0.0001)
före efter användning av dator.
Dessutom hittades en signifikant skillnad
på blinkfrekvensen före och efter datoranvändning (p=<0.0001).
Ingen av de 20 försökspersonerna hade
några subjektiva besvär med torra ögon
men samtliga kliniska mätningar överensstämde med värden för torra ögon.
Resultatet på de mätningar som gjordes
före och efter datoranvändning visade en
signifikant försämring för alla mätningar
efter datoranvändandet. I figurerna ses en
sammanställning av resultaten för respektive öga med och utan datoranvändandet.
Figur 1 visar antalet blinkningar per minut under 5 minuter. Figur 2 och 3 visar
BUT på vänster respektive höger öga för
sig med och utan dator. Figur 4 och 5 visar
tårmenisken på vänster respektive höger
öga både med och utan dator.
4. Diskussion
Syftet med studien var att kunna hitta ett
samband mellan blinkfrekvensen och torra
ögon. Syftet var också att se om datoranvändning leder till torra ögon.
Resultat visar att skärmarbete leder till ,
46
VETENSKAP
mindre blinkningar och de kliniska värdena
på BUT och tårmenisk tyder på torra ögon
men eftersom torra ögon är ett så utbrett
ämne och mycket har diskuterats kring
det så har vi bestämt att istället säga att
skärmarbete påverkar signifikant kvalitén
och kvantiteten på tårarna. På så kort tid
som 5 min kan vi inte påstå att det ger tor�ra ögon men det är inte osannolikt att vid
längre tids användning av dator kan leda
till torra ögon. Oftast sitter man vid datorn
mycket mer än fem minuter och ändå så
har vi fått signifikanta resultat utifrån våra
mätningar som kan få en att tänka efter.
Tidigare studier har visat att blinkfrekvensen minskar när minnet är igång och
vid vissa kognitiva aktiviteter, för att undvika störning vid fixation (Asbell, 2006).
När man fokuserar på något objekt under
en lång tid så minskar antalet blinkningar till ca 3-4 gånger per minut. Om blinkfrekvensen minskar så minskar tjockleken
på lipidlagret. Ju längre perioden är mellan varje blinkning ju större effekt blir det
på tårfilmen pga. vattenavdunstning som
leder till en ostabil tårfilm. Återuppbyggnad av tårfilmen sker direkt efter följande
blinkning alltså förmågan att upprätthålla
en regelbunden tårfilm beror på blinkfrekvensen.
En studie har också visat att det spelar
roll hur ögonens position är i förhållande
till skärmen. Har man en nedåtblick så blir
ögat inte lika exponerat och man har sett
en ökning av BUT vid nedåtblick. (T. pansell, S. abdi, M. porsblad, 2007).
Eftersom patienter oftast inte har subjektiva besvär så märker de inte av hur
ögonen påverkas vid skärmarbete ty det
inte är något de tänker på. Att vila ögonen från datorn kan alltså betyda mycket
för ögat. Hur man sitter framför datorn har
också en stor betydelse.
Felkällor till resultatet kan vara fluorsceinfärgen som användes för att kunna
mäta BUT enligt en studie så påverkas BUT
när den mäts invasist jämfört med icke
invasivt(Penny A. Asbell, Michael A. Lemp
2006). Något annat att tänka på är mängden av floursceinfärg som insattes i varje
öga, dvs kanske det blev mer i ena ögat än
det andra. En annan felkälla kan vara att
undersökningarna inte gjordes under sam-
ma tid på dygnet och vissa kan ha varit tröttare än andra vid undersökningstillfället.
Dessutom så har vissa av försökspersonerna deltagit i pilotstudien och kan ha kommit ihåg vad det handlade om vilket kan ha
påverkat deras blink ”vana”.
