Transcript NR 8.12 - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
tema
Glas
Nyheterna,
trenderna,
tillverkarna
Mats Solman
ny säljchef
på Essilor
Ørgreen fyller
femton med
ny kollektion
Retrobutiker
fortfarande
hett i Berlin
NR 8.12
CV/GE/ABGE/PA/120801/SE
Vi byter namn!
Alcon och CIBA VISION blir ett.
Vårt nya namn är Alcon.
Genom sammanslagningen av Alcon och CIBA VISION samlas all vår kunskap och erfarenhet
i ett globalt bolag. Vårt gemensamma namn är Alcon.
Vi fortsätter att erbjuda marknadens bredaste utbud av kontaktlinser, linsvätskor och andra
produkter för alla åldrar, synfel och behov. Sammanslagningen ger också större möjligheter att
utveckla innovativa lösningar för morgondagens problem.
Logotypen för CIBA VISION kommer att synas på vissa produkter under en övergångsperiod,
men vi är ett från och med nu. Tillsammans för syns skull. Läs mer på www.cibavision.se.
© 2012 Novartis
START
Glasklart?
3
M
in pappa köpte nyligen en ny digitalkamera. När vi sågs senast berättade
han stolt för mig hur många pixlar kameran hade. Vad en pixel är och vad
de är bra för visste han inte. Men han kunde säga exakt antal pixlar. Försäljaren hade redogjort pedagogiskt och pappa kände att han var med i matchen. När
han stod där i butiken var pixelmängden inte bara viktig för kamerans funktionalitet.
Den var ett tecken på att pappa hängde med i den tekniska utvecklingen.
Möjligen är det inte pixlarnas antal så viktigt som försäljaren fick min pappa att tro.
Om bildkvaliteten ska bli bra är det många andra faktorer som också behöver stämma.
Men lika lite som pappa kan förklara vad pixelmängden är bra till, kan han bedöma en
kameras ljusmätare. Det är han inte ensam om.
Komplexa produkter kräver fackkunskaper. Vi köper ständigt produkter som vi inte
förstår till hälften. Varför min smartphone är bättre än konkurrentens? Jag vet inte.
Den köptes för jag har tidigare haft andra produkter från samma varumärke och trivts
bra med dem. Skulle jag gå in i en telefonbutik skulle någon entusiastisk säljare säkert
börja prata om tekniskt avancerade saker och övertyga mig helt i mitt val – både när
det gäller mjuk- och hårdvara.
14
Nordisk fokus
Glas är glasögonens hård- och mjukvara. Det är där funk-
tionaliteten för synkvaliteten ligger till största delen. Bågarna underlättar givetvis och de ska vara komfortabla.
Men när det handlar om att se bra är bågarna definitivt
underordnade glasen.
Så handen på hjärtat: hur mycket pratar ni om glas
med era kunder? Även om ni tvingas förenkla och
vara basalt pedagogiska kanske det är bra med kunder
som går hem och säger något om ”antalet pixlar” –
fast överfört på glasslipningen då förstås. Är inte såna
kunder bättre ambassadörer för er, än de som inte vet
vad de har för glas i sina glasögon?
I detta nummer av Optik kikar vi närmare på leverantörernas glasnyheter. Vi diskuterar också med dem om hur man ska nå ut bättre till
slutkunderna och hur man bäst förmedlar
glaskunskaper till dem.
20
22
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
[email protected]
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
optik 8-2012
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2012
färgstarkt jubileum
berlinretro
... och mer ur innehållet:
• Designkoncept lyfter
• Bättre UV-skydd
• Nykomling levererar glas
• Imskydd mer i fokus
• Nytt material lanseras
• Vinnarskalle tar över
• Dyrare men färre glas sålda
• Krönika
• Vetenskap 4
9
10
12
16
24
27
30
33
4
GLAS
Text O CH FOTO W IL HE L M JA R E S AND
Liv och Jakob Frøyland driver Eger Optikk i Egersund på
Norges sydvästra kust. De har tagit hjälp av Zeiss vid renoveringen och anammat ett koncept utvecklat av Zeiss i samarbete med välrenommerade arkitekter. OPTIK har hälsat på.
Designkoncept lyfter
optikbutik i Norge
När butiksägaren där Liv Frøyland jobbade gick i pen-
sion för åtta år sedan så bestämde sig hon och maken Jakob
för att köpa butiken och driva den själva. Verksamheten växte snabbt ur lokalerna. En nedlagd skobutik sålde ut sitt utrymme bara 50 meter längre ned på gatan. De bestämde sig
för att slå till.
– För att göra om lokalen till en optikbutik var det mycket
som behövdes göras, säger Jakob Frøyland. Vi hade hört talas om Zeiss-konceptet genom Mårten Helgesson som jobbade där och hörde av oss till honom.
Men även fast de gillade Zeiss-konceptet från början var
de inte redo att bestämma sig utan att kolla runt. De pratade
parallellt med en annan butiksinredare för att jämföra priser
och designidéer. Men valet var lätt.
– Zeiss var utan tvekan bäst, säger Jakob. Designen var
snyggast, konceptet mest lockande och de gav mest för
pengarna. Dessutom hade Zeiss en genomgående tanke med
konceptet, en röd tråd.
Liv fyller i:
– Allt från hyllor till maskiner passar ihop vilket gör att
butikens atmosfär blir logisk. Allt stämmer överrens. Det
blir färre störande moment, kunden känner sig mer till ro
och därför går också försäljningen smidigare.
Förutom försäljningen har även anammandet av Zeisskonceptet gått smidigt. Förutbestämda priser utan jobbiga
överraskningar, professionellt bemötande och duktiga arkitekter har enligt Liv gjort ombyggnaden till en fröjd.
– Irritationsmomenten har varit få, det känns som en enda
stor upplevelse. Att få jobba så nära med välrenommerade
arkitekter och shopfitters har känts väldigt häftigt.
Enligt Liv är kunderna ungefär desamma som innan bytet. Men köpvanorna har ändrats. Det är inte längre fråga ,
optik 8-2012
5
”Att få jobba så nära med välrenommerade arkitekter och
shopfitters har känts väldigt
häftigt.”
optik 8-2012
6
GLAS
om något prut och bågvalen är mer
vågade.
– Det känns som att de litar mer på
oss. Vad det beror på vet jag inte riktigt, kanske förväntar de sig mer från
en butik som ser ut så här. Men jag
tror att Zeiss varumärke, och att det
kommer fram väldigt tydligt, spelar
sin roll.
En annan vinst är uppmärksamheten konceptet dragit till sig. Folk och
medier långt bortom landets gränser
har visat intresse. Till exempel ringde
en optikbutik från New York under
arbetet som ville använda arkitekten.
Men de var tvungna till att snällt ställa
sig i kö tills han var färdig med Liv
och Jakobs. Det blev också deras butik
arkitekten valde som showcase på sin
hemsida.
– Till de svenska optikerna vill jag
bara säga att vi aldrig ångrat oss, säger Liv. Bara att ha ett förutbestämt
pris utan överraskningar är guld värt,
och det är den minsta fördelen av alla
bra saker med det här konceptet. Men
ska man göra det, ska man göra det
fullt ut. Ge arkitekterna fria händer, ni
kommer inte ångra det.
Jakob håller med:
– Bortsett från allt annat känns det
ibland värt pengarna
baraBörjesson
för att haflaggar
Göran
detta som arbetsplats.
Det
känns kursuthelt
för ett utvidgat
bud.
fantastiskt.
”Men ska man
göra det, ska
man göra det
fullt ut. Ge
arkitekterna
fria händer, ni
kommer inte
ångra det.”
Butikskoncept med glasen i fokus
Carl Zeiss började 2005 erbjuda oberoende optiker att ansluta sig till deras koncept. Målsättningen med hela
projektet är att skapa medvetenhet om
olika glaskvaliteter i allmänhet, och om
sina egna produkter i synnerhet.
– För oss är det viktigt att stödja våra
kunder och göra märket synligare. Det
handlar inte om att starta en egen optikkedja. Utan att ha referensbutiker
som skapar en medvetenhet hos konsumenterna. Och i förlängningen att de
frågar efter Zeissglas när de går till optikern, säger Florian Wolfram, ekonomichef för Zeiss i Norden och Benelux.
Sedan konceptet drog i gång har det
Florian Wolfram vill genom butikskonrullat på stadigt med fler än 25 butiker
ceptet öka medvetenheten om kvalitetsanslutna i dag. Men än är målet inte nått. glas.
– Konceptet har globalt sett varit framgångsrikt. Vi har butiker i Kina, Australien, Italien, New York, Norge med fler.
Hittills har vi ingen butik i Sverige, men vi för samtal med olika parter. Mer än så
kan jag inte säga just nu. Men målet är att innan nästa års slut ha en butik i varje
nordiskt land.
Utmaningen har enligt Florian varit att hitta optiker som vill förändra sitt befintliga koncept:
– I början var alla av de anslutna optikerna skeptiska, men till slut insåg de värdet i vårt koncept. Och det är de nog glada för, inom tre år har försäljningen hos
dem ökat med 20–35 procent.
Känner inte kedjorna ni levererar glas till att ni tar deras kunder?
– Nej det tror jag inte. Vi erbjuder inte konceptet till kedjor, utan endast till
oberoende butiker. Så vi är inte i konkurrens med någon. Vårt mål är som sagt
inte att starta en egen kedja, utan att skapa medvetenhet om kvalitetsglas. Och det
tror jag är något alla har fördelar av.
optik 8-2012
OPTI-FREE® EverMoist® är nu OPTI-FREE® PureMoist®
Nu finns det ett bättre sätt att ge
16 timmars fuktighet på. 1, 2
NyTT
NaMN!
OPTI-FREE® PureMoist® kontaktlinsvätska
Tlf. 031-722 66 10
1. Data on file, Alcon Research Ltd. 2. Lally J, Ketelson H, Borazjani R, et al. A new lens care solution provides moisture and comfort
with today’s CLs. Optician. 2011. Tillgänglig på http://business.highbeam.com/410120/article-1G1-252396346/new-lens-care-solutionprovides-moisture-and-comfort. Ansluten 1 juni, 2011.
optik 8-2012
More moisture by design
™
CV/LC/OFPM/120615 /SE
· Med HydraGlyde® Moisture Matrix, en banbrytande fuktgivande teknologi
som utvecklats för att hålla dagens avancerade kontaktlinser fuktiga hela dagen.
· Avlägsnar proteinbeläggningar och minskar lipidbeläggningar.
· Ger komfort och fuktighet från det att linserna sätts in tills de tas ut.
· Innehåller desinficeringsmedlen POLYQUAD® och ALDOX® med EDTA.
Lita på att dina linser klarar sig lika länge som du gör.
HRK-8000A
Extrem precision och noggrannhet
till samma pris som en vanlig autorefractor
Visar lägre
ordningens
aberrationer
Guide för
kontaktlins
tillpassning
Visar högre
ordningens
aberrationer
Upptäcker och
visar katarakt
Näthinnan
bildsimulering
Aktuell
kontra
objektiv
synjämförelse
Refraktionsvärden
för dag och natt
Phone: 0522 266 065, Hemsida: www.innz.se
9
Den senaste nyheten från Essilor är en glasbehandling som
begränsar UV-strålning som reflekteras från glasets baksida.
Under hösten kommer också andra generationens Visioffice,
som bland annat blir enklare att använda och ska kunna integreras med butikens journaler.
Ny glasbehandling höjer UV-skyddet
bar. Vi har även förberett programvaran för
att kunna integrera med butikens journaler så
att man slipper springa fram och tillbaka så
mycket. Ett bättre clip-on med förbättrad stabilitet och som följer bågens form på ett bättre
sätt än tidigare, har funnits på önskelistan och
är nu på plats, säger Hugo Schunnesson, produktchef på Essilor.
I 20 år har branschen pratat om ”fullgott UV-
skydd” i glasen, men Essilor vill med sin nya
behandling Crizal Forte UV höja standarden.
– I dag skyddar plastmaterialen mot UVstrålar som kommer framifrån, 380 nanometer
och högre, vilket absolut är ett fullgott UVskydd. Men att 25 procent av UV-jusstrålarna
tar sig in bakvägen och reflekteras från glasets
baksida rakt in i ögat har man inte tagit med i
beräkningarna, säger Hugo Schunnesson, produktchef på Essilor.
På deras nyaste behandling har Essilor lagt
ett UV-filter på glasets baksida, som eliminerar
alla UV-reflexer som på något sätt letar sig in.
Ett erkänt oberoende mätinstitut har tagit
fram en standard för glasögonens UV-skydd,
E-SPF. (E-SPF = Eye-Sun Protection Factor).
Skalan är överförbar från solskyddsfaktorn
ämnat för huden. Till exempel har Essilors glas
en faktor E-SPF 25, vilket är jämförbart med
samma siffra på hudkrämerna.
På vissa solglas i kombination med Crizal
Forte UV kan man uppnå en faktor på 50.
– Vi har tagit fram ett lättförståeligt, kommunicerbart protokollvärde. Det har funnits
tillgängligt för konsumenterna sedan våren.
Försäljningen har verkligen exploderat, och
det utan att vi egentligen kampanjat. E-SPF är
Eyecode fortsätter att vara en viktig pro-
Hugo Schunnesson säger att flera saker på
önskelistan betats av.
någonting som konsumenten förstår. Mer information finns att läsa på www.espf.com, säger Hugo Schunnesson.
Ytterligare en nyhet är att andra generationens Visioffice är på ingång, den finnas tillgänglig hösten 2012. I grunden är det samma
instrument, som har blivit enklare att använda.
– Vi har uppgraderat designen och därmed
förbättrad metodiken i hur den används bland
annat genom att den numera är höj- och sänk-
dukt för Essilor. Mätningen av ögats vridpunkt (ögats kod) via Visioffice ger Essilor
möjligheter att förbättra och skräddarsy glasdesignen för konsumenten. Eyecode finns
tillgängligt för både progressiva glas och som
singel vision.
Allt knyts samman av Uneyeted, programmet som Essilor lägger nästan all sin
marknadsfokus på. Butikskoncept, konsumentkampanjer, fortbildning i optik, marknadsutbildning m m ger våra kunder och konsumenter mervärdesfördelar/argument för att
möta framtidens marknadsplats.
– I en flexibel webbplattform sköts allt rörande Uneyeted på ett enkelt sätt med supportstöd från oss, säger Mats Solman, General
Manager på Essilor i Sverige.
W ilhelm Jaresand



“Imaging of Central and Peripheral Retinal Disease:
What Do You See and What Does it Mean?”



optik 8-2012





10
GLAS
Tex t och foto MATS AL ME GÅ R D
Tjeckiska Omega Optix har etablerat sig på den svenska
optikmarknaden. Affärsidén är att leverera glas av hög
kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris, direkt från fabrik
till butik.
Glasnykomling på den svenska marknaden
Timi Lindeman är ingen nykomling i optikbranschen. Efter en tid på Ricardo Nordica och många år på Scandinavian Frames har han också ägnat sig åt glasimport i företaget
Optinor.
– Vi tog in glasen från Thailand men när landet drabbades av översvämningarna hösten 2011, som även drabbat våra
konkurrenter, tvingades vi upphöra med importen från Thailand då vi inte längre kunde hålla den höga leverans- och servicenivån som förväntades av oss, säger Timi Lindeman.
Sedan mars i år har han och kollegan Tom Norström, med
lång erfarenhet från glasbranschen, i stället valt att satsa på
försäljningen av europeiska glas från tjeckiska glasproducenten Omega Optix.
– Vi har haft kontakt länge och diskuterat samarbete. I
första hand som en back-up vid produktionsstopp. När det
krisade i Thailand och vi inte fann någon lösning, valde vi
till slut att avsluta samarbetet med Thailand och fokusera på
fabriken i Prag i Tjeckien i stället. Fast först testade vi 3-4 olika fabriker i Asien och Europa. Tjeckien var i särklass bäst.
På vilket sätt?
– Vi valde Tjeckien av flera anledningar: deras glas och
behandlingar håller hög kvalitet, produktsortimentet täcker
alla behov. Produktionen är snabb och leveranserna är säkra.
Slutligen för att priset på glasen ger konkurrenskraft.
Hur långa är leveranstiderna?
– Fokus ligger på hög kvalitet och snabba leveranser. Ett
par progressiva med bästa ytbehandling tar cirka tre dagar
att producera. Sen tillkommer en dags transport med DHL.
Omega Optix grundades 1993 och levererar idag glas till
ett tjugotal länder runt om i Europa. De tillverkar glas i material som plast, polykarbonat, Trivex och mineral.
– De har ett fullt sortiment med allt som optikern kan behöva. Fabriken i Tjeckien rymmer ett enormt lager med 2,5
miljoner glas på hyllorna. De har tio progressiva glastyper, vi
börjar med att ta fem av dem till Sverige. Dessa ska täcka användarnas olika önskemål om pris och funktion.
Var sker inslipningen?
– De kan slipa in i bågar och har även ett eget bågsortiment. Vi har valt att inte lyfta fram dem i Sverige än. Vi fokuserar på glasen.
Omega Optix levererar glas direkt till butiker som väljer
att slipa in själva eller skicka bågarna till fabriken i Tjeckien.
– Vi jobbar även tillsammans med flertalet sliperier i Sverige. Så Omega Optix kan arrangera transport direkt till dem
också. Alla sliperier som är intresserade av samarbete med
oss är välkomna att kontakta oss.
Att välja Tjeckien i stället för Asien var alltså ett resultat
Tom Nordström
och Timi Lindeman hoppas kunna slå sig in på
glasmarknaden i
Sverige.
av noggrant övervägande. Kvalitet och pris i kombination
med säkrare leveranser blev till sist utslagsgivande.
– Första steget för oss är att försöka attrahera Sveriges fristående optiker. Vårt erbjudande om hög kvalitet till lägre
priser är möjligt tack vare en effektiv produktionsprocess
och faktiskt för att Omega Optix ligger i Tjeckien. Det är
inte Asien, men det är också öst, och de har lite lägre lönenivå än västländerna.
Hur är det att etablera sig på den svenska marknaden?
– Vi har gjort marknadsundersökningar och sett att det
finns stor potential. Vi kan erbjuda samma kvalitet som de
andra men till ett lägre pris. Men visst, konkurrensen är
hård. I dagsläget har vi 40–45 nöjda kunder som handlar
av oss på daglig basis. Målet är att komma in på någon eller
några kedjor.
optik 8-2012
Eschenbach eyewear NYLANSERAR
Säkra ditt introduktionserbjudande
Ring 011 105000 eller 0733 615 666
Internet: www.eschenbach-optik.se
E-Mail: [email protected]
11
12
G LA S
TEXT MATS AL ME GÅ R D
Hösten blir aktiv för Rodenstock. De lanserar allt från anti-imdukar till ett nytt stort 1-årsprojekt i vilket intresserade butiker
kommer lära mer om positionering och marknadsföring.
Aktiv höst med breda satsningar
Rodenstock satsar brett till hösten. Den första nyheten
Mikael Dahl
vill bidra till att
skingra dimman.
kommer troligen att bli välanvänd av glasögonbärarna. Det
handlar om en anti-imduk som Rodenstock döpt till FogFree och som lanseras direkt nu efter sommaren. Lagom till
den kallare och blötare hösten, då imbildning på glasögon
kan vara ett stort problem för många.
– Fog-Free är en praktisk putsduk som kommer i en liten återförslutningsbar plastpåse. Duken går att använda 20
gånger och den är avsedd för våra bästa ytbehandlingar. Man
torkar helt enkelt glasen med servetten och så håller de sig
imfria tills man sköljer av och tvättar dem igen, säger Mikael
Dahl, produktchef glas på Rodenstock i Sverige.
Det handlar alltså om ett tillfälligt imskydd som är lätt att
ta med. Konsumenter kan välja på att köpa en eller tre servetter åt gången.
En av era konkurrenter har ju nyligen också lanserat imskydd. Varför handlar det så mycket om detta nu?
Problemet är ju inte nytt…
– Marknaden har uppmärksammat detta problem. Behovet har uppstått med förnyad kraft och vi ville lösa det på ett
bättre sätt. Det har ju funnits anti-immedel länge, men de
var inte lika bra tidigare.
En annan av höstens nyheter är det som Rodenstock kal�-
lar BrandMark. Den lilla nyheten är knappt synlig, men ändå
viktig, enligt Mikael Dahl.
– Vi sätter ett litet ”R” på våra märkesglas för att skilja
dem från lågprisglasen. Kunder som vill ha kvalitetsprodukter vill i viss mån också visa att de köper märkesprodukter.
Detta kräver att man förstår vikten av att jobba med märkesprodukter och vi diskuterar gärna med våra kunder kring
detta. Slutkonsumenterna är märkesintresserade och tycker
om att visa att de gjort aktiva val.
Kommer det inte att störa dem att ha ett ”R” i synfältet?
– Det kommer inte att märkas och absolut inte störa. Det
handlar om att vi ändrar molekylerna i ytbehandlingen på
det högra glaset, så att de bildar ett litet ”R” under rätt förutsättningar. Det framträder då man vrider på huvudet så att
man får reflexverkan. Det kommer garanterat varken störa
användare eller de som träffar användaren.
I samband med detta lanseras också Rodenstock Consul-
ting som är en mjukvara avsett att understödja i butik.
Rodenstock Consulting är en mjukvara som ska hjälpa butikerna att visa kunden skillnaden på kvalitetsglas och lågprisglas.
– Det är en mjukvara på temat märkesglas och kvalitet.
Med detta program kan man bland annat visa hur kvaliteten
skiljer mellan olika glastyper. På detta sätt vill vi ytterligare
hjälpa optiker och butikspersonal att informera sina kunder
om skillnaden på kvalitetsglas och lågprisglas. Vi backar upp
kunskap och kvalitet med denna mjukvara.
Rodenstock lanserar även en mindre version av sin Impressionist, maskinen som mäter upp individuella parametrarna för slipning av individuellt anpassade glas.
– Impressionist 3 ersätter inte Avantgarde. Det är en komplettering kan man säga. Den tar mindre plats än Avantgarde och en del kunder har efterfrågat det. Den kommer i tre
versioner: för väggupphängning, för placering på golv eller
på bord.
Att maskinerna som mäter individuella parametrar har
kommit för att stanna är ett faktum, menar Mikael. Mätningen av de individuella värdena hänger intimt samman
med satsningen på kvalitet- och premiumglas.
– Det har länge varit för stort fokus på pris bland konsumenter. Branschen är tyvärr inte kvalitetsfokuserad och vi
försöker nu balansera detta. För att göra det lanserar vi Category Management till hösten.
Category Management är ett 1-årsprojekt där intresserade
butiker kommer att gå igenom moduler, särskilt utvecklade
för att öka bland annat medvetandet om positionering och
marknadsföring av butiken.
– Det handlar inte om en säljskola. Det här är ett komplett
koncept. Vi stöder och utvecklar butikerna tillsammans.
optik 8-2012
Maximal synskärpa för dina kunder
Minimal ansträngning för dig
ACUVUE ® BRAND CONTACT LENSES FOR ASTIGMATISM
ACUVUE® Contact Lenses for ASTIGMATISM är de enda toriska linserna
med ASD-design (Accelerated Stabilisation Design). Designen gör att
linserna rättas till vid varje blinkning så att man ser klart och tydligt,
oavsett hur huvudet eller ögonen rör sig.1,2 De är dessutom lätta att
tillpassa. Du sparar tid samtidigt som dina kunder kan njuta av fler
detaljer och lika bra synskärpa som med glasögon.3
1. Chamberlain P et al. Fluctuation In Visual Acuity During Soft Toric Contact Lens Wear. Optom Vis Sci 2011; 88: E534-538. 2. McIlraith R et al.
