Transcript glädjen att uppfinna det häftiga Sidan 8

SVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN 120 ÅR
Idéer &
innovationer
Världens äldsta
uppfinnarförening
fyller 120 år Sidan 4
Stora svenska patent
– fler än man kan tro
Sidan 4
Michael Treschow:
investeringarna i
FoU måste öka Sidan 19
Intervjun: Håkan Lans om
glädjen att uppfinna
det häftiga
Sidan 8
Medföljer som bilaga i Dagens Industri september 2006
och Entreprenör oktober 2006
Ta vara på dina idéer!
9TT½RREVWOSPERidéum®IVFNYHIVHMKWSQZMPPYXZIGOPEHMROVIEXMZMXIXSGLEJJmVWJ}VQoKEYRMOELIPXmGOERHIQ}NPMKLIXIVEXXYXZmVHIVE
SGLYXZIGOPEHMRETVSHYOXMHqIVMIROVIEXMZQMPN}:oVIXXoVMKEMRRSZEXMSRWYXFMPHRMRKTekniskt NyskapandeFILERHPEVLIPEMRRSZEXMSRW
TVSGIWWIRJVoRMHqXMPPQEVOREH2mWXEOYVWWXEVXmVHIRNERYEVMM0MHO}TMRK7MWXEERQmPRMRKWHEKmVHIRHIGIQFIV
[[[MHIYQRY`OSRXEOX6SFIVX2MPWIRXIPIJSRITSWXVSFIVX$MHIYQRY
2
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
Idéer &
innovationer
SVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN 120 ÅR
Sidan 4
Stora svenska patent
Sidan 4
FoU måste öka Sidan 19
och utveckla
Sidan 8
Medföljer som bilaga i Dagens Industri september 2006
och Entreprenör oktober 2006
Ta vara på dina idéer!
9TT½RREVWOSPERidéum®IVFNYHIVHMKWSQZMPPYXZIGOPEHMROVIEXMZMXIXSGLEJJmVWJ}VQoKEYRMOELIPXmGOERHIQ}NPMKLIXIVEXXYXZmVHIVE
SGLYXZIGOPEHMRETVSHYOXMHqIVMIROVIEXMZQMPN}:oVIXXoVMKEMRRSZEXMSRWYXFMPHRMRKTekniskt NyskapandeFILERHPEVLIPEMRRSZEXMSRW
TVSGIWWIRJVoRMHqXMPPQEVOREH2mWXEOYVWWXEVXmVHIRNERYEVMM0MHO}TMRK7MWXEERQmPRMRKWHEKmVHIRHIGIQFIV
120 år av skapande
Entreprenör. Innovatör. Utvecklare. Uppfinnare. Kärt barn har många
namn. De gör i stort sett samma saker; skapar nya produkter, finner
nya material, gör logistiken smartare, utvecklar nya sätt att tänka.
Finner lösningar som oftast förbättrar tillvaron för oss alla.
Så har det varit i årtusenden. Så kommer det att fortsätta. Vi har
bara tagit några myrsteg på den oändliga vägen, den som leder framåt och uppåt. Det allra mesta är ogjort.
Jag har förmånen att få lotsa en gammal – men modern – organisation in i ett nytt decennium. Svenska Uppfinnareföreningen fyller
120 år i år och vi firar det bland annat med denna tidning. Uppfinnandets konst är stor och vi gläder oss åt de nya landvinningar som
våra medlemmar ständigt gör
Om vi jämför den nya tidens tekniska genombrott med dagens
svenska uppfinningar, var hamnar vi då? Har vi kraften, intelligensen
och ambitionen kvar? Mitt svar är – visst har vi det!
Vi har stolta traditioner, inte minst från den tid då föreningen bil-
[[[MHIYQRY`OSRXEOX6SFIVX2MPWIRXIPIJSRITSWXVSFIVX$MHIYQRY
Producerad av
Strandvägen 19, 114 54 Stockholm
Tel. 08-555 400 00 www.provisa.se
Ett samarbete med Svenska Uppfinnareföreningen
dades. Vi har levt och lever ännu på vad framsynta individer gav oss
– innovationer i världsklass.
Den ena uppfinningen är inte den andra lik. Bakom nyheten kan
det ligga ett utvecklingsteam i ett storföretag. Eller en ensamvarg
som gett sig tusan på att lösa gåtan som leder till något nytt och
revolutionerande. Eller bara en genialisk förpackning. Eller ett omvälvande distributionssystem för världens möbelhandel!
Om vi släpper loss tankarna och låter dem flöda – var står vi om
ytterligare 120 år? Vilka är de stora uppfinningarna som tagit oss
dit?
Vi hissar en flagga för Svenska Uppfinnareföreningen denna höst.
Framtiden se ljus ut!
Vi har krafter för 120 nya år av skapande.
REDAK TIONSR ÅD:
Representanter från Svenska Uppfinnareföreningen,
PublicistGruppen samt Provisa
PROJEK TLEDARE: David Axelsson
RED. PROJEK TLEDARE: Eva-Lotta Hallberg
SÄLJARE: Daniel Björding
FORMGIVNING: Marie Göransson
TR AFFIC: Mei-Hsia Wang
OMSL AGSFOTOGR AF: Per-Erik Persson
TRYCK: Svenska Tryckcentralen AB
Har du tips eller synpunkter?
Kontakta Patrik Mood på 08-555 400 48
eller skriv till [email protected]
Wanja Bellander
STIMULERA FÖR
Ö
UPPFINNANDE I JOBBET
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Lag 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar och kollektivavtal
reglerar arbetstagares och arbetsgivares
rättigheter och skyldigheter.
Satsa på nya konkurrenskraftiga idéer! Skapa det
kreativa klimatet som uppmuntrar och belönar
idéer från de anställda!
• ISF genomför skräddarsydda kurser.
• ISF kan anlitas av arbetsgivaren och/eller de
anställda för rådgivning, förhandling och avtalsförslag avseende arbetstagares uppfinningar.
Kontakt: Marianne Lettström, Ingenjörssamfundet, ISF,
tfn 08-663 57 50, e-post [email protected]
Världens äldsta uppfinnarförening
Svenska patent som förändrat världen
Utveckling och patent går hand i hand – Astra-Zeneca
Med innovationer som tillväxtmotor
Alla kan uppfinna
Svensk, världskänd och totalt fokuserad
När användaren är uppfinnare
Fuktnivån viktigare än man kan tro – Munters
Svenskt nytänkande i mexikanskt skal – Santa Maria
Ung kreativitet uppmuntras
Storsatsning på kvinnliga innovatörer
Från idé till utvecklad produkt
Viktigt skydda sin idé
Goda råd på vägen
De leder nationell storsatsning på innovation – KTH
Låt ögat styra datorn
Ny metod för ofarlig färgborttagning
Innovativt drivhus för gemensamma lösningar
– SSG Teknik
Hård mot klottret, snäll mot miljön
Smart skärning som skyler
Succé för pall och plock – GBD Lagersystem
Vad händer framöver då?
Innovatören till hundra patent – SCA
En haltande uppfinnarnation
Det Europeiska Uppfinnarpriset
Äldre dam uppfann modernt stadsfordon
Skapa ett attraktivt investeringsklimat för
FoU-intensiva företag
»BÀˆ}̰ʜ“ÊÌÀœ``iÊ«Fʓˆ˜Êˆ`j°»
ÜÜÜ°>“ˆ°Ãi
4
4-5
6
7
7
8
9
9
10
11
11
12
12
12
13
14
14
14
15
15
15
16
17
17
18
18
19
40 års
vetenskapligt arv
Det moderna tandimplantatets historia börjar med en mycket vetgirig vetenskapsman,
professor Per-Ingvar Brånemark, och hans upptäckt i början av 1950-talet att titan växer
samman med levande benvävnad. Detta medicinska fenomen kom han senare att kalla
“osseointegration”.
Den första patienten behandlades med Brånemarks metod 1965. Det var genombrottet för
modern implantatbehandling, och sedan dess har mer än nio miljoner människor över hela
världen fått nya tänder med denna metod. Implantat från Nobel Biocare har dokumenterats
kliniskt i 1.700 artiklar och böcker.
© Nobel Biocare AB 2006
Doktor Matts Anderssons idé om industrialiserad produktion av individuellt anpassade helkeramiska kronor och broar, är en annan av de uppfinningar som byggt företagets framgångar.
Idag är Nobel Biocare världsledande på estetiska lösningar för förlorade tänder. Vi för
arvet från professor Brånemark och doktor Andersson vidare genom att fortsätta utveckla
innovativa, vetenskapliga metoder för att kunna erbjuda starka och vackra tänder utifrån
varje enskild patients önskemål.
www.nobelbiocare.com
4
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
Världens äldsta Svenska patent som
uppfinnarförening!
Sverige har en lång tradition på uppfinningarnas område – från John Erikssons
patenterade fartygspropeller via dynamiten, AGA-fyren, separatorn till dagens
uppfinningar som Håkan Lans datamus och positioneringssystem för flyg och
båtar. Här är några av de svenska uppfinningar som förändrat världen.
Text: Lars Malmström
AGA-fyren
Med sina uppfinningar klippapparaten och
solventilen revolutionerade Gustaf Dahlén sjöfarten i världen. Tidigare omöjliggjorde energiåtgången att fyrar placerades på otillgängliga
platser. Därmed var sjöfart i svårnavigerade vatten i praktiken hänvisad till dagtid.
Gustaf Dahléns konstruktioner gjorde att åtgången av acetylengas i fyrarna minskade med
95 procent. I stället för att byta gastub en gång
varannan vecka, räckte det nu med en gång om
året. Dessutom kunde fyrarnas intervaller – fyrkaraktären – ställas in så exakt att samtliga fyrar
kunde identifieras.
För sina uppfinningar fick Gustaf Dahlén
Nobelpriset i fysik 1912.
Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, är
världens äldsta uppfinnarförening. Den
grundades 1886 av den välkände polarfararen och patentingenjören Salomon
August Andrée. Då, som nu, var tanken
att bilda ett forum för idéutbyte och
samverkan mellan uppfinnande, forskning och näringsliv, allt för att skapa
goda förutsättningar för utveckling och
innovation.
Fyller 120 år
Det kreativa nätverket ger medlemmarna möjligheter att träffa likasinnade, utbyta idéer och
få tips och hjälp med problemlösning. Lokalt
anslutna föreningar finns över hela landet.
– Vi medverkar i ett flertal projekt för att
Bankomaten
Wanja Bellander, vd för SUF
inspirera till uppfinnande och kreativt skapande. Allt för att skapa ett innovativt företagande, nu liksom under de gångna 120 åren,
säger Wanja Bellander.
På SUF:s hemsida finns information om
medlemskap, hur man gör för att förverkliga
en idé, nyhetsbevakning, medlemsförmåner
och mycket annat.
www.uppfinnareforeningen.se
.WS][Xs]\^MKSTQVOI^
XTI[\SWUXWVMV\MZ
Œ;QU]TMZQVOŒ5I\MZQIT^ITŒ>MZS\aO[TIaW]\
Œ>MZQÅMZQVOŒ<QTT^MZSVQVO
+MZ\QÅMZILMVT
9;!
;;-61;7!
;;-61;7
hZM^ITT8TI[\)*<MT!
-XW[\QVNW(IZM^ITT[M___IZM^ITT[M
Om någon för 30 år sedan påstod att vi inom
en snar framtid skulle kunna hämta sedlar ur
väggen på allmän plats hade de flesta skrattat
rått. En som inte skrattade var Leif Lundblad.
Han konstruerade en säker sedelmatare
– själva förutsättningen för bankomaterna –
hemma vid köksbordet Den fick han patent på
1974. Vid samma köksbord lyckades han också
övertyga en representant för amerikanska Citibank att beställa 800 exemplar av maskinen.
På tio års tid växte Leif Lundblads företag
Foto: AGA
– Vår uppgift är att främja uppfinnarens och
uppfinnandets villkor i samhället. Vi driver
uppfinnarnas frågor genom till exempel opinionsbildning och lobbyverksamhet. Vi är remissinstans när det gäller innovationsfrågor samt
bevakar och påverkar lagstiftningen inom immaterialrätt, säger Wanja Bellander, vd för SUF.