Att det var så stor skillnad mellan blinkfrekvensen med och utan datoranvändning
kanske beror på metoden vi valde. Att intervjua försökspersonerna var för att försöka komma nära det som mest liknar ett
normalt beteende. Detta kan ha dock lett
till fler blinkningar då man tenderar att
röra mer på ögonen när man pratar och
tänker vilket i sin tur leder till fler blinkningar. Vi tror dock att det fortfarande skulle ha blivit en signifikans även om försökspersonerna filmades i tystnad i 5 min.
Referenser
Bitton E, Jones L, Simpson T, Woods C. Influence of the blink interval on tear meniscus height
in soft contact lens and nonlens Wearers. Eye &
Contact Lens 2010;3:156-163
Hedqvist, B., (1993) Det Torra Ögat, Tika Läkemedel AB, Sverige, s 11-19, 34, 41, 43-44
Nichols KK, Nichols JJ, Mitchell GL. The lack of
association between signs and symptoms in patients with dry eye disease. Cornea 2004;23:762770
Patel, S., Boyd, K. E., Burns, J. Age, stability of the
precorneal tear film and the refractive index of
the tears.
Patel S, Murray D, McKenzie A. Effects of flourscein on tear breakup time and on tear thinning
time. Am J Physiol Opt 1985;62:188-190
Penny A. Asbell, Michael A. Lemp (2006) Dry Eye
Disease, the clinician’s guide to diagnosis and treatment.
Rosenvik L, Torra ögon olika behandlingsmetoder,
examensarbete 2006
Sveriges ögonläkarförening, State of the Art
(SOTA), Torra ögon
http://www.swedeye.org/SOTA/dryeye/sta/sta019.
htm
T.Pansell,S.Abdi,M.Porsblad, The effect of vertical
gaze position on ocular tear film stability,2007
optik 5-2011
denna sida är en annons från svenskt centrum för optometri
Årets Optometritekniker!
2011 års Optometritekniker är nu utsedd.
I samband med den sjätte kullen Optometritekniker examens fest den 11 maj 2011 korades
för första gången ”Årets Optometritekniker”.
Ett stort tack till alla optiker, butikschefer och
optometritekniker som har nominerat era kollegor och anställda.
De nominerade var:
Van le Sabrie, Specsavers i Farsta
Madeleine Cederholm, Gjertz Optik i Uppsala
Anders Wennerström, Synsam Sundbyberg
Sina Gandomani, Synoptik Sverige AB
Vinnaren blev Madeleine Cederholm
Konstnären och leg.optiker Rolf Sandström, Annie Eriksson, vinnaren Madeleine Cederholm och prisutdelare Carl Ameln.
Examen för Optometritekniker klass 6
Efter två års studier med totalt 26 veckors praktik är nu ytterligare en klass från Norrtälje examinerad. Detta ger ett tillskott
till branschen med ytterligare 28 optometritekniker där hela 99
procent av klassen går direkt från avslutade studier till anställning.
Den festliga dagen började i utbildningens lokaler kl 15.00
med utdelning av diplom och stipendier. Bland annat kan nämnas att Sandra Sellin fick Zeiss stipendium ”Bästa kurskamrat”. Grattis Sandra!
Efter att klassfotot tagits for de studerande tillsammans med
optik 5-2011
gäster till ”Kontrast Restaurang & Lounge” med den mest underbara utsikt över Norrtälje och Norrtäljeviken. Där hade restauratören Andreas Porath med personal tillagat en femrättersmiddag som gästerna avnjöt under trevligt småprat. Kvällen
fortsatte i högt tempo till live bandet ”Dr. Deo & His Soullotions”. Hela dagen bjöd på det mest fantastiska försommarväder så kvällen kunde avslutas på den generöst tilltagna uteplatsen klockan ett med den tradionella korvgrillningen.
Svenskt Centrum för Optometri önskar alla Optometritekniker lycka till i sitt nya arbetsliv!
50
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
SÄLJARE SÖKES
VILL DU BLI EN I VÅRAT TEAM?
Thorberg Läsglasögon är ett varumärke som växer
så det knakar. Våra underbara återförsäljare är som
regel AA- och A-butiker inom branscherna inredning, konfektion, optik, bokhandel och gallerier. Våra
glasögon säljs nu i Sverige, Danmark, Norge, Finland,
Italien, Spanien och from augusti även i Australien.