Toric lens orientation and visual acuity in non-standard conditions. Cont Lens Ant Eye 2010; 33:23-26. 3. Sulley A et al. A Multi-centre Study
of Astigmatic Non-users of Soft Toric Contact Lenses. BCLA Poster presentation 2011. ACUVUE®,1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® OASYS®,
optik 8-2012
HYDRACLEAR®, LACREON® och SEE WHAT COULD BE® är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2012.
Vi hjälper dig att få nöjda kunder.
Fråga din ACUVUE® Account Manager
om du vill veta mer.
KONTAKTLINSER FÖR ASTIGMATIKER SOM ÄR ENKLA ATT TILLPASSA
14
G LA S
TEXT MATS AL ME GÅ R D | FOTO WI LH E LM JA RE SA N D
BBGR slog ihop norsk, svensk och dansk verksamhet tidigare
i våras. Synergieffekterna har börjat märkas och till hösten
gör sig företaget redo för en storlansering i Sverige.
Nordiskt fokus och storlansering
I Limhamn, strax utanför Malmö, ligger det svenska och
Tom Winger, VD
för BBGR Skandinaviska AB.
danska kontoret för BBGR Skandinaviska AB. Efter sammanslagningen i våras, då Tom Winger blev vd för BBGR
Skandinaviska AB är också den norska närvaron stor här.
Tom pendlar till Malmö varje vecka och har tillsammans
med Mia Hogenius (tidigare marknadsansvarig på BBGR
Skandinaviska AB, numer försäljningsansvarig för Danmark
och Sverige) arbetat hårt för att skapa en gemensam organisation.
– Detta för att dra nytta av respektive land och företags
kompetenser. Vi skapar därmed positiva synergier för våra
kunder i Norden, säger Tom Winger, som tidigare var vd för
Sentralslip AS i Norge.
Både norska Sentralslip och BBGR Skandinaviska AB i
Malmö är helägda dotterbolag till BBGR International i
Frankrike. BBGR har existerat sedan 1974, men företagets
historik går längre tillbaka än så. Redan 1846 öppnade Louis
Berthiot tillverkning av glas utanför Sézanne under namnet BB. Två år senare lanserade Guilbert Routit ett glasföretag med namnet GR. När företagen dryga hundra år senare slogs samman gjordes detsamma med inititalerna. Idag
är BBGR ett av de riktigt stora glasproducerande företagen
i Europa, särskilt hemma i Frankrike där de är näst största
tillverkaren av progressiva glas. Störst är konkurrenten Essilor, som samtidigt ingår i samma koncern som
BBGR: Essilor Group. Men det finns inget samarbete med Essilor.
– Vi ingår båda i samma koncern, men är helt
självständiga och konkurrerar på marknaden, precis som med de många andra företag som bildar
koncernen. Vi har vår egen research & development och produktionsenhet. Essilor har sin. Det
är två olika företag, säger Mia Hogenius.
Inslipning av glas görs på anläggningen i Malmö.
Räknar man med Finland, vars verksamhet
drivs centralt av BBGR i Frankrike, har BBGR
cirka 10 procent av den skandinaviska marknaden. Mer och mer av verksamheten sker samtidigt i Norden – och samordnat.
– När vi presenterade nyheten om att Tom
skulle bli vd även i Sverige märkte vi av en viss
oro från våra kunder. De var rädda för att vi skulle lägga ner och flytta till verksamheten till Norge.
Mia Hogenius, försäljningsanvarig i Sverige och Danmark.
Men så blir det inte. Vi kommer fortsätta här. Det är viktigt
att vara nära kunderna, säger Mia.
På kontoret i Malmö arbetar ett tjugotal personer med in-
slipning av glas, administration och kundtjänst. Både den
svenska och den danska kundtjänsten finns där.
– I och med Öresundsbron är det inga problem. Malmö
räknas som ett lokalt kontor även för våra danska kunder.
Dessutom har vi givetvis dansktalande kundtjänst för de
danska kunderna.
Idag finns alltså en säljorganisation med lokal kundtjänst
och inslipning i BBGR:s lokaler i Limhamn. Tidigare ägde
också glastillverkningen rum i Malmö, men som många av
konkurrenterna har även BBGR upphört med glastillverkning i Sverige.
– De senaste 5–10 år har alla stora glastillverkare lagt ner
produktionen i Skandinavien. Det är helt enkelt för tufft att
tillverka i högkostnadsländer med tanke på kedjornas prispress på glas, säger Tom.
Istället handlar det mesta på BBGR i Malmö om inslipning av glas som tillverkats nere i produktionsanläggningen i
Provins utanför Paris, eller på någon annan fabrik i Europa.
– Vi har ett högt förtroende hos våra kunder vilket gör att
många anlitar oss som helleverantör för glasinköp men även
inslipen vilket gör det till en vital och viktig del i vår verksamhet, säger Mia.
För att möta konkurrensen krävs först och främst en
optik 8-2012
15
Sigge har
40 år i branschen
BBGR i Sverige har sitt ursprung
Ett viktigt konkurrensmedel är snabb och effektiv logistik. Lagerglas som beställs före 16.00 levereras på
morgonen, dagen efter.
snabb och effektiv logistik. BBGR ser för närvarande över sin logistik med avsikten att skapa synergieffekter i de nordiska länderna.
– Vi har en stopptid runt fyra på eftermiddagen
för leverans av lagerglas morgonen efter. Leveranserna är a och o. Glasen flygs in, men en fördel med att produktionen finns i Europa är att vi
kan ersätta flyget med bil i krissituationer som när
askmolnet lamslog flygtrafiken, säger Mia.
– Vår ambition är att skapa ett bra varuflyt genom hela systemet. Allt går elektroniskt från optikerns beställning till produktion och leverans.
Vi arbetar nära vårt huvudkontor i Frankrike och
vi har mycket snabba och säkra leveranser, säger
Tom.
Leveranstider är bra alltså. Av vilka fler anledningar tycker kunderna om er?
– Vi vill givetvis växa. Samtidigt är det en styrka
att vara relativt liten. Det gör att vi kan kundanpassa oss lätt och ta fram det som butikerna behöver.
Kan ni ge något exempel på det?
– Vi kan exempelvis göra house brands, vilket
ju varit standard på både kontaktlinser och bågar
länge. Det är bara en tidsfråga innan det blir stort
på glas också. Vi är redo för att skapa det åt våra
kunder.
optik 8-2012
Nästa år storsatsar BBGR på lanseringen av Nikon-glas i Sverige och Danmark.
– Vi vet inte riktigt hur vi ska positionera oss
med det än. Det är en jättelansering eftersom Nikon är ett så välkänt varumärke även för slutkonsumenter, säger Tom.
För BBGR:s del innebär samarbetet med Nikon givetvis möjligheten att presentera ett starkt
varumärke som förknippas med kvalitet och hög
innovationsgrad. Glasportföljen utökas också
med specialprodukter.
– Närsynthet är viktigt i Japan och Nikon har
utvecklat många specialprodukter för det. Dessa
specialglas tillverkas i Japan. Resten av Nikonportföljen tillverkas i England.
Innan Nikonlanseringen sätter igång på allvar
ägnar sig BBGR åt att utbilda sina kunder i konsten att sälja fler än ett par glasögon till en kund. I
höst kommer de att erbjuda sina kunder utbildningar som tar upp vikten av att resonera med
kunden om hur många par glasögon som kan behövas.
– Vi har många fristående optiker som kunder och de känner av kedjepressen. Vi vill erbjuda
dem säljstöd och få dem att tänka annorlunda
kring sin försäljning, säger Mia.
i malmöföretaget Optimal Optik
som grundades i slutet av 1980-talet och som distribuerade BBGR:s
produkter. Peter ”Sigge” Sjöstrand
är den enda som är kvar från starten. Han var en av grundarna till
Optimal Optik, idag arbetar han på
BBGR:s kundtjänst. Nästa år firar
han 40 år i optikbranschen:
– Efter att jag muckade från
lumpen började jag arbeta på American Opticals här i Malmö 1973, så
visst har jag snappat upp en del om
glas under tiden, säger ”Sigge”.
Han presenterar sig som ”optisk diversearbetare” och säger att
mycket hänt i branschen genom
åren.
– Jag saknar glastillverkningen.
Det roliga med att tillverka är att
kunna hjälpa någon med ett specialjobb direkt och det kan ingen
idag.
Tom Winger påpekar att det
är viktigt att ha medarbetare
som ”Sigge” som har en gedigen
bakgrund och teknisk know-how.
– Norden är dessvärre för litet för egen produktion. Med den
prispress som finns går det inte att
motivera. Samtidigt är vi mycket glada över att ha kvar mycket
know-how i företaget, som ”Sigge”
och hans kollegor i Sverige, Norge
och Danmark. De har nära kontakt
med produktionsenheterna i Europa, säger Tom.
16
GLAS
te xt mats almegård
Rättviksföretaget Optileks AB har
gjort sig kända för sin tydliga inriktning på innovation och individualisering. Sin vana trogen lanserar de
en rad materialnyheter under hösten.
Nya material på frammarsch
– Det är ju alltid något nytt på gång.
Henrik Nääs, VD
Optileks.
Dag Sundin, säljansvarig.
Vi arbetar för närvarande med en ny
progressiv lösning som bygger på att
man fördelar optiken mellan ut- och insidan av glaset, vilket ger olika fördelar
beroende på styrka, säger Henrik Nääs,
vd på Optileks.
Alla glas som tillverkas i Rättvik görs
på friformmaskiner och så har det varit
i många år. Enligt Henrik var Optileks
bland de första i Europa att börja arbeta med individuellt anpassade progressiva glas.
– Vi har lång erfarenhet och kan leverera ett komplett omfång individualiserade produkter i såväl plast som mineral och i alla index.
En stor del av utvecklingsarbetet är
inriktat på lösningar för olika användningsområden. Det innebär glas till
kunder som behöver speciella slipningar beroende på användningsområde.
Exempel på detta är sportglasögon och
glas för olika hobbies eller för inne- eller utebruk.
– Ett progressivt glas som funkar
optimalt till allt är en utopi, även med
friformstillverkning och avancerade beräkningsalgoritmer.
Till hösten satsar Optileks på två material, där det ena inte är någon nyhet,
men som nu får förnyad uppmärksamhet.
– Trivex har funnits på marknaden
ett antal år, men inte använts på ett
korrekt sätt. I styrkeomfång +/- 3 är
det ett premiummaterial. Det går att
få detta material i de flesta progressiva
och individualiserade enstyrkelösningarna.
– Detta material satsar vi också extra
på när det gäller våra skyddsglasögon,
lägger Dag Sundin, säljansvarig på Optileks till.
Optileks har inlett ett nytt samarbete med en leverantör i England. Det är
därifrån de nya skyddsglasögonen hämtas. De är ce-certifierade och i princip
okrossbara, enligt Henrik:
– Klart att det går att krossa dem,
men man måste ta i bra för att göra
det. De har helt enkelt en oerhört bra
slagtålighet. Trivex är ett segt material
med låg densitet och högt abbevärde.
Just dessa egenskaper gör att Tri-
vex är utmärkt i alla typer av produkter.
– Det är verkligen ett premiumma-
terial när det används rätt. Jag tror att
det kommer att slå igenom stort nu.
Våra kunder beställer glasprodukter baserat på Trivex mycket mer idag än vad
de gjorde för ett halvår sedan.
Tribrid är ett helt nytt material, en vidareutveckling av Trivex som Optileks
tror starkt på. Enligt Henrik är det ett
tunt, lätt, klart och tåligt material.
– Fördelen mot Trivex är att Tribrid
har index 1.6, dock är densiteten är något högre, men det är ändå ett premiummaterial i styrkeomfånget +/- 3.25
till +/- 7. Vi uppdaterar och utvecklar
ju materialsidan ständigt, men just nu
har det verkligen kommit många nya
produkter.
För att undersöka de nya materialen
och de nya produkterna utför Optileks
hela tiden blindtest.
– Vi har ett femtontal personer som
provar olika glas över sommaren. De
vet inte vad de bär och i vissa fall kanske vi har samma material två gånger
för att förvilla lite. Det ska bli väldigt
intressanta att se hur testdeltagarna
upplever våra glas och särskilt i kombination med de nya materialen.
optik 8-2012
K
använ an
das m
ed
konta
k
och m tlinser
akeup
Hemligt när Hoya
ska lansera nytt
Efter ett svårt år med stora problem i produktionen
är Hoya tillbaka med full
kraft. I början av september lanseras ett nytt glas,
eller kanske en ny glaskategori? Hemlighetsmakeriet är stort.
svart på vitt. Med dem ser vi var
problemen finns och eftersom
det görs många konsultationer
varje dag har vi fått mycket kunskap kring detta, säger Fredrik.
Att dagens progressiva glas
blir mer och mer individuella är
en sanning som gäller för både
Hoya och konkurrenterna. Allihop står samtidigt inför utmaDen 10 till 12 september arrangningen att förmedla det unika
erar Hoya ett stort evenemang
med glasen till
i Berlin. Nyckelslutkonsumenterpersoner från hela
na. Här har alla
Europa har bjuen hemläxa att
dits in. Programgöra säger Fredmet innehåller ett
rik:
symposium där
– För fem år seflera välrenomdan var vi dåliga
merade talare
på att berätta för
kommer att hålla
kunderna varför
i presentationerett visst glas var
na. Men det lär
bäst. Vi har blivit
inte vara det enda
Fredrik Sivermark
bättre, men det går
som kommer att
att förbättra storyhända. Det ryktas
telling ytterligare.
också om ett helt nytt koncept
och en produktlansering.
¬– Det stämmer. Hoya lanseDetta arbete ska ske med
rar ett nytt koncept under konfehjälp av nya säljhjälpmedel som
rensen säger Fredrik Sivermark,
iPad och appar som lanserades tiproduktchef på Hoya Lens Swedigare i vår. Men det ska givetvis
den AB.
till största delen ske genom att
Mycket mer än så får Fredrik
optikerna ska få ständig informadock inte berätta. Ett nytt glas,
tion och uppdatering, så att de
eller en hel glasfamilj, från Hoya
kan förmedla till sina kunder.
är givetvis en världsnyhet och
För Hoya är det antagligen
sekretessen är strikt fram till sepskönt att byta fokus. Efter övertember.
svämningarna i Thailand stod
produktionen i princip stilla. Nu
är de igång igen och på den proUnder konferensen kommer
gressiva sidan är företaget helt
även framtidens progressiva glas
ikapp. När det gäller färdigsliatt diskuteras. Dessa diskussiopade lagerglas släpar det fortner baseras på insamlade fakta
farande lite på ett fåtal produkoch erfarenheter från konsultater, men enligt Fredrik är det en
tionsprogrammen.
tidsfråga innan även dessa lager– Innan dessa program fanns
glas är tillbaka till normal levehade vi fingervisningar om hur
man saker låg till. Konsultations- ranstid.
– Vi jobbar hårt på det.
programmen ger oss data och
optik 8-2012
Ett nytt och
enkelt sätt
att behandla
torra ögon
tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan
orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain
innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns
naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna
ögat och tårfilmen är stabiliserad.
boka information på [email protected]
beställ tearsagain på [email protected]
blunda och spraya
Abigo Medical Ab Askim
•
031-748 49 50
•
www.abigo.se
18
G LA S
Text Mats Almegård
Mörkare glas gör bilkörningen bekvämare
I maj startade försäljningen av Transitions XTRActive i Sverige. Till hösten
kommer fler glasleverantörer och fler
optiker att kunna få tillgång till produkten.
Under KlarSynts inköpsmässa i våras introducerades nyheten Transitions XTRActive.
– Essilor var först ut med dem då. Snart
kommer fler leverantörer att få tillgång till
denna revolutionerande produkt, säger Lucia
Grimaldi-Ohlander, som är Key Account Manager Nordics på Transitions.
Det ”revolutionerande” är att glaset går att
använda vid bilkörning och att det faktiskt
mörknar då.
XTRActive är det första glasögonglaset från
Transitions som mörknar bakom vindrutan.
Produkten är även godkänd för trafik i vägtunnlar.
– Genom att anpassa sig till både UV-ljuset
och det synliga ljuset tonas dessa glas till en
bekväm nivå för körning. Vid 27 °C mörknar
de upp till 50 procent. Men det påverkas naturligtvis en del av vindrutans genomsläpplighet, förarens position och så vidare.
Mörkheten är givetvis också en viktig nyhet. Detta nya glas blir lika mörkt som traditionella solglasögon, vilket innebär att de är tonade till 90 procent vid en temperatur på 23 °C.
– De skyddar därför bättre mot bländning
och ger optimal komfort i alla soliga situationer. De blockerar 100 procent av UV-strålarna
hela tiden och är alltså mycket viktiga för att
skydda ögonen.
model: 3733 ARTUR, 2457 JOHANNA | design: carina mollsjö | www.scandinavianeyewear.se
G E N U I N E
S C A N D I N A V I A N
E Y E W E A R
S I N C E
1 9 4 8
optik 8-2012
19
ÖGON
SOM LER
30-årsjubileum med besök av internationella designers.
Internationellt när
optikbutik jubilerar
I år fyller Bågar och Glas 30 år. Jubileet firas genom att
designers från utländska märken bjuds in till butikerna för
att presentera sina kollektioner. Först ut är danska Lindberg.
Chefsdesignerna Lars Bøjvad har med sig ett brett urval från
hela sortimentet till butiken på Norrlandsgatan.
– Det är superskoj både att få komma hit och jobba med
Lindberg. Efter 20 år är det fortfarande spännande. Vi utvecklar kontinuerligt nya sätt att göra saker på, säger han.
Förutom att göra snygga bågar lägger Lars Bøjvad stort
fokus på glasögonens funktion och komfort.
– Det viktigaste är att ge kunden en upplevelse i och med
kombinationen av mode och användarvänlighet.
Synologen rekryterar
Bettina Larzon ny på Medilens AB
Vi söker dig som kanske har jobbat i optikbutik några år
eller hos någon av optikbranschens leverantörer. Om du
är optiker eller inte, spelar inte så stor roll. Men det viktiga
är att du kan arbeta självständigt i projektform. Du kommer att fördela din arbetstid mellan att besöka både våra
egna medlemsbutiker och nya som är intresserade av
Synologen. Dessutom kommer en stor del av ditt fokus
vara att upprätthålla goda relationer med befintliga och
nya företagskunder för arbetsanpassade synlösningar.
PÅ NYTT JOBB Bettina Lartzon har precis tagit examen
som medicinteknisk konsulent vid affärshögskolan i
Stockholm. Hon har tidigare
arbetat som butikssäljare och
optometritekniker hos bland
andra Synologen och Synsam.
– Jag ser fram emot att jobba hos Medilens AB, som ligger i framkant inom området
ögonkirurgi och ögonvård.
Bettina kommer att arbeta
tillsammans med Maria Rosenlind och ansvara för försäljningen i distriktet mellersta Sverige för HYLO-produkterna samt I-care tonometer.
optik 8-2012
Vi söker dig som vill få våra medlemsbutiker att växa
och hjälpa oss att skapa starka långsiktiga relationer
med våra företagskunder.
Synologen har en solid värdegrund och tydligt strategiskt
fokus. Vi vet vad vi vill och vad vi är riktigt duktiga på.
Därför är det nu dags att ta nästa steg genom att förstärka
vår organisation!
Placeringsorten är Stockholm på trevliga Kungsholmen
där vi sitter i fräscha och väl fungerande lokaler. I tjänsten ingår en hel del resande och även övernattningar
utanför hemmet förekommer.
Läs mer om tjänsten på www.synologen.se
Välkommen att ansöka och ta ett utmanande steg i ditt
yrkesliv!
synologen.se
20
DESIGN
TEXT MATS AL ME GÅ R D
Köpenhamnsbaserade företaget Ørgreen fyller femton och firar med evenemang, festligheter och en
jubileumskollektion.
Färgstark dansk design fyller
En rad bågar från
de gångna femton
åren.
Förr i tiden hette det att man ”fyllde moppe” på femtonårsdagen. Men frågan är om det går att använda det uttrycket för Ørgreen – det är ju knappast någon finnig tonåring
det handlar om. Snarare handlar det om ett fullvuxet designföretag med stor pondus och självsäkerhet. När huvudkontoret i Köpenhamn bjöd in agenter och distributörer från
cirka 25 länder firades det inte bara. Det bjöds också på genomgång om Ørgreens design-dna och ett tal om de femton
goda år som varit och hur de kommande femton ska vara
lika bra.
– Det är viktigt att berätta för de som arbetar tillsammans
med oss om hur vi ser på framtiden. Vi ville förmedla var vi
befinner oss och vart vi är på väg, tillsammans med dem, säger Henrik Ørgreen på telefon från Köpenhamn.
Sedan starten 1997 har det stadigt gått framåt för Ørgreen,
även om det ibland har varit tufft i den internationella konkurrensen. Företaget finns idag representerat i knappt 50 länder och har gjort stor succé på de optiska mässorna runt om
i världen.
– Vi finns på några marknader där vi saknar agent och
distributör. Det handlar då om några enstaka butiker som
tagit in våra kollektioner. Ett av våra mål nu är att stärka vår
närvaro på dessa marknader. Visst är vi öppna för nya marknader, men det är mycket viktigt att utveckla de befintliga
marknadernas potential.
Om du ser tillbaka på starten: vad är det som skiljer
mest mot idag?
– När vi startade var vi små och hade ingen erfarenhet.
Idag är vi respekterade för vad vi är och de produkter vi tillverkar. Kunder och konkurrenter har sett att vi är ett designföretag som levererar kvalitetsprodukter. När vi började fick
vi ofta höra att det inte gick att producera på ett eller annat
sätt. Det känns som en stor seger att vi faktiskt ändå utvecklade innovativa lösningar och visade att de visst var möjliga
att producera. Vi har inte satt gränser, utan jobbat på utveckling utan kompromisser.
Det låter målmedvetet och en aning tjurskalligt?
– Haha, ja. Vi har haft hjärtat, viljan och styrkan. Ibland
har vi fått höra att vi är crazy, men det bjuder vi på. På tal
om hjärta: att tre kompisar lyckats hålla ihop och jobba tillsammans i femton år och fortfarande ha roligt tillsammans
är faktiskt också något som vi är väldigt stolta över.
Kompisarna som startade Ørgreen är Henrik Ørgreen,
Tobias Wandrup och Gregers Fastrup. Henrik är företagets
creative director, Tobias ansvarar som head of design för
formgivningen och Gregers är director of sales. En annan
viktig medarbetare är Sahra Lysell som är Colour Advisor
med ansvar för färgsättningen av glasögonen.
– Färgerna är väldigt viktiga för oss och ger våra glasögon
en dimension extra. Att det är färg på insidan av skalmarna
som kontrasterar är ett kännetecken för vår design.
Hur funkar era stundtals starka färger på den svenska
marknaden?
