Transcript Kvalitetsrapport för S:t Petri skola Läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport för S:t Petri skola
Läsåret 2012/2013
Malmö 20130910
Eva Daun
Rektor
S:t Petri skolas kvalitetsrapport för 2012/2013
1. Sammanfattning
S:t Petri skola fortsatte att vara en populär skola vilket innebar att eleverna som antogs hade
förhållandevis höga meritvärden och eleverna uppgav att de kände sig trygga och trivdes på
skolan. Skolan tog emot elever från 66 olika grundskolor. Andelen flickor ökade något på
naturvetenskapsprogrammet och minskade något på samhällsvetenskapsprogrammet.
Eleverna uppgav i enkätundersökningar i årskurs 2 och 3 att de var mycket nöjda med S:t Petri
skola. Det område som avgångseleverna uppgav som negativt var planeringen av prov. Eleverna i
årskurs 2 är nöjda med undervisningen men anser att de inte har haft så stort inflytande över den.
Sammanställningen över avgångselevernas slutbetyg visar att andelen elever bland
avgångseleverna som fick slutbetyg ligger på ungefär samma höga nivå som föregående läsår och
även andelen med grundläggande högskolebehörighet låg på ungefär samma nivå. Den
genomsnittliga betygspoängen för avgångselevernas slutbetyg ökade för alla utom för pojkar på
naturvetenskapsprogrammet jämfört med föregående år. Även i år var flickornas genomsnittliga
betygspoäng högre än pojkarnas.
Statistiken över resultat på de nationella proven och satta betyg visar att eleverna får i snitt något
högre betyg på avslutad kurs än vad de presterade på de nationella proven. I tabellen över satta
betyg i relation till resultat på de nationella proven är det endast kursen SvB kvar enligt Lpf94 och
där har skillnaden mellan satt betyg och resultat på nationellt prov ökat jämfört med föregående
läsår. Inom Gy11 är det skillnad mellan satt betyg och resultat på de nationella proven i samtliga
kurser även om skillnaden har minskat jämfört med föregående läsår. I alla kurser utom engelska
ligger satt betyg högre än resultaten på de nationella proven. Det är speciellt mellan betygen B
och C där det har skett en förskjutning. Statistiken visar också att elevernas betyg var lägre i alla
kurser på båda programmen utom i En5 på samhällsvetenskapsprogrammet jämfört med
föregående år. Betygen är dock höga och det är stort sett endast i kurserna Ma2b (på SA) och
Ma4 (på NA) där det sattes F.
S:t Petri skolas elever utvärderade samtliga kurser som de avslutade under läsåret och
sammanställningen visar att eleverna är nöjda med undervisningen och resultaten är oförändrade
jämfört med föregående läsår. Enkäter bland avgångseleverna visar också att eleverna är nöjda
med undervisningen. Det är framför allt undervisningens kvalitet eleverna var nöjda med. De
ansåg dock att provplaneringen borde ha varit bättre.
S:t Petri skolas elever har relativt låg frånvaro men den ökar i årskurs 2 och 3. Avhoppen bland
eleverna på S:t Petri skola var få och klasserna var fyllda tack vare att elever som stod i kö togs in
inför och under läsåret. De avhopp som skedde var främst till andra nationella program.
S:t Petri skolas ekonomi förbättrades tack vare den höga beläggningen av elever.
Lärartätheten är fortfarande en av de lägsta bland gymnasieskolorna i Malmö. Det kan delvis
förklaras av att skolan endast har de studieförberedande programmen. Omsättningen var fortsatt
låg bland skolans personal.
En av skolans biträdande rektorer slutade vid läsårets slut i juni 2012 och ersattes av en ny
skolledare som tillträdde 120901. På grund av en längre tids sjukskrivning ersattes dock denne av
en vikarie fr o m 130115.
För att fördjupa arbetet med IKT och för att skolans bibliotek i än högre grad ska kunna fungera
som ett pedagogiskt nav anställdes ytterligare en bibliotekarie, med stor kompetens inom IKT.
Arbetet med betyg och bedömning främst i form av framtagandet av bedömningsmatriser
fortsätter. Dessutom fortsätter arbetet med att ge eleverna en större helhet i form av s.k. ledmotiv
i undervisningen för att förbättra förståelsen och därmed måluppfyllelsen.
S:t Petri skola hade under läsåret 12/13 tre fokusområden: språkutvecklande arbetssätt, formativ
bedömning samt tematiskt arbete (s k ledmotiv) och skolan fortsätter att ha dessa fokusområden
även under kommande läsår. Utöver fokusområdena har skolan valt att göra en tydlig prioritering
av IT i form av kompetensutveckling och bärbara datorer till all personal och alla elever.
