Transcript no 1 | 2012 - Norrbottens läns landsting

no 1 | 2012
Foto: anders alm
Gladare fötter!
Så klarar du långa arbetsdagar på hårda golv
sidorna 8–9
Gästkrönikören anders resin
” När tiderna blir kärvare är det
viktigt att behålla lagandan och
fokus för fortsatt goda prestationer. ”
Tema: Den konkurrensutsatta primärvården Hon forskar om könsskillnader vid hjärtinfarkt Kraftsamling för att locka fler till Norrbotten
sidorna 3–5
sidan 6
sidan 11
et som är
botten i dig är
botten också i andra, skriver Gunnar
Ekelöf. Orden har
jag burit med mig
länge; de har underlättat i situationer där jag
funderat över andra människors bevekelsegrunder och behov. Innerst inne är vi lika,
har jag tänkt.
Men hörrni, jag är inte så säker längre!
Jag är nämligen en ENFP. Min kollega är en
ESTJ. Och enligt häftet med Isabel Briggs
Myers introduktion till psykologiska typer är
vi faktiskt rätt olika varandra. Där hon är analytisk är jag empatisk. Där hon
organiserar sin
tillvaro och värdesätter att saker är planerade,
tycker jag om frihet och möjlighet till förändring. Där hon lutar sig mot erfarenhet, litar jag
på inspiration.
Konsten
att uppskatta
varandras
olikheter
j a , så dä r k a n man hålla på och jämföra. Eller också kan man söka självkännedom genom att läsa om sina personlighetsdrag. Som en ENFP, en människa med extrovert intuition med introvert känsla, är man
nyfiken och kreativ, kan jag avslöja. Vi är
samarbetsvilliga och stöttande. Jag nickar
nöjt för mig själv. Ja, tills jag kommer till det
som lite luddigt kallas för Potentiella utvecklingsområden (kan troligen utläsas som Dåliga egenskaper). Den läsningen är inte lika
upplyftande: ”Blir splittrade, har svårt att fokusera och är lätta att distrahera. Sprider ut
sig själva för mycket – har svårt att säga nej
till intressanta möjligheter och människor.
Kan bli överdrivna nonkonformister”, för att
nämna några av de mindre smickrande sidorna.
jag en del över i vilken av de 16 rutorna mina närmaste kan tänkas hamna. Världen blir mer greppbar om
man kan sortera människor som ESFJ, INTJ,
ISTP och så vidare – eller inte! Men en sak är
klar: det går att skämta bort en del, men inte
allt. Myers-Briggs är ett av de mest spridda
instrumenten i världen när det kommer till
att identifiera och förstå skillnader i personlighet. Många chefer i landstinget har gjort
testet, både för att lära känna sig själv och få
kunskap om hur individer i en arbetsgrupp
ska kunna växa och samarbeta.
just nu funderar
i t u f fa t i d e r kan det vara extra svårt att
upprätthålla ett gott klimat på jobbet. Temat
i detta nummer tar upp den landstingsdrivna
primärvårdens stora omställning, sedan den
för två år sedan blev konkurrensutsatt. För
att klara en sådan påfrestning krävs att man
fokuserar på varandras styrkor och drar nytta
av skillnader. Alla personligheter, ja alla 16
bokstavskombinationer, är ju en tillgång i
rätt miljö.
Själv är jag glad över att jag och min kollega är så pass olika. Även om vi troligen inte
handskas med livet på samma sätt är hon en
av dem som berikar mitt liv på jobbet.
Redaktör:
Ulrika Englund
0920 – 28 43 64
070 – 32 55 750
Ansvarig
utgivare:
Anna Källström
Grafisk form:
Tor-Arne Moe,
Moe Media AB
Besöksadress:
Norrbottens
läns landstings
kansli, Roberts­
viksgatan 7, Luleå
Postadress:
Landstingstidningen, NLL
971 89 Luleå
E-post:
ulrika.englund
@nll.se
Upplaga:
12 500 ex.
Teknisk
produktion:
Daily Print, Umeå
Detta nummer
är presslagt
26 januari 2012
Årgång 40
Innehållet
i Landstings­
tidningen får
gärna citeras om
källan anges.
Nästa nummer
utkommer
31 mars 2012
Landstingstidningen på webben:
www.nll.se/landstingstidningen
Norrbottens läns
landsting, NLL,
har till huvuduppgift att erbjuda
länets omkring
249 000 invånare
hälso- och sjukvård samt tandvård, och arbetar
dessutom med
regional utveckling inom kultur,
utbildning,
näringspolitik och
kommunikationer.
NLL bedriver verksamhet vid fem
sjukhus, 33 vårdcentraler, 26 tandvårdskliniker och
4 tandvårdsannex.
Landstinget är en
av länets största
arbetsgivare med
drygt 7 100 anställda. Bland
dessa finns cirka
710 läkare och
2 600 sjuksköterskor. 565 personer
arbetar med tandvård, 130 med
undervisning, 330
med driftservice
och 940 med
administration.
Enligt projektledaren Sara Engström och informatören Marina Wikberg är webbsatsningen ett av flera sätt att göra minoritetsspråken mer synliga. Den största delen av materialet är på finska, samiska och meänkieli.
Foto: ulrika englund
De mindre språken
får plats på webben
Landstinget utökar sin webbplats nll.se med en avdelning
där information på de nationella minoritetsspråken samlas.
– Förutom att det är en bra
service är syftet att språken
ska synliggöras, stärkas och få
ökade möjligheter att bevaras,
säger Marina Wikberg, ansvarig informatör.
Lagen om nationella minoriteter och
minoritetsspråk ska skydda och främja de fem nationella minoriteterna,
deras språk och kultur. Sverigefinnar,
tornedalingar och samer har särskilda
rättigheter med egna förvaltningsområden, i vilka flera norrbottniska kommuner ingår (se faktaruta). Därför har
landstinget koncentrerat sig på dem i
sin satsning
– Vi har i samråd med representanter från dessa språkgrupper diskuterat vilket material som ska översättas. Det blir ett urval av den information som finns på webbplatsen,
omkring 25 webbsidor på varje språk
om hälso- och sjukvård, tandvård,
patienträttigheter med mera, säger
Marina Wikberg.
2 Myndigheter som ligger i förvaltningsområden har särskilda skyldigheter gentemot minoritetsgrupperna.
Landstingets myndighetsutövning
förekommer enbart vid ett fåtal tillfällen: vid beslut enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Smittskyddslagen samt när en person begär att få ut
allmänna handlingar.
– Landstinget arbetar ändå på olika
sätt för att främja de nationella minoriteterna. De senaste tre åren har vi
fått 250 000 kronor per år i statsbidrag. Pengarna ska uteslutande
användas till arbete som har koppling
till de nationella minoriteterna, säger
Sara Engström, projektledare med
ansvar för minoritetsspråk.
Den nya webbavdelningen blir klar
under våren. Nästa steg som planeras
är en översyn av skyltningen på sjukhus och andra platser där landstinget
bedriver verksamhet.
ULRIKA ENGLUND
fakta
Nationella minoriteter
E De fem erkända nationella minorite-
terna i Sverige är judar, romer, samer,
sverigefinnar och tornedalingar.
E Samer, sverigefinnar och tornedalingar
har egna förvaltningsområden.
E Nio kommuner i Norrbotten ingår i ett
eller flera förvaltningsområden, medan
Norrbottens läns landsting ingår i
samtliga tre.
E Jiddisch och romani chib räknas som
territoriellt obundna språk och har ett
grundskydd i minoritetslagen.
E Samiska, finska och meänkieli har ett
förstärkt skydd. Språken bedöms vara
landsdels- och minoritetsspråk med historisk geografisk anknytning i Sverige.
E Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har delat ut 250 000 kronor till
NLL under 2010 och 2011, och kommer
så att göra även 2012. Statsbidraget ska
gå till merkostnader som uppkommer
med anledning av de rättigheter som
enskilda har enligt lagen om nationella
minoriteter och minoritetsspråk.
Källa: Nationella minoriteters rättigheter.
En handbok för kommuner, landsting och regioner.
Visare Norr-pengar till 17 projekt
De fyra norrlandstingen – Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland – har
beslutat att dela ut 2,5 miljoner
kronor till 17 olika forskningsprojekt för år 2012. Pengarna
går till studier där forskare från
de olika landstingen arbetar tillsammans över länsgränserna.
Ett av de forskningsprojekt som får
ULRIKA ENGLUND, redaktör
Avdelningen innehåller även en
mindre mängd information som översatts till jiddisch och romani chib,
språk som också omfattas av minoritetslagen men vars skydd är lägre och
mer allmänt.
200 000 kronor är Långsiktig behandling av bipolär affektiv sjukdom med
stämningsstabiliserande medicin: suicidprevention, ett arbete i vilket Ursula
Werneke och Michel Ott, båda överläkare vid Sunderby sjukhus, är inblan-
dade i. Lika mycket går till Långtidsprognos vid astma bland vuxna – upp till
27 års uppföljningstid, studier som
bedrivs av bland andra professor Eva
Rönmark och Linnea Hedman, forskare vid OLIN-studierna, samt överläkaren och docenten Anne Lindberg.
Riskfaktorer och livsstil hos personer
som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus orsakat av validerad hjärtinfarkt får
150 000 kronor. I det projektet är Dan
Lundblad, överläkare och docent, och
Ann-Sofie Forslund, forskningssjuksköterska, engagerade, båda verksamma inom Norrbottens läns landsting.
Sedan 1986 har de fyra norrlandstingen delat ut drygt 60 miljoner kro-
nor till klinisk forskning i norra Sverige. Fler än 900 forskningsprojekt har
under åren fått pengar från Visare
Norr.
nr 1 · februari 2012
Två år med vårdvalet
I januari 2010 infördes Vårdval Norrbotten, valfrihetssystemet som ger länets invånare möjlighet att välja vårdcentral.
Sedan dess har 150 fasta tjänster försvunnit från den landstingsdrivna primärvården.
Vi har besökt Piteå vårdcentral, en av de arbetsplatser som berörts mest av konkurrensen
från privata vårdgivare.
150 tjänster bort
vid vårdcentralerna
Personalchefen Jan Lundberg och divisionschefen Eva-Lena Holmqvist ser samarbete som en avgörande faktor för att
kunna behålla kvaliteten på primärvården.
En av tio norrbottningar har lämnat landstingets primärvård. Det
innebär cirka 70 miljoner kronor i
förlorade intäkter varje år.
Efter två år med vårdvalet satsar landstinget på mer samarbete
mellan sina vårdcentraler.
Vid årsskiftet hade 25 800 personer listat sig hos länets privata vårdgivare (exklusive Vittangi vårdcentral).
Eftersom varje individ i genomsnitt
genererar cirka 4 000 kronor per år i
vård- och läkemedelspengar uppgår det
totala intäktsbortfallet för landstingets
vårdcentraler just nu till drygt 103 miljoner kronor per år. Kostnader för läkemedel och hjälpmedel följer med patienten,
utgifter som står för cirka en tredjedel av
summan. Vad gäller personal, lokaler och
andra fasta omkostnader, cirka 70 miljoner kronor, är däremot rena besparingar
nödvändiga.
Landstingspolitikerna har dessutom
lagt ett sparkrav på 60 miljoner kronor,
fördelade på åren 2010, 2011 och 2012.
– Förutom anpassningen till att vara
konkurrensutsatt har vi därmed ytterligare 20 miljoner kronor att spara per år.
Det är klart att det är tufft, säger Eva-Lena
Holmqvist, chef för division Primärvård.
”Samverkar vi blir vi
starkare, tillgängligare
och mindre sårbara.”
Som ett första steg har vårdcentralerna
undersökt vilka möjligheter till samverkan och gemensamma aktiviteter som
finns. På flera orter i länet har verksamhetschefen fått eller ska få ansvar för två
vårdcentraler.
På en del håll har ett nära samarbete
redan etablerats. Norrfjärdens och Öjebyns vårdcentraler har bildat Barnmorskecentra Norr, en verksamhet med
gruppträffar för blivande föräldrar, preventivmedelsrådgivning, utredning av klimakteriebesvär och vaccination mot livmoderhalscancer, för att nämna några
områden.
Ett team bestående av två barnmorskor
plus en under utbildning samt en läkare
tar hand om patienterna.
– Samverkar vi blir vi starkare, tillgängligare och mindre sårbara. Vi har en
gemensam ledning och startar nu successivt upp gemensamma verksamheter,
berättar Camilla Brännström, verksamhetschef.
Jan Lundberg, primärvårdens personalchef, är inne på samma linje.
– Vi har mycket att vinna om det skapas en större vi-känsla mellan våra vårdcentraler, i första hand de som finns på
samma ort.
En sjukgymnast, en barnmorska eller
någon annan som fått mindre att göra
kan behöva täcka upp på en annan vårdnr 1 · februari 2012
Sjukgymnasten Kenneth Harnesk behandlar Helena Holmgren som har problem med ett knä. Efter flytten från sjukhuset till Piteå vårdcentral i centrala
stan delar sjukgymnastiken lokaler med Korpen, något som har både för- och nackdelar (se nästa sida).
Foto: ANDERS ALM
central för att komma upp i heltid.
– Ett sätt att styra utvecklingen mot
ökad flexibilitet är hur anställningskontrakten formuleras i framtiden. Men det är ett
nytt tänk och en diskussion vi måste ta
med facket, säger han.
De senaste två åren har antalet fasta
tjänster minskat med 150 inom landstingets primärvård. Medan 43 personer fått
omställningsstöd i form av avgångsvederlag eller särskild avtalspension under 20102011, har 107 anställda lämnat primärvården med pension eller gått till andra jobb.
Ett 30-tal har börjat arbeta hos en privat
aktör.
– Cheferna är duktiga på att föra en dialog med personalen. Det har handlat om
att hitta de som vill göra något annat i livet
och känner att det är läge att sluta, säger
Jan Lundberg.
konsekvenser en förändring av antalet
vårdcentraler i Luleå skulle få. En ihopslagning av Stadsviken och Mjölkudden
samt Örnäset och Hertsön har nämnts,
en förändring som i så fall skulle gälla
från årsskiftet 2012/2013.
Men de frivilliga lösningarna räcker inte.
I slutet av förra året varslades åtta med­
arbetare vid vårdcentraler i Piteå om uppsägning, de första varslen sedan vårdvalssystemet infördes.