– Jämfört med oss danskar är ni svenskar lite mer försiktiga. Svart, brunt och havanna har varit väldigt trendigt länge
och där är ni svenskar i fas med modet. Samtidigt färgar vi
insidan av skalmarna, så det är relativt diskret och ett bra sätt
för den som vill våga lite färg.
Hur tycker du att vi svenskar
tagit emot Ørgreen?
– Väldigt bra. HisSahra Lysell, antoriskt är Sverige välsvarig för färgsättningen.
digt intresserat av
acetat och vi har mest
förknippats med titan, även om vi också arbetar med
acetat. Men
trots det har
det gått väldigt bra i
Sverige. Våra
kunder där
uppskattar
det vi står
för och så
har Opex
gjort ett
optik 8-2012
21
femton
Tre nya modeller: Colette,
Vincent och Claudette.
kanonjobb. Jag tror att svenska optiker snarare tänker Daniel, Claes och Sture än Henrik, Tobias och Gregers när de
tänker på Ørgreen och det är gott så.
Växer ni i Sverige?
– Det gör vi faktiskt. Branschen totalt verkar gå nedåt,
men inte vi. Det är jag mycket glad och tacksam för.
Nyligen öppnade Ørgreen en flagship store i centrala Köpenhamn. Tanken med den är att kunna presentera de samlade kollektionerna och understryka Ørgreens kännetecken i
och med butikens design.
– Den har stärkt oss både internationellt och nationellt.
Jag var lite rädd för att våra kunder i Köpenhamn skulle känna att vi trampade dem på tårna, men sedan vi öppnade har
de faktiskt ökat sin försäljning.
Till hösten lanseras en jubileumskollektion under Silmo,
där minst en modell kommer att vara en hyllning till de
allra första glasögonen som kom för 15 år sedan.
– En hyllningskollektion med solglasögon och
så blir det en riktigt fin high-end-kollektion med
dyrbar metall, mer får du se på plats i Paris. Det
är viktigt för oss att visa inspiration från vår första kollektion eftersom många av våra kunder
kommit med under senare år. Det är fint att
kunna visa dem hur det såg ut i början.
Då handlade mycket om er design om inspiration från bilar?
– Ja, och det finns fortfarande en aerodynamisk inspiration i vår design-dna. Självklart är
det inte bara bilar som inspirerar utan mycket annat också: elektronik, mode och annat. Genomgående är dock att vi hämtar inspiration från andra
områden än optikbranschen.
Hur tycker du att designen har förändrats?
– För fem-tio år sedan var detaljerna rätt stora. Vi har
gjort dem mindre efter hand. Detaljerna är fortfarande
markanta, men lite mer nedtonade. Vi har också utvecklat damsidan med en mjukare, mer feminin stil.
Designsamarbetet med Fritz Hansen, då Ørgreens logotyp syddes in på Arne Jacobsens berömda Svanen, blev mycket uppmärksammat även
utanför optikbranschen. Det lär inte dröja länge
optik 8-2012
förrän nästa designsamarbete lanseras.
– De flesta modeföretag samarbetar med varandra idag i
så kallade collabs. Jag kan tyvärr inte avslöja någonting, men
en sak kan jag säga: det kommer bli bra, säger Henrik och
skrattar hjärtligt.
Tobias Wandrup,
Gregers Fastrup
och Henrik Ørgreen ligger bakom företaget.
22
DESIGN
Text Mats Almegård
Lunettes Kollektion har
låtit tala om sig i modetidningar och på bloggar
runt om i världen. Det
lilla berlinföretaget är lika
hett inom glasögonmodet som staden Berlin är
för unga resenärer. I Mitte och Prenzlauer Berg
har företaget sina butiker.
Nyproducerad vintageflirt och
hör vi optikbranschen, men inte på det klassiska sättet. Vi
blandar optik med musik, film, mode och konst. Allt flyter
nettes Kollektion i Prenzlauer Berg i Berlin. Då hade hon
ihop.
just pluggat mode och film på universitetet och snubblat
Vilken typ av kunder har ni?
över faktumet att det var svårt att hitta bra glasögon för de
– Ska man sammanfatta grovt handlar det om kreativa
som var intresserade av vintage. Det var rätt många som var
kunder som designer, arkitekter och konstnärer. Våra kunder
det i den kreativa mode- och konststaden Berlin.
bryr sig om design och kvalitet och vill inte ha något som
Uta Geyer började köpa upp gamla lager och erbjöd sina
finns i alla gathörn. De vill vara ensamma i Berlin om att
kunder oanvända glasögon från förr. Samma affärsidé gäller
bära en glasögonmodell. Vi har också många internationella
än idag, både för butiken i Prenzlauer Berg och den större
kunder och pratar engelska hälften av tiden.
flaggskeppsbutiken i butiktäta Mitte.
Just när Uta har berättat om de internationella kunderna
– Vi säljer inte second hand. Våra glasögon har aldrig anrycks dörren upp och två mycket stiligt klädda kvinnor stivänts. Det handlar uteslutande om vintage, säger Uta Geyer.
ger in och frågar om butiken har några vintagemodeller från
Vi träffas i butiken på Torstraße i Mitte. Det är en solig
Philippe Starck. Efter ett nej från Uta säger de båda kvindag och någon timme kvar till butiken öppnar. Att Berlin är
norna besviket till varandra på svenska: ”och vi som tog taxi
en nattstad märks på förmiddagarna. Det händer inte myckhit för detta”. Men även om de inte hittade vad de sökte, är
et i Mitte förrän framåt tolv eller ett.
ett besök i Lunettes Kollektions butik på Torstraße verkligen
– Här har vi även vårt lilla kontor och det är hjärtat för
att rekommendera.
Lunettes Kollektion. Det är hit modepressen kommer. Mitte
är centralt för Berlins modescen så det är självklart för oss att
finnas här.
Inte nog med att butiken erbjuder en lång rad
Kopplingen till modevärlden är stark verkar
vintageglasögon och noga utvalda nya bågar från
det som?
trendsäkra glasögonföretag. Här finns också Lunet– Ja. Vi arbetar nära modemagasinen i Berlin,
tes Kollektions egna glasögon som de lanserade på
München och internationellt. Klassiska Interview
Silmo förra året för första gången.
kommer ut på tyska nu och vi hjälper till med glas– Förut stod jag mycket i butiken själv. Men nu
ögon till dem. Vi ställer även upp och hjälper mudesignar jag mest. Jag har anställt Claudia som afsiktidningar som ska fotografera artister och behöfärsansvarig och hon kommer från modebranschen
ver glasögon till dem. Vi deltar på Fashion week
så det passar bra.
och alla här jobbar i modevärlden också. Visst tillIntresset för vintage och gamla klassiska stilar har
Uta Geyer
För dryga fem år sedan öppnade Uta Geyer sin butik Lu-
optik 8-2012
23
23
First there was Hydrogel.
Then Silicone Hydrogel.
stiliga butiker
minskat något det senaste året säger Uta.
Men den strida strömmen kunder till Lunettes Kollektion har knappast avtagit.
– När vi startade ville alla våra kunder verkligen ha vintageglasögon. Då
propsade kunderna på att få original från
50- eller 60-talet. Så är det inte riktigt
längre. Nu vill de snarare ha kvalitet och
det finns ju både i de gamla originalen
och också i de nya glasögon som vi tillverkar och i de andra varumärken som vi
curerar här i butiken.
Det noggrant utvalda utbudet består bland annat av glasögon från Moscot, Oliver Goldsmith, Lunor, Claire
Goldsmith, Ralph Vaessen och Savile
Row. Bågarna ligger i mycket vackra lådor i en stor och tung möbel som är det
givna blickfånget i en annars rätt avskalad miljö.
– Denna optikermöbel hittade jag i
Potsdam. Den gjordes för hand i DDR
1957 och optikern som sålde den till mig
var över 80 år. Han stängde sin butik när
vi öppnade. Han gladde sig mycket över
att möbeln fortfarande skulle komma till
användning.
Vad var grundtanken med er butiksmiljö?
optik 8-2012
– Jag ville ha en atmosfär där man känner sig hemma och där det är vackert.
Egentligen skulle det inte behöva vara
just glasögon som ligger i lådorna, utan
det skulle lika gärna kunna vara dyra slipsar eller fina cigarrer. Jag ville ha en mer
neutral stil. Många vet förresten heller
inte att det är glasögon vi säljer. Det är
inget vi skyltat med så mycket. Men nu
har vi ändå satt upp en skylt så att våra
kunder ska hitta oss bättre.
Ni har inget undersökningsrum här
i butiken?
– Nej, vi har ingen optiker anställd.
Vi samarbetar med en optiker sedan 6
år tillbaka. Han gör synundersökningar
och glasar våra bågar. Självklart har jag
grundkunskaper om vilka glas som fungerar i vissa bågar, så att kunderna inte ska
behöva komma tillbaka för att det inte
gick att ha en viss båge. Men vi gör inga
synundersökningar här.
Hur ofta byter ni skyltning i butiken?
– Vi arbetar inte så. Vi småpysslar hela
tiden, men vi har inget tema eller en särskild dag då vi byter skyltning.
Now there’s
Biotrue™
Introducing
Biotrue™ ONEday
lenses
The first daily disposable
to feature HyperGel™
material for comfortable
vision throughout the day.
Order online: www.bauschonline.se
Customer service Sweden: 08-616 95 70
24
B R AN S C H N Y T T
Text och foto wilhelm jaresand
Mats Solman har börjat som ny General Manager för Essilor. Senast kommer han från Rodenstock där han varit
sälj- och marknadschef i fem år.
Vinnarskalle
tar över Essilor
Mats Solman, vinnarskalle
med sex vasalopp i benen.
Tjäna på oss!
Optikverkstaden:
• har bred erfarenhet och
en topputrustad verkstad.
• är ensamma om att kunna
erbjuda Miljöglas, Swissflex-bågar
och vissa extrema slipningar.
• uppskattade av prismedvetna
optiker - och deras kunder
• har ojämförligt attraktiva priser
• gör dina priser starkt konkurrenskraftiga!
Kunniga, pålitliga och seriösa
- Optikverkstaden ger dig
högsta standard
till bästa pris!
Tel 08-646 16 95 • www.optikverkstaden.se
Bergsvägen 16 • Huddinge • Fax 08-646 55 55 • [email protected]
– Det var en fantastisk tid på Ro-
denstock, men efter fem år kände
jag mig ganska klar och hungrig
på nya utmaningar, säger Mats.
– Egentligen är rollerna rätt
lika, men eftersom Essilor är
marknadsledande så blir utmaningen större. Att vara ett marknadsledande företags ansikte utåt
är inte helt lätt.
Essilor kom 2011 på 25 plats i
Forbes lista av världens mest innovativa företag, man lägger 5 procent av sin omsättning på forskning och utveckling. Essilor har
idag cirka 50 000 anställda i världen och har som mål att öka det
med ytterligare 10 000–15 000
anställda de närmaste åren.
– Att få möjligheten att leda
Essilor i Sverige kändes väldigt
spännande, utmanande och samtidigt ett naturligt steg där jag
kan ta med mig mina tidigare erfarenheter på ett bra sätt samtidigt som jag kommer in fort i förståelsen för våra utmaningar som
leverantör i optikbranschen.
Mats säger själv att han har ett
väldigt starkt behov av att vinna.
– Jag är en vinnarskalle, men
jag vill alltid vinna som ett team.
Och här på Essilor har vi ett extremt starkt sådant tack vare våra
otroligt duktiga kunder och vår
starka nordiska organisation. Det
passar mig bra. Att vara med i,
och leda, det här teamet.
Som Mats ser det är Essilors
uppdrag att hjälpa de kvalitetsinriktade optikerna genom att förse
dem med de bästa glasen. Både
för att optikernas kunder ska bli
nöjda, men också för att bidra till
en ökad merförsäljning.
Privat så bor Mats med sin fru
och tre söner i Hagby mellan Enköping och Uppsala.
Han försöker hålla igång fysiskt så mycket det går och åker
Vasaloppet varje år, hittills har det
blivit sex stycken.
– I år åkte jag faktisk två Vasalopp, Öppet spår på måndagen
och Vasaloppet nästföljande söndag, det gick över förväntan.
Lidingöloppet, helst under tre
timmar, ska även klaras av i år.
Förutom familjen och grabbarnas intressen med fotboll och annat så hinns det med lite jakt på
höstarna också.
ANNONSERA? Läs mer på sidan 60!
optik 8-2012
optileks
ab
En svensk glasleverantör
Introducerar
Ett revolutionerande glasmaterial från
clear > light > thin > strong
PPG Optical Materials som kombinerar de
clear > light > thin
bästa egenskaperna för att ge dina
light > thin
patienter med lite högre styrka ett glas
thin
med förbättrad prestanda.
1.74
1.67
1.60
Tribrid™
lenses
Tunt och lätt
Tribrid™ glas ger en perfekt balans mellan prestanda och
komfort med estetik och skönhet av ett tunt glas.
1.6 INDEX
Tåligt
Glas tillverkade av Tribrid™ materialet ger ett starkare glas för dina
1.23 g/cm³ DENSITET
patienter med lite högre styrkor och det ger förbättrad säkerhet,
tålighet och trygghet att bära glasen.
5X STARKARE
än andra gjutna hög index material
Klart
Glas tillverkade av Tribrid™ materialet ger dina patienter ett klart seende.
41 ABBE TAL
Tribrid is a trademark of PPG Industries Ohio, Inc.
optik 8-2012
Tribrid finns tillgängligt som progressiva och enstyrke glas
Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN
Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10
www.optileks.se • [email protected]
26
branschnytt
Sören Mattisson till minne
Sören Mattisson har plötsligt avlidit i sitt
hem i månadsskiftet juni – juli, i en ålder
av 81 år. Närmast sörjande är de fyra barnen med familjer.
avgick i november 2011, samma år som han fyllde
80 år. Under denna långa ämbetstid har han tillsammans med framlidne Åke Bergman förändrat och moderniserat Gillets arbetsformer. Hans
musikalitet kom även här väl till pass liksom hans
glada och lättsamma sätt. Vi fick all våra gliringar
men med en spjuveraktig blick. Inom Gillets ledning känner vi en stor tillfredställelse genom att
vi under de senaste två åren, under högtidliga former, kunnat hylla Sören för hans insatser. Detta
skedde dels vid hans 25-årsjubileum
som Högste Väktare dels vid hans
avgång i november 2011. Som exempel på hans förmåga var att han
spontant, som svar på högtidstalet,
satte sig vid pianot och med inlevelse spelade ett pianostycke av Franz
Liszt helt oförberedd och utan noter.
Sören Mattissons stämma och musik har plötsligt och för alltid tystnat. Med hans bortgång har
optikerkåren mist en av sina absolut färgstarkaste
personligheter. Hans glada och varma sätt har för
alltid satt sin prägel både på yrkeslivet och på de
umgängesformer som i dag råder
inom Sancta Lucia Gille.
Sören Mattisson hade fyra
grundpelare som bar upp hans liv
och gärning. Förutom familjen var
det musiken, travet på Solvalla och
yrkeslivet.
Första gången jag träffade Sören
var inom Optikerförbundet SOR:s
skolstyrelse där han var ordförande
och jag själv nyvald ledamot. Året
Vid sidan om alla förtroendeuppvar 1969. Det var början på ett över
drag hann Sören Mattisson med att
40-årigt samarbete. Vi satt bägge
bygga upp en framgångsrik optisk
under många år tillsammans i oprörelse, naturligtvis i Sundbyberg,
Sören Mattisson, november
tikerförbundets styrelse och dess
hans plats här på jorden.
2011.
arbetsutskott. Han var ständigt
Sören Mattissons gärning sträckFoto: Per Söderberg
aktiv och intresserade sig såväl för
er sig över flera generationer, allt
de övergripande frågorna som för
från slutet av 1950-talet och fram till
de minsta detaljerna. Sören var under dessa år föroch med 2011, först inom optikerförbundet och
bundets klubbmästare, en roll som han till fullo
senare inom Sancta Lucia Gille. Över 75 procent
behärskade. Hans spirituella läggning i kombinaav Gillets nuvarande medlemmar har blivit invalda
tion med hans musikalitet var briljant. Inga samunder hans ledning. Kontakten med de allra yngsmanträden var tråkiga och trista då Sören satt med ta kollegorna fick han genom att personligen dela
vid bordet och det gjorde han för det mesta!
ut Gillets premier till avgångsstudenterna vid opMånga stora frågor behandlades då, Syninfortikerutbildningen vid Karolinska Institutet fram
mation startade, Aktuell Optik och Optometri
till för något år sedan.
– vår dåvarande förbundstidning likaså. Sörens
Sören avtackades under högtidliga former vid
hjärtebarn var marknadsföringen av optikernas
sin avgång under Stor Gillet i november 2011 med
tjänster inom ramen för Synvårdskommittén, nåden nyinstiftade hedersnålen med briljanter som
got som han verkligen lade ned sin själ i. Tyvärr
skall bäras av den närmast avgående Högste Väkfick han i början av 1980-talet vara med om att
taren. Inom Gillet var han Hedersmästare och
den verksamheten plötsligt, på grund av oeniginnehade även SORs hedersnål.
het inom branschen, lades ned. Något som han
Väktarna i Sancta Lucia Gille tackar Sören Mataldrig kom över. Senast för några månader sedan
tisson för vad han givit oss alla inom kåren och
påminde han om den processen. Sören lämnade
branschen.
styrelsen med anledning av detta för att i stället
Per Söderberg
väljas som Högste Väktare (Stormästare) i optiGillets sekreterare
kernas hedersloge Sancta Lucia Gille. Han inneTidigare ordförande
hade detta förtroendeuppdrag i hela 27 år och
Sveriges leg Optikers Riksförbund SOR
En stor profil
1968 parkerade jag mopeden
och klev in hos Sören Mattisson på
Brunnsgatan i Sundbyberg för att
praktisera. Man var villrådig gällande
yrkesvalet och att komma till Sören
skulle ge en inblick i om optikeryrket
skulle vara något att satsa på. Redan
efter några dagar undrade jag om det
var så här det skulle vara att arbeta.
Stämningen var hög, mycket skratt
och ständiga ”upptåg” fick mig att
längta till jobbet. Lönen som lärling
gav visserligen inte mycket över men
vad gjorde det när man stortrivdes.
Det var mycket att göra. Vi sålde
runt 50 par glasögon om dagen men
sysslade inte med kontaktlinser. Annonsera gjorde vi inte heller. Sådant
behövs inte tyckte Sören.
Sören var en profil av stora mått. Yrket var allt och han jobbade hårt i firman. Han kom först och gick sist och
tog sällan ledigt. Han tycktes känna
allt och alla och kompisar och kollegor
ringde dagligen i en strid ström. Man
förstod tidigt att Sören var en populär
person.
Vi lärlingar hade det bra. När Stenmark eller Borg var på tapeten lät han
oss titta på TV som inköpts till verkstaden och tog själv hand om kunder-
optik 8-2012
27
na i butiken. Vi lirade ständigt V5 och skulle
kupongen lämnas in kunde man med Sörens
godkännande mycket väl läsa travronden på
arbetstid för att försöka pricka in vinnarna. Hästar var nämligen hans stora intresse.
Han ägde själv några stycken och drömde
om att hitta den där elitloppsvinnaren.
Pianospel och sång stod Sören varmt om
hjärtat. När Count Basie var i stan var det
obligatoriskt att hänga med och Sören bjöd
givetvis generöst på konserten samt middag
efteråt.
Hans välkända ”snusvisa” har gjort succé
i många sammanhang. Sören var en oerhört
social person och hade verkligen talets gåva.
Ibland tyckte vi anställda att det var lite väl
mycket snack men det brydde han sig inte
om.
En intressant sak var när något gick fel på
firman. Då skulle man alltid skylla på leverantörerna. Sören hade inställningen att här
på firman gör vi inga fel och blir det ändå fel
ska vi alltid skylla på leverantörerna. Något
MBL eller liknande fanns inte på den tiden
utan det var bara att göra som man blev tillsagd. Man fick heller inte säga du till chefen
innan man blev gesäll och lärlingarna skulle
alltid koka kaffe till de legitimerade.
En av Sörens svagheter var bilkörning.
Han kunde ofta köra från firman och hela
Sturegatan fram på ettans växel med rusande
motor. Då jag tog mig fräckheten att påtala
att man växlar efter motorvarvet svarade Sören, ”å fan, är det så”.
Sören var en oerhört juste och generös
person och det var lätt att trivas i hans omgivning. När man begärde längre tjänstledighet för att åka till Amerika var det inga
problem. Till jul fick man något väldoftande
rakvatten i present samt en extra månadslön
vilket givetvis var mycket uppskattat.
Vi är många som har ljusa minnen av Sören. För mig betydde han allt för mitt yrkesval och karriär men också på det personliga planet. Skulle jag kunna vrida klockan
tillbaka till 1968 och börja om från början
så skulle jag göra det. Då skulle han få lära
mig spela piano och jag skulle lära honom
att köra bil.
Lars Salmonson
Contacta Eyewear
Järfälla
optik 8-2012
Försäljningsutvecklingen av glas under perioden. Staplarna anger försäljning i tusental
och linjen visar värdet i MSEK.
Dyrare men färre glas sålda
Enligt GfK och SOLF:s statistik
gick glasförsäljningen ned i maj
2012 jämfört med samma månad
föregående år. Samtidigt är värdet på sålda glas större. Det innebär att det säljs färre, men dyrare
glas.
Glasförsäljningen är den riktiga tungviktaren på optikmarknaden. Sett till värdet
utgör glas runt 45 procent av optikmarknaden i Sverige. Jämför med glasögonbågar som hamnar runt 23 procent och
kontaktlinser som ligger runt 18 procent
och därmed är betydligt ”lättviktigare”
på marknaden. Siffrorna varierar ständigt
från månad till månad, men glas ligger relativt stabilt runt sina 45 procent.
I antal sålda glas är det de monofokala glasen som toppar statistiken för maj
månad 2012 med sina cirka 163 000, medan 114 000 progressiva glas såldes. Den
minsta kategorin är bifokala/trifokala
som såldes i blygsamma 11 000 exemplar.
– I Sverige har progressiva glas en stor
andel av marknaden. Jämför man med
andra länder skiljer det något. På vissa
håll förekommer fortfarande mycket bifokala och trifokala. Svenska glasögon-
köpare verkar vara medvetna och välja
progressiva glas, säger SOLFs vd Lennart
Uhlmann.
Det totala värdet av glasförsäljningen uppgick i maj 2012 till 285 miljoner
kronor. Jämfört med maj 2011 är det en
kraftig uppgång. Då såldes glas för ett totalt värde om 244 miljoner kronor.
– Det är en kraftig uppgång i glasförsäljningen i maj 2012. Mars var också en
bra månad. Det speglar förmodligen kedjornas försäljningsaktiviteter och marknadskampanjer.
Samtidigt som värdet ökar har dock
försäljningen räknad i antal minskat. I
maj 2011 såldes 337 000 glas, för maj månad i år var siffran 315 000.
– Det ger högre snittpris på glas: 1596
kronor för 2012 och 1312 kr för 2011. Det
är en procentuellt sett väldigt stor ökning.
Är den förvånande?
– Något, eftersom det talas så mycket
om lägre priser. Möjligen får kampanjer
med lågpris in kunder i butik, men så köper de något annat och dyrare. Slutsatsen
man kan dra är att svenska konsumenter
köper dyrare, och därmed kanske bättre,
glas.