Föreningen har närmare 2 800 medlemmar, både enskilda och företag. Alla som vill
och som tycker att uppfinnande och innovation är viktigt, kan bli medlemmar.
Inter Innovation till en världskoncern med över
1 miljard i omsättning.
Men sedelmataren är inte Leif Lundblads
enda uppfinning. Bland övriga kan nämnas
pannkaksmaskinen, ryggläkaren, luftkonditionerade skor och en ny rakningsmetod.
!"#"$%&'(%
"#%(%)
*%+'% #(,(%-
.%" "/%%(%%
VI ERBJUDER
Bättre miljö för infrastruktur i kommunala bräddbrunnar och pumpstationer.
Kvalitetsstyrning av bräddavlopp mot reningsverk
Omrörare till avloppspumpstation
[email protected] • Mobil 070-33 40 187 • www.avak.se
Medlem i Svenska uppfinnarföreningen och www.GUF.se
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
förändrat världen
Foto: SKF
Idén till sin geniala kamera fick Victor Hasselblad då han i ungdomen reste runt i världen
och dokumenterade fåglarnas liv. Han beskrev
sina idéer i fotografiska tidskrifter och när andra
världskriget bröt ut fick han en förfrågan från
flygvapnet om att bygga en flygspaningskamera,
vilket han gjorde på rekordtid.
Efter kriget konstruerade han en kamera för
civilt bruk som byggde på utbytbara komponenter för att vara maximalt flexibel. Kameran
lanserades 1948 och blev en omedelbar succé.
ENESTEDT & CO
1863 lyckades Alfred Nobel tämja det ytterst
svårhanterliga sprängämnet nitroglycerin till
dynamit genom att låta det absorberas i porös
kiselgur. Upptäckten var epokgörande för bergsprängningen, men också för krigskonsten. Genom dynamiten kunde antalet borrhål minskas
till en bråkdel mot tidigare. Därmed möjliggjordes exempelvis stora tunnelarbeten och
undervattenssprängningar.
1875 förde Alfred Nobel sprängämnestekniken
ännu ett stort steg framåt genom att uppfinna
spränggelatin. Det blev det helt dominerande
sprängämnet i Sverige i form av så kallad gelatindynamit utknådad med verksamma absorptionsmedel.
Redan som tonåring var
Baltzar von Platen besatt
av tanken på att skapa
en evighetsmaskin som
suger värme från den
kalla omgivningen, höjer
värmens temperatur och
avger det varma till bostadsrummet. Av förståeliga skäl blev det aldrig
någon evighetsmaskin.
Däremot lyckades han konstruera en maskin
som fungerade tvärtom – som omvandlade
värme till kyla.
1922 visade han och hans partner Carl
Munthers upp det första fungerande kylskåpet
utan rörliga delar – det så kallade absorbtionskylskåpet. Projektet var deras examensarbete
på Tekniska högskolan i Stockholm.
Kylskåpet blev en världssensation och lade
grunden till Electrolux framgångar i världen.
Fram till 1960-talets början tillverkades cirka tio
miljoner kylskåp av von Platens och Munthers
konstruktion.
’’
Ständigt jagad, ständigt upphetsad. Ständigt upplivad
av ett nytt genialt påhitt, ständigt livrädd att någon
annan ska hinna före, stjäla idén eller helt enkelt bedra
honom på äran. Av svenska uppfinnare är Baltzar von
Platen den mest färgstarke, mest omtvistade och mest
utskrattade. Men också en av de mest geniala.
Blixtlåset
Dynamiten
’’
Citat ur ”Svenska uppfinnare” av Karlsson/Erséus.
Pacemakern
Det sfäriska kullagret
Lösningen på ett friktionsproblem vid Gammelstadens väveri utanför Göteborg lade grunden
till en svensk världsindustri – SKF – som i sin
tur ledde till att en bilindustri startades i Göteborg – också den framgångsrik.
Sättningar i lergrunden till väveriet gjorde
att drivaxlarna blev skeva. Därmed gick lagren
varma och driften måste stoppas.
Driftsingenjör Sven Wingqvist satte sig att
konstruera ett lager som klarade en viss vinkelvridning – det sfäriska kullagret – som han fick
patent på 1907.
Potentialen var enorm. Det framväxande industrisamhället och den ökande världshandeln
ställde krav på utveckling av kommunikationsmedlen. Cykeln byttes ut mot tåg och bilar.
Överallt behövdes kullager som kunde minska
friktionen i maskinerna och därigenom både få
ned bränsleförbrukningen och öka livslängden.
SKF har idag drygt 40 000 anställda, i ett
femtiotal länder. Försäljningen ligger på 25 miljarder kronor om året.
Världens första pacemaker för elektrisk stimulering av hjärtverksamheten som opererades
in helt i en människa, konstruerades i Sverige
av Rune Elmqvist 1958. Samma år opererades den in av hjärtkirurgen Åke Senning. Den
fungerade inte särskilt bra utan höll bara ett par
timmar och den andra bara ett par veckor. Men
den första patienten – Arne Larsson – överlevde både uppfinnaren och kirurgen, och fick
uppleva 24 pacemakrar innan han vid 86 års
ålder avled 2001.
Separatorn
Separatorn som konstruerades av Gustaf de
Laval 1877 spreds över världen som ingen annan
uppfinning gjort dessförinnan. Behovet av att
skilja ut grädde ur mjölk var närmast omättligt
och Gustaf de Lavals företag är en av svenskt
näringslivs största framgångar.
Runt sekelskiftet hade företaget täckt mer än
hälften av världsmarknadens behov. Under 1897
steg aktievärdet från 1 000 kronor till 19 400.
Företagen lever kvar än i dag som Alfa-Laval
AB. Stal-Laval Turbin AB inom ABB, Delaval
inom TetraPak-koncernen och Olofströmsverken
inom Volvo.
Trots framgångarna dog Gustaf de Laval själv
utfattig i Stockholm 1913.
Rörtång och skiftnyckel
’Johansson med tången’ fick J P Johansson heta
sedan han uppfunnit den ställbara rörtången
1888. Tidigare hade rörmokare fått använda
dragkärra för att få med sig rörtänger till alla
dimensioner av rör.
Samma problem gällde muttrar. På 1840-talet
hade sexkantiga muttrar införts men storlekarna
var inte standardiserade. En verkstad behövde
alltså en mycket stor uppsättning fasta nycklar.
Det problemet löste J P Johansson genom att
konstruera den första fungerande skiftnyckeln
som han fick patent på 1892.
Sedan dess har J P Johanssons fabrik i Eskilstuna – sedermera Bacho – sålt mer än hundra
miljoner skiftnycklar världen över.
Titanimplantat
Vid basforskning om blodceller i Lund på 50talet upptäckte Per-Ingvar Brånemark av en
slump att benvävnad kan integrera metallen
titan. Det innebär att titanimplantat förankras
i skelettet utan att stötas bort.
Implantat i käkarna kan fungera som stöd för
tandkronor och broar. På andra ställen i kroppen
för att förankra proteser.
År 1965 opererade Brånemark i Göteborg
den första patienten med titanskruvar som
1967 blev stöd för en helbro i underkäken. När
patienten dog 2006 hade implantaten fungerat
i mer än 40 år.
Företaget Nobel Biocare AB, som startades
för att kommersialisera uppfinningen är idag
marknadsledande inom området dentala implantat.
– Har du en bättre idé?
' % !'%& !"$&!%"
% ( &%
% ( !% $ &&% % " $ "!%& ! !%'! $ & !!("
!(%% ( "%" $% '
("!%"%" "!( &% " ( #"( &
K O N S U LT E R I I M M AT E R I A L R Ä T T O C H A F F Ä R S J U R I D I K
D R L U D W I G B R A N N PAT E N T B Y R Å A B . B O X 1 7 1 9 2 . 1 0 4 6 2 S T O C K H O L M .
T E L 0 8 - 4 2 9 1 0 0 0 . FA X 0 8 - 4 2 9 1 0 7 0 . E - P O S T B R A N N @ B R A N N . S E
5
Kylskåpet
Hasselbladskameran
Blixtlås hade funnits långt före Gideon Sundbäck. Men de var klumpiga, opålitliga och måste
sättas fast i tyget för hand, häkta för häkta.
Gideon Sundbäck kom på att man kunde
stansa ut häktorna och klämma fast dem i två
tygband som sedan syddes in i kläderna. 1913
fick han patent på metoden i USA där han
bodde.
Han marknadsförde det med parollen: ”Opening like a smile, closing lika a line drawn on
water’’ – ’’Öppnar sig som ett leende, sluter sig
som ett streck draget i vatten”.
Men försäljningen gick trögt, det var först
i och med första världskriget som blixtlåset
spreds över världen via de amerikanska soldaternas uniformer.
Annons
Foto: Tekniska Museet
Annons
W E B B W W W. B R A N N . S E
6
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
Utveckling och patent går hand i hand
Läkemedelsföretaget AstraZeneca lägger årligen ner mer än 35 miljoner dollar
på patentansökningar. Där har patentingenjörerna en nästan lika viktig roll som
forskarna.
Text: Fredrik Emdén
Det är lätt att tro att den som arbetar med patent är en administratör bakom ett skrivbord.
Men på AstraZeneca utgör de som arbetar med
immaterialrättsfrågor en viktig del av företagets
utvecklingsarbete.
Så fort det skapas en projektgrupp kring ett
nytt läkemedel eller en uppfinning är företagets patentingenjörer delaktiga. Från första idé
till färdig produkt tar det i genomsnitt 10-12 år
och kostar omkring en halv miljard dollar.
– När det handlar om sådana summor blir
patentskyddet väldigt viktigt. Därför är det
nödvändigt att våra patentombud arbetar nära
forskarna, redan
från början, säger Susanne Ås
Sivborg, immaterialrättschef på
AstraZeneca.
– Det är så lätt
att analysera och
kopiera ett läkemedel och sedan
sälja till ett lägre
pris. Att jobba
Susanne Ås Sivborg,
hårt med patent
chef för AstraZenecas enhet
är det bästa sättet
för immaterialrätt.
för oss att skydda de omfattande investeringar
vi gör. Det är det enda sättet att försöka få
tillbaka pengarna, säger hon.
35 miljoner dollar varje år
AstraZeneca har just nu 16 000 patent över
hela världen. Varje land kräver ett eget patent,
vilket innebär att antalet patent är betydligt fler
än antalet produkter. Företaget lägger årligen
ner 35 miljoner dollar i enbart patentansökningskostnader.
– Läkemedelsindustrin är speciell. Det tar
lång tid att ta fram en produkt och långt
ifrån allt arbete ger resultat. Av alla idéer är
det endast 10 procent som ger resultat i form
av en produkt, säger Susanne Ås Sivborg. För
tillfället har AstraZeneca ytterligare 14 000
ansökningar som är inlämnade på patentverk
runt om i världen och som väntar på att prövas och godkännas. Företaget är just nu inne
i en period som präglas av många idéer och
projekt, vilket ökar arbetsbördan för den 160
man starka avdelning som Susanne Ås Sivborg
ansvarar för.
– Men det är roligt för oss. Det är ju en utmaning att skydda våra produkter, säger hon.
rade konkurrenter. Varumärkesskyddet hindrar
dock någon annan från att använda namnet
Alvedon.
Behovet av patentskydd kommer att öka, tror
Susanne Ås Sivborg - inte minst inom bioteknikområdet, där ny teknologi måste skyddas.
– För oss är det ett nytt område, där man inte
riktigt har hunnit testa vad patenträtten innebär.
Det är en mycket spännande utveckling för oss
som jobbar med immaterialrätt.