1.1 Starka områden och förbättringsområden
Enligt framtagen statistik och genomförda enkäter framkommer att S:t Petri skolas starka
områden har svagare punkter som skolan behöver arbeta vidare med.
Trivseln och tryggheten bland S:t Petri skolas elever är fortsatt mycket hög. Skolan bör dock bli
bättre på att kommunicera såväl ordningsregler som likabehandlingsplan. Eleverna uppger att de
upplever skolan som jämställd och jämlik men elevernas spex har inte upplevts som jämställt och
under läsåret 2012/2013 har skolans genuspiloter stöttat spexgeneralerna genom samtal och
genom att bjuda in en etablerad komiker som bollplank åt eleverna. Såväl elever som genuspiloter
har uppmärksammat att flickor och pojkar ges olika förutsättningar i klassrummen och skolans
genuspiloter kommer att fortsätta med sitt arbete. Undervisning i jämställdhet, sexualitet och
likabehandling måste tas upp i skolans olika kurser.
S:t Petri skolas elever fortsätter att prestera bra och andelen elever med slutbetyg är fortsatt
mycket hög. Den genomsnittliga betygspoängen höjdes för eleverna på
samhällsvetenskapsprogrammet medan den sänktes något för pojkarna på
naturvetenskapsprogrammet. Lärarna på S:t Petri skola har arbetat intensivt med att utforma
bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad de behöver arbeta vidare med. Resultaten
i årskurs2-enkäten visar dock att skolan behöver arbeta mer med att få eleverna att ta större
ansvar för sina studier och bli mer kreativa, ge dem ökat inflytande över såväl innehåll som
arbetsformer samt att lära dem att tänka mer kritiskt och ge eleverna mer sammanhang. Detta
borde leda till att eleverna, i högre grad, känner att skolans lärare tror på dem och att de upplever
undervisningen som meningsfull. S:t Petri skola måste dessutom bli tydligare med vad eleverna
måste göra för att nå de betyg de vill ha. Vidare måste skolans lärare arbeta vidare med ett
språkutvecklande arbetssätt för att ytterligare klargöra svåra begrepp för eleverna. Utöver detta
måste utvärdering av undervisning utvecklas ytterligare. Utvärderingen måste göras kontinuerligt
och kommuniceras med eleverna.
1.2 De viktigaste slutsatserna från 2012/2013 års kvalitetsarbete
Under läsåret 2012/2013 fortsatte arbetet med Qualis. Skolan valde att fortsätta fokusera extra på
tre områden nämligen: formativ bedömning, språkutvecklande arbetssätt och ledmotiv
(ämnesövergripande undervisning). Utöver detta har skolan prioriterat arbetet med IKT. Än så
länge har insatserna inte gett resultat på elevernas prestationer men i och med att andelen elever
med slutbetyg har ökat samt det faktum att de nya kunskapskraven inte har inneburit påtagligt
lägre betyg för eleverna kan tolkas som att insatserna har gett resultat. Detta tillsammans med ett
förbättrat arbete med åtgärdsprogram gör att andelen elever med F är mycket låg.
En annan viktig slutsats är att införandet av Qualis med ett ökat mått av samsyn samt ett ökat
användande av formativ bedömning kräver att tid avsätts för undervisande personal.
1.3 Viktigaste resultaten
Det enskilt viktigaste resultatet av S:t Petri skolas arbete under läsåret 2012/2013 är att andelen
elever med slutbetyg ligger fortsatt högt. Skolledningen gör bedömningen att det är arbetet med
åtgärdsprogram som har resulterat i den ökade andelen. Den genomsnittliga betygspoängen bland
slutbetygen har även ökat, utom för pojkar på naturvetenskapsprogrammet.
Betygen i kurser med nationella prov är dock lägre än föregående läsår och en djupare analys av
betygen i alla de enskilda ämnena hade varit intressant. Speciellt intressant hade det varit att göra
en jämförelse mellan nya (enligt GY11) och gamla kurser samt en jämförelse mellan
grundskolebetyg och betyg satta på gymnasiet.
I och med att elevernas betyg är fortsatt höga, även i kurser inom Gy11 så drar skolledningen
slutsatsen att arbetet med formativ bedömning har haft effekt.
Införandet av Qualis har medfört att lärarna i arbetslagen har ökat sitt samarbete.
