Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger
Download
Report
Transcript Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger
Stress och psykisk ohälsa
hos unga med autism / Asperger
DIANA LORENZ
kurator, neuropediatriska
avdelningen
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
[email protected]
Stress
Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga
Vi behöver ett visst mått av stress för att utvecklas
Positiva förväntningar och positiva erfarenheter av
tidigare stresssituationer ökar motståndskraften
Negativ stress
Långvarig
Utan återhämtning
När glappet mellan krav och förmåga är för stort
När sammanhanget upplevs negativt
Vid negativa tidigare erfarenheter
Konsekvenser av negativ stress
Minskad förmåga till nyinlärning
Personen tappar nyligen utvecklade, mest
avancerade kognitiva funktioner
Personen blir mer funktionshindrad
Vardagen blir hårt beskuren
Ökad risk för sjukdom
Autismspektrumtillstånd och stress
Vanliga stresshärdar
Kognitiva drag vid AST
Svag central koherens
à
Svårigheter med exekutiva
funktioner
à
Begränsningar i
mentaliseringsförmåga
förändringar, val
Krav på självständighet,
problemlösning
Social kontakt, särskilt i
à
Annorlunda känslighet för
sinnesintryck
Nya situationer,
grupp och under tidspress
Många starka sinnesintryck
à
eller för lite intryck
Tålamodsburken
(efter Gunnel
Lundkvist)
Person utan AST
Person med AST?
Stressanering och stresshantering
Stressanering: att anpassa vardagen så att kraven
bättre motsvarar förmågan (ändra kraven; träna upp
förmågan; kompenserande strategier och
hjälpmedel)
Stresshantering: att främja återhämtning; att öka
personens förmåga att förstå och bemästra
stressupplevelsen; att anpassa omgivningens
bemötande i stressituationer
Vad hjälper Julia att
tömma hennes
tålamodsburk?
Källa: Gunilla Gerland
AST kan försvåra stressanering och -hantering
Osäkerhet på vad det är man känner och varför
Dålig självkännedom, negativ självbild
Har svårt att förklara
Har svårt att skapa och tillämpa nya strategier
Kan fastna i en icke-fungerande lösning
Kan sakna inre dialog, kan inte tala sig själv till rätta
Stressanering och stresshantering – hur?
Ta bort några stressfaktorer i miljön
Ta bort några krav, ersätt dessa med krav på något
som främjar återhämtning
Regelbundna avstämningssamtal är en plattform för
att informera, söka förståelse och skapa lösningar
Bygg på styrkor
Bygg på sådant personen är motiverad till
Bli lösningsdetektiv, identifiera sådant som redan
fungerar
Hur agerar personer med AST
i stressituationer?
Att undvika och vägra
Att analysera och grubbla
Att söka trygghet hos andra
Rutiner, ritualer, stims
Utbrott, ”inbrott”, panikattacker
Att skada sig själv
Tankestörningar, ”overkliga” upplevelser
Problem med ätandet och sömnen
Nedstämdhet, uppgivenhet
Att undvika och vägra
Saknar verktyg för att påverka, maktlös, skyddslös
Saknar information och överblick
Ser inte någon mening
Saknar nödutgång
Negativa erfarenheter / föreställningar, feltolkningar
Situationen väcker tankar / känslor man inte kan hantera
Undvikande som konstruktivt alternativ till utagerande
Måste spara på orken
Jämför med fobisk rädsla, som är ”överdriven eller
orimlig” i förhållande till faran (APA 2002).
Att analysera och grubbla
Hänger inte med i sociala situationer, analyserar
efteråt
Fokus på detaljer gör processen mödosam
Svårt att släppa ämnet om inte alla frågor är
besvarade
Återupplever det jobbiga
Att analysera är positivt. Stötta genom att vara
medforskare och bollplank. Stå för strukturen.
Att söka trygghet hos andra
Minskar utsattheten
Ger möjligheter till social inlärning
Syskon, kompis som social handledare / hjälpjag
Att kopiera någon annans lösningar
Att låna någon annans framtoning
Att gå med i en grupp
Arbeta jagstärkande. Lyft fram att detta är personens
egen lösning. Synliggör fördelar och nackdelar. Avfärda
inte personens manus / påtagna identitet.
Rutiner och ritualer
Kompenserar för svårigheter med planering och
överblick
”Mer av samma” lugnar, skänker vila
Ökar när vardagen saknar struktur, när
kommunikationen är otydlig, när personen mår
dåligt
Att kräva att andra följer en viss rutin handlar om
att skydda sig mot kaos
Barns ritualer utspelar sig ofta hemma och
involverar föräldrarna
Ritual eller tvång?
Ritualens funktion: att organisera tillvaron och
skapa vila. Personen upplever ritualen som rimlig.
Tvångshandlingens funktion: att bli av med inre
obehag (t ex ångestladdad tanke). Personen upplever
handlingen som orimlig (obs, gäller vuxna!) men
kan inte låta bli.
Ritual och tvångshandling kan se identiska ut.
Gränsen kan vara flytande.
Utbrott, ”inbrott”, panikattacker m m
När stressnivån går i taket hamnar man i inre kaos
Utbrott vid AST har i regel inget manipulativt syfte
Att tappa kontrollen är skrämmande
”Inbrott”: hjärnan ”drar ur kontakten”
Dåligt automatiserade funktioner (att gå, tala,
ögonkontakt) sätts lätt ur spel vid stark stress
Lästips: Elvén, B.H. (2009): Problemskapande beteende vid
utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur
Självskadande beteende
... är att avsiktligt skada kroppen för att reducera
negativa inre upplevelser (rädsla, ilska, skrämmande
tankar, fysisk smärta)
Kan vara impulsivt
Kan vara övervägt och fungera som ”nödutgång”
Kan vara ett sätt att reglera stimulansnivån (stims)
Sällan ”rop på hjälp” vid AST
Kan vara något man tar till för att slippa krav
Kan eskalera
Psykiatrin bör kontaktas för bedömning.
Tankestörningar och overkliga upplevelser
Stark stress kan utlösa en övergående psykosliknande
episod
Verklighetsanpassningen bryter samman
Tankarna blir desorganiserade, kan få bisarrt innehåll
Hallucinationer (att se / höra saker som inte finns)
Fixering vid föreställningar som inte stämmer med
verkligheten
Det handlar oftast inte om psykos. Det går över när
stressfaktorn har tagits bort (Stockholms Läns Landsting 2010).
Problem med kroppen, ätandet och sömnen
Kan finnas med från början som en del i AST
Tilltar vid stress
En tendens att missa kopplingen till psykiska processer
Fokus på kroppen (”hypokondri”)
Stört ätbeteende är inte samma som ätstörning, men
personer med AST har ökad risk för anorexi (Råstam, 2008)
Sömnsvårigheter ingår i bilden av ångesttillstånd och
depression
Vid uttalade svårigheter med mat eller sömn, kontakta
läkare.
Nedstämdhet eller depression?
Nedstämdhet: naturlig reaktion på långvarig stress
och insikt i de egna svårigheterna
Inte samma som depression; kan ibland övergå i den
Depression, vanliga symtom förutom nedstämdhet:
sänkt förmåga att tänka, fokusera, minnas; sänkta
kroppsfunktioner; hämning; ökad ångest och oro
Grunddragen i AST kan lätt misstas för depressiva
symtom eller tvärtom maskera depression
Viktigt att läkare som ska bedöma depression vid
AST har personlig kännedom om patienten
(Socialstyrelsen, 2007)
När behövs läkarbedömning?
1. Risk för liv och hälsa
2. Försämrad verklighetskontakt
3. Lidande
Bedömningens syfte: att bekräfta eller utesluta
behandlingskrävande sjukdom.
Källor
American Psychiatric Association (2002) Mini-D IV: diagnostiska
kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press.
Råstam, M. (2008) Eating disturbances in autism spectrum disorders
with focus on adolescent and adult years. Clinical Neuropsychiatry
(2008), 5:1;31.42.
Socialstyrelsen (2007) Så här kan man göra... Vägledningsdokument
autismspektrumtillstånd hos vuxna.
Stockholms Läns Landsting (2010) Regionalt vårdprogram: ADHD,
lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn,
ungdomar och vuxna.