28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Gränslöst samarbete
När slutar glasögon att vara glasögon? Antagligen är det
upp till var och en, men samarbetet mellan Mykita och Bernhard Willhelm tänjer på gränserna. Är det solglasögon inspirerade av visir eller visir med inslag av mer klassisk glasögondesign? Som sagt en tolkningsfråga.
Modellen heter Daisuké och är inspirerad av Bernhard Willhelms långtgående koppling till Japan. (Det är även där allt
designarbete görs). Solglasögonen, eller visiret, sträcker sig
ned till mitten av näsan vilket får bärarens ansikte att nästan
försvinna á la Robocop.
Solvisiret finns i svart, grönt eller guld/reflekterande glas och
går att köpa hos Mykita.
Superduo föreläser
Att vidareutbildning och ökad kunskap är viktigt inom optikeryrket är
nog ingenting omtvistat. Och under
två dagar i september ges en stor möjlighet till just detta. Amerikanskan
Sherry Bass har varit i Sverige och föreläst många gånger tidigare, och nu
följer även hennes kollega Dr. Jerome
Sherman med.
– När han hörde talas om det omfattande föreläsnings- och workshopprogram vi arrangerar i september ville
han följa med. Jag tänkte lite på det
och kom fram till att två föreläsningar
är bättre än en, och tillsammans kan vi
erbjuda en fantastisk variation till de
som kommer, säger Sherry Bass.
Den 22 september hålls det i Stockholm, och den 23 i Göteborg. Anmälan görs senast den 18 augusti på www.
efterutbildningar.se.
Sherry Bass, ofta i Sverige numera.
Lokalbyte för OPO. I början av juni premiärminglade kunder
och bekanta till OPO i företagets nya, fräscha lokaler i Malmö.
Uppkopplade glasögon
Glömt telefonen och vill dela med dig av en bild på Instagram? Inte längre ett problem. Nu kommer solglasögonen
med inbyggd kamera på 5 megapixlar och direktkoppling till
Instagram via wifi och 4G. I solglasögonen sitter även ett
minneskort på 2 GB.
För att sätta i gång kameran trycker du på ”insta”-knappen på fronten av glasögonen. Sedan tar du bilden, utan att
ens behöva ta av dig glasögonen, väljer ett filter och delar
med dig av din bild på Instagram och därifrån vidare till, exempelvis, Twitter
och Facebook.
”Instaglasögonen” är ett koncept utvecklat av
designern Markus Gerke som
sammanfattade
det så här:
– Livet är bra,
med filter blir det
ännu bättre.
Årets optiker utsedd
Norrmannen Hans Bjoern Bakketejg
har för sitt mångåriga arbete med humanitära projekt och andra bidrag till
optikeryrket utsetts till International
Optometrist of the Year 2012 av World
Council of Optometry.
Han har jobbat jorden runt de senaste
17 åren, men för elva år sedan koncentrerade han sin kraft på Moldavien. Genom att träna upp optiker i landet och
lära dem hur den senaste tekniken til�lämpas har Hans förbättrat livet för tusentals invånare av det fattiga Moldavien.
– Det här priset är väldigt speciellt,
och jag delar det med alla de människor
som har jobbat med mig, och min familj
som har stöttat mig så att jag kunnat
jobba med det här, säger Hans Bjoern
Bakketejg.
– Hans engagemang har stärkt resurserna i Moldavien, resultatet är ett projekt som kommer leva vidare och ha en
bestående effekt på landet, säger Anne
Norvik Jervell, ordförande för Norska
Optikerförbundet.
Vetgirig workshop
Hur bygger jag en mässmonter på
bästa sätt? Hur motiverar jag monterpersonalen? Vilken approach ska
jag ha till mässkunderna? Vilket är
bästa sättet att följa upp alla möten?
Utan tvekan viktiga frågor som
alla bör ställa sig när de gör sig redo
för mässa. Utan tvekan svåra frågor.
För att underlätta för sina utställare anordnar Opti en workshop den
9 oktober som snurrar runt dessa
frågor. De som är intresserade kan
delta både på plats i München och
via internet.Workshopen kostar 490
euro, men utställare registrerade för
Opti 2013 går gratis.
Säkra din plats på www.opti.initiative-messeerfolg.de.
optik 8-2012
29
Bättre skurksyn
DANISH DESIGN
Även filmkaraktärer kan ha
synfel. Till exempel Commissioner Gordon som spelas av Gary
Oldman i Christopher Nolans
Batmantrilogi. Ingen kan ha
missat att trilogins avslutande del, ”The Dark Knight
Rises”, nyligen haft premiär. Och
kanske har ni skarpsynta till och
med lagt märke till Commissioner Gordons stilfulla val av
glasögon; den numer moderna
acetat-klassikern ”Loi” från
the Sculpture Collection
av Kirk Originals.
Gordons val föll på en
limiterad version, handgjord i
Frankrike, som finns att köpa
på www.kirkoriginals.com/batman.
Modeveckan får sponsring
optik 8-2012
25 years
WWW.INFACE.COM
IF 8340
Glasögonens roll inom modevärlden har på senare år
blivit tydligare, men starkare kan den bli. Luxottica gör slag
i saken och går – genom sina märken Prada, Miu Miu, Dolce Gabbana, Versace och Ray
Ban – in som huvudsponsor för Stockholm Fashion
Week.
– Här i norden ser
vi Stockholm Fashion
Week som en väldigt
viktig plattform för att
ytterligare nå ut och
stärka våra varumärken,
säger Kristina Dysenius,
Brand Manager på Luxottica Nordic AB. Men
också för att kunna nå
ut och visa upp våra
produkter för den modeintresserade allmänheten.
– Vi är mycket glada för att
få inleda ett långsiktigt samarbete med det globala företaget
Luxottica Group, säger Jan Östvold, Försäljningschef på Svenska Moderådet och Stockholm
Fashion Week.
30
KRÖNIKA
TEXT ÅSA tÖrndahl
Soliga tider ställer krav på oss
S
ommartid! Jag ligger på Medelhavets strand
och njuter av sol, värme, bad och glittrande
vatten. Alltså, massor av reflexer, UV-strålar
och hotande solbränna!
Jag har kletat in hela mig med solkräm 50 i flera lager. I år har jag dessutom införskaffat en bred halmhatt till mina solglasögons förtret som nu plötsligt
måste kriga om platsen i pannan. Men solglasögonen har helt klart övertaget för de kan i alla fall inte
blåsa av. Vilan avbryts nämligen ständigt då jag måste ge mig ut på jakt efter min hatt som blåser av huvudet och fastnar på insmorda kroppar i diverse nyanser runt omkring mig.
En liten pojke har fångat upp min hatt och kisar
Åsa Törndahl
mot mig när han sträcker fram den. Jag ser hur han
bländas av solen som lyser rätt in hans bruna plirande ögon. Själv är jag inte ens störd av glittret från
vattnet eller det otroligt starka solljuset. Detta tack
vare mina polariserande glasögon. Det räcker att jag
tar av dem i två sekunder för att inse hur omöjligt
det är att titta med normalt öppna ögon, ens med
ryggen mot solen. Ljusets styrka och intensitet är
enorm. Mina optikerögon sveper över stranden och
registrerar på en sekund vad som behöver göras. Här
behövs en akut optikerinsats.
Strandbrynet invid havets glittrande reflexer
är överfylld av barn som bygger sandslott, spelar
strandtennis eller gräver ner sig själva eller en morfar i sanden. De har nästan alla en sak gemensamt:
de bär inte solglasögon. Några har hattar, kepsar och
en del har t-shirt men anmärkningsvärt är att nästan
INGA barn har solglasögon!
En bit längre upp på stranden ligger föräldrarna
och farföräldrarna. Alla vuxna, inklusive de coola
tonåringarna bär solglasögon. I min upptäckariver
snurrar jag runt och stirrar ut mot vattnet på de som
badar. De vuxna bär till och med solglasögon när de
simmar och tjoar i vattnet. Uppskattningsvis har 95
procent av alla vuxna solglasögon, medan ungefär 15
procent av alla barn har det. De barn som har solisar
bär ofta också både t-shirt och hatt. Några föräldrar
har alltså tänkt till. De har förstått att det är viktigt
att även skydda sina barn mot solstrålarna.
Har man känsliga ögon som förälder, borde man
väl också tänka likadant för sina barn? I Frankrike
låter inga föräldrar sina barn bestämma. Det är raka
rör och barnen anpassar sig efter sina föräldrar och
inte tvärtom. Det gör att min ekvation om att barnen kanske inte har solglasögon för att de helt enkelt
inte vill och föräldrarna har försökt inte går ihop.
Jag attackerar en pappa bredvid mig vars två barn
har hela munderingskittet och beundrar hur bra han
skyddar dem mot solen. Han drar ner sina svarta solisar på näsan och visar mig sina blå ögon och säger:
”Själv har jag ljusa ögon som är extra känsliga så jag
går inte utomhus utan dessa. Angående mina barn är
det enkelt, tar de inte på sig t-shirt, hatt och solglasögon så blir det ingen strand”. Vi optiker bör kommunicera MYCKET mera om
vikten med solskydd till våra kunder och prata om
speciellt barnen som har extra känsliga ögon. Vi sprider alldeles för lite information, och brassar alltför
mycket ”normal” reklam där priset eller modet sätts
i främsta led. Använd forskningsresultaten om de
farliga uv-strålarna istället och påminn om vikten att
skydda ögonen. Alla är rädda om sina ögon, speciellt om sina barns, men när det gäller solen glömmer
många helt bort det.
Istället för att i våra barns ögon se ett grått sken av
en för tidigt utvecklad katarakt, tycker jag vi ska låta
dem få behålla det glada glittret av en alldeles klar
och fin kornea och cristallin.
Nej, nu måste jag iväg och jaga hatten igen. Ja,
varför inte ha en kollektion bredbrättade hattar på
solglasavdelningen nästa år? Våga stick ut, vara annorlunda, våga prata, kommunicera, uppmana och
informera.
[email protected]
optik 8-2012
beläggningar bäst.
Det har vi belägg för.
t
Tack vare den plasmabehandlade ytan blir linsens yta
slät och glatt, vilket hindrar lipider från exempelvis
smink, hudkräm och tårfilm från att fastna på linsen.
Faktum är att alla AIR OPTIX® månadslinser står emot
beläggningar bättre än någon annan kontaktlins
på marknaden†. Dessutom gör ytbehandlingen att
vätvinkeln blir lägre, vilket bidrar till bättre återfuktning
och högre komfort.
4.5
Beva
rar
fu
k
Varje gång din kund sätter i ett par AIR OPTIX®
månadslinser kan du lita på att TriComfortTM-teknologin
håller ögonen hälsosamma hela dagen. Oavsett
synfel och livsstil. AIR OPTIX® månadslinser finns för
antingen dygnet runt bruk eller dags bruk. De finns för
myopi, hyperopi, astigmatism och presbyopi genom
AIR OPTIX® AQUA Multifocal, den senaste medlemmen
i AIR OPTIX®-familjen.
das
An
AIR OPTIX® månadslinser
är utvecklade för att ge
oöverträffad komfort från
morgon till kväll. Hela
månaden. Därför är de
r
Stå
ga
r em
n
i
n
tillverkade
med vår unika
ot belägg
TM
TriComfort -teknologi, som
bevarar fukt, har hög syregenomsläpplighet och
står emot beläggningar.1-3
Utmärkt resistens mot beläggningar 4
4.0
Månadslinser
2-veckorslinser
3.8
3.5
3.0
Lägre
2.8
2.5
2.0
1.6
1.5
lipid
belä
ggn
ing
1.3
1.0
0.3††
0.5
0
ACUVUE®
ADVANCE®
ACUVUE®
OASYS®
PureVision®
Biofinity®
Lipidabsorbtion efter användande
AIR OPTIX®
NIGHT & DAY®
AQUA
0.09 ‡
AIR OPTIX®
AQUA
Vid linsanvändande enligt tillverkarens rekommendationer. AOSEPT® PLUS användes för rengöring
och desinfektion. Angivna värden är medianvärden.
AIR OPTIX® – Finns för myopi, hyperopi, astigmatism och presbyopi.
Referenser:
1. Nash W, Gabriel M, Mowrey-McKee M. A comparison of various silicone hydrogel lenses; lipid and protein deposition as a result of daily wear. Optom Vis Sci. 2010;87: E-abstract 105110.
2. In vitro measurement of contact angles on unworn lenses; significance demonstrated at the 0.05 level; Alcon data on file, 2009.
3. In vitro measurements compared to high water content (>50%) hydrogel lenses; significance demonstrated at the 0.05 level; Alcon data on file, 2008.
4. Nash W, Gabriel M,Mowrey-McKee M. A comparison of various silicone hydrogel lenses; lipid and protein deposition as a result of daily wear. Optom Vis Sci. 2010;87:E-abstract 105110.
† Compared to Biofinity,® PureVision,® ACUVUE® OASYS,® ACUVUE® ADVANCE® and Avaira® contact lenses.
†† Alla skillnader mellan AIR OPTIX® NIGHT & DAY AQUA kontaktlinser och andra fabrikat är statistiskt säkerställda. p<0.0001.
‡ Alla skillnader mellan AIR OPTIX® AQUA kontaktlinser och andra fabrikat är statistiskt säkerställda. p<0.0001.
Alcon, Telefon: 031-722 66 10
CV/HW/AIRG/PA/120702/SE
31
AIR OPTIX® står emot
Skillnaden mellan olika glas,
direkt i dina händer.
Hoya Vision Consultant är appen som
förändrar din säljprocess.
Dina kunder kan direkt se effekten av
olika glas i din iPad, med hjälp av den
interaktiva tekniken Augmented Reality.
Smidigt, tydligt och ett snabbare sätt att
komma till köpbeslut.
Appen består av modulerna Progressiva
glas, Enstyrkeglas, Rumsprogressiva glas,
Antireflexbehandling och Polariserande glas.
Enkla att justera och ställa in för att
ge kunderna en så realistisk upplevelse
som möjligt.
Förenkla dina affärer
För mer info kontakta [email protected]. Du kan också gå in på hoyanet.se eller hoya.se
33
VETENSKAP
Höst: nya tankar, förändringar på gång
F
Catarina Ericon är ny vetenskapsredaktör.
rån detta nummer är det nu jag
Catarina Ericson MSc i Klinisk Optometri, Leg Optiker som tar hand
om den vetenskapliga delen i tidningen Optik. Idag driver jag en egen synklinik, sitter i Optikerförbundets styrelse
och har även hand om SOFEP utbildningarna som förbundet erbjuder. Tidigare har
jag arbetat på Linnéuniversitetet dåvarande
Högskolan i Kalmar i sju år under uppbyggnaden av Optikerutbildningen. Vetenskap,
utveckling och vidareutbildning är något
som alla vi optiker måste vara delaktiga i.
Den vetenskapliga delen i tidningen har en
viktig funktion, att för optiker på ett enkelt
sätt kunna ta del av vetenskap och andra
optikers erfarenhet.
Ett stort tack till Rune som under många
år har presenterat mängder av arbeten i
olika ämnen jag ska försöka förvalta denna del på bästa sätt. Även i fortsättningen
kommer examensarbeten från våra två utbildningar, Linnéuniversitetet och KI presenteras i denna del, en del i sin helhet men
även en del sammandrag.
Fallbeskrivningar är något som inte har
funnits med tidigare men som kommer att
presenteras i första hand de som har gjorts
av optiker under masterutbildningen vid Salus University. Även andra fallbeskrivningar
kan presenteras om ni som optiker har ett
bra fall att dela med er av till era kollegor
i vårt avlånga land, de måste inte ha gjorts
under en utbildning. Detta är lite om de för-
ändringar som kommer ske efterhand.
Nu närmar vi oss hösten med kickoffer,
möten och planering. Nu är det även dags
att anmäla sig till hösten SOFEP kurser. SOFEP kurserna är kvällskurser som ges på
många olika orter i landet.
Höstens nyhet är kursen ”Ackommodationsproblem – Synträning eller glasögon”
detta är ett stort ämne och kursen är därför
uppdelad på två kvällar. Under denna kurs
går vi igenom hur du ska veta om glasögon
alternativt synträning är bästa behandling,
men självklart även vilken typ av synträning
som bör ordineras och hur dessa ska utföras.
En av artiklarna i denna tidning ”Dygnsskillnad på ackommodativa- och vergensmätningar på nära håll” passar bra in med
dessa problem. Spelar det någon roll för
mätningarnas resultat om de görs på morgonen när man är utvilad eller på eftermiddagen/kvällen efter en dag arbete eller skolgång.
Den andra handlar om kontaktlinser och
hydreringens effekt på komforten. Mycket
spännande diskussioner mellan kända personer som Nathan Efron m.fl. och deras tankar på problemlösningar. Två helt olika ämnen på månadens artiklar men båda mycket
viktiga i en optikers vardag. Ta med tidningen
ut och läs, så kan ni samtidigt fortsätta att
njuta av sensommarens värme.
Catarina Ericson
Vetenskap i detta nummer:
Dygnsskillnad på ackommodativa- och vergensmätningar på nära håll sidan 34
Expertdiskussion: Biokompatiblitet och silikonhydrogellinser
optik 5-2012
optik 8-2012
sidan 48
34
VETENSKAP
av L ina B roholm, L inné universitetet, Kalmar ( g r u n d n i v å )
Dygnsskillnader
på ackomodativa- och vergensmätningar på nära håll
Introduktion
Anatomi
Iris är en rund, tunn struktur i ögat som är
lokaliserad framför linsen. I mitten av iris
finns pupillen vars storlek varierar beroende på den omgivande ljusintensiteten (Remington, 2005 s. 34). Iris består bland annat av två stycken muskler, den ena kallas
för dilatormuskeln och den andra kallas för
sfinktermuskeln. Dilatormuskeln kopplas på
med hjälp av det sympatiska nervsystemet
och när denna muskel kontraherar dilaterar pupillen och blir större. Sfinktermuskeln
däremot kopplas på med hjälp av det parasympatiska nervsystemet och styrs av kranialnerv tre. Sfinktermuskeln är en rund muskel och befinner sig i iris stroma. När denna
muskel kontraherar blir pupillen mindre och
färre ljusstrålar når retina, detta kallas mios
(Bergmansson, 2009, s.141).
Ciliarmuskeln befinner sig i ciliarkroppen
och har en ringformad struktur, den fungerar på liknande sett som sfinktermuskeln
(Remington, 2005, s. 44). Ciliarmuskeln kan
med hjälp av sina zonulafibrer/zonulatrådar som fäster i linsen reglera linsens form.
Linsen har en bikonvex form och när ciliarmuskeln är avslappnad är zonulatrådarna utsträckta och linsen får en tunn form.
När ciliarmuskeln istället är innerverad
blir zonulatrådarna avslappnade vilket i sin
tur gör att linsen blir mer tjock och konvex,
detta medför även att linsen ökar i brytkraft
(Grosvenor, 2007, s. 7). Ciliarmuskeln innerveras likaså som sfinktermuskeln av kranialnerv tre (Remington, 2005, s. 217).
Vad är ackommodation?
Ackommodation är ögats förmåga att be-
hålla en bild klar och tydlig på olika avstånd
(Grosvenor, 2007, s. 5). Anatomiskt sett är
det endast ciliarmuskeln som är aktiv under
ackommodationsmekanismen, alla andra
beståndsdelar har en passiv effekt (Remington, 2005, s. 262). När ögat fokuserar på ett
objekt på avstånd är ciliarmuskeln avslappnad, vilket i sin tur betyder att om det inte
finns något refraktivt synfel så ska en klar
och tydlig bild befinna sig på näthinnan. När
man sedan ställer om ögonen och fokuserar
på ett närliggande objekt betyder det istället
att ciliarmuskeln är innerverad vilket medför att objektet kan ses klart och tydligt även
på nära håll (Grosvenor, 2007, s. 5).
näthinnan när oskärpa infinner sig. Reflexackommodationen är antagligen den största
och viktigaste delen av ackommodationen,
oavsett om det betyder att en person tittar
med ett öga (monokulärt) eller med båda
ögonen (binokulärt). Vergensackommodation är den ackommodationen som sker under fusionsvergens. Det är denna som ger
upphov till AKA-värdet, det vill säga att ackommodationen och konvergensen beror av
varandra. Vergensackommodation är antagligen den näst största av de fyra komponenterna av ackommodationen (Benjamin, 2006,
s. 97-98).
Den proximala ackommodation är den
ackommodation som uppkommer då man
är medvetande om att ett objekt befinner sig
nära och stimuleras då ett objekt är närmre
än tre meter. Den proximala ackommodationen representerar den tredje komponenten
hos ackommodationen. Det finns inga stimuli som stimulerar den toniska ackommodationen som det gör för de tre ovanstående
utan man kan säga att det är ögats anatomiska viloläge som presenterar den toniska
ackommodationen.
Tonisk ackommodation kan mätas på olika sätt, dock innefattar alla att man utesluter reflex-, vergens- och proximalackommodation (Benjamin, 2006, s. 97-98).
Olika komponenter av ackommodationen
Ackommodationen är indelad i olika funktionella komponenter, vilka innefattar reflex-,
vergens-, proximal- och toniskackommodation (Heath, 1956).
Reflexackommodation är den automatiska justeringen som sker i ögat för att få
och behålla en skarp och fokuserad bild på
Ackommodationsamplitud
Ackommodationsamplituden baseras på
den mest avlägsna punkten då en person
kan se en klar och tydlig bild, samt den
närmsta punkten som personen kan se en
klar och tydlig bild. Ackommodationsamplituden är så mycket ett korrigerat öga kan
ackommodera till max (Benjamin, 2006, s.
Figur 1. Ögats anatomi. Bild efter Bergmansson, 2009, s. 13
optik 8-2012
35
128). Det mäts från oändligheten till den
närpunkt där man fortfarande ser tydligt.
Ackommodationsamplituden räknas ut genom närpunkten minus fjärrpunkten och
anges i dioptrier (Grosvenor, 2007, s. 7-8).
Ackommodationsamplituden kan mätas på
olika sett, antingen genom ett objekt som
rör sig närmre ögonen (push-up metoden)
eller genom att man inducerar minuslinser
framför ett öga, där den sistnämnda metoden endast mäts monokulärt (Grosvenor,
2007, s. 232-233). Enligt Scheiman och Wick
(2008, s. 20) kan ackommodationsamplituden räknas ut genom 18-1/3×åldern med
en standard avvikelse på ±2 D. Detta resultat kan då jämföras med det värde man får
på ackommodationsamplituden om mätningen utförs med push-up metoden. Mäter man ackommodationsamplituden med
minuslinsmetoden brukar man säga att
det resulterar i 2 D mindre än om mätningen görs med push-up metoden. Det finns
olika för- och nackdelar med metoderna.
