Transcript VIhöstmode

E n t i d n i n g o m g l a s ö g o n , båga r , ko n tak t l i n s e r o c h sy n , n r 3 • 2 012
56
heta bågar
för både vuxna
och juniorer
Möt
Mari
Jungstedt
deckarförfattare
Fokus barn
Skolproblem
kan bero på
synfel
synundersökning
Flera faktorer
påverkar ditt
glasval
VI❤höstmode
Coolt att bära
glasögon!
Efter drygt sju år i ledningen för Design-
Torget har jag nu fått chansen att bli ansvarig
för KlarSynt, Sveriges största butiksägda
optikerkedja – vilken utmaning! Mina kunskaper om handel, butiker och intresset för
mode och design tar jag förstås med mig,
men nu öppnas en för min del helt ny värld
av skalmar, bågar, progressiva glas, linsvätskor och inte minst mycket välutbildade optiker. En värld som det
ska bli väldigt roligt att få arbeta i.
När jag var liten och växte upp i Solberga, söder om Stockholm,
blev ett stackars glasögonprytt barn nästan alltid retat och kallat
för glasögonorm. Nu i våras kom min nioårige son John hem en
dag från skolan och sa: ”Pappa, jag vill också få glasögon och se så
där cool ut som Leon i min klass”.
Självklart vet jag att det fortfarande finns små barn (och vuxna)
som kan bli retade, men min lilla historia visar ändå på en rejäl
förändring under de senaste 30 – 40 åren. Glasögon är numera en
mode- och trendprodukt som förstärker personligheten och kan
bytas ut efter säsong, årstid eller sinnesstämning. Naturligtvis ska
man i första hand skaffa glasögon utifrån sitt eventuella synfel,
men sedan öppnar sig en hel värld av modeller och färger. För oss
män, som kanske har lite färre naturliga uttrycksmöjligheter, blir
dessutom glasögonen lika viktiga signalbärare som armbandsuret,
slipsen eller hatten. Så vem är du själv? Svaret finns kanske i den
glasögonmodell och det märke du väljer.
I detta nummer kan du läsa om barn och deras synfel och få tips
på snygga ungdomsbågar, se sidorna 20 – 25. Vem drömmer inte
om att få ett par Carrera solglasögon? På sidorna 28 –29 kan du ta
del av historien bakom varumärket. Höstens modereportage börjar
på sidan 14. Vårt porträtt av en intressant personlighet ­gäller
denna gång ingen mindre än deckarförfattarinnan Mari Jungstedt,
sidorna 10 – 13. Och i slutet av tidningen hittar du vårt kluriga
korsord med fina priser.
När jag sitter och läser in mig på KlarSynts alla smarta kon-
cept imponeras jag bland annat av allriskgarantin SynTrygg och
möjligheten att prenumerera på kontaktlinser via LinsBoxen. Vill
du veta mer om dessa tjänster eller annat matnyttigt, gå då in på
vår hemsida www.klarsynt.se. Undrar du var i Sverige närmaste
KlarSynt-butik ligger? Då kan du ladda hem vår gratisapp för
iPhone och Android, eller helt enkelt titta på tidningens baksida!
Höstfärgade hälsningar från
Lasse Folt
vd klarSynt-gruppen
Wow,
etaste
h
s
n
e
t
hös rg är blå!
båg fä
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 Innehåll
05
6
09
10
I Blickfånget
Nyheter och tips
Synundersökning
Optikern kontrollerar mer än din syn
KlarSynt på racingbanan
Vi tar pulsen på Linus Ohlsson
Porträttet
Mari Jungstedt – den
kaffepimplande optimisten
höstnyanser
14 Dova
Höstens heta bågar och kläder
Fokus barn
20 ”Jag
Synfel påverkar läs- och läxlust
mådde illa när jag läste”
Heta bågar för sköna juniorer
Drömmen om moped
26 Linsvätska
Se till att du använder rätt linsvätska
27 Designat
Höstens färger går i blått och lila
Varumärken
28 fläkt
Carrera för dem som gillar fart,
och spänning
30 Arbetsglasögon
Glasögonen som hjälper dig på jobbet
32 Bågtrender
Nu är det klassiskt som gäller!
34 Krönika
Carina Lidbom bjuder på sina tankar
35 Korsord
Tankenötter för kloka hjärnor med
fina vinster
ANSVARIG UTGIVARE LASSE FOLT, KlarSynt i Sverige AB, 08- 678 45 00 • marknadschef anna östlund, KlarSynt i Sverige AB
CHEFREDAKTÖR CAMILLA RANDERZ CEVUNG/SVENSKT Å • FORM ANNA JONASON/KRUT REKLAM • TRYCK & REPro Jourtryck
E-post [email protected] • Omslagsbild Fotograf Janne danielsson (båGE: cadore)
Vi reserverar oss för eventuell slutförsäljning av de glasögonbågar som visas i tidningen och att de ej finns i samtliga av våra butiker.
3
KQ Svanhild
www.kunoqvist.com
i blickfånget
Skydda dig
mot solen
med lätthet
Nu kan du som gillar Silhouettes tunna
glasögonbågar även få ett par riktigt
snygga solglasögon som andas samma
lätthet som de vanliga bågarna. Solkollektionen för 2013 är helt retrorätt och
vi hittar både runda och kvad­ratiska
former samt bågar som rör sig mot
femtiotalets Cat-Eye form. Alla med
Silhouettes signum, den lätta bågen
med de supertunna skalmarna. Dambågarna har förutom sina klassiska
former dessutom fått en riktigt läcker
modern touch i form av skalmarnas
utformning som bryter snyggt mot själva
bågframsidan. Flera av bågarna och
solglasen går att få i olika färgnyanser
och de flesta av solglasögonen går
dessutom att få polariserade. n
Kör bekvämt med
färgskiftande glas
Nu kan du som gillar färgskiftande glas få ett glas som fungerar även när du kör
Slipp imma
på glaset
Med den nya anti-imduken FogFree
från Rodenstock blir imma på glasen ett
minne blott. FogFree har formen av en
våtservett och kan återanvändas upp till
20 gånger. Genom att torka av dina glas
med servetten blir glasen motståndskraftiga mot imma och effekten ska hålla i sig
tills du tvättar eller putsat dina glasögon
på nytt. FogFree levereras i en smart
återförslutningsbar påse som lätt får plats
i exempelvis jack- eller byxfickan. Perfekt
för dig som har ett aktivt liv och behöver
ha klara glas när du exempelvis cyklar,
åker skidor eller jagar. n
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 bil. Med nya innovativa Transitions XTRActive får du ett färgskiftande glas som
mörknar när du kör bil på dagen. Något som föregångarna inte har
klarat av. Men med ny teknik har Transitions löst detta problem
och glaset mörknar nu även när du befinner dig bakom
vindrutan. Transitions XTRActive blir dessutom lika
mörka som traditionella solglasögon, så nu ger
färgskiftande glas lika bra skydd mot bländning
och solljus som traditionella solglas. Glasen har,
precis som övriga Transitionsglas, 100-procentigt
uv-skydd. n
r
a
s
i
l
So t om!
åre
Tänk på att det är lika viktigt
att du skyddar dina ögon mot
de farliga UV-strålarna även nu
under hösten när solen kanske
inte uppfattas som lika stark som
under sommarmånaderna.
Ja, det är faktiskt viktigt att
skydda ögonen året runt. För
UV-strålarna verkar försämrande
på din syn året om. Tänk också
lite extra på att använda sol­glasögon när du kör bil nu på
hösten, när solen står lägre och
bländar mer än tidigare.
Då blir körningen
bekvämare och
säkrare för alla. n
5
Idag
slipas
glas med
hänsyn till
hur vi lever.”
Optikern kontrollerar
mer än din syn
Tror du att optikern bara kontrollerar din syn när du gör en synundersökning? I så fall tror du fel, det är flera faktorer som
optikern måste förhålla sig till för att du ska få ett optimalt synhjälpmedel som korrigerar din syn. Dessutom tar optikern hand om
mycket mer än bara synen. Därför gynnar det både din syn och dina ögon att gå på regelbundna undersökningar.
A
Av C a m i ll a R a n d e r z C e v u n g B i l d i s to c k p h oto
tt kontrollera synen, hur du ser på
olika avstånd, är en självklarhet
när du går till din optiker. Det
görs delvis via den klassiska
svartvita bokstavstavlan, men
även med hjälp av olika instrument som optikern har till sin hjälp. Instrument som hjälper
optikern att bland annat testa synfält, skelning, pupillreflexer och färgseende. Men det
6
finns en annan lika viktig del i synundersökningen som inte har med själva synen att
göra, som optikern gör utan att ha några
instrument till sin hjälp.
– Kanske den viktigaste delen i själva synundersökningen är att genomföra en grundlig anamnes. Att till exempel ta reda på hur
du lever, vad du gör på din fritid, vilken
arbetssituation du har och hur du utför dina
arbetsuppgifter. Men det är också viktigt för
oss optiker att ta reda på om du har någon
sjukdom eller äter någon specifik medicin
som påverkar din syn och dina ögon samt
om det finns sjukdomar i släkten. Allt detta
påverkar i större grad idag än tidigare när vi
ska komma fram till vilket synhjälpmedel
som fungerar bäst för dig och hur vi på ett
förebyggande och på bästa sätt ska ta hand
K L a r S y n t 2 012 N r 3
om din ögonhälsa, säger Ann-Mari Hansson,
leg optiker på Boulevard Optik i Solna.
att det finns helt
andra möjligheter än tidigare att ordinera
helt individuellt anpassade glas i glasögon.
Glas som slipas med hänsyn till hur vi lever,
om vi sträcker på oss eller går kutryggiga, ja
till och med hur våra ögon rör på sig individuellt.
– Förr hade optikern mer fokus på själva
hantverket med att slipa och justera glas och
glasögon. Nu är det mycket större fokus på
den kliniska delen och på den totala ögonhälsan. Vi påverkas också i vårt dagliga liv
av vår syn på ett helt annat sätt än tidigare
generationer. Vi använder datorer och mobiler dagligen och det ställer mycket större krav
på att kunna se bra på nära håll och på mellanavstånd, förklarar Ann-Mari.
På grund av att det krävs mer av vår syn
idag så är det nog så att våra ögon inte alltid
hänger med, framförallt märks det när vi blir
äldre.
– Det finns nog en och annan där ute som
skulle se betydligt bättre med glasögon eller
linser på exempelvis jobbet eller när de kör
bil. Men har man aldrig haft något synhjälpmedel så har man inte heller några referenser
till hur ens syn skulle vara om man såg bättre.
Man kopplar inte alltid att huvudvärk, ögontrötthet eller nackont kan vara symptom på
en försämrad syn, berättar Ann-Mari.
Hon berättar vidare
Även bland våra barn och ungdomar finns
det många som går omkring utan att själva
uppleva att de ser dåligt. Eller att de problem
de har exempelvis i skolan kan bero på synförsämring. Problem som medför försämrade
skolresultat och gör skolan betydligt jobbigare för de här barnen än vad det borde vara.
