Deltagare: Elisabeth Wahlström, Perstorp Oxo AB, elisabeth

Download Report

Transcript Deltagare: Elisabeth Wahlström, Perstorp Oxo AB, elisabeth

MEMO
TITEL
DATUM
TILL
ADRESS
IPS fördjupningsseminarium i riskanalys
28. oktober 2014
Deltagare vid fördjupningsseminarium i riskanalys
TEL
FAX
KOPIA
FRÅN
PROJEKTNR.
WWW
Magnus Karlsson
A059939
SIDA
COWI AB
Skärgårdsgatan 1
Box 12076
402 41 Göteborg
010 850 10 00
010 850 10 10
cowi.se
1/1
Deltagare:
Elisabeth Wahlström, Perstorp Oxo AB, [email protected];
Bo Karlsson, Preem AB, [email protected]
Per Woxmark, Preem AB [email protected]
Peter Andreasson, Ineos AB, [email protected]
Jessica Augustsson, Nynas AB, [email protected]
John Berggren, Perstorp AB, [email protected]
Ander Wallén, Kemwell AB, [email protected]
Mats Lundblad, United Initiators AB [email protected]
Björn Magnell, MSB, [email protected]
Maria Östman, Midroc AB, [email protected]
Jenny Källrot, Ineos AB, [email protected]
Jan Fransson, AGA AB, [email protected]
Michael Lindström, AGA AB, [email protected]
Johanna Sundström, AGA AB, [email protected]
Sigvard Johansson, Perstorp AB, [email protected]
Åsa Burman, Ineos AB, [email protected]
Erika Söderlind, Vopak AB, [email protected]
Ida Hegge, Midroc AB, [email protected]
Rikard Widell, Perstorp Oxo AB, [email protected]
Blenda Weibull, IPS, [email protected]
Magnus Karlsson, COWI AB, [email protected]
C:\Users\Blenda jobbet\Documents\IPS\IPS Seminarier\Fördjupning riskanalys\IPS fördjupning riskanalys 2014 smst grupparbeten.docx
SIDA
2/2
System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt
Sevesolagstiftningen
I tre grupper diskuterades ett antal frågeställningar. Nedan sammanfattas de svar
som framkom.
1
Görs en ny riskanalys vid översyn enligt Seveso?
Vid de representerade företagen genomförs både
› helt nya riskanalyser,
› ny riskanalys baserad på tidigare samt
› uppdatering av tidigare riskanalys.
i samband med revisionen. Vanligast verkar vara ny baserad på en tidigare
riskanalys.
2
Vilken metod används?
Majoriteten av de representerade företagen genomför grovanalyser.
Det framkommer att det finns företag som utgått från detaljerade riskanalyser och
"summerat" ihop dessa till en "grovanalys". Vid senaste revisionen gjorde detta
företag dock en ny grovanalys. Erfarenheten av detta var att vissa övergripande
frågor aktualiserades som kanske tidigare förbisetts när man fokuserat på detaljer.
Det framkommer också att företag gjort/funderat på att göra tvärtom, d.v.s. nu utgå
från "nya" detaljerade riskanalyser som tagits fram och lyfta ut och sammanställa
dessa till en "grovanalys".
3
Revideras befintlig riskanalys? Om ja, vad tittar man på?
I stort sett samtliga representerade företag använder tidigare riskanalys på något
sätt vid revisionen.
Tidigare scenarier diskuteras och omvärderas utifrån:
› Nya kunskaper
› Ändringar och nya anläggningar
› Ändrad lagstiftning
› Olyckor och tillbud, både lokala och globala
Hantering av scenarier med låg sannolikhet (frekvens) tas upp som ett område
som är svårt.
Fördelen att revidera en befintlig analys är att man inte missar något gammalt
medan nackdelen är att man kan bli låst i sina tankar. En grupp föreslår att man
C:\Users\Blenda jobbet\Documents\IPS\IPS Seminarier\Fördjupning riskanalys\IPS fördjupning riskanalys 2014 smst grupparbeten.docx
SIDA
3/3
ska börja på ett blankt papper och när detta är fyllt kontrollera och jämföra tidigare
riskanalys.
Ny extern analysledare kan ge nya infallsvinklar, men det är viktigt att kompetens
finns i analysgruppen.
En grupp föreslår att man inför riskanalysen genomför en inventering av inträffade
olyckor. (Detta blir i praktiken ett krav när Seveso-III genomförs då man i
Säkerhetsrapporten ska referera till tidigare olyckor och de lärdomar man dragit av
dessa).
4
Hur sker arbetet, i grupp eller av få personer?
Alla representerade företag genomför sina riskanalyser i grupp. Företagen har olika
krav på vilka kompetenser som ska delta och hur stora analysgrupperna är.
El/mek/instrument-kompetenser är inte alltid närvarande, borde vara det mer.
5
Görs detaljerade riskanalyser, typ hazop?
Detaljerade riskanalyser genomförs i olika omfattning hos samtliga närvarande
företag. Genomförandet beror på anläggningens komplexitet och de konsekvenser
som kan uppkomma. Vid design av nya anläggningar görs alltid detaljerad
riskanalys.
What-If, Hazop, FMEA, fel- och händelseträd och LOPA är analysmetoder som
används.
6
Görs konsekvensanalyser (spridningsberäkningar, brandberäkningar,
explosionsberäkningar) vid uppdateringen?
Även konsekvensanalyser genomförs bland flertalet av de närvarande företagen.
Krav på konsekvensberäkningar kommer främst från myndigheter i samband med
tillståndsprövningar. Kraven på konsekvensberäkningar kan variera mycket mellan
olika kommuner. Räddningstjänsterna ställer olika krav i olika kommuner och har
olika egen kompetens.
Företagen gör beräkningar både i egen regi och via konsulter. Vid användande av
konsulter krävs kompetens vid upphandlingen. Likaså att ge konsulten rätt input så
att resultatet blir begripligt och användbart.
7
Görs kvantitativa riskanalyser (QRA)?
QRA används av flertalet av de representerade företagen.
C:\Users\Blenda jobbet\Documents\IPS\IPS Seminarier\Fördjupning riskanalys\IPS fördjupning riskanalys 2014 smst grupparbeten.docx
SIDA
4/4
QRA genomförs i Stenungsund, både för de enskilda företagen och totalt från
samtliga företag. Inom gasverksamhet förekommer också QRA.
I regel anlitas konsulter eller koncerninterna experter för genomförande.
8
Vem (befattning) initierar riskanalysarbetet?
Bland de deltagande företagen kan man utskilja två vägar för initiering. Antingen
initieras arbetet från linjeorganisationens ledningsnivåer ("platschef",
"affärsledningen") eller från "stabsfunktion" (processäkerhetsingenjör,
processäkerhetsspecialist, HSE-chef etc.)
9
Vem (befattning) leder riskanalysarbetet?
Vid flertalet av de representerade företagen leds riskanalyserna av en extern
konsult. Men det förekommer också att egna kompetenser
(processäkerhetsingenjör eller platschef) leder arbetet.
10
Görs revisoner mellan 5-års uppdatering?
Ett av de representerade företagen hade koncerninternt krav på att genomföra
revisioner av riskanalyser vart tredje år. Ett annat av företagen hade krav från
myndighet att årligen redovisa företagets "Åtgärdslista" och hur uppföljningen
framskred. För övriga företag genomfördes enbart revisioner vid större förändringar
(nybyggnationer) eller om något inträffat. För organisatoriska förändringar är det
inte lika självklart att uppdatera som för en teknisk förändring.
Enligt Sevesolagen ska en intern plan för räddningsinsats finnas och ingå i
säkerhetsrapporten. Arbetsgivaren ska se till att den interna planen för
räddningsinsatser ses över och övas minst vart tredje år. Detta kan indirekt även
innebära krav på uppdaterade riskanalyser.
11
Vem (befattning) avgör om de förändringar som sker/skett i verksamheten är
av sådan art att en uppdatering krävs?
Vid några av företagen ingår det projektledaren (eller den huvudansvarige) för
förändringen att kontrollera om uppdatering krävs. Till sin hjälp kan det finnas både
checklistor och interna experter från HSE-avdelningen.
12
Övrigt
Uppföljning och hantering av riskanalyser:
› "Svårt att få ansvarig för små risker."
› "Rekommendationen är ofta luddig."
› "Glöm inte att rekommendationen kan innebära fördjupad riskanalys av själva
rekommendationen då den kan vara en förändring".
C:\Users\Blenda jobbet\Documents\IPS\IPS Seminarier\Fördjupning riskanalys\IPS fördjupning riskanalys 2014 smst grupparbeten.docx
SIDA
›
›
›
›
›
›
5/5
"Linjen är ansvarig, inte processäkerhet som är ett stöd".
"Svårt att få linjen att ta ansvar".
"För över alla rekommendationer i en riskdatabas"
"Hur kopplar man ihop riskanalysen med budgetprocessen så att denna tar
hänsyn till de rekommendationer som framkommit?"
"Hur återkopplar vi gamla riskanalyser när vi genomför förändringar? Tidigare
identifierade händelser som ansetts tolerabla eller för dyra i ALARP-området
kan vid annan förändring genomföras till liten extra kostnad".
"Åtgärdslistor glöms bort, tas fram vid revideringar eller vid tillsynsbesök"
Flera av företagen hade beslutat att alla riskanalysers uppföljning skulle läggas in i
företagets system för hantering av avvikelser ("Synergi" användes av dessa
företag). På detta vis kunde man "enkelt" övervaka hur uppföljningen av
riskanalysarbetet framskred. Likaså kunde man lätt hitta sina riskanalyser.
C:\Users\Blenda jobbet\Documents\IPS\IPS Seminarier\Fördjupning riskanalys\IPS fördjupning riskanalys 2014 smst grupparbeten.docx