Transcript Kvinnor fungerar sämre än män - Psykisk O

Psykisk
(O)hälsa
‐
Syd
16
oktober
2012
i
Malmö
Genus
och
mulAdiagnoser
–
genusparadoxen
och
självmord
Ulla
Bertling,
Specialist
i
klinisk
psykologi,
leg.
psykoterapeut,
fil.dr
[email protected]
MissbrukssituaAonen
i
Sverige
Alkohol:
riskkonsumAon 900
000
skadligt
bruk
300
000
beroende
80
000
NarkoAka:
risk
(ngn
gg)
10%
beroende
29
500
Socialstyrelsen: Alkoholrelaterad
dödlighet
enligt
Socialstyrelsens
alkoholindex:
2007 knappt
2
200
(1
700
män
och
knappt
500
kvinnor)
NarkoAkarelaterad
dödlighet
(narkoAkaindex):
2007 400
(drygt
300
män
och
knappt
100
kvinnor)
Samsjuklighet
Mellan
30‐50%
av
dem
som
söker
vård
för
missbruk
eller
beroende
har
livsAdsprevalens
eller
aktuell
prevalens
för
psykisk
sjukdom
Mellan
20‐30%
av
dem
som
söker
vård
för
psykisk
sjukdom
har
samAdigt
eZ
missbruks‐
eller
beroendeAllstånd
Uppföljning
av
mortalitet,
självmord
och
självmordsförsök
Socialstyrelsens
projekt
för
dubbeldiagnoser
(Öjehagen,
A):
1½
år
senare
hade
60%
gjort
eZ
eller
flera
självmordsförsök,
4%
hade
döZ
E_er
5
år
hade
9%
döZ
Mortaliteten
8
ggr
högre
än
normalpopulaAonen
SIS:
LvM‐vårdade
1998‐2003
–
5
år
senare
hade
1/5
av
klienterna
döZ
Anne
Landheims
uppföljning
•  6‐års
uppföljning
e_er
behandling
för
drog‐
och
alkoholmissbruk
visade
aZ
11%
hade
döZ.
Högsta
mortaliteten
fanns
bland
manliga
alkoholmissbrukare
–
18%.
2/3
av
de
avlidna
hade
drogrelaterade
problem
Äldre
studier
av
könsskillnader
Olson
(1964):
män
mer
garderade;
kvinnor
kände
sig
mer
exponerade
och
sårbara
Slutsats:
Kvinnor
sämre
utvecklade
jagförsvar
och
mer
pessimism
och
lägre
moral
Wadell
et
al
(1972):
kvinnor
högre
värden
på
MMPIs
Paranoia‐skala
Slutsats:
Kvinnor
känsligare
för
omgivningen
NIDA‐klassifiering:
Kvinnor
fungerar
sämre
än
män
forts.
äldre
studier
Arnon
et
al
(1974):
Kvinnor
mer
fältberoende
än
män
NIDA‐klassifiering:
Kvinnor
fungerar
sämre
än
män
Gossop
(1976):
Kvinnor
såg
sig
själva
mindre
fördelakAgt
i
förhållande
All
sina
idealsjälv
jämfört
med
män
Slutsats:
Kvinnor
möjligen
mer
psykiskt
störda
än
män
Gemensamt
för
dessa
studier:
Oberoende
och
autonomi
värderas
mer
”mentalt
friskt”
–
en
manlig
norm
Psykiatrisk
diagnosAk
Vanligare
bland
kvinnor
diagnoser
på
DSM
IV
–
Axel
I
affekAva
störningar
depressiva
symtom
suicidförsök
paniksyndrom
PTSD
ångestsyndrom
fobier
borderline
personlighetsstörning
sexuella
övergrepp
Vanligare
bland
män
anAsocial
personlighetsstörning
högre
mortalitet
självmord
Bad
fears
(Goodwin,
2005)
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
B
A
D
F
E
A
R
S
borderline
syndromes
affecAve
disorders
dissociaAon
fears
–
anxiety
disorders
eaAng
disorders
alcoholism
and
addicAons
revicAmizaAon
somaAzaAon
and
suicidality
RelaAonssvårigheter
kvi
>
män
Kunna
uppfa:a
och
erkänna
goda
och
dåliga
sidor
hos
en
och
samma
person
som
hel
och
integrerad
och
a:
ha
adekvata
gränser
mellan
själv
och
andra
‐  Kategoriska
ski_ningar
mellan
sympaA
och
hat
mot
samma
person
utan
aZ
klienten/paAenten
upplever
deZa
som
en
konflikt
‐  Starkt
fientliga
och
haAska
relaAoner
‐  Svart‐vit
kategorisering
av
andra,
exempelvis
helt
goda
eller
helt
onda
‐  Klienten/paAenten
väcker
hos
vissa
behandlare
känslor
av
avsky,
hos
andra
sympaA,
mycket
”manipulaAv”
‐  Trassliga
och
bråkiga
relaAoner,
t
ex
upprepade
missförstånd,
irritaAoner,
gräl
och
uppträden
(Bertling,
U.