Tragiskt när det på ett så enkelt sätt går att
lösa problemet om det väl upptäcks. Nog
borde det väl vara lika obligatoriskt med synundersökning som det är med tandläkarbesök för våra barn och ungdomar. Ja, egentligen borde det väl vara lika självklart att vi
regelbundet går till optikern och gör noggranna undersökningar som att vi regelbundet kontrollerar våra tänder eller går till läkaren för en allmän hälsoundersökning som vi
gör då och då. Skulle våra ögon och vår syn
vara mindre viktiga än övriga organ?
Nuförtiden tar din optiker inte bara hand
om din syn, optikern kan även göra en total
kontroll av din ögonhälsa. Det har hänt
mycket inom optikeryrket sedan slutet av
sjuttiotalet. Då var det en 2-årig gymnasieutbildning. Nu är det en akademisk examen
med en alltmer medicinsk inriktning som
erbjuds dem som vill satsa på optikeryrket.
En 3-årig högskoleutbildning där man blir
legitimerad optiker. För de optiker som vill
läsa vidare efter detta, få fler högskolepoäng
och ytterligare fördjupa sig i det kliniska kan
utbildningen kompletteras med Magistereller Mastersutbildning. Dessutom går våra
optiker kontinuerligt på olika vidareutbildK L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 Genom att undersöka
ögonen kan vi optiker
idag upptäcka eventuella
förändringar i ett tidigt skede.”
Ann-Mari Hansson leg optiker på Boulevard Optik i Solna
ningar inom området. Därför har våra välutbildade optiker betydligt större möjligheter
idag att inte bara hjälpa dig med synen, utan
även att arbeta förebyggande med din ögonhälsa. Att helt enkelt vara din primärvård
när det gäller allt som rör dina ögon och din
syn.
– Genom att undersöka ögonen kan vi
optiker upptäcka eventuella förändringar i
ett tidigt skede, arbeta förebyggande samt ge
dig råd om hur du på bästa sätt ska ta hand
om dina ögon. För dig som har glasögon
räcker det i de flesta fall med att du undersö-
ker synen vartannat år och är du linsbärare
ska du gå till optikern minst varje år. Har du
kommit upp i fyrtioårsåldern så bör du också
börja fundera på det här med att kontrollera
ögonhälsan. För den som har grön starr i
släkten är det extra viktigt att börja kontrollera ögonen i den åldern, säger Ann-Mari.
Skulle det vid en undersökning upptäckas
något som kräver ytterligare medicinsk utredning remitterar optikern direkt till ögonläkaren. Så ta därför för vana att göra regelbundna
syn- och ögonundersökningar. Det främjar
dina ögon på både kort och lång sikt. n
Synundersökning
Anamnes Inledande bakgrundssamtal om aktuella synproblem, ögonens
­ älsotillstånd, eventuell medicinering med mera. Samt behov, önskemål och
h
användningsområden till vardags och på fritiden.
Preliminära tester Undersökningar som optikern genomför för att kunna
bedöma eventuell skelning, synfält, färgseende med mera.
Refraktionsundersökning Flera undersökningsmoment som leder
­ ptikern fram till en samlad bedömning av dina ögons synstatus, lämpliga
o
­alternativ och styrka på glasen/kontaktlinserna.
Undersökning av samsyn och närseende/funktionstester
Här undersöks ögats förmåga att röra sig och samarbeta. Ögonens samarbete
är viktigt för ett komfortabelt seende.
Undersökning av ögonens hälsa Optikern undersöker dina ögon
utvändigt och invändigt med hjälp av olika instrument.
Ordination Resultatet av synundersökningen leder oftast fram till ordination
på synkorrigering och en rekommendation om när du bör undersöka synen
och ögonen igen. I vissa fall skriver optikern en remiss till ögonläkare för vidare
undersökning.
Synprotokoll Optikern kan
lämna med ett synprotokoll där det
förutom ditt synfel också bland
annat framgår hur ljuset bryts i just
dina ögon. Här noteras även när
nästa undersökning bör göras. Det
är inte ett recept utan resultatet av
undersökningen och dina ögons
hälsostatus.
Val av båge/Tillpassning
Vid val av glasögon och bågar får
du hjälp med att prova ut och
säkerställa att valet av båge stämmer till dina glas och dina behov.
I samband med att du hämtar ut
dina glasögon görs ofta en extra
kontroll, så att resultatet uppfyller
det förväntade både vad gäller
synkorrigering och bekvämlighet.
7
SKYDDA DINA ÖGON FRÅN UV-STRÅLAR
VARJE DAG!
DEN SÄKRASTE OCH KLARASTE YTBEHANDLINGEN .
Essilor har utvecklat Eye-Sun Protection Factor “E-SPF”, en ny faktor som säkerställer glasets kompletta
UV-skydd inkluderande skydd mot både UV-ljus framifrån och reflekterande ljus från glasets baksida.
* Best UV protection measured with E-SPF for Crizal Forte UV, compared to anti-reflective clear and photochromic lenses with equivalent material. Lenses performance only: E-SPF excludes direct eye exposure that depends on external factors (wearer’s morphology, frame shape, position of wear…).
** 25 for all Crizal Forte UV clear lenses, except with Essilor Orma ® E-SPF=10. 50+ for all sun lenses with Crizal Sun UV.
© Essilor International – RCS Créteil B 712 049 618 – February 2012 – Essilor ®, Crizal Forte ® UV, Crizal Sun® UV, Orma® and E-SPF™ are trademarks of Essilor International SA. ®
– Photos: Getty image
– Concept:
.
K L a r S y n t 2 012 N r 3
8
Gasen i botten!
I år är det TTA som gäller för KlarSynts sponsring av snabba
bilar. Serien för landets främsta racingförare och där ”vår”
svarta Saab med unge Linus Ohlsson bakom ratten gjort
stor succé. För det är väl det minsta man kan kalla det nu
när Linus kört hem andra platsen i mästerskapet.
och med att allt är nytt. Bilarna är fränare
och betydligt snabbare än exempelvis stccbilarna och jag tycker att teamen är mer
öppna än förut. Det smittar av sig på publik,
förare och mekaniker. Målet när jag kör är
självklart alltid att vinna och jag är jättenöjd
med mina insatser så här långt och känner
att jag verkligen har bevisat att jag kan vara
med och kämpa om segrarna. Fast jag har
fortfarande massor att lära mig och jag
utvecklas varje gång jag sitter i bilen.
Av C a m i ll a R a n d e r z c e V u n g b i l d Ja n n e Da n i e l s s o n
du har visat att du kan köra fort. Trodde du
I
vår satsning på att sprida kunskap
om hur man med rätt glasögonglas
blir en säkrare förare, har vi under
de senaste åren varit med och sponsrat bilar i Sveriges största mästerskap, stcc och Carrera Cup. Under racing­
säsongen har vi också haft förmånen att vara
på plats och fått möjlighet att informera om
nyttan med specialglas både för yrkesförare
och för dig som kör privat. I år har du kanske
sett namnet KlarSynt fladdra förbi på den
svarta Saaben i Team Tidö om du varit på
plats vid något av racingtillfällena i Sveriges
nya mästerskapsserie tta, eller på teve när
loppen sänts. Snabbt har det gått och pallplatser har det blivit för ”vårt team”. I år med
seriens yngste förare bakom ratten, Linus
Ohlsson. Tanken hos teamet var att de i år
ville satsa på en ung förare som skulle växa
in i rollen, få chans att utvecklas och köra mot
de bästa under året. Men Linus hade helt
andra planer än att bara bida sin tid. Något
han visade direkt vid årets premiärrace, där
han såg till att kliva högst upp på pallen. Efter
det har han fortsatt att köra snabbt och fått
stiga upp på pallen flera gånger. Körningar
som lett till att han nu, när säsongen är slutkörd, har blivit totaltvåa i mästerskapet. Ett
stort grattis är på sin plats tycker vi. Inte dåligt
jobbat av en kille som i år mest skulle vara
med och lära och som bara är 22 år. Fast vi
borde kanske inte bli så förvånade ändå då
Linus tidigare visat framfötterna ordentligt
med både sm-guld i jtcc 2009 och en tredjeplats i Carrera Cup förra året.
på Linus efter den sista deltävlingen i Göteborg. Ett lyckat race där
Linus med sin tredje plats säkrade andra platsen i mästerskapet. Något som förstås bidrar
till hans glädje över att få köra i tta:
– Det är så häftigt att köra tta-serien i
Vi tog pulsen
själv i början av säsongen att det skulle gå så
här bra?
– Ska jag vara helt ärlig så trodde jag inte
att jag skulle vara med och tävla om mästerskapet redan under första säsongen. Men nu
börjar jag så sakta inse att jag kunnat mäta
mig med de bästa. En härlig känsla! n
!
s
i
t
t
a
r
G
kapet
s
r
e
t
s
n i mä
e
s
t
a
l
dra p
till an
Tre snabba till Linus
1
2
Favoritbana
Karlskoga Motorstadion.
Fördelen med TTA
Att den snabbaste föraren vinner
då alla kör identiska bilar.
3
Dina fördelar bakom ratten
Jag är ung, hungrig efter segrar
och har lätt för att lära mig nya saker.
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 9
Med sina tio böcker om kommissarie Anders Knutas och hans
kollegor vid Visbypolisen har Mari
Jungstedt tagit en säker plats i det
som vi kallar det stora svenska
deckarundret. Det som både syns
här hemma och som även gått
på export. Men det är inte bara
om ond bråd död hennes böcker
handlar, utan lika mycket om
ensamhet och utsatthet, framför
allt hos barn och ungdomar.
Något som ligger Mari väldigt
varmt om hjärtat.
Av c a m i ll a r a n d e r z c e v u n g
b i l d ja n n e da n i e l s s o n
M
aris böcker är utgivna i 20 länder och
har även filmatiserats. Hon har haft en
fantastisk författarkarriär. Inte minst
med tanke på att hon fick den allra
första bok hon någonsin skrev utgiven
direkt, vilket inte alltid är fallet. Fast är det verkligen sant,
det här med att hon aldrig skrivit någon bok tidigare?
– Nja, jag skrev en bok när jag var fem år. Den hette
Mil och Teve och handlade om en tjej som bodde med
en teveapparat. Fast den räknas liksom inte. Jag har
däremot alltid varit intresserad av litteratur och läst
mycket, men inte skrivit. Så mitt första försök att skriva
något ordentligt var faktiskt ”Den du inte ser” som kom
ut 2003. Har nog haft en diffus dröm om att bli författare, men det kändes ju så utopiskt.
Så efter skolan blev det Journalisthögskolan och
därefter gick Mari direkt till radio och teve, där hon
bland annat var nyhetsankare på svt:s regionala nyhetsprogram abc i tio år.
