Transcript verksamhetsberättelse över år 2013

SVENSKA TRÄDGÅRDSFÖRBUNDET rf
VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVER ÅR 2013
Förbundets verksamhet har som ändamål att främja trädgårdsodlingen i vårt land och
bevaka dess intressen samt att utgöra centralorgan för de svenskspråkiga
trädgårdssällskapen i landet.
År 2013 var förbundets 67 verksamhetsår.
Medlemmarna
Förbundets ordinarie medlemsföreningar har som medlemsavgift till förbundet betalt
2,00 euro per personmedlem. Det totala antalet personmedlemmar i de 10
medlemsföreningarna har under året varit 2057.
Därtill har förbundet under år 2013 haft 12 understödande medlemmar, de understödande medlemmarnas årsavgift har varit 250 euro.
Medlemsorganisationer:
Aura Trädgårdsvänner
Blomsterodlingens vänner i Finland
Borgå Trädgårdsförening
Norra Österbottens Trädgårdssällskap
Nylands Svenska Trädgårdssällskap
Sibbo Trädgårdsodlare
Trädgårdsodlingens vänner i Vasa
Trädgårdsskolans Kamratförening
Västra Nylands trädgårdsförening
Ålands frukt- och bärodlarförening
227 medlemmar
283
"
341
"
348
"
137
"
65
"
391
"
130
"
92
"
43
"
Hedersmedlemmar i förbundet är Markus von Weissenberg (2006) och Tor
Lindholm (2009).
Understödande medlemmar:
Berner Ab/växtskydds och trädgårdsvård, Biotus Oy, Clima kontroll Kb, Fresh
Servant Oy Ab, Hortilab Oy Ab, Kekkilä Oyj, Korsnäs Handelsträdgård,
Puutarhaliike Helle Oy, Schetelig Oy Ab, Steelmark Ab, Valoya Oy, Yara Suomi Oy.
Kansli
Svenska Trädgårdsförbundets kansli finns i Puutarhaliitto–Trädgårdsförbundets
utrymmen i Malm, adress Spannmålsvägen 4 C, 00700 Helsingfors.
Telefon 09-385 4881.
E-post: [email protected], [email protected]
Webbsidor: www.tradgard.fi (www.tradgardsforbundet.fi)
Personal
AFM Nina Holmlund har sedan år 1986 fungerat som förbundets verksamhetsledare
och sekreterare samt som redaktör för Trädgårdsnytt.
Förbundets kansliarbeten sköttes av Ina Juslin fram till 31.8.2013 och därefter av
Charlotta Hyttinen.
Revisorer
Förbundets revisor för år 2013 har varit CGR revisor Joakim Rehn med CGR revisor
Peter Åhman som ersättare. Verksamhetsgranskare har varit jordbrukare Anders
Åström med Torbjörn Jansson som suppleant.
Årsmötet
Svenska Trädgårdsförbundets årsmöte år 2013 hölls lördagen den 13 april på
Gardenia i Helsingfors med Valoya Oy Oy som värd. Nio av förbundets
medlemsföreningar hade befullmäktigade representanter på mötet. Som
mötesordförande fungerade Ingrid Träskman. Redovisningen för förvaltningen för år
2012 godtogs och styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Verksamhetsplanen och
budgeten för år 2013 godkändes.
Som nya medlemmar till förbundets styrelse valdes Leena Berglund och Alf Stenvall.
Styrelsen
Ordförande för styrelsen har under verksamhetsåret varit Ingrid Träskman, Ingå och
viceordförande Fredrik Björklund, Kimitoön. Övriga styrelsemedlemmar var Leena
Berglund (Grankulla), Marianne Blomgren (Sibbo), Meira-Pia Lohiluoma
(Korsholm), Mikael Norrteir (Raseborg), Fredrik Sandström (Pedersöre), Alf
Stenvall (Borgå) och Margot Wikström (Pargas).
Till styrelsens arbetsutskott hörde ordförande Ingrid Träskman samt Fredrik
Björklund, Leena Berglund och Mikael Norrteir, samtliga med personliga
suppleanter. Arbetsutskottet sammankom i augusti i Petäys och i september i Pojo.
Vid mötena diskuterades bl.a. förbundets ekonomi och den pågående verksamheten
samt grundutbildningen inom trädgårdsbranschen.