I oktober startade en utredning av vilka
Barnmorskan Ingegerd Erixon ingår i Barnmorskecentra Norr.
”Vi har nyss startat, men satsningen känns spännande. Tillsammans blir vi mer flexibla och tillgängligheten för patienterna
ökar”, säger hon. Foto: ANDERS ALM
– Dessutom pågår diskussioner om
skatteväxling av hemsjukvården från primärvården till kommunen. Även det har
betydelse för hur framtidens primärvård
ska se ut, säger Eva-Lena Holmqvist.
Hon låter luttrad när hon konstaterar att
divisionen trots de insatser som gjorts
gick back cirka 38 miljoner 2011, med ett
liknande förväntat resultat 2012.
– Det tar tid innan vi kan räkna hem
de besparingar vi gjort, det är en viss
eftersläpning. Vi kan inte heller minska
på personal i förväg eftersom vi inte vet
hur folk på en ort kommer att välja eller
hur fort listningen går.
Som divisionschef ser hon positivt på
framtiden, men medger att situationen
inte är enkel.
– Vi kan inte fortsätta att spara hur
mycket som helst om vi ska kunna bibehålla en hög kvalitet och nöjda patienter,
säger hon.
ULRIKA ENGLUND
hård konkurrens
om patienterna i piteå
3
Två år med vårdvalet
Erling Sjöstedt, vårdcentralschef, och Evy Sjöberg, undersköterska, tror på framtiden för sin vårdcentral, trots att många patienter och några anställda har försvunnit till de privata alternativen.
En förändrad lokalanvändning på grund av minskat lokalbehov har inneburit en del omflyttningar, som mest varit positiva eftersom kollegorna har kommit närmare varandra. Som närmsta granne
har de fått Maria Granberg på ungdomsmottagningen (mellersta bilden till höger). Diabetessköterskan Irene Johansson (nedre bilden till höger) tycker att det nu känns som att alla i personalen drar
åt samma håll.
Foto: ANDERS ALM
”Vi deppar inte ihop”
Tre vårdcentraler med några
hundra meters mellanrum. Det är
den nya konkurrenssituationen i
Piteå efter det fria vårdvalets införande.
– Vi måste ta tjuren vid hornen och se framåt. Vi deppar inte
ihop, säger Maria Dysholm, undersköterska och receptionist, Piteå
vårdcentral.
Två privata vårdcentraler – Björnen
och Cederkliniken – etablerade sig i Piteå
hösten 2010 Det har påverkat Piteå vårdcentral på flera sätt. Nära 4 000 patienter,
men också tre läkare och fyra sjuksköterskor, har gått över till de privata alternativen.
Nu arbetar vårdcentralen för att anpassa sig efter de nya förhållandena.
En rejäl omstrukturering har skett när
det gäller lokaler. Ytorna har bantats efter
det minskade behovet, men samtidigt har
vårdcentralen genomgått en ordentlig
uppfräschning.
Sjukgymnastiken, som tidigare var stationerad vid sjukhuset, har flyttat in en
våning nedanför.
– Vi har länge önskat att få flytta hit.
Nu har vi nära till våra kollegor och kan
lättare samarbeta om patienterna, säger
Kenneth Harnesk, sjukgymnast.
Nackdelen är att de måste dela träningslokal med Korpen längst ner i
huset, och kan därför inte riktigt styra sig
själva. Men samtidigt är det en fördel att
patienterna blir inspirerade att fortsätta
träna i Korpens gym när de avslutat sin
sjukgymnastikbehandling.
Också ungdomsmottagningen har flyttat
från sjukhusområdet och ligger nu vägg i
vägg med Piteå vårdcentral.
4 ”Det finns
inte en
enda i
personalen
som inte
vill göra ett
bra jobb.”
Erling Sjöstedt,
vårdcentralschef.
– Jag trivs bra här. Det är visserligen
mindre lokaler, men det är mer centralt,
säger Maria Granberg, kurator på ungdomsmottagningen.
En annan rationaliseringsåtgärd är att
Furunäsets och Piteå vårdcentral delar på
en verksamhetschef. Erling Sjöstedt heter
den nya gemensamma chefen och han
ser ljust på framtiden.
– Alla förändringar är utmaningar,
men det finns inte en enda i personalen
som inte vill göra ett bra jobb. Vi har duktiga medarbetare som funnits med länge
och vi tänker behålla den service vi haft
tidigare med allt vad det innebär.
Några tjänster har återbesatts, men
några vakanshålls tills vidare på grund av
det minskade patientantalet. Ett bekymmer är dock att det är svårt att få tag i nya
distriktsläkare och därför måste de till
viss del fylla upp med stafettläkare.
– En stafettläkare på halvtid kostar
ungefär lika mycket som en ordinarie
läkare på heltid, så helst skulle vi vilja
hitta ytterligare någon distriktsläkare som
vill bli ordinarie anställd hos oss.
Han har ingenting emot konkurrens,
poängterar han. Han tror också det är
naturligt att det som är nytt lockar och att
många faller för de privata vårdcentraler-
fakta
Hård konkurrens i Piteå
Kenneth Harnesk,
sjukgymnast.
När Cederkliniken och Björnens vårdcentral startade som privata vårdcentraler i
Piteå hösten 2010 var det många Piteåbor
som valde att lista om sig. Piteå vårdcentral hade 10 482 patienter, men är nu nere
i 6 527. Furunäsets vårdcentral har gått
från 8 032 till 5 935 patienter.
nas marknadsföring. Deras egen marknadsföring har varit ganska blygsam.
– Vi ska låta trycka upp broschyrer och
lägga i receptionen och vi ska också visa
upp oss på Noliamässan. Men det får inte
bli så mycket att det blir stötande för skattebetalarna – det är ju deras pengar vi
använder, även till sådant.
Ännu en tuff ekonomisk utmaning väntar dem då det nästa år ska sparas ytterligare två procent – en besparing som gäller alla vårdcentraler, oavsett om de är privata eller landstingsdrivna.
– Det motsvarar för oss ungefär en
skötersketjänst. Vi måste se över verksamheten så att vi hamnar rätt ekonomiskt, men vi har inte tänkt säga upp
någon.
Till hjälp har de anlitat en landstingsansluten konsult.
Ett sätt kan vara att utveckla samarbetet mellan vårdcentralerna. Redan idag
hjälper de varandra om det fattas personal på till exempel barna- och mödravårdscentralen, berättar han.
Personalen på Piteå vårdcentral har
tagit förändringarna med ro, även om det
var jobbigt till en början.
– Det är det ju alltid när det blir ruljans på folk, säger diabetessköterskan
Irene Johansson.
Men på samma gång har det blivit
något av en nystart, upplever hon.
– Vi har fått in nytt folk som vill vara
med och utveckla verksamheten och de
bidrar med nya influenser.
I dag känner hon att alla, oavsett yrkeskategori, drar åt samma håll och är extra
rädda om patienterna som finns kvar. Det
går smidigt att hitta lösningar och arbetet
flyter på bra.
Maria Dysholm, undersköterska och receptionist, fortsätter bemöta patienterna
lika väl som tidigare.
Trots att många har listat om sig har
Irene Johansson för egen del inte märkt
någon minskning än så länge.
– Jag tror att många av de patienter
som listat om sig är friska människor
som vi aldrig har träffat.
Samtidigt styrs de ekonomiska resurserna av antalet listade patienter och därför har vårdcentralen fått mindre pengar
att röra sig med.
Evy Sjöberg, undersköterska på laboratoriet, har däremot märkt en viss minskning av patienter.
– Men det är också positivt. Nu har vi
mer tid för dem som kommer.
Ibland händer det att någon patient
hotar med att lista om sig om den inte får
som den vill, berättar Maria Dysholm i
receptionen. Men själv har hon inte ändrat arbetssätt jämfört med tidigare.
– Jag försöker vara tillmötesgående,
trevlig och lösa det mesta som dyker upp
– men så har jag alltid jobbat.
U L R I K A VA L L G Å R D A
nr 1 · februari 2012
Fem nya vårdcentraler
– en väntad utveckling
För två år sedan infördes Vårdval
Norrbotten. I dag drivs sex av 38
vårdcentraler i länet i privat regi.
– Det är en förväntad utveckling, säger Bo Westerlund, beställarchef.
Sedan januari 2010 har fem privata
aktörer etablerat sig i Norrbotten, inklusive nykomligen Adviva i Gällivare. I oktober 2011 öppnade företaget en ny vårdcentral mitt emot sjukhusets huvudentré.
Till de privata räknas även vårdcentralen i
Vittangi, som var upphandlad sedan tidigare och därför har en annan ekonomisk
konstruktion i sitt avtal med landstinget
än de övriga.
När Bo Westerlund summerar de två
åren konstaterar han att förloppet varit
detsamma varje gång en privat vårdgivare
slagit upp portarna – antalet personer
som lämnar de landstingsdrivna vårdcentralerna höjs snabbt, en kurva som sedan
planar ut. Det händer även att patienter
återvänder till sin tidigare vårdcentral.
– Sett till helheten förändras patientströmmarna betydligt mindre nu än de
gjorde i början. Det är inte lika snabba
kast som tidigare, säger han.
Antalet privata vårdcentraler i Norrbotten ligger på ungefär samma nivå som i
Jämtland. Andelen är något högre i Västerbotten, 14 procent, medan Västernorrland sticker ut med hela 26,5 procent så
kallade lov:ar, förkortningen för etableringar inom Lagen om valfrihetssystem,
LOV. Enligt Bo Westerlund beror skillnaden på att Västernorrland hade fler upphandlade enheter från början.
Den norra regionen har färre privata etableringar jämfört med landet i övrigt. En
anledning är att det tidigare inte funnits
lika många privata aktörer i de fyra nordligaste länen jämfört med i Västra Götalandsregionen, Stockholm och Halland,
för att nämna några områden.
– De stora kedjorna, med något
undantag, finns inte här. En annan orsak
är att vissa andra landsting och regioner
delat upp uppdraget och gjort det enklare
att vara entreprenör genom att tillåta fri
etablering, exempelvis vad gäller rehabilitering. Ju mer man styckar upp uppdraget desto fler etableringar får man. I
Norrbotten finns ett politiskt beslut att i
stället välja en inriktning mot sammanhållen primärvård.
Vad vinner man på det?
– En sammanhållen primärvård är
bättre för medborgarna än en splittrad.
Av kvalitetsskäl är det viktigt att ha aktörer som jobbar med hela uppdraget.
För beställarsektionens del har de för-
sta två åren med Vårdval Norrbotten till
stor del handlat om gränsdragningsfrågor. Det har tagit tid att komma fram till
hur upplägget för listning, ersättning,
marknadsföring och så vidare ska se ut så
att varken de landstingsdrivna eller de
privata vårdcentralerna gynnas.
Har norrbottningarna vunnit eller förlorat
på vårdvalssystemets införande?
– Synen på patienten har förändrats.
I dag ser man honom eller henne som en
kund som man faktiskt kan förlora till en
annan vårdcentral. Det har i sin tur medfört en större servicemedvetenhet. På
vissa håll har tillgängligheten blivit bättre. Att vårdgivarens uppdrag är tydligare
jämfört med tidigare är också något som
gagnar patienten, säger Bo Westerlund.
ULRIKA ENGLUND
fakta
Beställarsektionens tre huvudfrågor:
tyngdindex av typen Adjusted clinical
tydligt uppdrag
1 Alla
groups, ACG, i kapiteringssystemet från
vårdcentraler ska veta vad de
ska göra. I juni varje år tar landstingsfullmäktige ställning till det förfrågningsunderlag och de styrdokument som tagits
fram.
rättvist och konkurrensneutralt ersättningssystem
Ingen ska gynnas, varken de landstingsdrivna eller privata vårdcentralerna. Ett
förslag till prestationsbaserad ersättning
ifråga om hälsofrämjande insatser har tagits fram (se text nedan). En förändring
som diskuteras är införandet av ett vård-
2 den 1 januari 2013. Ersättningen anses bli
mer rättvis om den baseras på hur många
diagnoser en person har. I dag är det enbart ålder som styr, vilket innebär att en
frisk 85-åring ger samma peng som en
jämnårig multisjuk.
kontinuerlig
uppföljning
Resultatet följs upp och tertialrapporter
sammanställs. Beställarsektionen håller
koll på att vårdcentralerna levererar den
vård de ska.
Beställarsektionen har övertagit
ansvaret för vissa
områden som
tidigare hörde till
primärvården,
däribland de
medicinska styrdokumenten. Från
vänster Mats Weström, chefläkare
för primärvården
och medicinskt
sakkunnig, Elisa
Lindgren, verksamhetsstrateg,
Bo Westerlund,
beställarchef, och
Johan Ljungberg,
ekonom. På bilden
saknas Malin Taavola, informatör.
Foto: ANDERS ALM
3 fakta
Listningsstatistik
E Antal listade vid varje vårdcentral 31
december 2011. Inom parentes förändringen från 31 december 2009.
E Under samma tid har länets befolkning och därmed det totala antalet
listade personer minskat med 472
personer. Antalet invånare är
nu 248 424.
E Av dessa har 32 procent gjort ett
aktivt val (80 408 personer) och
resterande 68 procent ett passivt
val (168 016 personer).
piteå
Furunäset Hortlax Norrfjärden Piteå vårdcentral Öjebyn Björnen Cederkliniken 5 935 (- 2 097)
6 285 (- 456)
4 937 (- 661)
6 527 (- 3 955)
7 559 (- 2 226)
4 382 (ny)
5 730 (ny)
luleå
Bergnäset Björkskatan Gammelstad Hertsön Mjölkudden Porsön Råneå Stadsviken Örnäset Hermelinen 9 431 6 367 9 809 5 444 5 086 5 870 3 812 11 021 9 167 9 279 boden
Björknäs Erikslund Harads Sanden Åkerbäret 8 843 (- 393)
4 934 (- 1 991)
1 131 (- 238)
9 532 (- 581)
3 130 (ny)
kalix
Grytnäs Kalix 5 683 10 993 gällivare
Forsen Malmberget Adviva (- 63)
(-294)
7 998 (- 2 137)
6 981 (- 1 279)
3 272 (ny)
kiruna
Graniten Malmen övriga länet
Arjeplog Arvidsjaur Haparanda Jokkmokk Pajala Vittangi Älvsbyn Överkalix Övertorneå Slaskområde,
ej fördelade (- 1 090)
(- 776)
(- 986)
(- 971)
(- 1 035)
(- 60)
(- 174)
(- 1 925)
(- 1 020)
(ny)
10 058 10 089 (24)
(115)
3 000 6 463 9 782 5 001 6 152 2 842 7 710 3 446 4 687 (- 114)
(-139)
(- 180)
(- 204)
(- 104)
(- 168)
(- 634)
(-184)
(- 177)
56 (- 92)
Källa: Beställarsektionen, NLL
Ersättningen ska baseras på prestation
Nya listningsregler från årsskiftet
Primärvården kan förebygga sjukdom och främja
hälsa. Ett nytt ersättningssystem, baserat på prestationer, ska få vårdcentralerna att göra mer på området.
om livsstilen, något som framgår av Socialstyrelsens nationella
riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I rapporten lyfts
evidensbaserade metoder inom
hälso- och sjukvården fram.