– Där skrev jag bara nyhetstelegram. Jag hade en
längtan efter att skriva längre texter, men hade ingen
tid för det. Både min man och jag jobbade heltid, hade
två små barn och samtidigt köpte vi hus. Allt vi hade
råd med var en sommarstuga med utedass i Älta i Nacka.
En stuga som vi byggde ut helt själva. Planka för planka,
inga hantverkare inblandade. Men när barnen började
skolan och huset var klart fick jag plötsligt ledigt på
riktigt på mina två lediga vardagar. Arbetsdagarna var
långa på teve så jag hade två lediga dagar mitt i veckan
och då fanns det plötsligt utrymme för mig att skriva.
Hade några diffusa idéer; att det skulle vara en deckare,
att det skulle utspela sig på Gotland och att det skulle
vara en djupare historia som skulle handla om något ➽
Den kaffepimpla
10
K L a r S y n t 2 012 N r 3
porträttet
ande optimisten
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 11
➽ allmänmänskligt. Så en viktig orsak till att jag
kom igång med skrivandet var att jag fick tid.
Den andra var att jag hade fått beröm för mina
texter på Journalisthögskolan och det gav mig
självförtroendet jag behövde för att våga
skriva. Men jag berättade inte för någon förutom för min man att jag skrev. När jag hade
skrivit klart halva boken så ringde jag ett
förlag och pratade med en förläggare. Jag tog
det första förlag jag kom att tänka på, Albert
Bonniers, och hade tur och blev kopplad till
förläggaren Jonas Axelsson. Han lyssnade
på min historia och det hjälpte säkert att han
visste vem jag var. Jag undrade om jag kunde
lämna in de 200 sidorna jag hade skrivit dittills. För jag kände att det tog så mycket tid
och jag är ingen människa som vill göra saker
som hamnar i byrålådan. Ska jag lägga ner
så mycket jobb så vill jag veta att det finns en
chans att det blir något av det. Men jag fick
svaret att jag var tvungen att skriva klart den
innan de kunde säga något. Fast bara det
faktum att jag hade pratat med en livs levande
förläggare gjorde att jag kände mig lite närmare min dröm, att det kändes som ett steg
på vägen.
Det tog ytterligare tre månader för Mari
att bli klar och dagen före Valborgsmässoafton
2002 skickade hon in boken till Bonniers.
– Tre dagar senare, den andra maj, är jag
på Ikea med en kompis och telefonen ringer.
Det är Jonas från Bonniers som säger ”Jag har
läst din roman, den här ska vi ge ut”. Helt
galet, jag bara skrek rakt ut. Dagen efter bjöd
han ut mig på lunch, en författarlunch. Det
regnade och det första Jonas sa när vi träffades
var: ”Du har skrivit en riktig bladvändare”.
Nu har det gått drygt tio år sedan det här
hände. Har du vaknat upp ur drömmen?
– Delvis, men jag tycker fortfarande att det
är overkligt att det har gått så här bra för
mig. Att det är så många människor som vill
läsa mina böcker och att jag har fått det så
här bra med tanke på min uppväxt som inte
var helt lätt. Det är fantastiskt att människor
i så många olika länder läser mina böcker.
Som när jag var i Spanien på bokmässa nyli-
Jag hade en
längtan att
skriva längre men
hade varken tid eller
pengar.”
gen och det kommer fram en 17-årig kille
som berättade att jag är hans favoritförfattare. Det är svårt att ta in. Det är klart att
det är helt obegripligt men jag njuter av det,
jag reflekterar över det, tänker på det och
tycker det är jättekul. Vad man vill som författare när man skriver en bok är inte bara
att nå framgång. Jag skriver av en anledning,
en historia jag vill kommunicera och om
människor då vill läsa den så visar det att jag
lyckats med min ambition.
12
Livsglädje, nära till skratt och att bjuda
på sig själv med en stark värme är några av
de ord som jag tänker på när jag träffar Mari.
Men även en medmänniska som verkligen
brinner för andra, för dem som är ensamma
och utsatta. Framförallt när det kommer till
barn. Ensamhet och utsatthet hos barn är
också något som går som en röd tråd genom
Maris böcker.
– Jag vill verkligen kommunicera det här
med utsattheten under barndomen och vikten
av att vi ser våra barn. Det känns väldigt bra
att kunna göra det med tanke på den ensamhet jag själv upplevde som barn. Att få sätta
Man måste
våga kliva ur sin
trygghetszon.”
fokus på det och få andra att känna igen sig.
Mari har själv upplevt både mobbing och
sociala problem i hemmet och gått ut och
berättat om det.
– Det var ett medvetet beslut jag tog för
några år sedan, att berätta om min pappas
alkoholism. Jag kände att bilden av den lyckliga kvinnan som det gick så bra för, med sin
man, sina fina barn, sina katter och stora
villa som vi hade då, var en sådan framgångssaga. Men det finns ju massor av annat
bakom som ingen vet. Samtidigt kunde jag
också se bland barnens vänner, som hade
föräldrar med missbrukarproblem, hur de
tog på sig ansvar och skuld. Jag tänkte att
om jag kan hjälpa de barnen genom att
berätta min historia så är det värt att gå ut
med den offentligt. Att visa att man kan ha
problem i barndomen, men ändå få ett bra
liv som vuxen. Jag tycker att det är viktigt
att visa att man är en god förebild. Att även
en till synes stark person kan vara svag, att
det är okej att gör fel och att man inte är så
lyckad hela tiden.
Att just visa att vi människor har olika sidor
och att man inte alltid bara behöver visa upp
den bästa, var en av anledningarna till att
Mari för några år sedan tackade ja till att bli
ambassadör för Tjejmilen.
– Ibland måste man våga visa att man inte
är perfekt, säger Mari med ett stort skratt.
Man måste våga kliva ur sin trygghetszon.
När jag tackade ja till att vara ambassadör för
Tjejmilen hade jag aldrig sprungit ett steg i
hela mitt liv. När jag blev tillfrågad så bara
gapskrattade jag. Att springa var då ungefär
lika osannolikt som att jag skulle dra på mig
en folkdräkt. Men arrangörerna bakom loppet menade att jag kunde locka dem som inte
brukar springa. För dem som redan var frälsta
hade de redan nått ut till. Så jag sa ja, fast det
var helt tokigt, och började träna på min
basala nivå. Som ambassadör skulle jag
blogga om mitt tränande. Övriga ambassadörer som bloggade var väldigt inne i själva
träningen och skrev om allt som rörde träning, hur långt de sprang och vad de åt. Själv
skrev jag ungefär: ”nu har jag gått i fem minuter och joggat i två”. Men jag tror att jag
lyckades locka en del folk just för att det inte
var så kravfyllt. Överhuvudtaget idag, i vårt
elitistiska samhälle har vi så höga krav. Vi
ska ha personliga tränare, vi ska laga mat
hemma som är nästan som restaurangmat,
det är så överdrivet tycker jag. Skönt att
kunna locka dem som var lite mer vanliga.
Att visa att man faktiskt kan gå Tjejmilen
om man inte orkar springa och att det är
bättre att röra på sig i 10 minuter än att bara
sitta still. Det har också lett till att jag nu joggar och går mycket mer än förut.
Tjejmilen är väl en sak , men att vara med
i På spåret, programmet som ses av nästan
alla i Sverige är en helt annan sak. Om man
dessutom då som Mari hade geografi som sitt
sämsta ämne i skolan. Hur tänkte du då?
–Ja, det kan man ju undra! Jag kan knappt
peka ut var Jönköping ligger på Sverigekartan.
Men det var lite som med Tjejmilen, en utmaning. Ska man bara göra sådant som man är
bra på? Det blir lite tråkigt tycker jag. Och när
jag satt där inne i tevestudion, i glasburen, och
såg Björn Hellberg och Ingvar Oldsberg rakt
framför mig så tänkte jag att det här är ju
inte klokt, här sitter jag mitt i programmet.
Det ögonblicket var värt allt. Hade jag bara
varit kvar i min trygghetszon, hade jag aldrig
fått uppleva det. Skönt också att kunna visa
att man inte är perfekt, att bjuda på sig själv.
Det är viktigt också, tycker jag, att visa barnen att man inte kan vara bra på allt och att
det är okej.
En annan egenskap Mari har är att hon är
oerhört disciplinerad. Det måste man nog
vara om man ska lyckas skriva en bok varje
år, som hon har gjort. När vi ses i slutet av
augusti över en kopp kaffe (något som hon
dricker mycket av) så har hon precis kommit
hem från sitt älskade Gran Canaria, där hon
hyr ett hus och suttit och skrivit klart syn­
opsen till nästa bok. Processen från idé till
färdig bok går till på samma sätt varje gång.
– Ja, jag har fallit in i rytmen. Jag har
aldrig haft någon plan eller strategi för mina
böcker. Aldrig haft tanken att jag ska skriva
tre böcker eller fem böcker i den här serien,
för det tycker jag är omöjligt. Varje historia
är unik och jag har inga idéer på lager så jag
får ta det bok för bok. När jag skriver är jag
helt fokuserad på den bok jag håller på med.
Men det som händer varje gång jag närmar
mig slutet på en bok, när jag känner att jag
håller på att få till upplösningen, är att det
liksom öppnas ett fönster i huvudet och jag
blir mottaglig för nya idéer. Då ser jag alltid
något som ger mig ett första stoff till nästa
bok. Det kan vara helt banala saker som
exempelvis till ”Det fjärde offret” då var jag
på ett hotell i Mexico och skulle träna. Det
spöregnade ute så jag fick träna på ett gåband
inomhus och tittade ut genom fönstren. Då
såg jag tre motorcyklar i regnet och så började jag fantisera om dem och förflyttade dem
raskt till den gotländska landsbygden. Och
K L a r S y n t 2 012 N r 3
1
Mari
Jungstedt
Ålder: 50 år.
Bor: Stockholm och på Gotland.
Familj: Make och två barn.
Karriär: Sedan debuten skedde med ”Den du inte ser”
2003 har Mari kommit ut med tio kriminalromaner som
utspelar sig på Gotland. Hennes böcker är utgivna i 20
länder, har sålt i 2,5 miljoner exemplar enbart i Sverige
och blivit filmatiserade i Tyskland.
Aktuell: Som nyutnämnd ambassadör
för SOS Barnbyar ska Mari tillsammans
med bland andra Ernst Kirchsteiger,
Adam Tensta och My Skarsgård
försöka få fram 10 000 nya faddrar.
Mari har precis varit nere i Ghana med
övriga ambassadörer, där de bott och
deltagit i det vanliga livet i en av SOS
barnbyar. Deras resa får vi följa i
TV-programmet SOS Uppdraget på
TV4 senare i höst.
Hur många glasögon har du?
Två läsglasögon, ett par terminalglasögon och flera klickglasögon.
Vilken är din favoritfärg? Lila.
”Det fjärde offret” utspelar sig delvis i motorcykelmiljö.
