Transcript ORDBRUK OCH BOKSTAVSSKÖTSEL i Frykerud

ORDBRUK OCH BOKSTAVSSKÖTSEL
i Frykerud
Ordbok med frykerudsuttal
Göran Eriksson
sept 2010
Om dialekter
Karlstad har sin dialekt. Sunne har sin och Arvika har sin.
Mitt i detta geografiska område ligger socknen Frykerud. Kanske inte med någon utpräglad
egen dialekt men med vissa ord och uttal som är lite ”egna”.
Syftet med denna ordbok är inte att göra någon dialektforskning. Men att dokumentera
frykerudsdialekten kan väl vara en del av det arbete som görs för att bevara hembygden.
Ordboken kan säkert göras mycket lång och det skulle vara roligt om ”allmänheten” ville
komma med kompletteringar - och kanske rättelser.
Jag har valt att inte försöka mig på något fonetiskt språk utan använt ”vanliga” bokstäver. Ett
par markeringar dock;
l
(ett l i fetstil) uttalas ”tjockt”
ô
o, u, y och ibland å, uttalas ”ô” - ett ljud som liknar stockholmarnas ”ö”
sch
”sje”-ljudet som i svenskan kan stavas nästan hur som helst
t.ex. med sj, sk, stj, skj, ch, j, rs, ti, si stavas här alltid med sch.
På adressen
http://www.sofi.se/1626
kan man lyssna på några andra värmlandsdialekter, nämligen från Köla, Töcksmark och
Östmark.
Ett citat från Wikipedia;
”Dialektforskningen i Sverige har gamla anor, redan på 1600-talet fick landets
antikvarier i uppdrag att göra förteckningar över svenska dialektord, och den första
publicerades av Johannes Bureus. På 1700-talet publicerades svenska dialektlexikon
av bland andra Johan Ihre och Sven Hof. 1867 gav Johan Ernst Rietz ut Svenskt
dialektlexikon som fortfarande är den enda heltäckande ordboken över svenska
dialekter. 1978 kom Bengt Pamps Svenska dialekter, en utförlig genomgång av de
svenska dialekterna.”
Frykerudsdialekt
Svenska
A
akkoderer
annless
annre
samtalar
annorlunda
andra
B
black
bleker
blett
blåsvär
bole
bortmä
bortsia
bänglitt
bôs
bôtte
pank
blixtrar
blivit
hård blåst
bordet
bortåt
bortsidan
besvärligt
skräp
knuffas
C
D
dividerer
dotra
pratar
dottern
E
e litta stönn
en liten stund
F
fisig
föll
okamratlig
väl
G
gammelvala
grônne
gusche lôv
gôrgôtt
gôrigt
gamla världen
undra på något
Gud ske lov
mycket gott
lerigt
H
helvar
håkken
hôlls
hôlls ä rä
nödbedd
vem
hur
hur står det till
I
inté
ittnô
intill
ingenting
J
jala
jola
joôppel
gärde, åker
jorden
potatis
K
khär
knô
knôvli
kopstôlli
kröser
kvennfôlk
kôllbôtt
kônsti
kôter
karl
knuffas
fumlig
tokrolig
lingon
kvinna, kvinnor
på en gång
konstig
täljer
L
lelle
lett
lôddes
liten
förargligt
låtsades
M
mens
mä
möa
möe
môle
môlter
môn
môran
môrker
medans
med
många
mycket
mulet
hjortron
omtänksam
morgonen
pysslar
N
nåkk
när
näre
nôa
nôe
nog, tillräckligt
hos
nära
någon
något
O
ola
onge
orden
unge, barn
P
panke
pokka
platt fisk
tvungen
R
rasen
rômme
rôva
arg, ilsken
rummet
baken
S
schleten
schludi
schludi
schlåttanna
senna förr
sinni
smôler
snöger
strir
stôga
stôlli
stöni
stönn
stönner
svir
svôlten
syna
synns
sôggel
sörru
trött, sliten
knepig, konstig
rolig
slåttertid
från gamla tider
arg
smulor
snöar
pratar mycket
stuga, hus
tokig
envis
stund
tid
oroar sig
hungrig
ansikte
träffas
sovel
förstår du
T
te-ress
tett
tia
tocken
tockna
trelle
trô
tvartfôr
tyner
töli
tôli
tillreds
titta
tiden
sådan
sådana
ramla omkull
trampa
tvärt emot/tjurskallig
ta slut
tjatig
tålig
U
ujja mejen
utta
usch
utan
V
vala
vascht
vekken
vesen
välbôrjen
vär
världen
värst
vilken
svag, vissen
rik
väder
Å
ågg
åkä sä
åävla
också, och
göra sig till
långt borta/ödemark
Ä
ä
ätter
ätter-ôt
är
efter
efteråt
Ö
ôrdder
öschle
al
ödsla