Tidigare listades patienter
passivt på närmaste landstingsdrivna vårdcentral.
Nu listas nyinflyttade i stället
enligt en geografisk indelning,
oberoende av vem som driver
vårdcentralen.
Rökning och snusning, risk-
botten att börja arbeta efter de
nationella riktlinjerna införs en
prestationsbaserad ersättning
inom fyra områden – tobak,
alkohol, fysisk aktivitet och kost.
En procent av vårdpengen, 6,8
miljoner kronor, öronmärks för
hälsofrämjande insatser:
E Den största delen utgörs av
en fast ersättning på minst
bruk av alkohol, otillräcklig
fysisk aktivitet och dåliga matvanor – hur vi lever har en tydlig
koppling till vår hälsa. En femtedel av den samlade sjukdomsbördan i samhället orsakas av
ohälsosamma levnadsvanor.
Men många patienter får inte
det stöd de behöver för att lägga
nr 1 · februari 2012
För att få primärvården i Norr-
100 000 kronor på år. Den får
varje enhet del av om de arbetar
fram en godkänd handlingsplan.
E En rörlig ersättning på 750
kronor per individ införs inom
områdena tobak och fysisk aktivitet, exempelvis rökavvänjning
och fysisk aktivitet på recept.
All dokumentation sker i Vas
och är kopplad till den vanliga
journalföringen.
– Om uppgifterna skrivs in
på rätt sätt ska registreringen
fungera med automatik, utan
merarbete för personalen, säger
Mats Weström, chefläkare för
primärvården.
I oktober beslutade landstingsfullmäktige att alla vårdcentraler ska få ett
geografiskt upptagningsområde, något
som ska främja konkurrensneutralitet.
Från årsskiftet sker passiv listning
vid inflyttning eller flytt inom länet till
närmast liggande vårdcentral, oavsett
om den är landstingsdriven eller privat.
Om en ny vårdcentral öppnar berörs
inte de som redan bor i området eller
tidigare gjort ett aktivt val – de flyttas
inte automatiskt över.
Den nyetablerade vårdcentralen tilldelas ett område som motsvarar en
genomsnittlig storlek för den aktuella
kommunen. Landstingets primärvård
beslutar själv om eventuella justeringar
av geografiska områden mellan sina
vårdcentraler.
Aktiv listning är alltid överordnad
den passiva. Om en person gjort ett
aktivt val påverkas alltså inte listningen
vid en flytt.
En annan nyhet från årsskiftet är att
nyfödda barn listas vid samma vårdcentral som sin mamma. Den som önskar
kan sedan flytta barnet till en annan
vårdcentral.
5
hallå där…
Forskning i landstinget
Rose-Marie Isaksson är hjärtsjuksköterskan som blev forskningssjuksköterska. Hennes uppmärksammade avhandling visar att det inte är några skillnader
mellan kvinnors och mäns symtom när de drabbas av hjärtinfarkt.
Foto: Petra Isaksson
Nya rön om kvinnors
och mäns hjärtinfarkter
Sjuksköterskan Rose-Marie
Isakssons avhandling om könsskillnader vid hjärtinfarkter
visar att symptomen upplevs lika
av kvinnor och män. Däremot
finns det variationer i hur kvinnor
och män tacklar problemen.
Under de senaste åren har det varit en
debatt i media där män och kvinnor uppges ha olika symptom vid hjärtinfarkter.
Det har hävdats att vården missuppfattar
kvinnors symptom vilket kan leda till fördröjd medicinsk behandling.
Rose-Marie Isakssons forskning visar
raka motsatsen, vilket väckte uppståndelse både i media och inom sjukvården då
hennes avhandling presenterades i våras.
Med en bakgrund som sjuksköterska
har hon lång erfarenhet av bland annat
hjärtsjukvård. För några år sedan sökte
hon och fick en tjänst för att arbeta med
Monica, hjärtinfarktsregistret i Luleå.
bröstet. Ingen av dem upplevde vården
och bemötandet på sjukhuset annorlunda. Alla försökte minska eller behandla
symtomen på egen hand och strävade
efter att allt skulle vara som vanligt.
Totalt blev det tre års heltidsforskning i
ämnet, fördelad på deltid under flera år.
Den första studien, som i grunden var en
magisteruppsats, baserades på data från
Monicaregistret som kartlagt flera tusen
patienter med hjärtinfarkter i Norr- och
Västerbotten sedan 1985. Här inriktade
sig Rose-Marie Isaksson på symptom,
skillnader mellan kvinnor och män samt
hur länge man väntade med att söka
läkarvård.
Studien visade att mer än 80 procent
av både män och kvinnor hade typiska
symtom, det vill säga bröstsmärtor, vid
sitt insjuknande i hjärtinfarkt. Det fanns
inte heller några könsskillnader i hur
länge man väntade med att söka vård i
åldersgrupperna upp till 65 år. Hos
patienterna som var äldre, över 65 år,
kunde man dock se att patienterna,
främst kvinnorna, dröjde med att söka
vård.
En skillnad mellan kvinnorna och männen som intervjuades var deras sätt att
hantera symptomen. Flera män provocerade känslan av obehag som de hade i
kroppen genom att exempelvis åka skidor
uppför en extra backe eller gå till simhallen och simma. Kvinnorna kämpade istället för att upprätthålla det sociala ansvaret
gentemot familj och hushåll. Inte förrän
symtomen utvecklades till en stark och
ihållande bröstsmärta insåg de drabbade
allvaret och bestämde sig för att söka
vård.
Både kvinnor och män vittnade om att
de inte ville störa sjukvården. En vanlig
uppfattning var också att man skulle få
vänta längre om man ringde ambulans
än om man körde själv till sjukhuset.
Rose-Marie Isaksson forskade sedan
”Det fanns ingen svensk
forskning, de studier som
hade gjorts var utförda i
USA och grundade sig på
väldigt få patienter.”
– Då fanns det inte i min värld att bli
doktorand, men när jag hamnade i den
här miljön där många uppmuntrade mig
kändes det helt naturligt.
När debatten om könsdiskriminerade
kvinnliga hjärtpatienter blommade upp
väcktes tankarna på att titta närmare på
fakta kring detta.
– Det fanns ingen svensk forskning,
de studier som hade gjorts var utförda i
USA och grundade sig på väldigt få
patienter, förklarar hon.
6 vidare med hjälp av egna intervjuer med
kvinnor och män i åldersspannet 65-80
år. Intervjuerna gjordes inom tre dagar
efter att patienterna hade drabbats av
hjärtinfarkt. Fokus i diskussionerna låg
på hur patienterna hade tolkat, resonerat
om och hanterat sina symptom och på
beslutet att uppsöka läkarvård.
– Jag fick helt magnifika berättelser,
alla var väldigt öppna och personliga och
villiga att ge sin bild av vad de hade upplevt.
Intervjuerna visade att alla inledningsvis hade diffusa symptom. Männen upplevde det som märkligt eftersom de hade
hört och läst så mycket om att det är kvinnor som förväntas uppleva föraningar om
infarkter på det sättet. Alla patienter
beskrev en olustkänsla som inte liknade
något annat de hade upplevt tidigare.
Både kvinnor och män fick så småningom den typiska smärtan och trycket över
Tänk på!
Vid hjärtinfarkt är
tiden viktig. Den
som väntar med
att söka vård vid
en misstänkt hjärtinfarkt riskerar bestående skador på
hjärtat och i värsta fall livet. Varje
minuts väntan har
betydelse. Snabbast vård får man
via SOS Alarm och
ambulanspersonal som kan börja
behandla redan i
hemmet och under
vägen till sjukhus.
En annan intressant sak som framkom
var att både män och kvinnor var osäkra
på vart de skulle vända sig för rådgivning.
Rose-Marie Isakssons studie är en av
få som även har fokuserat på eventuella
skillnader mellan könen vad gäller långtidsöverlevnad hos patienter som drabbas
av hjärtinfarkt för första gången. Det visade sig att under de senaste 23 åren har
överlevnaden efter den första hjärtinfarkten förbättrats hos både män och kvinnor.
Det framkom också att yngre och medelålders kvinnor har en något bättre långtidsöverlevnad än män i motsvarande
ålder. ANNA BERGSTRÖM
Fotnot : Studien heter Symptoms, prehospital delay and long-term survival in men vs.
women with myocardial infarction.
Länk: http://umu.diva-portal.org/smash/
record.jsf?pid=diva2:404935
Carl-Johan Westborg, verksamhetschef
och läkare som utsetts till Årets chef
2011 av Norrbottens läkarförening.
Hur känns det?
– Det är verkligen roligt!
Både jag och
medarbetarna
på Björknäs
vårdcentral har
en ansträngande tid bakom
oss – utmärkelsen är ett kvitto
på att arbetet inte varit förgäves.
På vilket sätt har det varit en tung period?
– Mellan februari och september
vikarierade jag som länschef i södra
delen i primärvården, samtidigt som
jag var verksamhetschef på Björknäs
och Harads vårdcentraler och arbetade som doktor. Det har varit mycket
att göra och det har märkts på vårdcentralen att chefen inte har varit närvarande. Det hade aldrig gått utan
medarbetarnas fulla stöd.
Du är både läkare och chef. Varför?
– Det är en naturlig utveckling för
en läkare att bli chef; många är ledare
i det dagliga arbetet. Tyvärr är det alltför få som vågar axla ansvaret. Detta
trots att det är viktigt att den medicinska kompetensen förs in i ledningsfunktioner, på alla nivåer.
I motiveringen framhålls att du är
duktig i det kliniska arbetet, att du klarar av att vara både kollega och chef,
att du har blick för det strategiska utvecklingsarbetet och en förmåga till
”helikopterseende”. Känner du igen
dig?
– Ja, jag tyckte motiveringen var
rolig och att den stämmer. Jag tror att
läkarföreningen vill rikta ljuset på att
det behövs chefserfarenhet även på
”golvnivå”.
Hur skulle du själv beskriva din ledarstil?
– Lyssnande och tillåtande. Jag tror
på att ge andra frihet, likväl som
ansvar.
Vad är det svåraste med att vara chef ?
– Om jag ska välja en sak är det att
jag ofta känner mig klämd mellan
medarbetarnas behov och ledningens
krav. Ibland är man som köttet i en
hamburgare…
ULRIKA ENGLUND
Patienter
tycker till
Norrbottens läns landsting har anslutit sig till Nationell patientenkät för att
mäta vad patienter tycker om vården.
Enkäten genomförs samtidigt i hela
Sverige.
Just nu pågår mätningar i vuxenpsykiatrin. Under januari, februari och
mars väljs ett antal personer slumpmässigt ut bland de som skrivits ut
från en psykiatrisk avdelning eller besökt en psykiatrisk mottagning.
Under mars och april görs mätningar i verksamheter inom medicin
och opererande.
Resultaten av enkäten ska ge underlag till förbättringsarbetet i vården.
Den genomförs av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) på uppdrag
av Sveriges kommuner och landsting.
Ny bok om
FaR-recept
En av tio lever så stilla liv att de tillhör
en högriskgrupp för ohälsa. Folkhälsoinstitutet vill att sjukvården oftare ska
skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR,
och ger ut en bok i ämnet: FaR –
individanpassad skriftlig ordination av
fysisk aktivitet. Den belyser varför det
är viktigt att arbeta med att främja
fysisk aktivitet hos befolkningen och
patienterna.
Boken definierar också vad FaR är,
vilket vetenskapligt stöd som finns för
metoden och hur FaR kan användas
i den kliniska vardagen. Under 2010
skrevs 49 000 recept på fysisk aktivitet ut i Sverige, tre gånger så många
som 2007.
nr 1 · februari 2012
Vi fikar med…
Marknadsföraren
Rigmor Flodmark,
trumpetaren Bosse
Strandberg och
saxofonisten Per
Moberg.
… personalen på Norrbottensmusiken i Luleå
Arbetsplats: Norrbottensmusiken i Luleå. Antal anställda: 20. Yrkesgrupper: 10 musiker och länsmusikchef,
enhetschefer, marknadsförare, ekonomer och producenter. Samtalsämnen på fikarasten: ”Konserter som vi
har varit på i Kulturens hus, som nyligen Veronica Maggio och Sarah Dawn Finer. Vi skrattar också så mycket
att vi har fått kommentarer från kulturförvaltningen under oss”. Tabun: ”Vi pratar sällan om jobbet”.
En kopp före repetitionen
När personalen på Norrbottensmusiken fikar hörs de glada skratten ända ner till Luleå kommuns
kulturförvaltning i våningen under.
Den här dagen övar Norrbotten
Big Band för konserter bland
annat på nattfestivalen i Korpilombolo.
Men före repetitionen hinner
bandet med några koppar kaffe.
Marknadsföraren Rigmor Flodmark har
laddat upp med mycket ätbart i fikarummet. Det är öppen repetition klockan två
och då vill hon bjuda besökarna på skinka, ost, gurka, bröd, bullar, kakor och
kaffe.
Men först ska musikerna och administratörerna vid Norrbottensmusiken få
smaka. De sätter sig i fikarummet som
har glasfönster från golv till tak och
moderna röda soffor. Norrbottensmusiken flyttade från hamnmagasinen i Norra
hamn till Kulturens hus 2007. Sedan ett
år tillbaka pendlar inte längre Tim
Hagans från New York till Luleå för att
leda Norrbotten Big Band. Ingen ny
konstnärlig ledare är ännu tillsatt, men
orkestern fortsätter att turnera som vanligt runt om i länet och i andra delar av
Sverige och utomlands.