När jag skrev klart den senaste boken
”Den sista akten” på Gran Canaria, gick jag
till frissan och då hände det en grej där som
blivit stoff till nästa bok. Nu har jag haft det
här fragmentet i huvudet sedan i mars och nu
håller det på att bli en färdig synopsis. Så nu
ska jag sätta igång med research och jag är
jättenyfiken. Det är jättespännande. Och följer jag mitt vanliga mönster så är det fragment
i mars, fragmentet växer till sig under fem till
sex månader då jag samtidigt börjar göra lite
research. Fragmentet växer till en idé, till en
intrig och blir en ganska detaljerad synopsis
på mellan 40–50 sidor där jag skriver vad som
ska hända och om de viktigaste karaktärerna.
I augusti bollar jag sedan synopsen med mitt
förlag och så har jag oftast en färdig synopsis
i början av september. Sen är det bokmässa
och efter det, i oktober, så skriver jag i 6 månader och är klar i februari/mars. Så har det varit
i 10 år, säger hon med ett stort leende.
Känner du inga prestationskrav då att alltid
komma med en ny bok?
Nej, ingen press bara lust och nyfikenhet på
den historia jag kommer på. Fragmenten
kommer ju inifrån mig och det går ju inte att
forcera fram. Jag blir sedan så nyfiken på den
här historien så jag kan inte låta bli den. Jag
dras in i den vare sig jag vill eller inte känns
det som. Det är väldigt kul och varje gång så
tänker jag; vi får väl se om det blir nåt. Blir
det ingen bok står inte mitt liv och faller med
det. Jag kan alltid gå tillbaka till journalistiK L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 Jag tänkte
att om jag kan
hjälpa de barnen
genom att berätta
min historia så är det
värt att gå ut med
den offentligt. Att
visa att man kan ha
problem i barndomen,
men ändå få ett bra
liv som vuxen.”
City eller landet?
Båda lika mycket.
Pedant eller slarver?
Praktisk i vardagen.
Favoritställe i Stockholm?
Katarina Bangata med omnejd.
Favoritställe på Gotland?
Stranden Norsta Auren,
längst upp på Norra Fårö.
Bok på nattduksbordet?
Båten, av Nam Le.
Vad beställer du i baren?
Champagne.
Vad finns alltid i ditt kylskåp?
Pesto, fransk senap, tomater,
citron och Ramlösa Citrus.
Senaste impulsköp?
Filmen Super Size Me.
Sämsta köp någonsin?
En väska, en Mulberry-kopia som
gick sönder direkt.
ken, älskar det arbetet
Favoritlyxartikel? Kanebos Facial Cream.
också, det är ett fantastiskt
yrke. Jag är mycket glad
Bästa present du har gett bort? Måste vara synten till
och tacksam över att jag
sonen som nu hela familjen spelar på.
fått de här åren som förfatSenaste upptäckt? Att jag fortfarande dras med
tare, men hänger inte upp
viljan att vara andra till lags för ofta.
mitt liv på att det måste
fortsätta.
Fast fortsätta, det hoppas vi som gillar hennes
– Den ska handla om människans ensamhet
böcker att hon ska göra. För visst vill vi veta
och om längtan efter någon att älska. Den
mer om Anders Knutas, Karin, Johan och alla
kommer också framförallt att utspela sig på
de andra där på Gotland? Om de personer
södra Gotland.
som Mari har gett liv åt och som vi får följa.
Mer får jag inte ur henne och det är väl
Och eftersom jag också är en nyfiken person,
så det ska vara. Vi får helt enkelt ge oss till
kan jag inte låta bli att fråga om hon inte kan
tåls till nästa vår. n
avslöja något om handlingen i nästa bok.
13
Av Camilla Randerz Cevung & Anna Jonason. Foto Janne Danielsson.
modestylist Annika olmås Nordström. Smink & hår Marie Daun/Ladies Team.
Modeller: cecilia/Ladies team, dennis/stockholmsgruppen.
14
K L a r S y n t 2 012 N r 3
1
2
3
C e c i l i a : Ko f ta V i n tag e by F é . L i l a by xo r Å h l é n s . To p J o h n n y Wa s . S töv l e t t e r A Pa i r .
D e n n i s : T r ö ja A e r o n au t i c a . S k j o r ta R e p l ay. J e a n s K a p pA h l . K ä n g o r S a m s ø S a m s ø.
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 B åga r : S to r a b i l d e n H o n Fl e y e , H a n S ta r c k . 1 M a r c jac o b s . 2 c a d o r e . 3 SK aga .
15
1
2
3
5
4
C e c i l i a : S k i n n jac k a R o c k ´n Bl u e . T r ö ja R 9 5 t h . S a mm e t s by xo r C u s to mm a d e . S töv l e t t e r A Pa i r .
Den n i s ; K ava j Marc o Polo. T- S h i rt Ab r age. J ean s Sam sø e & Sam sø e. S jal Marc o Polo. Övr iga kl äder s e s i d 14 -15.
B åga r : 1 H o n : S k aga , H a n : T e d B a k e r . 2 C a r r e r a . 3 C o ga n . 4 K u n o Qv i s t. 5 To m F o r d.
S to r a b i l d e n H a n : s ta r c k , H o n : Fl e y e .
16
K L a r S y n t 2 012 N r 3
6
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 7
17
18
K L a r S y n t 2 012 N r 3
1
2
3
5
4
C e c i l i a : K ava j B r i c a B r ac . M a n c h e s t e r by xo r M a r c o P o lo. S ja l B a lm u i r .
D e n n i s : T r ö ja R 9 5 t h . S k j o r ta R 9 5 t h . J e a n s G S ta r R aw.
B åga r : S to r a b i l d e n p r a da . 1 JF RE y. 2 H a n : To m f o r d, H o n C a d o r e . 3 I n fac e . 4 c a d o r e . 5 RAy- b a n .
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 19
Synfel påverkar
läs- och läxlust
Av S u s a n n e H ägva ll b i l d s c a n p i x
N
är skolan har kommit igång och läxorna hopar sig känns
det extra jobbigt för vissa. Dålig läslust, svårt att koncentrera sig och ont i huvudet förekommer hos flera
barn i skolåldern. Det vanliga är att skolsköterskan eller
någon specialpedagog kopplas in, när den enkla lösningen i många fall kan finnas hos optikern.
– Översynthet hos barn, det vill säga att de har svårt att fokusera
på nära håll, är det synfel som skapar tydligast problem i skolan.
Samtidigt är det också det synfel som nästan alltid missas vid de
rutinmässiga kontroller som görs av skolsköterskorna, berättar leg
optiker Marita Blomkvist som har lång erfarenhet av att arbeta med
barn med läs- och skrivsvårigheter.
medvetna om att
de ser sämre än sina kamrater. De har inget att
jämföra med och det är inte heller något man
i allmänhet pratar om. Många av de barn som
kommer till OptikHuset i Karlstad eller Kristinehamn där Marita arbetar, har tidigare haft
problem med att läsa och skriva. Flera av dem
har Marita och hennes kollegor hjälpt genom
att prova ut ett par passande glasögon.
Barn är ofta inte själva
Marita Blomkvist,
leg optiker, Optikhuset, Karlstad.
– Det är först när barnen får testa olika slipade glas som de märker
skillnaden och plötsligt kan se tydligt utan att behöva anstränga ögonen.
Att ditt barn inte tycker det är roligt att läsa,
får ont i huvudet eller lätt tappar koncentrationen i skolan
kan vara tecken på översynthet. Om du som förälder lär
dig fånga upp rätt signaler, kan problemen i många
fall rättas till genom ett besök hos optikern.
20
K L a r S y n t 2 012 N r 3
Barn som är översynta upplever sällan själva att de ser suddigt. Det
tror Åsa Wikström, leg optiker på City Optik i Stockholm, är en
anledning till att man inte kopplar det till att besvären kan ha med
synfel att göra. Barns ögon är ofta väldigt
anpassningsbara, till exempel kan de skärpa
synen på nära håll när de behöver. Men de
orkar bara anpassa en kort stund, efter några
minuter blir ögonen trötta, det blir jobbigt att
läsa och man tappar koncentrationen. Det kan
också leda till att barnet känner att det inte
orkar hänga med ordentligt på lektionerna.
Fokus hamnar på annat håll, vissa barn får
Åsa Wikström, leg
myror i brallorna och risken är att de kommer
optiker, City Optik,
efter i skolarbetet.
Stockholm
Åsa tycker det är synd att så många barn går runt i onödan och
inte mår bra när det är så enkelt att se synundersökning och glasögon
som ett alternativ.
– För barn med översynthet är glasögon ett jättefint hjälpmedel
att ta till vid behov. Det ger barnet en positiv känsla eftersom det ofta
upplever att de både ser och mår bättre. Jag upplever en skillnad mot
förr, numera kan barn tycka att det är lite coolt att få glasögon. Det
har blivit något av en modegrej. n
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 Tecken som
kan tyda på
att ditt barn
ser sämre
1
Tycker det är
­jobbigt eller går
långsamt att läsa.
2
Får lätt huvudvärk
eller blir trött i
ögonen.
3
4
Gnuggar sig
i ögonen.
Sätter sig nära
teven eller långt
fram i klassrummet.
5
6
7
Tips till föräldrar
1
2
3
4
5
Var uppmärksam på hur ditt barn
använder ögonen vid till exempel läxläsning,
datorn eller tevetittande.
Jämför med dig själv och eventuella syskon,
vissa synproblem kan vara ärftliga.
Att inte gilla, eller bli trött av läsning bör
alltid vara en signal för att barnet bör göra en
synundersökning hos en optiker.
Gå efter eget huvud. Om du inte tycker att
något stämmer eller känns bra för ditt barn
– var inte nöjd!
Se synundersökning som ett alternativ till
att gå till läkare och specialpedagog. n
Testet med den
blå plastfickan
E
tt enkelt sätt att testa om det kan vara ögonen
som bidrar till att ditt barn har svårt att läsa är
”plastficketestet”. Genom att lägga ett vitt papper med svart text i en vanlig blå plastficka skapas vad
man brukar kalla lugna bokstäver. Om barnet upplever
en skillnad, att det blir lättare att läsa texten genom plastfickan kan det vara tecken på att synen bör korrigeras.
Detta är en enkel variant på det färgfiltertest som ibland
ingår i optikerns undersökning för att upptäcka dold skelning eller samsynsproblem. n
Upptäck i tid
O
ptikern kan undersöka barn i alla åldrar, men
har bara rätt att förskriva synhjälpmedel för barn
från åtta år och uppåt. För yngre barn får optikern endast förskriva synhjälpmedel i samråd med läkare/
ögonläkare. Ju tidigare man kan upptäcka brytningsfel
(översynthet, närsynthet och astigmatism) eller skelning
desto bättre är förutsättningarna för att kunna korrigera
och hjälpa barnet till en god synutveckling. n
Kisar, eller ­blundar
med ena ögat.