1.4 Vad ska prioriteras framöver utifrån slutsatserna
Se kvalitetsplanen nedan
2. Resultat av arbetet
2.1 Analys av kvalitetsmått
Tabell 1
Avgångselevernas slutbetyg visar att andelen elever bland avgångseleverna som fick slutbetyg
ligger på ungefär samma höga nivå som föregående läsår och även andelen med grundläggande
högskolebehörighet låg på ungefär samma nivå. Den genomsnittliga betygspoängen för
avgångselevernas slutbetyg ökade för alla utom för pojkar på naturvetenskapsprogrammet
jämfört med föregående år. Även i år var flickornas genomsnittliga betygspoäng högre än
pojkarnas.
Vid en jämförelse mellan meritpoängen i årskurs 9 och betygspoäng på slutbetygen framkommer
att eleverna på NV kom in med 288 poäng i snitt vilket kan jämföras med en förväntad
betygspoäng på 18 poäng men den verkliga betygspoängen var 16,3. På SP kom eleverna in med
270 poäng vilket kan jämföras med en förväntad betygspoäng på 16,9 men den verkliga
betygspoängen var 16,46. Skillnaden mellan förväntad och verklig betygspoäng skiljer sig mer för
pojkar än för flickor och mer på NV än på SP. S:t Petri skolas slutsats av detta är att elever som
kommer in med höga meritvärden från grundskolan även har höga betyg i ämnen som inte
förekommer på gymnasieskolan och dessutom är nivån på kurserna mycket högre på
gymnasieskolan.
Tabell 2
Se resonemang på Tabell 1
Tabell 3
Studieavbrotten har framför allt skett på NA i år 1 men har inte förändrats nämnvärt från
föregående läsår.
Avhoppen från SA har minskat, framför allt i år 1. Det kan dock bero på att S:t Petri skola under
läsåret 11/12 även räknade med elever som slutade före 15 september.
Avhoppen var få och klasserna fylldes på snabbt när det blev en plats ledig. På
språkintroduktionen var det endast en elev som slutade.
Tabell 4
När det gäller satta betyg enligt Lpf94 så har betygen stigit i den enda kurs som redovisas i
tabellen (SvB) jämfört med föregående läsår på båda programmet. Skillnaderna mellan resultaten
på nationellt prov och satta betyg ökade.
För de kurser i Gy11 som redovisas i tabellen sjönk betygen jämfört med föregående läsår i alla
kurser utom för En5 på båda programmen och för Ma1b på SA.
En djupare analys av fler kurser där ett betygssnitt räknades fram för varje kurs hade varit bra.
Vid en jämförelse av skillnaderna mellan resultat på de nationella proven och satta betyg
minskade i Lpf94 och Gy11 så minskade skillnaderna i Gy11 även om satta betyg fortfarande
ligger högre än resultat på de nationella proven. I de kurser som redovisas ges en majoritet av
eleverna samma betyg som resultaten på de nationella proven gav. Det tycks dock som att
skillnaderna blir större ju högre kurser det är i matematik.
Tabell 5
Fler elever på språkintroduktionen fick betyg i t ex Kemi och Fysik. Betygen ligger relativt lika
jämfört med föregående läsår men i kurser där elevantalet fördubblades har andelen elever med
IG och MVG minskat.
Tabell 6
Det relativt stora antalet elever som fick särskilt stöd i år 2 på SA beror till stor del av att en
grupp elever fick särskilt stöd i matematik.
Utöver särskilt stöd ordnade S:t Petri skola även öppet stöd i många kurser.
Tabell 7
S:t Petri skola strävade efter att endast ha behöriga lärare och det var endast i kinesiska och i
kemi/biologi där skolan anställde obehöriga lärare. De utgjorde dock endast 0,8 helårstjänst
tillsammans.
Lärartätheten var fortsatt låg på grund av välfyllda klasser. Målet var att ha 32 elever i varje klass.
Det förkom dock mindre grupper i kurser som språk och estetiska ämnen.
2.2 Brister i måluppfyllelse
S:t Petri skola hade hög måluppfyllelse och arbetade intensivt med såväl åtgärdsprogram som
stöd (både särskilt och öppet). Utöver detta arbetade skolan målinriktat med formativ
bedömning. Skolan strävar dock efter att höja andelen elever med slutbetyg samt att öka antalet
elever som blir godkända i matematik, speciellt på samhällsvetenskapsprogrammet.
S:t Petri skolas elever trivs bra på skolan men uppger att de inte i stor utsträckning kan påverka
sin studiesituation. S:t Petri skola har sedan ett par år tillbaka elevskyddsombud i alla klasser som
träffar skolledning, skolsköterska och representanter från Skolmåltider regelbundet. Skolans
personal behöver dock hitta bättre metoder för att öka elevernas inflytande över sin
studiesituation.