I dag spelar bandet musik av den norske
trombonisten och kompositören Helge
Sunde som har kommit hit från Oslo tillsammans med den ryska pianisten Olga
Konkova, bröderna Hans och Per Mathisen på gitarr och bas samt trummisen
Gary Husband från England. Även trumpetaren Airelle Besson från Paris är på
plats.
– Norrbotten Big Band är ett av de
mest kända storbanden i hela Europa så
det är inga problem att få välkända musiker att komma hit och spela. Vi betalar
deras resor, men ofta är deras biljetter billigare än att flyga upp någon från Skåne,
säger Rigmor Flodmark.
I helgen blir det konserter både
hemma i Kulturens hus i Luleå och på
nattfestivalen i Korpilombolo. Orkesterchef Mirka Siwek ser särskilt fram emot
att få åka till den lilla byn 20 mil norr om
Luleå.
– Gymnastiksalen i Korpilombolo är
min favoritscen vid sidan av Konserthuset
i Stockholm. Det är sådan härlig kontrast
att se norrskenet på den mörka himlen
över den vita snön och sedan gå in i salen
Fikarast på Norrbottensmusiken.
Från vänster till
höger sitter länsmusikchef Kristina
Nilsson, orkesterchef Mirka Siwek,
ekonomiassistent
Ewa Johansen, ekonom Lotta Rova,
saxofonist Jan
Thelin och tekniker
och producent
Mats Lundstedt.
Foto: anders alm
som fortfarande luktar gympaskor och
svett och få vara med om fantastiska
kulturupplevelser. Det är något magiskt
över hela nattfestivalen, säger hon.
Ibland kan kylan ställa till med problem ute på turnéer i länet. När bandet
uppträdde på ishotellet i Jukkasjärvi
frös saxofonerna ihop.
– Det var en utmaning att ändå försöka få det att låta som vanligt så att
publiken inte skulle märka någonting,
säger saxofonist Jan Thelin.
Liksom de flesta musikerna har han
varit med i bandet sedan 80-talet.
– Det är världens roligaste jobb eftersom det inte finns något roligare än att
spela. För mig har det också varit en
stor upplevelse att få spela med mina
idoler som exempelvis Phil Woods.
”Det är världens roligaste
jobb. För mig har det
varit en stor upplevelse
att få spela med mina
idoler, som Phil Woods.”
Musikerna övar alla tider på dygnet i
Kulturens hus, antingen var för sig eller
tillsammans i hela orkestern. För Per
Moberg är saxofonen som en kroppsdel
som han inte kan vara utan.
– Det blir som en förlängning av mig
själv.
Repetitionerna med Helge Sunde sätter
i gång klockan tio på förmiddagen och
håller på en bit in på kvällen. Men det gäl-
ler att blåsarna får vila läpparna med
jämna mellanrum
– Det går inte att spela hela tiden
under flera timmar, säger Magnus
Ekholm som spelar trumpet.
Före repet blir det litet prat i fikarummet om olika konserter som de har sett i
veckan i Kulturens hus.
Rigmor Flodmark såg Veronica Maggio tillsammans med sina barnbarn och
blev överförtjust.
– Hon var jätteduktig. Mina barnbarn
kunde alla texterna utantill och sjöng
med i sångerna.
Efter ytterligare litet småprat går musikerna in i den ljudisolerade orkestersalen.
Vi följer med in och lyssnar till meditativ jazz som förflyttar oss långt bort från
utsikten över brandstationen i Luleå.
A nn - K atrin Ö hman
Tobaksavvänjning på arbetstid
Det finns drygt 400 rökare och
minst lika många snusare i landstinget. Nu ska den som vill få använda arbetstid till att sluta med
tobak.
Av landstingets cirka 7 500 anställda
finns 420 personer som i den senaste
medarbetarundersökningen uppgett att
de röker. Från och med nu finns möjlighet för alla dem att nyttja arbetstid till att
få kvalificerat stöd av en certifierad
tobaksavvänjare. Detsamma gäller de
som snusar.
– Exakt hur många tillfällen det handlar om varierar naturligtvis, men en vanlig behandlingsperiod sträcker sig över
nr 1 · februari 2012
åtta till tio gånger, säger Bodil Larsson,
strateg i landstinget med ansvar för
tobaksfrågor.
I dag finns ett 60-tal diplomerade tobaksavvänjare på länets vårdcentraler. Besöken gäller hos någon av dem.
– Bor man nära är det inga problem,
men en del har en bit att åka. Med restid
kan det bli ett par tre timmar man behöver vara borta från jobbet, säger hon.
Statistik visar att ungefär en tredjedel
av alla rökare skulle vilja sluta, om de
bara kunde. När en rökare får stödjande
samtal sägs chanserna att lyckas tiodubblas, jämfört med den som försöker sluta
utan stöd.
Att röka ökar risken för ett 40-tal sjukdomar och förkortar livet med cirka tio år,
enligt fakta från Nationella folkhälsoinstitutet.
– Landstinget som
arbetsgivare bryr sig om
sina anställdas hälsa. Det
här är ett sätt att hjälpa till.
Kostnaden för att låta anställda vara
borta från jobbet uppvägs av att den som
inte röker eller snusar har färre sjukdagar.
– Ekonomiskt är det en win-win-situation där den enskilde sparar mycket
pengar på att sluta, men även landstinget,
konstaterar Bodil Larsson.
ULRIKA ENGLUND
7
Så blir dina trötta fötter Harriet Sandström,
undersköterska
Maj-Britt Müller,
undersköterska
Harriet Sandström har flera olika par skor i sitt klädskåp. Hon behöver byta ofta för att
inte få ont i fötterna.
Så fort sjuksköterskorna och undersköterskorna på infektionsavdelningen, Sunderby sjukhus, har rast lägger de upp fötterna
på en stol för att vila dem. Samma sak när de kommer hem.
- Man är alltid lite öm i fötterna efter jobbet, säger Cecilia
Stenberg, sjuksköterska.
Många anställda inom vården tillryggalägger flera kilometer per dag på mer eller
mindre hårda golv. Att använda bra skor
och ta hand om sina fötter är en förutsättning för att orka med jobbet.
Harriet Sandström, undersköterska på
infektionsavdelningen, öppnar sitt klädskåp i källaren på Sunderby sjukhus och
visar upp ett imponerande skoförråd.
– Jag måste skifta skor då och då,
annars börjar det klämma och göra ont.
Problemen med hennes fötter började
efter flytten till Sunderby sjukhus.
– Golven är mycket hårdare än i Boden,
där jag jobbade tidigare.
Hon har också ont i knän och höfter.
Förhårdnader på fötterna, åderbråck och
en tåled som har vridit sig har inte gjort
det bättre.
– Jag köpte mig ett par riktiga arbetssandaler, men de ger inget stöd för hälen.
Mest använder jag foppatofflor, berättar
hon.
Stödstrumpor använder hon alltid och
det tror hon att alla de andra i personalen
också gör.
”Skorna är ju en del av
vår arbetsutrustning, så
det vore naturligt att vi
fick ersättning för dem.”
Även undersköterskan Maj-Britt Müller
har problem med fötterna.
– Det började med värk i höfterna när vi
flyttade till Sunderbyn. Sedan har det spridit sig nedåt till knän och fotleder.
Dagar när hon har sprungit väldigt
mycket känner hon av benhinnorna.
För henne är det viktigt att det är bra
svikt i skorna.
– Jag köper nya skor en gång per år. Det
blir någon tusenlapp man får lägga ut
varje gång.
Cecilia Stenberg, sjuksköterska, brukar
få ont i både fötter och knän. Hon föredrar
lätta foppaskor.
– Har jag tunga skor blir jag så trött i
fötterna.
På kvällarna tar hon sig gärna ett varmt
bad för att lindra symptomen. Några värktabletter äter hon inte, men det gör däremot både Harriet Sandström och Maj-Britt
Müller.
– Inte varje dag, men ganska ofta, säger
Harriet Sandström.
Alla tre har funderat på att skaffa specialgjutna inlägg, men tycker det är för dyrt.
De önskar att landstinget skulle erbjuda
dem ett årligt skobidrag, men något sådant
finns inte idag.
– Skorna är ju en del av vår arbetsutrustning, så jag tycker det vore naturligt att
vi fick ersättning för dem, säger Cecilia
Stenberg.
På infektionsavdelningen har personalen under det senaste året jobbat aktivt
med att få ner springet. De har använt
stegräknare och bokfört hur de förflyttat
sig under en arbetsdag. Det har bland
annat lett till att de har flyttat om i förråden – allt för att korta ner sträckorna de
måste förflytta sig. Men att de ändå går
mycket under en arbetsdag kommer de
inte ifrån.
– Ska man till exempel till labbet måste
man ta sig allra längst bort till slutet av
andra korridoren på sjukhuset. Bara om
man har tur får man tag i en ledig spark­
cykel, berättar Harriet Sandström.
Har det hänt att ni funderat på att byta
jobb?
– Nej, säger Harriet Sandström tveklöst.
– Nog har det hänt att jag funderat,
men inte mer, säger Maj-Britt Müller.
– Vinsten med att jobba här är så stor
– alla människor man möter, att vi arbetskamrater har kul tillsammans och att veta
att man gör någonting nyttigt, säger Cecilia Stenberg.
U L R I K A VA L L G Å R D A
Cecilia Stenberg,
sjuksköterska
Experternas
12 bästa tips
E Tvätta fötterna re-
gelbundet och
torka ordentligt
mellan tårna.
E Har du tendens
till fotsvamp – byt
strumpor, gärna
flera gånger per
dag.
E Använd strumpor
av ull eller bomull. Undvik alltför
mycket syntetmaterial.
E Använd mjukgörande kräm
om dina fötter är
torra och spricker
samt vid förhårdnader.
E Klipp naglarna
ofta.
E Fila eller hyvla fötterna om du har
förhårdnader.
E Köp tillräckligt
stora skor, en centimeter längre än
foten.
E Skorna ska ha bra
svikt och stöd för
hålfoten.
E Specialgjutna sulor kan vara ett
bra alternativ för
den som har ont
i fötterna. Det
finns också silikonkuddar att
lägga i skorna.
E Använd stödstrumpor om fötterna svullnar.
E Gå till en sjukgymnast om besvär i fötter, hälsenor eller benhinnor inte går över.
E Får du nageltrång,
ta gärna hjälp av
en fotvårdare.
Specialisterna: Ta hand
Hur sköter man om sina fötter på
bästa sätt? Landstingstidningen
frågade Robert Nilsson, sko­
makare, och Eva Cederlund, fot­
vårdare, båda anställda vid Sun­
derby sjukhus.
Att gå omkring på jobbet hela dagarna är
Eva Cederlund, fotvårdare, och Robert
Nilsson, skomakare, ger till vänster tips på
hur man bäst tar hand om sina fötter.
en stor påfrestning för fötterna. Valet av
skor är viktigt.
– En bra och mjuk sko med sviktande
sula är att rekommendera. De flesta väljer
sandaler, säger Robert Nilsson.
Egentligen kanske gympaskor vore bra,
men då är det stor risk att man svettas om
fötterna och får problem med fotsvamp.
– Det kan funka om man byter strumpor ofta, säger Eva Cederlund.
Sandaler finns att köpa med löstagbara
innersulor – det går att sätta dit en formgjuten sula vid behov. Formgjutna sulor
går att beställa även hos privata firmor.
– Tidigare när vi var privata sålde vi
mycket sandaler och sulor till vårdpersonal. Nu är vi anställda av landstinget och
servar i första hand patienterna. Men vi
försöker ändå hjälpa landstingsanställd
personal om vi hinner, säger Robert Nilsson.
lite gladare
Anders Nystedt, biträdande smittskyddsläkare och ordförande i Stramagruppen, varnar för att antibiotikan
kommer att tappa effekten om vi inte drastiskt minskar användandet.
Foto: ANDERS ALM
Målet: Skriv ut färre
recept på antibiotika
Maj-Britt Müller
och Harriet Sandström arbetar på
infektionsavdelningen vid Sunderby sjukhus.
Det är långa korridorer på sjukhuset och under en
arbetsdag blir det
mycket spring.
Båda har problem
med fötterna.
Foto: ANDERS ALM
om dina fötter
Oavsett var man köper sina skor är det
Nagelklippning är ett kapitel för sig.
viktigt att de har bra passform. De ska vara
tillräckligt stora, annars finns risk för till
exempel nageltrång
– Lämna fåfängan och sparsamheten
hemma och prova skor på eftermiddagen
när fötterna har hunnit bli lite svullna. Ta
sedan hem dem på öppet köp och gå
omkring med dem inomhus innan du
bestämmer dig, säger Eva Cederlund.
Den som går mycket i jobbet behöver
också tänka på att sköta om och vårda sina
fötter. Att torka dem ordentligt efter tvättning och att smörja med fet och mjukgörande kräm är en bra grund.
– Den som har djupt liggande naglar
måste klippa ganska rakt, medan den som
har högt liggande naglar får runda dem
lite. Klipp ofta, men inte för kort. Använder du nageltång ska den vara rak, inte
böjd, rekommenderar Eva Cederlund.
Förhårdnader måste man fila eller hyvla
bort.
– Det låter hemskt, men det är det inte
om man gör rätt. Var noga med att filen
inte är sliten för då får det motsatt effekt,
säger hon.
Massage är också skönt och nyttigt för
fötterna, tillägger hon.
Att minska antibiotikaanvändningen är en av de
viktigaste åtgärderna sjuk­
vården måste ta till för att
kunna bota bakteriella
infektioner på sikt.
– Jag tror lätt vi skulle
kunna dra ner förskrivning­
arna med 25-30 procent
här i landstinget utan att
äventyra norrbottningarnas
liv och hälsa, säger Anders
Nystedt, biträdande smitt­
skyddsläkare och ordfö­
rande i Stramagruppen.
Den senaste tidens upptäckt av
resistenta bakterier på Gällivare
sjukhus är ännu en påminnelse
om att vi måste vara försiktiga
med hur vi behandlar med antibiotika, menar han.
Utbrottet av MRSA-bakterier
– en typ av stafylokocker – i Gällivare tas om hand genom noggrann smittspårning och extra
god vårdhygien.