Varumärkesskyddet tar vid
Ett patent varar i tjugo år. Sedan tar varumärkesskyddet vid. Ett exempel på det är Alvedon, en
av AstraZenecas storsäljare, som inte längre är
patentskyddad och som fått en uppsjö av kopie-
www.astrazeneca.se
Enklare för företagare
Hitta rätt med Företagarguiden
ŸÀiÌ>}>À}Ո`i˜ÊBÀÊi˜ÊÃ>“>`ʈ˜}F˜}Ê̈Ê
ˆ˜vœÀ“>̈œ˜ÊœV…ÊÃiÀۈViʅœÃÊiÌÌÊÍÕÌ̈œÌ>
“Þ˜`ˆ}…iÌiÀʜV…Ê>˜`À>Ê>ŽÌŸÀiÀ°
ÊÊÊ*FʟÀiÌ>}>À}Ո`i˜Êvˆ˜˜Ãʈ˜vœÀ“>̈œ˜
vŸÀÊ`ˆ}ÊܓÊۈÊBÀ>Ê`ˆ}ʓiÀʜ“Ê>ÌÌÊÃÌ>ÀÌ>
vŸÀiÌ>}]Êvˆ˜>˜ÃˆiÀ>ʜV…Ê«Àœ`ՎÌÕÌÛiVŽ>°
ÊÊÊ-«>À>Ê̈`ʓi`ʅB«Ê>ÛʟÀiÌ>}>À}Ո`i˜Ã
̍B˜ÃÌiÀ\ʈÌÌ>ʓޘ`ˆ}…iÌȘvœÀ“>̈œ˜]Ê6>˜ˆ}>
vÀF}œÀ]Ê1‡ÊœV…Êœvvi˜Ìˆ}Êvˆ˜>˜ÃˆiÀˆ˜}]Ê-Ì>ÀÌ>
i}i̇Žœ˜Ì>ŽÌiÀ]ʈÌÌ>Ê̈ÃÌF˜`]Ê-ÌBÊi˜ÊvÀF}>°
nutek.se/foretagarguiden
Fråga oss om att starta företag
Startlinjen 020-35 10 10, vardagar 9-12
Starta företag via Internet
i`ʜ>}ÃÛiÀŽiÌÃʜV…Ê-Ž>ÌÌiÛiÀŽiÌÃ
}i“i˜Ã>““>ÊÜiLL̍B˜ÃÌʎ>˜Ê`ÕÊΟÌ>
vŸÀiÌ>}ÃÀi}ˆÃÌÀiÀˆ˜}]ʓœ“ÃÀi}ˆÃÌÀiÀˆ˜}
œV…Êv‡ÃŽ>ÌÌi>˜ÃŸŽ>˜°
ÊÊÊÕʎ>˜ÊœVŽÃFÊB˜`À>ÊۈÃÃ>ÊÀi}ˆÃÌÀiÀ>`i
Õ««}ˆvÌiÀ°ÊiÌÊë>ÀÊ̈`ʜV…Ê`iÌÊBÀÊi˜Ž>Ài°
ÊÊÊ>ÀÊ`ÕÊi˜Êi‡i}ˆÌˆ“>̈œ˜ÊŽ>˜Ê`ÕÊÎÀˆÛ>
՘`iÀʜV…ÊΈVŽ>ʈ˜ÊviÀ>Ê>ÛÊ>˜ÃŸŽ˜ˆ˜}>À˜>
…iÌÊiiŽÌÀœ˜ˆÃŽÌ°
foretagsregistrering.se
Skaffa e-legitimation
e-legitimation.se
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
7
Med innovationer som tillväxtmotor
Text: Lars Malmström
Det säger Kaj Mickos, adjungerad professor i
innovationsteknik vid Mälardalens högskola, fri
uppfinnare med drygt 30 patent och 11 bolagsbildningar bakom sig, sedan länge verksam som
rådgivare till uppfinnare och innovatörer.
Enligt Paul Reynolds på Global Entrepreneurship Monitor så är Sverige ett av de länder
som satsar mest på forskning och utveckling
och får ut minst, i antal patent och publicerade
forskningsrapporter räknat.
– Det stora felet är att de som formulerar
politiken inte har någon egen erfarenhet av hur
idéer uppstår och hur de framgångsrikt lotsas
ut på marknaden. I stället för att undersöka vad
som ger tillväxt, vad vi lever av här i Sverige
och satsa på det, hyser man en övertro på att
forskning och sofistikerad teknik inom utvalda
områden som IT, läkemedel och nanoteknik,
utgör grunden för Sveriges tillväxt, säger Kaj
Mickos. Men enligt honom är det en villfarelse.
– De mest framgångsrika företagen visar sig
vara ett tvärsnitt av vårt samhälle. Och samma
sak gäller i hela världen. Europas mest framgångsrika företag för några år sedan var det
spanska Telepizza, ett företag som kör ut pizza
med moped. De håller nu på att etablera sig i
övriga Europa och i Sydamerika.
Foto: Magnus Kristenson
– Den statliga politiken för att främja tillväxt bygger på tron att innovationer och
tillväxt i första hand skapas ur forskningen på universitet och högskolor. Men tillväxt skapas främst av enskilda individer
– oftast amatörer – som har en idé och
modet att sätta igång en verksamhet
runt den.
Det krävs entreprenörer
Huvudpunkten i Kaj Mickos resonemang är att
det viktiga för att skapa tillväxt inte är teknik,
bransch eller andra sådana faktorer, utan att det
finns ”igångsättare” – entreprenörer, personer
som är villiga att satsa på en egen verksamhet.
– Vad det handlar om är att försöka få igång
en process och ur den processen låta något
växa, säger han.
Men trots att rapport efter rapport visar
samma sak så består politikernas övertro på
forskning och teknik som den stora frälsaren.
Vad kan man då dra för slutsatser av detta?
– För mig har det blivit självklart; en tillväxtorienterad näringslivspolitik ska stöda människors företagsamhet oavsett bransch eller inriktning. Man ska låta folk hitta på verksamheter
och fatta beslut själva. Visst ska vi stödja akademisk forskning, men räkna inte med att den ska
vara motorn bakom tillväxten.
Produktionssystem saknas
Vad är det då en entreprenör främst behöver i
början av sin karriär?
– Förutom praktiska råd och dåd krävs finansiering, och den typ av finansiering som nystartade verksamheter behöver, saknas i hög grad i
Sverige.
– I förhållande till de flesta andra nationer är
svenskar välutbildade, beresta och språkkunniga
och i min rådgivningsverksamhet ser jag att det
finns en enorm pool av idéer och kreativa människor. Ändå så hamnar Sverige långt ner på listan när det gäller att utveckla nya verksamheter.
Vad som krävs är att skapa produktionssystem
för innovationer. Vår Innovationsmaskin, en
process som tar hand om människors ideér, kan
mycket väl fungera som en förebild där, säger
Kaj Mickos.
Kort om Kaj
Yrke:
Adjungerad professor i Innovationsteknik,
Mälardalens Högskola
Ålder:
62 år
Familj:
Hustru Ingrid, barn Jenny 27 år,
Betty 24 år och Aurora 22 år
Bostad: Villa i Nacka utanför Stockholm
Fritid: segling, skidåkning,
italienska charkuterier
Alla kan uppfinna!
1. Vilken uppfinning skulle du helst av allt vilja se förverkligad?
2. Har du någon gång själv funderat på en uppfinning?
Tobias Södergren 19 år
Elektriker
Åkersstyckebruk
1. Tidsmaskin, för jag
gärna skulle vilja se
hur framtiden ser ut.
2. Nej, jag kan inte
komma på någonting
särskilt jag har tänkt på.
Sofia Gunnarsson 24 år
Student, Strängnäs
1. Jag är flygrädd så en
teleportör skulle passa
väldigt bra.
2. Ja, jag har alltid velat ha
en tratt på kastrullen så
att det blir lättare att
hälla ut vatten.
Helge Skogh 58 år
Media och film
Karlskrona
1. Jag jobbar väldigt
mycket med datorer,
så jag skulle vilja se en
talskärm på min dator.
Istället för ett
tangentbord.
2. Jag har funderat
mycket på om det skulle gå att ordna en
elektroniskt öga för de blinda.
Emelie Andersson 22 år
Student, Stockholm
1. Jag skulle vilja ha en
teleportör för att
spara tid.
2. Jag skulle vilja att alla
mina saker hade ett
chip så att jag lätt kan
hitta dem om de
försvinner.
Pin Wang 22 år
Student, Uppsala
1. Det bästa vore ju
om någon kunde
uppfinna batterier
som aldrig dör.
2. Nej, jag har aldrig
tänkt i dem
banorna.
Jan Herin 60 år
Ekonom, Stockholm
1. Bot mot cancer är det
första som jag
kommer på.
2. En stupränna som
ledde av vattnet utan
att frysa eller stoppa
det.
Camilla Borie 60 år
Butiksägare
Stockholm
1. En nytt bättre form
av bränsle.
2. Jag har tänkt på en
form av sötningsmedel som inte är
farligt för kroppen.
FÄSTING SNARA
Patenterad gripögla för säkrare och
snabbare fästingplockning.
Peter Gabrielson 23 år
Ekonomistudent/
valarbetare, Stockholm
1. Trådlös el skulle vara
väldigt praktiskt.
2. Nej, skolan tar upp
för mycket av min
tid.
Just nu söker vi partners/agenter/
distributörer för flera länder
[email protected]
Finns i de flesta zoo- matbutiker, varuhus och
Apotek. Tillverkas i Sverige av InnoTech.
10 års garanti. Produktinfo: Tickremover.com
Enkät: Carl Adam Briggert, Anton Jacobsson
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
Foto: Per-Erik Persson
8
Intervjun:
Håkan Lans
Om du vill läsa mer
om Håkan…
Vinnova har nyligen tillsatt en
grupp med kvalificerade jurister
som ska utvärdera och granska
den rättsprocess som pågår i
USA och som hittills kostat
Håkan Lans 30 miljoner av egna
medel. Den som vill veta mer
om processen kan gå in på
www.mobergpublications.se/
patent. Eller läsa den bok som
journalisten David Lagercrantz
kommer ut med på Piratförlaget
i oktober. Han har också skrivit
boken ”Ett svenskt geni” som
kom för ett par år sedan.
Svensk, världskänd och totalt fokuserad
Håkan Lans är kanske den skarpaste lysande stjärr
nan av nu levande svenska uppfinnare. Han är 59
år och har både lång erfarenhet och en stark nyfikenhet. Egenskaper som borde kunna omvandlas
till goda nyttigheter för mänskligheten.
Vi talar om hans professionella liv, som gett
honom en del svenska och internationella utmärkelser samt hedersdoktorat.
– Uppfinnartillvaron är som allra mest stimulerande när man jobbar i projekt med ett antal
människor involverade. När alla känner varandra och förstår vad man vill långt innan man
hinner avsluta en mening.
– Det är en myt att en ensam uppfinnarr
hjälte i Friggeboden är lyckligast. Den ideala
miljön är nog den professionella gemenskapen:
man jobbar, äter, fikar ihop. Och man utvecklar.
När denna bas finns orkar man hur mycket som
helst. Energin strömmar in i rätt fack.
Vill skapa det häftiga
Den självklara frågan till Håkan Lans om vem
han anser vara Sveriges genom tidigare störste
uppfinnare ger inte något överraskande svar.
Han nämner de stora svenska ”klassikerna”
Winqvist, Nobel, Dalén…
– Gustaf de Laval hade ett pantbankskvitto
på sin fiol i kvarlåtenskap. Att han fick problem
berodde nog till stor del på att han lät verksamheten växa ohämmat och då tappade både
kontroll och fokus.
I några avseenden lever Håkan Lans ett uppfinnarliv som ligger oceaner från den genomsnittlige uppfinnaren. Varumärket Lans kan
säkert få fram en utvecklingsmiljard kronor på
några veckor om han ville.
– Pengar betyder inte så mycket. Det som
triggar mig är att skapa det där häftiga. Att få
dubbel världsstandard, både till sjöss och i luff
ten gav mig en sådan lyckokänsla. Det är väl
det som är meningen med livet, att göra tillvaron bra för andra och att bli respekterad för vad
man har gjort.
– En uppfinnare ska inte ständigt behöva stå
med hatten i hand för att kunna genomföra
sina projekt. Jag har själv fått göra det.
Kämpar en tuff match
Jag frågar Håkan Lans om varför Sverige har en
så stark uppfinnarkraft. Vi är överrepresenterade när det gäller världspatent.
Han har en logisk förklaring:
– Vi som finns till norrut på kartan håller oss
inne när det är kallt och mörkt. Vi funderar i
våra iden. Sedan kommer ljuset och då är vi
nordbor fulladdade. Kontrasterna ger extra
mycket energi. Vi behöver bara titta på korna
när de ska ut på bete. Vi människor är likadana.
Den som känner Håkan Lans kan säkert
vittna om ett dominerande karaktärsdrag hos
uppfinnaren. Han är extremt fokuserad. Varje
uppgift löses med hela hjärnan.