Är känslig för
ljus.
Blir trött eller
­har svårt att
­koncentrera sig.
8
Småbarn som är
kraftigt översynta
brukar inte gilla att
leka med
småleksaker och
får ofta myror
i brallorna.
21
”Ninn mådde illa när hon läste”
R
Av S u s a n n e H ägva ll b i l d I s to c k p h oto
edan när Ninn, som idag är 9 år, var
i 3 – 4 årsåldern började hon klaga
över att hon hade ont i huvudet. Hennes mamma Rebecca Lager berättar
att familjen sökte flera vägar för att
ta reda på orsaken och hjälpa Ninn
att bli av med sin huvudvärk.
På eget initiativ sökte Rebecca sig till en läkarmottagning som skrev en remiss till en tandspecialist. Det ledde
till att Ninn i drygt två år bar tandställning för att korrigera ett bett som läkaren trodde var anledningen. Men
besvären med huvudvärk och spänningar i nacke och
axlar fortsatte. Ninn blev lätt trött och mådde även lite
illa när hon läste.
– Vi har själva drivit på för att hitta fram till en lösning.
Ninn och
Rebecca Lager
22
Att det kunde ha med synen att göra hade jag inte en tanke
på. Ninn hade ju gjort den vanliga synkontrollen hos
skolsköterskan som inte upptäckt något fel. Men det kän-
des inte naturligt att hon inte blev av med sina besvär,
berättar mamma Rebecca.
Det var något som inte stämde. Då slog det Rebecca
att både hon själv och Ninns morfar har astigmatism.
Hon rådgjorde med sin granne Åsa Wikström som arbetar som optiker, om flickans huvudvärk skulle kunna
beror på ögonen. Efter en noggrann synundersökning på
City Optik i Stockholm upptäckte Åsa mycket riktigt att
Ninn har behov av glasögon:
– Ninn har svårt att fokusera på nära håll, vilket innebär att hon är översynt. Hon har också, som sin mamma,
astigmatism. Synfelet gör att Ninn får anstränga ögonen
extra mycket när hon till exempel ska läsa, vilket kan vara
en orsak till att hon inte blir av med sin huvudvärk. Nu väntar Ninn på att få sina nya läsglasögon.
Rebecca berättar att dottern tycker att det ska bli kul och
spännande att få glasögon med ett par coola bågar som
hon själv får vara med och välja ut. n
(Flickan på den stora bilden har inget att göra med de intervjuade i artikeln.)
K L a r S y n t 2 012 N r 3
K
Ro d
Skaga
Hello
en s
toc
k
Kit ty
Infac
e
Inface
Adida s
Bjö
rn B
org
Moomin
Iz za
Gucci
Carrera
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 Heta
bågar för
sköna
juniorer
I höst finns det många härliga bågar
för de yngre att välja mellan. Bågar
som i form och färg påminner mer
och mer om de bågar vi hittar i
vuxen­utbudet. Sportiga, sofistikerade,
coola eller stilrena bågar som ger
bäraren karaktär. Äntligen finns det
många olika former och färger för
ungdomarna att prova. Bågar som
passar lika bra i skolan som på fritidens alla olika aktiviteter.
Skaga
KunoQvist
23
www.scandinavianeyewear.se
Skaga är ett genuint svenskt glasögonvarumärke. Sedan 60 år tillbaka har vi designat och utvecklat bågar av högsta kvalitet, med eleganta designlösningar och omsorg om de små detaljerna. Höstnyheten Josephine är en klädsam dambåge som
kommer i fem snygga färgkombinationer. Konsumentkontakt: 036 - 30 53 00
G E N U I N E
S C A N D I N AV I A N
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 E Y E W E A R
S I N C E
1 9 4 8
24
modell 2462 JOSEPHINE
Drömmen om
moped ledde 15-årige Fredrik
till ett par glasögon
Svårt att lära sig läsa, extra stöd i skolan, koncentrationssvårigheter, dyslexidiagnos, bristfällig synundersökning med mera,
med mera. Hade Fredrik Christenson fått chansen att göra en
noggrann synundersökning hos optiker redan när han gick i
lågstadiet, i 2 – 3:an, hade allt varit mycket enklare.
M
Av S u s a n n e H ägva ll
ed mopedkort i sikte bokade
Fredrik Christenson 15 år en tid
hos optiker Marita Blomkvist på
OptikHuset i Karlstad för att göra
en körkortsundersökning. Då
upptäcktes ett synfel som missats
under alla tidigare år, när familjen sökt svar på varför
Fredrik haft så svårt att läsa och koncentrera sig i skolan.
Redan i andra klass märktes det att Fredrik kom lite
efter i skolan när det gick trögt för honom att läsa. Han
hade inte så stora problem i andra ämnen där det gällde
att lyssna, men när det kom till läsläxan då blev det jobbigt. Fredrik hade inget intresse att läsa, men enligt
lärarna berodde det bara på att han var lite sen i utvecklingen, ”han är ju kille”. I början trodde nog även Fredriks mamma Anna Christenson att det kanske skulle gå
över. Men när Fredrik började 4:an och fortfarande
tragglade med sin läsning började lärarna istället prata
om att det kunde bero på dyslexi och Fredrik fick extra
stöd i skolan. Men det gick fortfarande trögt och i femte
klass började han gå till en logoped för att komma tillrätta med sin förmodade dyslexi.
– Vi fick då också rådet att gå och undersöka Fredriks syn. Vi gick till en optiker som låg nära till hands,
som vi trodde kunde sin sak. Efter en kort undersökning
med syntavlan sa optikern att det inte var något fel på
Fredriks syn och vi trodde på det. Så här i efterhand
borde jag kanske ha stått på mig mer och förstått att
Fredriks huvudvärk, att han klagade på värk i ögonlocken och att han ibland satt och kisade ändå borde ha
något med ögonen att göra. Men det är lätt att vara
efterklok. När man inte själv har så stor erfarenhet av
synfel så litar man ju på vad andra säger, berättar Anna.
När Marita Blomkvist tog emot Fredrik i somras upp-
täckte hon ganska snart att det var något som inte stämde
och måste undersökas vidare.
– Det är ju bedrövligt att det kan bli så här. Att man
under alla år kan ha missat att Fredrik både är översynt
och har en dold skelning. Fredrik är ett tydligt exempel
på hur viktigt det är med noggranna synundersökningar
även på barn. Att bara kolla syntavlan räcker inte på
långa vägar. Våra synundersökningar tar minst 45 minuK L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 ter, ibland uppemot en timme. Tiden är viktig för kvaliteten och för att vi ska hitta rätt hjälp för bästa möjliga
synkorrigering, berättar Marita.
Fredriks synfel innebär att både bokstäver och rader
flyter ihop när han läser utan glasögon. Han berättar
själv om förändringen när han fick sina läsglasögon
Mellanrummet mellan
bokstäverna är nu större
och jag ser mycket tydligare
när jag ska läsa.”
lagom till skolan började och det blev dags att plugga
till körkortsprovet.
– När jag fick mina glasögon märkte jag direkt en
klar skillnad. Mellanrummet mellan bokstäverna är nu
större och jag ser mycket tydligare när jag ska läsa. Det
blir bra nu i 9:an när vi har mycket prov, säger en nöjd
Fredrik.
inte tänkt så mycket på att synen
varit dåligt på nära håll eftersom han ser så bra på långt
håll. Fredrik menar att det är svårt att veta hur man ska
se, när man inte har något att jämföra med. Glasögonen
använder han främst vid läxläsning och framför datorn. Han har även tänkt börja läsa
mer, nu när det inte är så jobbigt längre.
Mamma Anna tycker också att det
känns bra:
– Nu när jag kan se att Fredrik
upplever det så positivt känner
jag en lättnad. Även om det tog
onödigt många år att komma
fram till att synen troligtvis
bidragit mycket till att han
har fått kämpa så mycket
med skolarbetet. n
Han har tidigare
Fredrik
Christenson
Ålder 15 år, går i 9:an.
Intressen Spelar tennis,
fotboll, vara med kom­pisar och titta på film.
Aktuellt Pluggar till
mopedkörkort med
sina nya läsglasögon.
25
Råd till dig
som ska välja
linsvätska
Det finns flera olika typer av
linsvätskor, beroende på
vilken typ av linser du har.
Allt-i-ett-vätskorna är de
vanligaste. De både rengör, desinficerar och
används vid förvaring av
linserna. Hygienen är viktig:
1
Rör ej vid flaskans mynning, eftersom bakterier kan sprida sig till
linsvätskan.
2
Förvara vätskorna i ett
torrt och skyddat
utrymme, inte
i badrummet då fukten
kan föröka bakterierna.
3
Kolla bäst-före-datumet på dina linsvätskor.
Undvik ögoninfektioner genom att använda
rätt linsvätska
Med de nya linsmaterial som finns på marknaden är det viktigt att du hittar en passande linsvätska
för dina linser. Rätt skötsel och vätska gör att kontaktlinserna håller längre och förhindrar både
komplikationer och infektioner i ögonen.
A
Av B i r g i t ta S to lt b i l d I s to c k p h oto
nvänder du kontaktlinser så gäller det även att
ha full koll på rengöringen av dem. För att
inte försämra linsernas skärpa och undvika
virus, bakterier och svamp är det viktigt
att du rengör dina linser regelbundet.
– Om en kund börjar få problem med
linserna så har vi ganska ofta sett att man inte använder
rätt vätska till linserna. Det kan också bero på att man
bytt jobb, eller vistas mycket i en torr eller dammig miljö.
Det är lite av ett detektivarbete att hitta orsaken ibland,
säger leg optiker Emma Ölvstam på Optiker Syndberg i
Kalmar/Seger&Seger i Örebro.
Det finns vissa linsvätskor som påverkar linserna nega-
Emma Ölvstam,
leg Optiker,
Seger & Seger,
Optiker Sundberg
26
tivt. Alla vätskor passar nämligen inte ihop med alla linsmaterial. Om linsvätskan exempelvis inte är kompatibel
med linsen kan det försämra livslängden på linsen och
komforten avsevärt. Emma förklarar att största orsaken
till att folk slutar använda linser beror på komfortproblem.
Det kan ibland lösas genom att byta sort på linsvätskan.
Många av de nya linsvätskorna på marknaden är återfuktande och motverkar problemet med torra ögon. Att
använda kranvatten som rengöring för linserna avråder
Emma bestämt ifrån, eftersom vatten kan innehålla bakterier och amöbor.
– I Sverige är det visserligen inte vanligt, men det har
funnits fall av amöbor i kranvattnet. Finns det amöbor i
vattnet kan man få en kraftig infektion och det kan vara
svårt att få bukt med den.
optikerna ofta rekommenderar folk
som åker utomlands att ta med sig endagslinser. Då slipper
man dilemmat med rengöring.