Styrelsemöten hölls den 15 februari i Åbo samt den 14 maj och den 13 november i
Helsingfors. I februari behandlades främst årsmötesärenden såsom bokslut och
årsberättelse för föregående år samt verksamheten för det pågående året. Även ett
internt utvecklingsseminarium planerades då, liksom en studieresa för tomatodlare. I
maj valde styrelsen viceordförande och medlemmar i arbetsutskottet samt diskuterade
bl.a. ekonomin och en seminariekryssning för växthusodlare som planerades till
senhösten. I november diskuterades bl.a. verksamheten för år 2014 samt
annonsförsäljningen, planerna på en blogg för trädgårdsamatörer och utbildningen
inom branschen.
Representation
Puutarhaliitto-Trädgårdsförbundets styrelse: Fredrik Björklund
Utbildningsstyrelsens examenskommission för trädgårdsbranschen: Theresa Gull till
31.7.2013, därefter Ingrid Träskman
Norra Österbottens Trädgårdssällskap: Fredrik Sandström (ordf.)
Nylands Svenska Trädgårdssällskap rf: Nina Holmlund (sekr.)
År 2013 var Svenska Trädgårdsförbundet rf medlem i följande organisationer:
Puutarhaliitto-Trädgårdsförbundet rf
Svenska lantbrukssällskapens förbund rf
Inhemska Trädgårdsprodukter rf (understödande medlem)
Vid Puutarhaliitto-Trädgårdsförbundets årsmöte i Helsingfors 12.4 representerades
förbundet av Fredrik Björklund och Nina Holmlund.
Vid Svenska lantbrukssällskapens förbunds höstmöte i Borgå 27.11 representerades
förbundet av Alf Stenvall.
Vid Inhemska Trädgårdsprodukter rf:s vårmöte i Helsingfors 22.3 representerades
förbundet av Nina Holmlund.
Uppvaktningar
Katarina Lassheikki uppvaktades den 14 november då hennes 50-årsdag firades.
Förbundet representerades av Ingrid Träskman och Nina Holmlund. Katarina
Lassheikki tilldelades förbundets gyllene förtjänsttecken.
Den 24 oktober firade Nylands Svenska Trädgårdssällskap 125-årsjubileum. Då
utdelades förbundets förtjänsttecken i silver till Kaijus Ahlberg, Markus Engman och
Kaj Malmström.
Den 9 mars firade Blomsterodlingens Vänner i Finland rf sitt 90-årsjubileum.
Förbundet representerades av Nina Holmlund, som överräckte två böcker till
föreningens bibliotek.
Den 28 augusti firade Harviala plantskola 100-årsjubileum. Nina Holmlund
uppvaktade på förbundets vägnar.
Utlåtanden
I mars gav förbundet till Yrkeshögskolan Novia ett utlåtande om läroplansutkastet för
YH-hortonomutbildningen inom trädgårdsnäring.
I maj gavs till Jord- och skogsbruksministeriet ett utlåtande om lagförslaget gällande
förändring av lagen om marknadsordning för jordbruksprodukter och upphävande av
ett moment i livsmedelslagen.
I november gav förbundet till Utbildningsministeriet ett utlåtande om utkastet till
utvecklingsstrategi för yrkesutbildningen inom trädgårdsbranschen.
Rådgivnings- och kursverksamhet
Förbundets målsättning är att säkerställa trädgårdsnäringens verksamhetsförutsättningar genom att sprida information till de svenskspråkiga
trädgårdsproducenterna samt att via trädgårdskultur- och upplysningsarbete främja
välmående och trivsel. Rådgivningsverksamheten följer det årliga resultatavtalet med
jord- och skogsbruksministeriet. Det viktigaste medlet för denna rådgivningsverksamhet är tidskriften Trädgårdsnytt samt de studieresor förbundet anordnar.
Förbundet idkar även rådgivning per telefon, i synnerhet när det gäller att förmedla
kontakter till sakkunniga inom olika områden, samt under trädgårdsutställningar och
andra evenemang där förbundet deltar. Information ges också via webbsidorna.
För den egentliga fältrådgivningen bland odlarna svarar de vid landsbygdsorganisationerna anställda konsulenterna samt ett flertal av olika företag anställda
rådgivare. Kontakterna till dessa upprätthålls bl.a. via de årliga konsulentdagarna för
växthusrådgivarna (år 2013 i november i samband med förbundets
växthusseminarium) samt via rådgivningsrepresentanterna i förbundets styrelse och i
redaktionsrådet för Trädgårdsnytt.
I november arrangerades en seminariekryssning för växthusodlare, programmet
bestod av föreläsningar och en fackutställning. Cirka 65 personer deltog.
Trädgårdsnytt
Trädgårdsnytts 67 årgång var innehållsmässigt mångsidig. Prenumerantantalet
avspeglade strukturutvecklingen som innebär att äldre och mindre odlarföretag
fortsätter minska i antal. Från ingången av år 2012 omfattas prenumerationsintäkter
av mervärdesskatt, vilket höjer prisen märkbart för privatpersoner.
Prenumerantantalet var i slutet av året ca 720. Tidningen utkom med 12 nummer,
varav ett dubbelnummer (nr 6–7). Årgången omfattade sammanlagt 460 sidor. I
februari utgavs ett temanummer om växthusodling, i mars ett temanummer om
frilandsodling, i maj ett temanummer om hobbyodling, i augusti ett tekniknummer, i
september ett temanummer om frukt- och bärodling och i november ett temanummer
inför nästa odlingssäsong.
För annonsförsäljningen under året stod Kerstin Karlberg.
Trädgårdsnytts redaktionsråd sammankom i augusti i Petäys och i december i
Helsingfors. Medlemmar i redaktionsrådet var Bjarne Blomqvist (ordf.), Fredrik
Björklund, Theresa Gull (till 31.7.2013), Irmelin Nyman, Matias Rönnqvist samt Gina
Åsten.
Ett skilt hobbyutskott för tidningen hade Tor Lindholm, Eva Vikstedt, Gina Åsten och
Nina Holmlund som medlemmar.
Trädgårdsnytt har presenterats bl.a. på de trädgårdsutställningar och andra evenemang
som förbundet eller dess medlemsföreningar deltagit i. Trädgårdsnytt var också som
en del av det gemensamma upplägget för finlandssvenska tidskrifter framme på
bokmässan i Helsingfors 24–27 oktober och i den finlandssvenska bokkatalogen i
december. Tidningen har därtill marknadsförts bl.a. genom annonsering i
Lantbrukskalendern och i en frökatalog för yrkesodlare.
I resultatavtalet med jord- och skogsbruksministeriet har trädgårdsrådgivningsorganisationerna som nyckelområden satt upp följande:
–
trädgårdsnäringens konkurrenskraft (marknads- och ekonomiskt
kunnande)
–
systematiskt kvalitetsarbete gällande trädgårdsföretagens produkter,
tjänster och produktionsverksamhet
–
upprätthållande och utvecklande av ur miljösynpunkt hållbar
produktion
Förbundet samlar information med anknytning till dessa områden, översätter,
publicerar och förmedlar den informationen till de svenskspråkiga
trädgårdsföretagarna via Trädgårdsnytt. I det arbetet samarbetar förbundet med övriga
organisationer inom trädgårdsbranschen och med forskningen samt följer med
utvecklingen i andra länder.
Som skribenter har många forskare och rådgivare verkat. Artiklar i andra europeiska
facktidningar har också refererats och i vissa fall publicerats i sin helhet.
Studieresa till Italien för tomatodlare
I februari arrangerades en studieresa till Verona med omnejd. Både odlingar,
plantproduktion, marknadsföring och vidareförädling av produkter samt tillverkning
av växthusplast ingick i programmet.
Utställningar
Förbundet deltog som utställare i den växthustekniska utställningen TrädgårdExpo i
Närpes i april.
Bokförmedling och -försäljning
Förbundet har såsom tidigare år förmedlat trädgårdsböcker ur förlaget Natur och
Kulturs urval. Förbundet erbjuder sina medlemmar och läsare även de egna skrifterna
Trädgårdens perenner och Skoj att fixa i trädgården. Också Leif Blomqvists bok Våra
fruktsorter har förbundet haft till salu.
Öppna trädgårdar
Förbundet startade tillsammans med det finska Trädgårdsförbundets
lokalföreningsutskott år 2011 ett projekt för att bl.a. göra upp en databas på webben
över såväl privata som offentliga trädgårdar som är öppna för besök. I början av år
2013 valdes Årets öppna trädgård bland dem som tog emot besök på temadagen i
augusti 2012. Den 4 augusti 2013 arrangerades för andra gången en riksomfattande
temadag, då trädgårdar över hela landet öppnade sina portar för trädgårdsvänner.
Webbsidan www.oppnatradgardar.fi presenterar besöksträdgårdarna.
Övrig verksamhet
På det lokala planet förverkligas förbundets verksamhet såsom tidigare genom
medlemsföreningarna. Olika möten med föredrag samt sommarexkursioner är
värdefulla inslag i föreningarnas verksamhet.
Förbundet har egna webbsidor under adress www.tradgardsforbundet.fi. Parallellt
med denna adress fungerar den kortare adressen www.tradgard.fi.
Förutom uppgifter om förbundet, dess medlemsföreningar och Trädgårdsnytt finns på
sidorna länkar till bl.a. övriga rådgivningsorganisationer både i Finland och i de
övriga nordiska länderna.
Skötseln av sekreterarsysslorna inklusive kurs- och exkursionsarrangemang för
Nylands Svenska Trädgårdssällskap har hört till verksamhetsledarens uppgifter. Här
ingick bl.a. arrangerandet av en exkursion i april och en seminariedag i oktober.
Översättningar av kurs- och informationsmaterial m.m. för odlare har gjorts bl.a. för
Frukt- och Bärodlarnas förbund, Plantskoleodlarnas förening och Inhemska
Trädgårdsprodukter rf samt Puutarhaliitto–Trädgårdsförbundets Kvalitetsgård-projekt.
Förbundets verksamhetsledare deltar i utvecklandet av kvalitetssystem för
trädgårdsproduktionen via ett mandat i styrgruppen för ett projekt som går under
namnet LaatutarhaPlus.
Verksamhetsledaren har under år 2013 som fortbildning och för att skapa och
upprätthålla ett gott kontaktnätverk samt skaffa material för Trädgårdsnytt deltagit i
bl.a. ett seminarium för frilandsodlare i januari och i en internationell kongress om
gröna landskap jämte plantskolebesök i Toscana.
Utveckling av verksamheten
I februari arrangerades en seminariekryssning där representanter för
medlemsföreningarna samt förbundets styrelse tillsammans dryftade förbundets
framtida verksamhet och medlemskårens förväntningar.
Ekonomin
Under år 2013 har förbundet för främjande av trädgårdsnäringen i enlighet med
målsättningarna i resultatavtalet fått ett statsbidrag om 21700 euro.
Konstsamfundet har beviljat ett bidrag om 2000 euro för att ge ut Trädgårdsnytt.
Bokslutet för år 2013 uppvisar ett underskott om -909,94 euro.
Odlingsåret på Åland 2013
Väderleksförhållanden
Året började med rätt så normala temperaturer under januari-februari. Men i mars
månad var det kallare än normalt, beroende på mycket kalla nätter med temperaturer
ner mot -10–15°C. På dagarna var det däremot varmt och soligt, vilket ledde till att
fruktträdens knoppar började svälla dagtid för att sedan frysa på natten, vilket ställvis
orsakade mycket stor skada på knoppar och årsskott, med nedsatt skörd och t.o.m.
döda träd som följd.
Snötäcket var borta den 3.4, och växtsäsongen inleddes den 29.4.
Månaderna september-december var blötare och varmare än vanligt. Någon snövinter
blev det inte över huvud taget fram till nyår.
Den 21 oktober var det ändå -9°C vid markytan, vilket bromsade upp det mesta av
växtligheten.
Växtsäsongen
Växtsäsongen avser enligt böckerna den tiden av året då dygnsmedeltemperaturen
överstiger +5°C och tillväxt anses möjligt. Enligt den här definitionen sträckte sig
växtsäsongen 2012 på Åland från 29.4 till 19.11. Totala värmesumman blev
1518,5°C.
Frukt- och bärodling
För äppelodlingens del var blomningstiden bra. Det var inte en enda frostnatt under
hela perioden, regnade gjorde det inte heller.
Fjolårets fuktiga väder hade lett till att skorvsmitta förekom i flera odlingar och flera
fall av sent skorvangrepp nära skörden förekom trots bekämpning efter alla konstens
regler. Angrepp av rönnbärsmal förekom ställvis.
Kvaliteten och mängden på frukten blev överlag bra. Försäljningen gick som på räls
och flertalet odlare hade sålt slut på sina lager inom november-december. De sista
äpplena från ULO-lager såldes under januari-februari månad 2014.
Jordgubbsodlarna hade en del problem med insektskador p.g.a relativt varmt och torrt
väder under juli månad. P.g.a. av torkan förekom inga större problem med gråmögel.
Frilandsodling
För grönsaksodlingens del kan man i allmänhet säga att skördarna av kål, sallat och
lök var goda, men det förekom problem med insektskador av t.ex. kålmal och kålfjäril
i augusti. Upptagningen av lök lyckades överlag bra i lämpligt väder och kvaliteten på
lök i lager har överlag varit mycket bättre än under 2012-2013.
Källor:
ü Väderuppgifter från Försöksverksamheten vid Ålands Hushållningssällskap
ü Info om grönsakssäsongen från ÅTH
Pernilla Gabrielsson
Ålands Hushållningssällskap
Odlingssäsongen 2013 i Österbotten
Växthusproduktion
Skördemässigt var år 2013 en mycket bra säsong för alla växthusgrödor, vilket förstås
hade en negativ effekt på prisutvecklingen speciellt på våren och senhösten.
Växtskyddsmässigt var säsongen rätt så lugn. Statistiken för 2013 visar att både
antalet odlare och växthusarealen minskar (förutom gurka +ca 4 ha) i svenska
Österbotten, vilket är bekymmersamt för många av dem som jobbar inom näringen.
Medelpriset under år 2013 på säsongstomat var 1,15 euro/kg, gurka 0,94 euro/kg,
paprika 2,62 euro/kg.
Meira-Pia Lohiluoma
Österbottens svenska lantbrukssällskap
Frilandsproduktionen
Året inleddes med vinterväder och vintern blev lång, först under senare delen av april
gav snötäcket med sig och tjälen låg lite djupare än normalt. Det föranledde oss att tro
att vårbruket skulle inledas sent och visst blev starten några dagar senare än vad vi
vant oss vid under senare tid, men i medlet av maj fick vi en sällan skådad värmebölja
som ledde till att allt vi planterade och sådde fick en explosionsartad utveckling.
Vårens sista nattfrost noterade jag den 14 maj, så det blev en bekymmerslös vår i det
avseendet. Ett hårdare regn i månadsskiftet maj-juni fick vi, men det föranledde inte
några större bekymmer då växterna med kraft kommit igång. Annat var det året innan
då kallt väder ledde till att groningen var så långsam att all kraft i fröna gick om intet
innan grodden nådde det livgivande dagsljuset. Junivädret höll sig också stabilt varmt
så skörden av primörerna kom bra igång, och till och med lite tidigare än vanligt trots
några dagar senare plantering. Som exempel kan jag ta att den isbergssallat som
härstädes såddes den 13 april och planterades den 13 maj kunde skördas den 13 juni.
Det är en utvecklingshastighet som med knapp nöd klaras av mitt i sommaren.
I juli fick vi ett par veckor med kallare väder än normalt och mången tänkte kanske att
nu var sommaren över, åtminstone hördes semesterfirarna klaga på uselt väder. Men
neråt månaden kom sen värmen åter och den höll i sig långt in i september. Samtidigt
var det också torrt så till exempel löken kunde skördas nästan lagringstorr direkt från
fältet, då det under en tre veckors tid endast föll ett regn på några få millimeter.
Också lagergrönsakerna och rotfrukterna kunde skördas i fina förhållanden. Det var
till och med lite på torrare sidan under lagerskördens inledande, vilket brukar kunna
leda till nedsatt lagerförmåga åtminstone för rotfrukternas del. Men återigen, med
fjolårets eländiga regnande under september och oktober i minnet, aktade man nog sig
för att klaga på för torrt väder. Enda smolken i bägaren var natten till den 14 oktober
då temperaturen sjönk ner till -9°C och dagen efter också höll sig på minussidan.
Efter några dagar fortsatte sen vädret varmare än normalt, men en del oskördade
grödor tog så pass illa vid sig att de inte längre hade lagerkvalitet. Ett tag såg det ut
som om detta skulle bli året utan vår och höst. Men i och med att vintern, om man
bortser ifrån en vecka med snö och kallare väder efter självständighetsdagen, inte kom
förrän ett par veckor in på följande år så fick vi en lång höst i alla fall. Våren däremot
blev endast ett par veckor lång.
Trots att vi hade det varmt och fint under den tidiga försommaren så hade våren varit
betydligt kallare än normalt i södra Sverige och Mellaneuropa, trycket på finländska
marknaden var därför mindre än brukligt för de tidiga sallats- och
kålväxtomgångarna. Till och med fjolårets lagerkål fann sin marknad, då det efter en
lite trög försäljning på senvåren åter dög att använda fjolårskål i brist på ny kål under
den kallare perioden i juli. Ett kraftigt åskoväder kring midsommar i Pälkänetrakten
förstörde en betydande sallatsodling och en värmebölja i östra Finland störde
produktionen där, vilket medverkade till att hålla produktionsmängderna av sallat och
en del kålväxter på en marknadsanpassad nivå. Priserna höll sig därför stabila och
hyfsade säsongen igenom. Det torra vädret ledde till produktionsbortfall på en del
områden och det decimerade skördemängderna på kål och rotfrukter därstädes.
Österbottens fukthållande jordar stod bättre emot torkan och skörden blev god, även
om en del kvalitetsproblem förorsakade av torkan också kunde noteras här.
Lagermängderna blev större än på flera år. Men tack vare högre prisnivå på grönsaker
och rotfrukter i Mellaneuropa har också storköken och förädlingsindustrin använt sig
av större andel inhemska produkter, och det ser ut som om lagren kommer att kunna
tömmas till våren. Med fjolårets elände i färskt minne så blev detta ett betydligt bättre
år både väder- och marknadsmässigt. Samtidigt får man ändå hålla i minnet att
odlingsarealerna på de flesta produkter mycket väl räcker till, och i fall av att skörden
lyckas i hela landet blir nog avsättningen ett problem. Finland är ju trots allt en
väldigt liten marknad styrd av ett fåtal stora handelskedjor.
Christer Finne
Odlingsåret 2013 i Åboland och i Nyland
Odlingssäsongen 2013 var ett normalt år för de flesta odlare. Klimatet var bra för större
delen odlingsväxterna. Det kom lämpliga mängder regn under växtsäsongen, vilket
gjorde att man behövde bevattna frilandsgrödorna mindre än normalt. Det goda
klimatet resulterade i goda skördar av bra kvalitet.
För de mångåriga var vintern svår. Många hallon-, jordgubbs- och fruktodlingar tog
skada på grund av den långa våta perioden som rådde. Äppelträden tog skada redan på
hösten, då den första snön föll på gröna träd. Våren var tidig, på många ställen mycket
tidig. Den varma våren gynnade tillväxten. På de flesta områden förekom inte nattfrost,
med något undantag.
Jordgubbssäsongen började tidigt p.g.a. den tidiga våren och blev lång. Frigoplanteringarna lyckades bra i timingen. Det blev ingen större trängsel på marknaden
kring midsommar, eftersom jordgubbarna i landet mognade vid olika tidpunkter.
Huvudskörden blev normal. Mängderna blev normala och priset för huvudskörden
normalt.
Hallon- och vinbärsbestånden tog mycket skada under vintern. Detta ledde till en dålig
skörd.
Man var nöjd med äppelskörden. Mängden och kvaliteten blev god. Vissa sorter gav
kanske en lägre skörd än normalt p.g.a. den relativt stora skörden året innan.
Efterfrågan var jämn och för de flesta odlare tog frukten slut innan årsskiftet. Den
jämna åtgången och ett jämnt pris ledde till en saklig lönsamhet.
Det goda klimatet på sommaren och hösten gjorde att frilandsgrönsakernas
skördemängder blev högre än normalt. Upptagningen förlöpte normalt och
lagringshållbarheten blev god. Löken hade stora problem med Fusarium.
Fredrik Björklund
Finska Hushållningssällskapet