Håkan Lans kämpar nu en mycket tuff och
segdragen match i USA. Det gäller hans patent
på färggrafiken i datorerna. Rättsprocessen har
pågått i åtta år. Det hart tagit nästan all energi
som han har kunnat prestera.
– Det värsta är att sannolikheten för att jag kan
komma tillbaka minskar för varje dag. Mina allra
bästa år har ätits upp av juridik och byråkrati. Så
illa är det. Tänk dig själv att du stänger av Carolina Klüft i åtta år från nu. Tror du att hon kan
komma tillbaka i toppstriden det nionde året?
Även om parallellen med Klüft är slående
finns det ändå chanser att Håkan Lans kan aktivera sin gamla roll, den med revolutionerande
uppfinningar.
– Jag har ett projekt som jag tror mycket på,
det skulle ha blivit pricken över i-et för mig
som innovatör och uppfinnare.
– Vår chans till fortsatt välfärd bygger ju på
att vi i Sverige åstadkommer det som är lite
bättre, lite tydligare.
Nilsson
Håkan Lans är extremt lättillgänglig. Han
svarar alltid själv i telefon – hemma i villan med väl tilltagna arbetsytor i Saltsjöbaden – eller i favoritfordonet, en vanlig
”svensson-husbil”.
Från klarhet till klarhet.
250 år av innovation!
Det började med kyrkklockor och ljuskronor, fortsatte
med bruksföremål och industrimaskiner. Idag är Emhart
Glass Sweden AB en världsledande industri inom glasformningsmaskiner. Emhart Glass Sweden AB har
genom sina 250 år på marknaden förändrat sitt
produktprogram för att passa tidens behov.
Det som hela tiden genomsyrat företaget är en frisk
entreprenörsanda, en vilja att prova nya grepp och
ständigt ligga i teknikens frontlinje.
Idag är Emhart Glass Sweden AB ett världsledande
företag som har ca 40 procent av den globala marknaden
när det gäller glasformningsmaskiner.
Idéer föder idéer. I år firar vi våra första 250 år!
Det företag som är ursprunget till
Emhart Glass Sweden AB grundades
redan 1756 av Carl Jacob Linderberg
och var ett litet gjuteri som tillverkade
främst kyrkklockor.
I början av 1900-talet fick företaget
namnet Sundsvalls Förenade Verkstäder
och under perioden 1949–1994 hette
det enbart Sundsvalls Verkstäder.
Emhart Glass Sweden AB finns i
Sundsvall och Örebro och har totalt
ca 400 anställda. I Örebro sker bearbetning av företagsspecifika detaljer
medan all montering av maskinerna
utförs i Sundsvall.
Sedan 1998 är Emhart Glass Sweden
AB en del av Bucher Industries med
huvudkontor i Schweiz. Bucher Industries
har ungefär 7 000 anställda och omsatte
under 2005 drygt 1,5 miljarder dollar.
Sundsvall 060-19 91 00 Örebro 019-30 75 00 www.emhartglass.com
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Krönika
När användaren
är uppfinnare…
På 70-talet mötte jag ett holländskt företag som
levde på andras idéer. Man for runt till forskningslabb och akademiska sjukhus och fann
unika experimentanläggningar som andra hade
nytta av. Nytta när väl holländarna gjort tillförr
litliga produkter av de hoptejpade rishögarna – i
samverkan med upphovsmännen.
Ett klassiskt svenskt ingenjörsföretag, LKB-produkter, följde samma princip. Och den svenska
ESCA-metoden togs fram av användare, framförr
allt Nobelpristagaren Kai Siegbahn, som sedan
fann tillverkare i USA.
Inte bara inom vetenskapen är det användare som uppfinner – också inom olika sporter.
Optimistjollen var först en lådbil som barn for
runt med i kaliforniska Clearwater. Föräldrarna
tyckte det var farligt och fick hjälp med en vattenburen version. Sportrullstolar utvecklas och
tillverkas ofta av framstående rullstolstävlande
och den gode skidåkaren Martin Matsbo tog
fram skidvallor.
Idag ses ofta dataprogram med så kallad
”open source”, som till exempel Linux, som en
användarskapad innovation. Största centrum för
sådana program listar cirka 130 000 projekt.
Också danska Lego engagerar slutanvändarna
och har skapat ett gratis designprogram för dem
att göra nya Lego-grejor i. Även programmet är
”öppet” för användarnas förbättringar. ”Så får vi
hundrafalt fler utvecklare än vi har själva” säger man på Lego.
En hävstångskraft som allt fler företag upptäcker!
Bengt-Arne Vedin, professor i innovationstekk
nik vid Institutionen för innovation, design och
produktutveckling vid Mälardalens Högskola.
Väderstad-Verken AB
utvecklar, tillverkar och
säljer lantbruksmaskiner
för jordbearbetning och
sådd. Vi är ett teknikföretag i tillväxt och
beräknar omsätta
950 Mkr under 2006 med
500 anställda i koncernen. Vi är ett familjeägt
företag med dotterbolag
i 10 länder och finns representerade i ca 30 länder.
Verksamheten bedrivs
i Väderstad med pendelavstånd till Linköping,
Motala, Vadstena, Mjölby
och Tranås.
Människan kan känna temperaturförändringar på någon grad och uppfatta
partiklar i luften i mycket små koncentrationer. Men vi har svårare att uppfatta variationer i fuktighet.
Att fukt kan vara orsak till både produktivitetsoch kvalitetsförändringar, är det inte många
som känner till. Fukten kan bland annat orsaka
mögel, rostangrepp och uttorkning, skador som
ofta är både komplicerade och kostsamma att
åtgärda.
Munters är världsledande inom fuktreglering
med tjänster och produkter för vatten- och
brandskadesanering samt avfuktning, befuktning och kylning av luft.
Uppfinning från 1950-talet
Carl Munters (1897-1989) var en framgångsrik uppfinnare och entreprenör, som under sin
livstid registrerade över 1 000 patent. På 1950talet uppfann han den avfuktare som än idag
är kärnan i Munters verksamhet. I Sverige och
Tyskland installerades avfuktare redan på 1960talet för att torka byggnader som drabbats av
vattenskador.
Just vattenskador står idag för en stor del av
CONNECT
CONNECT
•
•
•
•
Vi säljer mer än någonsin
Vi satsar stora resurser på utveckling
Vi har mängder av idéer på nya produkter
Vi gör succé på nya marknader
Men vi hinner inte med allt vi vill!
CONNECT
CONNECT
CONNECT
Är du kreativ, driftig och sugen på nya utmaningar
på en energisk utvecklingsavdelning?
– Kolla in våra lediga tjänster på
www.vaderstad.com!
Väderstad-Verken AB, 590 21 Väderstad
tfn 0142 820 00
www.vaderstad.com
9
Fuktnivån
viktigare än
man kan tro
CONNECT
Vi har det lite
körigt nu!
Annons
www.connectsverige.se
försäkringsbolagens kostnader. Med Munters
teknik kan dessa kostnader sänkas, eftersom
den gör det möjligt att restaurera skadade golv
och väggar, istället för att riva och bygga nytt.
Munters hjälper även livsmedelsindustrin
med lösningar för allt ifrån djuruppfödning,
växthusodling, produktion och tillverkning, via
transport och lager, till försäljning i butik.
www.munters.com
10
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
Svvenskt
Sve
kt ny
nytänkande
i mexikanskt
kt skal
Går det att uppfinna ny mat? Troligen
inte. Men med smaker är det något annat.
På Santa Maria är affärsidén att uppfinna
nya spännande smaker som förnyar
både marknaden och matlagningen.
Text: Britta Sjöström
För Göteborgsföretaget Santa Maria är uppfinningsrikedomen en framgångsfaktor.
– Hela företaget genomsyras av kreativitet och nytänkande. För oss är innovationerna
grunden till vår framgång, säger Henrik Billger,
marknadsdirektör på Santa Maria.
– Idag finns ingen möjlighet att luta sig tillbaka och vara nöjd med det sortiment man
har. Utan nyheter blir man snabbt. Vår konkurrenskraft ligger i att ständigt uppfinna nya
spännande smaker som både förnyar och driver
marknaden.
I höst introduceras därför Red Fusion i Norr
den, ett nytt sortiment inom mexikansk mat.
Santa Marias Tex-Mex-varumärke för mexikansk mat är ett exempel på hur företaget, med
ett flöde av innovationer lyckats få hela kategorin att växa. När konceptet introducerades
1991, åt svenskarna mexikansk mat för cirka
– Det är ovanligt med
patent i vår bransch
men vi behöver precis
som andra skydda de
investeringar vi gör i
innovationer och
produkt
k utveckling,
säger marknadsdirektör
Henrik Billger.
framåt både i butik och i restaurangnäringen.
Santa Maria har också gjort något så ovanligt
som att söka på patent för en av sina produkter,
Mini Taco Tubs.
– Patentering är ovanligt i vår bransch men
för oss handlar det om att skydda investeringarr
na. Vi satsar på produktutveckling. Idag är det
många aktörer som försöker få del av den här
marknaden och vi måste göra allt vi kan för att
behålla vårt försprång, säger Henrik Billger.
Faktaruta
Santa Maria AB är Nordens ledande smaksättningsföretag. Affärsidén är att utveckla och driva mattrender
inom två verksamhetsområden: Konsument och Food
Service. Under varumärket Santa Maria finns
varugrupperna Kryddor, Färska Örter, Mexikanskt,
Thai, India och BBQ. Huvudkontoret finns i Mölndal.
Företaget har 950 anställda och omsatte 2,7 miljarder
kronor 2005. Santa Maria samarbetar långsiktigt med
Rädda Barnen, Cancerfonden och palmoljeprojektet
RSPO.
70 miljoner kronor. Idag är marknaden värd det
tiodubbla och Santa Maria har 60 procent av
marknaden.
Patenterade tacoskal
– Utan flödet av nya smakkombinationer och
produkter hade vi inte lyckats. Och nu när konceptet är etablerat är det dags att komma med
nästa innovation. Med Red Fusion fortsätter vi
att vara innovativa och uppfinningsrika. Det
är det som drar hela kategorin mexikansk mat
www.santamaria.se
7*4"54"31o/n3*/(4-*74657&$,-*/(
*/033-"/%4*/-"/%
4503'v3&5"(4"54"31o
6/('v3&5"(4".)&5
Vattenfalls tillgångar i Norrlands inland är betydande. För att kunna
driva och utveckla Vattenfalls anläggningar i Norrlands inland
behövs kvalificerad personal, nu och i framtiden. En förutsättning
för att klara framtida rekryteringar är att det finns ett näringsliv
i tillväxt. Därför arbetar Vattenfall Inlandskraft AB med näringslivsutveckling i Norrlands inland. Vattenfalls medverkan sker främst
genom:
Ung Företagsamhet är en ideell förening som erbjuder
gymnasielever i Sverige en möjlighet att starta ett eget
företag på skoltid. Sedan starten 1980 har 130 000 ungdomar drivit sådana företag i Sverige.
Projekt som vi driver i egen regi eller i samverkan med andra
för att på ett mer övergripande sätt stimulera tillväxt i Norrlands
inland.
Affärsutveckling av enskilda företag. Det sker kopplat till
kreditgarantier eller inom sektorer där Vattenfall har unik
kompetens, nätverk eller på annat sätt tillför mervärde.
Kapitalgarantier i form av borgen för lån i långsiktigt bärkraftiga
företag. Maximalt åtagande för det geografiska området är 100
miljoner kronor.
”Vattenfalls stöd skall användas till att utbilda gymnasielärare i
entreprenörskunskap och eleverna som har dessa lärare skall
jobba med skarpa affärsidéer och lära sig vad det innebär att
vara egenföretagare. Detta är ett konkret bidrag till att bibehålla
och utveckla näringslivet i inlandskommunerna på längre sikt,
vilket är viktigt för oss”
Sven-Erik Åkerlind, VD Vattenfall Inlandskraft AB.
,0/5",51&340/&3
Jeanette Lundqvist 070-547 79 71
VD Sven-Erik Åkerlind 070-666 70 33
www.vattenfall.se/inlandskraft
[email protected]
Som ideell förening är Ung Företagsamhet beroende av
samarbetspartners för att finansiera verksamheten och
kunna erbjuda alla ungdomar i Sverige samma förutsättningar. I Norrland är avstånden långa och skolorna
utspridda, men behovet av ungt entreprenörskap är
desto större.