2.3 Samhällsvetenskapsprogrammet
2.3.1 Prioriterat kvalitetsområde i Qualis
Samhällsprogrammet har två arbetslag, SABET och SASAM. Arbetslagen har själv beslutat vilka
som ska vara deras prioriterade områden i Qualis utifrån målen i skolans lokala arbetsplan.
2.3.1.1 Mål, kort och långsiktiga
SABET:
Att uppnå steg 3 i samtliga områden
SASAM:
Kunskaper och färdigheter
Elevernas ansvar för eget lärande
Arbetssätt och lärarroll
2.3.1.2 Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur
Samtliga mål engagerar alla i respektive arbetslag.
2.3.1.3 Uppföljning/utvärdering: När görs detta? Utvärderingen ska kunna svara på
om vidtagna åtgärder gett önskat resultat.
För alla uppsatta mål gällde tidplanen arbete i arbetslaget i augusti 2012, avstämning i januari
2013 samt utvärdering i juni 2013
2.3.2 Prioriterat utvecklingsområde:
2.3.2.1 Mål, kort och långsiktiga
Arbetslaget SABET:
Att uppnå steg 3 på områdena A-E men man vill särskilt arbeta med följande:
1. Att utveckla den långsiktiga planen utifrån programmål och examensmål.
2. Öka samverkan och entreprenöriellt lärande mellan olika ämnena/tematiskt arbete
3. Att utveckla/tydliggöra/förenkla den formativa bedömningen
Arbetslaget SASAM:
1. Att undersöka/kartlägga den negativa betygsutvecklingen. Att reflektera och diskutera
resultatet. Statistik.
2. Lärande bedömning (C,D,E) Vi ska bli tydligare i bedömningen genom att utveckla
responsen till eleverna samt att diskutera bedömningsbegrepp i ämnesgrupp och
arbetslag.
3. Ämnesövergripande samarbete (gymnasiearbetet). Bli bättre på att utvärdera och
återkoppla. Nå processnivå.
2.3.2.2 Samband med Qualis kvalitetsområden och steg/kriterier
Arbetslaget SABET:
Enligt självvärderingen befinner man sig på följande steg på de olika målen. Mål A Kunskaper
och färdigheter steg 4, Mål B Trygghet och trivsel steg 6, Mål C Elevernas ansvar för eget lärande,
steg 4, Mål D Arbetssätt och lärarroll steg 4, Mål E Delaktighet steg 3, Mål F Organisation steg 4,
Mål G Styrning och ledarskap steg 3, Mål H Kommunikation steg 4, Mål I Kompetens steg 3,
Mål J Resursutnyttjande steg 1 och Mål K Image steg 7
Arbetslaget SASAM:
Mål C Elevernas ansvar för eget lärande steg 5, Mål D Arbetssätt och lärarroll steg 4, Mål E
Delaktighet steg 5.
2.3.2.3 Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur
Samtliga mål engagerar alla deltagare i respektive arbetslag.
2.3.2.4 Uppföljning/utvärdering av resultat: När görs detta? Utvärderingen ska
kunna svara på om vidtagna åtgärder gett önskat resultat.
Uppföljning skedde i januari och utvärdering i juni 2013.
SABET: Vid utvärderingen i juni konstaterades att man nått steg 3 på alla punkterna A-E dock
behöver man arbeta mera med arbetsglädjen (B), kännedomen om examensmålen respektive
programmålen bör öka (C), man behöver utveckla arbetsformer som skapar helhets perspektiv i
samverkan mellan ämnen (D).
SASAM: Vid utvärderingen i juni konstarerades att man behöver arbeta mer tematiskt
ämnesövergripande bland annat som ett försök att skapa mindre stress. Gemensamma matriser i
ämnesgrupperna diskuteras samt gemensam provplanering och arbeten med uppgifter utifrån
formativ bedömning. Eleverna ska få arbeta med exempeluppgifter (A) Samtliga lärare når steg 3.
För att minska stressen och skapa en god inlärningsmiljö för eleverna bör konkret planering göras
i klasserna. Vidare vill man följa upp elevernas frånvaro då resultat och frånvaro hänger ihop (B).
Arbetslaget når steg 4. Arbetssätt, formativ bedömning och språkutveckling arbetar man aktivt
vidare med (C) Man når nu steg 4. Delaktigheten bedöms vara god och befinner sig på steg 6 (D).
2.4 Naturvetenskapsprogrammet
2.4.1 Prioriterat kvalitetsområde i Qualis
Naturvetenskapsprogrammet har 3 arbetslag, NAA, NABE och NACD. Arbetslagen har själva
beslutat vilka som ska vara de prioriterade områdena i Qualis utifrån målen i skolans lokala
arbetsplan.