Oftast orsakar bakterien ingen
sjukdom, men om sårinfektioner
uppstår så biter inte det vanliga
penicillinet, utan man måste ta
till andra antibiotika.
– Nu när vi vet om det kommer vi att kunna stoppa bakterien. Det farliga hade varit om vi
inte vetat något.
Antibiotika är, tillsammans
med vaccinationskampanjen, den
största landvinningen vi gjort på
det medicinska området under
1900-talet, fastslår Anders
Nystedt.
– Det handlar inte bara om att
vi kan bota infektioner som man
tidigare avled av, det handlar
också om att vi kan utföra opera-
tioner och cancerbehandlingar
utan att riskera att patienterna dör
av efterföljande komplikationer i
form av infektioner.
Länge trodde man att antibiotika
var lösningen på alla bakteriella
infektioner och för säkerhets skull
har behandlingarna blivit både
kraftigare och längre än nödvändigt för att täcka in alla eventualiteter. Effekten har blivit att känsliga bakterier har dött, medan de
okänsliga har överlevt, i vissa fall
muterat och blivit alltmer motståndskraftiga. Till sist har vissa
bakteriestammar blivit resistenta
mot antibiotika – något som
redan idag leder till 9 000 dödsfall varje år bara i Europa.
– I samhällen där det används
mycket antibiotika, till exempel
Grekland, Indien och Kina, ser
man att antibiotika inte biter på
sjukdomar som vi fortfarande
enkelt botar med antibiotika här i
Sverige där vi haft en mer restriktiv användning.
Anders Nystedt berättar om
skräckexempel på länder där
läkarna får provision på all antibiotika de skriver ut, eller där det
går att köpa sig en antibiotikakur
på kiosken.
Men även om Sverige ligger
bra till ur ett världsvitt perspektiv
kan vi bli mycket bättre på att
hålla nere förbrukningen. Därför
har Socialstyrelsen tillsammans
med Sveriges kommuner och
landsting beslutat att dela ut stimulanspengar till de landsting
som lyckas med de mål som satts
upp. Långsiktigt är det att fram
till 2014 få ner förskrivningen
inom öppenvården till högst 250
antibiotikarecept per år och 1 000
invånare. Idag ligger Norrbottens
läns landsting på 350 antibiotikarecept per 1 000 invånare.
– Tyvärr lyckades vi inte minska vår användning under förra
året, men vi jobbar hela tiden
med information och utbildning
för att bli bättre.
Totalt står öppenvården för 80
procent av all antibiotikaanvändning, men det är minst lika viktigt
att slutenvården arbetar för att få
ner förbrukningen och inte
behandlar slentrianmässigt,
poängterar han.
– Överallt gäller att vi ska
behandla med rätt sort och lagom
länge.
Utöver det är hygienen på sjukhusen a och o för att inte resistenta bakterier ska spridas – framför
allt god handhygien och städning.
– Också ute i samhället är det
viktigt att vi har en god handhygien.
Hittills har Norrbotten bara
haft enstaka och isolerade utbrott
av resistenta bakterier. Men för att
patienterna ska kunna känna sig
trygga på sikt har en så kallad
Stramagrupp tillsatts som jobbar
med att få ner förbrukningen. I
den är Anders Nystedt ordförande.
Det som kan göra honom
hoppfull är att han märker att det
idag finns en ganska stor medvetenhet hos befolkningen om att
antibiotika inte ska användas i
onödan. Öroninflammation, blåskatarr, halsfluss och luftrörskatarr
läker ofta ut av sig själva.
U L R I K A VA L L G Å R D A
tips
Landstingets antibiotikapolicy
Att skaffa formgjutna inlägg kan
vara ett sätt att
komma tillrätta
med fotproblem.
E Varje klinik ska utse en person som ser till att anti-
E Landstingets Stramagrupp ser till att verksamhe-
biotikaanvändningen inom verksamheten följer de
rekommendationer som finns, samt gör upp mål
för att minska förskrivningarna ytterligare.
E Landstingets läkemedelskommitté förser klinikerna med den läkemedelsstatistik som behövs för
att kunna följa upp antalet förskrivningar.
terna får aktuella rekommendationer och vårdprogram och stöttar klinikerna att minska förskrivningarna.
E Mikrobiologiska laboratoriet vid Sunderby sjukhus
tar fram statistik och följer utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier.
nr 1 · februari 2012
Dagens ros…
… vill jag ge till den fantastiska personalen på Kem lab, Sunderby sjukhus.
Särskilt till dem i provinlämningen
(Nellie, Siv och Hilde med flera) som
alltid fixar när man ställt till det.
Cecilia, Lab Stadsvikens vårdcentral
Jag vill ge Kjell Isaksson vid information/reception i landstingshuset Dagens ros. Tack för att du alltid är så
hjälpsam och för att du fixar förlängningssladd till motorvärmaren då jag
behöver låna. Skönt att få åka hem i
en varm bil!
Lotta :)
… till alla kollegor vid Kalix sjukhus,
vid division Länsteknik och ni andra
som jag har haft äran att jobba med.
Jag rider vidare till nya uppdrag i VLL,
men har haft fantastiskt roligt under
min period 2003-2012 som MT-ingenjör. Väl mött i nya forum!
Mattias Wennberg, Länsteknik Kalix
Efter träningen fikar Suad Hameed och de andra deltagarna i ”Mars Venus-gruppen” med Helené Stedmon, specialistsjuksköterska i psykiatri, och Göran
Wennström, flyktingkurator.
Foto: ANDERS ALM
Mars Venus-gruppen
– en väg in i Sverige
Suad Hameed har levt i diktatur,
flytt från krig och varit ensamstående mamma och egenföretagare i ett samhälle där kvinnor
möter många hinder.
Men ingenting av detta har varit
lika svårt för henne som att skaffa
sig ett liv i Sverige.
Hon är nu en av deltagarna
i ”Mars Venus-gruppen”.
Göran Wennström, flyktingkurator,
och Helené Stedmon, specialistsjukskö­
terska i psykiatri och kognitiv beteende­
terapeut steg 1, vid Närpsykiatrin i Luleå
har tagit initiativ till att starta ”Mars
Venus-gruppen”.
Tidigare har Göran Wennström hållit
i ”Neptun-gruppen” med män som varit
utsatta för krigstrauman. De badade och
tränade på Pontusbadet i Luleå och hade
sedan diskussioner och fikade tillsam­
mans.
Eftersom både män och kvinnor ingår
den här gången kallas gruppen ”Mars
Venus-gruppen”. Deltagarna lider av post­
traumatiskt stressyndrom efter upplevel­
ser av krig, tortyr och misshandel i sina
hemländer. De har problem med fysisk
smärta som beror på skador och förslit­
ningar i kroppen, men också på psykisk
påfrestning. I gruppen behandlas i första
hand den psykiska hälsan.
Varje tisdag ses de på gymmet Helex i
Luleå klockan nio på morgonen. Den här
dagen har männen cirkelgympa, medan
kvinnorna är i bassängen och har vatten­
gympa.
– Jag har två diskbråck, så för mig är
vattengympan jätteskön. Men det är lika
viktigt att få komma och träffa andra
människor, ha diskussioner med dem
och få stöd av Göran och Helené för att
inte sjunka ner i depression, berättar
Suad Hameed.
Hon kom till Sverige för tio år sedan
från Irak. Trots diktatur och krig klarade
hon av att driva en frisörsalong där och
försörja sin dotter, mamma och bröder.
– Det är inte lätt att vara ensamstående
10 mamma och ha ett yrkesliv i Irak. När jag
kom till Sverige, som är ett jämställt land
där det inte råder oroligheter, trodde jag
att jag inte skulle ha några problem.
Hon lärde sig svenska, gick en utbild­
Helené Stedmon
har vattengympa
med kvinnorna...
... medan Göran
Wennström kör
cirkelgympa med
männen.
ning som gav henne ett gesällbrev som
frisör och började söka jobb. Efter att ha
försökt i Dalarna, Gävleborg, Uppland,
Västerbotten och Norrbotten och bara fått
nej gav hon upp. De enda jobb som frisör
hon blev erbjuden var svarta arbeten och
hon sjönk allt djupare ner i en depressi­
on.
– Som utlänning är enda alternativet
att starta eget och för det krävs det pengar
som jag inte har.
I sitt arbete som flyktingkurator möter
Göran Wennström många människor
från andra länder med liknande erfaren­
heter av segregering och isolering i Sveri­
ge.
– Vi inom vuxenpsykiatrin kan tyvärr
inte förändra hur Sverige fungerar utan
vi kan bara försöka hjälpa de här indivi­
derna med att stärka deras självkänsla
och ge dem verktyg att hantera sina upp­
levelser.
Han har en stor erfarenhet av arbete
med flyktingar, medan Helené har erfa­
renhet av arbete med ångestproblematik
och självskadebeteende.
– Våra erfarenheter är olika, jag är
man, kurator och psykodynamiskt utbil­
dad, medan hon är kvinna, sjuksköterska
och kognitivt utbildad. Våra olikheter ger
bredd åt bemötandet, säger Göran Wenn­
ström.
Efter träningen fikar alla tillsammans
på Helex och pratar om värderingar och
kulturella skillnader. Deltagarna kommer
från Armenien, Irak, Iran och Afghanis­
tan, fem är män och två är kvinnor.
Helené Stedmon använder kognitiv
beteendeterapi för att ge deltagarna ett val
hur de ska reagera inför olika situationer.
– De får lära sig att använda ett mer
fungerande beteende och en kommuni­
kationsstil som gör det lättare i den socia­
la interaktionen med andra, det vill säga
man minskar risken för missförstånd och
man får lära sig att sätta gränser och be
om det man behöver, ge och ta emot res­
pekt, förhandla och kompromissa. Syftet
med det är att minska eventuella konflik­
ter relaterade till kulturella skillnader och
värderingar.
Hon och Göran Wennström försöker
också förklara svenskars beteende och
svensk kultur.
Varannan vecka, efter fikastunden,
kommer föreläsare i olika ämnen till
Närpsykiatrins lokaler.
– Föreläsningarna handlar om integra­
tion och hur man på olika sätt ska förhål­
la sig till orättvisor eller fenomen i Sveri­
ge som är svårförstådda med tanke på
den egna erfarenheten från hemlandet.
Det kan exempelvis röra sjukvården, där
vi i Sverige medicinerar på ett ganska för­
siktigt sätt, berättar Göran Wennström.
Han och Helené Stedmon har själva
föreläst om hur värderingar kan ge
uttryck i skuld och skam och hur tankar
och känslor kan påverka kroppen.
Den här dagen kommer en man från
Arbetsförmedlingen och berättar om
vilka möjligheter deltagarna har på
arbetsmarknaden.
I slutet av februari kommer arbetet
med gruppen att utvärderas. Men Suad
Hameed är redan klar med sitt omdöme.
– De här träffarna har stärkt mig otro­
ligt mycket, säger hon.
A nn - K at r in Ö hman
Jag skulle vilja skicka Dagens ros till
Materialförrådet för trevligt bemötande, snabb service och glatt humör!
Ni är suveräna!
Linnea i Råneå
Jag skickar Dagens ros till ALLA fantastiska arbetskollegor samt enhetscheferna på Akutpsykiatrin avd. 32,
Sunderby sjukhus. Jag vill att ni ska
veta att ni gör ett fantastiskt jobb,
trots att arbetsmiljön ibland kan vara
mycket krävande. Ni är guld värda!
Mona Fahlgren, Närpsyk, Boden
… går till mina härliga korridorsgrannar som tagit så bra hand om mig sedan jag kom till Kiruna! Tack till Annika Stridsman, Susanne Kemi, Marja
Illi, Eva Alsterdal och Eva Busk.
Hanna Persson
Jag vill ge rosor till alla sjuksköterskor,
undersköterskor och dr Jan Sundström på IVA, Gällivare sjukhus, som
med värme och engagemang tog hand
om min mor Svea under hennes sista
dagar före jul.
Varmt tack från Ann-Britt Ömalm
…till mina fina, fina arbetsvänner (oavsett arbetskategori) på Mobben! Bättre
får man leta efter, ställer upp i vått och
torrt! Ni gör verkligen ett toppenjobb,
tillsammans tar vi oss framåt! Kramar
från henne som smitit ut i korridoren…
Malin
Jag skickar en stor rosbukett till alla
mina arbetskamrater på Älvsbyns
vårdcentral. Glöm aldrig att ni gör jättebra jobb. Jag skulle inte klara mig
utan den hjälp och det stöd som jag
har fått från er.
Katarina Welk
… vill jag ge skicka till Pia Sjödin på
Granitens vårdcentral i Kiruna för
det fina samarbetet. Det har fungerat
Ella på Lab
mycket bra.
… till barnläkaren Erik Sundberg som
tog vår vädjan på allvar, kvällen den 28
Personalen på avd 45
november.
som jobbade den kvällen
… vill vi ge till Inger på Mikrobiologen,
som fixade så vi fick odlingsflaskorna
före helgen. Tusen tack!
Kem. lab i Gällivare
Ge Dagens ros till någon eller några
som du vill uppmärksamma eller
berömma. Alla ”rosor” publiceras på
Insidan, en del även i Landstingstidningen. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: [email protected].
Tala om vem du är, vem som ska ha
rosen – och för vad.
nr 1 · februari 2012
Krafttag – för att
locka fler till länet
Projektet Kraftsamling är en
arena för alla som vill arbeta för
länets utveckling. Målet är att
Norrbotten ska få fler invånare.
Det går bra för det norrbottniska
näringslivet. Ändå minskar befolkningen
med mellan 750 och 1 500 personer varje
år. Hela 80 procent av alla utrikesfödda
flyttar från länet. Som ett led i att skapa
tillväxt och utveckling i regionen har
landstinget dragit igång konferensserien
Kraftsamling 2011-2015. Utifrån fråge­
ställningen ”Hur ska vi få befolkningstill­
växt i Norrbotten?” ska förslag och visio­
ner samlas in.
– Den idéburna sektorn, exempelvis
idrottsföreningar, har större betydelse än
vi kanske tänker på för att människor ska
komma in i samhället och trivas. Men det
handlar inte bara om att folk ska acklima­
tisera sig till Norrbotten. Vi som bor här
måste också släppa in människor med
andra bakgrunder än vår egen, säger Ing­
ela Lekfalk, anställd på regionala enheten
som producent fram till 2015.