Ung Företagsamhet i Jämtland,Västernorrland,Västerbotten och Norrbotten, som tillsammans kallar sig
Ung Företagsamhet Norrland, möter likartade utmaningar.Vattenfall Inlandskraft AB med särskild inriktning på Norrlands inland, har fått upp ögonen för verksamheten och valt att, sedan ett drygt år tillbaka,
samarbeta med Ung Företagsamhet på flera olika plan.
Tävlingar och mässor
Bland annat har grundutbildningar för lärare genomförts i nio olika kommuner i inlandet.Vattenfall
Inlandskraft har även deltagit på Ung Företagsamhets mässor Våga Vara Egen, där elever som driver företag
inom programmet ställer ut och deltar i tävlingar.Vattenfall Inlandskraft har också aktivt stöttat de unga
företag som senare gått vidare till SM-final.
Snart är det dags för Ung Företagsamhet Norrlands storregionala lärarkonferens Våga Visa Vägen där
Vattenfall gått in som huvudsponsor.
– Att utveckla näringslivet i Norrlands inland måste handla om att satsa på unga och stimulera deras
företagsamhet.Vi ser att vår verksamhet i skolorna ger resultat, eftersom 23 procent av dem som drivit
företag inom Ung Företagsamhet startar eget efter 10 år, säger Anna
Skiöldebrand Berg, regionchef i Ung Företagsamhet Norrbotten.
– Nu har vi chansen att ge vår verksamhet en rejäl skjuts framåt genom
att slå till på flera orter samtidigt. Utan företag som Vattenfall Inlandskraft
skulle vårt arbete gå betydligt trögare, säger hon.
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Foto: Nisse Cronestrand
Annons
Annons
11
Storsatsning
på kvinnliga
innovatörer
Svenska Uppfinnareföreningen och Karolinska Universitetssjukhuset samarbetar i
ett projekt som syftar till att stödja kvinnliga uppfinnare, så att de kan utveckla
idéer som kan leda till förbättringar inom
vården och arbetsmiljön.
Mathilda Jacobsén som uppfunnit den locklösa tuschpennan, samtalar med
Kronprinsessan. Foto: Nisse Cronestrand
Mathilda Jacobsén som uppfunnit den locklösa tuschpennan, samtalar med Kronprinsessan.
Ung kreativitet uppmuntras
Tisdagen den 2 maj delade kronprinsessan Victoria ut medaljer och stipendier
till 47 glada pristagare i skoluppfinnartävlingen Finn upp inför en stor och
entusiastisk publik på Tekniska museet
i Stockholm.
Text: Lars Malmström
Finn upp handlar om uppfinnande i skolan som
ett sätt att lära sig genom att ta fram och arbeta
med egna idéer. Målet är att deltagarna ska få
ett ’’tänk’’ kring uppfinnande, kunna identifiera
problem och hitta lösningar på dessa. Finn upp
arrangerar en uppfinnartävling var tredje år som
alla elever i årskurs 6 till 9 kan delta i. I år hölls
tävlingen för tionde gången sedan starten 1979.
Totalt har mer än 37 000 idéer inkommit till
Finn upp och tävlingen belönades med Kunskapspriset 2005.
Bland de tävlingsbidrag som belönats i tidigare
tävlingsomgångar hittar man inte bara tekniskt
avancerade uppfinningar utan också enkla,
smarta lösningar på vardagsproblem och utvecklingar av redan befintliga produkter. Eller
vad sägs om en krycka med inbyggd ficklampa i
handtaget eller den genomskinliga brödrosten
som gör att man själv kan se när brödet är lagom rostat.
Årets upplaga av tävlingen hade rekordmånga
deltagare, 7 579 elever från närmare 260 skolor
och juryn hade fler än 6 000 idéer att bedöma.
www.finnupp.nu
Idag är 9 procent av Sveriges uppfinningar,
sprungna ur idéer från kvinnor. I hälso- och
sjukvården är 85 procent av medarbetarna
kvinnor, här finns med andra ord en stor outnyttjad potential.
Nu har ett projekt dragits igång vid Karolinska Universitetssjukhuset som kallas Utveckla
din idé. Projektet som sträcker sig till och med
juni 2007, syftar till att locka fram fler goda
idéer och förslag till förbättringar bland sjukhusets kvinnliga medarbetare. Satsningen bedrivs
i samarbete med bland annat Svenska Uppfinnareföreningen och finansieras av Nutek och
Europeiska Socialfonden.
Nya tjänster och rutiner
15 så kallade förändringsagenter, har till uppgift
att stödja de medarbetare som har nya idéer.
Alla idéer behöver inte resultera i en produkt,
det kan handla en ny tjänst eller förenklade rutiner som har betydelse för verksamheten.
– Ett av de uppsatta målen, att minst 30
kvinnor ska ha börjat utveckla en uppfinning
under projekttiden, har redan uppnåtts. Och
arbetet fortsätter, säger Margareta Cederfelt
projektledare på Karolinska.
De andra två delmålen är dels att ta fram ett
underlag till förslagsverksamhet vid sjukhuset.
Det vill säga hur medarbetare som har idéer
systematiskt ska uppmuntras. Dels att ta fram
en struktur för hur Karolinska ska ta hand om
nya uppfinningar i framtiden.
– Vi är ett forsknings- och undervisningssjukhus med visionen ”Framtidens hälso- och sjukvård genom vetenskap och utveckling.” I det
perspektivet är kvinnors uppfinningar en viktig
del, säger Margareta Cederfelt.
6BÀ`i˜ÃʅiÌ>ÃÌiÊÛBÀ“iŽ>“iÀœÀt
*FʏˆÀÊ-ÞÃÌi“ÃʈÊ-̜VŽ…œ“Ê>ÀLiÌ>ÀÊۈʈÊ`i˜Ê>L܏ÕÌ>ÊvÀ>“Ž>˜Ìi˜Ê>ÛÊ
`i˜ÊÌiŽ˜ˆÃŽ>ÊÕÌÛiVŽˆ˜}i˜Ê˜BÀÊ`iÌÊ}BiÀÊÛBÀ“iŽ>“iÀœÀ°Êi`Ê>ÌÊ
vÀF˜Ê“iŽ>˜ˆŽÊœV…ÊiiŽÌÀœ˜ˆŽÊ̈Ê“ÕŽÛ>À>ʜV…Êœ«ÌˆŽ°Ê6ˆÊÕÌÛiVŽ>ÀÊ
œV…Ê̈ÛiÀŽ>Àʎ>“iÀœÀʜV…Ê“ÕŽÛ>ÀÕ«Àœ`ՎÌiÀÊܓÊ>˜ÛB˜`ÃÊ̈Ê
L>˜`Ê>˜˜>ÌÊvŸÀiLÞ}}>˜`iÊ՘`iÀ…F]Ê«ÀœViÃÃÌÞÀ˜ˆ˜}]ÊvœÀȈ˜}ʜV…Ê
ÕÌÛiVŽˆ˜}]ÊÃBŽiÀ…iÌʜV…ÊŸÛiÀÛ>Ž˜ˆ˜}°Ê`>}ÊBÀÊۈʏi`>˜`iʏiÛiÀ>˜ÌŸÀÊ>ÛÊ
ÛBÀ“iŽ>“iÀœÀʟÛiÀʅi>ÊÛBÀ`i˜°
,Ê-ÞÃÌi“ÃÊBÀÊÛBÀ`Ïi`>˜`iʈ˜œ“Ê`iÈ}˜]Ê̈ÛiÀŽ˜ˆ˜}ʜV…Ê
“>ÀŽ˜>`ÃvŸÀˆ˜}Ê>ÛÊÛBÀ“iŽ>“iÀœÀ°Ê6ˆÊ…>ÀʅÕÛÕ`Žœ˜ÌœÀʈÊ*œÀ̏>˜`]Ê
1-]ʜV…ÊBÀʘœÌiÀ>`iÊ«FÊ -+‡LŸÀÃi˜°Ê6ˆÊœ“ÃBÌÌiÀʟÛiÀÊÎ]xÊ
“ˆ>À`iÀʎÀœ˜œÀʜV…ÊBÀÊ`ÀÞ}ÌÊ£ÊÎääÊ>˜ÃÌB`>ÊÀ՘̜“ʈÊÛBÀ`i˜Ê
qʜV…Ê>ÛÊ`iÃÃ>Êwʘ˜ÃÊÎÎäʈÊ>˜`iÀÞ`°ÊŸÀÃB˜ˆ˜}i˜ÊÎiÀÊ}i˜œ“Ê
Lœ>}ʈÊ*œÀ̏>˜`]ʜÃ̜˜]Ê->˜Ì>Ê>ÀL>À>ʜV…Ê>˜`iÀÞ`ÊÃ>“ÌÊ}i˜œ“Ê
`œÌÌiÀLœ>}]ÊvŸÀÃB˜ˆ˜}Μ˜ÌœÀʜV…Ê`ˆÃÌÀˆLÕ̟ÀiÀʈÊÈxʏB˜`iÀ°
ÜÜÜ°yʈÀ°Ãi
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Från idé till utvecklad produkt
Fram till idag har mer än 500 uppfinnare och innovatörer gått utbildningen Tekniskt Nyskapande vid uppfinnarskolan Idéum. Skolan grundades av Svenska
Uppfinnareföreningen och Ingenjörssamfundet för
snart 20 år sedan.
Utbildningen hjälper uppfinnare, innovatörer och entreprenörer med teknikinriktade idéer att kommersialisera dessa.
Eleverna kan hitta samarbetspartners samtidigt som de får
rådgivning och vägledning för sina produktidéer. Skolan har
knutit till sig innovationsrådgivare, affärsutvecklare, finanskonsulter och mentorer.
Sedan 1999 är utbildningen ettårig och godkänd av Skolver-
ket, som en så kallad kompletterande utbildning, vilket innebär
att eleverna kan söka studiestöd för att gå den.
Annons
Foto: Robin Johansson
12
Innovationssystem
I Lidköping har även CIEL etablerats, Centrum för Innovation
och Entreprenörskap i Lidköping. Bakom CIEL står Ingenjörssamfundet, Civilingenjörsförbundet, Svenska Uppfinnareföreningen och Lidköpings kommun. Syftet med verksamheten
är att utveckla teknik- och kunskapsbaserade verksamheter
som vill verka internationellt, genom att erbjuda program
inom innovationssystem och entreprenörskap.
Idéum ägs idag av CIEL och samarbetar med Lidköpings
kommun, Västra Götalandsregionen och Tillväxt Skaraborg.
Håkan Anderssons innovation, rullstolslyften RoofSpider, som nu lanseras globalt,
blev verklighet efter innovationsutbildningen Tekniskt Nyskapande vid uppfinnarskolan Idéum.
Viktigt att skydda sin idé
Har du världens bästa uppfinning liggande i byrålådan? Eller en idé som kan
komma att förändra världen? Glöm då
inte att ta patent på den, det kan vara
skillnaden mellan framgång och fiasko.
Text: Teresa Innocenti
Ett patent är ett sätt att skydda en uppfinning
mot kopior och ger ett lagligt monopol. Ingen
annan får tillverka eller sälja produkten i det
land patentet gäller. Om någon trots allt kopierar uppfinningen, blir det frågan om intrång
och du kan få skadestånd.
Patentet ger dig större möjlighet att skaffa
riskkapital och ger dig ett försprång på marknaden. Och vill du inte själv producera din uppfinning kan patentet säljas eller licenseras ut.
Färre patent
Patentet gäller normalt i 20 år och ansökan görs
hos Patent- och registreringsverket eller exem-
pelvis till EPO, det Europeiska patentorganisationen. Patent måste beviljas i varje land för sig,
vilket kan bli kostsamt. Men genom att söka direkt hos EPO kan man komma billigare undan
om patentet ska gälla i fler än fyra länder. Ett patent för ett enskilt land kan kosta runt 100 000
kronor i initialskedet. Något världspatent existerar inte.
Antalet beviljade patent i Sverige har minskat.
År 2005 beviljades det 1504 patent, mot 2495
år 2004. Det beror bland annat på att många
idag väljer att söka patent direkt hos EPO.
Claes Pantzar,
koncernchef på
patentbyrån Albihns.