2.4.1.1 Mål, kort och långsiktiga
Arbetslaget NAA:
Kunskaper och färdigheter
Arbetssätt och lärarroll
Arbetslaget NABE:
Kunskaper och färdigheter
Elevernas ansvar för eget lärande
Arbetssätt och lärarroll
Organisation
Arbetslaget NACD:
Elevernas ansvar för eget lärande
Arbetssätt och lärarroll
Delaktighet
2.4.1.2 Organisation:
Samtliga mål engagerar alla i respektive arbetslag.
2.4.1.3 Uppföljning/utvärdering:
Uppföljning sker i januari 2013 och utvärdering sker i juni 2013.
2.4.2 Prioriterat utvecklingsområde:
2.4.2.1 Mål, kort och långsiktiga
Arbetslaget NAA:
Arbetar med att utveckla kunskaper och färdigheter samt arbetssätt inom nya kurser.
Arbetslaget NABE:
1. Arbeta med att tydliggöra program- och examensmål för eleverna.
2. Utveckla arbetssätt och arbetsformer som skapar helhetsperspektiv.
3. Arbeta med större utrymme för hållbar utveckling inom undervisningen.
4. Bygga upp och utveckla arbetslaget.
Arbetslaget NACD:
1. Finna former för ämnesövergripande temaarbeten förankrade i examensmålen.
2. Arbeta med att förtydliga program- och examensmål för NA.
3. Utveckla och förtydliga medbestämmande och inflytande för eleverna.
2.4.2.2 Samband med Qualis kvalitetsområden och steg/kriterier
Arbetslaget NAA:
Mål A Kunskaper och färdigheter, steg 4 samt mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 4
Arbetslaget NABE:
1. Mål C Elevernas ansvar för eget lärande, steg 3
2. Mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 4
3. Mål A Kunskaper och färdigheter, steg 5
4. Mål F Organisation, steg 4
Arbetslaget NACD:
1. Mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 3 samt steg 4
2. Mål C Elevernas ansvar för eget lärande, steg 3
3. Mål E Delaktighet, steg 3
2.4.2.3 Organisation:
Samtliga mål engagerar alla i respektive arbetslag.
2.4.2.4 Uppföljning/utvärdering av resultat:
Uppföljning gjordes i januari och i februari varefter arbetet fortsatte. Utvärdering skedde i juni
och visade att man nått en bit på väg mot samtliga mål utom mål E, delaktighet. Målen bör
arbetas vidare med under kommande läsår.
3. Kvalitetsplan för 2013-14
3.1 Samhällsvetenskapsprogrammet
3.1.1 Prioriterat kvalitetsområde i Qualis
Samhällsprogrammet har två arbetslag, SABET och SASAM. Arbetslagen har själv beslutat vilka
som ska vara deras prioriterade områden i Qualis utifrån målen i skolans lokala arbetsplan.
3.1.1.1 Mål, kort och långsiktiga
Arbetslaget SABET:
Att uppnå steg 3 i samtliga områden
Arbetslaget SASAM:
Kunskaper och färdigheter
Elevernas ansvar för eget lärande
Arbetssätt och lärarroll
3.1.1.2
Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur
Samtliga mål engagerar alla i respektive arbetslag.
3.1.1.3
Uppföljning/utvärdering:
Uppföljning görs i januari 2014 och utvärdering i juni 2014.
3.1.2.Prioriterat utvecklingsområde:
3.1.2.1 Mål, kort och långsiktiga
Arbetslaget SABET:
1. Mentor visar examensmål vid terminsstart. Undervisande lärare vid ämnesövergripande
arbeten.
2. Ökat samarbete t.ex. påverkansprojekt, kulturmöten, Berlinutbytet, Riksdagsbesök, EU-och
FN- rollspelvetenskapliga rapporter, ämnesövergripande arbete sv/hi och sv/sh.
3. Formativ bedömning – gemensamma betygsmatriser är önskvärda
Arbetslaget SASAM:
1
Att undersöka/kartlägga den negativa betygsutvecklingen. Att reflektera och diskutera
resultatet ur ett genusperspektiv. Ta fram gemensamma betygsmatriser för att underlätta
elevernas arbetsbörda samt betyg.
2
Lärande bedömning Vi ska bli tydligare i bedömningen genom att utveckla responsen till
eleverna samt att diskutera bedömningsbegrepp i ämneslag och arbetslag.
3
Ämnesövergripande samarbete. Utveckla i Gy11 för att underlätta för eleverna och lärare.
Bli bättre på att utvärdera och återkoppla. Nå processnivå.
4
Söka efter ett fokusområde för framtida målinriktat arbete gällande delaktighet för
eleverna.