”Vi vill lyssna till nya röster, låta en ny kör ta ton”.
Kraftsamling försöker engagera både
män, kvinnor, gamla och unga med olika
erfarenheter.
– Gärna de som i vanliga fall inte går
på konferenser. Vi vill lyssna till nya rös­
ter, låta en ny kör ta ton.
Ambitionen är att göra verklighet av
förslag som kommer fram.
– Konferenserna ska inte bara resulte­
ra i ännu en broschyr. Det måste bli verk­
stad av idéerna. Först då kan ett projekt av
det här slaget göra skillnad.
I Kulturens hus i Luleå i somras fick
330 personer lyssna till föreläsare som
talade och ungdomar som sjöng och spe­
lade. Under lunchens rundabordssamtal
fick deltagarna själva bidra med tankar
och åsikter.
Ordföranden som ledde samtalet vid
varje bord har fortsatt att träffas under
hösten. Det så kallade tillväxtrådet har till
uppgift att dra slutsatser av diskussionerna
och bestämma inriktningen för nästa kon­
ferens, som arrangeras den 14 februari.
Två konferenser
ska hållas varje
år; sju återstår
innan Kraftsamling
avslutas i februari
2015. Producenten
Ingela Lekfalk och
landstingsrådet
Kent Ögren är två
av de drivande i
landstingets satsning.
Foto: MARIA ÅSÉN
Fyra utvecklingsområden har redan
utkristalliserat sig:
E Mångfald och integration
EUnga
EJämställdhet
EDen norrbottniska självbilden
Sex rapportörer ska se till att idéer blir
verklighet. Ingela Lekfalk berättar entusi­
astiskt om olika projekt som är under
arbete eller dragit igång.
Ett exempel är mångfaldsarbetet Tur
och retur, där nära 3 000 ungdomar i
länet utifrån frågor om identitet, svensk­
het och fördomar bland annat skrivit,
fotograferat och sammanställt en bok. Ett
annat är när hundra inflyttare bjöds in för
fotografering och samtal, fika och frågor
(se nedan).
Den satsning hon hoppas mest på utgår
från två miljoner kronor, pengar som ska
vikas för projekt som ryms under rubri­
ken ”Unga, mångfald och integration”.
– Ansökningstiden sträcker sig fram
till den 1 juni. De projekt som blir bevilja­
de presenteras på konferensen i Haparan­
da den 11 september, berättar hon.
Men för tillfället ligger allt fokus på
konferensen i februari. Planeringen
pågår för fullt. En sak vet dock Ingela
Lekfalk vid det här laget – ökad kunskap
är nödvändigt för att förändra attityder,
men det räcker inte.
– För att få människor att agera måste
vi nå deras känslor också. Först då börjar
det hända saker.
ULRIKA ENGLUND
Fotnot : Programmet till konferensen
den 14 februari finns på webben:
nll.se/kraftsamling
Vid konferensen i juli fick deltagarna
lyssna till kraftfull sång av unga norrbottningar.
Foto: ERIK HOLMSTEDT
Rundabordssamtalen är ett sätt att få
människor att mötas.
Heather & Karin – två av hundra nya norrbottningar
Heather Jacksic från Kanada fotograferas
av Anders Alm. Hon har bott i Luleå sedan 2008.
nr 1 · februari 2012
De senaste tio åren har 63 592
personer flyttat till Norrbotten.
Hundra av dem samlades för
några veckor sedan i landstingshuset i Luleå.
sjunger i; den har bidragit till att hon kän­
ner sig hemma.
– Vi trivs bra och har inga planer på att
flytta härifrån.
Det sorlar i foajén där fika dukats upp.
Ericsson, väntar medan Heather Jacksic
fotograferas. Hon är från Stockholm och
flyttade till länet sedan hon träffat en
luleåbo.
– Jag fick jobb, testade att flytta upp
och trivs jättebra. Det är 7,5 år sedan. Jag
tycker om Stockholm också, men där tar
det mesta längre tid. Luleå är lagom och
behändigt, livet är enklare.
För Karins del är de tydliga årstiderna
ett stort plus.
– Jag tycker om att åka skidor, både
längd och slalom. Jag ser det som en för­
del att veta att det kommer snö.
Hon tyckte inte att det var svårt att
komma ny till Norrbotten och framhåller
bland annat människors trevliga bemö­
tande. Samtidigt anser hon att Kraftsam­
ling fyller en funktion.
– En satsning av det slaget kan ge en
bredare bild av länet; det passar verkligen
olika slags människor att bo här. Här
finns så mycket.
Hundra nya norrbottningar, ett represen­
tativt urval vad gäller ålder och kön, har
bjudits in under en eftermiddag. Aktivite­
ten syftar till att få dem fotograferade,
porträtt som ska användas i programbla­
det vid Kraftsamlingskonferensen i feb­
ruari. Lika viktigt för arrangörerna är att
få ta del av deras berättelser: vad som fått
dem att bosätta sig i länet – och vad som
får dem att vilja bo kvar.
En av dem som stampat av sig snön,
hängt av sig ytterkläderna och nu väntar
på sin tur vid den tillfälliga fotostudion är
Heather Jacksic från New Liskeard, nära
Cobalt i norra Ontario i Kanada. Hon har
bott i Luleå sedan 2008.
– Anledningen till att vi flyttade hit var
min mans jobb. Själv har jag utbildat mig
här och arbetar som kommunikatör vid
Ericsson.
Men ett intressant jobb är inte allt. För
Heathers del har en ingång till det svens­
ka samhället varit den kyrkokör hon
Karin Wollbrand, även hon anställd vid
ULRIKA ENGLUND
Karin Wollbrand, norrbottning sedan snart åtta år.
11
KRÖNIKAN Anders Resin
Vi går mot ljusare tider
nder en julhelg med god mat
och umgänge med nära och
kära har jag även fått tillfälle att
förgylla mitt idrottsintresse. Att
som tidigare bandymålvakt och tränare åter få uppleva annandagsbandy
på högsta nivå i Kalix kändes bra.
Även juniorkronornas smått fantastiska resa mot VM-guld har satt sina avtryck,
om än med viss morgontrötthet till följd.
Jullovet är över, skolan lever upp och
fylls av liv och rörelse. Under den första
veckan vid terminsstarten kan det ibland
vara lite jobbigt att hitta tillbaka till vardagen och dess rutiner. Men att återse eleverna, arbetsvilliga och hungriga på nya kunskaper, innebär att man livas upp. Kamratskapet i personalgänget leder till att man
sugs in i ett allt mer stigande tempo som
gör att det hux flux är sommar igen.
Just nu är vi inne i en period med minskade elevkullar och har därför tvingats
anpassa kostymen, något som lett till personalminskningar.
När tiderna blir kärvare är det otroligt
Ur museets samlingar
viktigt att behålla lagandan och fokus för
fortsatt goda prestationer.
Att vara tränare för ett lag har ibland
slående likheter med yrkeslivets villkor.
Det är inte så enkelt att ha en god grund
och tro på den, när det händer saker i
omgivningen.
Men med en blandning av spelare med
erfarenhet och unga entusiastiska, alla
med olika personlighet och karaktär, får
gruppen en rik variation av färdigheter.
Med dessa olikheter och kompetenser är
det lättare att hålla uppe framåtandan, viljan och jämnheten, samtidigt som erfarenhetsstödet ger en trygghet i verksamheten.
med yrkesfärdighet inom valt område,
samtidigt som näring och bransch har tydligare påverkan på innehållet.
Skolans utmaning är att tillsammans
med just näring och bransch vara så attraktiv att ungdomar väljer att studera hos oss,
för att i förlängningen fylla upp den efterfrågan på arbetskraft som finns inom sektorn.
Eleverna har framtiden för sig och det
bästa av allt – många får jobb och stannar
här i Norrbotten. Vi ska se till att de får
möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och intressen.
Vi har under årens lopp byggt upp en
Vi har huvudsakligen två mål för vår verk-
samhet. Det är dels att genomföra gymnasieskolans naturbruksprogram på uppdrag
av kommunerna i Norrbotten, dels att
jobba med utvecklingsfrågor inom naturbrukssektorn.
Naturbruksprogrammet Skog för länets
ungdomar har genomgått en förändring i
och med gymnasiereformen Gy2011.
Utbildningen ska nu ha tydliga utgångar
plattform för samarbete med de gröna
näringarna, något vi nu skördar frukterna
av. Skogsbruk och sågverksnäring är gamla
yrkesområden som ställer upp för skolan i
fråga om rekrytering, genomförande och
uppföljning. Turism är mycket yngre som
näring, men vi har bra relationer och även
där upplever vi oss som en resurs.
Sammantaget är både personal och elever delaktiga i vårt läns utveckling på de
mest skiftande sätt, från det som rör energi och klimat till skogens mjuka värden.
Och nu har det vänt, vi går mot ljusare
tider. Lika glada och lyckliga som småkronorna var när de vann sitt guld hoppas vi
att våra elever är när de sjunger studentsången vid examen i juni, då de antingen
avslutar sina studier och går ut i yrkeslivet
eller läser vidare på högskola/universitet.
Anders Resin
Rektor vid Kalix naturbruksgymnasium
Klart för kostnadsfri HPV-vaccination
Det är brist på vaccin just nu, men lagren fylls
på under våren.
En sovjetisk hjälm, tillvaratagen i norra
Finland.
Foto: göran dahlin, Norrbottens museum
Sovjetisk stålhjälm
från vinterkriget
Den 30 november 1939 anföll Sovjetunio­
nen Finland, och vad som kom att kallas
vinterkriget inleddes.
Många svenskar anmälde sig som fri­
villiga och den svenska frivilligkåren orga­
niserades.
Sammanlagt anmälde sig över 12 000
svenskar, av vilka drygt 8 000 skickades
till Finland. Av dessa kom 1 258 personer
från Norrbotten.
Frivilligkåren kom att sättas in i norra
Finland. Kölden var då mycket hård,
ibland ner mot minus 50 grader.
Av de frivilliga stupade 33 soldater,
omkring 50 sårades och över 130 frost­
skadades.
Den 30 mars 1940 avslutades krigs­
handlingarna för denna gång.
Finland tvingades gå med på vissa
landavträdelser, och förlorade också sin
tredje största stad, Viborg.
Museet mottog 1942 ett ”krigsbyte”
från vinterkriget. Det rörde sig om sov­
jetisk krigsmateriel som tillvaratagits
i norra Finland. Bland krigsbytet fanns
denna sovjetiska stålhjälm av modell
SSh-36.
robert pohjanen
Fotnot: Läs mer om vinterkriget och
hjälmen på nll.se. Klicka dig fram till Kultur och utbildning, Norrbottens museum
och Månadens föremål.
12 Turerna har varit många, men nu
erbjuds Norrbottens flickor att utan
kostnad vaccinera sig mot livmoderhalscancer.
– Vi ska försöka nå 10 000 flickor
under våren, säger Anders Bergström,
läkemedelsstrateg i landstinget.
Under två års tid har företagen bakom vaccinen Gardasil och Cervarix kämpat för att ta hem
den nationella upphandlingen. Båda vaccinen
ger skydd mot HPV 16 och 18, två varianter som
är inblandade i 70 procent av fallen av livmoderhalscancer. Gardasil skyddar även mot kondylom. Det var till slut Gardasil som gick vinnande ur
den segslitna kampen, som
innehållit överklaganden till
både kammar- och regeringsrätten.
Anders Bergström är
glad över att HPV-vaccinationen äntligen kan komma
igång på bred front.
– Gardasil skyddar mot
en riktigt elak sjukdom.
Anders Berg­
Varje år dör mellan 50 och
ström, läke70 kvinnor i Sverige av livmedelsstrateg.
moderhalscancer.
Landstinget vill få 10 000 flickor att vaccinera sig mot livmoderhalscancer de närmaste månaderna.
HPV-vaccinet ingår i det allmänna vaccina-
tionsprogrammet och ska ges till flickor i årskurs fem och sex. I Norrbotten finns dessutom
beslut om en inledande uppsamlingsomgång,
där alla upp till 18 års ålder ska få en kostnadsfri
vaccination. Av de cirka 12 000 flickor som
berörs har omkring 2 000 redan vaccinerat sig,
något de bekostat på egen hand.
Eftersom flera landsting direktupphandlat
Gardasil är efterfrågan på vaccinet stor. Varje
landsting har till att börja med en begränsad
mängd att tillgå.
– I första skedet erbjuder vi det till flickor
födda 1993 och 1994. Det är viktigt att fånga
upp de kullar som är på väg ut ur gymnasiet.
När dessa unga kvinnor väl slutat skolan är de
betydligt svårare att nå, säger Anders Bergström.
När lagren fylls på senare i vår går erbjudandet till flickor i årskullarna 1995 till 1998. Även
de får information av skolhälsovården, men
bokar själva tid på vårdcentralen. Flickor i års-
kurs fem och sex får sitt vaccin av skolsköterskan under våren. I fortsättningen är det skolhälsovården som ansvarar för HPV-vaccinationen.
Exakt hur många liv som kommer att räddas
av vaccinet vet ingen förrän om 20 år eller mer.
– Man ska dessutom vara medveten om att
vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd.
Även den som vaccinerat sig bör fortsätta att
göra cellprovskontroller, säger Anders Bergström.
U L R I K A EN G L U N D
nr 1 · februari 2012
Aktuellt från Norrbottens museum
UTSTÄLLNINGAR
Biljetter Norrbottensteatern 24 34 00 • Kulturens Hus 45 59 00
ticnet.se • norrbottensteatern.se
T.o.m. 4 mars
1809
ANTA PIRAK
SPELAR ROLL
T.o.m. 6 maj
TIDEN I TRYCK
- Norrbottens-Kuriren
150 år
i gravenbredvid
28 jan – 15 april
TAVELSTÖLDEN
Text/regi Åsa Melldahl Musik Erik Petersen
4 feb – 4 mars
efter Katarina Mazettis roman
VÅRSALONGEN
14 april – 26 aug
Pär Andersson • Karin Paulin Ek
Anders Hellström • Therése Lindberg
Maria af Malmborg Linnman
Mia Nilsson • Kalle Nyman
Mikael Odhag • Catherine Parment
Lars Paulin • Maja Runeberg
Martin Sundbom • Marie Wårell Öhman
PROGRAM
Lördag 28 jan kl 12-16
STICKKAFÉ: Vantar
UrPremiär 18 feb
Söndag 29 jan kl 13-16
Barnens
söndag
Gör din egen mini-tidning
Ons-lör 19.00, scen 1
Slöjd för barn med Eva Öhrling och Alexandra Norén. I
samarbete med Bilda
STICKKAFÉ
– tema hjärtan
Söndag 18 mars kl 14
Söndag 12 feb kl 13-16
Räväventyret – Illustrerad musiksaga . Dagbarnvårdarnas
musikgrupp
en Stand-up tragedy
Barnens
söndag
Vi gör hjärtan till Alla hjär-
tans dag. Slöjd för barn med
Eva Öhrling och Alexandra
Norén
Findus flyttar ut fr 4 år
PETTSSON Mats Pontén FINDUS Linda Wincent
Spelas på scen 3 och i länet 21 jan-28 april
SALSA & ORIENTALISK
DANSKAFÉ
Onsdag 28 mars kl 19.00
SALSA & ORIENTALISK
DANSKAFÉ
Söndag 19 feb kl 13-16
Söndag 1 april kl 14
barn med Ewa-Charlotte
Faarinen
musiksaga. Dagbarvårdarnas
musikgrupp
söndag
Barnens
söndag Barnens
Skogen brinner– Illustrerad
Vi gör vindstrutar. Slöjd för
Onsdag 22 feb kl 19.00
NORRBOTTENS
MINNE
SALSA & ORIENTALISK
DANSKAFÉ
Lördag 25 feb kl 14
Höstvägen 7
DRÖMKAFÉ:
Onsdag 1 feb kl 19
Söndag 26 feb kl 13-16
Torsdag 23 feb
”Vilket år dör dagspressen?”
Ingela Wadbring, professor i medieutveckling vid
Mittuniversitetet, samtalar om
pressen och framtiden.
för barn med Eva Öhrling och
Alexandra Norén
kl 17-20
Barnens
söndag
Vi gör dockhusmöbler. Slöjd
Tema folkmusik
Torsdag 29 mars
Tema media
Onsdag 29 feb kl 19.00
Nattens drömmar har ett budskap. Tema - namn och siffror
Vi gör dockhus. Slöjd för
i drömmen. Karin Löfstedt
barn med Eva Öhrling och
föreläser
Alexandra Norén
Söndag 5 feb kl 13-16
Onsdag 14 mars kl 19.00
Barnens
söndag
Gör din egen minitidning.
SALSA & ORIENTALISK
DANSKAFÉ
Tis-fre kl 10-16 · Lör-sön kl 12-16
Ons 1 feb - 25 april kl 10-20
Storgatan 2 Luleå · 0920-24 35 02 ·
Rock on
ERIC GADD
JOKKMOKK/ARVIDSJAUR
nr 1 · februari 2012
barn med Eva Öhrling och
Alexandra Norén
Söndag 19 feb kl 14.00
Arkivkvällar
Slöjd för barn med Eva Öhrling och Alexandra Norén.
Tors 8 mars 19.30 Arjeplogs kyrka
Fre 9 mars 19.00 Forum, Älvsbyn
Lör 10 mars 19.00 Kulturens hus, Luleå
Sön 11 mars 19.00 Vinterfestuka Narvik
Mån 12 mars 19.00 Folkets hus Kiruna
Ons 14 mars 19.00 Haparanda Folkets hus
Tors 15 mars 20.00 Umeå Folkets Hus
Fre 16 mars Uleåborg
Lör 17 mars 19.00 Karlstad
Söndag 25 mars kl 13-16
Barnens
söndag
Vi gör ullfigurer. Slöjd för
Onsdag 15 feb kl 19
Barnens söndag
av Sven Nordqvist Dramatisering Stefan Moberg
REBECKA TÖRNQVIST &
NORRBOTTEN BIG BAND
SALSA & ORIENTALISK
DANSKAFÉ
SALSA & ORIENTALISK
VERNISSAGE Folkhögsko- DANSKAFÉ
lornas vårsalong.
Onsdag 7 mars kl 19.00
Elever närvarar under dagen. SALSA & ORIENTALISK
DANSKAFÉ
Lördag 4 feb kl 14
DRÖMKAFÉ:
Söndag 11 mars kl 13-16
Spelas på scen 2 och i länet 28 jan - 28 april
3 feb Jokkmokks marknad
Folkets hus 15.00 och 18.00
4 feb Arvidsjaur
Medborgarhuset 19.00
5 feb Boden, Folkan 16.00
6 feb Pajala Folkets hus 19.00
Onsdag 21 mars kl 19.00
Lördag 4 feb kl 13
av och med Filip Tallhamn
NORRBOTTEN
BIG BAND
& BD-POP
Barnens söndag
Tema - folk och djur i drömmen. Karin Löfstedt föreläser
SAMTALSKAFÉ:
BODEN/PAJALA
Ta med eget handarbete
FÖRELÄSNING Desti1912 ÅRS DRÄKT 100 ÅR nation: Bottenvikens
28 april – 9 sept
skärgård
I samarr med STF
HEMSLÖJDEN 130 ÅR!
Ta med eget handarbete, vi
inspirerar varandra.
SHARON DYALL
STICKKAFÉ – tema lappat
& lagat
Ta med eget handarbete.
T.o.m. 25 mars
Grabben
Lördag 17 mars kl 12-16
SALSA & ORIENTALISK
DANSKAFÉ
Lördag 11 feb kl 12-16
T.o.m. 4 mars
Musikalen
Onsdag 8 feb kl 19.00
Norrbotten NEO
Boka in lör 21 april
för startskottet av
KRAFTCENTRUM
FÖR NY MUSIK!
Kulturens hus Luleå
16.00-00.00
• NORRBOTTEN NEO •
• NORRBOTTEN BIG BAND •
• ARCTIC YOUTH JAZZ
ORCHESTRA •
• JOAKIM MILDER •
• JAZZVERK •
• ANN-SOFI SÖDERQVIST •
• KROCK - NYSKAPANDE
ELGITARRKVARTETT •
• NACKA FORUM
JONAS KULLHAMMAR,
TORBJÖRN GULZ,
TORBJÖRN ZETTERBERG,
JONAS HOLGERSSON •
• MARCUS FJELLSTRÖM •
• OLE JÖRN MYKLEBUST •
M.FL.
•
Biljetter Kulturens hus
0920-45 59 00 och ticnet.se
Festivalpass 250:- ord, 125:- pens och stud
Norrbottens
Kammarorkester
Christian Svarfvar, violin
Kim Hellgren, viola
Dirigent Petter Sundkvist
28 feb 19:00 Härnösand Nymus
Kapellsbergs Folkets hus
29 feb 19:00 Sundsvall Kulturmagasinet
1 mars 19:00 Sollefteå Hotell
Appelberg
25 april Stockholm Musikaliska
8-9 april Visby Ljudvågor-festivalen
11-12 maj Umeå Made-festivalen
Arctic Light
på Jokkmokks marknad
JOKKMOKK Kyrkan fre 3 feb 19.00
Skolkonserter i länet 13-26 feb
Blå toner och snöfall
FRÅN 3 ÅR
Kulturens hus,
Luleå
Sön 25 mars 14.00
Skolkonserter i länet 12-30 mars
Flamenco
de los Niños
Skolkonserter i länet
16-20 april
Bach, Mozart och Barber
Haparanda Kyrka ons 1 feb 19.00
Luleå Kulturens hus tors 2 feb 19.00
Älvsbyns Kyrka fre 3 feb 18.30
Piteå Studio Acusticum lör 4 feb 16.00
Umeå NorrlandsOperan sön 5 feb 16.00
Norrbottens
Kammarorkester
Romantiska USA
– Radikala Europa
28 mars-1 april
Konserter i Piteå och Gällivare
Fler orter tillkommer
Konsert med körer från Norrbotten
och Västerbotten
12-19 år
Piteå Studio Acusticums
foajé sön 19 feb 13.00
Astons stenar
FRÅN 6 ÅR
Kulturens hus, Luleå Lör 5 maj 14.00
Skolkonserter i länet 23 april - 4 maj
Lunchbiten Kulturens hus
mån 12 mars 12.00
Luleå Domkyrka lör 17 mars 12.00
Norrbottens Ungdomssymfoniker
Luleå Domkyrka lör 17 mars
Kulturens hus sön 29 april
Emil, Pippi,
Karlsson & Co
Georg Riedel, Sara Riedel
& Norrbotten Big Band
Familjekonsert
Gällivare 12 maj
Skolkonserter
7-11 maj
0920-23 66 66 www.norrbottensmusiken.se
13
VEN
OCH
SYLT
ANGENÄMT
GABRIEL
INTE
SNED
SÄLLSYNT
RIT
TUSEN
KAN
MYGG
METOD
ATT
HÅNA
PRESS
FÖRE Z
INDIANFOLK
BÄST
FÖRR
KERUB
GEST
STORA
MOGUL
TÖS
HUDSVULST
SYRE
TYSK
STAD
LIVLIGA
TÄNKESPRÅK
FILOSOF
HANDLA
FLOD
ALLTSÅ
ELEKTROD
SERIEHUND
UNDERMÅLIGA
KALIUM
SEGEL
STOR
KINES
HETVÄGG
FEROMONER
TRATT
HUNDRA
DÅRE
MINARET
FEMTIO
I UR
TROLLFORMEL
KÄND
LASSE
COWBOYSPORT
PIGG
FY!
SEGERTECKEN
VATTENDRAG
STOLLAR
TITEL
JONAS
INDE
TRÄD
KLYFTA
FÖRST
RYTTARE
SKALD
FRÅN
ITALIEN
GER
AMMA
REDE
FÖRE F
ARKMAN
FÖRE EU
STRECK
UTGAV
DISA
MARK
EJ VÅRA
LYSGAS
INTE RAK
LAGER
HAR FAN
USCH!
UPPRORSMAN
ÖBOR
SPRÅK
BUSKE
HÄRK
TIDSFRÅGA
RITA
VIMAN
GER SÅR
STANK
KNIPA
VÄRMER
KALLA
HÄNDER
EFTER X
BÄR GEN
AGAT
ETUIET
SARVAR
VARG
VE-ROP
LANDSKAP
SNÖMAN
ÖPPNAR
DÖRRAR
ORT
ADELSMÄRKE
PUTSA
EFTER D
PARIS’
BERG
LSD
LIERA
GOSSE
KANSKE
TRÄD
INGET
SINT
BONDDOKTOR
ITU
I TRÄD
FRAKTSATS
TESLA
NÄMNDE
GRIPA
TRÄD
FEMTIO
KAN
MAN
HYSA
SMED
I SAGAN
Kryss nr 1
O
B
Namn..............................................................................................................
A
U
Adress..............................................................................................................
M
Å
Postnummer och ort ......................................................................................
NÖT
S
Senast den 12 mars 2012 vill vi ha ditt korsord.
Skicka till: Landstingstidningen, NLL, 971 89 Luleå
Märk kuvertet ”Kryss 1”. Lycka till!
14 ANA
FÖR TBCSJUKA
SLUT
STAD
I TEXAS
PÅVER
MANIOK
CYKLON
APERITIF
INGRID NORDIN,
pensionerad operationssjuksköterska
från Kiruna som
nu vänder kosan
söderut.
DRAR
TILL SIG
A
F
I
N
G
E
R
F
Ä
R
D
I
G
A
A
G
E
N
T
Å
S
A
R
N
A
K
E
K
D E R
A M I
O S
A T E
T
R
T E
M O
K
M
R
S
A
A
S M
O S
L
O N S
M
M Ö
R
A K
R
I S
S T
T I
O L
K E
R T
Å T
T
A
T H
R
E
A
K
T
I
O
N
T
U
B
A
I
D A
O
R
U T
A
G
N
E
E K
L I
V
F O
A K
N T
S
K
A
T
E
B
O
A
R
D
V
R
I
D
E
N
E
P
O
L S
U T
R
A N
O
V
I V
I
U S
V E
K
L
I N N
G B I
A
V
B E
R O N
A N
K A N
P E
B A S
O R T
T T O
T E R
E
N U B
V R
S
I
T
E
Ö R
R A
S T
R K A
P
L I
G G
A
R
K
R U
E L
S T
T U
E R
A
R
O B
B E
E T
L A
I R
S E
K
E L
R E
Lösning på
kryss
nr 06|11
Kryssvinnare
ANNA-LENA HOLGERSSON
Mittvägen 13, Norrfjärden
PETER ERIKSSON
Barongatan 14, Malmberget
EWA HÄGG
Svedjevägen 14, Glommersträsk
ASTRID BENGFELT
Egils gränd 1, Boden
BIRGITTA SCOTT
Stengatan 103, Luleå
Trisslotter kommer med posten.
Grattis!
nr 1 · februari 2012
kåseriet patrik warg
Den provocerande fadern
Söndag 22 januari 2012
G
rabben sparkar av två kilo snö
mot dörrkarmen, slänger jacka
och badväska på golvet och
ropar: ”Hur funkar det här med
skottår, egentligen?”
Det gör han alltid. Ja, alltså, för det
mesta ropar han förstås något annat, typ
”Tjena” eller hans favorit: ett irriterat” Jo,
det gick bra”, för att jag inte ska hinna
fråga.
Föräldrars omtänksamhet kan vara förvirrande när man känner sig vuxen och
ändå bara går i sexan. Själv fyller jag femtio vilken dag som helst och har större
behov av omtänksamhet än någonsin. En
extra dag i år är en klen tröst. Den går åt
till att räta ut ryggen om morgnarna.
Egentligen kan grabben ropa precis vad
som helst, bara för att förvissa sig om att
jag står i köket. Konstant hungrig som
han är. Om han inte redan har ätit hos
grannflickan Alice förstås.
Hon är rödhårig och kan spela ukulele.
Pappas favorit med andra ord. Fast lite för
ung. Ett halvt sekel, vid närmare eftertanke. Jag har sagt att han inte får ta Alice
för given – efter tjugofyra år kanske hon
åker härifrån – i limousine – och ingen
vet vart hon ska.
Om ni läser första meningen igen så
inser ni att den, för ett par timmar, förlorade sonens hemkomst medför en hel del
buller och bång.
I samma ögonblick har jag, kamouflerad av hans ljudliga entré, rest mig från
datorn, smugit in i köket och börjat slamra stekpannan mot spisen. Då tror han att
det är mat i görningen och jag kan återvända till cyberspace – där ingen är hungrig. Alla receptsamlingar till trots.
Jag har funderat på att knyta en fiskelina mellan stekpannan och ytterdörren.
Då kan jag sitta kvar och fortsätta att
googla mig själv, i stället för att skriva den
där uppmuntrande artikeln om Vasaloppet i distriktsläkarblaskan (i syfte att föra
fram goda levnadsvanor som 2012 års
främsta prioritet bland lönnfeta läkare).
En artikel som jag själv inte tror på.
Jag kan nämligen inte släppa känslan
av att ett Vasalopp egentligen inte är mer
än att göra av med samma mängd energi
som farfars far gjorde under en vanlig
arbetsdag. Och sedan ha mage att klappa
sig för bröstet. Eller tvärtom.
Men om jag nu googlar mig själv (kan
man bli blind av det?) istället för att få
läkare att hålla sina nyårslöften, så upp-
täcker jag till min stora stolthet att jag, av
alla världens människor, står överst – om
Google själv får välja. Jag är helt enkelt
världens mest kända Patrik Warg.
Totalt blir det 497 träffar, med varierande pricksäkerhet.
Tvåa kommer en Stureplansprofil.
Han är säkert duktig på det han gör och
väl värd sin silverplats. Jag vill inte göra
lång näsa – som Northug. För min del
hade det gärna fått vara oavgjort.
Men det är inte Googlepraxis – i
något avseende.
Mest fantastiskt är ändå att det tar
ett helt liv för de flesta människor att
finna sig själva. För mig tar det bara
0,08 sekunder.
”Jo, skottår betyder att februari får
en extra dag vart fjärde år. Tjugonionde alltså.” svarar jag stolt och smäller
lite i ungsluckan.
En zombiesuck ljuder från hallen.
”Snart säger du väl att de som fyller
år på skottdagen är yngre än andra.
Skärp dig!”, fräser ungen.
Ibland har jag svårt att bedöma vilken nivå jag ska lägga mina utläggningar på. Han växer så fort.
Mina försiktigt framförda förslag
nytt om namn
konstverk berättar
Anita Fransson Olsson är ny enhetschef för Lokalservice i Gällivare, division Service. Hon har tidigare varit enhetschef inom äldreomsorgen i Gällivare
kommun.
Konstverket Höst är enbart signerat Hall.
Någon riktig fakta om konstnären har jag
inte lyckats hitta.
För många år sedan frågade jag Bodenkonstnären Rune Wanler om han visste
något, och han svarade att det hade funnits
en Karl Hall som vistats i Norrbotten en kort
tid.
Jag har genom åren sökt efter data kring
denne konstnär men inte hittat något. Höst
har troligen tillkommit under 1930-1940talet.
Landstinget äger tre målningar av Hall.
Alla har förmodligen funnits på Sandträskgården från början.
Konstnären står faktiskt för den största
målningen på duk som finns i landstingets
ägo. Den hängde i Sandträskgårdens entréhall till dess att verksamheten upphörde.
Höst är i ett betydligt mindre format, fast av
högre kvalitet.
Kent Forsberg är från den 1 februari
ny enhetschef för Servicecenter i landstingshuset, Luleå, och kommer att ha ansvar för restaurangen Solsidan, receptionen och vaktmästeriet. Kent Forsberg har
tidigare arbetat som informatör i landstinget.
Sari Isacson är ny enhetschef på intensivvårdsavdelningen, avdelning 57, på
Sunderby sjukhus. Hon kommer närmast
från en tjänst som sektionsledare/specialistsjuksköterska, IVA.
Birgitta Larsson-Hamrén är från
den 1 januari verksamhetschef för Bildoch funktionsmedicin i Piteå och Kalix.
Birgitta har arbetat som verksamhetschef
i Piteå sedan 2008.
Eva Rönmark, sjuksköterska, forskare
och verksamhetschef för OLIN-studierna
vid Norrbottens läns landsting, har av rektorn vid Umeå universitet utnämnts till
professor i miljömedicin. Eva Rönmark
har varit verksam vid OLIN-studierna sedan 1993.
Patrik Warg
är inte känd från
Idol, Robinson
eller Big Brother.
Däremot är han
glad över att vara
läkare i Norrbotten.
kring hur han måste lära sig att imponera
på tjejer – särskilt Alice – har inte heller
slagit väl ut: ”Snälla pappa, genom att
följa dina råd så gör jag ju om alla dina
misstag.”
”Misstag, jag fick ju tag i mamma”,
utbrister jag. ”Hur förklarar du det?”
Han tvekar en sekund och säger
sedan:
”Även hennes hårddisk laggar väl
ibland”.
Efter en stunds välsignad tystnad ropar
han från sin dator (där alla ungar dräller
nuförtiden): ”Förklara skottårsgrejen nu!”
Det är glädjande att han fortsätter att
fråga. Det betyder att han, trots mina
”barnsliga svar”, har respekt för min
gedigna kunskap om världsalltet.
”Hmm, jo, skottår, det är enkelt. Alltså, så här var det... att från början... Äsch,
gå och fråga mamma.”
”Det är ju det jag gör”.
”Skottår är de ovanliga tillfällen när
din pappa skyfflar snö på gården”, fnissar
min kära lilla duva från sin datorhörna
(lagom oväntat).
”Ni får äta hos Alice allihopa! Å du
hänger upp dina badkläder, annars ska
jag lära dig allt om skottpengar.”
När jag vid ett tillfälle stod och tittade på
målningen kom det fram en mycket allvarlig
man och frågade om jag ville veta vad han
såg i den.
Det ville jag förstås; det är ju betraktaren
som gör sin egen tolkning.
– Jo, sa han. Det är den brinnande busken
som omtalas i bibeln och den här bilden
skulle inte passa i anslutning till en kyrko­
lokal.
För egen del tycker jag närmast att verket
är en hyllning till höstens vackra färger.
Om du känner till denne konstnär eller
någon annan som gör det – hör av dig.
TORSTEN WIKSTRÖM
Foto: CAY HEDBERG
Bodil Larsson är ny som länsansvarig
för tobaksfrågor, däribland Tobaksfri duo.
Hon kommer närmast från en tjänst som
utbildningsansvarig inom Liko/Hill-Romkoncernen.
Carl-Göran Pakkala är ny enhetschef för ambulanssjukvården Boden/Luleå. Han tjänstgjorde tidigare som officer
vid I 19 i Boden.
nr 1 · februari 2012
15
Karin
Zingmark
Karin Zingmark, landstingets forskningschef, vet vad det innebär att vara fånge i sin kropp och sitt hem på grund av långvarig sjukdom. Erfarenheten har fått henne att värdera
livet – och tiden – på ett nytt sätt.
Foto: MARIA FÄLDT
Karin Zingmark – forskningschef med hjärtat hos de äldre
Karin Zingmark var på gång att
disputera när svåra ryggproblem
förändrade allt. Sjukskrivningen
varade i fem år och följdes av flera
års rehabilitering. Totalt har hon
opererats ett 20-tal gånger.
– Av min sjukdomstid har jag
lärt mig ödmjukhet och envishet.
Det är något jag använder mig av i
jobbet också. Att inte ge upp, trots
att förändringar kan ta lång tid,
säger hon.
Landstingets forskningschef Karin
Zingmark växte upp i den lilla byn Selsborg på södra sidan av Piteälven, nära
Sikfors. Redan som liten ville hon förstå
hur saker och ting hänger ihop.
– Jag tittade på koögon i mikroskop
och hade olika experimentlådor i serien
”Den lille kemisten”. Eftersom jag fått för
mig att döda celler kunde bli levande igen
planterade jag hår, naglar och hudavskrap
i en blomkruka, som jag sedan vattnade
med förhoppningen att det skulle växa
upp små människor…
Efter vårdlinjen på gymnasiet gick hon
direkt till sjuksköterskeutbildningen i
Boden och var bara 20 år när hon tog sin
examen. Hon fick jobb vid Piteå älvdals
sjukhus och sökte sig snart till geriatriken.
– Jag upplevde att det fanns så mycket
att förändra och förbättra inom det området.
Karin Zingmark började tidigt läsa
omvårdnadsteori på distans. De teoretiska studierna har löpt bredvid hennes
ordinarie arbete som sjuksköterska,
enhetschef, vårdutvecklare, vårdutvecklingschef och de andra tjänster som hon
hittills haft.
– Jag har sökt mig till ett praktiskt
yrke, men är samtidigt teoretiskt lagd och
har haft ett behov av att få utlopp för det,
säger hon.
År 1986 fick hon uppdraget att starta
och leda det första särskilda boendet för
demenssjuka i Norrbotten. Lokalen var
en läkarvilla från 1800-talet på Furunäset
” Vi är alla ett steg ifrån
att befinna oss i en
situation där vi kan
påverka mycket, till att
vara ganska maktlösa. ”
i Piteå. Sex kvinnor flyttade in, samtliga
yngre demenssjuka med alzheimerproblematik
– Jag blev fascinerad över hur lite jag
och mina kollegor visste om hur det är att
leva med demenssjukdom. Och av vilka
skulle vi kunna lära oss om den goda
demensvården om inte från dem som har
sjukdomen? Jag började skriva ner saker
som hände, observationer vi sedan reflekterade över i arbetsgruppen. Placering vid
matbordet, belysning, tv-tittande – allt
som kunde ha betydelse för hur de
dementa reagerade försökte vi anpassa.
Boendet blev omtalat. Forskare från
Umeå kom på besök och konstaterade att
det Karin ägnade sig var renodlad omvårdnadsforskning. Så kom hennes avhandling också att handla om hemlika
boendemiljöer och miljöns betydelse för
god vård.
– Många av mina noteringar gällde de
boendes vilja att åka hem. En önskan de
uttryckte trots att de hade förlorat uppfattningen om tid och rum, förlorat förmågan att känna igen saker och därtill
kunde ha brustna relationer till andra
och sig själv, säger hon.
I slutändan blev avhandlingen både
vetenskaplig och existentiell. Vad det är
som gör att man känner sig hemma är
en fråga som inte är helt enkel att svara
på. Icke desto mindre är det viktigt för
vård- och omsorgspersonal att veta hur
man kan främja en miljö som gör att
demenssjuka finner sig tillrätta.
År 1996, strax innan den planerade dis-
putationen, tog Karin Zingmarks liv en
ny vändning. Ehlers Danlos syndrom är
en medfödd bindvävssjukdom som bland
annat gör henne känslig för stötar. Nu förvärrades det hela. Kotglidning och frakturer på kotbågen ledde till steloperation av
ryggen. En olycka fick till följd att även
bäckenet fick stelopereras. Karin berättar
om en tung tid då hon i perioder var riktigt dålig och sängliggande. Gåbordet var
annars en ständig följeslagare. Det var år
då hon begränsades i det mesta, trots den
inopererade smärtpumpen.
– Jag kunde inte förbereda mat om
inte stekpannan stod på den platta där
den skulle vara. Det var inte möjligt för
mig att lyfta den till sin plats, minns hon.
Hon släppte aldrig tanken på att
komma tillbaka till ett aktivt yrkesliv, men
accepterade samtidigt att livet aldrig skulle se likadant ut som det gjort tidigare.
Först fem år senare, under 2001, kunde
hon till slut lägga fram sin avhandling.
Därefter har rehabiliteringen tagit lång
tid, men sedan något år arbetar hon heltid igen.
Att uppleva vården från den andra
sidan har gett henne värdefulla insikter.
Hon vet också hur snabbt tillvaron kan
förändras, åt olika håll.
– Vi är alla ett steg ifrån att befinna oss
i en situation där vi kan påverka mycket,
till att vara ganska maktlösa. Och från att
ha varit sjukskriven kan jag vara ett steg
ifrån att vara med och påverka igen.
Sjukdomstiden har fått henne att värdera sina dagar på ett nytt sätt.
– Jag försöker verkligen tänka efter så
att jag använder min tid rätt. Jag söker
mig till positiva arbetsmiljöer där jag på
något sätt kan vara med och göra bra
saker.
Sedan 2002 är hon verksam vid forsknings- och utvecklingsenheten, FoU, i
Luleå. Under de tio åren har hon fått uppleva hur ”akademiseringen” av landstinget tagit rejäl fart. Men det tålamod hon
utvecklade under sjukdomstiden har hon
nytta av i sitt arbete också.
– På en del områden arbetar vi långsiktigt, exempelvis med attitydförändringar. Vissa saker som vi gör i dag visar sig
först om fem eller tio år.
För egen del skulle hon gärna vara
med och bygga upp en forsknings- och
utvecklingsverksamhet på äldreområdet.
Hon ser längtansfull ut när hon försiktigt
sätter ord på sin framtidsdröm.
– Jag har ett fantastiskt jobb, men en
dag vill jag återvända till de sköra äldre.
Det är hos dem jag behövs allra mest.
ULRIKA ENGLUND
Ålder: 50 år
Yrke: Sjuksköterska, forskare
Arbetar som:
Forsknings- och
utvecklingschef i
landstinget.
Familj: Gift med
Arne Zingmark, läkare vid Piteå älvdals sjukhus. Dottern Teres, 18 år,
adopterad från
Vietnam, är på väg
hem efter en tid
som utbytesstudent i USA.
Bor: Villa på Djupviken, Piteå.
Intressen: Läser
och promenerar.
Går gärna kurser,
för tillfället i silversmide.
Egenskaper: ”En
kombination av tålamod och impulsivitet. Är både filosofiskt lagd och åtgärdsinriktad”.
Drömde om som
barn: Att bli arkeolog eller missionär.
”Med tiden blev
jag bägge delarna,
känns det som. Jag
har fått gräva för
att hitta kunskap
om demens och
jag har rest runt i
hela landet och föreläst om demenssjukdomar”.
Motto: Stå inte
i vägen för dina
drömmar, stå inte
i vägen för andras
drömmar.
Bilder från Karins eget fotoalbum
Som pendlare tillbringar jag upp till tio timmar i bil varje vecka. Tre av mina samåkare
är Ulrika Backeström och Birgitta Markusson (till vänster) och Anneli Granberg.
Jag har växt upp med fiske,
men fiskar numera alldeles för
sällan. Här är jag tillsammans
med min farbror Lars-Bertil.
Den gamla släktgården i Selsborg har renoverats och är nu
delvis beboelig.