– Förutom allt-i-ett vätskorna så finns det linsvätskor
som är baserade på väteperoxid. Fördelen med dem är att
de inte innehåller konserveringsmedel. Vi har sett minst
problem med komforten med denna typ av vätskor. De är
effektiva till både gamla och nya linser. Men är du det
minsta osäker på vilken linsvätska du ska välja, så bör du
prata med din optiker, avslutar Emma. n
Emma nämner att
K L a r S y n t 2 012 N r 3
designat
Hej Moster, du får
gärna hänga i mitt
vardagsrum. Lampskärmen med skön
vintagekänsla heter
Moster, kommer från
LampGustav.
Flera nyanser av blått
har skålarna Dot, design
Paul Smith, från
Stilton/Royaldesign.se.
Flyg fina bagge flyg så
mycket sötare kan du inte
bli. Berlock från Ko-No-No.
Pryder höstbordet
gör glaset Lampi
från från Iittala.
Oscar Ma
Go west kanske
ni män ska göra i
höst? Här snygg
kostym från
Moods of Norway.
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 Fryser gör du inte
med denna på,
dunjacka från
Pyrenex.
gnuson
Feeling
good
gör man med höstens
sköna, härliga nyanser av blått och lila.
Av Camilla Randerz Cevung
Baka, baka liten kaka gör du lätt
med Kitchen Aid. Finns bland
annat hos Cervera.
Helt rätt
att ha på
toppen är
fina ullluvan från
Heart of
Lovikka.
Värmer gott gör
handskarna från Åhléns.
Vila lite och njut
av stunden i
sköna sammetsfåtöljen Anna
från EM möbler.
Blått är flott, herrsko från Bianco Footwear
27
Definitivt för
den som
vill ha ett par
solglasögon
som verkligen
skapar personlighet och
attityd.”
28
K L a r S y n t 2 012 N r 3
Carrera
Fart, fläkt och spänning
Med sina tydliga visuella linjer som format solbågar med stark karaktär är det kanske inte så konstigt att Carrera
fått den position de har idag bland världens bågbärare. Med ett namn som för tankarna till äventyr, sport, snabbhet
och coola bilar har Carrera tagit en fast plats bland både atleter, filmstjärnor och heta estradörer.
av c a m i ll a r a n d e r z c e v u n g Ill u s t r at i o n k a j s a e l d s t e n
K
anske inte något för den som vill
smälta in och inte få för många blickar
på sig. Nej, för det är Carrera-bågarna
alldeles för uttrycksfulla. Däremot
definitivt för den som vill ha ett par
solglasögon som verkligen skapar
personlighet och attityd. Så det kanske inte är så konstigt
att både Lady Gaga och Christina Aguilera använde sig av
Carrerabågar i videorna till sina låtar ”Bad romance” och
”Not myself tonight”. Båda två är starka, uttrycksfulla
kvinnor som vet vad de vill och gärna vill synas.
1964 tog Carrera patent på Optyl som är ett mycket lätt
plastmaterial som inte påverkas av yttre påfrestningar och
som behåller sin form år efter år. Materialet Optyl väger
20 procent mindre än acetat, vilket gjorde bågen lättare än
övriga konkurrenters bågar. Något som förstås blev mycket
populärt bland världens bästa idrottare. I slutet av 1900talet syntes Carreras solglasögon på så skilda håll som på
seglarna i America’s Cup, förarna i Formel 1, cyklisterna i
de klassiska långloppen och skidåkarna i vinter-os. Än idag
samarbetar Carrera med många av världens bästa idrottsmän, bland annat med alpine skidåkaren Carlo Janka och
cyklisten Joaquim Rodrigues.
direkt musikartister som Wilhem
Anger hade i tankarna när han startade bågmärket Carrera
i Österrike 1956. Nej, det var mer snabba och orädda bilförare, skidåkare och idrottare som var hans målgrupp.
Namnet kommer inte heller, som många tror, från Porsche
911 Carrera som såg dagens ljus först 1973, utan från den
inom racingsammanhang legendariska motorsportstävlingen Carrera Panamericana som kördes i Mexico under
åren 1950-1955. Tävlingen blev känd för att den gick på
hög höjd och var mycket riskfylld och den lockade flera av
de stora europeiska racingmärkena som bland annat Ferrari, Porsche och Mercedes-Benz. Bilar och förare med
egenskaper som Carrera ville spinna vidare på genom att
skapa solglasögon med attityd för dem som var orädda och
som levde ett aktivt liv. I början av 1970-talet utökade Carrera sitt produktutbud då man även började tillverka hjälmar och skidglasögon. Idag är varumärket lika välkänt för
sina cykel- och skidhjälmar som för sina solbågar.
Sedan mitten av 2000talet är det inte bara
idrottsmän som använder
sig av dessa fräcka bågar.”
Men det var nog inte
Redan från start satsade företaget mycket på innovativa
former, teknisk forskning och utveckling av material. År
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 Men sedan mitten av
2000-talet är det inte bara idrottsmän som använder sig av dessa fräcka bågar. Numera kan
vi även hitta vanliga glasögonbågar i samma kaxiga design
som gjort Carreras solglasögonen så populära. Bågar i
många färgkonstellationer, mönster och tydliga uttryck, ja
till och med bågar med utbytbara glas. Men det är framför
allt företagets solglasögon som har satt ett starkt avtryck
inom modevärlden. Något som har fått bland andra
Rihanna, Beyonce, Uscher, Peter André och Alicia Keys
att bära dem. Och givetvis har inte heller Carrera missat
trenden som är så stor just nu inom bågvärlden. Den som
andas blått och där Carreras blåfärgade spegelglas i bågen
”C’O Light Blue” är riktigt, riktigt heta att ha på sig. n
29
Glasögon
att ha på
jobbet
Har det börjat bli svårare att
se texten på bildskärmen när
du arbetar? Eller får du titt
som tätt ont i huvudet eller
känner dig trött i ögonen
efter att ha jobbat några
timmar? Det kan vara symptom på att din syn behöver
hjälp för att utföra de arbetsuppgifter du ber den om att
göra. Att du behöver ett par
arbetsglasögon anpassade
för dina arbetsuppgifter och
som din arbetsgivare är
­skyldig att bekosta.
Av C a m i ll a R a n d e r z C e v u n g
B i l d j oac h i m B e l a i e f F
30
K L a r S y n t 2 012 N r 3
M
ånga av oss börjar se sämre när vi kommer upp i fyrtioårsåldern. Det är nämligen
då den så kallade ålderssyntheten sätter in
och försämrar vår syn när vi ska läsa på
nära håll. Det tillstånd som vi oftast i
början försöker kompensera genom att sträcka på armarna
så att exempelvis tidningen vi håller i handen kommer
längre ifrån våra ögon.
– Ålderssyntheten inträder då ögats lins får sämre elasticitet. Det blir då svårare för våra ögon att dels se på nära
håll, dels att växla seendet mellan olika näravstånd som
exempelvis när vi sitter vid datorn och samtidigt har skrivbordsarbete vi måste utföra, berättar leg optiker Ann-Mari
Hansson på Boulevard Optik i Solna.
Det moderna samhället har gjort att vi är mer uppkopp-
lade och får merparten av vår information via skärmen.
De flesta av oss har datorn som vårt främsta arbetsredskap
Om du arbetar mer än
en timme per dag
framför en bildskärm så är
din arbetsgivare skyldig att
betala dina arbetsglasögon”
på jobbet nuförtiden. Det är inte heller ovanligt att många
av oss spenderar några timmar framför datorn med att
lösa arbetsuppgifter på kvällen i hemmet. Vi sitter helt
enkelt framför datorn många fler timmar än tidigare. Samtidigt som vi använder datorn sprids fortfarande mycket
information via papper på arbetsplatsen, så det gäller att
exempelvis kunna läsa på olika avstånd. Men symptom
som egentligen beror på vår synförsämring kanske vi inte
alltid tolkar som det.
– Huvudvärk, ont i axlar eller nacke och torra, trötta
ögon är exempel som är vanliga när folk omedvetet försöker
korrigera sin syn på arbetsplatsen för att få det att fungera.
För dig som har dessa symptom kan troligtvis ett par arbetsglasögon som kompenserar för ögats förlorade förmåga att
se på nära håll göra stor nytta, säger Ann-Mari.
Ett par sådana arbetsglasögon är anpassade för just dina
specifika arbetsuppgifter och ska betalas av din arbetsgivare. Det är arbetsgivarens skyldighet enligt lag att göra
det om du arbetar mer än en timme per dag framför en
bildskärm.
– Man skiljer mellan rumsprogressiva och närprogres-
siva glas när det gäller arbetsglas. Glas som inte är slipade
för längre avståndsseende. Närprogressiva glas, dit terminalglas hör, anpassas för att du ska kunna se bra på din
skärm och på det som ligger på ditt skrivbord. De har ett
skärpedjup, det vill säga avståndet du ser bra på, mellan 40
centimeter och 1,5 meter. Rumsprogressiva glas har förutom
närseendet även ett kortare avståndsseende, upp till 4 meter.
De är alltså anpassade så att du både kan se när du sitter
vid datorn, har skrivbordsarbete eller kommunicerar med
någon i rummet. De rumsprogressiva är perfekta för dig
som exempelvis arbetar i en reception, på bank, eller sitter
i kassan i en mataffär, förklarar Ann-Mari.
Ra
Blu
disson
Royal
Park H
otel
Olika yrken ställer olika krav på synen och det är vik-
tigt att komma ihåg att arbetsglasögon ska vara anpassade
för just dina specifika arbetsuppgifter. För att ge dig optimal syn på jobbet och ingen annanstans. Bra att tänka på
är också att progressiva glasögon normalt inte räknas som
arbetsglasögon. De är inte specifikt anpassade till bara din
K L a r S y n t 2 0 11 N r 3 arbetssituation och därför ska heller inte arbetsgivaren
betala för sådana glasögon. I vissa yrken behöver man
skydda ögonen mot exempelvis damm, smuts, stänk eller
annat som kan skada ögonen när man utför sitt jobb. Då
är det arbetsgivarens skyldighet att se till så att den som
utför jobbet har ett par skyddsglasögon. De bågar och glas
som används för skyddsglasögon måste vara mycket stöttåliga, vara ce-märkta och bågen ska ha sidoskydd.
Cecilia Hagensgård arbetar som operativ chef på Radis-
son Blu Royal Park Hotel i Frösundavik. Hon ansvarar för
den dagliga driften vilket betyder att hon dels är ute i
verksamheten och ser till att allt fungerar, dels sitter på
sitt kontor och arbetar med administration. Hon använder,
som många av oss, datorn flitigt i sitt jobb och fick hjälp
av Ann-Mari att skaffa ett par arbetsglasögon som nu
underlättar hennes arbete.