3.1.2.2 Samband med Qualis kvalitetsområden och steg/kriterier
Arbetslaget SABET:
1. Mål C Elevernas ansvar för eget lärande, steg 4
2. Mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 4
3. Mål A Kunskaper och färdigheter, steg 4
Arbetslaget SASAM:
1. Mål A Kunskaper och färdigheter, steg 5
2. Mål A Kunskaper och färdigheter, steg 5
3. Mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 4
4. Mål E Delaktighet, steg 2
3.1.2.3 Organisation:
Arbetslagens olika mål engagerar samtliga i respektive arbetslag. Gemensamt arbete sker
huvudsakligen vid arbetslagsmöten.
3.1.2.4 Uppföljning/utvärdering av resultat:
Uppföljning sker i januari 2014 och utvärdering i juni 2014.
3.2 Naturvetenskapsprogrammet
3.2.1 Prioriterat kvalitetsområde i Qualis
Naturvetenskapsprogrammet har 3 arbetslag, NAA, NABE och NACD. Arbetslagen har själva
beslutat vilka som ska vara de prioriterade områdena i Qualis utifrån målen i skolans lokala
arbetsplan.
3.2.1.1 Mål, kort och långsiktiga
Arbetslaget NAA:
Arbetssätt och lärarroll
Kommunikation och image
Arbetslaget NABE:
Elevernas ansvar för eget lärande
Kunskaper och färdigheter
Arbetssätt och lärarroll
Organisation
Arbetslaget CD:
Delaktighet
Elevernas ansvar för eget lärande
Arbetssätt och lärarroll
3.2.1.2 Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur
Arbetslaget NAA
Samtliga mål engagerar alla i arbetslaget.
Arbetslaget NABE
Samtliga mål engagerar alla i arbetslaget. Alla lärare bör informeras om framtaget material
(informationsaffisch) om examensmål och det bör användas i alla ämnen. Affischen bör även
sättas i entrén.
Arbetslaget NACD
Samtliga mål engagerar alla i arbetslaget. Utbyggnad av utvärderingar under kursernas gång så att
fler lärare gör det. Planering av ett temaarbete inom naturvetenskapligt arbetssätt och idéhistoria.
3.2.1.3 Uppföljning/utvärdering:
Uppföljning görs i januari 2014 och utvärdering i juni 2014.
3.2.2 Prioriterat utvecklingsområde:
3.2.2.1 Mål, kort och långsiktiga
Arbetslaget NAA:
1. Utveckla tematiska projekt för att ge helhetsperspektiv.
2. Utveckla kontakter med forskare.
3. Arbeta med marknadsföring mot grundskolan och att upprätthålla god image.
Arbetslaget NABE:
1. Arbeta med att tydliggöra examensmålen för eleverna och därigenom öka förmågan till eget
ansvar.
2. Utveckla samverkan mellan olika ämnen, arbeta mot att hållbar utveckling präglar skolans
verksamhet.
3. Bygga upp och utveckla arbetslaget.
Arbetslaget NACD:
1. Arbeta med att öka elevers delaktighet.
2. Utveckla samarbeten mellan ämnen/ tematiska projekt. Utveckla arbetssätt som ger eleverna
helhetsperspektiv och bättre möjlighet att nå övergripande examensmål.
3.2.2.2 Samband med Qualis kvalitetsområden och steg/kriterier
Arbetslaget NAA:
1. Mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 4
2. Mål H Kommunikation, steg 6
3. Mål K Image, steg 7
Arbetslaget NABE:
1. Mål C Elevernas ansvar för eget lärande, steg 3
2. Mål A Kunskaper och färdigheter, steg 5 samt mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 4
3. Mål F Organisation, steg 4
Arbetslaget NACD:
1. Mål E Delaktighet, steg 3
2. Mål C Elevernas ansvar för eget lärande, steg 3 samt mål D Arbetssätt och lärarroll, steg 4
3.2.2.3 Organisation:
Arbetslagens olika mål engagerar samtliga i respektive arbetslag. Gemensamt arbete sker
huvudsakligen vid arbetslagsmöten.
3.2.2.4 Uppföljning/utvärdering av resultat:
Uppföljning sker i januari 2014 och utvärdering i juni 2014.
3.3 Allmänt
3.3.1 Mentorskapet
S:t Petri skola driver ett projekt för att utveckla mentorskapet mot studiecoaching. I projektet
ingår kurator och mentorer för olika klasser. Varje elev får såväl mer individuell tid med sin
mentor som handledande gruppsamtal om exempelvis studieteknik och stress. Syftet är att nå alla
elever för att kunna stötta dem och upptäcka varningssignaler i hopp om att på ett bättre sätt
förebygga och/eller åtgärda problem som kan leda till studiesvårigheter. Erfarenheterna efter
läsåret 12/13 tyder på att eleverna inom projektet i högre grad känner sig sedda. Andra slutsatser
kan ännu inte dras men projektet löper vidare.
