Transcript le 2 immaterialrätt

2015-04-13
[email protected]
Öppen källkod, IT-rätt
och säkerhet, IG020G
Föreläsning 2 – Immaterialrätt: IP-avtal, verkshöjd, patent,
mjukvarupatent, upphovsrätt, mönsterskydd, designskydd,
plagiat, citat, referat.
Text (ej bilder) fritt tillgängligt under Creative Commons BY-SA 3.0
Repetition – smartphones
Läs på http://en.wikipedia.org
och dess källor, samt IDG:s ITordbok, om följande begrepp:
• Smartphone
• PDA – personal digital assistant
• Dumb phone
• Feature phone
• Media player
• Tablet (Pekplatta)
• Mobile operating system
• Multitasking
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Symbian
iOS
Android
Proprietary (proprietär)
Open system, open standard
(Öppna system och standarder)
Open operating system
Porterbarhet
Source code (källkod)
Öppen källkod
Mobile app
Widget
Kursuppläggning
• Ulf Jennehag
– Fö 1: Programintro
• Magnus Eriksson
– Fö 2: Kursintroduktion. Introduktion till mobila operativsystem,
smartphones, Android och appar. (Magnus definierar begrepp.)
– Fö 3: Immaterialrätt: patent, IP-avtal, upphovsrätt, designskydd,
verkshöjd. (Ulf berättar om egna erfarenheter av patentansökning.)
– Fö 4: Öppet innehåll: wikier, creative commons licenser, gpdl
– Lab 1: Öppet innehåll och wikipublicering
– Fö 5: IT-juridik: PUL, BBS-lagen, lagen om elektronisk kommunikation,
offentlighetsprincipen, FRA-lagen, Ipred
• Robert Olofsson, gästföreläsare från Nordic Peak
– För 6-8: Öppen källkod: Licenser, utvecklingsverktyg och
samarbetsformer. Intro till projektuppgift.
Kursinnehåll (forts.)
• Magnus Eriksson
– Fö 9: Open Innovation: grundläggande principer,
samarbetsformer, typfall. Samhällsvetenskapliga aspekter.
– Fö 10-12: IT-säkerhet: Lösenord, certifikat, policier, malware,
säkerhet i trådlösa nätverk och vid molntjänster, riskanalys
– Lab 2: Lösenord
– Redovisning projektuppgift
– Fö 13: Repetition, återkoppling på redovisningsuppgifter.
Några nyhetsklipp…
2011-06-08 13:33 - Computer Sweden
Oracle kräver
jätteskadestånd av Google
NYHETER Oracle kräver att Google
betalar ut stora delar av
annonsintäkterna från Android i
skadestånd för påstått patentintrång.
Google förnekar dock Javastöld.
2011-08-29 07:09 - MacWorld:
Apple stoppar Galaxy Tab – igen
Trots nederlaget vann Samsung stora
delsegrar mot Apple då samtliga av
Apples övriga anklagelser om patentbrott
och intrång på mönsterskydd avslogs av
domstolen. I Apples stämningsansökan anklagade företaget Samsung för
att ha kopierat utseendet, produktdesign,
paketering och användargränssnitt från
flera av Apples produkter.
Apple gillar inte Amazons nya appbutik|
2011-03-23 11:02 - Smartare Mobil:
Amazons Appstore är uppe och stämd
I mitten av mars lämnade Apple in en
stämningsansökan mot Amazon där de
anklagade företaget för varumärkesbrott.
Enligt Apple är Amazon Appstore för likt
Apples varumärke och har begärt att
Amazon ändrar namnet på sin
marknadsplats för Androidappar.
Computer Sweden Kommentar 2011-08-10
Android på väg att krackelera
Det är inte på marknaden som
mobiloperativsystemet kan knäckas, utan i
domstol. Så länge Android förblir helt öppen
källkod, kan Apple och Oracle fortsätta
attackera Google och dess Android-partner
relativt fritt.
Det finns pengar i patent…
SvD Näringsliv 27 mars 2009
Ericsson i patenttopp
2011-08-15 13:52 - COMPUTER SWEDEN:
För Ericsson är patenten helt
avgörande. De senaste 15 åren har
det blivit allt viktigare att söka patent
och Ericssons patentchef, Kasim
Alfalahi, räknar med en fortsatt
snabb utveckling. Företaget sitter nu
på omkring 10000 uppfinningar som
resulterat i 25000 beviljade patent
världen över. Mycket av utvecklingen
inom telekombranschen sker genom
att företagen förhandlar fram
standarder. Företagen försöker
skydda sina tekniska lösningar med
patent, och göra dem till del av
standarden. På Ericsson är det drygt
170 jurister och andra som arbetar
direkt med att hantera patent.
Google köper Motorola Mobility
"Köpet av Motorola ökar konkurrensen genom
att stärka Googles patentportfölj, vilket bättre
låter oss skydda Android från antikonkurrenshot från Microsoft, Apple och andra företag",
skriver Larry Page, Googles vd.
Ny Teknik 31 augusti 2011
”Vi måste ha fler
patentingenjörer”
Erfarna patentingenjörer är en bristvara i
Sverige. - Det finns kanske 400 totalt, och
de är mycket svåra att rekrytera, säger
Jonas Thuresson, hr-chef på patentbyrån
Awapatent. I dag är det en del av PRV:s
uppdrag att förse Sverige med
patentingenjörer.
… men även i öppen källkod
2008-02-04 - IDG.SE:
DN Debatt 2009-10-03
Heltidsarbete med öppen
källkod ger bra betalt
”Vi sparar miljardbelopp med
ny myndighetsstruktur”
Anställda inom IT som arbetar med öppen
källkod tjänar bättre än anställda i övriga
branscher enligt australisk undersökning.
Lönerna ligger mellan 450 000 till 500 000
kronor om året för män och mellan 270 000 till
350 000 kronor om året för kvinnor. Fler än
hälften av dem som jobbar med öppen källkod
gör det dock gratis. Det är endast var tionde
person som får betalt för att på heltid arbeta
med öppen källkod.
De rödgröna partierna har enats: Vi vill göra
Myndighets-Sverige effektivare. … Vi ser
exempelvis att Danmark, Nederländerna och
Norge har börjat gå över till att använda fri
programvara, och program med öppen källkod, i
statliga myndigheter. Det finns liknande exempel
även i Sverige och vi föreslår att en utredning
tillsätts som sammanställer erfarenheterna av
detta.
2011-08-26 15:19 – TechWorld
Ny teknik 23 januari 2008
Hundratusentals kronor Därför köper Sun svenska MySQL
MySQL säger sig ha haft en årlig tillväxt på drygt
till öppna
60 procent de senaste fem åren, trots hård
säkerhetsprojekt
konkurrens från jättar som IBM, Oracle och
Säkerhetsföretaget Rapid7 donerar
650 000 kronor till en fond som ska
finansiera sju stycken öppna projekt
inom säkerhet, skriver Net Security.
Microsoft. Med köpet av den svenska
tillväxtraketen MySQL för 1 miljard dollar vill
Sun visa att öppen källkod är framtiden.
IP-avtal (intellectual
property agreement)
• Skrivs ofta när forsknings- och utvecklingssamarbete
påbörjas, ibland även vid examensarbeten.
• Kan gälla:
– Tystnadsplikt (non-disclosure agreement, NDA)
– Företagets rätt att granska innan publicering av
examensrapporter och forskningsartiklar
– Fördröjd publicering i väntan på pantentprocess, eller
hemligstämpling av examensrapport
– Äganderätt vid kommersialisering av resultat av
samarbetet, t.ex. patent, programkod, osv.
– Licensavtal
Vid årsskiftet 2007/2008:
“The NDA has created too much
of a burden on developers,
authors and others interested in
helping further the iPhone’s
success, so we are dropping it for
released software. Developers will
receive a new agreement without
an NDA covering released
software within a week or so.
Please note that unreleased
software and features will remain
under NDA until they are
released.”
Exempel
på
IP-avtal
vid
exjobb
§ 1 Parter
Följande avtal gäller å ena sidan studenten (namn och personnr) vid X universitet nedan
kallad Studenten, samt å andra sidan företaget (AB, org nr) nedan kallat Företaget.
§ 2 Sekretess
Studenten förbinder sig att hantera sådan information som inte är offentlig eller på annat
sätt är att anse som allmän eller allmänt känd, konfidentiellt, som fås i samband med
projektet. Studenten har dock rätt att diskutera projektet med lärare och andra studenter
ingående i samma projekt samt att redovisa projektet såväl muntligt inför lärare och
studenter vid Karlstads universitet, som skriftligt. På skriftlig begäran av Företaget kan
rapporten hemligstämplas i maximalt fem år. Företaget förbinder sig å sin sida att
behandla information som fås från Studenten konfidentiellt. Speciellt gäller detta
information som kan göra att nyhetshinder uppstår vad gäller immaterialrättsligt skydd.
§ 3 Immaterialrätt
Alla av Studenten framtagna nya uppfinningar, inkluderat produkter, processer, tekniker,
förbättringar eller annat, som uppstår ur arbetet och som skulle kunna vara föremål för
immaterialrättsligt skydd, patentskydd eller annat immaterialrättsligt skydd, ska tillfalla
Studenten. Företaget äger dock rätt att, mot utgivande av skälig ersättning till studenten,
helt eller delvis förvärva rätten till eventuell uppfinning. Företagets intresse av ett
eventuellt förvärv ska meddelas studenten inom tre månader efter det att uppfinningen
blev känd för företaget.
•
•
•
•
Vid fastställande av ersättning ska hänsyn tas till graden av rättighetsförvärv samt till i
vilken grad företaget bidragit till uppfinningens framtagande.
Utnyttjar inte företaget denna rättighet till förvärv, äger Studenten själv rätt att söka
immaterialrättsligt skydd för, samt att exploatera eventuell uppfinning.
§ 4 Ansvar
Studenten ska bedriva arbetet självständigt. Studenten bär inte ansvar för projektet rent
resultatmässigt, och har inte något ansvar ekonomiskt för projektet.
Företaget ska avsätta rimliga resurser, vari ingår en kontaktperson, för att projektet ska
kunna bedrivas enligt uppgjort tidsplan. Vid eventuella inköp till projektet, ska företaget
faktureras direkt.
§ 5 Resultat och rapportering
När projektet är avslutat ska Studenten till Företaget lämna en muntlig och en skriftlig
rapport av projektarbetet, tillsammans med en kostnadsredovisning med originalverifikat.
§ 6 Ändringar
Samtliga ändringar av och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av
båda parter för att anses giltiga.
§ 7 Tvist
Tvister angående detta avtals tolkning ska avgöras av allmän svensk domstol. Av detta
avtal har Studenten och Företaget tagit var sitt exemplar.
Undertecknas av Studenten och Företagets firmatecknare.
Källa: Karlstad universitet.
Verkshöjd
• För att patent, upphovsrätt och designskydd ska beviljas krävs
verkshöjd, dvs
–
–
–
–
Originalitet (originality), dvs individuell särprägel
Nyhetsvärde
Självständigt arbete
Ett snarlikt verk skulle inte av en slump kunna framställas av
oberoende person, utan måste vara plagiat.
• Fotografier med verkshöjd kallas fotografiska verk
• Fotografier utan verkshöjd kallas fotografiska bilder,
exempelvis reportagefoton och passfoton.
• Tidningsartiklar men inte notiser har verkshöjd.
• I Frankrike har arkitekt ensamrätt till foton av byggnaden
• Ett foto av en målning har i Norden ett kortare skydd (i 50 år)
trots bristande verkshöjd.
Patent
• Ger utvecklare ensamrätt att tillverka, sälja, importera och
exportera kvalificerad teknisk innovation.
• Gäller funktionsprinciper – inte utformning.
• Avser ”apparatus and methods” – hårdvara och metoder.
• Garanteras av statliga myndigheter:
– I Sverige av Patent- och registreringsverket (PRV) – publicerar
inom 12 månader efter ansökan.
– I Europa av Europeiska patentverket (EPO)
– I 142 länders patentverk via Patent Cooperation Treaty (PCT) –
inom 30 månader. Olika regler i olika länder! Det finns inga
världspatent!
• Tidsbegränsade - vanligen till 20 år. Ansökningsavgift och
årsavgift krävs för att upprätthålla patent.
Det började på 1300-talet
- men tog fart på 1800-talet
Number of U.S. patents
Licensiering och överlåtelse
• Patentinnehavaren kan avtala med andra om rätt att
tillverka, sälja, importera och exportera
konstruktionen, exempelvis
–
–
–
–
kostnadsfritt
mot engångssumma,
mot en fast årsavgift
mot royalty, dvs rörlig avgift baserad på försäljningen.
• Licentieringen kan vara exklusiv licens (ensamlicens)
eller icke-exklusiv.
• Patenten kan även överlåtas till ny innehavare.
• I Europa kan patent överlåtas på organisation, t.ex.
patentpool, men i USA är de personliga.
Patent
Syfte
• Ger incitament till utvecklare
och riskkapitalister att satsa på
industriell utveckling
• Skall möjliggöra tidskrävande
labbexperiment och utveckling
av nya uppfinningar.
• Skall skydda mot enkel
plagiering av idé som kräver
omfattande utveckling och
experiment.
• Tidsbegränsningen finns för att
uppnå balans mellan
utvecklingsincitamentet och
allmänhetens intresse.
Kritik
• Skapar monopol.
• Ger handelshinder
• Kan hindra småskalig
utveckling.
• Kan försvåra öppna standarder
och system, och därmed
interoperabilitet.
• Licenskostnader gör exempelvis
mediciner för dyra för fattiga
länder.
• Omfattande juridisk
verksamhet kostar.
FRAND-patent
Fair Reasonable and Non-Discriminatory
licensing (FRAND)
Krävs ofta av standardiseringsorgan för patent
att patent ska inkluderas i öppna standarder.
Tillåter inte marknadshinder, utan kräver
rimlig licentieringskostnader
”Mjukvarupatent”
• Avser algoritmer och datorprograms
funktionsprincip, dokumenterade t.ex.
med flödesscheman, matteformler eller
pseudokod.
• Är idag inte alltid patenterbara i Europa
– om de inte ger ett ”tekniskt bidrag”,
t.ex. hårdvarunära algoritmer eller
tekniskt mätbar prestanda.
• ”Datorimplementerade affärsmetoder”
är idag inte patenterbara i Europa.
• Istället skyddas datorprograms källkod
av upphovsrätt (utan ansökan) och i viss
mån användargränssnitt av designskydd.
Därmed tillåts kompatibla ”clones”
genom reverse engineering.
Exempel på JSP-flödesschema:
*
o
Exempel på källkod:
for (int i=0; i<jbnButtons.length; i++){
jbnButtons[i].addActionListener(this);
}
o
”Mjukvarupatent”
• ”Direktivet om datorrelaterade uppfinningar”, allmänt kallat
”mjukvarupantentdirektivet”, var ett förslag som
förkastades av Europaparlamentet 2005.
• Förslaget inkluderade”Datorimplementerade
affärsmetoder”.
• Mjukvarupatent något lättare att få i USA.
Amerikanska mjukvarupatent
Flera algoritmer har
patenterats under
historien.
Program kan
klassificeras som
försvarshemlighet
och krigsmateriel.
Till höger: T-shirt
som protest mot
hemligstämpling av
krypteringsalgoritm.
Upphovsrätt
• Avser innehåll i framställningar i tal och skrift,
datorprograms källkod, innehåll i databaser,
konstnärliga och sceniska verk, fotografier, musik,
byggnadsverk.
• Gäller inte bakomliggande idé och faktauppgifter i
innehållet, utan upphovspersonens säregna sätt att
utforma innehållet.
• Begränsar möjligheten att bearbeta.
• Kräver inte ansökning eller registrering.
• Gäller vanligen 70 år efter upphovspersonens död –
dock finns flera specialregler.
Ideell upphovsrätt
– Upphovsmannen har personligen rätt att bli namngiven vid
citat och återgivning. (Attribution)
– Upphovsmannen får inte bli kränkt av bearbetning eller
återgivning, utan kan protestera mot vandalisering, och
kan kräva att verket inte används för kommersiella
ändamål.
– Denna del av upphovsrätten kan inte förhandlas bort eller
överlåtas i Europa.
– Undantag i USA: Vid public domain = allmängods, som
gäller skattefinansierade verk som ägs av amerikanska
myndigheter, och inte är hemligstämplade, finns ingen
personlig attributionsrätt.
Ekonomisk upphovsrätt (copyright ©)
• Rätt att begära ekonomisk ersättning för framförande
eller mångfaldigande.
• Rätt att bestämma vem som får framföra och
mångfaldiga.
• Gäller även bearbetade versioner, t.ex. översättningar.
• Kan överlåtas och licensieras
• Gäller även om man glömmer skriva © i sitt verk.
• Kan avstås (om man uppger licens för fritt och/eller
öppet innehåll).
• Undantag i USA: Fair use-lagstiftning.
• Undantag i Sverige: Citaträtt och återgivningsrätt – om
Några specialfall och avtal
• Organisationen copyswede tar ut en ”bandskatt” eller
”privatkopieringsersättning” vid köp av tomma hårddiskar,
usb-minnen, kasettband, mm.
• Om man vill att musik spelas på sin webbplats måste man
teckna licens med Stim (svenska tonsättares internationella
musikbyrå) och Sami (svenska artisters och musikers
intresseorganisation).
• Programutvecklare har upphovsrätt till skärmpdumpar.
Därför kan vi inte lägga ut skärmdumpar av kommersiella
programvaror på Wikipedia, utan endast av fria programvaror.
• Lärare får kopiera högst 15 sidor och 15% ur bok till papper
(högst 1/5 av musikstycke vid noter) enligt
”kopieringsavtalet” med Bonus presskopia.
• Lärarundantaget ger i Sverige lärare och forskare
äganderätten till sina egna verk (läromedel, patent, mm.)
Studentuppsatser
• Plagiat (=långa citat) kan ge upphov till
2-3 månaders relegering.
• Normalt refererar vi istället för att citera, dvs
sammanfattar källan med egna ord.
”Korta citat markeras med citattecken eller indraget blockcitat.”
[1]
• Källa anges i en källförteckning så detaljerat att källan kan
kontrolleras. Källnot [1] eller (Jennehag, 2003) skrivs i
brödtexten eller under kopierad bild.
Verktyg för plagiatkontroll
Verktyg för automaticerad plagiatkontroll används av
lärare, Wikipediaanvändare, forskningstidskrifter,
m.fl. Exempel
– Urkund: Används av MIUN. Mejla
[email protected] . Jag får då ett
mejl som kan säga
C:a 2% av detta dokument består av text liknande den som
påträffats i 7 källor. Den största markeringen som satts ut är
120 ord lång och liknar sin källa till 96%.
– Copyscape: Fritt verktyg – öppen källkod.
www.copyscape.com/
Varumärkesskydd ® ™
• Gäller produktnamn, logotyper, mm.
• Varumärkesregistret hanteras i Sverige av Patentoch
registreringsverkets (PRV).
• Registrerat varumärke betecknas ®
• Oregistrerade varumärke betecknas ™
(trademark). Ensamrätt har erhållits genom
inarbetning, eller varumärket väntar på
registrering.
• Bolagsverket i Sundsvall registrerar bolagsnamn.
• Undantag i USA: Fair use-lagstiftningen ("skäligt
bruk") tillåter användning av skyddat varumärke
när man pratar om företaget eller produkten.
Domännamn i Internets DNS-system
• Exempel: miun.se för Mittuniversitet – Sverige.
• I många toppdomäner ges domännamnet till den
första som begär det.
• Om ett domännamn är förväxlingsbart med ett
befintligt varumärke eller företagsnamn kan man
under vissa toppdomäner, såsom .se och .fi,
begära att få överta ett upptaget domännamn.
• Rent tekniskt möjliggör DNS-systemet att MIUN:s
nätansvarige skapar t.ex. underdomänet
google.miun.se .
Designskydd, f.d. mönsterskydd
• Eng. design patents.
• Avser en produkts utseende och utformning,
men inte dess funktionsprincip.
• Exempel:
– Logotyper.
– I vissa fall grafiska användargränssnitt (Graphical
user interface, GUI). Något som dock är ovanligt.
• Registreras hos PRV.
Öppen källkod (open source)
• Datorprogram där källkoden släpps under en licens som gör
den tillgänglig att använda, läsa, modifiera och
vidaredistribuera, förutsatt att den vidaredistribueras på
samma sätt.
• Avgift kan tas för distribution av kompillerad objektkod, och
för onlinetjänster som använder koden.
• Motsats: Proprietär (upphovsrättsligt skyddad) kod
• Skall inte sammanblandas med
– freeware, som är gratis ofta proprietär programvara, ofta
reklamfinansierad.
– shareware, ofta demoprogram av kommersiella
fullversioner
Kända öppen källkodsprojekt
1983: GNU-projektet, Richard Stallman
1989: GNU GPL (General Public License) v 1
1991: Operativsystemet Linux, Linus Thorvalds
1995: Webbservern Apache
1995: Databasen MySQL
1998: Webbläsaren Mozilla -> 2003 Firefox.
2000: Sun OpenOffice -> 2011 LibreOffice fork.
2002: Wikimotorn MediaWiki
2007: Mobiloperativsystemet Google Android
Är immaterialrätten ändamålsenlig?
Diskussionsfrågor
1. Vilka incitament i innovation och konstnärligt skapande fanns innan immaterialrätten
utvecklades (främst på 1800-talet)? Hur finansierades skapandet då?
2. Kritiker menar att utvecklingen har gått mot att enskilda individers äganderätt står i
centrum på allmänintressets bekostnad, ett långt tankesteg från det ursprungliga på
1800-talet. Handelshinder uppstår och småskalig utveckling hindras. Har de rätt?
3. Vilket allmänintresse skyddas av tidsbegränsningen på 20 år vid patent och 70 år
efter upphovsmannens död vid uppovsrätt? Varför kortare tidsbegränsning vid
patent än upphovsrätt? Är det bra ?
4. Skulle teknikutvecklingen främjas eller minskas om patenträtten begränsades, t.ex.
om tidsbegränsningen kortades ned? Vem skulle då finansiera utvecklingen?
5. Skulle FRAND-patent kunna krävas även för annat än standarder? Vem skulle kunna
genomdriva ett sådant krav?
6. Är upphovsrätten tillräckligt för programvara, eller behövs särskilda mjukvarupatent
även i Europa? Varför vill bl.a. Ericsson ha mjukvarupatent och förlänga
patenträtten? Har skillnaden mellan USA:s och EU:s lagstiftning kring
mjukvarupatent någon praktisk betydelse?
7. Vem representerar allmänintresset idag? Vilka argument använder de?
”Infoanarkism”
Diskussionsfrågor
1. Hur har mediebranchens produktionsbudget för musik, mm,
och upphovsmännens villkor förändrats av piratkopieringen?
Påverkas utbudets storlek positivt eller negativt?
2. Är ”gratisgenerationen” bara bortskämda tjuvar med
egoistiska motiv, eller för piratrörelsen en välgrundad och
viktig kamp för en ny rättssyn?
3. Bör man skilja på privatetik och jobbetik vad gäller
piratkopiering?
4. Finns det likheter mellan copy left-filosofin och
piratpartisternas argument, eller bör man inte blanda ihop
dessa rörelser?