Ett problem med push-up metoden är den
relativa distans förstoringen. Det vill säga
att ju närmre man för objektet desto större
blir optotypen varför värdet på ackommodationsamplituden oftast blir högre än vad det
förväntas bli. Använder man sig istället av
minuslinsmetoden eliminerar man distansförstoringen då objektet alltid är placerat
på samma avstånd. Däremot kan det vara
så att man får ett lägre värde med minuslinsmetoden än förväntat på grund av förminskningen som sker när man inducerar
minuslinser. Innan man journalför värdet på
minuslinsmetoden adderas 2,50 dioptrier
för att kompensera för arbetsavståndet på
40 cm, vilket gör att ögat redan ackommoderar med 2,50 dioptrier innan testet börjar
(Sheiman & Wick, 2008, s. 20-21). Antona,
Barra, Barrio, Gonzalez och Sanchez (2009)
påpekar dock i sin artikel att minuslinsmetoden har bäst repeterbarhet.
Ackommodationsamplituden minskar
med åldern. Vid 10 års ålder är den cirka
13,5 D och den minskar med cirka 0,30 dioptrier/år. Det vill säga vid 52 års ålder har
man knappt någon ackommodationsamplitud kvar, vilket betyder att närpunkten och
fjärrpunkten faller samman. Presbyopi uppmärksammas vanligtvis vid 40-45 års ålder och det sker en försämrande process
tills det når stadiet då all ackommodationsförmåga är eliminerad (Benjamin, 2006, s.
131). Anatomiskt beror det på gradvisa förändringar i ciliarkroppen, zonulatrådarna,
optik 8-2012
linskapsel och linsen i sig (Remington, 2005,
s. 97; Bergmansson, 2009, s. 146).
Relativ ackommodation
Det finns två typer av relativ ackommodation, den ena är den negativa och den andra är den positiva. Testet för den negativa
och den positiva relativa ackommodationen
designades för att utvärdera närpunkten
för ackommodation och binokulärseende
(Scheiman & Wick, 2008, s. 15). Genom att
binokulärt addera pluslinser tills ett objekt
blir suddigt undersöker man den negativa
relativa ackommodationen (NRA). Man undersöker alltså hur många dioptrier som
behövs för att slappna av ackommodationen. Testet utförs genom att patienten fokuserar på ett objekt på 40 cm, vilket betyder
att NRA borde vara +2,50. Enligt Sheiman
och Wick (2008, s. 16) är ett förväntat värde
på NRA +2,00 ± 0,50, får man ett högre värde
än +2,50 kan det bero på att ackommodationen inte var under kontroll vid testets start,
vilket kan betyda att patienten varit korrigerad med för mycket minus. Den positiva
relativa ackommodationen (PRA) undersöks
istället genom att man binokulärt adderar minuslinser tills objektet på 40 cm blir
suddigt (Grosvenor, 2007, s. 233-234). Till
skillnad från NRA finns det inte något direkt
förväntat värde på PRA, värdet kommer variera beroende av patientens ackommodationsamplitud, AKA- värde samt de negativa fusionsvergenserna (Sheiman & Wick,
2008, s.15-16). Scheiman och Wick (2008,
s. 15-16) påstår dock att ett förväntat värde
på PRA är -2,37 ± 1,00. Den relativa ackommodationen testar flexibiliteten i förhållandet mellan ackommodation och vergenser.
Genom testerna får man fram den ackommodativa responsen när vergenserna är behållna i Panum´s område. Fovea i ett öga
korresponderar med ett litet område i fovea på andra ögat, det är detta som kal�las för Panum´s område, vilket betyder att
om ett öga skulle deviera uppkommer inget
dubbelseende förens deviationen är så stor
att den flyttar bilden ut ur Panum´s område
(Evans, 2007, s. 73). När man testar PRA,
det vill säga när man inducerar minuslinser, tvingas ögonen att konvergera samtidigt som ögonen tvingas att ackommodera.
För att behålla fusionen och få objektet att
återvända till Panum´s område behövs en
kompensation av de negativa fusionsvergenserna (NFV). Om de kompenserade vergenserna har en frånvarande respons betyder
det att minuslinserna slutligen gör att bilden blir dubbel. På motsvarande sett sker
det när man undersöker NRA, ackommodationen tvingas då relaxera och därmed divergerar ögonen, därför måste de positiva
fusionsvergenserna (PFV) kopplas på för att
en enkel bild ska behållas (Benjamin, 2006,
s. 947-949).
Binokulärseende
För att uppnå binokulärseende måste intrycken från höger och vänster öga sammanfogas till en enad bild. Ögonen måste
även kunna ställa sig i linje så pass mycket
att den retinala bilden av ett fixerat objekt
lätt kan placeras och hållas kvar i fovea i
båda ögonen (Grosvenor, 2007, s. 75). Det
finns tre olika faktorer som är viktiga för att
binokulärseende ska existera. Det första är
anatomin. För att binokulärseende ska uppnås ska ögat ligga normalt i ögonhålan och
de extraokulära musklerna ska fungera som
de ska. Det andra som kan påverka binokulärseendet är det motoriska systemet vilket
innefattar nervsystemet, som styr ögonmusklerna. Fungerar inte ögonmusklerna
som de ska så får man heller inget binokulärseende. Den tredje faktorn som måste
stämma är det sensoriska systemet, vilket
ser till att bilderna från de båda ögonen når
hjärnan och att hjärnan i sin tur kan tolka
bilderna. Saker som kan störa det sensoriska systemet är exempelvis: oskärpa på ett
öga, olika stora bilder (aniseikoni) eller avvikelser i synbanan eller synbarken (Evans,
2007, s. 2-3). Avvikelser när det gäller binokulärseende kan delas in i två olika kategorier. Den ena avvikelsen är då binokulärseendet är frånvarande, det vill säga att ingen
fusion är närvarande. Den andra avvikelsen
betyder att binokulärseendet är bibehållet,
dock är systemet utsatt för stress. Det sistnämnda inkluderar forier, avvikelser hos fusionsvergenserna, fixations disparitet samt
oregelbundenhet i ackommodationen (Grosvenor, 2007, s. 85).
Rörelsen på ögat/ögonen benämns olika,
beroende på om det avser båda ögonen eller endast ett öga. Avser det ett öga kallas
det för duction och avser det båda ögonen
benämns det som vergens eller version. Om
ögat vrids medialt (inåt mot näsan) kal�las detta adduction, rör sig ögat istället lateralt (utåt från näsan) kallas detta abduction.
Vergens innefattar att båda ögonen rör sig i
motgående riktning. Det vill säga vid konvergens sker adduction hos båda ögonen och ,
36
VETENSKAP
Figur 2. Bild som visar a) adduction b) abduction. N står för nasalt och T står för temporalt. Bild efter Remington, 2005, s. 180
vid divergens sker abduction hos båda ögonen. Version rörelsen avser istället när ögonen rör sig i samma riktning (Remington,
2005, s. 179-180).
På liknande sett som det finns olika typer
av ackommodation så finns det olika typer
av vergens. Vergens kan beskrivas som tonisk, ackommodativ, proximal och fusion.
Den toniska vergensen representerar muskelspänningen i de extraokulära musklerna,
även kallat för det fysiologiska viloläget. Den
toniska vergensen kan beskrivas som den
vergens som ögat har när inga stimuli till
konvergens eller ackommodation finns närvarande. Positionen av ögat vid det här tillfället är en kombination av den toniska vergensen och det anatomiska viloläget. Den
ackommodativa vergensen är den vergens
som uppkommer i samband med ackommodation. Proximalvergens är den konvergens som stimuleras när man är medveten
om att ett objekt befinner sig nära. Fusionsvergens är den vergens som infinner sig för
att behålla fusionen hos två stycken bilder
(Goss, 2009, s. 42). Det vill säga den har till
uppgift att föra de retinala bilderna till den
korresponderande retinala punkten eller åtminstone till Panum´s område i vartdera
ögat (Evans, 2007, s. 3).
Horisontalforier
Positionen på en fori är den positionen ögat
intar av båda synaxlarna när alla stimuli
som gör att ögonen vill fusionera elimineras. Att bryta fusionen kan göras på olika
sett, genom exempelvis ocklusion, dissociationsprisma eller med färgade filterglas
(Rabbetts, 2007, s. 190). Om synaxlarna visar sig vara parallella när en person fäster
blicken på avstånd och inga stimuli till fusion finns betyder det att personen har en
ortofori. Om synaxlarna istället konvergerar
mot varandra har personen en esofori och
skulle det vara så att synaxlarna divergerar
från varandra har personen en exofori. Vanligtvis har personer en ortofori på avstånd,
på nära håll brukar det variera mer från
person till person. Det förväntade värdet
på närforin är 3 till 5 prismadioptrier exofori. Det är däremot inte ovanligt att man
kan hitta värden som 10 till 12 primsadioptrier exofori eller 4 till 5 prismadiotrier
esofori (Grosvenor, 2007, s. 224-225). Enligt Morgans normalvärden är det förväntade värdet på närforin 3±5 exofori (Morgan,
1944a se Goss, 2009, s. 63; Morgan, 1944b
se Goss, 2009, s. 63). För en given fori på
avstånd bestäms närforin med hjälp av den
ackommodativa konvergensen hos en person (Grosvenor, 2007, s. 224-225). Det finns
olika typer av forier, kompenserade samt
dekompenserade.
Är forin kompenserad upplever patienten
oftast inga symtom och kräver ingen utredning. Är dock forin dekompenserad behövs
en vidare utredning för att ta reda på och
eliminera orsaken till den dekompenserade
forin. Faktorer som avgör om forin är kompenserad eller dekompenserad är storleken
på forin, den sensoriska fusionen samt den
motoriska fusionen. Har man en dekompenserad fori är det inte ovanligt att man lider
av vissa symtom som exempelvis: dimsyn,
dubbelseende, deformerat seende, svårigheter med stereoseendet, huvudvärk, svårt
att ställa om skärpan på olika avstånd med
flera (Evans, 2007, s. 58-59).
Fusionsvergenser
Fusionsvergenserna representerar den
mängd vergenser som kan induceras innan
fusionen bryts och dimsyn samt dubbelseende infinner sig. Anledningen till att man
mäter fusionsvergenserna är för att ta reda
på den mängd fusionsreserver som patienten komfortabelt kan använda för att kompensera för sin fori. Fusionsvergenserna
mäts vanligtvis med roterande prisma eller med hjälp av prismastavar. Patienten får
fokusera på ett objekt antingen på avstånd
(6m) eller på nära håll (40 cm). Det finns två
olika typer av fusionsvergenser, de positiva
och de negativa. De positiva fusionsvergenserna (PFV) mäts genom att man inducerar
prisma bas ut, vilket gör att ögonen fixerar
inåt. Ju mer prisma man inducerar desto
mer konvergerar ögonen. Konvergensen
kommer även att inducera ackommodation.
Tillslut kommer patienten att rapportera en
suddig bild. Man journalför detta värde som
”dimpunkten”. Fortsätter man att lägga på
prisma bas ut så rapporteras en dubbelbild,
vilket betyder att den binokulära fixationen
brutits och detta journalförs som ”brytpunkten”. Prismastyrkan reduceras nu tills patienten återigen rapporterar en enkel bild,
då har man nått ”återgångspunkten”. Man
brukar alltså kalla dessa tre punkter för
dimpunkt/brytpunkt/återgångspunkt. De negativa fusionsvergenserna (NFV) mäts istället genom att man inducerar prisma bas in,
vilket göra att ögonen divergerar. De fungerar på samma sätt som de positiva, men
när de negativa fusionsvergenserna mäts
på avstånd brukar det inte infinna sig någon
suddig bild, då det inte finns någon ”negativ”
ackommodation. Detta förutsatt att patien- ,
optik 8-2012
SÖKER SAMARBETE
MED OPTIKBUTIKER
LensWay har idag nordens största kontaktlinslager
med över 20 000 artiklar. Vi skickar 95% procent
av alla ordrar inom 24 timmar. Under det senastes
året har även vi inlett ett flertal framgångsrika
samarbeten med optiker runt om i Sverige. Nu
söker vi optiker i fler orter!
Så förbättrar vi din
Optik-verksamhet:
9 Du får fler kunder till butiken
som gör synundersökningar
9 Du köper dina linser av oss
till fördelaktiga priser och
snabba leveranser
9 Du beställer linserna till
butiken eller direkt till din
kund via webben eller vår
B2B kundtjänst
9 Vi marknadsför din butik
Vi hjälper dig att öka dina intäkter
och få en full optikerstol.
För med information kontakta:
Christine Grönsand
LensLogistics
[email protected]
08-520 52 826
38
VETENSKAP
Figur 3. Bild som visar hur mätningen för fusionsvergenserna går till. Bilderna representerar a) utgångsläget b) dimpunkten c) brytpunkten d) återgångspunkten.
ten är fullkorrigerad (Evans, 2007, s. 69-70;
Rabbetts, 2007, s. 189)
Morgans normalvärden på fusionsvergenserna på nära håll (40cm)
Positiva fusionsvergenser (bas ut): Dimpunkt: 17±5, Brytpunkt: 21 ±6, Återgångspunkt: 11 ±7 Negativa fusionsvergenser (bas
in): Dimpunkt: 13 ±4, Brytpunkt: 21±4, Återgångspunkt: 13 ±5 (Morgan, 1944a se Goss,
2009, s. 63; Morgan, 1944b se Goss, 2009,
s.63).
KNP (Konvergens närpunkt)
Den närmsta punkten i medianplanet som
ögonen kan konvergera är konvergens närpunkten (Rabbetts, 2007, s.170). Patienten
talar alltså om när han/hon tycker att ett
objekt som förs närmre blir dubbelt. I vissa
fall är det så att man kan föra objektet hela
vägen in till näsan utan att det rapporteras
om någon dubbelbild, det kan i vissa fall synas objektivt att konvergensnärpunkten är
nådd, genom att ett öga avviker, detta kan
indikera på suppression av ett öga (Evans,
2007, s. 127). Konvergensnärpunkten kan
variera mellan in till näsan och 50 cm från
näsan (Rabbetts, 2007, s. 170). Normalt sett
ska konvergensnärpunkten vara närmre än
8 cm från ögat. Patienter som har en konvergensnärpunkt över 8 cm kan ha konvergens svårigheter, det vill säga att det kan bli
svårt att fokusera på nära håll och man kan
uppleva dubbelseende (Evans, 2007, s. 127).
Personer med en reducerad konvergensnärpunkt brukar oftast hålla sitt närarbete
längre bort för att undvika symtom. En reducerad konvergensnärpunkt kan tyda på konvergens insufficiens, vilket betyder att man
har svårt att konvergera (Grosvenor, 2007, s.
120). Konvergensnärpunkten förändras inte
med åldern så som ackommodationsamplituden gör av anatomiska skäl, däremot kan
det vara så att konvergensnärpunkten reduceras då den ackommodativa konvergensen
spelar roll när man mäter just denna (Rabbetts, 2007, s. 170). Man mäter dock konvergensnärpunkten trots att objektet först har
blivit suddigt och sedan blir dubbelt (Evans,
2007, s. 29).
Tidigare studier
Flera tidigare studier som handlar om
dygnsskillnaden hos ackommodationen och
vergensen är gjorda med vikt på den toniska
ackommodationen och vergensen. Detta betyder då att mätningarna gjorts i totalt mörker, då inga stimuli fanns närvarande.
Dygnsvariationen hos den toniska
ackommodationen
En del studier som är gjorda baseras på
sambandet mellan den toniska ackommodationen samt det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Då den toniska
ackommodationen är beroende av det sympatiska och det parasympatiska systemet
borde den genomgå ungefär samma ändringar som nervsystemet genomgår under
dygnet. Det vill säga att man borde se ett
genomgående mönster mellan den toniska
ackommodationen och nervsystemets innervation. Under morgonen är det främst
det sympatiska nervsystemet som är innerverat, vilket betyder att man borde se ett
lägre värde på den toniska ackommodationen vid detta tillfälle. Under tidig eftermiddag är det istället det parasympatiska systemet som är innerverat, vilket betyder att ett
högre värde på den toniska ackommodationen förväntas. Senare framåt kvällen är det
återigen det sympatiska nervsystemet som
är innerverat och man kan återigen förvänta
sig ett lägre värde på den toniska ackommodationen (Theurer, 1985 se Kurtev, Stoimenova och Georgiev, 1990). Enligt en studie gjord av Kurtev, et al. (1990) visade det
sig att det fanns en dygnsskillnad hos den
toniska ackommodationen. I studien gjordes det mätningar fem gånger om dagen,
med ett intervall på fyra timmar med start
klockan åtta på morgonen. Studien gjordes
endast på tre testpersoner. Innan varje mätning fick testdeltagarna tillbringa tio minuter i ett mörkt rum för att kunna slappna av
ackommodationen. Under dagen visade det
sig att den toniska ackommodationen kunde variera upp till ca 1,00 dioptrier. Studien
kunde dock inte visa någon skillnad mellan morgon och kväll, då det endast var tre
stycken deltagande. Två av personerna hade
nått sina max på den toniska ackommodation sent på eftermiddagen, medans en av
deltagarna hade sitt max av toniska ackommodation på morgonen. Denna studie visar alltså på att det kan finnas ett samband
mellan tonisk ackommodation och tiden på
dygnet, dock påpekar Kurtev, et al. (1990)
att fler studier behöver göras för att utreda
kort-tids stabilitet samt de underliggande
fysiologiska mekanismerna hos den toniska
ackommodationen.
Även Amerson och Mershon (1988) gjorde
en studie för att jämföra den toniska ackommodationen under dygnet. I denna studie
optik 8-2012
39
deltog 36 män och mätningarna gjordes en
gång på morgonen mellan klockan 8-11.20
och en gång på eftermiddagen/kvällen någon gång mellan 13–22.35. Studien visade
att den toniska ackommodationen hade ökat
med +0,6 dioptrier från morgonmätningen
till sen kväll. I denna studie tillbringade personerna 2 minuter i ett kolsvart rum innan
varje mätning. Som tidigare beskrivet i texten så tog även denna studie hänsyn till det
sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Studiens resultat visade att det
skedde en ökning av den toniska ackommodationen från morgon till sen kväll.
Till skillnad från de två tidigare nämnda
studierna så visar Krumholz, Fox och Ciuffreda (1986) att det inte finns någon dygnsskillnad på den toniska ackommodationen.
Värdena på den toniska ackommodationen
kunde variera mellan 0,5 till 1,1 dioptrier
under dagen, Krumholz, et al. (1986) menar
att dessa värden påvisar stabiliteten av den
toniska ackommodationen under normala
förhållanden. Olika mätningar gjordes på
olika personer. Mätningarna som jämförde
dygnsskillnaden hos den toniska ackommodationen gjordes på 2 personer över 13
timmar, med start klockan 8.00 på morgonen. Dessa två personer testades igen några dagar senare, då med 8 timmars period.
Då testades även tre andra personer under
samma period. Dessa tester började mellan
klockan 8-9.30 och slutade ungefär klockan 17.00. Alla mätningar gjordes efter två
minuters mörkeradapterande. 8 mätningar
gjordes var 30:e minut och medelvärdet räknades ut. Studien visade att en stabilitet hos
den toniska ackommodationen fanns under
dygnet.
Dygnsvariationen hos den toniska
vergensen
Tidigare studier som har haft syftet att undersöka dygnsskillnaden hos den toniska vergensen visar gemensamt att det inte
sker någon märkbar förändring hos den
toniska vergensen under dygnet. Amerson
och Mershon (1988) som mätte dygnsskillnaden hos den toniska ackommodationen
mätte även dygnsskillnaden hos den toniska vergensen. Studien visar att den toniska
vergensen självständigt inte påvisar någon
dygnsskillnad, däremot visar deras analys att den toniska vergensen kan ändras i
samma rikting som den toniska ackommodationen under dygnet. Även Fisher, Ciuffoptik 8-2012
reda, Tannen och Super (1988) undersökte
stabiliteten av den toniska vergensen. Fyra
deltagare undersöktes och personerna var
mellan 28 och 38 år. Studien gjordes över
en period på tio timmar och ett intervall på
trettio minuter. Den toniska vergensen undersöktes även under fjorton dagar under
en fjorton veckors period för att undersöka
den långvariga stabiliteten. Den toniska vergensen visade inte någon signifikant variation, åtminstone inte under naturliga förhållanden.
Påverkan på ackommodation
och vergenser efter närarbete
Andra studier som gjorts för att se skillnader i ackommodation och vergenser är att
se hur närarbete påverkar dessa två faktorer. Ehrlich (1987) gjorde en studie för att
undersöka hur två timmars närarbete på
tjugo centimeter påverkar ackommodationen och vergenserna. Femton unga personer deltog i studien. Studien visade att både
ackommodationen och vergenserna ändrades efter två timmars närarbete. Ackommodationen ökade efter närarbetet och kunde
även sitta i hos personerna när de fäste
blicken på avstånd, vilket betydde att personerna då blivit kortvarigt närsynta med
en ändring på 0,29 dioptrier (medelvärde).
Även vergenssystemet påverkades, då närforin mättes både innan och efter närarbetet och det resulterade i en förändring på
forin. Forin ändrades mot det konvergenta
hållet, det vill säga personen fick större esofori och medelvärdet resulterade i att personerna hade fått 1,62 prismadioptrier mer
esofori jämfört med mätningen som gjordes
innan närarbetet. Studien stämde överens
med teorin om att ögonen ställs mer inåt då
systemet utsätts för stress. Ändringen hos
närforin var beroende av hur personens fori
var innan närarbetet påbörjades. Om personen hade en stor exofori på nära håll innan
närarbetet betydde det att det inträffade en
större stress på fusionsvergenssystemet,
vilket betyder att mer vergensadaption sker
och forin går mer åt det konvergenta hållet.
Det hittades även ett statistiskt signifikant
förhållande mellan ackommodationen och
vergenserna. Hos de personer som utsattes
för mer ackommodationsstress kunde man
även se att en större ändring åt esofori hållet trädde fram. Owens och Wolf-Kelly (1987)
undersökte även de påverkan på ackommodationen och vergensen efter närarbete,
i deras studie deltog 28 personer. Personerna tillbringade en timme med närarbete
och mätningarna gjordes innan samt efter
närarbetet. Läsning producerade en signifikant skillnad från innan till efter både hos
ackommodationen och vergensen. Efter
närarbete visade det sig att personerna blivit mer myopa, med ett medelvärde på -0,6
dipotrier. Efter läsningen hade en tredjedel
av personerna sämre avstånds visus än vad
de hade innan närarbetet. Även vergenserna
ändrades efter närarbetet och liksom Ehrlich (1987) fann så ändrades de i en konvergent riktning. Detta visar signifikant att närarbete kan producera skillnader i viloläget
hos ackommodationen och vergensen. Dock
beror det på viloläget hos ackommodationen
och vergensen innan närarbetet påbörjades.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka
om det fanns några dygnsskillnader på ackommodativa- och vergensmätningar på nära
håll. Det vill säga samma ackommodationsoch vergensmätningar gjordes på morgonen samt kvällen och resultatet däremellan
jämfördes.