3.3.2 IKT
Lärare från olika ämnen och skolledare har deltagit i utbildningen TänkOm.
Framåt: Inför läsåret 13/14 har en ytterligare satsning gjorts inom IKT. Två pedagoger med
bakgrund i olika ämnen arbetar med utveckling av IKT i undervisningen tillsammans med
skolans ena bibliotekarie. S:t Petri skola deltar också i Skiftnyckelens fortbildning i form av
föreläsningar och work shops samt anordnar IKT caféer och Teachmeets.
Bilaga 1, kvalitetsmått
Tabell 1: Slutbetyg summerat på Program, samt högskolebehörighet (dokumenteras i
juni)
Program: Naturvetenskapsprogrammet
Antal
Elever i år 3 den 15 oktober 2012 på
program:
Andel %
Kvinnor
Män
125
65
60
Med samlat betygsdokument
1
0
1
Med slutbetyg
124
65
59
Med yrkesexamen
0
0
0
Med högsk oleförberedande examen
124
65
59
Kvinnor
Män
16,64
16,29
99%
Genomsnitt
Genomsnittlig betygspoäng i samtliga
slutbetyg
16,32
Genomsnittlig betygspoäng för
samtliga elever
16,28
Samtliga avgångselevers
genomsnittliga meritvärde vid
intagningen år 1
288 (18)
294 (18,4)
282 (17,6)
Avgångselever med slutbetyg,
genomsnittligt betygsvärde år 1
X
X
X
Program:
Samhällsvetenskapsprogrammet
Antal
Kvinnor
Män
Elever i år 3 den 15 oktober 2012 på
program:
120
91
29
Med samlat betygsdokument
5
4
1
Med slutbetyg
115
96%
87
28
Med yrkesexamen
0
0
0
0
Med högskoleförberedande examen
115
96%
87
28
Kvinnor
Män
16,51
16,31
Andel %
Genomsnitt
Genomsnittlig betygspoäng i samtliga
slutbetyg
16,46
Genomsnittlig betygspoäng för
samtliga elever
16,36
16,38
16,31
Samtliga avgångselevers
genomsnittliga meritvärde vid
intagningen år 1
270 (16,9)
269 (16,8)
270 (16,9)
Avgångselever med slutbetyg,
genomsnittligt betygsvärde år 1
X
X
X
Värden inom parantes är den betygspoäng som motsvarar meritvärdet från grundskolan
X Ej relevant då eleverna ibland läser kurser på tre terminer.
Källa: Dexter
Definition:
Elever i år 3 den 15 oktober 2012
Elever med samlat betygsdokument eller slutbetyg som var elever i år 3 den 15 oktober 2012
Tabell 2 Value added (dokumenteras i juni) Definition: Jämförelse mellan elevers
meritvärde vid avgång från gymnasieskolan jämfört med meritvärde vid start på
gymnasieskolan. Måttet ger en möjlighet att bedöma en enskild skolas resultat, utifrån
de förutsättningar eleverna har när de börjar sina studier.
a) samtliga elever på programmet
Se tabell 1
b) elever med slutbetyg på programmet
Se tabell 1
Tabell 3: Studieavbrott från nationella program, specialutformade program och
särskolan, per program och årskurs efter 2012-09-15 (Dokumenteras i juni)
Orsak/ ny Avsysselsättni brott
ng
Klassbyte
inom
skolan
Skolbyte
Malmö
komm.
skola
1
Skol- Ny
Totalt
byte
antagexternt ning
år 1
1
Program
byte
inom
skolan
1
År 1
NA
År 2
NA
År 3
NV
Totalt:
1
1
1
8
8
2
2
Orsak/ ny Avsysselsättni brott
ng
Klass- Prog- Skolbyte
ram
byte
inom byte
Malmö
13
Skol- Ny
Tot
byte
antag- alt
externt ning
Tot
Alt
skolan inom komm.
skolan skola
År 1
SA
År 2
SA
År 3
SP
Totalt:
1
år 1
3
M
Kv
1
3
1
1
1
4
Studieavbrott från introduktions program
Antal elever på individuellt program som gjort studieavbrott under läsåret
Orsak/ ny
sysselsättning
Avbrott Program
byte
inom
skolan
Språkintroduktion
Totalt:
Skolbyte SkolMalmö byte
komm. externt
skola
1
1
Ny
Totalt
antagning M
år 1
1
1
Totalt
Kv
Tabell 4: Jämförelse mellan betyg på nationella prov och kursbetyg per program
Naturvetenskapsprogrammet:
Kurs
Sv B
Antal elever
124
IG %
G%
VG %
MVG %
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
0
0
9
9
57
46
31
46
Samhällsvetenskapsprogrammet:
Kurs
Sv B
Antal elever
110
IG %
G%
VG %
MVG %
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
1
0
7
9
58
41
28
50
Naturvetenskapsprogrammet:
Ämne
Antal
elever
F%
A%
B%
C%
D%
E%
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
Ma 1c
145
0
0
17
22
36
30
35
33
10
9
1
2
Ma 2c
153
2
1
17
20
22
24
29
24
22
21
8
10
Ma 3
144
0
1
10
14
20
24
28
22
22
21
18
16
Ma 4
139
17
14
11
19
14
14
19
17
14
16
20
18
Sv 1
153
0
0
15
21
29
33
38
34
15
9
3
2
En 5
153
0
0
37
44
35
32
22
18
5
4
1
1
En 6
143
0
1
29
30
30
31
22
21
11
10
4
4
SVA 1
Samhällsvetenskapsprogrammet:
Ämne
Antal
elever
F%
A%
B%
C%
D%
E%
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
NP
Kurs
Ma 1b
122
0
0
2
2
19
22
25
28
30
30
19
18
Ma 2b
125
9
3
0
2
6
6
10
18
25
26
34
30
Sv 1
122
0
0
12
17
30
35
39
35
12
11
2
2
En 5
121
0
0
22
20
43
37
26
35
6
6
1
2
En 6
127
1
2
8
9
32
39
38
32
14
14
4
4
SVA 1
Definition/källa: Dexter samtliga NP och betygsresultat på samma elever läsåret 2012-13 fördelade på skola och
program
Tabell 5: Kursbetyg på språkintroduktionen
Kurs
Biologi
Bild
Engelska
Engelska A
Fysik
Geografi
Historia
Idrott och Hälsa
Kemi
Matematik
Totalt antal
IG %
12/1 11/12
3
12/13
11/12
12/13
11/12
12/13
11/12
12/13
11/12
32
30
32
0
32
31
32
29
32
14
9
0
47
0
22
13
6
0
9
21
20
7
75
0
6,3
31
26
12
19
0
47
23
44
0
50
61
44
28
37,5
57
37
13
13
0
44
41
41
35
25
36
25
47
9
0
25
26
44
52
41
21
33
53
13
0
38
28
19
46
25
54
19
30
0
0
3
0
6
21
12,5
0
10
27
0
0
13
0
15
7,7
32
9,1
30
30
8
0
16
29
27
26
16
11
G%
VG %
MVG %
Ma A/MA1c
9
16
0
F: 12,5%
Inget:
62,5%
Matematik B
Matematik C
Musik
Religion
Samhällskunskap
Svenska som
andraspråk
0
0
28
32
26
32
0
0
0
30
29
30
0
0
21
22
42
16
0
0
0
3,3
31
20
E:44
%
D:22
%
0
0
71
12,5
31
50
E:
12,5%
D: 6,3%
C:
33%
C: 0
B: 0
0
0
0
10
34
50
0
0
7
28
23
34
0
0
0
40
21
30
A: 6,3%
0
0
0
37,5
4
0
0
0
0
47
14
0
Tabell 6: Elever i behov av stöd utifrån antal upprättade åtgärdsprogram
(Dokumenteras i juni)
Program
Årskurs
1
2
3
K
M
K
M
K
M
Naturvetenskapsprogrammet
6
4
7
7
1
2
Samhällsvetenskapsprogrammet
11
2
28
11
5
2
Språkintroduktion
0
0
Tabell 7: Andel lärare med lärarexamen och antal lärare/100 elever (Dokumenteras i
juni) HR tar fram uppgifterna.
Personalkategori
Antal
Antal
omräknat till
helårstjänster
Antal lärare
62
50,4
- med lärarutbildning
59
49,6
- med specialpedagogisk högskoleexamen
1
1
- med ej fullföljd lärarutbildning
3
1,2
Antal elever
850
Läratäthet
5,9
Definition/källa: Egna uppgifter per den 15 september 2012
-
Lärartäthet, totalt antal tillsvidareanställd och visstidsanställd verksam personal med anställning som
lärare omräknat till helårstjänster/heltid, dividerat med antalet elever och multiplicerat med 100
Tabell 7: Ekonomi (Dokumenteras i januari)
Kompetensutveckling per år och medarbetare i kronor 2012
Nettoresultat för budgetåret 2012