(2002)
Psychopathology,
treatment
uAlizaAon
and
gender)
Depression
kvi
>
män
•  Livsleda,
djup
nedstämdhet
•  Självmordstankar
•  Självmordsförsök
och
andra
självdestrukAva
handlingar,
t
ex
upprepade
överdoseringar
Neutralisering
av
aggression
män
>
kvi
”hålla
sin
aggression
under
kontroll
och
balansera
den
med
hjälp
av
sam>diga
icke‐
aggressiva
affekter”
•  Raserianfall
eller
andra
okontrollerade
känsloutbroZ
•  Påfallande
lärrriterad
och
låg
ilsketröskel
Berit
Ås
härskartekniker
Idealisering/nedvärdering
Förlöjligande
Osynliggörande,
undanhållande
av
informaAon
Tystnad
Påläggande
av
skuld
och
skam,
dubbelbestraffning
Wurmser
(1981)
Fyra
huvudsakliga
skamsyndrom:
1
Allvarlig
och
bestående
depersonalisaAon/
(dissociaAon)
2
Depression
3
Ätstörningar
4
Tankestörningar
Deprimerade
män
LehA
(2009):
”;
Boys
don’t
cry”;
män
har
ryggvärk,
blir
arga
och
irriterade
snarare
än
orkeslösa
och
inåtvända;
använder
alkohol
för
aZ
döva
sin
ångest
i
stället
för
aZ
uppsöka
vård;
be
mannen
beräZa
om
vad
han
gör
och
inte
bara
hur
han
känner
sig;
Wolfgang
Rutz:
”The
Gotland
male
depresssion
scale”
Det
destrukAva
beteendet
har
inte
allAd
funnits
utan
mannen
har
helt
plötsligt
ändrat
sig.
Male
depression
scale
1 
2 
3 
4 
5 
6 
7 
8 
9 
10 
11 
12 
13 
Lägre
stresströskel
–
blir
läZare
och
o_are
stressad
än
förut
Mer
aggressiv
och
utåtagerande
än
vanligt
Tomhetskänslor
Konstant
oförklarlig
tröZhetskänsla
Mer
irriterad,
rastlös
och
frustrerad
än
vanligt
Svårt
aZ
ta
beslut
i
vardagen
Sömnsvårigheter:
Sover
för
mycket
el
för
litet,
vaknar
på
fel
Ader
och
kan
inte
somna
igen
Känsla
av
oro
och
rastlöshet,
speciellt
på
morgonen
ÖverkonsumAon
av
alkohol
för
aZ
nå
en
lugnande
effekt
och
gå
ned
i
varv
Många
klagar
på
aZ
de
inte
känner
igen
dig,
du
är
inte
som
förut
Flera
påpekar
aZ
du
är
hängig,
”neggig”
och
tycker
aZ
allt
är
svårt
Du
tycker
synd
om
dig
själv
och
klagar
på
andra
Någon
i
din
familj
har
ha_
problem
med
missbruk,
depression
eller
självmordsförsök
Depressionens
Janusansikte
–
Biologi
och
genus
i
samspel
(Rapport
från
Vetenskapsrådet)
•  Karin
Johannisson
–
Idealbilden
av
psykiskt
normala
(friska)
män:
självständiga,
raAonella
och
akAva
–
av
psykiskt
normala
(friska)
kvinnor:
anpassliga,
emoAonella
och
moderliga
Gör
uppror
mot
föreställningen
aZ
existensiella
problem
är
medicinska
och
mot
kvinnors
destrukAva
bärande
på
”o>llräcklighet”
Johan
Beck‐Friis
–
Depressionen
–
eZ
Allstånd
med
nedstämdhet
och
förlorad
självaktning//sorgen
–
nedstämdhet
med
bibehållen
självaktning.