Är du modeintresserad, positiv, glad, målinriktad och
har en dokumenterad säljerfarenhet, gärna inom
optik? Då ser vi fram emot din ansökan.
ANSÖKAN SKICKAS TILL:
Thorberg, Grevgatan 15, 114 53 Stockholm
[email protected]
Ögonhälsoundersökningsutrustning
säljes
Zeiss Visucam Pro NM
inklusive skärm och höj/
sänkbart bord.
Väldigt fint skick.
Pris 125 000 kr
Svar till:
optiker.jernberg
@tele2.se
0708-80 57 00
BUTIK
TILL SALU
• Centralt läge
i större
mellansvensk stad
• Positiv utveckling
• God lönsamhet
• Exklusivt bågutbud
Svar till
[email protected]
Säljes
Mölnlycke Optik söker nya medarbetare
Vi söker optiker och/eller optikerassistent för hel- eller deltid.
Vi är ett företag på väg framåt som strävar efter att ligga långt
framme vad gäller både ögonhälsa och mode.
Vill du jobba i en personlig butik med högt tempo där eget
initiativ och framåtanda uppskattas.
Vi söker dig som är positiv, serviceminded och vill ha
möjligheten att utvecklas.
Kontakt gärna Eva Bohnstedt på email: [email protected]
eller telefon: 031-88 09 23 / 0708-900 895
Slipmaskin
Essilor Kappa
med tillhörande
tracer.
Årligen servad.
40 000:Ring
011-131392
Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling!
Hör av dig till Renée Lindén på [email protected] eller 08-601 25 20
optik 5-2011
Vill du bli en av oss? Välkommen till Synsam.
Just nu söker vi leg. optiker med kontaktlinsbehörighet till Avesta, Boden, Hageby (Norrköping), Karlskoga,
Karlstad, Lerum, Ludvika, Nynäshamn, Simrishamn, Skövde, Södertälje, Uppsala, Västervik, Ystad och Örebro.
Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Halmstad, Helsingborg, Norrtälje, Uppsala, Södertälje och Örnsköldsvik.
Vi söker även butikschefer till Erikslund (Västerås) och Eskilstuna.
Läs mer om tjänsterna och ansök på www.synsam.se.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
52
EFTER TEXT
Carl Zeiss Vision stärker sin organisation i Norden och
söker efter motiverade medarbetare till följande positioner:
Säljfokuserad Marknadsassistent
till vårt nordiska huvudkontor i Malmö
Leg Optiker
• Du har en eftergymnasial utbildning inom marknadsföring. Du har erfarenhet från tidigare
tjänster inom marknadsföring och kommer nyligen från en liknande position. Erfarenhet från
optikbranschen är ett plus.
• Du har mycket goda kunskaper i minst ett av de skandinaviska språken, i både tal och skrift.
Ytterliggare kunskaper i något av de övriga nordiska språken ser vi som ett plus.
med
kontaktlinsbehörighet
Säljare Sverige/Säljare Finland
• Du har en dokumenterad erfarenhet av försäljning.
• Självständigt planerar och genomför du försäljnings- och marknadsaktiviteter
inom ditt område
2 annons+et:Optik-John5.0 07-02-20
samt ansvarar, utvecklar och vårdar befintliga och nya kundrelationer.
• Vi ser helst att du kommer från optikbranschen. För respektive marknad krävs goda kunskaper
i det svenska/finska språket.
För ansökan eller frågor om tjänsterna vänligen e-maila till:
[email protected]
elller till
Ref: recruiting Carl ZeissVision AB
Box 15035
200 31 Malmö
12.24
Sida 53
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Tack Kollegor!
Glasögon från Sverige
gör skillnad!
Kontakt:
[email protected]
08 -753 09 99
Glasögon från Sverige
Kenya, januari 2007 - Foto: John J. Go
gör skillnad
Vi ser fram emot fortsatt gott
samarbete!