– Det senaste året har jag märkt att jag ser sämre på
nära håll. Jag har haft svårare att korrigera min syn när
jag ska läsa från papper eller på skärmen, vilket har varit
jobbigt. För ett år sedan skaffade jag vanliga läsglasögon
och de fungerade bra på nära håll men var väl inte helt
optimala i jobbet. Dessutom så var jag ju tvungen att ta
av dem så fort jag skulle prata med någon kollega. Och
när jag väl lagt ifrån mig dem, så var det inte alltid så att
jag hittade dem, berättar Cecilia.
Cecilia tog kontakt med Boulevard Optik där det gjordes en ordentlig synundersökning. Ann-Mari gick noga
igenom Cecilias arbetsuppgifter, på vilka avstånd hon behöver använda sin syn och arbetsplatsens ergonomi. Tre v­ iktiga
faktorer när det kommer till arbetsglas. Eftersom Cecilia
gör mycket skrivbordsarbete, men även rör sig ute på hotellet och exempelvis hanterar gäster i receptionen, behövde
hon ett par rumsprogressiva arbetsglasögon.
– Med mina nya glasögon som jag har fått via min
arbetsgivare så behöver jag inte längre ta av mig glasögonen när jag sitter vid datorn och ska kommunicera med
någon annan eller står i receptionen, vilket är väldigt skönt.
Det underlättar helt klart mitt arbete. Det var inte så lätt
att välja form och färg på bågen men även här fick jag bra
hjälp av Ann-Mari och jag är mycket nöjd med mina Pradabågar, säger Cecilia. n
Fördelar med
arbetsglasögon
1
2
3
Anpassade att fungera specifikt för
den arbetsmiljö du verkar i.
Gör att du blir mer effektiv när du ska
utföra dina arbetsuppgifter.
Tar bort ögontrötthet, huvudvärk och
nackont som kommer av att man
inte ser optimalt.
4
5
Slipade för att ge dig optimalt
närseende vid bildskärmsarbete.
Slipade för att ta hänsyn till dina övriga
arbetsuppgifter utöver bildskärmsarbete.
Antingen för att kunna hantera saker
runt ditt skrivbord, eller för att kunna
överblicka rummet/lokalen.
6
Skyddar mot ögonskador i miljöer
där ögonen kan utsättas för skada.
31
g
n
i
n
a
p
Trends
E
tt av höstens tydligaste trendord inom modevärlden är ”klassiskt”. Som ett led bort från
det slit och slängsamhälle som de flesta av
oss börjar vilja lämna kommer de klassiska
formerna helt rätt in i sammanhanget. Vi ser
det både bland bågar och kläder. Härligt
klassiska former blandas med nya färger, material, ytskikt
och mönster för att skapa moderna personliga formspråk
som gäller för 2012. Det görs med finess och minimalism,
inget prål här inte. Bågarna ska fungera lika bra till vardags
som till fina festen.
Om vinrött och lila är de stora färgerna när det kommer
till kläder i höst så är blått i alla dess nyanser det absolut
hetaste när det kommer till bågen. Matcha gärna dina
32
­ lasögon med en sjal i kontrasterande höstfärg eller en slips
g
som i höst återigen är helt rätt att klä sig i, för både henne
och honom. Det leks mycket med kontraster som matt och
blankt, dovt och skarpt eller grovt och sinnligt. Huvudfärgen
på bågen blandas gärna upp med andra nyanser, antingen
i samma färgskala eller i total motsats. Det skapar klassiska
modeller med nya spännande uttryck.
Runda bågen har definitivt kommit tillbaka detta år.
Cat-eye-formen är kvar även denna höst och pilotbågen är
stekhet igen. Skalmarna är fortfarande åt det lite smalare
hållet, ofta med nya spännande mönsterbilder som skapar
karaktär. Så njut av klassiska modeller i nya tappningar och
se till så att du tar hand om dina bågar lite extra mycket så
att du kan njuta av dem länge.
K L a r S y n t 2 012 N r 3
❤
Skaga
Vår favorit!
1
1
1
2
2
2
3
Klassiskt
3
blått
1 KunoQvist. 2 Etnia. 3 Ideal.
1 Inface. 2 Tom Ford. 3 Helly Hansen.
1
3
1
2
2
3
3
Kontrast
cat-eye
1. Inface. 2 Carrera. 3 Rodenstock.
1 Fleye. 2 Alain Mikli. 3 Skaga.
4
2
1
1
2
3
Pilot
5
1 Replay. 2 Odd Molly. 3 Oakley.
K L a r S y n t 2 0 1 2 N r 3 3
6
runda
1 Silhouette. 2 Rodenstock. 3 Indy.
33
Krönika
Foto Janne Danielsson
Varför
bry sig?
Jag är sån som aldrig går förbi en
hund eller katt utan att prata med dom. Ja,
djur överhuvudtaget. Jadå, jag har det där
löjliga barnspråket när jag pratar med djur.
Högt röstläge och egensnickrade ord som
bara en liten vovve kan förstå; ”men vicken
liten siin dudde då! Ka ja kia magen? Åh så
söönt”. Och det fungerar så gott som över
hela klotet! Men runtom i världen där hemlösa hundar finns, så tar
det lite längre tid. Dom är naturligtvis på sin vakt, rädda för att få
en åthutning eller spark av en elak människa.
Sen några år tillbaka har jag ett hus i Bulgarien, med vacker
utsikt över Svarta Havet. På bergssluttningen springer hemlösa hundar,
och mitt hjärta blöder för dom. Jag har fullt upp med att mata dom
och inför vintern avmaska dom så att dom får behålla maten inför
kylan. Endel vågar sig fram till mig, så jag kan droppa frontline i nacken
och ohyran försvinner för ett tag. Dom lever inte länge. Framförallt
tikarna har det svårt som redan innan sitt första år blir med valpar.
Efter tredje året och tre kullar, är dom gamla och orkar inte längre.
Jag har gråtit mycket över ”mina” hundar. Endel får hjälp hos veterinären med kastrering, men dom flesta går med ängsliga ögon
omkring och letar mat.
Varför bry sig när inget blir bättre, sa en person till mig? Den
tanken förföljde mig. Varför bry sig? Jag ger mina hemlösa hundar
ett namn och ropar på dom. Dom kommer glatt springande, för dom
vet att nu vankas det mat. Dom skygga stannar en bit bort. Jag har
ibland hittat någon död, och jag sörjer, gråter och förbannar. Då
korta stunder, undrar jag också varför jag bryr mig. När det gör så
ont. Men så minns jag alla stunder när dom har varit lyckliga, blivit
kliade och fått mat. Stunder när vi var i nuet och lyckan log. Då
bestämmer jag mig för att det är värt nå’t! Det blev bättre just i den
stunden, bara för att jag brydde mig.
Jag minns vid ett möte hemma i Stockholm, där jag talade
inför människor angående en insamling till ett skolbygge i Liberia,
34
där jag är uppvuxen. Skolan hade blivit raserad av rebeller och nu
behövde vi pengar att bygga upp den igen. En kvinna räckte upp
handen och frågade ”Jamen, om vi nu ger pengar, kan vi vara säkra
på att skolan får stå kvar den här gången då”? Jag tänkte flera sekunder innan jag svarade. ”Nä, det kan vi inte. Men å andra sidan
kan vi inte vara säkra på någonting egentligen. Vi kan inte vara säkra
på att vi har ett jobb nästa vecka. Vi kan inte vara säkra på att vårt
förhållande klarar nästa år och vi kan inte vara säkra på att vi lever
imorgon. Men om vi bygger upp skolan varenda gång den raseras,
så kommer barnen och föräldrarna känna sig trygga att vi finns där,
trots att vi är här. Det kan vi vara säkra på.”
Så jag tycker att vi fortsätter att bry oss. Det blir bättre! Det är
ett stort ansvar, men jag tror att i slutändan är det värt allt! n
Carina Lidbom
…som nu ska ut på berget och mata mina hundar.
Vår krönikör Carina Lidbom har flera strängar på sin lyra. Hon varvar komedi
med drama, både på scen och i film, skriver barnböcker och krönikor, bloggar och
så föreläser hon om helt andra saker än skådespelaryrket, nämligen modet att leva.
Aktuell med: Carina fortsätter att turnera med farsen ”Nu är det klippt”
under november och december. I oktober går hon in i tevestudion för att
spela in ”På Spåret” med enbart vinnare. Hon regisserar även Pale Olofsson
i monologen “Storstugan, en pyromans berättelse” skriven av John Ajvide
Lindqvist, premiär i oktober.
Skänk hopp för framtiden
KlarSynt fortsätter att stödja det viktiga arbetet som Sven Tumbas
fond Sport for Education gör i Sydafrika. Fonden hjälper utsatta
barn att få möjlighet till bättre skolgång och utbildning. För att
ge dem hopp om en bättre framtid. Du kan även som privatperson stödja SFE. Lättast är att sms:a 50 till nummer: 72950,
så bidrar du med 50 kronor till SFEs kamp mot analfabetism.
Det går också bra att sätta in ­pengar på postgiro: 90 01 17-3
eller bankgiro: 900-1173.
K L a r S y n t 2 013 N r 3
K
Kluriga tankenötter
Svaret, orden från de gråmarkerade fälten, mejlas senast den 30 november 2012 till [email protected]. Märk mejlet
i ämnesraden: Korsord. 1 pris: Presentkort på 5 000 kr. 2 pris: Presentkort på 3 000 kr. 3 pris: Presentkort på 2 000 kr.
Presentkorten gäller i samtliga KlarSynt-butiker.
Ger
Kort Ger oss
näs- meddebrödet Ärljud
smak
lande inkomst
Säga
nej
Den
bryts
ibland
Pålaga
Gnäll
Uppdrag
i TV
Den är viktig vid
synkontroll
Skära sönder
Ge en Gränsvink
värde
Har man
ibland
fisken
I tilltal
före
Rexed
Kort
anfall
Efterapning
I ett
alfabet
Yankee
i Mexico
Ger eld
Gör många på
krogen
Ses på slutet
Gör polis
Stad vid
Röda
floden
Torn i
Kina
Vad
detta?
Vad är
är detta?
Sådana korrigerar
seendet
Sådana
korrigerar
seenpå på
alla alla
avstånd
genom geen
det
avstånd
steglös
övergång
nom
en osynlig
steglös
osynlig
mellan seende
på långt
övergång
mellan
seende
nära och
håll. nära håll.
påoch
långt
100 på
en ha
Bör vi det som
är fel
Ibland i ring
Sådan
knyts
ibland
Kan vi
Den
få för slingrar Harmoni
natten
sig
Verkar
störande
i rabatt
Har en
chef
Kan vi i
olika
grenar
Legat
kan
Ligga Han
bo i
över
Tallinn
Gör
spel
Stor
som miljonen
Kanta
Kan vi
skriva
på
Möte för
spiritister
Per som
var partisekreterare
Dansar i
fjäderskrud
Ses på
radar
Den har
ofta spö
Trumma
in
Är övergivet
torp
Betydelselösa
Kan ses
i luckan
Görs för
att få
fakta
Stryks
i vissa
sammanhang
Stjärna i
Hollywood
Skäl
Grabb
på
Söder
Joddlar
man i
Sådana
slår man
med
Förkasta
Mitt i
roten
Kan bo
på Sällskapsöarna
Spökar
och sätter segel
Bengan
Bengt Ivansson
Vinnarna i korsordstävlingen KlarSynt Nr 2/2012: 1: Ann-Christin Jönsson, Malmö. 2: Lars-Gunnar Öhlund, Oxelösund. 3: Debora Forsman,
Överhörnäs. Svar: Uggla i mörka glas. En idol som tar ton. Leif GW Persson.
