Transcript Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa
hos unga med autism / Asperger
DIANA LORENZ
kurator, neuropediatriska
avdelningen
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
[email protected]
Stress
—  Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga
—  Vi behöver ett visst mått av stress för att utvecklas
—  Positiva förväntningar och positiva erfarenheter av
tidigare stresssituationer ökar motståndskraften
Negativ stress
—  Långvarig
—  Utan återhämtning
—  När glappet mellan krav och förmåga är för stort
—  När sammanhanget upplevs negativt
—  Vid negativa tidigare erfarenheter
Konsekvenser av negativ stress
—  Minskad förmåga till nyinlärning
—  Personen tappar nyligen utvecklade, mest
avancerade kognitiva funktioner
—  Personen blir mer funktionshindrad
—  Vardagen blir hårt beskuren
—  Ökad risk för sjukdom
Autismspektrumtillstånd och stress
Vanliga stresshärdar
Kognitiva drag vid AST
—  Svag central koherens
à
—  Svårigheter med exekutiva
funktioner
à
—  Begränsningar i
mentaliseringsförmåga
förändringar, val
—  Krav på självständighet,
problemlösning
—  Social kontakt, särskilt i
à
—  Annorlunda känslighet för
sinnesintryck
—  Nya situationer,
grupp och under tidspress
—  Många starka sinnesintryck
à
eller för lite intryck
Tålamodsburken
(efter Gunnel
Lundkvist)
Person utan AST
Person med AST?
Stressanering och stresshantering
—  Stressanering: att anpassa vardagen så att kraven
bättre motsvarar förmågan (ändra kraven; träna upp
förmågan; kompenserande strategier och
hjälpmedel)
—  Stresshantering: att främja återhämtning; att öka
personens förmåga att förstå och bemästra
stressupplevelsen; att anpassa omgivningens
bemötande i stressituationer
Vad hjälper Julia att
tömma hennes
tålamodsburk?
Källa: Gunilla Gerland
AST kan försvåra stressanering och -hantering
—  Osäkerhet på vad det är man känner och varför
—  Dålig självkännedom, negativ självbild
—  Har svårt att förklara
—  Har svårt att skapa och tillämpa nya strategier
—  Kan fastna i en icke-fungerande lösning
—  Kan sakna inre dialog, kan inte tala sig själv till rätta
Stressanering och stresshantering – hur?
—  Ta bort några stressfaktorer i miljön
—  Ta bort några krav, ersätt dessa med krav på något
som främjar återhämtning
—  Regelbundna avstämningssamtal är en plattform för
att informera, söka förståelse och skapa lösningar
—  Bygg på styrkor
—  Bygg på sådant personen är motiverad till
—  Bli lösningsdetektiv, identifiera sådant som redan
fungerar
Hur agerar personer med AST
i stressituationer?
—  Att undvika och vägra
—  Att analysera och grubbla
—  Att söka trygghet hos andra
—  Rutiner, ritualer, stims
—  Utbrott, ”inbrott”, panikattacker
—  Att skada sig själv
—  Tankestörningar, ”overkliga” upplevelser
—  Problem med ätandet och sömnen
—  Nedstämdhet, uppgivenhet
Att undvika och vägra
—  Saknar verktyg för att påverka, maktlös, skyddslös
—  Saknar information och överblick
—  Ser inte någon mening
—  Saknar nödutgång
—  Negativa erfarenheter / föreställningar, feltolkningar
—  Situationen väcker tankar / känslor man inte kan hantera
—  Undvikande som konstruktivt alternativ till utagerande
—  Måste spara på orken
Jämför med fobisk rädsla, som är ”överdriven eller
orimlig” i förhållande till faran (APA 2002).
Att analysera och grubbla
—  Hänger inte med i sociala situationer, analyserar
efteråt
—  Fokus på detaljer gör processen mödosam
—  Svårt att släppa ämnet om inte alla frågor är
besvarade
—  Återupplever det jobbiga
Att analysera är positivt. Stötta genom att vara
medforskare och bollplank. Stå för strukturen.
Att söka trygghet hos andra
—  Minskar utsattheten
—  Ger möjligheter till social inlärning
—  Syskon, kompis som social handledare / hjälpjag
—  Att kopiera någon annans lösningar
—  Att låna någon annans framtoning
—  Att gå med i en grupp
Arbeta jagstärkande. Lyft fram att detta är personens
egen lösning. Synliggör fördelar och nackdelar. Avfärda
inte personens manus / påtagna identitet.
Rutiner och ritualer
—  Kompenserar för svårigheter med planering och
överblick
—  ”Mer av samma” lugnar, skänker vila
—  Ökar när vardagen saknar struktur, när
kommunikationen är otydlig, när personen mår
dåligt
—  Att kräva att andra följer en viss rutin handlar om
att skydda sig mot kaos
—  Barns ritualer utspelar sig ofta hemma och
involverar föräldrarna
Ritual eller tvång?
—  Ritualens funktion: att organisera tillvaron och
skapa vila. Personen upplever ritualen som rimlig.
—  Tvångshandlingens funktion: att bli av med inre
obehag (t ex ångestladdad tanke). Personen upplever
handlingen som orimlig (obs, gäller vuxna!) men
kan inte låta bli.
—  Ritual och tvångshandling kan se identiska ut.
—  Gränsen kan vara flytande.
Utbrott, ”inbrott”, panikattacker m m
—  När stressnivån går i taket hamnar man i inre kaos
—  Utbrott vid AST har i regel inget manipulativt syfte
—  Att tappa kontrollen är skrämmande
—  ”Inbrott”: hjärnan ”drar ur kontakten”
—  Dåligt automatiserade funktioner (att gå, tala,
ögonkontakt) sätts lätt ur spel vid stark stress
Lästips: Elvén, B.H. (2009): Problemskapande beteende vid
utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur
Självskadande beteende
... är att avsiktligt skada kroppen för att reducera
negativa inre upplevelser (rädsla, ilska, skrämmande
tankar, fysisk smärta)
— 
— 
— 
— 
— 
— 
Kan vara impulsivt
Kan vara övervägt och fungera som ”nödutgång”
Kan vara ett sätt att reglera stimulansnivån (stims)
Sällan ”rop på hjälp” vid AST
Kan vara något man tar till för att slippa krav
Kan eskalera
Psykiatrin bör kontaktas för bedömning.
Tankestörningar och overkliga upplevelser
—  Stark stress kan utlösa en övergående psykosliknande
episod
—  Verklighetsanpassningen bryter samman
—  Tankarna blir desorganiserade, kan få bisarrt innehåll
—  Hallucinationer (att se / höra saker som inte finns)
—  Fixering vid föreställningar som inte stämmer med
verkligheten
Det handlar oftast inte om psykos. Det går över när
stressfaktorn har tagits bort (Stockholms Läns Landsting 2010).
Problem med kroppen, ätandet och sömnen
—  Kan finnas med från början som en del i AST
Tilltar vid stress
En tendens att missa kopplingen till psykiska processer
Fokus på kroppen (”hypokondri”)
Stört ätbeteende är inte samma som ätstörning, men
personer med AST har ökad risk för anorexi (Råstam, 2008)
—  Sömnsvårigheter ingår i bilden av ångesttillstånd och
depression
— 
— 
— 
— 
Vid uttalade svårigheter med mat eller sömn, kontakta
läkare.
Nedstämdhet eller depression?
—  Nedstämdhet: naturlig reaktion på långvarig stress
och insikt i de egna svårigheterna
—  Inte samma som depression; kan ibland övergå i den
—  Depression, vanliga symtom förutom nedstämdhet:
sänkt förmåga att tänka, fokusera, minnas; sänkta
kroppsfunktioner; hämning; ökad ångest och oro
—  Grunddragen i AST kan lätt misstas för depressiva
symtom eller tvärtom maskera depression
—  Viktigt att läkare som ska bedöma depression vid
AST har personlig kännedom om patienten
(Socialstyrelsen, 2007)
När behövs läkarbedömning?
1. Risk för liv och hälsa
2. Försämrad verklighetskontakt
3. Lidande
Bedömningens syfte: att bekräfta eller utesluta
behandlingskrävande sjukdom.
Källor
—  American Psychiatric Association (2002) Mini-D IV: diagnostiska
kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press.
—  Råstam, M. (2008) Eating disturbances in autism spectrum disorders
with focus on adolescent and adult years. Clinical Neuropsychiatry
(2008), 5:1;31.42.
—  Socialstyrelsen (2007) Så här kan man göra... Vägledningsdokument
autismspektrumtillstånd hos vuxna.
—  Stockholms Läns Landsting (2010) Regionalt vårdprogram: ADHD,
lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn,
ungdomar och vuxna.