Hälsningar
90
06 61-0
pg 90 06 61-0
pg
optik 5-2011
Vi expanderar och söker:
Optiker
Eskilstuna
Falun
Göteborg
Halmstad
Helsingborg
Skövde
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste
system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Optikerassistent
Helsingborg
Skövde
Butikschef
Helsingborg
Skövde
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Är kommunikativ
• Gillar att arbeta med människor
• Har ambition att vidareutveckla dig
• Är serviceminded, positiv och har
social kompetens
Vi söker heltids- och deltidsassistenter.
Vi söker dig som:
• Har förmågan att motivera och
entusiasmera andra
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har dokumenterad ledarerfarenhet
• Vill vara med att utveckla och driva
ett vinnande team
Tjänsten är heltid och tillsvidare.
Vid frågor ring Görel Rosell på
0733-70 86 30.
Vid frågor ring Per Stommel på
0708-20 19 19.
Vid frågor ring Per Stommel på
0708-20 19 19.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
optik 5-2011
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
Ett magasin från
optikbranschen
Ett magasin från
Ett magasin från
optikbranschen
optikbranschen
Optometridagarna
Sherry Bass
Möt en stjärna på
Sverige unik s
marknadsplat
MIDO – vi var där
Vasuma ti amo!
Optileks
i Rättvik gillar
utmaningar
Utbildningsvägarna
till behörighet
Ökat intresse
n
för sportglasögo
svenskt
– japaner väljer
släppas
när nyheter ska
NR 3.11
Inger Tallén
tar över som
vd på Klarsynt
r
Boken som berätta
det
historien bakom
löstagbara sinnet
Digitalkameran
enkel hjälp vid
synundersökning
Jan Ygges
nya bok ett
standardverk
NR 1.11
Göteborgsbutik
går egna vägar
Föreläsningar
ordnar uppgradering
NR 5.11
Vi når en hel bransch
GRUNDPRISER
VANLIGA ANNONSER
Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om,
194x258 mm, satsytan): 19 600 kr
Uppslag (440x285 mm,
utfallande +3 mm runt om): 39 200 kr
Halvsida, liggande (220x142 mm,
utfallande +3 mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr
Halvsida, stående (95x258): 10 800kr
Kvartssida (95x128 mm): 5 400 kr
Kvartssida, liggande “streamer” (194x60): 6 000 kr
Kvartssida, stående “streamer” (62x258): 6 000 kr
Omslag 2 och 3: 24 600 kr
Omslag 4 (OBS lämna 30 mm i överkant för returadress): 29 600 kr
EFTERTEXTANNONSER
Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm.
1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm
Tillägg för layout 750 kr per timme. Viss plats garanteras inte.
Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring Curt Lundberg på
08-22 70 23
ANNONSFÖRSÄLJNING
ConMedia Konsult AB
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
ANNONSMATERIAL
Optikbranschen
Gunilla Dagerman, 08-612 89 60
[email protected]
FAKTURERING
Fakturering från Optikbranschen i samband med materialdagen.
Betalning 10 dagar netto.
FAKTA OPTIK
Sidantal: 60+4.
Tryck: Genomgående fyrfärg. Tryck
och papperskvalitet är satt efter internationell varumärkesstandard.
Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år.
Upplaga: 3 000 exemplar.
Uppskattad räckvidd: 9 000 läsare.
Spridningsområde: rikstäckande.