Goda råd på vägen
Att ta patent på en uppfinning är ett sätt
att skydda sin idé och att få igång produktionen, vare sig man ska producera
själv eller sälja patentet.
Främsta syftet med ett patent är att sprida tekniska landvinningar och ge monopol åt innovatören. Det skyddar också mot dåliga kopior och
kan stärka Sveriges tillväxt.
Många tar hjälp av en patentbyrå när de ska
söka patent. Byråns uppgift är bland annat att
bedöma om det går att ta patent på uppfinningen, sköta ansökan och ge strategisk rådgivning.
För att få patent ska uppfinningen vara ny,
skilja sig från tidigare uppfinningar samt vara industriellt tillämpningsbar.
– Ett patent och ett mönsterskydd i kombination ger ett bra grundskydd mot dåliga kopior
och designintrång, säger Claes Pantzar, koncernchef på patentbyrån Albihns.
Om man upptäcker en kopia av sin patenterade produkt skickas det först ut en
varning till företaget som gör intrång. Hörsammas inte varningen kan företaget som
kopierar stämmas.
Dyrt att kopiera
– Det kan bli en dyr affär för den som kopierar,
och vi rekommenderar alla att ta patent även i
Kina idag för att förhindra bland annat piratkopiering, säger Claes Pantzar.
Han ger tre råd till den som tänker söka
patent.
– Tveka inte att kontakta en patentbyrå. Ha
ett öppet sinne. Tänk över vad du vill prioritera,
uppfinna, marknadsföra eller tillverka. Och
glöm inte att första mötet med en patentbyrå är
gratis.
Sveriges framtid som tillväxtnation är beroende av innovationer och nya företag. Om inte nya
idéer växer fram och kommersialiseras samtidigt
som storföretagen flyttar utomlands, riskerar
Sverige att utarmas och hamna på efterkälken.
Men innovationerna finns, det gäller bara att få
ut dem på marknaden.
!"!
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
13
Carl Bennet och Bicky Chakraborty, innovatörer som stödjer var sin professur,
tillsammans med PIE-p:s supporters Hasse Johansson, Scania, och Ulf Wahlberg,
Ericsson. Per Eriksson och Ulf Holmgren, VINNOVA samt Anders Flodström,
Margareta Norell Bergendahl, Jan Wikander och Mats Hanson, KTH.
KTH leder nationell
storsatsning på innovation
Ett nytt nationellt program, Product Innovation Engineering Program (PIE-p), ska
stärka innovationsförmågan i Sverige.
Två nya professurer, ett innovationsforskningsprogram och en satsning på
utbildning i innovation, ska ge fler nya
produkter och tjänster med internationell
konkurrenskraft.
PIE-p är ett konsortium med Lunds Tekniska
Högskola, Designhögskolan vid Umeå Universitet, Högskolan i Jönköping och KTH.
Inom PIE-p stärks och förnyas utbildning och
forskning i produktinnovation i samverkan
med framstående internationella universitet.
Student- och doktorandprojekt i industrin, rotationsprogram mellan akademi och industri
samt forskningsprojekt i innovation är andra
delar i programmet.
PIE-p ska pågå till 2016, omsätta cirka
50 miljoner kronor per år och engagera flera
svenska universitet, företag och organisationer
involverade i så kallad innovation engineering.
Programmet är organiserat i fem verksamhetsfält – forskning, utbildning, erfarenhet
och företagsamhet i innovation samt ledning
för innovation.
www.PIE-p.se
Vi hjälper dig att hantera
immaterialrättigheter
säkrare, bättre och billigare.
Rationell förnyelsehantering av Patent, Varumärken, Design & Domännamn
PatraWin® - avancerad mjukvara för intern hantering av immaterialrättigheter
Tel 08-566 444 00
[email protected] www.patrafee.com
14
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
Låt ögat styra datorn
Med en snabb blick markerar John
Elvesjö en ikon på sin datorskärm. En
kamerasensor inbyggd i skärmens ram
följer minsta rörelse hans blick gör.
Text: Lars Malmström
– Jag skulle inte bli förvånad om det sitter ögonstyrning i varje ny dator i framtiden, säger han.
Att utveckla ett alternativ till datormusen var
idén som drev John Elvesjö och några studiekamrater att starta Tobii år 2001. Han pluggade
teknisk fysik på KTH, men arbetade parallellt
på Ytkemiska institutet med kameror och bild-
behandling för att följa objekt i sedimenteringsprocesser.
– Kan man mäta riktningen på partiklar, så
kan man mäta riktningen på ögonen tänkte jag.
Sagt och gjort. De vände på kameran, upptäckte
att den följde ögonen och därmed var grunden
till Tobii lagd.
Världsledande
Sedan dess har det gått snabbt. Tobii är i dag
världsledande på teknik för ögonstyrning. Omsättningen låg i fjol på 38 miljoner kronor, och
av dem var 14 miljoner ren vinst. Snart är företaget uppe i 45 anställda och de fortsätter
att växa, först och främst vid huvudkontoret i
Danderyd norr om Stockholm, men också vid
det nyinvigda kontoret i USA.
Tobiis bildskärmar med ögonstyrning har utvecklats för två huvudsakliga användningsområden: för styrning – som ersättning för mus och
tangentbord – och för analys. Som hjälp åt handikappade har ögonstyrning visat sig mycket
betydelsefullt och börjar nu få ett genombrott.
Analysverktyget används dels av psykologer
som forskar i seende och läsande, till exempel
dyslexi, dels för att testa webbsidor, tidningssidor och annonser.
Birger Ericsson och hans
Speedheater-apparat
Ny metod för ofarlig färgborttagning
Birger Ericsson har uppfunnit en apparat
som tar bort gammal färg med infraröd
värme. Metoden är så skonsam för underlaget att Riksantikvarieämbetet godkänt den. Nu är Speedheater-apparaten
på väg ut i världen.
Text: Per-Erik Persson
Birger Ericsson vid företaget Speedheater System i Göteborg har uppfunnit och utvecklat en
supereffektiv färgborttagare.
– Riksantikvarieämbetet har dessutom godkänt metoden för arbete på gamla kulturbygg-
nader eftersom underlagsmaterialet inte skadas.
Det är det högsta betyg man kan få, berättar
Birger Ericsson.
Speedheater-apparaten, som hålls i handen
eller i en upphängningsanordning och knappt
är större än ett strykjärn, avger infraröd värme
som smälter bort lager efter lager av ingrodd
färg. En annan effekt är att fukt torkas ut och
att mögelsporer och svampar dödas så att effekterna av ”sjuka hus” försvinner.
– Vi är redan igång med export och satsar
hårt framförallt på USA. Efter orkanen Katrina deltog vi i Svenska Uppfinnareföreningens
resa till New Orleans där svenska uppfinningar
lämpliga att användas i återuppbyggnadsarbetet
presenterades. Vi fick order direkt!
– Nu förhandlar vi med rikstäckande amerikanska distributionsorganisationer. Marknaden
där borta kommer att svälja tiotusentals apparater bara inom ett par år, säger Birger Ericsson.
Till New Orleans
Nu är den svenska uppfinningen på väg ut i
världen.
Innovativt drivhus
för gemensamma lösningar
cirka 4 500 sidor tekniska rekommendationer
för ett antal teknikområden.
Allt började med att SCA någon gång i
mitten av 1960-talet tog initiativ till en
enhetlig produktnumrering, beskrivning
och klassificering samt standardisering
för sin drift- och underhållsverksamhet.
Idag har SSG Teknik AB under mer än
fem decennier verkat för att samordna
frågor inom konstruktion, inköp och underhåll för processindustrin.
Internationellt intresse
ChemSource Web är en tjänst, som hjälper
företagen att ta kontroll över sina kemikalier,
liksom att skapa bättre miljöer och säkerhetsinformation. Det internationella intresset för
tjänsten är stort, inte minst mot bakgrund av
att den skärpta EU-lagstiftningen.
SSG:s leveranskontrakt används vid upphandling, leverans, montage och driftsättning av
industrianläggningar. Dokumenten är framtagna
genom ett samarbete mellan expertis inom juridik, inköp och teknik. Kontrakten följer europeisk lagstiftning och förenklar hela processen
från ritning till driftsättning.
Under året har en gemensam webbaserad
säkerhetsutbildning för entreprenörer, ENTRE,
lanserats. Drygt 30 industrienheter deltar i utbildningssamarbetet och totalt beräknas omkring 10 000 entreprenörer ha genomgått utbildningen fram till 2007.
Text: Carl Johard
Idag finns SSG:s samarbete etablerat på flera
områden. Omkring 450 experter inom skogsindustrin arbetar aktivt i ett 60-tal kommittéer och arbetsgrupper, för att strategiskt och
operativt finna viktiga, kostnadseffektiva och
kvalitetshöjande lösningar för branschen inom
en rad olika områden.
– Det finmaskiga kompetensnätverk vi har
byggt upp, med duktigt och erfaret folk från
industrin, har skapat en innovativ miljö som
resulterat i många nya idéer och gemensamma
lösningar på gemensamma problem, säger Jonas
Berggren, vd för SSG Teknik AB.
Högre tillgänglighet
SSG Produktdatabas är en gemensam webbaserad katalog för medverkande industriföretags
alla artiklar. Skapandet av Produktdatabasen
Med duktigt och erfaret folk från industrin har SSG skapat en innovativ miljö, som resulterat i många nya idéer och
tjänsteprodukter. I förgrunden Jonas Berggren, vd, och Karolin Persson, produktansvarig SSG Produktdatabas.
har medfört högre tillgänglighet av reservdelar,
lägre kapitalbindning, effektivare inköpsprocesser liksom en mer rationell hantering och underhåll av anläggningsinformation, jämfört med
om varje fabrik skulle sköta detta själv.
SSG:s tekniska guidelines för underhåll –
SSG Standard/Guidelines – bidrar till kostnadsbesparingar under en anläggnings hela livscykel,
ökad anläggningstillgänglighet och högre kvalitet
genom standardiserade lösningar. Här finns idag
www.ssg.se
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
15
Kjell Billstam gillas inte
av klottrarna.
Hård mot klottret, snäll mot miljön
Kjell Billstam är klottrarnas värsta fiende. Från Australien till Guatemala. När hans GraffiGreen-medel läggs
ovanpå en yta biter sig klottret inte fast.
Text: Per-Erik Persson
Kjell Billstam vid företaget All Away Products i Stockholm har
utvecklat GraffiGreen, en biologiskt nedbrytbar vätska, uppbyggd av vattenvaxemissioner, som gör att klotter inte fastnar.
Med ljummet vatten och en trasa går ”konstverken” enkelt att
torka bort.
Eftersom medlet inte skadar ytan som det appliceras på kan
det användas även på känsliga kulturbyggnader. Athenia-statyn i
Aten, Kungliga slottet i Paris, Kölnerdomen i Cologne och Riksdagshuset i Berlin är några exempel.
Den svenska uppfinningen exporteras nu till drygt 30 länder
världen över – från Australien till Guatemala.
– Vid OS i Sydney skyddade vi arenan, OS-byn och stans
centrala delar, USA:s ambassad i Aten, motorvägen mellan Aten
och Thessaloniki, centrala Prag och Öresundsbron är andra exempel. Nya Wembley Stadium i London håller vi på med just
nu, säger Kjell Billstam.
Pengar att spara
Graffi Green-metoden kan även användas för att ta bort befintligt klotter. Klottersaneringskostnaden uppgår enbart i Stockholms län till omkring 200 miljoner kronor om året och i Los
Angeles till långt över en miljard kronor årligen.
– Med vår metod kan de kostnaderna sänkas avsevärt, säger
Kjell Billstam.
Mia Seipel, grundare av Boob
Smart skärning som skyler
En fikastund utomhus en kall höstdag
blev starten för Mia Seipels företag
Boob. Mias syster och nyfödde systerson var med. När sonen blev hungrig
drog systern upp tröjan för att amma.
Både ryggen och magen blev blåfrusna.
digt som en så liten del av kroppen som möjligt
blottades vid ammandet. Det blev en form av
omlottskärning.
– Det här var så enkelt att jag tog för givet
att något liknande redan fanns, berättar hon,
men trots ihärdigt letande hon hittade inget.
Text: Lars Malmström
Säljs i hela världen
– Det måste gå att vara både snyggt och skönt
klädd medan man ammar, tänkte Mia Siepel.
Sedan gick hon hem skissade på en tröja
som skulle göra brösten lätt åtkomliga, samti-
Med hjälp av Svenska Uppfinnarföreningen och
Ung Innovation fick Mia Siepel kontakt med en
patentbyrå. 1999 sökte hon svenskt patent på
tröjan som hon döpt till Boob.
Till en början hade hon svårt att övertyga
klädhandeln om det geniala i hennes tröja.
Dessutom fick hon problem med sin första
leverantör. Mia Seipel sökte alla priser och stipendier som fanns att söka. Hon sökte också
– och fick – Stiftelsen Innovationscentrums villkorslån.
2001 fick Mia Seipel ett hedersomnämnande
av Utmärkt Svensk Form. Det stora genombrottet kom samma år då Åhléns och Polarn
och Pyret började sälja Boobs kollektion. I dag
har sortimentet utökats ordentligt och kläderna
säljs över hela världen.
Succé för
pall och plock
Ett pallställ för inflöde och utflöde på
samma plats och ett expanderande plan
för plock för både plastbackar och kartonger blev en succélösning för GBD Lagersystem i Eskilstuna.
Text: Tommy Paremo/TH Transport & Hantering
– Det är särskilt vårt expanderande plan som
nu Volvo personvagnar och Volvo lastvagnar
i Göteborg samt Volvos fabrik i Gent ska ha
infört, berättar Jonas Lindgren på GBD.
För GBD innebär det order värd flera miljoner kronor när nu Volvos olika delar i stort
byter ut sina lagersystem.
– Fördelen för dem är ju att de får in så
I det här plockställaget går det
bra att få in både pallådor och
plastbackar att plocka ur.
mycket mer på sina hyllplan och att de kan
plocka så mycket snabbare.
Exakt plocknivå
Med GBD expanderande plan ställer man själv
in exakt rätt plocknivå för både plastbackar och
kartonger. Plockningen sker alltid ovanifrån.
Flera nivåer ryms i samma sektion och plockningen blir avsevärt mycket enklare.
Planet kan ställas från 0 till 400 mm utdrag
och det sker enkelt med hjälp av två rattar. Inga
lägen är fasta, utan planet kan ställas i exakt det
läge som passar varje sektion bäst.
– Att plockningen sker ovanifrån har stor
betydelse för avståndet mellan två plan. Det
behövs ingen plats i höjdled för att få in handen och ta ut produkterna.
– Planen kan alltså monteras avsevärt mycket
tätare. Därför ryms minst en till två plocknivåer
extra per sektion i ställaget beroende på vilket
gods som ska plockas.
Rullskenorna i bakkant ger backarna och
kartongerna bra fart innan de glider ut på hyllpanelerna. En viktig detalj är att samtliga rullar
har stålaxel och därför är betydligt mera hållbara än rullar med plastaxel. Rullskenorna finns
i två varianter, en med standardhjul och en med
styrkant på hjulen, så att godset styrs rätt.
Tur och returplanet läggs ovanpå bärbalkarna
och är därför väldigt lätt att montera. Det går
bra att komplettera sitt pallställ i efterhand
med det här planet eftersom man utnyttjar de
befintliga balkarna.
ISO-certifierade
GBD Lagersystem blev i mars kvalitetscertifierade enligt ISO9001:2000 av Norske Veritas.
För mer information, ring 016-125 430
In och ut på samma plan
Expanderande plan ställer var och en in på rätt plocknivå
för både plastbackar och kartonger. Plockningen sker
ovanifrån.
Tur och returplanet skapar ett inflöde och ett utflöde på
samma plan. Om behoven ändras så går det snabbt och
enkelt att ändra så att båda banorna går åt samma håll.
Tur och returplanet skapar ett inflöde och ett
utflöde på samma plan. En bana går åt ena
hållet och den andra går åt andra hållet. Om
behoven ändras så går det enkelt att ändra så
att båda banorna går åt samma håll.
www.gbd.se
16
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
Vad händer framöver d
varje luftburet fordon till 33 personer. Hela systemet drivs av automatik – satelliter, rymdstationer och solen. Hastigheten har ökat till mach
11, det vill säga 11 gånger ljudet. Alla persontransporter drivs med solenergi som hämtas i
rymden. De nära transporterna drivs med hjälp
av ett magnetsystem.
Om 120 år dubblerar Sveriges Uppfinnareförening sin livslängd. Några insiktsfulla
analytiker ombads att peka på åtta tydliga
förändringar av världen fram till 240-årsjubiléet. Kalla det gärna bedömningar.
Vem sade bedumningar?
Livskupoler
Människor med stora resurser köper tid i gigantiska frizoner med tak på flera kvadratmil. Här
finns allt som är nyttigt för människan: havsvikar
med surfingmöjligheter, bergsklättring, skidåkning (både utförs- och på längden), biltävlingar
(med nyttiga utsläpp), spel, underhållning, nyttig
mat, nyttig luft, nyttiga aktiviteter. I huvudsak
utvecklade och byggda under 2040-talet
Jordens värme
2049 invigs den första staden som bygger hela
sin energiförsörjning på värme från jordens inre.
Det är Novokuznetsk i ryska Sibirien som väljs
ut till mönsterstad. Staden är nu världens främsta
inom energiforskning. 200 000 forskare från
övriga klotet flyttar hit.
Mindre arbete
Arbetstiden för normalmedborgaren i Sverige
är år 2126 inte mer än 20 timmar i veckan.
Att arbeta är inte någon nödvändighet, men
ett privilegium. Uppfinnarna, som även är
samhällsutvecklarna, är återigen en krets som
åtnjuter den allra högsta statusen.
Den språkliga intimiteten
2067 utvecklas den elektroniska tankeöverföringen som skapar en bättre värld med många
eliminerade missförstånd. Nu kan individen
själv besluta om hur ”nära” han eller hon vill
komma sin omgivning. Varm vänskap = det
mänskliga talet. Distans = enbart elektronisk
kommunikation.
Säkerheten säkras
Fingeravtrycksläsare ersätter år 2024 till stora
delar den gamla tekniken kontokort. Säkerheten
är numera 100 procent. Penninghanteringen
avskaffas.
Den goda maten
2103 förbjuder VU, Världsunionen, mänskligheten att äta alla sorters kött. På jordytan planeras
250 nya arter av växter som utgör bättre föda
än kött. Och som kräver sina kockar! Svält är ett
okänt begrepp. Många sjukdomar utrotas. Medellivslängden i världen år 2100 är 148 år.
Själen får sitt
Åka bort, åka hem
De storskaliga transportsystemen för människor
avskaffas 2089. Det nya regelsystemet begränsar
Illustration: André Prah
2090 möts de äntligen efter århundraden av
forskning: naturvetenskapen och parapsykologi
kraschar inne i vetenskapens urberg. Plötsligt
förstår vi sammanhang som inte kunnat förklaras
med matematik och fysik. Själen spelar en allt
viktigare roll.
Protite kan!
-Industrisömnad
& läderprodukter
Vi är en av Sveriges ledande modell och prototyptillverkare
Välkommen till
Skara Modellsnickeri!
Företaget med kunskap,
k
kvalité och teknik.
Tel. 0431-136 20 Fax 0431-190 34
[email protected] www.protite.se Verkstadsgatan 3, 262 21 Ängelholm
K
C
E
KCEM
Bakom KCEM står företag, myndigheter, forskningsinstitut,
universitet och högskolor
M
Smedtorpsgatan 18, 532 37 SKARA, tel: 0511-16608, fax: 0511-16511
[email protected]. www.skaramodellsnickeri.se
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
Annons
17
Foto: Åsa Ölander
Annons
Innovatören
med hundra patent
Håkan Gergils har jämfört de nordiska ländernas innovationsklimat
och placerar Sverige på jumoplats.
En haltande
uppfinnarnation
Sveriges position som kreativ uppfinnarnation är inte längre särskilt stark.
Vårt broderfolk, i öster, finländarna,
har distanserat oss kraftigt. Bara en
rejäl resursökning och ett mycket starkare engagemang från politiskt håll kan
återge oss en tätposition. Och det är
bråttom!
Med mer än 100 patent är Urban Widlund en av SCA:s och Sveriges ledande uppfinnare av hygienartiklar.
SCA är bland de främsta i Sverige när
det gäller patentansökningar. Urban
Widlund är i dag utan konkurrens företagets mesta patentinnehavare med drygt
100 patent registrerade i sitt namn.
Urban Widlund kom till SCA (dåvarande
Mölnlycke) som produktutvecklare 1967. Då
var han nybakad civilingenjör från Chalmers
maskinlinje. Han har blivit SCA trogen genom
åren och fått delta i den spännande utveckling
företaget genomgått.
Det kan låta enkelt
Minns du ditt första patent?
– Visst gör jag det. Det kom i mitten av
sjuttiotalet och handlade om formen på en
barnblöja. Vi hade lärt oss att forma cellulosakärnorna som blöjan är uppbyggd från. Genom
att göra den mer kroppsformad sparade vi material samtidigt som blöjan blev mer komfortabel. Det låter kanske enkelt men det var en hel
del teknik som måste utvecklas, för att vi skulle
kunna tillverka en sån produkt vid den tiden,
säger Urban Widlund.
Du har kommit med tre patent per år, finns
det något du är extra stolt över?
– Hittills är det nog den uppfinning som
gjorde att fästtejpen på Libero-blöjan kunde
öppnas och stängas, utan att blöjan förstördes.
Det patentet gjorde flera av våra konkurrenter
intrång i och vi kom att tjäna pengar på det.
Både genom att vi ökade vår försäljning men
också genom att vi kunde få ersättning för intrången. Dessutom kunde vi sälja licenser till
andra företag.
Teamarbete
Vad är orsaken till att just du står bakom alla
dessa uppfinningar?
– Ingen skall tro att jag sitter på kammaren
och kläcker idéer i min ensamhet. Vi jobbar i
team och vi arbetar väldigt målinriktat. Framstegen är alltid resultatet av en systematisk
bearbetning och nästan aldrig en snilleblixt. I
projektgrupperna har vi olika kompetenser, var
och en bidrar med sin kunskap och vi stimulerar
varandra.
Vad tror du bidragit till SCAs många patent?
– Vi har en innovativ kultur som sitter i väggarna. Vår ledning har alltid haft insikten att vår
lönsamhet beror på om vi kan komma med nya
och bättre produkter, som har ett verkligt värde
för konsumenterna, och ha en mer ekonomisk
tillverkning än konkurrenterna.
– Ta våra Tena-byxblöjor till exempel. Vi har
nu utvecklat ett koncept för inkontinenta. Det
är en produkt som ger en helt annan värdighet
och komfort. Vi har trott på produkten och
fortsatt att utveckla den systematiskt. För varje
nytt framsteg vi gör öppnas nya möjligheter
och nya dörrar. SCAs styrka är att inga av dessa
dörrar stängs i onödan. Det finns möjligheter
att utveckla hygienprodukter som vi inte har
en aning om idag, säger Urban Widlund.
www.sca.com
Håkan Gergils har studerat de fem nordiska
länderna och jämfört deras styrkor när det gäller
innovationssystem. Han är långt ifrån imponerad av den svenska utvecklingen. Gergils – en
gång stridbar ordförande i Aktiespararna – har
på uppdrag av SNS, Studieförbundet Näringsliv
och Samhälle, skrivit två böcker som visar svart
på vitt hur Sverige förlorar matchen i innovationssystem.
– Finland är tveklöst i topp i Norden. Grunden till den positionen skapades redan på
1980-talet genom en mycket aktiv samverkan
mellan politikerna och näringslivet, säger Håkan
Gergils.
Storföretag som bas
Sverige har inte samma traditioner för denna
typ av samarbete. Det är först på senare år som
politikerna har vaknat och sett att näringslivet
kan må väl av ”blodtillförsel” i form av samverkan, till exempel i skapande av kvalificerade
forskningsmiljöer och utvecklingskluster.
Sverige har å andra sidan ett stort antal multinationella företag – Gergils menar att det är
ett 25-tal, låt vara att hälften av dem är utlandsägda – som bas för en möjlig stark tillväxt på
innovationsområdet.
– Vi är just nu inne i ett paradigmskifte, säger
Håkan Gergils. Tidigare forsknings- och utvecklingsarbete var till stora delar nyfikenhetsori-
enterat. Nu styrs vi av en genomtänkt och
medveten strategi.
Danmark imponerar
Om Finland är i topp och Sverige på jumboplats i denna nordiska kamp så finns Island och
Norge i mellanledet. Danmark är den nation
som gjort ett imponerande ryck under senare år.
Statsminister Anders Fogh Rasmussen initierade ett ”globaliseringsmöte” för ett par år sedan.
Han samlade sina fem-sex viktigaste ministrar
och de 20 tyngsta danska storbolagscheferna
till en lång rad framtidsseminarier med ett antal
välrenommerade internationella ”gurus”. Denna
investering gjorde att medvetenheten om innovationers betydelse för ekonomi och framtid
höjdes i ett slag i Danmark.
Engagerade politiker
Det kinesiska undret, som nu pågår för fullt,
och har sina förebilder ”de asiatiska tigrarna” är
en oerhörd möjlighet för Sverige, menar Håkan
Gergils – som var i Kina häromveckan och presenterade sina böcker som översatts till kinesiska och engelska.
– Vårt renommé är en väldig fördel, säger
han.
Vilken betydelse har den enskilde uppfinnaren i det nya innovationssystem som nu växer
fram i Sverige?
– Det är oerhört viktiga! Här måste staten
hjälpa till med patentskyddet, så att uppfinningarna inte rycks ur upphovsmännen. Hoten
finns både här hemma, där stora svenska företag kan agera hänsynslöst, och utomlands.
Önskemål inför framtiden?
– Att politikerna engagerar sig i frågorna. Att
Sveriges statsminister själv engagerar sig. Det är
helt avgörande för framtiden.
18
Annons
Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information
SUF utlyser
det Europeiska
Uppfinnarpriset
Annons
Äldre dam uppfann
modernt stadsfordon
Text: Lars Malmström
Priset tillfaller den som har bidragit till en betydelsefull uppfinning inom området miljö och energi.
Prissumman uppgår till 5 000 euro. Pristagaren får
dessutom en statyett och ett diplom.
Ansökan kan göras av uppfinnaren eller någon
person som vill nominera en uppfinnare till priset.
Ansökningarna kommer att bedömas av en jury
bestående av representanter för Svenska Uppfinnareföreningen (SUF), International Federation of
Inventors Association (IFIA), Svenska Patent- och
registreringsverket (PRV), SEB, som donerat prissumman, och en oberoende patentbyrå.
Prisutdelningen sker i Stockholms Stadshus
den 4 oktober.
Forskning för liv
Autoliv har svarat för nästan alla större
teknologiska genombrott i bilsäkerhetsbranschen under de senaste 50 åren och
fortsätter att leda utvecklingen.
2005
Mörkerkörningssystem
1998
Krockkuddegardin
1980
Krockkuddar
1956
Illustration: Henrik Enquist
Med anledning av sitt 120 års jubileum
utlyser Svenska Uppfinnareföreningen
det Europeiska Uppfinnarpriset. Uppfinnare från hela Europa är inbjudna att ansöka.
Elisabeth uppfann på ålderns höst ett
helt nytt stadsfordon. Idén har belönats
med fina utmärkelser och kommer snart
att börja produceras. Här historien om
hur hon tog kontakt med Kaj Mickos,
professor i innovationsteknik, för att få
rådgivning.
– För 4,5 år sedan kom en dam till mig. Hon
var 82 år då och hette Elisabeth. – En fin dam
som delade sitt liv mellan en våning på Norr
Mälarstrand och en våning i Paris.
– Nu hade hon blivit lite ostadig på benen
och skulle därför behöva något fordon att hålla
sig i. Men hon ville absolut inte ha någon rulllator. Hon behövde något elegantare, ett stads-
Vi ser att ett aktivt bilsäkerhetsarbete ger goda
resultat. Med förebyggande forskningsarbete och
starkt fokuserad produktutveckling är Autoliv idag
världens största leverantör av produkter som ökar
bilsäkerheten. Det handlar om krockkuddar, säkerhetsbälten, elektronik, rattar, anti-whiplash-system,
bilstolar för barn samt mörkerkörningssystem och
andra aktiva säkerhetssystem.
Beräkningar visar att våra produkter varje år
räddar 15.000 liv och förhindrar mer än 300.000
allvarliga personskador.
Säkerhetsbälten
Autoliv har 80 dotterbolag och joint ventures med 40.000 medarbetare (varav 4.000 inom
FoU) i 30 bilproducerande länder. Dessutom har koncernen tekniska centra i 10 länder med
20 krocktestbanor, mer än något annat bilsäkerhetsföretag. Autoliv som är ett av USA:s 500
största företag, satsar varje år 8 % av försäljningen på FoU. www.autoliv.com
fordon, som gjorde att hon kunde ta hem sina
varor och få ett stöd när hon var ute och gick.
Det var hennes idé!
Shopinetten föddes
– Jag skickade henne till en industridesigner,
som gjorde olika skisser. Vi valde ut en av dem
och gick till en prototypbyggare. Sedan lämnade vi in en patentansökan.
– Resultatet blev ett litet snabbt fordon, besläktad med sparkcykeln. Den var hopfällbar
och kunde tas med på Metron i Paris, vilket
också var avsikten.
– Den färdiga uppfinningen tog Elisabeth
med till Paris och vann stadens stora pris för ett
nytt stadsfordon. Hon tilldelades också Stockholms Stads uppfinnarstipendium för ett tag
sedan.
– Hon kallar sin uppfinning för Shopinette.
86 år har hon hunnit bli och vi har precis skrivit ett licensavtal med en tillverkare som ska
sätta den i produktion.
– Folk säger: ja, men Elisabeth, hon har väl
inte gjort någonting. Ni har ju haft folk som
gjort allting åt henne!
– Vad de då inte inser är att det här projektet
hade varit fullständigt omöjligt att driva utan
Elisabeth. Hon var helt nödvändig eftersom det
var hon som bar visionen. Alla andra har varit
underleverantörer och hade inte kunnat ta på
sig det här jobbet.
(Läs mer om Kaj Mickos på sidan 7.)
Isdetektorer för beröringsfri
övervakning av landningsbanor,
vägar, entréer. Max detektionsavstånd100m, responstid <0,1s.
Intresserad av
entreprenörskap?
Besök www.esbri.se
08-245350 [email protected]
!
Här hittar ni oss: www.lautmann.se
Karlskoga Stockholm - 0586-503 25
sensice
www.sensice.com
Hela denna bilaga är en annons från Provisa Information
19
Krönika
Skapa ett attraktivt
investeringsklimat för
FoU-intensiva företag
För företagsamt folk.
Entreprenör skriver om företagandets
frågor, träffar
ff intressanta entreprenörer
och ger spännande, praktiska tips.
För dig som driver företag, tänker
starta egen verksamhet eller bara är
intresserad av företagandets villkor i
allmänhet. Gör som Torsten på New
Wave Group – skaff
ffa ett eget ex!
Gör det på www.entreprenor.se
eller ring 08-762 61 33.
Sverige konkurrerar globalt om att attrahera
investeringar i forskning och utveckling (FoU)
– det är ett perspektiv som alltför ofta glöms
bort i den politiska FoU-debatten. Den ökade
globaliseringen gör att företag inte kan vara
nationalistiska eller nostalgiska utan agerar
på en konkurrensutsatt global marknad, där
endast de framgångsrika överlever.
Idag finns en tendens att från politiskt håll
fråga vad företagen kan göra för Sverige. Ett
omvänt perspektiv behövs. Det svenska innovationssystemet behöver utformas på ett sådant sätt att vi kan behålla, attrahera och
stimulera företagens FoU-verksamhet och utveckla kompetensen i Sverige.
För att vara attraktiv i konkurrensen om
före
r tagens FoU-investeringar krävs mycket
medvetna och kraftfulla satsningar. Det handlar främst om att kunna erbjuda kompetens
och starka FoU-miljöer.
Michael Treschow, Ordförande Svenskt Näringsliv.
Det innebär för det första att mer FoU-resurr
ser måste tilldelas strategiska områden som kan
skapa tillväxt och ökad konkurrenskraft för det svenska näringslivet. En prioritering av
behovsmotiverad, näringslivsrelevant forskning är avgörande.
Branschforskningsprogrammen är ett steg i rätt riktning. De behöver fullföljas med
långsiktiga statliga investeringar samt utökas till fler branscher.
En andra punkt är svensk medverkan i EU:s ramprogram. Det gäller både att kunna
matcha satsningar med nationella resurser och att koppla till nationella satsningar på
branschforskningsprogram. EU:s teknologiplattformar kommer att få en stor roll för de
långsiktiga strategier som läggs upp inom olika branscher.
För det tredje behöver vi fler små och medelstora företag som bedriver eller beställer
forskning. Utvecklingspotentialen för att utveckla svenska SME-företags FoU-verksamhet
är stor och därför är satsningar angelägna. De små och medelstora företagen har en
viktig roll i innovationssystemet och det finns ett intresse för att utveckla den rollen.
Riktade satsningar av modell Vinnovas Forska & Väx bör ökas. Vi behöver även se över
förutsättningarna för företags, särskilt SME:s, avdragsrätt för projekt i samverkan med
högskola.
För det fjärde vill jag betona forskningsinstitutens viktiga roll för mindre företags kunskapsutveckling. En högre andel av statlig basfinansiering av instituten är väsentlig för
att ge förutsättningar för internationellt konkurrenskraftiga institut. En nära samverkan
med institut kan utveckla företagens kompetens och förbättra deras möjligheter att medverka i strategiska forskningsprogram i internationella miljöer.
För det femte behöver vi bättre villkor för attraktiva, internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för näringslivets spetsområden. Positiva attityder och effektivare drivkrafter behövs för forskningen inom akademin. Även attityder vad gäller
företags avdragsrätt för donationer till forskning och utbildning behöver ändras. Incitamenten inom akademin för att samverka med näringslivet är små. För att utveckla
denna samverkan behövs meriteringssystem som uppmuntrar rörlighet mellan akademi,
företag och institut.
Men det räcker inte med att endast ändra i befintliga strukturer. Vissa regelverk behöver
brytas upp, till exempel vad gäller skattesystem och incitament för FoU. Ett ökat fokus på
att stimulera och utveckla små och medelstora företags FoU är avgörande för framtiden.
Även en avreglering av Universitets- och högskolesystemet behövs. Idag är i stort sett
samtliga högskolor statliga myndigheter. Inför framtiden krävs nya, flexiblare organisationsformer. Det finns också ett förändringsarbete av högskolesystemet i Europa, den så
kallat Bolognaprocessen, där Sverige än så länge ligger efter. För att skapa ett konkurr
renskraftigt universitets- och forskningssystem behöver vi snarare ligga steget före.
Det här är huvudpunkter som redan nu bör lyftas fram inför nästa forskningspolitiska proposition!
Michael Treschow
Ordförande Svenskt Näringsliv
Håll dig uppdaterad!
Prenumerera på Svenskt Näringslivs dagliga nyhetsbrev
– www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev
EHRENSTRÅHLE BBDO
Vi gör det lättare att flyga
Flygindustrin arbetar ständigt med att reducera
kräver särskild kompetens och specialanpassade
I N N O VAT I O N E R M E D LY F T K R A F T
vikten på flygplanen för att minska bränsle-
verktyg. Det har Sandvik. Redan idag ger våra
Sandvik satsar betydligt mer på forskning
åtgång och miljöpåverkan. Varje kilo man
metoder och verktyg prestanda
och utveckling än sina konkurrenter.
kan banta i konstruktionen är av största vikt.
som är mycket höga. Men vi
Vi investerar årligen mer än två miljarder
Ett sätt för flygplanstillverkarna att åstadkomma
arbetar oförtrutet vidare.
detta är att använda titan som konstruktions-
Med vår takt i produkt-
ande över 4 400 patent som skydd
material. Fördelen är att detta material är betyd-
utvecklingen kommer det
för företagets tekniska innova-
ligt lättare än stål. Det finns dock en kompli-
snart att bli möjligt att göra
kation: svarvning, borrning och fräsning i titan
det ännu lättare att flyga.
www.sandvik.com
kronor i FoU. Sandvik har för närvar-
tioner. Det är en hög nivå
med alla mått mätt.
Vi gör det möjligt