Material och metoder
Försökspersoner
Personer som söktes till studien skulle vara
mellan 18-35 år. Den nedre åldersgränsen
sattes för att personerna själva skulle kunna
bestämma om de ville medverka i studien
utan föräldrars samtycke och den övre åldersgränsen sattes för att utesluta presbyopa alternativt pre-presbyopa personer. Det
fanns även krav på att försökspersonerna
skulle ha samsyn, detta testades innan undersökningen påbörjades. Andra kriterier
som behövde uppfyllas var även: korrigerad
visus ≥ 0,9 på båda ögonen för avstånd och
6 punkter för 40 cm, ingen ögonsjukdom,
ingen historia innehållande refraktiv kirurgi,
strabism, nystagmus eller amblyopi, ingen
medicin som påverkar ackommodationen
eller vergenserna samt inga andra binokulära problem. Det fanns inga speciella krav
på synfel. För att hitta personer som ville
medverka i studien tillfrågades optikerstudenter i årskurs 1 och 2 vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Förutom detta så sattes även
en lapp upp på Linnéuniversitetet i Kalmar
i informativt syfte (se bilaga 1). Det var 24
stycken kvinnor som deltog i studien samt
,
40
VETENSKAP
6 stycken män, alltså totalt 30 stycken. Personerna var mellan 20 och 33 år gamla med
en medelålder på 23,4 ± 2,9 år.
Utförande
Första besöket skedde på morgonen/ förmiddagen någon gång mellan klockan åtta
och elva. Besöket inleddes med att försökspersonerna fick läsa igenom och skriva på
”Informerat samtycke” (se bilaga 2). Efter
detta ställdes anamnesfrågor relaterade
till binokulära problem (se bilaga 3) (Elliot, 2007, s. 152) för att få en uppfattning om
personernas okulära hälsa, allmänna hälsa
samt ögonhistoria och därmed avgöra om
personen var lämpad för studien eller inte.
Nästa steg i undersökningen var att ta reda
på den objektiva refraktionen. Hade personerna inte några glasögon sedan tidigare
så gjordes endast en mätning i autorefraktorn (Topcon/KR8100P) för att få ett objektivt
värde på deras refraktion. Om försökspersonerna hade habituell korrektion så mättes även dessa upp med hjälp av en automatvertometer (Tomey/TL3000A). Därefter
mättes avståndet mellan patientens pupiller med hjälp av en PD-mätare för att kunna centrera foroptern rätt. Innan foroptern
sattes framför patienten så mättes fri visus
både på avstånd och på nära håll. Foroptern (Topcon/VT-10) användes för att göra en
subjektiv refraktion. Värdena som autorefraktorn visade eller styrkorna som automatvertometern mätte upp lades i foroptern.
Sedan gjordes ett samsyns test i form av
ett binokulärt polaristaionstest, en så kal�lad vektografisk teknik. Metoden finns att
läsa om i Amos (1991, s. 193). Visade det sig
att personen hade samsyn och därmed var
lämpad för studien så fortsatte undersökningen. En subjektiv binokulär refraktion
gjordes med hjälp av dimmetoden samt en
binokulär finjustering (Elliot, 2007, s.126).
Tillsist gjordes en avstämning i provbåge
och visus mättes monokulärt och binokulärt
både på avstånd och på nära håll.
Vergensmätningar på avstånd
I samband med denna studie gjordes en
annan studie parallellt vars avsikt var att
mäta dygnsskillnaden hos horisontalforin
och vergenserna på avstånd, varför 18 av 30
försökspersoner genomgick avståndsmätningar före närmätningarna. Forimätningen
gjordes med hjälp av Maddox rod som finns
att läsa om i Elliot, (2007, s. 172-173) och
Tabell 1. Visar medelvärden på alla mätningar respektive skillnaden mellan morgon och
kväll.
*Statistiskt signifikant. KNP= konvergens närpunkt, NFV = negativa fusionsvergenser, PFV = positiva fusionsvergenser, ack. amp= ackommodationsamplitud, NRA= negativ relativ ackommodation, PRA= positiv relativ ackommodation,
dim= dimpunkt, bryt= brytpunkt och åter= återgångspunkt. För forierna gäller minustecknet exofori och plustecknet
esofori.
fusionsvergenserna mättes med roterande
Risleyprisman på likadant sätt som på nära
håll. För att minska risken att ackommodationen skulle bli stimulerad utfördes avståndsmätningarna först.
Ackommodations- och vergensmätningar
på nära håll
Alla mätningar som utfördes gjordes två
gånger och båda resultaten journalfördes,
därefter räknades medelvärdet ut av de
båda mätningarna. Journalblad finns i sin
helhet i bilaga 4. Alla mätningar som gjordes i den manuella foroptern gjordes med
avståndskorrektion samt med närinställning
för pupillavståndet. Eftersom mätningarna
utfördes på nära håll säkerhetsställdes god
belysning och närkortet blev aldrig skuggat,
vilket korrelerar bra med Antona, Barrio,
Barra, Gonzalez och Sanchez (2008) studie.
Den första mätningen som gjordes var
att mäta konvergensnärpunkten (KNP), eftersom denna mätning ej inducerar ackommodation/vergens med hjälp av linser eller
prisma. KNP mättes med en RAF-stav, objektet på RAF-staven var en prick med ett
streck igenom. Patienten var korrigerad vid
mätningen. Metoden gjordes enligt Elliot
(2007, s.188). Både brytpunkten och återgångspunkten journalfördes i cm. Var fallet så att patienten aldrig såg någon dubbel
bild, alternativt att det inte objektivt syntes
att personen tappade fusionen, journalfördes testet ”till näsan”, vilket i resultatet räknades som 4,5 centimeter.
Figur 4. Bild på RAF-stav som användes för
att mäta konvergensnärpunkten.
Nästa test som gjordes var att mäta personens horisontalfori. Forimätningen gjordes
i den manuella foroptern och med hjälp av
von Graefe metoden. Von Graefe valdes för
att det är en vanligt förekommande metod, för att den är enkel och enligt Rouse,
Borsting och Deland (2002) är det en pålitlig metod. Objektet var i form av en vertikal
rad av storleken 8p och var placerat 40 cm
framför testpersonen (Elliot, 2007, s.177178). Resultatet journalfördes som patientens fori (antal prismadioptrier esofori alternativt exofori).
Nästa steg som gjordes var att mäta de
positiva och de negativa fusionsvergenserna. Även detta gjordes bakom den manuella
foroptern. Objektet var även här i form av en
vertikal rad av storleken 8p placerades på 40
cm framför patienten. Detta för att ackommodationen skulle vara under kontroll och
att patienten väl skulle kunna urskilja när
objektet blev suddigt. Mätningarna journalfördes som dimpunkt/brytpunkt/återgångspunkt. Fusionsvergenserna utfördes efter
forimätningen då forimätningen var en indikation på vilka vergenser som skulle mätas
först, eftersom man började med de vergenser som kompenserade för forin. Till exemoptik 8-2012
ZEISS progressiva glas.
Rätt lösning för varje tillfälle!
Öka din försäljning och erbjud dina kunder en lösning för varje tillfälle.
ZEISS erbjuder ett brett urval av progressiva glas av högsta kvalitet.
• ZEISS Progressive Individual 2. Vårt mest personligt anpassade glas som ger naturlig syn på alla avstånd.
• ZEISS Progressive Superb. Förbättrad syn tillsammans med otaliga bågalternativ.
• ZEISS Progressive Plus 2. Mycket hög komfort, bättre djup- och kontrastseende.
• ZEISS Progressive Classic. Högkvalitativa glas med unik ZEISS-design.
See more. Live more.
ZEISS precision lenses.
42
VETENSKAP
Figur 5. Visar medelvärdet på forin morgon och kväll, samt standardavvikelsen.
Figur 6. Visar medelvärdet av dimpunkten hos de positiva fusionsvergenserna på morgonen och kvällen, samt standardavvikelsen.
pel hade patienten en exofori så mättes de
positiva fusionsreserverna till att börja med
och vice versa. Mätningarna finns att läsa
om i Elliot (2007, s. 181-182). Personen fick
vila i 15 sekunder och fokusera på avstånd
(6m) mellan varje mätning för att minimera
prismaadaption (Antona, et al. 2008).
Efter fusionsvergenserna mättes den
negativa relativa ackommodationen. Även
detta test genomfördes med hjälp av den
manuella foroptern. Patienten fick fokusera på ett objekt på 40 cm och fästa blicken
på en rad större än bästa visus på sämsta
ögat. Testet finns att läsa om i Grosvenor
(2007, s. 234). Anledningen till att detta test
utfördes före ackommodationsamplituden
var för att minuslinserna från minuslinsmetoden inte skulle påverka NRA mätningen genom att patienten skulle ha svårt att
slappna av ackommodationen. Resultatet
journalfördes i dioptrier.
Testet som gjordes för att mäta ackommodationsamplitud var minuslinsmetoden.
Minuslinsmetoden valdes då Antona, et al.
(2009) påpekar i sin artikel att detta test
har den bästa repeterbarheten. Mätningen
finns även att läsa om i Antona et al. (2009).
Även minuslinsmetoden genomfördes med
avståndskorrektion bakom foroptern. Patienten fäste blicken på ett objekt i form av
en rad större än bästa visus på 40 cm avstånd, endast höger öga mättes. Mätningarna journalfördes sedan i dioptrier med
hänsyn till objektavståndet på 40 cm (Grosvenor, 2007, s. 233).
Den sista mätningen som utfördes
var den positiva relativa ackommodationen. PRA mättes med samma förutsättningar och på samma sätt som NRA, dock
med minuslinser istället för pluslinser och
även detta resultat journalfördes i dioptrier
(Grosvenor, 2007, s. 234).
Andra besöket
Det andra besöket gjordes på kvällen, 7-10
timmar efter första besöket. Vid det andra
besöket upprepades forimätningen, vergensmätningarna och ackommodationsmätningarna och de gjordes i samma ordning och på samma sätt som vid det första
besöket.
Statistik
Medelvärdet för alla mätresultat med standardavvikelse samt skillnaden mellan morgon- och kvällsvärdena räknades ut. För att
undersöka om det fanns någon statistisk
optik 8-2012
43
signifikant skillnad på mätningarna mellan morgon och kväll utfördes ett students
T-test. Uträkning av medelvärde, standardavvikelse samt utförande av T-test gjordes i
Microsoft Excel 2007.
Resultat
Ingen av de 30 personer som deltog i studien behövde uteslutas. Det vill säga att
samtliga uppfyllde kriterierna för att ingå i
studien. Vid andra frågan i anamnesbladet
(se bilaga 3) rapporterade 9 av 30 deltagare diplopi. Gemensamt för dessa 9 personer var att diplopin inträffade vid trötthet
och framförallt på eftermiddagen/kvällen.
Vid jämförelse, för att se om det fanns någon statistiskt signifikant skillnad i någon av
mätningarna hos just dessa personer, kunde inte detta påvisas.
Enbart två av mätningarna som gjordes
visade någon statistiskt signifikant skillnad
mellan morgon och kväll, vilka var forimätningen (p= 0,05) samt dimpunkten för de positiva fusionsvergenserna (p=0,04). Detta går
att uttyda i tabell 1 samt i figur 5 och 6.
Vid forimätningen på morgonen var medelvärdet på forin -4,0±5,1 ∆ bas in, det vill säga
exofori. Medelvärdet av mätningen på kvällen visade sig vara -4,7±5,3 ∆ bas in (exofori).
Skillnaden mellan morgonen och kvällen var
alltså -0,7±1,9 ∆ vilket betyder att personerna utvecklat mer exofori under dagen och
detta visade sig vara statistiskt signifikant.
Medelvärdet för de negativa fusionsvergenserna på morgonen var avrundat 14/18/10 och på kvällen var värdena
15/18/11. Varken dimpunkten, brytpunkten
eller återgångspunkten visade någon statistiskt signifikant skillnad mellan mätningarna på morgonen och kvällen.
Medelvärdet för de positiva fusionsvergenserna på morgonen var avrundat 26/29/16
och på kvällen var medelvärdena 24/28/16.
Den enda punkten hos de positiva fusionsvergenserna som skilde sig statistiskt signifikant mellan morgon- och kvällsvärdet var
dimpunkten (p=0,04). Det skedde en minskning av dimpunkten hos de positiva fusionsvergenserna mellan morgonvärdet och
kvällsvärdet. Personerna klarade alltså inte
av lika mycket inducering prisma bas ut på
kvällen som de gjorde på morgonen, innan
de tyckte att bilden blev suddig.
optik 8-2012
Två olika grupper
Som det står i metoden så användes 18 av
de 30 försökspersonerna till en annan studie
som handlade om dygnsskillnaden på forier och vergenser på avstånd. För att se om
dessa mätningar påverkade denna studies
mätningar så gjordes en jämförelse mellan
de två grupperna. Ett students T-test utfördes för alla mätningar för de båda grupperna. T-testet visade endast ett märkbart resultat då man jämförde de båda gruppernas
resultat vid forimätningen. De 18 personerna som hade genomgått avståndsmätningar
tidigare visade ett p-värde på 0,50 vilket inte
visar någon statistiskt signifikant skillnad.
De hade ett medelvärde på forin på morgonen som visade -4,6 prismadioptrier exofori
och på kvällen visade sig medelvärdet vara
-4,9 prismadioptrier exofori. Gruppen som
inte hade gjort några avståndsmätningar tidigare, det vill säga de resterande 12 personerna visade en signifikant skillnad mellan
morgon och kväll med ett p-värde på 0,03.
Medelvärdet på forin för denna grupp visade
sig på morgonen vara -3,1 prismadioptrier
exofori respektive -4,4 prismadioptrier exofori på kvällen.
Diskussion
Ingen av ackommodationsmätningarna visade någon statistiskt signifikant skillnad
mellan morgon och kväll. Ackommodationsamplituden varierade hos deltagarna, vilket
delvis kan förklaras genom att testdeltagarna var i olika åldrar. Medelvärdet på ackommodationsamplituden på morgonen var
6,89 D och på kvällen var medelvärdet 6,77
D. Använder man sig av formeln (18-1/3× åldern) -2 som Scheiman och Wick (2008, s.
20) beskriver så borde medelvärdet på ackommodationsamplituden ligga på cirka 8,21
dioptrier, då räknat med ett medelvärde av
åldern på 23,4 år. Att det står – 2 efter formeln betyder att mätningen är gjord med
minuslinsmetoden och formeln är utformad
efter test med push-up metoden. Resultatet
i denna studie visar ett något lägre medelvärde på ackommodationsamplituden än det
förväntade värdet som ges av formeln. Sannolikt beror inte detta på att gruppen hade
en lägre ackommodationsamplitud än förväntat, utan snarare var det så att mätningen var svår att förstå. Det märktes en viss
osäkerhet hos personerna vid utförandet av
mätningen för ackommodationsamplituden
och förmodligen resulterade det i ett lägre
värde än den egentliga ackommodations-
amplituden, dock är detta endast en spekulation. Inte heller den relativa ackommodationen visade någon signifikant skillnad
mellan morgon och kväll. Enligt Scheiman
och Wick (2008, s. 16) är ett förväntat värde på NRA +2,00 ±0,50 och PRA -2,37±1,00.
Jämför man värdena som denna studie fick
fram så stämde NRA bra överens med det
förväntade värdet, då NRA på morgonen var
+2,14±0,39 och på kvällen +2,16±0,44. PRA
däremot visade i denna studie ett högre värde än vad Scheiman och Wick (2008, s. 16)
beskriver i sin bok, då värdet på morgonen
var -3,70±1,74 och på kvällen -3,78±1,76,
emellertid med stora standardavvikelser.
Något att reflektera över är att som nämnt
i introduktionen beror den positiva relativa
ackommodationen bland annat av ackommodationsamplituden och de negativa fusionsvergenserna. Medelvärdet av ackommodationsamplituden var något lägre än ett
förväntat värde och även brytpunkten och
återgångspunkten för de negativa fusionsvergenserna var något lägre än förväntat.
Med detta sagt kanske ett förväntat värde på
PRA borde varit lägre än vad studiens resultat visade?
Resultatet visade inte heller någon statistiskt signifikant skillnad för de negativa fusionsvergenserna mellan morgon och kväll
för någon av punkterna. Medelvärdet på de
negativa fusionsvergenserna på morgonen
respektive kvällen som denna studie kom
fram till var avrundat14/18/10 respektive
15/18/11.
Jämförs dessa värden med Morgans normalvärden (13/21/13) kan man se att brytpunkten och återgånspunkten är något reducerade medans dimpunkten är något
högre än det förväntade värdet (Morgan,
1944 a se Goss, 2009, s.63; Morgan, 1944 b
se Goss, 2009, s. 63).
För de positiva fusionsvergenserna visade
sig dimpunkten ha en statistiskt signifikant
skillnad mellan morgon och kväll (p=0,04),
däremot visade sig inte brytpunkten och
återgångspunkten ha detta. Morgans normalvärden presenteras som 17/21/11 (Morgan, 1944 a se Goss, 2009, s. 63; Morgan,
1944 b se Goss, 2009, s. 63). Denna studie visade värden på morgonen avrundat
26/29/16 och på kvällen 24/28/16, vilket betyder att denna studie hade något högre värden på de positiva fusionsvergenserna än
vad Morgans normalvärden visar, både var
det gäller morgonen och kvällen. Antona, et
al. (2008) påpekar dock att de positiva fu-
,
44
VETENSKAP
sionsvergenserna visar dålig repeterbarhet,
vilket är något att ha i åtanke vid granskning
av resultaten.
Medelvärdet av konvergensnärpunkten var
nästan detsamma på morgonen och kvällen. Avrundat var brytpunkten 5cm och återgångspunkten 6 cm både på morgonen respektive kvällen. En jämförelse gjordes med
Sheiman, Gallaway, Frantz, Peters, Hatch,
Cuff och Mitchell (2003) studie för att se om
detta visade sig vara ett normalt värde. De
visade ett normalvärde på brytpunkten på 5
cm och ett normalvärde på återgångspunkten på 7 cm. Denna studie var gjord på 175
unga vuxna, med en medelålder på 24,9
år, vilket kan jämföras med denna studie
då medelåldern av personerna var 23,4 år,
dock deltog inte lika många personer. Man
kan med dessa siffror presenterade säga att
gruppen i denna studie hade normalvärden
av konvergensnärpunkten.
Horisontalforin var en av de två mätningarna som visade en statistiskt signifikant
skillnad mellan morgon och kväll. Det visade sig vara en skillnad på cirka -0,7 prismadioptrier från morgonen till kvällen. På
morgonen uppmättes medelvärdet på forin
till -4,0±5,1 prismadioptrier exofori och på
kvällen mättes den till -4,7±5,3 prismadioptrier exofori. Forimätningen visar dock
stora standardavvikelser. Goss (2009 s. 64)
tar upp olika studier som gjorts för att undersöka medelvärdet av forin på nära håll.
Goss (2009, s.64) nämner dock att Morgans
normalvärden är de som är mest använda.
Enligt Morgan är normalvärdet för närforin -3±5 prismadioptrier exofori, vilket kan
jämföras med denna studie och då stämmer
värdena någorlunda bra överens, åtminstone vad det gäller resultatet av morgonmätningen. (Morgan, 1944a se Goss, 2009, s.63;
Morgan, 1944b se Goss, 2009, s.63).
Som nämnt tidigare är det svårt att hitta
studier som utförts på liknande sett som
denna. Emellertid finns det olika studier
jämfört om binokulärseendet ändras med
åldern. De Almedia, Borges och Manuel
(2008) gjorde en longitudinell studie på tre
år för att se om binokulärseendet ändrades under denna tidsperiod. Det är inte optimalt att jämföra mätningar som är gjorda
under en tidsperiod på 3 år med mätningar
gjorda under en dag, det man däremot kan
dra som slutsats av De Almedia, et al. (2008)
studie är dock att forin inte behöver vara
konstant, utan att den faktiskt kan ändras.
Närforin visade sig ändras från 1,2 prisma-
dioptrier esofori till -5,4 prismadioptrier exofori på dessa tre år. Studien bestod av 118
studenter med en medelålder på 20,6±2,3
när studien började. Spierer och Hefetz
(1997) gjorde även de en longitudinell studie som gick ut på att undersöka ändringen
hos närforierna. Denna studie pågick dock
i 20 år och de hade 100 deltagare. En jämförelse gjordes mellan olika åldersgrupper
18-22 år, samt 34-38 år. Denna studie visade
även den att personerna gick åt exofori hållet med en ändring från -2,7 prismadioptrier
exofori till -3,3 prismadioptrier exofori, det
vill säga en skillnad på -0,6 prismadioptrier.
Värt att nämna är dock att de båda studierna är gjorda med olika metoder, då den
förstnämnda gjordes med von Graefe tekniken och den sistnämna gjordes med hjälp av
Maddox wing.
Som nämnt i introduktionen är det flera
tidigare studier som handlar om dygnsvariationen hos ackommodationen och vergenserna baserade på den toniska ackommodationen och den toniska vergensen, därför är
det svårt att jämföra just värdena med denna studie. Dessutom var dessa studier gjorda objektivt medans mätningarna i denna
studie är gjorda med subjektiva mätningar
och tar hänsyn till alla sorters ackommodation och vergenser. Kurtev, et al. (1990) påpekar i sin artikel att det finns en dygnsvariation på ackommodationen (den toniska)
dock får man ha i åtanke att endast tre testpersoner deltog i denna studie. Dessutom
kunde de inte påvisa om det fanns något
mönster mellan morgon och kväll, utan mer
att det fanns en personlig dygnsvariation
och att det behövdes fler studier för att påvisa någon specifik dygnsvariation. Amerson och Mershon (1988) visade i sin studie
att ackommodationen (den toniska) hade
ökat +0,6 dioptrier från morgonen till kvällen. Krumholz, et al (1986) kunde inte bevisa
någon statistiskt signifikant dygnsskillnad
hos den toniska ackommodationen trots att
värdena på den toniska ackommodationen
varierade mellan 0,5-1,1 dioptrier. Jämför
man med värdena från denna studie så visade ingen av ackommodationsmätningarna
någon skillnad mellan morgon och kväll.
Troligtvis kan även deltagarnas sysselsättning under mätdagen spela in. När det
gäller denna studie ska man ha i åtanke
att personerna som deltog inte hade någon specifik uppgift under dagen, det vill
säga tiden mellan den första mätningen och
den andra mätningen. För att få ihop tret-
tio stycken deltagare ansågs det svårt att ge
alla personer en specifik uppgift under dagen. Gemensamt var dock att 29 av personerna var studenter och en av personerna
jobbade som lärare. Ehrlich (1987) visar i sin
studie att både ackommodationen och vergenserna påverkas av närarbete. Studien
visade att ackommodationen ökade (ca 0,29
D) och att personerna blev mer konvergenta,
det vill säga gick mer åt esofori hållet med
en ändring på 1,62 prismadioptrier. Även
Owen och Wolf-Kelly (1987) fann i sin studie
att ackommodationen och vergenserna ändrades i detta fall efter en timmes närarbete. Ändringen av ackommodationen gav ett
medelvärde på 0,6 dioptrier. Även vergenserna ändrades och då även som Ehrlich (1987)
påvisar åt det konvergenta hållet.
Om det i denna studie funnits en större kontroll över vad personerna gjort under dagen, exempelvis suttit framför datorn
hela dagen kanske ett annorlunda resultat
åskådliggjorts. Det hade även varit intressant att ha en grupp som utförde närarbete
under dagen och en grupp som inte utförde
något ansträngande närarbete under dagen
och se om det fanns någon skillnad mellan grupperna. För att jämföra resultatet
av denna studies forimätning med Ehrlich
(1987) och Owens och Wolf-Kelly (1987) studier visades en skillnad åt det mer divergenta hållet på eftermiddagen/kvällen. Antagligen visar detta att personerna blivit mer
trötta på eftermiddagen/kvällen. Även dimpunkten hos de positiva fusionsvergenserna
minskade, vilket betyder att de hade svårare
att konvergera på kvällen. Däremot ökade
ackommodationskonvergensen då brytpunkten inte ändrades mellan morgonen och
kvällen. För patienten betyder det att de har
svårare att hantera sin fori på kvällen.
En annan tankeställare är huruvida avståndsmätningarna som de 18 första personerna gjorde innan närmätningarna har
påverkat resultaten i denna studie. Sistnämnt i resultatet kan man se skillnaden
mellan grupperna var det gäller forimätningen. Gruppen innehållande 18 personer
visade ingen statistiskt signifikant skillnad
medans för resterande 12 personer visade
det sig vara en statistiskt signifikant skillnad mellan morgon och kväll. Dock visar
gruppen i helhet fortfarande en signifikant
skillnad mellan morgon och kväll. Man kan
emellertid undra vad medelvärdena hade
blivit om inga avståndsmätningar gjorts tidioptik 8-2012
,
MARKNADENS BREDASTE SLIPMASKINPROGRAM?
EssMed Optical kan med Nideks omfattande urval
av slipmaskiner och blockare erbjuda en lösning för
verkstaden som passar alla önskemål och behov!
Allt från något enklare system till de mest kompetenta
konfigurationerna, där maskinen klarar både
borrhålsgarnityr, high-curve modeller, och step bevel.
Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer.
Visste du att vi är
distributör av
CSO och Frastemas
sortiment?
EssMed Optical AB
Metallvägen 20
435 33 Mölnlycke
Tel: 031-97 79 40
www.essmed.se
[email protected]
46
OPTIK
gare, då denna grupp fick ett lägre p-värde
än vad hela gruppen fick. Enligt Casillas Casillas och Rosenfield (2006) borde det inte
ske någon prismaadaption vid forimätning
med Maddox rod, då man inte utgår från något prisma från början. Detta borde betyda
att forimätningen på avstånd inte påverkade
resultaten i denna studie. Däremot gjordes
även mätningar av fusionsvergenserna på
avstånd, troligtvis är det i så fall dessa mätningar som påverkat resultaten på närforimätningen.
Något mer att ha i åtanke är att de 30
personerna som deltog i studien hade normalt binokulärseende och inga ackommodativa problem. Kanske hade även resultaten sett annorlunda ut om man undersökt
personer med binokulära- eller ackommodationsproblem.
Slutsats
Resultatet i denna studie visar att det inte
finns någon statistiskt signifikant skillnad
på ackommodativa mätningar mellan morgon och kväll hos personer med normalt
binokulärseende. Majoriteten av vergensmätningarna visade inte heller någon statistiskt signifikant skillnad mellan morgon
och kväll, med undantag för horisontalforin
samt dimpunkten för de positiva fusionsvergenserna. Trots att två av mätningarna visar en statistiskt signifikant skillnad mellan
morgon och kväll var skillnaderna så små
att man kan dra slutsatsen att det inte råder
någon dygnsvariation hos ackommodativaoch vergensmätningar hos personer med
normalt binokulärseende.
Referenser
Amerson, T.L. & Mershon, D.H. (1988)
Time-of-day variations in oculomotor function: 1. Tonic accommodation and tonic vergence. Ophtalmic & Physiological Optics, 8,
415-421.
Amos, J.F (1991) Binocular subjective refraction, I: J Boyd Eskridge., J.F. Amos &
J.D. Bartlett (red: er), Clinical procedures in
optometry (s. 193). Philadelphia: Lippincott,
Williams & Wilkin.
Antona, B., Barra F., Barrio, A., Gonzales, E. & Sanchez, I. (2009) Repeatability intraexaminer and agreement in amplitude of
accommodation measurements. Graefe´s
Archive for Clinical and Experimental Ophtalmology, 247, 121-127.
Antona, B., Barrio, A., Barra, F., Gonza-
les, E. & Sanchez, I. (2008) Repeatability and
agreement in the measurement of horizontal fusional vergences. Ophtalmic and Physiological Optics, 28, 475-491.
Benjamin, W.J. (2006) Borish´s clinical
refraction (2: a upplagan). St Louis: Butterworth Heinemann Elsevier.
Bergmansson, J.P.G. (2009) Clinical
ocular anatomy and physiology (16: e upplagan). Texas: Texas Eye Research and Technology Center.
Casillas Casillas, E & Rosenfield, M.
(2006) Comparison of subjective heterophoria testing with phoropter and trial frame.
Optometry and vision science, 83 (4), 237241.
De Almeida, J., Borges, J. & Manuel, A.P.
(2008) Binocular vision changes in university
students: a 3-years longitudinal study. Optometry and Vision Science, 85 (10), 999-1006.
Ehrlich, D.L. (1987) Near vision stress:
vergence adaptation and accommodation
fatigue. Ophtalmic & Physiological Optics, 7
(4), 353-357.
Elliot, D.B. (2007) Clinical procedures in
primary eye care (3: e upplagan). Edinburgh:
Butterworth Heinemann Elsevier.
Evans, B.J.W. (2007) Pickwell´s binocular
vision anomalies (5: e upplagan). Edinburgh:
Butterworth Heinemann Elsevier.
Fisher, S.K., Ciuffreda, K.J., Tannen, B. &
Super, P. (1988) Stability of tonic vergence.
Investigative Ophtalmology & Visual Science,
29 (10), 1577-1581.
Goss, D.A. (2009) Ocular accommodation, convergence and fixation disparity (3: e
upplagan). Santa Ana: Optometric Extension
Program Foundation Press.
Goss, D.A. (2009) Ocular accommodation, convergence and fixation disparity (3: e
upplagan). Santa Ana: Optometric Extension
Program Foundation Press. Citerar Morgan, MW. (1944a) The clinical aspect of accommodation and convergence. Archives of
American Academy of Optometry, 21, 301.
Goss, D.A. (2009) Ocular accommodation, convergence and fixation disparity (3: e
upplagan). Santa Ana: Optometric Extension
Program Foundation Press. Citerar Morgan,
MW. (1944b) Analysis of clinical data. Archives of American Academy of Optometry, 21,
477.
Grosvenor, T. (2007) Primary care optometry (5: e upplagan). St. Louis, Missouri: Butterworth Heinemann Elsevier.
Heath, G.G. (1956) Components of accom-
modation. American Journal of Optometry
and Archives of American Academy of Optometry, 33 (11), 569-579.
Krumholz, D.M., Fox, R.S. & Ciuffreda,
K.J. (1986) Short-term changes in tonic accommodation. Investigative Ophtalmology &
Visual Science, 27, 552-556.
Kurtev, D.A., Stoimenova, D.B. & Georgiev,
M.E. (1990) Diurnal variations in tonic accommodation. Investigative Opthalmology &
Visual Science, 31 (11), 2456-2458.
Kurtev, D.A., Stoimenova, D.B. & Georgiev,
M.E. (1990) Diurnal variations in tonic accommodation. Investigative Ophthalmology
& Visual Science, 31 (11), 2456-2458. Citerar Theurer, K.E. (1985) Circadian biorhythm
in relation to other vegative regulations. In
New Aspects in Physiological Antitumor
Substances, 8-16.
Owens, D.A. & Wolf-Kelly, K. (1987) Nearwork, visual fatigue, and variations of oculomotor tonus. Investigative Ophtalmology &
Visual Science, 28 (4), 743-749.
Rabbetts, R.B. (2007) Bennet & Rabbetts´
clinical visual optics (4: e upplagan). Edinburgh: Butterworth Heinemann Elsevier.
Remington, L.A. (2005) Clinical anatomy of
visual system (2: a upplagan). St: Louis: Elsevier Butterworth Heinemann.
Rouse, M.W., Borsting, E. & Deland, P.N.
(2002) Reliability of binocular vision measurements used in the classification of convergence insufficiency. Optometry and Vision
Science, 79 (4), 254-264.
Scheiman, M. & Wick, B. (2008) Clinical
management of binocular vision (3: e upplagan). Philadelphia: Lippincott Williams &
Wilkins.
Sheiman, M., Gallaway, M., Frantz, K.A.,
Peters, R.J., Hatch, S., Cuff, M. & Mitchell,
G.L. (2003) Nearpoint of convergence: test
procedure, target selection, and normative
data. Optometry and Vision Science, 80 (3),
214-225.
Spierer, A. & Hefetz, L. (1997) Normal heterophoric changes: 20 year´s follow up.
Graefe´s Archives for Clinical and experimental ophthalmology, 235, 345-348.
optik 8-2012
SKYDDA DINA KUNDERS ÖGON FRÅN
UV STRÅLAR VARJE DAG
DEN SÄKRASTE OCH KLARASTE YTBEHANDLINGEN .
Essilor har utvecklat Eye-Sun Protection Factor “E-SPF”, ett nytt index som säkerställer glasets kompletta
UV skydd inkluderande skydd mot både UV ljus framifrån och reflekterande ljus från glasets baksida.
* Best UV protection measured with E-SPF for Crizal Forte UV, compared to anti-reflective clear and photochromic lenses with equivalent material. Lenses performance only: E-SPF excludes direct eye exposure that depends on external factors (wearer’s morphology, frame shape, position of wear…).
optik 5-2012
** 25 for all Crizal Forte UV clear lenses, except with Essilor Orma ® E-SPF=10. 50+ for all sun lenses with Crizal Sun UV.
© Essilor International – RCS Créteil B 712 049 618 – February 2012 – Essilor ®, Crizal Forte ® UV, Crizal Sun® UV, Orma® and E-SPF™ are trademarks of Essilor International SA. – Photos: Getty image® – Concept:
.
48
VETENSKAP
Tre experter inom området kontaktlinser diskuterar effekten av hydrering och
vätbarhet på biokompatibilitet och komfort hos silikonhydrogellinser.
Anne Austin, MS, OD arrangerade en serie online-intervjuer med Nathan
Efron (DipOptom, FD), Desmond Fonn (Dip Optom, MOptom) och James
Wolffsohn (FD) för belysning av konventionellt och aktuellt tänkande kring
vätskeinnehåll och linsytedynamik och hur dessa parametrar påverkar biokompatibilitet och komfort hos silikonhydrogel.
Höjdpunkterna från dessa intervjuer presenteras i form av en ”virtuell” rundabordsdiskussion. Artikeln publicerades ursprungligen i Optician i juni 2012.
James Wolffsohn
Foto: Elliott Franks
Foto: Elliott Franks
Foto: Elliott Franks
Nathan Efron
Desmond Fonn
optik 8-2012
49
BIOKOMPATIBILITET OCH SILIKONHYDROGELLINSER
Hydreringens effekt på komfort
INTRODUKTION
Kontaktlinser av silikonhydrogel (SiHy) har
funnits på marknaden i mer än tio år. Under
denna period har dessa mycket innovativa
material och utformningar förbättrats kontinuerligt, och de utgör nu en stor andel av
tillpassningarna på den globala kontaktlinsmarknaden 1. Deras höga syregenomsläpplighet har drastiskt minskat förekomsten av
hypoxirelaterade tillstånd, såsom hornhinneödem, limbal hyperemi och vaskularisering av hornhinnan2,3.
Det finns emellertid avsevärda utmaningar kvar innan den perfekta kontaktlinsen har
hittats. Det silikonmaterial som används i
SiHy-kontaktlinser är i sig mer hydrofobt än
de icke silikonbaserade hydrogelmaterialen. Tillverkare av SiHy-linser måste lära sig
övervinna linsytans hydrofobicitet, eftersom
den kan skapa problem med linsvätbarhet och ytbeläggning. Att åstadkomma en
ideal vätskehalt i linsen är en annan utmaning eftersom ökning av vätskehalten i en
silikonhydrogellins kan minska syregenomsläppligheten, eftersom det ökande vätskeinnehållet leder till ett minskat silikoninnehåll samtidigt som silikon är en bättre
optik 8-2012
syreleverantör än vatten.
För att övervinna dessa utmaningar har
SiHy-tillverkare använt sig av olika tekniker för att förbättra vätbarhet och komfort
och för att reducera ytbeläggningar. Plasmaytbehandling kan vara mycket effektiv vid
förbättring av vätegenskaper och beläggningsresistens. Vätmedel som tillsats i linsmatrisen och/eller till förpackningslösningen har fungerat i varierande grad. Ändå
strävar tillverkarna efter det yttersta målet
– att bärarna inte känner av sina linser alls,
till och med efter flera timmars användning.
LINSHYDRERINGENS ROLL
Vilka är de vanliga uppfattningarna om hur
kontaktlinser av HEMA-typ med högt respektive lågt vätskeinnehåll påverkar dehydrering och linsbärarkomfort?
James Wolffsohn: Den vanliga uppfattningen om högt vätskeinnehåll (för HEMAmaterial) är att javisst, man får mer syre
men man får även mer kontaktlinsrelaterad
torrhet och problem med linsuttorkning.
Nathan Efron: Jag har forskat mycket
kring dehydrering och dess effekt på komfort, miljöns påverkan på dehydrering, om
linserna dehydreras mer i torr eller i fuktig
miljö, och så vidare. Det vi finner (för HEMAlinser) är att ju högre linsens vatteninnehåll
är, desto större benägenhet har den att dehydreras4.
Om man utgår från antagandet att dehydreringen av en lins är ”dålig” med avseende på komfort (om nu detta är sant, vilket
kan diskuteras) så kommer en kontaktlins
med lägre vätskehalt att vara mer komfortabel än en kontaktlins med högre vätskehalt, eftersom den förra har mindre vatten
att förlora. Detta är kanske den vanliga uppfattningen.
Desmond Fonn: Vi publicerade några artiklar om linsdehydrering för flera år sedan
där vi studerade kontaktlinser med medelhög och låg vätskehalt, och vi hittade aldrig någon korrelation med torrhetsymptom
– vilka som ni vet är kontaktlinsanvändningens gissel5,6. Kontaktlinsen dehydreras
under dagen, men det mesta av denna dehydrering sker under de första en eller två
timmarnas användning. Ändå utvecklas de
torrhetssymptom och obehag som kunderna
upplever långsamt med ökande antal timmars kontaktlinsanvändning7.
,
50
VETENSKAP
Foto: Elliott Franks
Nathan Efron
Har tillkomsten av silikonhydrogellinser
ändrat på historien om vätskehalt/dehydrering?
Nathan Efron: O ja, det har den absolut, och Phil Morgan och jag publicerade en
artikel om detta. Jag tror det är den enda
artikeln som visar att dehydreringen av silikonhydrogellinser är mycket lägre än för
hydrogeler. Det räcker att säga att den dehydrering som faktiskt sker är mycket liten,
mindre än en typisk hydrogellins med 58 %
vätskehalt8,9,10.
Dehydrering i en silikonhydrogellins är
paradoxalt nog bra när det gäller syreprestanda, eftersom det kommer att finnas
mindre vatten och proportionellt mer silikon, så om en SiHy-lins dehydreras kommer den i grund och botten teoretiskt att ha
bättre syreprestanda än en ickedehydrerad
SiHy-lins.
Desmond Fonn: De flesta SiHy-linser har
lägre vätskehalt än hydrogeler, men SiHylinser ger ändå upphov till samma typ av
respons hos kunderna, dvs. minskad komfort senare på dagen11. Det vill säga, hos de
som upplever symptom vid användning av
kontaktlinser ser man generellt en ganska
avsevärd förändring från morgon till kväll,
samma sorts torrhet och minskande komfortprofiler som vi publicerade för flera år
sedan med hydrogellinser. Indirekta jämförelser tyder emellertid på att effekten kan
vara mindre uttalad med SiHy-linser, och att
detta kan bero på att de har mindre tendens
att dehydreras5. Det har ännu inte fastslagits om vätskeförlusten sker från hela kontaktlinskroppen eller bara från ytan.
Nathan Efron: När det gäller komfort
finns det ingen som faktiskt har studerat om
dehydrering av SiHy-linser leder till obehag – det finns ingen som riktigt vet svaret
på detta.
James Wolffsohn: Jag tror inte att silikon har någon större effekt på komfort för
närvarande. Vilket inte betyder att det inte
skulle kunna göra det i rätt kombination.
Hydrogeler är förstås mycket mer utvecklade med avseende på annan komfortteknologi – jag tror inte vi har hunnit riktigt så långt
ännu med silikon.
GRÄNSYTAN MELLAN LINS OCH ÖGA
Vilka är de viktigaste aspekterna av gränsytan mellan hornhinnan, tårfilmen och kontaktlinsen?
Nathan Efron: Samtliga tre komponenter
måste vara friska och i bra skick. En frisk
hornhinna, en bra och hälsosam tårfilm och
en bra, biokompatibel kontaktlinsyta är viktigt. Vi skulle kunna prata länge om detta,
men det är kanske bäst att koncentrera sig
på kontaktlinsegenskaperna.
Anne Austin: Ja, när kontaktlinsen väl
har introducerats i detta ekosystem förändras ju dynamiken. Vad har då, i sammanhanget för denna diskussion, störst effekt på
kontaktlinsens biokompatibilitet?
Nathan Efron: En faktor skulle mycket
väl kunna vara den inneboende vätskehaloptik 8-2012
51
Foto: Elliott Franks
Desmond Fonn
ten, linsens faktiska vatteninnehåll. Teoretiskt skulle det kunna vara så att en kontaktlins med högre vätskehalt kommer att
vara mer komfortabel än en kontaktlins med
lägre vätskehalt. Även ytans lubricitet kommer att vara viktig, hur hal eller jämn ytan
är. Det verkar faktiskt som om kontaktlinser, vars ytor har högre glideffekt, kommer
att vara mer bekväma. Ett relaterat begrepp
är kontaktlinsens vätbarhet – en mer vätbar
yta kommer teoretiskt att kännas mer komfortabel. Emellertid är vätbarhetsmätningar enligt nuvarande uppfattning teknikberoende, och korrekt tolkning av resultaten kan
vara extremt svår.
TÅRFILMENS ROLL
Vilka aspekter hos tårfilmen före och efter kontaktlinsen är viktiga för kontaktlinskomfort och övergripande biokompatibilitet?
Desmond Fonn: Jag tycker detta är en av
de viktigaste frågorna som har förblivit obeoptik 8-2012
svarad – och jag tycker den har mer än ett
svar.
Det spekuleras mycket kring om det är
friktionen mellan den tarsala konjunktivan
och linsytan eller förlust av lubricitet på den
främre ytan och vattenförlust i kontaktlinserna, eller om ögats reaktion på bärande
av kontaktlinser är ett låggradigt inflammatoriskt svar. Korb och andra har talat om att
ögonlocksvävnaden reagerar med kontaktlinsen, så det finns många potentiellt bakomliggande faktorer.
Vad vi vet är att om man mäter tårfilmens
uppsprickningstid (T-BUT) på horninneytan
är den i genomsnitt 15 sekunder, och när
man mäter tårfilmens uppsprickningstid (TBUT) med en kontaktlins på ögat är den signifikant reducerad12. Det är därför logiskt att
ju mer vätska det finns på den främre linsytan desto mer bekväm skulle linsen vara,
eftersom det skapas mer dämpning och
man då kan tänka sig att friktionen skulle bli
mindre.
Hittills har ingen riktigt rett ut vad som
händer med avseende på dehydrering av
den bakre linsytan och det faktum att tårfilmen efter linsen med tiden tunnas ut (användning under dagtid).
James Wolffsohn: När en kontaktlins sitter på ögat finns det två viktiga frågor jag
tycker folk glömmer. En är kontaktlinsens
tjocklek rent fysiskt, vilken är omkring 10
gånger större än tårfilmens tjocklek. Vi har
en tendens att visualisera tårfilmen med
sina tre skikt – vilket kan vara rätt eller fel
– och med kontaktlinsen som liksom glider
på plats någonstans i mitten. Men egentligen måste man föreställa sig att tårfilmen
har kluvits på mitten och separerats av ett
föremål som är 10 gånger tjockare, vilket är
ganska häpnadsväckande när man tänker
på det.
Detta är det första av problemen, och det
andra är att vi vet att saker som lipider binder till kontaktlinsen13, 14 och folk kan tänka
på detta som något negativt eller positivt,
,
52
VETENSKAP
men de här lipiderna måste förstås komma
någonstans ifrån, och dessa lipider förloras
från din tårfilm. Vi har lärt oss att lipidskiktet egentligen är riktigt bra där det ligger,
ovanpå tårfilmen, och skyddar mot avdunstning. Så denna jättestora kontaktlins som
ligger i tårfilmen beläggs med dessa lipider,
och det lämnar inte kvar så särskilt mycket lipider med avseende på tårfilm och avdunstning för bevarande av en hälsosam
tårfilm före linsen, och dessa är alltså de två
stora problem vi måste ta itu med om vi på
ett framgångsrikt och bekvämt sätt ska bära
en kontaktlins.
Desmond Fonn: Som ni vet finns det olika
hypoteser om tårfilmens struktur, och den
gamla traditionella är först mucin, sedan
vatten och sedan lipider. Det verkar logiskt
eftersom lipider förebygger avdunstning av
vattenskiktet, och mucin finns där så att vattenskitet kan binda till epitelets glykocalyx.
På kontaktlinsen verkar mucinet inte fastna
Foto: Elliott Franks
James Wolffsohn
– men det gör däremot lipiderna13, 14.
Om mucinskiktet saknas eller är avsevärt
reducerat kan man vänta sig en minskad TBUT eftersom vattenskiktet inte kan fästa
till linsen.
James Wolffsohn: Det finns en nyligen
publicerad artikel som visar att patienter
som får mucinbollar – ett liknande sorts begrepp – har minskad sannolikhet för inflammatoriska förlopp i hornhinnan15.
Nathan Efron: Det måste vara en positiv
sak om tårfilmen före linsen är mer lik den
prekorneala tårfilmen. Ju bättre vi kan efterlikna naturen, desto mer närmar vi oss
ett naturligt scenario – och det är potentiellt
en mycket bra sak.
”KOMFORTZONEN”
Vilka är de allra viktigaste faktorerna som
påverkar kontaktlinskomfort?
Desmond Fonn: Jag tror inte någon kan
svara på det – vi är alla av uppfattningen att
uppbyggnad av ett tjockt tårskikt, både på
framsidan och baksidan av en kontaktlins,
är svaret. Men det är svårt att få ögat att
producera mer vätska samtidigt som kontaktlinser används. Hur ”lurar” man ögat att
tro att kontaktlinsen är våtare än den är –
detta är nyckeln.
Nathan Efron: Arbete av Eric Papas och
andra kolleger i Sydney tyder på att känslighetströsklarna hos hornhinna och konjunktiva är likartade16, vilket indikerar att både
det övre ögonlockets insida, över den främre
linsytan, och hornhinneytan under linsytan
är avgörande för kontaktlinskomfort. Konjunktivalytan är alltså lika viktig som hornhinneytan i termer av linskomfort. Och tårfilmen spelar naturligtvis en roll ... men jag
tror att den främre linsytan i detta avseende
är ganska avgörande.
James Wolffsohn: Jag antar att vi måste
göra kontaktlinsytan lik en tårfilm. Kontaktlinsens ytkvalitet gör en enorm skillnad.
Folks ögon är generellt mindre komfortabla
på kvällen i vilket fall som helst, oavsett om
de bär kontaktlinser – kontaktlinsen är bara
en förvärrande faktor. Ta vilken kontaktlins
som helst och sätt in den i ögat under en
lång dag, och det kommer att finnas ett inslag av obehag.
En sak som jag ofta påpekar med den senaste DEWS-modellen för ögontorrhet är
det faktum att kontaktlinsen är den enda
faktor som figurerar två gånger – dels som
störning av det normala tårflödet, men även
som potentiell påverkan på ögonfysiologin i
termer av hornhinnekänslighet och påverkar
därför hur mycket tårar som når ögats yta i
första hand17. Därmed är det också mycket
viktigt att ha en kontaktlins som behåller en
frisk hornhinna.
DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR?
Tänk om en SiHy-lins hade en vattengradient över linsen, med lägre halt i centrum
och ökande till hög vattenhalt vid linsytan?
Nathan Efron: Min reaktion är att detta
skulle vara en mycket intelligent och genial
teknisk lösning på ett högst avsevärt problem som vi har haft inom kontaktlinsindustrin. Problemet vi stått inför är att försöka
tillverka silikonhydrogellinser som är bekvämare, vilket har varit svårt eftersom de allmänna ytegenskaperna hos dessa linser gör
att de inte i sig är vätbara eller lubriciösa.
Företag inom kontaktlinsområdet har infört olika tekniska lösningar, med varierande framgång, för att försöka göra denna yta
optik 8-2012
,
3D
IS-1OCT-2000®
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
Vi har kvalitet som standard. I alla avseenden.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Låt oss presentera IS-1. IS-1 är en helt ny möbelfundus
camera
serie och en Topcon originalprodukt, utvecklad
med utgångspunkt från vår gedigna erfarenhet
» FastMap™
software
for dynamic
av
stand och stolar
i Europa. IS-1-serien
kommer
vara vårt
flaggskepp de
viewing of 3D
and att
fundus
images
»
»
»
»
närmaste åren och vi har verkligen inte
sparat på detaljerna.
Materialval
Embedded touch-screen
for
quick och
utförande är av absolut högsta kvalitet.
and easy navigation
Allt från de massiva sektionerna i trä, de
mattborstade aluminiumdetaljerna till de
handsydda
dubbla segelsömmarna i
Automated image
acquisition
stolarna andas äkta premiumkvalitet,
process (auto-focus,
auto-shoot)
precis som man kan förvänta sig.
Ett flertal olika färgkombinationer
Import, analyze
and
view
OCT-1000
finns
på både
stand
och stolar. På
bilden
ser
du
IS-1
i grafitgrått
and Stratus® data
och körsbär med växelbord för
två instrument. Modellen
Seamless integrationfinns
with
EyeRoute®
både med och utan
Image Management system
rullstolsanpassning.
För detaljerad information
kontakta din säljare eller
Topcon Scandinavia.
031-710 92 00 • www.topcon.se
54
VETENSKAP
mer biokompatibel. Och naturligtvis har den
primära strategin, ända från första början
när SiHy kom ut på marknaden, varit att ha
någon sorts plasmaytbeläggning eller plasmabehandling – och det har hjälpt något.
Sedan har vi användningen av komponenter
i vätskan eller impregnering av lubriciösa
föreningar i linsytan för att göra kontaktlinsen mer vätbar och teoretiskt mer komfortabel.
James Wolffsohn: Detta är ett mycket
attraktivt koncept eftersom det är precis vad
man vill ha – man vill ha ett material som
kan ha en relativt låg halt av vatten och andra ämnen och som kan hålla linsen i rätt
fysisk form och matrixstruktur, men man
vill att kontaktlinsens främre och bakre ytor
ska vara kraftigt vattenbemängda så att de
kan interagera med tårvätskan – det är absolut ett trevligt koncept.
Desmond Fonn: Om det finns någonting i polymerblandningen som koncentreras i ytan tillsammans med vatten så är det
bra, under förutsättning att detta är en primär drivkraft bakom förbättrad linskomfort.
Om de har lyckats göra det, är det ingenting
mindre än ett mirakel. Jag hoppas jag får
leva så länge att jag kan se detta bli verklighet.
SLUTSATSER
Mot denna bakgrund är det värt att fundera
över hur en idealisk kontaktlins skulle se ut.
Egenskaperna hos kontaktlinsens kropp eller kärna behöver inte vara desamma som
vid linsytan. I kärnan skulle hög silikonhalt
och låg vätskehalt ge hög syregenomsläpplighet, liksom gynnsamma mekaniska egenskaper för linstillpassning och hantering.
Vid ytan skulle emellertid låg eller ingen silikonhalt och hög vätskehalt ge hög vätbarhet och hög lubricitet. Detta skulle hjälpa till
att upprätthålla en stabil tårfilm och reducera interaktion med ögats vävnader, i synnerhet med den palperbara konjunktivan.
Hittills har mjuka kontaktlinser tillverkats
med samma vätskehalt i hela kontaktlinsen,
men en kontaktlins med en vattengradient
skulle ge de olika och önskade egenskaperna i linskärnan och vid linsytan. En sådan
kontaktlins skulle förebåda en ny era inom
kontaktlinsbärande, med potential för förbättrad komfort vid dagens slut, förbättrad
kundnöjdhet, minska bortfallsfrekvensen för
kontaktlinser och på detta sätt hjälpa optiker att utveckla sin kontaktlinsverksamhet.
De experter som deltar i detta manuskript
är konsulter för Alcon Laboratories, Inc. Manuskriptet har framställts med finansiellt
stöd och hjälp från Alcon Laboratories, Inc.
REFERENSER
1
Morgan PB, et al. International contact lens prescribing in 2011. Contact Lens
Spectrum 2012; 27(1): p45-52.
2
Bergenske P, et al. Long-term clinical
results: 3 Years of up to 30-night continuous
wear of lotrafilcon A silicone hydrogel and
daily wear of low-Dk/t hydrogel lenses. Eye
& Contact Lens. 2007; 33(2):74-80.
3
Dumbleton K, et al. Objective and subjective responses in patients refitted to dailywear silicone hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci. 2006;83(10):758-768.
4
Efron N, Brennan NA, Bruce AS, Duldig
DI, Russo NJ. Dehydration of hydrogel lenses under normal wearing conditions. Contact Lens Assoc Ophthalmol J 1987; 13(3):
152-156.
5
Fonn D, Situ P, Simpson TL. Hydrogel
lens dehydration and subjective comfort and
dryness ratings in symptomatic and asymptomatic contact lens wearers. Optom Vis Sci
1999; 76: 700-704.
6
Pritchard N, Fonn D. Dehydration, lens
movement and dryness ratings of hydrogel contact lenses. Ophthalmic Physiol Opt
1995; 15: 281-286
7
Fonn D, Dumbleton KA. Dryness and
discomfort with silicone hydrogel contact
lenses. Eye & Contact Lens. 2003; Jan 29(1
Suppl):S101-4
8
Morgan PB, Efron N. In vivo dehydration of silicone hydrogel contact lenses. Eye
Contact Lens 2003; 29(3): 173-176.
9
Jones L, May C, Nazar L, Simpson T. In
vitro evaluation of the dehydration characteristics of silicone hydrogel and conventional hydrogel contact lens materials. Contact
Lens & Anterior Eye 2002; 25:147-156
10
Jones L, Jones R. In vitro bulk dehydration rates of hydrogel and silicone hydrogel
daily disposable and frequent replacement
contact lens materials. AAOpt Abstract;
2010.
11
Dumbleton K, Woods CA, Jones LW,
Fonn D. Comfort and adaptation to silicone
hydrogel lenses for daily wear. AAOpt Abstract; 2006
12
Thai L, Tomlinson A, Doane M. Effect of
contact lens material on tear physiology. Opt
Vis Sci 2004; 81(3):194-204.
13
Jones L, et al. Lysozyme and lipid deposition on silicone hydrogel contact lens materials. Eye & Contact Lens.
2003;29(1suppl):S75-79.
14
Carney FP, et al. The adsorption of major tear film lipids in vitro to various silicone
hydrogels over time. Invest Ophthalmol Vis
Sci. 2008;49(1):120-124
15
Szczotka-Flynn; Benetz, BA; Lass;
Albright,M; Gillespie, B; Kuo, J; Fonn, D;
Sethi, A; Rimm, A: The Association Between
Mucin Balls and Corneal Infiltrative Events
During Extended Contact Lens Wear. Cornea; May 2011 - Volume 30 - Issue 5 - pp
535-542
16
Golebiowski B, Papas EB, Stapleton F.
Factors affecting corneal and conjunctival sensitivity measurement. Optom Vis Sci.
2008;85(4):241-6.
17
International Dry Eye Workshop (DEWS).
Corneal Surface 2007 Volume 5 Number 2
p65-204. Chart on p 85.
optik 8-2012
Aldrig mer immiga glasögon – med Rodenstock Fog Free-imduk.
Fungerar perfekt med vår bästa behandling Solitaire® Protect Plus.
Finns att beställa nu! Kontakta kundservice på 018-188000.
56
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
Leg. Optiker
på hel eller deltid
alternativt
Butikssäljare
till ny innerstadsbutik
i Stockholm
DinSyn är en mindre optikkedja som
ständigt söker nya utmaningar, vi
sätter alltid kunden i fokus och våra
ledord är service, kvalitet och omtanke.
Vi söker ”rätt” person som kommer
att ha en betydande roll i vår nya
innerstadsbutik. Du ska brinna för
att ge god service, känna passion för
glasögon, gilla att var med och utveckla.
Känner du för att vara med från början?
Skicka din ansökan till:
[email protected]
Vid frågor ring: 0704-92 41 00
Varmt välkommen till oss!
Thorbjörn Rönnlund
OPTIKBUTIK
TILL SALU
I HELSINGBORG
Centralt belägen butik med trogen
kvalitetsmedveten kundkrets
säljes på grund av pensionering.
Kontakta oss på: [email protected]
Levins optik i Västerås
söker ny medarbetare
Antingen optiker med kontaktlinsbehörighet eller optometritekniker. Vem du är och vad vi kan åstadkomma tillsammans är
det viktiga. Vi jobbar traditionellt med teknik i framkant, löder,
slipar och gör ögonbottenfotografering, men framförallt gör vi
glasögon och linser som fungerar.
Kontakta Gustav Levin på 0707 73 10 50
eller [email protected]
Linnéuniversitetet söker
Universitetslektor i
optometri
till Institutionen för naturvetenskap
Läs mer om anställningarna på Lnu.se
Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste
universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och
Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.
www.cityoptik.nu
optik 8-2012
Synsam söker dig som vill göra synbar skillnad.
För oss finns inget finare och viktigare än att hjälpa andra att både se bättre och att se bättre ut.
På Synsam gör vi därför alltid lite mer. En synundersökning hos oss sker med den senaste tekniken och
går djupare än vad Socialstyrelsen föreskriver. Vårt kunnande och utbud inom slipningar, glas, linser och
bågar täcker alla behov och prisklasser. De varumärken vi säljer kommer från världens ledande modehus.
Vi vill ge våra kunder en mer personlig service, mer av vår tid och mer av äkta omsorg.
Vi vill göra synbar skillnad.
Låter det intressant? Delar du vår passion? Gå in på www.synsam.se/Om-Synsam/Lediga-tjänster och se
om vi har något som passar dig.
Vi expanderar och söker:
Optiker
Falkenberg
Norrköping
Umeå
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker med linsbehörighet
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste
system och miljö
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Butikschef
Falkenberg
Optikerassistent
Falkenberg
Vi söker dig som:
• Har förmågan att motivera och
entusiasmera andra
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har dokumenterad ledarerfarenhet
• Vill vara med att utveckla och driva
ett vinnande team
Tjänsten är heltid.
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Är kommunikativ
• Gillar att arbeta med människor
• Har ambition att vidareutveckla dig
• Är serviceminded, positiv och har
social kompetens
Vi söker heltids- och deltidsassistenter.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
Vi söker
fler optiker!
Specsavers fortsätter att växa och söker både dig som vill jobba som optiker i någon av våra butiker
och dig som vill bli delägare i en butik, nu eller på sikt. I Sverige har vi nu 111 butiker. Resurserna och
erfarenheten hos världens största privatägda optikerkedja ger dig möjlighet att ägna dig åt det du är
bäst på – att ta hand om kunderna.
Vill du veta mer?
Ring Karin Wikström på 031-771 98 44
eller maila till [email protected]
Vi söker även
Motala
Leg optiker med eller utan
kontaktlinsbehörighet på hel- eller deltid.
Kontakta Marie Österdahl på
[email protected]
Tel: 0709-852883, 0141-233280
Värnamo
Leg. optiker med kontaktlinsbehörighet
Kontakta Carl-Olof Axelsson: 0370 47210
eller 0709 641448
[email protected]
www.specsavers.se
DU?
60
EFTER TEXT
Till salu!
SKURUPS OPTIK AB
Rörelse med
trippel AAA-raiting.
Glasögon/Kontaktlinser.
God, stabil omsättning
och kundkrets.
Ensam på utvecklingsbar ort.
Samma ägare i 34 år.
Säljes pga pensionering
Svar till :
[email protected]
Nytt jobb!
Östman optik är ett familjeföretag i Umeå
med kunder från hela Norrland. Fokus ligger
på att med högsta kompetens och brett urval
av nya spännande produkter och lösningar
ge bästa möjliga service för alla typer av
synproblem.
Vi söker en leg. Optiker på heltid som inte
säger nej till en utmaning, är prestigelös och
håller sina yrkeskunskaper på topp.
Rekrytering sker löpande så skicka in din
ansökan så snart som möjligt till emil@
optiker.umea.com.
Vill du veta mer kontakta oss gärna via mejl
eller ring på telefon 090-13 37 09. Tillträde
till tjänsten enligt överenskommelse.
Effektivt sätt att
Köpa/Sälja/Leta/
Hitta
Det finns mycket att göra
bland eftertextannonserna i OPTIK
Till exempel:
Sälja/köpa butik
Leta personal
Köpa/sälja instrument
När du vill annonsera
kontakta Renée Lindén,
[email protected]
08-601 25 20
När du vill svara
på en signaturannons
kontakta Gunilla Dagerman,
[email protected]
ESSILOR är marknadsledande leverantör av glasögonglas till optikfackhandeln såväl
globalt som i Sverige. I Stockholm är vi 60 medarbetare och omsätter idag 150 miljoner.
Till ett av dom bästa jobben i optikbranschen söker vi en
Trade Marketer
Kommunikativ • Entusiastisk • Marknadsförare
Beskriver ledorden dig, fångar de ditt intresse? Skicka då din ansökan till [email protected].
För mer info se: www.essilor.se
optik 8-2012
VI SÖKER DIG!
Vi växer och söker butikschefer,
kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.
Är du vår nya medarbetare?
Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se
Kontakt:
[email protected]
08-626 19
Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V.,
världens ledande operatör av optisk detaljhandel
med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de
ledande kedjorna på den svenska marknaden,
med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har
bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och
byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de
senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen
är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept.
Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com.
62
BRANSCHNYTT
Kalendarium
5–8 sep
Vision Expo & Conference. Las Vegas, USA
www.visionexpowest.com
22–24 okt IOFT, International Optical Fair Tokyo. Tokyo, Japan.
www.ioft.jp
9–11 sep
Johnson & Johnson The Vision Care Institute.
Prag, Tjeckien
23 okt
Johnson & Johnson: frukostmöte ”Tillräckligt bra för att be
hålla dina kunder?”. Malmö. www.jnjvisioncare.se
11–13 sepJohnson & Johnson The Vision Care Institute.
Prag, Tjeckien
24 okt Johnson & Johnson: frukostmöte ”Tillräckligt bra för att be
hålla dina kunder?”. Göteborg. www.jnjvisioncare.se
14 sep
Efterutbildning.se: Torra ögon, evidensbaserad hjälp.
Luleå
16 nov
Efterutbildning.se: Torra ögon, evidensbaserad hjälp.
Göteborg
22 sep
Efterutbildning.se: Näthinnans utseende och patologier.
Seminarium med prof Sherry Bass och Dr Jerome Shephard. Stockholm
30 nov
Efterutbildning.se: Näthinnan, grundkurs.
Luleå
23 sep
Efterutbildning.se: Näthinnans utseende och patologier.
Seminarium med prof Sherry Bass och Dr Jerome Shephard.
Göteborg
14 dec
Efterutbildning.se: Näthinnan, grundkurs.
Göteborg
28 sep
Efterutbildning.se: Näthinnan, grundkurs.
Stockholm
4–7 okt
Silmo. Paris, Frankrike. www.silmoparis.com
5 okt
Efterutbildning.se: Torra ögon, evidensbaserad hjälp.
Stockholm
16 okt
Johnson & Johnson: frukostmöte ”Tillräckligt bra för att be
hålla dina kunder?”. Stockholm. www.jnjvisioncare.se
Ett magasin
Annonsering i OPTIK gör skillnad
anschen
från optikbr
ranschen
in från optikb
Ett magas
låda
nu i samma
fashionist –
Alpinist och
Kompetens
e
och heltäckand
ögonvård
gonÅrets glasö
d
bärare utsed
g inför
Uppladdnin
garna
Optometrida
NR 1.12
ino:
Alejandro Cerv
är
”Scheimpflug nu!”
just
riktigt hett
in
rön och en blick
Ny teknik, nya var Optometridagarna
– så
i framtiden
anschen
in från optikbr
Ett magas
Safilo bjöd
på maffig
g
modevisnin
rt:
Trendrappo
ökar
branschen
blygsamt
drar
Essilor förän
kundfokus
och vässar
NR 2.12
Stort tema
Kontaktlinser
at
Egenetiketter
och innovativt
från Consol
anschen
in från optikbr
Ett magas
Ett magasin
koog
Anna Linds
ny
Pettersson
i SKLF
ordförande
Vision for
Optik följde
SOLF ger
medlemmarna
ett försprång
NR 4.12
e optiker
bäst utbildad
Två av Sveriges
pr Spex
Miste
nska
förFastku
De brinnerLasse
blir ny vd
för Klarsynt
sson
Göran Börje
möta
satsar på att
suget
utbildnings
Nybakat
i Stockholm
och Kalmar
Local Firms
solbrillor
en
erövrar värld
kommer
till Sverige
pecial:
Tillbehörss
ukar,
Etuier, putsd
läsglas
droppar och
4
tillfällen kvar 2012 att nå dina kunder i optikbranschen och därmed fyra
möjligheter att fylla på orderböckerna. Välj alla för bästa effekt eller
plocka ut de nummer och/eller det tema som bäst passar din plan.
Nr Utgivningsdag Tema Bokningsstopp
9
21 september Synfelskirurgi 4 september
10 19 oktober Allt nytt från SILMO 2 oktober
11 16 november Teknik och instrument 30 oktober
12 14 december Solglasögon 27 november
Genom att synas i OPTIK når du direkt till hela optikmarknaden och dina kunder
ser dig i ett relevant sammanhang när de läser om nyheter, utveckling och finurliga idéer.
glasögon
anschen
från optikbrI väntan på nya All till Bolivia
och
Nordiska Lins
på väg
Multilense
att flytta ihop
Har du ett evenemang på gång?
Eller känner du till någon annan som har det?
Tipsa gärna Optik om kommande händelser!
[email protected]
NR 5.12
OPTIK ger sina annonsörer direktaccess till hela optikbranschen.
Ring mig, Renée Lindén, så kikar vi på ett upplägg, 08-601 25 22.
Vill du maila är adressen: [email protected]
NR 6/7.12
optik 8-2012
3D
OCT-2000
® CV-5000
Om du
gillar din datorstyrda
Om du gillar din datorstyrda
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
kommer du att älska den här.
kommer du att älska den här.
CV-5000
Bild CV-5000 huvud, större, softad, i bakgrunden eller liknande
Två bilder på I-padar här
Vi introducerar enför
världsnyhet
för CV-5000!
Vi introducerar en världsnyhet
CV-5000!
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
fundus camera
» FastMap™
software
dynamic
Nu lanserar
vi en for
helt ny
typ av styrning för
Nu lanserar vi det en helt ny typ av
CV-5000. Med en vanlig surfplatta styr du hela
viewing
of 3D and fundus images
refraktionen bekvämt tillbakalutad och med
full trådlös kontroll. Systemet består av en
Embedded
foren
quick
vanlig touch-screen
CV-5000-foropter och
vanlig platt
LCD-projektor
av
modellerna
CC-100
eller
and easy navigation
CC-100XP. CV-tablet har stöd för alla surfplattor på marknaden.
När avståndsrefraktionen är
Automated
image acquisition
klar lämnar du bara över CV-tablet till din kund
processoch
(auto-focus,
auto-shoot)
fortsätter med närtesterna.
Här hittar du
förstås texter, men även olika typer
av and
Amslertester
etc finns redan nu
Import, analyze
view OCT-1000
tillgängliga. CV-tablet innebär att vi
and Stratus® data
nu erbjuder totalt tre olika
styrsystem för CV-5000 – CV-tablet,
Seamless integration
with EyeRoute®
CV-5000PC/Windows
eller
KB-50 konventionell
Image Management
systempanel. CV-tablet
har vi bl.a utvecklat i Sverige i
samråd med svenska optiker för
att säkerställa att våra höga krav
på perfektion tillgodoses.
Självklart har CV-tablet
full kommunikation med din
patientjournal och skärmarna
innehåller förstås såväl slumpgenerering som kontrasttester
styrning för CV-5000. Med en vanlig surfplatta
styr du hela refraktionen bekvämt tillbakalutad
och med full trådlös kontroll. Systemet består av
»
»
»
»
en vanlig CV-5000-foropter och en vanlig platt
LCD-projektor
av
modellerna
CC-100
Intresserad av en provkörning?
Kontakta oss för mer information!
031-710 92 00 • www.topcon.se
eller
Posttidning B
CV/DD/DTO1/PA/111208/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Glideffekt minimerar friktionen
mot ögats ömtåliga vävnader.
Glideffekten består
hela dagen.
PrOCEnT AV GliDFAkTOr
FörE AnVänDninG
BiBEhållEn GliDEFFEkT
100%
50%
0,0%
Medelvärde
± SD
FörE AnVänDninG
EFTEr AnVänDninG
(i genomsnitt 14 h)
DAILIES TOTAL1 ® SiHy kontaktlinser med graderat vatteninnehåll behåller
100% av sin ursprungliga glideffekt även efter att ha burits en hel dag.1
Jämfört med andra endagslinser ger DAILIES TOTAL1 ® kontaktlinser:
• Överlägsen glideffekt 2
• Den högsta syregenomsläppligheten3 (Dk/t 156 vid -3,00 D)
DAILIES TOTAL1 ® kontaktlinser ger en exceptionell komfort under hela
dagen, från morgon till kväll. Resultaten talar för sig själva. Men lita inte
bara på vad vi säger. Prova dem på dina kunder.
Vi erbjuder vår Komfortgaranti* – pengarna tillbaka om
man inte är nöjd.
* Tala med din försäljningsrepresentant för mer information.
CIBA VISION® data registrerade 201 1.
Baserat på kritisk friktionskoefficient mätt med lutande plan; signifikans påvisad vid 0,05-nivån,
CIBA VISION® data registrerade 2010.
3
Baserat på linsens kvot av syregenomsläpplighet. CIBA VISION® data registrerade 2010.
1
2
Se produktinstruktionerna för fullständig information om användning, skötsel och säkerhet.
COMFORT ENGINEERED TO LAST