Transcript Gruppdiskussion 20

Workshop: Smartare Produktval 20‐21 april, Åre
Sammanställning av gruppdiskussion den 21 april
Inför gruppdiskussionerna fanns en övergripande frågeställning formulerad enligt följande: ”Att arbeta med miljödriven produktutveckling med fokus på kemikalier och material. Vilka faktorer motiverar och hur lönar det sig.” Grupperna kunde använda sig av denna som utgångspunkt i diskussionerna eller välja att ta upp andra frågor som kändes aktuella. Diskussionerna fokuserade på att identifiera behov som finns för att kunna arbeta med miljödriven produktutveckling. För att förenkla redovisning och sammanställning av diskussionerna fanns fem på förhand uppsatta delrubriker som grupperna fick ange nyckelord för. Nedan redovisas en sammanfattning av det grupperna diskuterade och därefter en mer detaljerad lista. Vad motiverar en organisation att arbeta miljödrivet?
Samtliga grupper uttryckte på något sätt i sina resonemang att det som till stor del driver och motiverar ett företag eller organisation att arbeta med miljö är ekonomisk vinst. Det måste på något sätt löna sig. Andra starka drivkrafter är media, såväl positiv som negativ medial uppmärksamhet är av betydelse. Sammanfattning - identifierade behov
Något som framkom under diskussionerna hos flera av grupperna var behovet av förbättrade kontakter och ett utökat nätverksarbete. Kontakter som efterfrågades gällde både matchmaking och samarbete mellan företag men också ett utökat samarbete mellan företag och den offentliga sektorn. Vikten av att få kontakt med rätt nyckelpersoner för att hitta rätt ingångar betonades av flera grupper. Majoriteten av grupperna tog upp behovet av utbildning och kunskap för en ökad allmän medvetenhet om miljöaspekter. Detta gäller främst kunder för att skapa efterfrågan, men också hos beslutsfattare på företagen som många gånger inte förstår att det är lönsamt att arbeta med miljö. För att vara trovärdig i sin marknadsföring framhölls också betydelsen av en oberoende verifiering eller märkning av miljöanpassade produkter. Möjligheten att kunna visa upp bra produkter i showrooms eller demonstrationsmiljöer tillsammans med medial uppmärksamhet var något man trodde kunde vara effektfullt. Även behov av verktyg och databaser för alternativ i syfte att underlätta och förenkla arbetet med farliga ämnen var något som efterlystes. Vidare identifierades behov av stöd då det gäller lagar och regler, främst till mindre företag och entreprenörer. Behovet består främst i att hitta lösningar då onödigt komplicerade regelverk motverkar implementering av mindre miljöbelastande ämnen än befintliga på marknaden. Några grupper uppmärksammade Lagen om Offentlig Upphandling. Behov finns av att underlätta för mindre företag att nå upphandlingssituationer. En förändring av ramverket bör också ske för att väga in livscykelkostnader och kostnader för skador på miljön i bedömningsunderlaget. Workshop: Smartare Produktval 20‐21 april, Åre
DETALJERAD LISTA Nätverk/samarbete: • Få kontakt med rätt personer, nyckelpersoner för att hitta rätt ingång för att komma framåt med en viss idé t.ex. myndigheter, företag, politiker, experter osv. • Samarbete och bättre kontakt mellan kollegor inom samma bransch • Samarbete och bättre kontakt mellan branscher (dels för att nå fler samarbetspartners och dels eftersom det blir lättare att dela med sig av idéer och erfarenheter och dels eftersom man kan skapa smarta systemlösningar) • Matchmaking och plattformsarbete/nätverk där företag‐företag, företag‐kund alt. företag‐entreprenör kopplas ihop mot varandra för att göra affärer och byta erfarenheter • Ökat samarbete med kommuner och myndigheter • Finansiering/pengar samt komma i kontakt företag‐finansiär • Långsiktiga avtal med en beställare där produktutvecklingen kan ske i samarbete med kund Regelverk och politiskt arbete: • Hjälp med lagstiftning för att på kortare sikt hitta vägar runt problematiken med regelverk • Driva lobbying och förändringsprocesser för lagstiftningsproblematik. • Förenklat regelverk och politiskt arbete för att få till snabbare implementering av olistade ofarliga ämnen för att få använda sig av dessa ämnen i sina produkter. Trots att det handlar om ämnen som kan antas vara harmlösa krävs en rigorös verifieringsprocess för att de ska bli godkända i produkterna. Upphandling: • Att skapa ingångar till och förenkla för små företag (med miljöbättre produkter) att nå upphandlingssituationer. T.ex. stora upphandlingar skulle kunna delas in i fler små delar • Miljöstyrningsrådets uppdrag bör breddas för att hjälpa upphandlingsenheterna att göra miljömässigt bättre beslut. • Utredning om kontraproduktiva styrmedel för miljöteknik (ex. inom upphandling) • Livscykelkostnader och kostnader för skador på miljön (så som ekologiskt fotavtryck, ekologisk ryggsäck m.m.) bör kopplas till produkter och införas i LOU (Lagen om Offentlig Upphandling). ”Opinion, attityder, styrmedel”: • Förändra attityder och påverka opinionen. Skapa publicitet och medvetenhet/kunskaper, avseende miljöaspekter, hos kunder • Skapande av motiv hos företag för att arbeta med kemikaliesubstitution och produktutveckling, kommunicera att det går att tjäna pengar på bra produkter. • Skapande av ekonomiska incitament för att kunder ska välja miljöanpassade produkter • Ökade kunskaper gällande miljö vid strategiska hos ledning i den privata sektorn. ”Kunskap/verktyg/trovärdighet” • Oberoende referens/verifiering som garanterar en god miljökvalitet; märkning, Cradle to cradle, Svanen m.fl. • Skapa demonstrationsanläggningar/ Showroom för miljöanpassade produkter där produkter visas och exponeras på ett bra sätt i kombination med god information och medial uppmärksamhet. • Omvärldsanalyser och förstudier för företag med nya produkter och produktidéer som har behov av att veta vad som händer på marknaden och hur trender och lagstiftning ser ut. • Ta fram en värderingsmall för miljövärden efter vilken produkter skulle kunna bedömas. Denna skulle fungera som ett ramverk i syfte att värdera miljövinster hos en teknik eller en produkt. • Utveckla en substitutionsdatabas. • Kunskap och verktyg för att tyda och hantera kemikalieinformation som inte är standardiserad, t ex CAS‐ nummer som kan skifta från bransch till bransch. • Miljöinkubatorer