WEBBANNONSER
Alla annonser publiceras utan extra
kostnad i webbversionen av Optik:
www.optikbranschen.se
Utgivningsplan 2011
Nr Utgivningsdag Materialdag Bokning I blickfånget
6–7 22 juni 7 juni 1 juni Utbildning
8
25 aug 9 aug 5 aug
Interiör/arbetsplats
9
29 sept 13 sept
9 sept
Glas
10 27 okt 11 okt 7 okt
SILMO-mässan
11 24 nov 8 nov 4 nov Mode
12 28 dec
8 dec
5 dec Solglasögon
optik 5-2011
3D
OCT-2000®
CV-5000
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
den modernaste provglaslåda man kan tänka sig.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Ingen elektronisk
foropter har väl rönt så stor
fundus
camera
»
»
»
»
»
framgång och fått så mycket uppskattning som
CV-5000. Man blir dock inte marknadsledande
FastMap™
software for dynamic
genom ett produktnamn.
viewing
ofdels
3Dresultatet
and fundus
images
CV-5000 är
av många
års forskning och utveckling inom optometri och arbetserEmbedded
for
quick
gonomi, den ärtouch-screen
också resultatet av
våra
täta kontaktereasy
med användare
bland inte minst svenska
and
navigation
optiker som med sitt kunnande och sin erfarenhet
bidragit till att CV-5000-systemet
idag håller en
Automated
image acquisition
nivå som få kan mäta sig med.
process
(auto-focus,
auto-shoot)
Du kan välja
mellan en klassisk
panelversion eller,
som majoriteten av användarna, en direkt datorImport,
analyze
and där
view
OCT-1000
styrd variant
för Windows
foroptern
också
vidarebefordrar
undersökningsresultat till
and
Stratus® dina
data
patientjournalen i datorn.
För att göra systemet
ännu mer
komplett
kan du
Seamless
integration
with
EyeRoute®
välja mellan tre olika LCD-projektorer med styrImage
Management system
ning direkt från foroptern och där du har slumpgenerering av optotyper, kontrasttester, färgsinnestester och mycket annat, eller fortsätta med en
klassisk optisk projektor av modellerna ACP7 eller
8EM.
En sådan kanske du redan äger? I så fall passar
den bra ihop med din nya CV, även om vi nog
tycker att det är lämpligt att byta båda.
Intresserad av en provkörning? Hör av dig så tar vi
kontakt!
031-710 92 00 • www.topcon.se
Posttidning B
blinkaktiverad
återfuktning ger
stabilare tårfilm*.
vi kan bara hålla med forskarna.
När vi utvecklade DAILIES® AquaComfort Plus® hade vi
en sak för ögonen. Att ta fram marknadens bekvämaste
endagslins.
Därför gav vi den tre fuktgivande ämnen, en i blistern för
ökad initial komfort och två som friges och väter linsens
yta vid varje blinkning. Dessa ämnen bidrar till resultatet:
en stabilare tårfilm för högre komfort och bättre synskärpa
från morgon till kväll.
DAILIES® PLUS™ – förbättrad
blinkaktiverad återfuktning
som varar längre
Icke invasiv tårfilm BUT utanpå
linsen (sekunder)
20 s.
15 s.
1•DAY ACUVUE®
MOIST®
SofLens® daily
disposable
18,3**
16,3**
15,4
15,5**
14,1
13,4
13,1
12,4
11,5
10 s.
5 s.
0 s.
8h
12 h
16 h
Tid sedan linsen sattes in (timmar)
*Wolffsohn J, Hunt O, Chowdhury A. ”Objective clinical performance of ‘comfort
enhanced’ daily disposable soft contact lenses”, Contact Lens & Anterior Eye 2010.
**p<0.05
Det var vår övertygelse. Nu har vi fått det bekräftat av en
oberoende klinisk studie, som har genomförts vid Aston
University och publicerats i Contact Lens & Anterior Eye.
I studien mätte forskarna tårfilmens stabilitet efter 8, 12
och 16 timmars bärtid. Tack vare den unika, blinkaktiverande
återfuktningen och kombinationen av de fuktgivande
ämnena PEG och PVA har bärare av DAILIES® AquaComfort
Plus® en stabilare tårfilm även efter 16 timmars bärtid.
Med andra ord hjälper vi inte bara fler endagslinsbärare
att se skarpt med hög komfort. Vi gör det dessutom
under längre tid – genom innovation och klinisk precision.
Vill du veta mer? Följ utvecklingen på
www.cibavision.se.
CV/DD/FDSP/PA/110411/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm