Vårt handlingsprogram - Bohus Räddningstjänstförbund

Download Report

Transcript Vårt handlingsprogram - Bohus Räddningstjänstförbund

Handlingsprogram för
Bohus Räddningstjänstförbund
(Ale och Kungälvs kommuner)
enligt lag om skydd mot olyckor
Antaget av BORF:s interimsstyrelse 2012-12-14
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Förord
Detta handlingsprogram är ett politiskt styrdokument för Bohus Räddningstjänstförbund (förkortas BORF, i detta dokument genomgående benämnt Förbundet). Handlingsprogrammet är upprättat mot bakgrund av kraven i Lag [2003:778] om skydd mot olyckor (LSO) samt beskriver även
den politiska ambitionsnivå vilken är beslutad av medlemskommunerna.
Handlingsprogrammet beskriver de mål Bohus Räddningstjänstförbund skall arbeta för, den förmåga som skall upprätthållas samt hur förbundet är organiserat.
Handlingsprogrammets giltighetstid omfattar tidsperioden
2013 – 2015.
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Innehållsförteckning
Förord .................................................................................................................................... 3
Bakgrund............................................................................................................................... 6
Lagstiftning ............................................................................................................................................... 6
Handlingsprogrammets giltighetstid och avgränsning ....................................................................... 6
Politisk styrning ........................................................................................................................................ 6
Omvärldsanalys och riskutveckling ....................................................................................................... 7
Nulägesanalys ........................................................................................................................................... 7
Verksamhetsmått ................................................................................................................................. 7
Medlemskommunernas risker ................................................................................................................ 8
Förbundsområdets karaktär ............................................................................................................... 8
Medlemskommunernas riskanalyser med fokus på räddningsinsatser ........................................ 8
Organisation och resurser ..................................................................................................... 9
Organisationens resursfördelning .......................................................................................................... 9
Regional samverkan ............................................................................................................................ 9
Förebyggandeuppdraget..................................................................................................... 10
Organisation och verksamhet .............................................................................................................. 10
Tillsyn – risk för bränder och olyckor ................................................................................................ 10
Tillstånd ................................................................................................................................................... 10
Brandfarliga och explosiva varor .................................................................................................... 10
Sotning ................................................................................................................................................ 11
Skriftlig redogörelse för brandskyddet................................................................................................ 11
Information och utbildning .................................................................................................................. 11
Automatiska brandlarm......................................................................................................................... 11
Resurser för det förebyggande arbetet ................................................................................................ 11
Räddningstjänstuppdraget ................................................................................................. 12
Organisation och verksamhet .............................................................................................................. 12
Förmåga................................................................................................................................................... 12
Framtida breddad förmåga ................................................................................................................... 13
Kompetenskrav i organisationen ......................................................................................................... 14
Övningsverksamhet ............................................................................................................................... 15
Vidta åtgärder efter räddningsinsats .................................................................................................... 15
Dokumentation ...................................................................................................................................... 15
Mål, verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning ............................................ 16
Målstruktur.............................................................................................................................................. 16
Övergripande nationella mål ............................................................................................................ 16
Verksamhetsmål utifrån lagens krav ............................................................................................... 16
Säkerhetsmål ...................................................................................................................................... 16
Verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning ............................................................. 16
Verksamhetsmål och säkerhetsmål för Bohus Räddningstjänstförbund ....................................... 17
1. Information, utbildning och rådgivning .................................................................................... 17
Verksamhetsmål Information, utbildning och rådgivning .......................................................... 17
2. Samverkan ...................................................................................................................................... 18
Verksamhetsmål Samverkan ............................................................................................................ 18
3. Tillsyn och tillstånd....................................................................................................................... 18
Verksamhetsmål Tillsyn och tillstånd ............................................................................................. 18
4. Operativ förmåga .......................................................................................................................... 19
Verksamhetsmål Operativ förmåga ................................................................................................ 19
5. Uppföljning.................................................................................................................................... 19
Verksamhetsmål Uppföljning .......................................................................................................... 19
4
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Övrigt .................................................................................................................................. 20
Anspänningstider ................................................................................................................................... 20
Insatstider ................................................................................................................................................ 20
Insatstidsanalys .................................................................................................................................. 20
Tidsaspekten ........................................................................................................................................... 21
Gränser i vatten ...................................................................................................................................... 21
Ledningsplats .......................................................................................................................................... 23
Ledningsplats för räddningschefens stab ....................................................................................... 23
Ledningsplats för räddningsledarens stab (fältstab) ..................................................................... 23
Avtal ......................................................................................................................................................... 23
Släckvattenförsörjning ........................................................................................................................... 23
Släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001 .............................................................................. 24
Varning, information och alarmering.................................................................................................. 24
Varning till allmänheten ................................................................................................................... 24
Information ........................................................................................................................................ 25
Alarmering av räddningstjänsten..................................................................................................... 25
Bilaga 1 – Förbundsordning (se separat dokument ) ......................................................... 26
Bilaga 2 – Gränser i vatten .................................................................................................. 27
Bilaga 3 – Avtal och samverkan .......................................................................................... 29
Bilaga 4 – Definitioner ........................................................................................................ 31
5
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Bakgrund
Lagstiftning
Lag [2003:778] om skydd mot olyckor (LSO) och dess förordning [2003:789] ger kommunen skyldighet att verka för skydd mot olyckor på bland annat följande vis
 I vissa fall ska kommunen genomföra räddningsinsatser.
 I de fallen ska räddningstjänsten organiseras så att räddningsinsatsen genomförs på ett effektivt sätt och påbörjas inom godtagbar tid.
 Kommunen ska bedriva rådgivning, ge information och tillse att den enskilde utifrån risk
och förutsättningar tar sitt ansvar.
 Kommunen ansvarar för att tillsyn sker.
 Handlingsprogram för räddningsinsats respektive skadeförebyggande arbete ska upprättas
varje mandatperiod.
 Kommunen ansvarar för att sotning sker.
 Människor ska beredas likvärdigt skydd mot olyckor.
 Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad.
Utöver LSO berörs verksamheten även av andra lagstiftningar, bland annat Lag [2010:1011] om
brandfarliga och explosiva varor med förordning [2010:1075] (LBE) med flera.
Handlingsprogrammets giltighetstid och avgränsning
Detta handlingsprogram reglerar Bohus Räddningstjänstförbunds (förkortning BORF) – i detta
dokument genomgående benämnt Förbundet – arbete inom LSO:s lagstiftningsområde och är en
del av medlemskommunernas övergripande handlingsprogram. Från och med den 1 januari 2013
är det Förbundet som fullgör delar av Ale och Kungälvs kommuners ansvar enligt LSO. Avgränsningar gentemot medlemskommunerna regleras i Förbundets Förbundsordning, vilket redovisas i Bilaga 1.
Handlingsprogrammets giltighetstid omfattar tidsperioden 2013 – 2015.
Politisk styrning
Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion, som även är förbundsstyrelse. Förbundsdirektionen är den nämnd som enligt 3 kap 11 § LSO fullgör uppgifter enligt denna lag.
Direktionen skall bestå av fyra (4) ledamöter och fyra (4) ersättare, varav Ale kommuns kommunfullmäktige utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare och Kungälvs kommuns kommunfullmäktige utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare. Ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen väljs ur medlemskommunernas kommunfullmäktige. Direktionens ledamöter och ersättare
väljs för en mandattid om fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det att val till
kommunfullmäktige ägt rum i hela landet.
Ordförandeskapet roterar mellan medlemskommunerna i tvåårsintervaller med början för Kungälvs kommun.
För samtliga beslut krävs enkel majoritet, samt att minst tre (3) ledamöter är närvarande vid varje
sammanträde.
Förbundsdirektionens verksamhet regleras i reglemente enligt bilaga till förbundsordningen.
6
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Omvärldsanalys och riskutveckling
Medlemskommunerna har under 2011 tagit fram en Kommunal risk- och sårbarhetsanalys för respektive kommun. I dessa redovisas omvärldsanalys och riskutveckling.
I (LSO) anges det nationella målet: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människor liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor”. Trots detta omkommer drygt 100 människor per år och ca 1100 personer
skadas till följd av bränder i Sverige. De vanligaste orsakerna till dödsbränder var 2011 rökning,
bränder anlagda med uppsåt, tekniska fel och levande ljus. Fortfarande saknar många brandvarnare i hemmet. Anlagda bränder är idag ett stort problem i samhället. Till detta kommer en stor
mängd andra olyckstyper, varav vissa kan leda till räddningsinsatser, som leder till att människor
omkommer och skadas.
I Ale och Kungälvs kommuner omkommer till följd av olyckor varje år omkring 3 personer och
omkring 120 personer skadas, varav 20 svårt.
Nulägesanalys
Verksamhetsmått
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har sammanställt den nationella statistiken
som berör olyckor, både vardagsolyckor och olyckor som har lett till räddningsinsats. Sammanställningen sker kontinuerligt och går under namnet IDA (Indikatorer, Data och Analys) och
finns tillgänglig på internet (www.msb.se). Med hjälp av IDA kan olycks- och räddningsstatistik
för Sveriges kommuner åskådliggöras och jämföras med rikets kommuner.
Antalet olyckor som föranlett räddningsinsats per 1000 invånare (källa: MSB, räddningstjänstens insatser 2010)
Förortskommuner
Olyckor
Ale
Kungälv Västra Götaland
Riket
till stora städer
1. Totalt
7,7
11,9
12,6
9,1
12,2
2. Brand i
byggnad
0,9
1,0
1,1
0,7
1,2
3. Trafik
2,3
2,4
2,0
1,5
1,7
7
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Medlemskommunernas risker
Förbundsområdets karaktär
År 2012 fanns omkring 70 000 invånare i medlemskommunerna (nära 28 000 i Ale och 42 000 i
Kungälv). Den största tätorten är Kungälv. Det geografiska området inrymmer flera mindre tätorter och en i många områden välbefolkad landsbygd (bebyggelse utanför tätorterna). Stora
skogsområden finns i båda medlemskommunerna och Göta Älv skiljer dem åt. I väst gränsar
Kungälvs kommun mot kusten med ett flertal öar. Infrastrukturen omfattar bland annat två
europavägar, två järnvägar, transportleder på vatten, med mera. Näringslivet präglas av små och
medelstora företag inom olika branscher, längs Göta Älv finns även ett par större processindustrier etablerade. I väster gränsar Kungälv mot Kattegatt. Kungälvs kust är ett attraktivt turistområde där friluftsliv frodas. Under sommaren är kusten belamrad med fritidsbåtar och såväl gästhamnar som öar är väl besökta. Största turistobjektet är Marstrand. På Marstrand, samt i centrala
Kungälv, finns unik kulturhistorisk bebyggelse i form av förtätade fastigheter-kvarter.
Ras- och skredkartering är genomförd inom förbundsområdet. Medlemskommunerna samverkar
med myndigheterna avseende kontrollen över ras- och skredbenägna områden.
Medlemskommunernas riskanalyser med fokus på räddningsinsatser
Medlemskommunerna gjorde 2011 varsin riskanalys med fokus på räddningsinsatser och räddningstjänst. Nedan beskrivs kortfattat vilka riskområden som identifierats i dessa.




Naturolyckor och väderhändelser
Bränder och kemikalieolyckor
Sociala risker/hot/säkerhetsrisker
Infrastruktur- och trafikrisker
Medlemskommunernas riskanalyser finns att tillgå på respektive kommuns hemsida.
8
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Organisation och resurser
Samhällsutvecklingen och kraven på räddningstjänsten ökar succesivt. Sålunda har även räddningstjänstens roll som en viktig aktör i kommunernas arbete för ett tryggt och säkert samhälle
förändrats samt ökat i omfattning. Lagstiftaren har i LSO samt dess förordning, tydligt markerat
att räddningstjänsten i Sverige skall förändra sitt arbetssätt och ta ett större ansvar för det skadeförebyggande arbetet än vad räddningstjänsten traditionellt utfört.
Organisationens resursfördelning
Förbundet hanterar två huvuduppdrag – förebyggande och räddning. Dessa uppdrag är organiserade i två ansvar – förebyggande och räddning. De skadeförebyggande arbetsuppgifterna ingår i
räddningstjänstens breda uppdrag och skall fördelas inom hela organisationen. Samtliga anställda
ska efter förmåga kunna medverka i räddningsverksamheten.
Ansvarsfördelningen redovisas i följande kapitel.
Regional samverkan
Inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) bedrivs samverkan inom ett flertal områden,
varav räddningstjänst är ett. En utvecklad regional samverkan kan medföra flera steg i riktning
mot en förbättrad förmåga vid olyckor och ökad samhällssäkerhet. Det pågår redan arbete inom
områden som gemensam kompetensutveckling, gemensamt lärande vid olycksundersökningar
samt effektivare stabs- och ledningsarbete.
9
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Förebyggandeuppdraget
Organisation och verksamhet
Förebyggandeuppdragets huvudansvar är att säkerställa att kommunerna tillgodoser kraven i LSO
att ge stöd, information, råd och utbildning till enskilda, samt kunna handlägga tillstånd och genomföra tillsyn enligt LSO och LBE. Dessutom är Förbundet medlemskommunernas sakkunniga
i plan- och byggprocessen. För att säkerställa dessa uppgifter tillhandahåller Förbundet adekvat
kompetens inom dessa områden.
Förbundet ansvarar för att följande uppdrag säkerställs:
 Tillstånd enligt LSO och LBE
 Tillsyn enligt LSO och LBE
 Förelägganden enligt LSO och LBE
 Information och rådgivning
 Genomföra utbildningar för medlemskommunernas medarbetare
 Deltagande i säkerhetsgrupper och övriga projektgrupper i medlemskommunerna (till
exempel vid planering av evenemang och framtagande av översiktsplaner)
 Automatlarmshantering, avtal, uppföljning mm
 Remissinstans avseende bygglov, brandfarlig vara, översikts- och detaljplaner, polismyndighetens frågor, offentlig tillställning, socialnämndens frågor (utskänkningstillstånd) samt övrigt
Tillsyn – risk för bränder och olyckor
Förbundet ansvarar för utförandet av tillsyn enligt LBE och delar av LSO åt medlemskommunerna. Tillsynsverksamhetens syfte är att säkerställa att verksamheter i medlemskommunerna
bedrivs med ett skäligt skydd mot olyckor enligt LSO samt efterlevnad av LBE och dess författningssamlingar. Personal som utövar tillsyn skall även sträva efter att verka stödjande och rådgivande för den enskilde i sin riskhantering och sitt brandskyddsarbete. Förbundets tillsynsansvar
omfattar inte medlemskommunernas vattensäkerhet (badplatser, hamnar och kajer). Myndighetsutövning i form av tillsyn sker på delegation från förbundschefen.
Tillsynsverksamheten planeras genom verksamhetsplanering, både på lång sikt och inför varje
verksamhetsår i form av en tillsynsplan. Tillsynsarbetet planeras med utgångspunkt i objektserfarenhet, värdering av innehållet i skriftliga redogörelser för brandskyddet samt inträffade händelser. För verksamheten upprättar förbundschefen årlig tillsynsplan vilken fastställs av Förbundsdirektionen.
Förteckning över tillsynsobjekt, skriftlig redogörelse för brandskyddet och objektshistorik finns i
ett objektsregister på brandstationen i Kungälv.
Tillstånd
Brandfarliga och explosiva varor
Förbundet utför tillståndsgivning enligt LBE § 9, 16-20 för medlemskommunerna där kommunen anges ansvarig för uppgifterna. Detta omfattar tillstånd för hantering, återkallande av tillstånd
samt godkännande av föreståndare.
10
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Sotning
Tidigare innebar begreppet sotning att både rengöring och enklare brandskyddskontroll gjordes
samtidigt. Sotningsverksamheten är numera uppdelad i två separata uppdrag – sotning och
brandskyddskontroll. Enligt LSO 3 kap. 4 § ansvarar kommunerna för att sotning (rengöring och
brandskyddskontroller) genomförs i kommunen. Genomförandeansvaret för brandskyddskontrollen samt rengöringen – om inte egensotning enligt nedanstående har beviljats – säkerställs av
respektive medlemskommun och inte av Förbundet.
LSO ger kommunen rätt att, efter ansökan, låta fastighetsägare rengöra själv (så kallad ”egensotning”), vilket dock inte gäller brandskyddskontrollen. Ett sådant medgivande, tillstånd om egensotning, får endast ges om sotningen kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.
Förbundet ansvarar för beredning och beslut av tillstånd gällande rengöring egensotning av egen
fastighet för medlemskommunerna.
Egensotning kommer inte att tillåtas i områden med sammanhängande trähusbebyggelse, flerbostadshus i trä samt för imkanaler i restaurangkök. Motivet är att i denna miljö bedöms risken för
skada mot tredje man som alltför stor.
Skriftlig redogörelse för brandskyddet
Skriftliga redogörelser för brandskyddet enligt 2 kap. 3 § LSO mottas och administreras i medlemskommunerna av Förbundet. Skriftlig redogörelse för brandskyddet ska inlämnas på begäran
samt vid nyetableringar eller verksamhetsändringar som uppfyller kraven för skriftlig redogörelse
för brandskyddet.
Information och utbildning
Förbundet ska i all kontakt verka för att enskilda och verksamheter tar ansvar för sina risker.
Räddningstjänstens informations- och utbildningsverksamhet syftar till att utveckla den enskildes
förmåga till en lämplig ambitionsnivå.
Automatiska brandlarm
Förbundet har förmåga att ta emot och hantera abonnemang avseende automatiska brandlarmanläggningar. Förbundets förebyggandeavdelning tillhandahåller denna service i dagsläget. 2012
hanterades drygt 140 abonnemang i Kungälvs kommun och drygt 60 i Ale kommun.
Förbundet kräver att alla automatiska brandlarmanläggningar som hanteras som räddningstjänstuppdrag skall vara revisionsbesiktigade enligt SBF:s (Brandskyddsföreningen Sverige) rekommendationer.
Resurser för det förebyggande arbetet
Samtliga anställda inom räddningstjänsten skall kunna ingå i arbetet med att förebygga olika typer
av olyckor. Förbundet skall kunna ge kvalificerad information, rådgivning och utbildning i brandsäkerhetsfrågor, säkerställa adekvat kompetens för att svara på remissyttranden inom Förbundets
skadeförebyggande verksamhetsområde (byggnadstekniskt brandskydd, brandfarlig- och explosiv
vara samt riskhantering) samt utföra tillsynsarbetet enligt delegation. Resurser och kompetenser
finns redovisade i matris ”Kompetenskrav i organisationen” (senare i detta Handlingsprogram).
11
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Räddningstjänstuppdraget
Organisation och verksamhet
Med begreppet räddningstjänst avses enligt LSO 1 kap. 2 §, de räddningsinsatser som staten eller
kommunen ska ansvara för vid olyckor, eller överhängande fara för olyckor, i syfte att hindra och
begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Lagstiftningen betonar den enskildes ansvar
för sin egen säkerhet, skyldighet att själv förebygga och förbereda samt ansvar att ha en egen
förmåga vid en olyckshändelse.
Staten eller kommunen ansvarar för att genomföra en räddningsinsats när den enskildes förmåga
och möjligheter inte räcker till. Fyra kriterier ska vara uppfyllda samtidigt för att en räddningsinsats ska genomföras:
 behov av ett snabbt ingripande,
 det hotade intressets vikt,
 kostnaderna för insatsen, samt
 omständigheterna i övrigt.
Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom
godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
Förbundet gör varje år drygt 800 insatser. Varje gång har ett behov av en akut hjälpinsats från
samhället påtalats av någon och varje gång har Förbundet bedömt att en utryckning är motiverad.
Myndighetsutövning sker på delegation från förbundschefen/räddningschefen.
Förbundet har ett ansvar att samverka med andra räddningstjänster och organisationer samt att ta
tillvara varandras resurser.
Förmåga
Förbundet skall ha förmåga att genomföra effektiva räddningsinsatser. De vanligast förekommande olyckstyperna är bränder och trafikolyckor. Räddningsstyrkornas placering och förmåga
anpassas kontinuerligt efter rådande riskbild. Medlemskommunerna har tillåtit viss bebyggelse
med hänsyn till räddningstjänstens förmåga, vilket bland annat innebär att Förbundets utrustning
behövs som alternativ utrymningsväg från bostäder i högre byggnader.
Den här nedan beskrivna förmågan har sitt ursprung i riskbild, lokala förhållanden och beslutade
målsättningar. Prioriteten är att erbjuda invånarna snabb, adekvat och effektiv hjälp.





12
Vid brand i byggnad kan invändig eller utvändig insats med livräddande och skadebegränsande åtgärder genomföras av en räddningsstyrka. Samtidig invändig och utvändig släckning förutsätter i allmänhet flera insatta räddningsstyrkor.
Vid bränder i skog eller mark kan skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor.
Vid brand i fordon kan skadebegränsande insats genomföras av en räddningsstyrka.
Vid trafikolyckor, ras-, skred- och stormskador kan livräddande och i vissa fall skadebegränsande insatser genomföras av en räddningsstyrka.
Vid olyckor med utsläpp av farliga ämnen kan livräddande och vissa skadebegränsande
insatser genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser som utförs i kemikaliebemängd miljö förutsätter flera insatta räddningsstyrkor.
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor








Vid utsläpp av farligt ämne i vatten kan skadebegränsande insats genomföras av en räddningsstyrka. Större insatser förutsätter flera insatta räddningsstyrkor.
Vid drunkningstillbud kan livräddande insats genomföras medelst ytlivräddning av en
räddningsstyrka (kompetens för räddningsdykning finns ej i organisationen).
Varje räddningsstyrka kan utföra akut ”första hjälpen”-insats.
Vid behov kan skadade föras till farbar väg.
Vid behov kan restvärdesräddande åtgärder genomföras.
Räddningsstyrkorna kan även medverka vid statlig räddningstjänst eller vid kommunal
räddningstjänst i andra kommuner än medlemskommunerna.
Vid behov kan Förbundet – under förutsättning att egen beredskap och förmåga inte
sätts ned i orimlig omfattning utifrån rådande riskbild – bistå samhället med andra uppgifter som exempelvis
¤ ledning och samordning,
¤ samband,
¤ transport av personal för vård och omsorg, samt
¤ transport, start och underhåll av reservkraft.
Förbundet bistår även i övrigt allmänheten, myndigheter, organisationer och förvaltningar inom kommunerna i frågor som kan hänföras till Förbundets kompetensområde, förutsatt att resurser tilldelats och att uppgiftens genomförande inte strider mot lagstiftning
eller har en annan tydlig huvudman.
Under särskilda förhållanden – såsom svåra påfrestningar, större trafikstörningar eller att det
inom medlemskommunernas geografiska område pågår större arrangemang – kan Förbundets
förmåga komma att påverkas.
Temporär minskning av bemanning kan ske vid oplanerad frånvaro och/eller när personalsituationen är mycket ansträngd. Återställning till föreskrivna beredskapsnivåer skall ske så snart
bemanningsförhållandena så tillåter.
Temporära bemanningsförändringar hanteras av Räddningschef i beredskap i varje enskilt fall.
Förändring av bemanning under begränsad period (upp till tre månader) kan beslutas av räddningschefen. Besluten skall redovisas till förbundsdirektionen.
Förbundsdirektionen kan besluta om permanenta förändringar av förbundets beredskapsorganisation under programperioden. En eventuell förändring skall föregås av en särskild utredning
med redovisning av konsekvenserna av den föreslagna förändringen.
Räddningschefen skall årligen, till förbundsdirektionen, redovisa hur bemanningen varit på de
olika stationerna.
Framtida breddad förmåga


Förbundet bör utveckla system för att vid behov kunna dela upp räddningsstyrkorna och
agera i mindre enheter. Detta ökar förmågan att kunna få fram en enhet snabbare till skadeplats, resurssätta mer effektivt eller hantera fler samtidiga uppdrag.
Volymmått, nyckeltal och indikatorer för det skadeavhjälpande arbetet inom Förbundet
tas fram under mandatperioden i enlighet med de mål som finns för Förbundet.
13
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Kompetenskrav i organisationen
Befattning
Antal i beredskap
Kompetenskrav, alternativ (miniminivå, person i högre
befattning ska kunna verka i närmast lägre befattning)
Räddningschef
0



Brandingenjör med räddningsledarkompetens
Räddningsledning, kurs B+C + Tillsyn B
Brandmästare + Räddningsledning C + Tillsyn B
Räddningschef i beredskap
1



Brandingenjör med räddningsledarkompetens
Räddningsledning, kurs B + Tillsyn A [Not 1]
Brandmästare [Not 1]
Insatsledare (IL) / Stabschef
1



Brandingenjör med räddningsledarkompetens
Räddningsledning, kurs B + Tillsyn A
Brandmästare
Styrkeledare
1


Räddningsledare, kurs A
Brandförman heltid
Styrkeledare RiB
4


Räddningsledare, kurs A
Brandförman deltid
Brandman
4



Brandman RiB
¤ 18 [1/9-30/4]
¤ 20 [1/5-31/8]



Räddningsinsats för deltidsanställda brandmän
Brandman deltid
Annan adekvat utbildning för uppgiften anordnad vid
MSB:s skolor eller av annan kvalitetssäkrad aktör
Tillsynsförrättare,
enklare objekt
2 årstjänster


Tillsyn A
Av räddningschef godkänd internutbildning
Tillsynsförrättare
1 årstjänster
 Brandingenjör
 Tillsyn B
Vid tillsyn av LSO 2 kap 4§ krävs Brandingenjör
Handläggning av:
tillståndsärende LBE &
LSO, remisser [not 3]
0,5 årstjänster


Tillsyn A
Förebyggande 1
Handläggare av plan och
byggfrågor
0,5 årstjänster


Brandingenjör
Tillsyn B
SMO-utbildning
Brandman heltid
Annan adekvat utbildning för uppgiften anordnad vid
MSB:s skolor eller av annan kvalitetssäkrad aktör
[Not 2]
Not 1: Ambitionen på sikt är Tillsyn B.
Not 2: För att hålla en bred kompetensnivå inom Förbundet är målet att bland BmH-anställda ha minst 30 % med
SMO-utbildning och minst 30 % med annan bakgrund.
Not 3: Remisser gällande offentlig tillställning, alkoholtillstånd, etc.
14
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Övningsverksamhet
För att säkerställa kompetens och förmåga hos Förbundets personal skall regelbundna övningar
genomföras. Övningsprogram skall upprättas, vilket anger vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning samt innehåll. Övningsverksamheten skall minst ha den
omfattning som anges i tabellen nedan.
Personalkategori
Övningstimmar
Innehåll i stort
per år (riktvärde)
Räddningschef och 50
Allmän räddningstjänst, ledning och samverkan för
ledningsenheter
räddningsinsatser och samhällsstörningar inklusive
kommunernas krisledning
Räddningsenheter
150
Allmän räddningstjänst
heltid
Individuella behov beaktas
Räddningsenheter
50
Allmän räddningstjänst
deltid
Individuella behov beaktas
Stabspersonal
4
Uppstart av stabsarbete
Grundläggande stabsmetodik
Angivna tider skall ses som en grundnivå – därtill kan komma ytterligare övningar vid behov,
bland annat beroende på utvärderingar och erfarenheter. Övningarna skall utgå från faktiskt behov och kvalitetssäkras. Övningar skall journalföras på sådant sätt att det framgår i vilken omfattning personalen deltagit.
Vidta åtgärder efter räddningsinsats
Syftet med efterföljande åtgärder är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndigheter i att ta
hand om och rehabilitera människor, återställa miljö och att återställa viktiga verksamheter. Här
tillkommer också de omedelbara åtgärder och den kraftsamling som Förbundet gör för att återställa normal räddningsberedskap.
Under detta skede ska också uppföljning av olyckor ske. Ett system i tre nivåer för undersökning
och utvärdering finns framtaget och beslutat för Förbundet. Nivå 1 på uppföljning av räddningsinsats utgör de insatsrapporter som skrivs efter varje insats. Kvalitetssäkring av insatsrapporterna
skall ske. Vid Nivå 2 genomför någon av Förbundets utbildade olycksundersökare en fördjupad
undersökning, Nivå 3 utför extern olycksundersökare en mer omfattande undersökning. Resultat
som framkommer från samtliga nivåer på uppföljning ligger till grund för planering och utveckling av övning, utbildning, metod och taktik. Rapportering till MSB skall ske enligt rutin.
Dokumentation
Räddningsledarens beslut om avslutande av räddningsinsats ska dokumenteras på plats enligt
särskild blankett samt i insatsrapporten. I dokumentationen ska framgå när och vem som fattat
beslutet samt skälen för beslutet.
Räddningsledarens beslut om ingrepp i annans rätt dokumenteras på plats enligt särskild blankett
samt i insatsrapporten. I dokumentationen ska framgå när och vem som fattat beslutet, skäl för
beslutet samt vem beslutet avser.
Räddningsledarens beslut om tjänsteplikt ska dokumenteras skriftligt på platsen enligt särskild
blankett. I dokumentationen ska framgå när och vem som fattat beslutet, skäl för beslutet samt
vem beslutet avser.
15
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Mål, verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning
Målstruktur
Övergripande nationella mål
Bestämmelserna i LSO syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom
och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot
olyckor. De övergripande nationella målen sammanfattas i förarbetet till LSO som anger att färre
ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras.
Verksamhetsmål utifrån lagens krav
I lagen anges nationella mål och ett antal grundläggande verksamhetsmål. Till dessa har kommunerna att komplettera med lokalt anpassade verksamhetsmål som ska ange den inriktning arbetet
med skydd mot olyckor ska sträva mot. Dessa verksamhetsmål är i detta handlingsprogram nedbrutna i säkerhetsmål.
Säkerhetsmål
Säkerhetsmålen syftar till att uppnå en ökad trygghet för människor och verksamheter i kommunerna. Olyckor ska i största möjliga mån förebyggas, konsekvenserna av inträffade olyckor ska
minskas och den enskilde ska få en effektiv hjälp när så krävs.
Verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning
För att kunna uppfylla handlingsprogrammets mål, bryts målen ner till en verksamhetsplanering
för genomförande av aktiviteter och prestationer, vilka följs upp och redovisas enligt Förbundets
uppföljningsmodell.
Nationella mål
Mål angivna i lagen
Verksamhetsmål
Mål angivna i lagen
och lokalt anpassade
Säkerhetsmål
Verksamhetsplan/
genomförande
16
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Verksamhetsmål och säkerhetsmål för Bohus Räddningstjänstförbund
Målen i detta handlingsprogram är uppdelade utifrån de uppdrag som LSO ger till kommunerna:
 Information, utbildning och rådgivning (3 kap. 2 § LSO):
”En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att
fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag”.
 Samverkan mellan myndigheter (1 kap. 6 § LSO)
”Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna
verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs”.
 Tillsyn (5 kap 1 § LSO) – under detta avsnitt sorterar även Tillstånd
”Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av
en kommun inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet”.
 Operativ förmåga (1 kap. 3 § LSO)
”Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt”.
 Uppföljning (3 kap. 10 § LSO)
”När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts”.
I detta handlingsprogram uttrycks Förbundets verksamhetsmål med grund i lagtexten för respektive verksamhetsområde enligt ovan. Under respektive av dessa verksamheter anges de säkerhetsmål som har fastställts utifrån vad som identifierats vid analys av kommunernas behov.
Således redovisas samtliga mål i följande uppställning: Rubrikerna tas från de ovan angivna fem
lagområdena enligt LSO, därpå följer säkerhetsmål för vart och ett av de fem områdena.
I detta handlingsprogram uttrycks Förbundets verksamhetsmål med grund i lagtexten för respektive verksamhetsområde enligt ovan. Under respektive av dessa verksamheter anges de säkerhetsmål som har fastställts utifrån vad som identifierats vid analys av kommunens behov.
Således redovisas samtliga mål i följande uppställning – rubrikerna tas från de ovan angivna fem
lagområdena enligt LSO, därpå följer säkerhetsmål för vart och ett av de fem områdena.
1. Information, utbildning och rådgivning
Verksamhetsmål Information, utbildning och rådgivning
Förbundet skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att
fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.
1.1 Säkerhetsmål Information, utbildning och rådgivning
Förbundet har medverkat till att stärka den enskildas och organisationers förmåga att själva förebygga och minska effekterna av bränder och andra olyckor.
1.2 Säkerhetsmål Ökat fokus på förebyggandeuppdraget
Förbundets organisation har i sin helhet ökat fokuseringen på de brandförebyggande arbetsuppgifterna för att hjälpa den enskilde att uppnå bättre skydd mot olyckor.
17
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
2. Samverkan
Verksamhetsmål Samverkan
Förbundet skall med medlemskommunerna, andra kommuner och de statliga myndigheter som
ansvarar för verksamhet enligt denna lag, samordna verksamheten samt samarbeta med varandra
och med andra som berörs.
2.1 Säkerhetsmål Samverkansförmåga
Förbundet har en god förmåga att samverka med medlemskommunerna och andra aktörer.
2.2 Säkerhetsmål Riskutsatta grupper
Förbundet bidrar till att reducera risker för olyckor, med särskilt fokus på riskutsatta grupper,
genom att medverka i medlemskommunernas tvärsektoriella trygghets- och säkerhetsarbete.
2.3 Säkerhetsmål Integrerat säkerhetsarbete
Förbundet bidrar till att minska riskerna för samhällsmedborgarna genom att verka för att säkerhetsarbetet integreras i medlemskommunernas samhällsplanering.
2.4 Säkerhetsmål Utökad räddningstjänstsamverkan
Förbundet har utrett möjligheterna till utökad samverkan om förmåga med närliggande räddningstjänster.
3. Tillsyn och tillstånd
Verksamhetsmål Tillsyn och tillstånd
Förbundet skall inom medlemskommunernas geografiska område ansvara för tillståndsgivning
och tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor samt föreskrifter
som har meddelats med stöd av dessa lagar.
3.1 Säkerhetsmål Tillstånd
Förbundet har förmåga att meddela beslut i ärenden om tillstånd enligt LBE och om egensotning
enligt LSO inom tre månader efter att fullständig ansökan kommit in till förbundet.
3.2 Säkerhetsmål Tillsyn
Förbundet har förmåga att årsvis upprätta och efterleva av direktionen antagna tillsynsplaner.
3.3 Säkerhetsmål Skriftlig redogörelse för brandskyddet
Förbundet har förmåga att ta emot skriftlig redogörelse för brandskyddet från objekt som enligt
LSO är skyldiga att lämna in sådana till medlemskommunen.
18
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
4. Operativ förmåga
Verksamhetsmål Operativ förmåga
Förbundets organisation för räddningsinsats skall planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
4.1 Säkerhetsmål Kort tid till sjukvård
Förbundets organisation för räddningsinsats är tränad, övad och utrustad för att i samarbete med
övriga aktörer sträva efter att patienter når hospital sjukvård inom stipulerad tid för respektive
olyckstyp, för att minska skador på människor som effekt av olyckor.
4.2 Säkerhetsmål Insatstider
Räddningsinsats kan under normala förhållanden påbörjas inom en för riskbilden godtagbar insatstid.
4.3 Säkerhetsmål Resurssättning
Förbundets räddningsstyrkor har system för och förmåga att dela upp sig och agera i mindre enheter, för att kunna komma snabbare till skadeplats, resurssätta mer effektivt eller hantera fler
samtidiga uppdrag.
5. Uppföljning
Verksamhetsmål Uppföljning
Förbundet skall se till att, när en räddningsinsats är avslutad, undersöka händelsen för att i skälig
omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.
5.1 Säkerhetsmål Erfarenheter ska påverka förebyggandeuppdraget
Förbundet tillvaratar erfarenheter från inträffade olyckor och tillbud för att minska sannolikheten
för och effekten av liknande händelser.
5.2 Säkerhetsmål Erfarenheter ska påverka räddningstjänstuppdraget
Förbundet tillvaratar erfarenheter från genomförda olycksutredningar för att utveckla teknik och
metod för effektivare insatser.
5.3 Säkerhetsmål Minska antalet obefogade automatlarm
Förbundet tillvaratar erfarenheter från genomförda uppföljningar för att minska antalet obefogade automatiska brandlarm.
19
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Övrigt
Anspänningstider
Förbundets anspänningstider under normala förhållanden är för personalen vid respektive räddningsstyrka:
 Kungälv
90 sekunder
 Kode
300 sekunder
 Marstrand 300 sekunder
 Nol
240 sekunder
 Surte
300 sekunder
Insatstider
Insatstider (summan av anspänningstid enligt ovan, körtid samt angreppstid som schablonmässigt
satts till 1 minut) ska normalt inte överstiga:
 10 minuter i orter med brandstationer bemannade med hel- eller deltidspersonal
 Övriga nås normalt inom 30 minuter
Viktigt att veta: Vid pågående insats kan insatstider för nästkommande larm inom samma stationsområde komma att förlängas med upp till 30 minuter.
Insatstidsanalys
En analys över insatstider inom Förbundets geografiska område är gjord och visas i nedanstående
bild. I denna analys ingår Förbundets samtliga brandstationer (Kungälv, Kode, Koön +
Marstrandsön, Nol, Surte) samt Sollebrunn (svarar för första insats i nordöstra delarna av Ale).
OBS! I bilden redovisas beräknade insatstider (summan av anspänningstid, körtid samt angreppstid)
och texten ”Körtid” i bilden ska alltså läsas som ”Insatstid”.
Ovanstående analys är gjord 2012-12-11 med hjälp av ett analysverktyg för att uppskatta tider
utifrån aktuell data i Nationella Vägdatabasen (NVDB). Tiderna är inte uppmätta i verkligheten.
20
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Tidsaspekten
Tidigare planering av räddningstjänst och bebyggelse utgick från bebyggelsekaraktären som indelades i tre grupper: I, II och III. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har givit kommunen
större frihet i att planera och organisera sin räddningstjänst. Lagen betonar att det förebyggande
arbetet samt att det skadeavhjälpande arbetet måste utvecklas. För att kunna uppnå en flexiblare
planering av kommunens räddningstjänst och bebyggelse bör betydelsen av de gamla tidsbegreppen och bedömningsgrunderna minskas och möjliggöra nya bedömningsgrunder. Dessa bör i
större utsträckning utgå från resultatet av insats, det vill säga ett tillfredsställande skydd för kommuninvånarna. Det allmänna rådet i Boverkets byggregler (BBR) föreslår att dimensionering för
utrymning via fönster bör kunna ske med en normal insatstid på 10 minuter och för friliggande
byggnader med max 3 våningar anses en insatstid på 20 minuter vara normalt. Om inte normala
insatstider kan säkerställas kan andra lösningar vara aktuella som exempelvis boendesprinkler eller
säkra trapphus utförda som Tr1 eller Tr2.
Under handlingsprogrammets giltighetstid bör bebyggelse hänförbar till grupp I, II eller III eftersträvas. I kommunens totala planläggningsarbete av framtida bebyggelse skall dessa planeringsförutsättningar vägas in. Kommunen bör sträva efter att ej uppföra planer där byggnation projekterats med räddningstjänstens stegar som alternativ utrymningsväg.
Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter)
 Koncentrerad centrumbebyggelse, eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker
varuhus, kontor och samlingslokaler.
 Särskild brandfarlig bebyggelse.
 Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning.
 Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet.
 Bostadsbebyggelse högre än 3 våningar.
 Större samlingslokal avsedd för fler än 300 personer.
Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter).
 Bostadsområde och flerfamiljshus i högst 3 våningar och lägre (friliggande).
 Villa -, radhus -, kedjehus -, fritids -, eller grupphusbebyggelse.
 Större byar och gårdssamlingar.
 Enstaka större industrier.
Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter).
 Enstaka byggnader och gårdar.
 Mindre byar.
Gränser i vatten
Kommunen har skyldighet att genomföra räddningsinsatser i sjöar och vattendrag samt inom
vissa områden i havet. För områdenas sträckning se Bilaga 2.
21
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Bohus Räddningstjänstförbund
Operativ beredskap
Kungälv
Styrkeledare heltid
90 sek anspänningstid
4 brandmän heltid
90 sek anspänningstid
Kode
Insatsledare heltid
90 sek anspänningstid
Styrkeledare i beredskap
300 sek anspänningstid
4 brandmän i beredskap
300 sek anspänningstid
Marstrand
Styrkeledare i beredskap
300 sek anspänningstid
4 eller 6 brandmän i beredskap
300 sek anspänningstid
¤ 4 brandmän under perioden 1/9 – 30/4
¤ 6 brandmän under perioden 1/5 – 31/8
Surte
Räddningschef
i beredskap
90 sek svarstid,
60 minuter till
Kungälvs
brandstation
Styrkeledare i beredskap
300 sek anspänningstid
4 brandmän i beredskap
300 sek anspänningstid
Nol
Styrkeledare i beredskap
240 sek anspänningstid
6 brandmän i beredskap
240 sek anspänningstid
Samverkan med kommuner inom Göteborgsregionen och med
övriga externa myndigheter och organisationer.
22
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Ledningsplats
Ledningsplats för räddningschefens stab
Förbundet skall ha en förberedd ledningsplats för stabsarbete på brandstationen i Kungälv.
Räddningschefens stab kan dock, om händelsen så kräver, upprättas på annan plats.
Ledningsplats för räddningsledarens stab (fältstab)
Förbundet skall ha förmåga att kunna upprätta och verka i ledningsplats för räddningsledaren.
Den sker normalt sett i anslutning till skadeplats. Valet av ledningsplats görs av räddningsledare
på en för händelsen så optimal plats som möjligt.
Avtal
Förbundets avtal med externa parter redovisas i Bilaga 3.
Släckvattenförsörjning
Släckvattenförsörjning skall tillhandahållas av medlemskommunernas VA-enheter och anordnas i
samråd med Förbundet enligt Svenskt Vattens anvisningar VAV P83 ”Allmänna vattenledningsnät” samt VAV P76 ”Vatten till brandsläckning”. Det finns ett antal områden i medlemskommunerna där släckvatten i dagsläget tillhandahålls enligt Svenskt Vattens anvisningar.
I samband med exploatering av nya områden, där det nya området kommer att definieras som
tätbebyggt område, skall brandpostsystem anordnas. I områden med flerfamiljshus lägre än
4 våningar, villor, radhus och kedjehus samt i andra jämförbara områden får släckvattenförsörjningen anordnas enligt ett alternativsystem – där tankfordon används för att hämta vatten från
brandposter som är mer glest placerade än i traditionella brandpostsystem – under förutsättning
att Förbundet kan göra insats med tankbilar inom godtagbar tid.
När medlemskommunerna vill ta i anspråk nya områden med alternativsystem eller vidta andra
ändringar i befintliga vattennät som innebär avsteg från Svenskt Vattens anvisningar, ska det ske i
samråd med Förbundet och framgå av beslut.
När alternativsystem för släckvattenförsörjning tillämpas i medlemskommunerna ska berörda
områden tydligt framgå av den kommunala översiktsplanen. Uppgifter om vilka områden som
avses förtecknas vid Förbundet och medlemskommunens VA-enhet. Vid släckvattenförsörjning
där alternativsystem tillämpas bör maximalt avstånd till brandpost med kapacitet på minst
15 liter/sekund ej överstiga 1 km, samt att brandpost placeras i anslutning till serviceanläggningar,
skolor, sjukhem, kyrkor, affärs- och kontorshus.
Brandposter och vattentag underhålls av medlemskommunernas VA-enheter. Förbundet ska ha
tillgång till dokumentation från medlemskommunernas olika delar som anger brandposternas läge
och aktuella status samt att släckvattennätet och branddammar levererar avsedda vattenmängder.
Förbundet skall klara att distribuera vatten från öppet vattentag till brandplats.
23
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Släckvattenbehov enligt VAV P83 mars 2001
Områdestyp
Beskrivning
A
A1
A2
Flerfamiljshus lägre än 4
våningar, villor, radhus och
kedjehus
Annan bostadsbebyggelse
B
B1
B2
B3
B4
Låg brandbelastning *, dvs.
brandsäkra byggnader utan
upplag av brännbart
material
Normal brandbelastning,
dvs. brandsäkra byggnader
utan större upplag av
brännbart material
Hög brandbelastning
såsom snickerifabriker,
brädgårdar o dyl.
Exceptionell brandbelastning såsom oljehanteringsanläggningar o dyl.
Släckvatten förbrukning
Alternativsystem kan
(l/s)
tillämpas
Bostadsområden eller andra jämförbara områden med
serviceanläggning
10
Ja
20
Nej
Industriområden, enstaka industrianläggningar eller andra
från brandsynpunkt jämförbara områden
10
Ja
20
Nej
40
Nej
>40**
Nej
Varning, information och alarmering
Varning till allmänheten
”Viktigt Meddelande till Allmänheten” (VMA) är ett system för samhället att varna och informera
människor vid allvarliga olyckor. Systemet kan användas bland annat vid gasutsläpp, bränder med
kraftig rökutveckling och svåra vädersituationer.
VMA-systemet består av två delar:
 VMA-signal som kan avges via tyfoner utomhus inom tätorterna Alafors, Bohus, Kungälv,
Marstrand, Nol, Nödinge, Surte, Ytterby och Älvängen.
 Meddelande via radio, TV och Text-TV.
VMA-signalen utgörs av 7 sekunder ton och 14 sekunder paus under minst två minuter. Innebörden av signalen är att allmänheten ska gå inomhus, stänga fönster och ventilation samt lyssna
på radions program 3 eller 4 (P3 eller P4). Faran över signaleras med en 30 sekunder lång ihållande signal. VMA-signalerna kan utlösas från Kungälv och Nols brandstationer, samt via SOS
Alarm. VMA-signalerna testas fyra gånger om året – den första helgfria måndagen i mars, juni,
september och december klockan 15.00. VMA-signal skall alltid följas av meddelande via radio,
TV och Text-TV.
Meddelande via radio, TV och Text-TV kan lämnas som Viktigt meddelande (sänds omedelbart
oavsett program i massmedia) eller som Myndighetsmeddelande (sänds skyndsamt, så snart det är
möjligt anpassat till programmet i massmedia). Myndighetsmeddelande till allmänheten ska kunna
hanteras av Förbundet även som stöd till medlemskommunernas kommunledningar.
24
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Information
Extern och intern information vid räddningsinsatser hanteras av räddningschef i beredskap
(RCB) eller – efter beslut av RCB – annan berörd räddningsledare vid räddningsinsatsen. Komplettering med särskilda informationsresurser i stabsarbetet vid en större händelse kan förekomma. Vid omfattande informationsbehov kan också informationsresurser knytas till Förbundet
från medlemskommunerna.
Alarmering av räddningstjänsten
Förbundet är anslutet till SOS Alarm genom avtal för mottagning och förmedling av larm som
inkommer till nödnumret 112, samt för mottagning och förmedling av automatiska brandlarm.
Alarmeringscentral för Förbundets räddningsstyrkor är anordnad vid SOS Alarms larmcentral i
Göteborg.
SOS Alarm kan alltid larma Förbundet på en av två oberoende larmvägar – den första går via
ordinarie larmledningsförbindelser och den andra via kommunikationssystemet Rakel direkt till
brandstationerna. Alarmering kan även göras direkt från samtliga brandstationer. Reservkraft som
försörjer alarmeringssystemet i händelse av strömbortfall finns på samtliga brandstationer.
För att säkerställa allmänhetens möjlighet att larma Förbundet i samband med olyckor under
telefonbortfall, kan alarmering ske via nödtelefon eller larmtryckknapp vid brandstationernas
entréer. Vid omfattande, icke kortvariga telebortfall kan fordon ställas ut på strategiska platser
efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om detta meddelas via media. Förbundet
svarar för underhåll av utalarmeringsanordningar på respektive brandstation.
25
Bilaga 1 – Förbundsordning
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Bilaga 1 – Förbundsordning (se separat dokument )
26
Bilaga 2 – Gränser i vatten
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Bilaga 2 – Gränser i vatten
Enligt FSO skall kommuner i förekommande fall lämna uppgift om hamnar och deras gränser i
vatten. I bild 1 och 2 här nedan redovisas gränser för områden i havet där Förbundet ansvarar för
räddningsinsats i vattnet. Med hamnar avses – utöver vad som redovisas i bild 1 och 2 – vattenområden innanför pirar som varit föremål för bygglov.
Därtill ansvarar Förbundet för räddningsinsatser i sjöar och vattendrag inom medlemskommunernas geografiska område och avgränsas av kommungränser gentemot grannkommunerna.
Referenspunkter
X
Y
Marstrand
66 30 300
16 63 930
66 29 780
16 64 100
Bild 1: Marstrand – inom det markerade området ansvarar Förbundet för räddningsinsats i vattnet.
27
Bilaga 2 – Gränser i vatten
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Bild 2: Nordre Älvs utlopp – öster om markeringen ansvarar Förbundet för räddningsinsats i vattnet i den del
som ligger inom Kungälvs kommuns geografiska område (norr om Nordre älvs mittlinje).
28
Bilaga 3 – Avtal och samverkan
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Bilaga 3 – Avtal och samverkan
Förbundet har idag avtal med respektive medlemskommun. Innebörden av dessa avtal står att
läsa i Förbundsordningen (se Bilaga1). Förbundet har därtill slutit ett antal avtal med andra aktörer som rör räddningstjänstens verksamhetsområde. Samtliga avtal finns tillgängliga på Förbundets kansli i Kungälv. Exempel på avtal och samverkan är:
Västra Götalandsregionen
Räddningsinsats
Göteborgsregionen räddningstjänster (GRR)
Räddningsinsats
Insatsplanering
Förebyggande
Utbildning/Övning
Olycksundersökning
Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG)
Räddningsinsats i Rödbo enligt avtal
Förebyggande
Utbildning/övning
Stenungsund
Räddningsinsats enligt avtal i Södra
Stenungsund (brandstation Kode)
Insatsplanering
Förebyggande
Utbildning/övning
Räddningstjänsten Alingsås-Vårgårda (Alivar)
Räddningsinsats enligt avtal i norra delarna
av Livered (Sollebrunn utför detta)
Ambulanssjukvården inklusive helikopter
(Kungälvs Sjukhus)
Räddningsinsats
Sjukvårdslarm prio1 + IVPA i Marstrand
Insatsplanering
Utbildning/övning
VG Region (PKMC)
Räddningsinsats
Länsresurs stor skadeplats
Insatsplanering
Utbildning/övning
Polisen
Räddningsinsats
Insatsplanering
Trafikdirigering
Utredningar
Yttrande över risk för brandspridning
Sakkunniga
Kustbevakningen
Räddningsinsats
Miljöskydd
Insatsplanering
Utbildning/övning
29
Bilaga 3 – Avtal och samverkan
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Sjöfartsverket JRCC
Transport till havs av Förbundets
räddningspersonal
Räddningsinsats
Insatsplanering
Utbildning/övning
Försvarsmakten
Räddningsinsats
Insatsplanering
Utbildning/övning
SBF/Försäkringsbolagen
Restvärdesräddning
Trafikverket
Räddningsinsats
Insatsplanering
Utbildning/övning
Sanering av vägbana efter trafikolycka
SOS Alarm AB
Alarmeringstjänster
30
Bilaga 4 - Definitioner
Bohus Räddningstjänstförbund – Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor
Bilaga 4 – Definitioner
Insatstid
Tiden från larmning av räddningsstyrkan till dess räddningsarbetet
kan påbörjas på skadeplats, d.v.s. summan av anspänningstid, körtid
och angreppstid.
Anspänningstid
Tiden från larmning av personalen till dess räddningsstyrkans
första fordon kan rycka ut från brandstationen.
Körtid
Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från
brandstationen till skadeplats.
Angreppstid
Tiden från det att fordonen kommit fram till skadeplats till dess att
räddningsarbetet kan påbörjas.
31