Transcript Diagnosen som samtidsspegel

DIAGNOSEN SOM
SAMTIDSSPEGEL
Om föränderliga normer för friskt och
sjukt, normalt och avvikande
Karin Johannisson,
Uppsala universitet
Vad är en diagnos?
dia-gnosis = avskiljande vetande
När diagnosmängden ökar…
• Ökad sjukdom/sjuklighet?
• Ökad medikalisering?
• Diagnosen som politiskt-ekon. redskap?
(identifiering av de icke-kompatibla: systemet, skola, arbete, livet)
kompatibel = som kan fungera tillsammans med något annat
Karin [email protected]
DIAGNOSEN I BLICKEN
Diagnosen som
tidsspegel
Tidshorisont 1: ca 1900
industrisamhället
”Vi vantrivs i kulturen”
Diagnoser:
neurasteni
kloros
hysteri
melankoli
fobier
Karin [email protected]
Tidshorisont 2: 1950-80
Välfärdssamhället
1. Hur skall det samhälle se ut där
individen kan – och vill – hålla sig
frisk?
2. Samhällskontraktet
Diagnoser:
stress
hjärta
magsår
Karin [email protected]
Tidshorisont 3: 1980-2010
Informationssamhället
• Tillväxt och materiell välfärd
skapar inte upplevd hälsa
Karin [email protected]
Diagnosen som
samhällsspegel
Ohälsonycklar
• snabb samhällsförändring och
ökat förändringstempo
• ny teknik
• krav på flexibilitet och
anpassning
• krav som påverkar livsmönster
och självbild
• glapp mellan krav och förmåga
• hotbilder och risktänkande
• Individen internaliserar och
somatiserar yttre tryck
• sjukdom är en socialt accepterad
form av avvikelse
Karin [email protected]
NUETS OHÄLSO-NYCKLAR
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Händelser på samhällsnivå
Ny teknik
Nya arbetsstrukturer
Ny arbetssyn
Projekt- prestations- och konkurrenskultur
Individualism: ”trött på att vara sig”
Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur
Ny sjukdomssyn
Ny hälsosyn
Nya diagnoser
Karin [email protected]
Sjukdom/sjukdomskänsla
på jakt efter ett namn
KULTURSJUKDOMAR
• Tidsbundna namn och förklaringar på
sjukdomsupplevelse
• uppkommer, namnges och sprids i samspel med
kulturen (normer, värderingar, hotbilder)
• hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam
symtompool (inget unikt symtom)
• försvinner när tillståndet inte längre betraktas som
sjukdom eller när symtombilden slukas av andra och
nyare diagnoser
Karin [email protected]
Kännetecken
•
•
•
•
Symtomdiagnoser
Flyktiga
Smittsamma
Interaktiva
Karin [email protected]
Spridningsmekanismer
•
Aktörer i samspel:
läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare,
försäkringskassa, läkemedelsproducenter,
patientföreningar
•
Medial exponering
Karin [email protected]
Diagnoser som interaktiva
kategorier
kategorier som, när de är kända och har börjat användas i institutionella
sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att
de utvecklar känslor och beteenden som åtminstone delvis beror på hur de
har kategoriserats
Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka.
Väl diagnostiserad som anorektiker, utbränd, borderline-fall eller adhd-barn
blir individen sin diagnos
Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och
behandlingsstrategier (som att placera anorektiker på kliniker där de matas,
det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända i långa
sjukskrivningar)
Ian Hacking, The social construction of what? (1999)
1985
•
•
•
•
•
•
Kvicksilverförgiftning
Elöverkänslighet
Bildskärmsallergi
Multipel kemisk överkänslighet
Sjuka-hus-sjuka
(hotbild: yttre miljö)
• Fibromyalgi
Karin [email protected]
1995
• Kronisk trötthet (ME, CFS)
• Kronisk smärta
(hotbild: samhällets krav)
Karin [email protected]
2000
• Utbrändhet
(hotbild: arbetsorganisation, samhälle)
[email protected]
2003
•
•
•
•
Kronisk trötthetssyndrom
Utmattningssyndrom
Utmattningsdepression
Utmattningsreaktion
Kroniskt stressyndrom
Karin [email protected]
2005DEPRESSION
•
•
•
•
•
•
Stressreaktion
Krisreaktion
Panikångest
Tvångssyndrom
Social fobi
Generaliserad ångest
(hotbild: yttre och inre krav)
Karin [email protected]
Tidshorisont 4: 2010Risksamhället
Hur skapa den fullvärdiga
individen?
• det kompatibla barnet
• riskmedvetenhet
• egenansvar
bioplanering
Framtidsspaning
• Depressions/ångest/traumadiagnoser
• Neuropsykiatriska diagnoser
• Diagnoser relaterade till:
beroende/missbruk
beteende
utseende
minne
sexuell förmåga
graviditet
(hotbilder: konsumtionssamhälle, krympande normalitet, åldrande,
smärta)
Karin [email protected]
Utmaningar
Från sociala till biologiska
(genetiska, biopsykiatriska)
förklaringsmodeller
Evidens, mätbarhet
VAD GÖRA?
•
•
•
•
Medikalisera mera?
Medicinera mera?
Coaching?
Avmedikalisera?
Karin [email protected]
• HUR SKA DET SAMHÄLLE SE
UT DÄR INDIVIDEN KAN – OCH
VILL – HÅLLA SIG FRISK?
DSM-V (2013)
• Nya diagnoser (DSM-II=180; DSM-III =265; DSM-IV
= 297)
• Lägre trösklar
• Risk för sjukdom
• Förstärkt medikalisering
Karin [email protected]
Hälsoplanering
genetisk information + livsstil
Risk: förstärker individcentreringen och
försvagar samhällsorienteringen
•Vita activa
•Vita meditativa
(biblioteket, museet, trädgården)
Sociala patologier
apati
paranoia
neuros
anomi
stress
2008
Socialstyrelsens rekommendation
ang. diagnosen ”utbrändhet”
•
•
•
•
•
Akut stressreaktion (F43.0)
Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1)
Anpassningsstörning (F43.2)
Utmattningssyndrom (F43.8)
Stressreaktion (F43.9)