Kvinnor
–
depressioner
=
skuld
över
misslyckanden
i
intersubjekAviteten
(ansvarskänsla
för
relaAoner
och
svårt
hantera
ilska)
Män
–
depressioner
=
skam
över
upplevd
impotens
(sexuellt,
socialt,
ekonomiskt)
forts.
Depressionens
Janusansikte
•  Anne
Hammarström
–
flesta
arAklar
handlar
om
könshormoner.
HiZar
man
en
biologisk
markör,
utgår
man
ifrån
aZ
den
orsakar
depression.
EZ
fåtal
ser
möjligheten
aZ
depressionen
leder
All
förändringar
i
biologiska
markörer.
•  Tongivande
bild
i
granskade
arAklar:
kvinnan
styrd
av
hormoner;
måste
acceptera
behandling
för
maken
och
barnets
skull;
oansvarig
mamma;
som
paAent
hjälpsökande,
i
en
sjukroll,
i
behandling,
övervakad
och
kontrollerad
av
läkaren
–
o_a
kvinnans
räddare.
•  Den
deprimerade
mannen
är
osynlig,
trots
aZ
häl_en
handlar
om
män,
osynliggjord
som
pappa
eller
make.
•  Marie
Åsberg
‐
kvinnor:
relaAonsförluster,
nedstämdhet,
hämning,
självanklagelser,
hjälpsökande
•  ‐
män:
statusförluster,
aggressivitet,
utagerande,
avvisande,
suicidala
•  Skillnad
mellan
utma:ningsdepression
och
egentlig
depression
–
de
förra
har
inte
personlighetsstörning
CASE
–
kvinna,
31
år
•  Depression,
panikångest,
sömnsvårigheter;
självmord
genom
överdos
•  Beroende
av
lugnande,
smärtsAllande
och
sömntableZer
(journalerna
upptar
38
olika
namn
på
tableZer
förskrivna
av
läkare)
•  Vårdkontakter
–
psykiatrisk
och
somaAsk
akutmoZagning,
psykiatrisk
öppenvård,
privat
öppen
beroendevård,
lokal
öppen
beroendevård,
öppenvård
för
läkemedelsberoende,
primärvård,
socialtjänst
för
ekonomiskt
stöd,
ej
kända
privata
förskrivande
läkare;
•  Under
1½
år
gjordes
14
självmordsbedömningar
av
lika
många
olika
personal
(8
psykiatriker,
5
läkare,
1
psykolog);
den
senaste
gjordes
2
dagar
före
självmordet;
många
återbud
och
uteblivanden;
•  Slutsatser:
Svårt
aZ
uppräZhålla
personkonAnuitet
med
paAenten,
ingen
anknytning
All
någon
personal;
ingen
vårdgivare
hade
en
helhetsbild;
paAentens
två
självmordsförsök
kommunicerades
inte
mellan
vårdgivarna;
•  Familjen
var
aldrig
involverad,
trots
aZ
där
fanns
problem
Några
enkla
råd
•  Skapa
en
relaAon,
håll
personkonAnuitet,
följ
upp
kontakten,
reagera
på
återbud
och
uteblivanden,
skapa
möjlighet
för
anhöriga
aZ
medverka
•  Vilka
är
de
psykosociala
stressfaktorerna?
•  Normalisera
skamkänslor,
de
bär
vi
alla
•  Bekrä_a
framsteg
och
betona
det
som
fungerar
•  Skapa
hopp
Referenser
Bertling,
U.
(2004).
Psykisk
ohälsa
hos
narkoAkamissbrukare
–
vårdutnyZjande
och
könsskillnader.
Insikten,
3,
38‐44.
Goodwin,
J.M.
(2005).
Redefining
Borderline
Syndromes
as
PosZraumaAc
and
Rediscovering
EmoAonal
Containment
as
a
First
Stage
in
Treatment.
Journal
of
Interpersonal
Violence,
20,
1,
20‐25.
Lansky,
M.R.
(1995).
Shame
and
the
scope
of
psychoanalyAc
understanding.
American
Behavioral
Scien>st,
38,
1076‐1090.
Nathanson,
D.
L.
(1992).
Shame
and
Pride.
N.Y.
London:
W.W.
Norton
&
Co.
Wurmser,
L.
(1981).
The
Mask
of
Shame.
BalAmore:
The
John
Hopkins
University
Press.
Ås,
B.
(1982).
Kvinnor
>llsammans.
Handbok
i
frigörelse.
Malmö:
Gidlunds.