K L a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 35
Alfta: Alfta Optik, Långg. 53, 0271-12055. Arboga: Optiker Lund, Järntorgsg 4, 0589-12160. Arvidsjaur: Mariannes Optik, Storg 26, 0960-13660.
Askersund: Connings Optik, Storg 19, 0583-10058. Boden: KlarSynt, Kungsg. 36, 0921-14065. Borlänge: Berglunds Optik, Kvarnforsplan 7,
0243-238588. Glasögonspecialisten, Hagav. 12, 0243-81795. Borås: Bågelins Optik, Lilla Brogatan 18, 033-412740. Okularium, Allég 30, 033-413630.
Bålsta: Bålsta Optik, Bålsta Centrum, 0171-56109 Enköping: Skoglunds Optik, Källg 17, 0171-33815. Eslöv: Eliasons Optik, Söderg 18, 0413-555018.
Fagersta: Glasögoncentralen, Järnvägstorget 2, 0223-71709. Falkenberg: Svenssons Ur och Optik, Storg 38, 0346-10518. Falun: Wiborgs Optik,
Gruvgatan 1. Filipstad: Glasögonhuset, Vikg 8 B, 0590-10148. Fränsta: Optikcentrum, Fränstav 255, 0691-663535. Gimo: Liljebergs Optik,
Uppsalav. 10, 0173-40043. Grangärde: Berglunds Optik, Gamla vägen 46, 0240-640080. Grums: Svenssons Optik, Sveag. 128, 0555-10194. Gävle:
Trend Optik, Nygatan 25, 026-660500. Göteborg: Contacta, Östra Hamngatan 25, 031-7430600. Gårda Optik, Fokushuset, Åvägen 42, 031-403031.
Hulténs Optiska, Ö. Hamng 31, 031-135205. Synvård Olskroken, Redbergsv 8, 031-257300. Visuell Optik, Wieselgrensplatsen 9, 031-232719.
Halmstad: Lindgrens Optik, Stellan Mörners Gata 6, 035-109490. Haparanda: Nordic Optik, Storgatan 82, 0922- 611 51. Heby: Åsas Optik,
Kyrkogatan 21, 0224-34000. Helsingborg: Holms Optik, Drottningg 7, 042-135447. Holst Optik, Söderg 2, 042-211401. Kulla Optik, Kullag 8-10,
042-136503. Helsingborg/Ödåkra: Optikern på Väla, Väla Köpcenter, 042-202630. Hofors: Optikern, Centralg 13, 0290-20047. Huddinge: Stuvsta
Optik, Stuvsta Torg 4, 08-7118240. Hägersten:Västertorp Optik, Störtloppsv. 14, 08-971024. Hässleholm: Fyra Ögon, Frykholmsgatan 17, 0451-85133.
Höllviken: KlarSynt, Toppengallerian, 040-452224. Hörby: Cbra Optik, Storgatan 1, 0415-13244. Höör: Larssons Optik, Storg 35, 0413-20879.
Insjön: Anderssons Optik, Hjultorget 18, 0247-40121. Järfälla: Contacta, Tråféstråket, 08-580 27 000. Järpen: Årefjällens Optik, Strandv 1, 0647-665333.
Jönköping: Optiker Jahnke, Hoppets Torg, 036-710643. Kalmar: KlarSynt, Malmbrog 2 C, 0480-17393. Optiker Tottie, Kaggensg 21, 0480-12425.
Karlskrona: Swan Optik, Landbrogatan 11, 0455-12012. Karlstad: OptikHuset, V. Torgg 14, 054-182020. Kinna: Ahlén Optik, Klockareg. 3, 0320-12806.
Knislinge: Mühringers Optik, Påls väg. 4, 044-60122. Knivsta: Knivsta Optique, Forsbyv 2, 018-341103. Kramfors: Optikern, Stationsg. 17, 0612-12121.
Kristinehamn: OptikHuset, Kungsg. 46, 0550-18200. Kumla: Optiker Sundberg, Trädgårdsg. 11, 019-579590. Kungsängen: Blickfånget Optik,
Torget 9, 08-58175151. Kungälv: Gustafssons Optik, Ytterbyv 5, 0303-13579. Se Optik, Trädgårdsgatan 24, 0303-17400. Köping: Bröderna Åhs, Storag. 20, 0221-71154. Optiker Lund, Ö. Långg. 1,
0221-71633. Linköping: Glasögoninstitutet, Nygatan 38, 013-144600. Ljungskile: Ljungskile Optik, Vällebergsv 4, 0522-20202. Luleå: KlarSynt, Storg 47, 0920-16660. Lund: Ögonvision, Clemenstorget 4,
046-141000. Lycksele: Linsa Optik, Storg. 31, 0950-66411. Malmö: Malmborg Optik, S. Förstadsg. 65 B, 040-6110232. Skjöld/Skjöld & Grönvall, Stormg. 4, 2 vån, 040-79550. Wallgrens Optik, Ahlmansg. 2,
040-192410. Mora: Mora Optik, Kyrkog.5, 0250-18180. Nacka: Boo Optik, Ektorpsv 6, 08-7162848. Sickla Optik, Siroccogatan 10, 08-6418101. Nordmaling: Tobias Optik, Storg. 5, 0930-31211. Nybro:
Optiktjänst, Storg. 11, 0481-10650. Nyköping: Optiker Ann Nivér, Slottsg. 25, 0155-210575. Nynäshamn: AH-Optik, Fredsg. 9, 08-52014303. Ockelbo: Optikern, S. Åsg. 9, 0297-42250. Osby: Optiker
Krister Nilsson, V. Storg. 12, 0479-10956. Partille: Glasögoncentrum, Kyrktorget, 031-440211. Saltsjö-Boo: Orminge Ur & Optik, Ormingeplan 1-3, 08-7158050. Skara: Fihn Optik, Järnvägsg. 12,
0511-10154. Skellefteå: Optiker Burman, Nygatan 43, 0910-18180. Skutskär: Öberg Ur-Optik, Centrumg. 15, 026-70189. Skärhamn: Tjörns Optik, Magasing. 6, 0304-674300. Skärholmen: Backmans
Optik, Skärholmsgången 14, 08-55647060. Sollebrunn: Bjärke Optik, Gräfsnäsv 3, 0322-83100. Sollefteå: Nipoptik, Centrumplan 7, 0620-17575. Sollentuna: Ögonkontakten, Turebergs Huset,
08-353508. Solna/Frösunda: Boulevard Optik, Gustav III:s Boulevard 10, 08-122 06 655. Staffanstorp: Dahl´s Optik, Storg. 9, 046-257980. Stenungsund: Dahlgrens Optik, Göteborgsv. 4, 0303-80162.
Stockholm: City Optik, Drottningg. 80, 08-7917570. Contacta, Kungsgatan 57, 08-21 33 60. Contacta, Sturegallerian, 08-580 26 000. HultinsOptik, Renstiernasg.13, 08-6422322. Klarsynt Östermalm,
Linnég. 21, 08-6634172. Optikboden på Söder, Ringv. 63, 08-6443010. Wedin & Söderberg, Hammarby Allé 32, 08-122 03 333. Storuman: Storumans Optik, Skolg. 12, 0951-77112. Strömstad:
Strömstads Optiska, Spruthusplatsen 1, 0526-10903. Sundsvall: Nordlanders Specialoptik, Storg. 31, 060-613417. Sunne: Glasögonhuset, Storg. 28, 0565-10406. Svedala: Dahl´s Optik, Storgat. 25,
040-404444. Sveg: Sperrings Optik, Bergg. 4, 0680-718360. Svenljunga: Syncentrum, Torget, 0325-611060. Säter: Runes Ur-Optik-Guld, Storg. 13, 0225- 50112. Sävedalen: Sävedalens Optik,
Göteborgsv 32-34, 031-265048. Söderhamn: Dina Ögon, N. Hamng 9, 0270-12174. Söderköping: Optiker Sten Andersson, Skönbergag. 7, 0121-13120. Södertälje: Gyhne & Kristofferson, Badhusg. 1
B, 08-55032305. Tomelilla: Syncentrum, Tomegatan 2, 0417-13333. Torup: Ögonkontakten, G:a Nissastigen 18, 0345-20125. Tranås: Glasögon-City, Storg. 37, 0140-17211. Trelleborg: Optiker Tillgren,
Algatan 43, 0410-12033. Trollhättan: Se Optik, Spannmålsgatan 16, 0520-15630. Tumba: Nyströms Ur & Optik, Tumba Centrum, 08-53031858. Tärnsjö: Eklunds Ur & Optik, N. Storg. 5, 0292-50039.
Uddevalla: Contacta, Kungsgatan 11, 0522-352 40. Uppsala: Gertz Optik, Dragarbrunnsg. 39, 018-131760. Glasögonfynd, Norbyv 67 C, 018-553838. Rediviva Optik, Drottningg. 4, 018-103311. Vara:
Din Ögontjänare, Hotellg. 2, 0512-121 50 Varberg: Optiker Haar, Torgg. 23, 0340-80500. Vellinge: Vellinge Synoptik, Kompanig. 2 A, 040-426280. Gruvgatan 4, Falun, öppnar i maj. Vilhelmina:
Vilhelmina Optik, Volgsjöv 46, 0940-10241. Vingåker: Optica, Bondeg. 8, 0151-511820. Visby: Tells Optik, Österv. 1, 0498-271200. Vännäs: Vännäs Ur Guld & Optik, Storg 2, 0935-51110. Värnamo:
Finnvedens Optik, Lasarettsg. 1, 0370-18545. Västerås: Optiker Rynger, Stora Gatan 33, 021-136900. Växjö: Oscar Carlsson Ur & Optik, Storg 18,
0470-12259. Syncentrum, Västerg 10, 0470-22120. Ystad: Kontaktlinskliniken, Blekeg. 31, 0411-14905. Ålem: Ålems Optik, Alsteråv. 14, 0499-22632. Åre:
Årefjällens Optik, Årevägen 112, 0647-50077. Åtvidaberg: Look Syncenter, Centrumhuset, 0120-10122. Älvsbyn: Linneruth Optik, Storg 10 A, 0929-55077.
Örebro: Seger & Seger, Nygatan. 35, 019-148670. Örnsköldsvik: Greens Optik, Storg. 22, 0660-19600. Övertorneå: Nordic Optik, Hemv. 11, 0927-10151.
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke