Transcript Attityder - kan skapa bekymmer

Nyheter!
yheterna på
Senaste blåljusn
med 70
nätet. Landet runt
dag!
rje
va
r
dagstidninga
w w w .s 1 1 2
SAMVERKAN
.s e
Trevlig
läsning!
Nummer 4 2014
Årgång 13 Pris 49 kr
Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon
Ny teknik
kan revolutionera
ambulanssjukvården
Opererad i 25 timmar
- nedsövd i elva dygn
- konvalescent i fem månader
Attityder
- kan skapa bekymmer
Racerföraren
- som blev stadens
bäste brandman
Region på väg mot egen ambulansdirigering
Vi erbjuder Dig
rätt förutsättningar
- vid utbildning...
AMBU SAM
Torso docka i vuxenstorlek, för basal
HLR-träning.
AMBU DOCKOR (torso och helkropp)
Flertalet HLR-dockor för basal och
avancerad HLR-träning. Finns även för
övning i intubation och ventilering på mask.
Tillval: PC-anslutning med HLR program.
AMBU INTUBATIONSHUVUD
För träning av alla intubationstekniker.
... och i verkligheten
ZOLL
Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för
sjukhus- och transportbruk. Förenklar och
förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi
är erkänt världen över.
STATPACKS
Ett brett sortiment av akutväskor och
moduler av hög kvalitet.
AUTOPULSE
Ett kompakt och bärbart system som ger
mer effektiva hjärtkompressioner på plats
och under transport.
För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se
2
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
WWW.S112.SE
Magasin
om blåljusverksamheter och specialfordon
Utgivare
Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget
On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och
står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande
till företag, organisationer och politiska partier.
Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487
Adress
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park)
Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: [email protected]
www.s112.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), [email protected]
Reporter
Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666
Övriga medarbetare i detta nummer
Eric Bengtsson, Mats Jonsson, Anna Kjellsson,
Lena König, Elliot Turvall, Hanna Welin, Eva Åsheden
och Dag Öhrlund
Formgivning
Sven Åsheden och Johan Carlsson
Produktion
On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej
för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar
svarar intervjuade personer och textförfattaren.
Annonser
Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö,
Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, [email protected]
Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström
Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/
Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom
Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.
Foto framsida: Ragnhild Larsson
Utgivningsplan
NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9
Materialdag annonser, 4 feb
.
...........................................
NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17
Materialdag annonser, 2 apr
.
...........................................
NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26
Materialdag annonser, 3 jun
...........................................
NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37
Materialdag annonser, 19 aug
...........................................
NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43
Materialdag annonser, 1 okt
12
Det goda mötet
Mycket intressant! Tittar ganska ofta på TV-programmet
112 - på liv och död. Programmen är fyllda av dramatik i
stort och smått. Mitt lite udda intresse ligger i att studera
”blåljuspersonalens” förmåga att sätta sig in i och förstå
en annan människas upplevelsebild.
Att kunna kommunicera genom att bli berörd men ändå
upprätthålla distansen mellan sig själv och den andre. Det
handlar egentligen om två delar; den verbala kommunikationen – det talande ordet och den
ickeverbala kommunikationen –
kroppsspråket.
Ibland känns det lite "svajigt". Har man verkligen förstått mötets betydelse?
Vänlighet och tillmötesgående är oftast den
sammanbindande länken
för nå fram till en annan
människa. Att lyssna aktivt
är både den viktigaste och
den mest krävande uppgiften. Utan denna förmåga blir
det i regel inte något gott och
bra möte.
Min primitiva sammanfattning är att den ”blåljuspersonal” som lyckas allra bäst är den som är närvarande, öppen, lyssnar aktivt, har empati och kryddar med lite humor.
Och visar respekt även om de blir ifrågasatta och känner
sig kränkta.
Antalet ambulansuppdrag ökar på de flesta håll i landet
i snabbare takt än resurserna. Beslut fattats om att endast
de patienter som brådskande måste till sjukhus, alternativt
är i behov av vård under transport, ska medfölja ambulansen till vårdinrättning. Övriga patienter ska hänvisas till annat transportsätt.
Ambulanssjuksköterskorna Viktor Henriksson och Petter
Majors magisteruppsats handlar om patienters upplevelser av att bli hänvisade till ett annat färdsätt än ambulans.
Uppsatsen medvetandegör på ett bra sätt betydelsen av
sjuksköterskans förmåga att skapa det goda mötet utifrån
sin egen uppfattning, patientens uppfattning och kanske
närståendes uppfattning.
Resultatet visar både på nöjdhet och missnöje hos patienterna. Attityden hos sjuksköterskan spelar stor roll,
men även deras förmåga att låta patienten vara delaktig i
beslutet. Lättförstålig information om patientens tillstånd
och vad som föranleder hänvisningen är också viktigt.
Känslor såsom ilska, uppgivenhet och sorg har framkommit, men också glädje, förståelse och tillit.
De patienter som känt sig väl bemötta, delaktiga och
som fått bra information, har behållit eller stärkt sitt förtroende för ambulanssjukvården. En organisation att lita på.
Patienter som inte känner sig väl bemötta, delaktiga eller informerade ger i sin tur uttryck för en stark besvikelse
över ambulanssjukvården.
...........................................
NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52
Materialdag annonser, 2 dec
...........................................
WWW.S112.SE
Sven Åsheden
Chefredaktör och ansvarig utgivare
[email protected]
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
3
SAMVERKAN
18
Innehåll
n
e
ik
v
d
n
a
S
i
n
o
ti
k
u
d
ro
p
s
n
Ambula
34
n
a
m
d
n
a
r
b
e
t
s
ä
b
s
n
Stade
Sara Andersson fick Live
t
tillbaka
14
44
Attityder - kan skapa bek ym
mer
5
7
8
10
12
14
4
Landet runt - aktuella notiser
Recension av LEVANDE DÖD
Ny teknik kan revolutionera
Överraskande lastproblem
Herre i luften vid skogsbranden
Tidigare händelse - hur gick det sen?
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
18
22
24
26
28
32
Tidlös bilbyggarelegans i Sandviken
Femstjärnigt Ambulans SM i Golf
Bärgaren – arbetsplats mitt i trafikvimlet
VG på väg mot egen ambulansdirigering
Brandkårsmuséet i Simonstorp
Norrlands-ambulans blev djurambulans
34
38
42
44
46
48
Stadens bäste brandman
Viktigaste artikeln som forskare
Johan, 15, vill rädda liv
Attityder - kan skapa bekymmer
Nominering 4 - Årets magisteruppsats
Marknadsnyheter
WWW.S112.SE
Single responder i Sörmland
Ambulanssjukvården i Sörmland som tagit fram en
specialutrustad akutbil där endast en person arbetar.
Förra året kom bara en av tre ambulanser fram i tid i Gnestaområdet, det vill säga inom en kvart. Men efter att landstinget
hade en enmansambulans på försök i området innan sommaren, så förbättrades svarstiderna kraftigt.
– Vi ser i det här området att vi kommer snabbare till patienterna i de situationer när vi har ett prio1 larm, som larmcentralen har bedömt är akut livshotande, säger Jörgen Lifvakt, chef
för ambulanssjukvården i Sörmland.
Nu införs en akutbil, en så kallad single responder, som är
bemannad med en sjuksköterska och som snabbt kan finnas
på plats och göra de första, kanske livsviktiga insatserna, om
något skulle inträffa, innan en vanlig ambulans kommer till
platsen.
Nytt forskningsfartyg
Sverige bör satsa på ett nytt forskningsfartyg som
ersättare för det skrotade Argos. Det är rekommendationen i den utredning som bland annat gjorts av
Kustbevakningen.
Tre myndighetschefer överlämnade nyligen en gemensamt
förprojekteringsrapport till regeringen. Där förordas att regeringen avsätter medel för att bygga ett helt nytt och avancerat
forskningsfartyg på 63 meter.
Fartyget, som beräknas kosta 430 miljoner kronor, ska
rymma en besättning på 13 man och minst lika många forskare. Det ska utrustas för fiske och vattenprovtagningar med
laboratorier där man kan ta in fisk och andra prover direkt
från havet.
Fartyget ska kunna stanna ute till havs 16 dagar utan att
behöva fylla på bränsle eller andra förråd.
Bilen som utgår från Nyköping, som ska finnas i Gnesta på
dagtid och kvällstid, är en specialutrustad akutbil som inte är
gjord för att transportera patienter.
– Bilen lämnar ju inte det geografiska området, om patienten åker in med ambulans, den blir ju kvar där. Sköterskan
kan ju också bedöma och hjälpa patienter på plats.
Foto:
Moderaterna i landstinget stödjer inte landstingsmajoriteSOS Alarm
tens satsning på en single responder i Gnesta.
Partiet vill istället lägga sex miljoner kronor på två riktiga
dygnet-runt-ambulanser, en i Gnesta och en i Vingåker.
Partiet går till val på att ta pengar från kulturområdet och
lägga dem på vården istället. Bland annat vill Moderaterna
krympa Sörmlands museums budget till hälften.
Text: Katarina Wahlström
SR P4 Sörmland
SMHI:s oceanografiska enhet
– Vi är ute till havs varje månad för att övervaka övergödning, syrebrist och algförekomst i de omgivande haven, säger
Mikael Krysell på SMHI:s oceanografiska enhet, och det är
mycket viktigt med långa och obrutna tidsserier för att kunna
följa trender och därmed avläsa effekterna av olika, och ofta
mycket dyrbara, åtgärder som vidtas – exempelvis utbyggnad
av reningsverk.
För närvarande samutnyttjar SMHI det finska forskningsfartyget Aranda, efter avtal med Finska miljöcentralen
(SYKE), men med tanke på ökande krav på miljöövervakning från EU förväntar vi oss att det blir svårt för länderna att
i längden dela på ett enda fartyg.
Källa: Kustbevakningen
Förebygg och behandla
hypotermi
direkt på skadeplats
Aktiv värmefilt
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
5
Sjuktransporter hotar akutvården
Antalet sjuktransporter mellan
olika sjukhus har blivit så många
att akutsjukvården nu är hotad.
De många transporterna gör att
det inte finns ambulanser redo
för akuta utryckningar, säger Ambulansförbundet.
– Det påverkar på så sätt att de akutambulanser som ska stå i beredskap för
att rycka ut på akuta sjukdomsfall eller
allvarliga olyckor för ofta är upptagna
med sjuktransporter emellan vårdinrättningar. Och vi anser att det här håller ju
inte, säger Henrik Johansson, ordförande på Ambulansförbundet.
Ekot berättade om att transporter av
intensivvårdspatienter mellan sjukhusen
ökat kraftigt. Men ambulanstransporterna sker med alla typer av patienter, rikstäckande siffror på det finns inte men
enligt Ambulansförbundet har samtliga
sjukvårdstransporter ökat och det alltför
mycket, det säger ordförande Henrik Johansson.
– Dels har förflyttningarna sin grund
att vi har massiva överbeläggningar på
landets sjukhus. Vid en stor olycka i en
storstadsregion så kan det bli en ohållbar
situation i och med att man då inte har
ambulanser i beredskap, säger Henrik
Johansson.
Håller inte med
Poul Kongstad är verksamhetschef
för ambulanssjukvården i Region Skåne
och ordförande i Föreningen för Ledningsansvariga inom svensk Ambulanssjukvård. Han håller inte helt med Henrik Johansson om riskerna.
– Det är väl riktigt på det viset att om
resurserna inte är tillräckliga för detta så
kan man komma i en bristsituation, men
det man ska veta är att den här typen av
överförflyttningar ofta är planerade och
i den bästa av världar att om man ser
att man har många förflyttningar så ska
man ta in extra resurser så det inte sker,
säger han.
Men fungerar det verkligen
så i verkligheten?
– Vi har ju i sommar haft en del problem med resurser rent allmänt, men i
vardagen annars har vi haft en god beredskap. Jag kan ju inte uttala mig för
varje landsting, men jag uppfattar att
man har motsvarande organisation i de
andra landstingen, säger Poul Kongstad.
Men Henrik Johansson tycker inte
att planeringen fungerar och tycker att
problemet inte tas på tillräckligt stort
allvar.
– Ambulansen ska ha en krisberedskap men en sådan fattas idag i stora
delar av Sverige, säger Henrik Johansson, ordförande för Ambulansförbundet.
Text: Karolina Lek
SR P4 Stockholm
Drygt femtusen fortkörare
Drygt femtusen personer rapporterades för att ha kört fort under
polisens hastighetsvecka, v.34, i
samband med att skolorna startade. Det är en minskning jämfört
med tidigare år.
– Siffrorna visar att det är färre rapporterade fortkörare i år, men det betyder tyvärr inte att antalet personer som
kör för fort vid skolorna minskat, utan
förklaras av en lägre aktivitet i år än tidigare år, säger Bengt Svensson som är
ansvarig för trafikfrågor på Rikspolisstyrelsen.
Polisens insatser under skolstarts-
6
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
veckan har haft fokus på ökade kontroller av hastighet vid skolor, daghem och
andra platser där oskyddade trafikanter
befinner sig. Resultatet visar att antalet
personer som körde för fort denna vecka
var 5 082. Det kan jämföras med 7 935
år 2013, och 10 055 under 2010 års skolstartsvecka. 228 personer blev av med
körkortet.
Flest fortkörare rapporterades i Stockholms län med 994 stycken. Några av
polismyndigheterna hade bland annat
fullt upp med följderna av skogsbränder
och översvämningar, och kunde därför
inte satsa på hastighetsveckan.
Källa: Polisen
Tidigare händelser
- hur gick det sen?
Omkom i ambulanskrock
Vid lunchtid den 26 december
2012 kolliderade en ambulans och en
personbil på riksväg 66 strax söder
om Sälen i höjd med Vasaloppsstarten i Berga by. Strax innan olyckan
inträffade hade trafikanterna varnats
i Sveriges Radio för en brådskande
ambulanstransport på väg till Mora
lasarett. Ambulansbesättningen skadades, liksom föraren av personbilen.
Kvinnan i 45-årsåldern, som körde
personbilen, avled av sina skador.
Hur gick det med själva olycksutredningen?
– Utredningen, där brottsmisstanken
var vårdslöshet i trafik, är nedlagd
eftersom den brottsmisstänkta kvinnan
avled berättar presstalesman Bo Eriksson vid Polismyndigheten Dalarna.
Hur gick det för ambulansbesättning och
patient?
– Ambulansbesättningen är helt
återställda och i arbete. Patienten blev
aldrig skadad vid händelsen berättar
verksamhetschef Åke Centervärn,
ambulanssjukvården i Dalarna.
Friades för
dödsolycka i tingsrätten
Tingsrätten friade den brandbilsförare som under en utryckning körde av
vägen vid en mötesolycka i Tolvsbo i
Dalarna den 12 juli 2012, då två brandmän omkom.
Den 18 november 2013, sista dagen
för överklagan, valde en av de anhöriga
att överklaga domen till Svea hovrätt.
Där skriver den anhörige bland annat,
att föraren som chaufför, tar på sig ansvaret över brandbilen och att han har
ansvar för att passagerarna ska komma
fram till olycksplatsen.
"Föraren överskrider hastighetsbegränsningarna och därmed ökar ansvaret ytterligare. (...) Jag anser att NN
brustit i sitt ansvar på flera punkter..."
skriver den anhörige.
Dödsolyckan togs inte upp av hovrätten.
Brandman omkom
under utryckning
En brandbil under utryckning voltade
på E 45 söder om Mellerud nära Glashyttan den 30 september 2013.
Tre andra brandmän skadades.
Polisen i Mellerud meddelar att utredningen är nedlagd och ärendet avslutat?
WWW.S112.SE
Recension av LEVANDE DÖD:
Spännande deckare
Författaren Mikael Ressem
är född 1979 i Gävle där
han fortfarande är bosatt.
Han har lång erfarenhet av
ambulanssjukvård, både
som sjuksköterska och som
ambulanschef i Gävle.
VI SES I TYLÖSAND
LEVANDE DÖD är den första boken i serien om Erik Sandström,
en levnadstrött ambulanssjuksköterska med ett eskalerande
tablettmissbruk.
Motvilligt rycks Erik in i en
privat utredning av ett antal
mystiska
kidnappningsfall.
Det visade sig att offren blivit förgiftade av Alvedon för att sedan gå en plågsam död till mötes. Detta blir starten
på något som han helst hade velat hamna utanför.
Eftertanke
Tillsammans med sina två kamrater, ordningspolisen Patrik och
den minst sagt udda psykpatienten Tomas ger han sig ut på en jakt
efter vad som visar sig vara Gävles första seriemördare.
När jag började läsa boken hade jag inga större förhoppningar
om att jag skulle bli ordentligt fängslad av berättelsen. Men redan
efter något kapitels läsning blev den otroligt spännande och jag
ville bara veta mer och mer. Och snart hade jag i stort sett sträckläst hela boken.
En mycket spännande bok, från norrländsk småstadsmiljö, som
fick mig att känna kalla kårar längs ryggraden. Boken är lättläst,
okomplicerad och enkel i sin text.
Eftersom jag själv arbetar som sjuksköterska inom akutsjukvården var det lite svårt, att stundtals inte vara kritisk, när verklighet
och fiktion blandas på ett kusligt sätt.
Men som skönlitteratur är boken intelligent, spännande, medryckande och provokativ rakt igenom. LEVANDE DÖD aktualiserar, på
ett lysande sätt, den
frikostiga användningen av paracetamol, den verksamma substansen i
bl. a. Alvedon.
Ett högaktuell
ämne. Det finns
förslag om att receptbelägga Alvedon och Panodil.
Nu väntar jag
med spänning på
den andra boken
om den levnadströtte Erik Sandström.
Grattis
till Karlskoga
Eva Åsheden
Hämtas av Börje Chemnitz och Peter Carlsson
16-18 september 2014
Tema
Patientsäkerhet
God och säker vård
HUVUDSPONSORER
KONGRESSPARTNERS
Ambulansproduktion i Sandviken
Telium Sweden
Pensi Rescue
Taiga
Sievi
www.flisa2014.se
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
7
Ambulanssjukvå
rd
Ny teknik
kan revolutionera
ambulanssjukvården
Under det senaste året har Googles
högteknologiska glasögon, ”Google
Glass”, tagit klivet in i vården i
allmänhet och akutvården i synnerhet. Inom branschen har man stora
förhoppningar att uppfinningen ska
revolutionera personalens arbete
samt förbättra vården av patienterna. För tillfället utvärderas Google
Glass inom en rad olika områden
och olika typer av programvara
utvecklas i hisnande fart.
Google Glass är högteknologiska glasögon, som kostar 1500 dollar per par och
som tillhör kategorin bärbar teknik.
Det som är speciellt med dessa glasögon
är att de innehåller ett litet prisma i närheten av höger öga, på vilket grafisk stödinformation projiceras. I själva verket känns
det som att man står framför en stor datorskärm.
Den visade informationen beror på vad
användaren för tillfället iakttar. Om användaren tittar på en medicin, kan han/hon få
information om medicinen; om det är en
patient som är i fokus, kan fakta om patienten projiceras på prismat och så vidare.
Enheten är helt röst- och rörelsestyrd och
kan till exempel användas för att ta kort,
filma, skicka meddelanden, leta efter information och genomföra videosamtal.
8
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
Inom ambulanssjukvården kan Google
Glass exempelvis nyttjas för att genomföra
videosamtal med specialister eller akutmottagningen på det sjukhus dit patienten
är på väg.
Ambulanspersonalen kan, utan att behöva använda händerna (som är upptagna
med att hjälpa patienten), inleda ett videosamtal och visa samtalspartnern exakt hur
patienten ser ut, vad han/hon drabbats av
och så vidare.
På detta sätt kan de tillsammans komma
fram till bästa vårdlösningen i ambulansen
och akutmottagningen är också förberedd
på att ta emot patienten som är på väg.
Kan ske med röststyrning
Ambulanspersonalen kan även ta fram
medicinsk bakgrundsdata om patienten,
som kan vara mycket viktiga för val av behandling i ambulansen.
Denna information kan sedan, tillsammans med nytagna foton av patienten och
ambulanspersonalens egna anteckningar,
skickas direkt till akutmottagningen på
sjukhuset.
Och allt detta kan ske med hjälp av enbart röststyrning.
ProTransport-1, ett ambulansföretag i
norra Kalifornien, inledde ett projekt med
Google Glass för ett par månader sedan.
– Våra Paramedics kan föra över exakt
Text: Elliot Turvall
vad de ser till specialister på sjukhusen och
på detta sätt få hjälp i komplicerade fall,
förklarar Glenn Leland, på ProTransport-1.
Vi hoppas också kunna förbättra dokumentationen och möjligheterna för patienter på väg till sjukhuset, tack vare Google
Glass, fortsätter han.
Konsultation med Google Glass.
På akutmottagningen vid sjukhuset i
Rhode Island undersöks för närvarande
Google Glass inom ett mycket specifikt
område.
För vissa patienter på akutavdelningen
behöver en hudspecialist tillfrågas, för att
bestämma den lämpligaste behandlingen.
Denna konsultation sker numera med
hjälp av Google Glass. Akutläkaren studerar patientens hud och i samma ögonblick
ser hudspecialisten precis samma sak på sin
datorskärm.
Samtidigt talar de två läkarna med varandra och rådgör om hur patienten ska vårdas.
– Vi vill använda Google Glass för att
förbättra telemedicinen på akutavdelningen, säger Dr. Paul Porter, som leder studien.
På sikt hoppas vi att glasögonen ska
kunna föra akutvården framåt rejält, till
exempel som ett hjälpmedel för sjuksköterskor på ålderdomshem, när de kontaktar en
akutmottagning.
Ett av de sjukhus som kommit långt i anWWW.S112.SE
Foto: Beth Israel Deaconess Medical Center
University of Arizona College of Medicine
vändningen av Google Glass är Beth Israel
Deaconess Medical Center i Boston.
Utanför varje rum på akutmottagningen
finns en QR-kod, som läkaren läser av med
specialglasögonen. Då får han/hon all information (bakgrund, medicinsk data, med
mera) om patienten och kan se dessa fakta
framför sig, utan att släppa blicken eller
händerna från patienten.
– Jag kan behålla ögonkontakten med patienten, vi kan fortsätta prata och jag behöver inte avbryta honom/henne eller lämna
sjukhussängen för att få informationen, berättar Dr. Steve Horng, akutläkare vid Beth
Israel-sjukhuset och en av de ansvariga för
projektet. I vissa fall kan det vara livsavgörande att få korrekta fakta snabbt.
– Vid ett tillfälle vårdade jag en patient
som drabbats av omfattande hjärnblödning,
fortsätter Horng.
Slipper att gå till datorn
Tack vare Google Glass, kunde jag
omedelbart se patientens allergier och ge
rätt medicinering. Tidigare hade jag varit
tvungen att gå till en dator för att leta upp
informationen, vilket hade tagit mycket
längre tid och riskerat patientens liv.
– Nästa steg är att använda specialglasögonen för att utföra uppgifter, inte bara
ge information, planerar Horng. Vi vill använda glasögonen för att beställa medicin,
boka återbesök och kontakta andra läkare.
– I framtiden kommer Google Glass att
revolutionera vårt arbete, spår Horng avslutningsvis.
"QR-koden ger läkaren all nödvändig
information om patienten".
”
Våra Paramedics
kan föra över exakt
vad de ser till specialister på sjukhusen"
Trygghet - Ekonomi - Kvalitet
För att insidan räknas
En rymlig och ljus arbetsplats för en
modern akutsjukvård.
Läs mer på: www.ambulansproduktion.se
WWW.S112.SE
Ambulansproduktion i Sandviken AB
Mullervägen 23, 811 93 Sandviken
Tel: 026-24 51 30
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
9
Ambulanshelikop
ter
Överraskande lastproblem
Gotland hade beställt en ny ambulanshelikopter men tvingas
flyga med den gamla modellen. Den avsevärt modernare Bell
429 var helt enkelt för ”tung” för att klara de hårda kraven.
Det är en något märklig situation som beställaren, storkommunen Region Gotland, har
hamnat i.
Helikoptern var ny och efterlängtad men står för närvarande
i en hangar i Östersund.
Trots det fungerar ambulansflyget som planerat.
– Vi är förstås väldigt besvikna men har hittat en acceptabel
reserv­lösning för ambulanstrafiken. Vi kör med en ny version
av den gamla helikoptermodellen, säger Rolf Forsman, beställarechef för Region Gotlands
hälso- och sjukvård.
Beprövad modell
Kanadensiska Bell 429 är
en beprövad helikoptermodell.
Trots det klarade inte maskinen
att flyga med tre personer och
nödvändig utrustning mellan
Gotland och Sveriges fastland.
10
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
– Nej. Vi kan konstatera att vi
har högre krav än på många håll
i resten av världen, säger Rolf
Forsman med en viss glimt i
ögat.
Det var i april i år som den
nya helikoptertypen skulle ersätta den gamla. Efter ett fåtal
flygningar konstaterades att
den inte höll måttet för de krav
som Region Gotland ställer,
och för den lagstiftning som
gäller, berättar Forsman.
tanke, säger Rolf Forsman.
– Att vi ska klara att flyga
från Gotland till fastlandet och
sedan vända tillbaka om det av
någon anledning inte är möjligt
att landa vid tillfället. Det går
inte med den nya helikoptern.
Operatören som anlitats för
flygningarna, och som har valt
ut helikoptertypen, är en av två
som i dagsläget genomför ambulansflygningar i Sverige –
Medicopter.
För små marginaler
Bell-helikoptern vägde för
mycket med två patienter och
en sjukvårdare ombord, plus
den apparatur som krävs vid dagens ambulansflygningar. Ökad
vikt innebär minskad mängd reservbränsle och för små marginaler.
Det gotländska ambulansflyget bygger på en enkel grund-
Reservplan
När problemen upptäcktes
ordnade Medicopter en tillfällig lösning i form av ambulansflygplan, som användes några
veckor. Därefter trädde reservplan B i funktion: en helikopter
från Norge av samma modell
som den gamla Eurocopter EC
145, fast uppgraderad.
– Den har fungerat tillfreds-
ställande för våra behov. Det
går ingen nöd på oss i nuläget
med den gamla modellen, säger
Rolf Forsman.
En av de största fördelarna
med att byta till en ny helikopter var att få en maskin som är
enklare att serva. Likt moderna
bilar kopplas den ihop med en
dator som gör felsökningar och
analyser av servicebehovet.
Fördelar som försvann
Vid servicen behöver färre
delar av helikoptern monteras
ner, vilket innebär fler timmar
i luften.
En mer avancerad autopilot
skulle ha varit en annan fördel,
om avtalet hade fungerat som
det var tänkt mellan Regionen
och Medicopter.
Är ni kritiska till hur Medicopter har skött det hela?
– Först och främst vill jag beWWW.S112.SE
EN HELHETSSYN
KRING KEMISKA OCH
TERMISKA OLYCKOR.
”
Enkelt grundkrav: Helikoptern
ska klara att flyga från Gotland till
fastlandet och tillbaka om det av
någon anledning inte går att landa.
Det klarar inte den nya helikoptern.
Rolf Forsman
tona att vi har haft ett mycket
gott samarbete med vår operatör, Medicopter. När det gäller
en affär i den här storleksordningen är jag kanske lite överraskad över att operatören inte
var säkrare på vad helikoptern
kunde prestera. Men det verkar
å andra sidan ha kommit som
en överraskning även för tillverkaren.
Besked innan nyår
Hur ser framtiden ut?
– Vi har sagt att vi kan tänka
oss acceptera nuvarande lösning om vi får några saker
ditskruvade, bland annat en
satellittelefon och ett mer ändamålsenligt bårsystem.
När tror du allt är löst?
– Vi ska ta kontakt med
Medicopter under hösten för
att se om vi ska permanenta
nuvarande lösning eller inte. I
WWW.S112.SE
praktiken skulle jag tro att allt
är klart innan nyår.
Ingen uppsägning
av kontrakt
Någon eventuell uppsägning
av kontraktet är inte aktuellt på
grund av den långa upphandlingstiden och fåtalet anbudsgivare, säger Rolf Forsman.
– En upphandling tar flera
år. Det är en lång och tidskrävande process som vi helst vill
undvika.
Vid en kontakt med Medicopters kontaktperson för avtalet, Agneta Karlfeldt, väljer hon
att inte yttra sig.
– Jag vill först diskutera det
här i lugn och ro med Rolf
Forsman, säger hon.
Text: Eric Bengtsson
Foto: Tommy Söderlund
ALLFA EUROPE PREMIUM
Allfa Europe ambulansbår
Hanterar alla patienter i alla
situationer. Liggande/sittande
i alla miljöer. Klarar 300 kg.
Ergonomisk
Driftsäker
Tillverkad i Sverige
www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
11
Kustbevakningen
Herre i luften
vid skogsbranden
Kustbevakningens flyg deltog i arbetet vid skogsbranden i
Sala på begäran från räddningsledaren. Kustbevakningsflygets
uppgift i området var att med hjälp av sensorer, IR kamera och
bildkamera, dokumentera och skapa en kartbild på brandens
framfart och förflyttning i området.
Text: Kustbevakningen
Sven Åsheden
Foto: Kustbevakningen
Bilder och kartunderlag, med
inlagda positioner för ”brandfronten” skickades kontinuerligt ner till räddningsledaren,
som snabbt fick en lägesbild
över det stora området som
brann..
– Vår utrustning passar väl att
använda även för denna typ av
uppdrag och det känns bra att
vi också kan bidra i en svår situation, säger Ronnie Willman,
chef för Kustbevakningsflyget.
12
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
Möjliggör prognoser
Analytiker använde informationen från Kustbevakningsflyget för att göra prognoser, ett
antal timmar framåt, om hur
brandfronten rörde sig och med
vilken hastighet.
Räddningsledaren kunde då
flytta sina markstyrkor ut från
riskområden till andra områden
som måste bekämpas för att
försöka begränsa branden.
Helikoptrar fick ny kurs
Räddningsledaren och analy-
tikerna har framhållit Kustbevakningsflygets kartunderlag
som avgörande för många fattade beslut.
Kustbevakningsflyget fungerade även till viss del som
samordnare för de flygande
resurserna i området, så kallad
Aircraft Co-ordinator (ACO)
genom att med information
hjälpa och stödja de 10-15 helikoptrar som vattenbombade i
området.
Med hjälp av sin IR kamera
kunde flygplanet exakt positionera brandhärdarnas trots all
rök.
Saknade Rakel
Kustbevakningen
hjälpte
också helikoptrarna att hitta
nya kurser för att komma ut
från röken när de precis hade
vattenbombat och sikten, på
grund av brandröken, hade
minskat och var obefintlig.
Ytterligare en uppgift för
Kustbevakningens flyg var att
hjälpa till med radiotrafiken,
och vidarebefordra meddelanden, mellan räddningsledaren
och de privata helikoptrarna,
eftersom dessa saknade Rakel.
Kustbevakningens flyg kommer att fortsätta stödja i området så länge behovet finns.
WWW.S112.SE
a
Ka
oc
sd
Kt
vi
er
•ö
v
Ka
cK
tB
•Y
är
gn
•K
em
do
c
do
in
Ka
ma
gs
oc
au
do
dd
tr
a
Br
cK
an
ti
ul
•m
Övningsdockor för alla situationer!
Kontakta oss gärna för mer information!
www.karnag.se
08-630 10 00
Kustbevakningen har tre avancerade flygplan av typen
Dash 8 Q-300. De benämns KBV 501, 502 och 503.
Hemmabasen är Skavsta flygplats utanför Nyköping.
Övervakning och spaning bedrivs längs hela den svenska kusten
samt över Vänern och Mälaren året om, dygnet runt. Dessutom
förekommer regelbundet internationella uppdrag.
STEGBIL FRÅN GIMAEX
Varje flygbesättning består av två piloter och två systemoperatörer. Under flygningen har operatörerna hand om och ansvarar
för spaningsutrustningen ombord.
Kan såklart levereras med
One Seven tryckluftsskum
Layout: www.stiernform.se
Grattis
till Hammarstrand
Hämtas av Gunilla Edin och Ulf Jansson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
www.nfrs.se
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
13
Polis
Livet tillbaka
Halmstad
•
Text: Hanna Welin
Foto: Martin Lindeborg
Rattfylleristen slungade henne en hårsmån från döden.
För tio år sedan vaknade polisaspiranten Sara Andersson upp
efter 25 timmar på operationsbordet. Två frågor ringde i huvudet:
Kan jag rida? Kan jag fortfarande bli polis?
14
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
WWW.S112.SE
Tidigare händelse - hur gick det sen?
Det var en vanlig rutinutryckning. En bilbrand på väg 540 i
Snapparp utanför Halmstad.
Polisaspirant Sara Andersson
stod och pratade med bilägaren
och brandmannen. Då, i 100 kilometer i timmen på den smala
70-vägen, närmar sig en bil i
natten, utan att bromsa trots
blåljusen och räddningsfordonet som stod parkerat rakt över
vägen.
Sekunden senare: ägaren till
den första bilen är död. Sara
Andersson, slungad sex meter
upp och 23 meter bort, ligger
i ett dike med svag puls. Hon
andas inte.
Opererad i 25 timmar
Operationerna pågick i över
ett dygn. I elva dagar låg Sara
Andersson nedsövd för att
smärtorna inte skulle vara outhärdliga: Frakturer i ben och
armar, krossat kindben och skador i ansiktet från ögonbrynen
till hakan. Blåmärke på hjärnan
och en ficka på ena lungsäcken.
Men inga skador på de inre
organen, tack vare skyddsvästen hon haft på.
– Själv minns jag inget av
det här. Mitt sista minne är från
dagspasset precis innan. Och
det är nog tur, säger Sara Andersson.
Det har gått tio år. Men spåren finns kvar, åtminstone de
yttre. Ärren och benet som
krånglar. Det förlorade luktsinnet. Protesen där vänster öga en
gång satt.
– Föraren visade sig ha både
cannabis och 1.33 promille i
blodet, säger hon och skakar på
huvudet.
”
Jag var helt
fokuserad på
att jag skulle
tillbaka där
jag slutat."
Sara Andersson
Sommardagen är
varm. Sara Andersson har fortfarande
några lediga dagar
kvar innan hon ska
tillbaka till jobbet
på Hallandspolisen. Men först ska
ett och ett halvtåriga
dottern
Amanda Rånge
skolas in på förskolan.
– Det känns
lite
konstigt
att lämna bort
henne.
Men
samtidigt har
de mycket att
erbjuda som
inte jag och Niklas har
på samma sätt, säger hon.
Sambon Niklas Rånge är
också polis. Paret träffades på
polishögskolan och har hållit
ihop sedan dess.
Det var till Niklas och deras
två hundar som Sara Andersson
kom hem i rullstol efter veckorna på sjukhuset i Lund.
– Han fanns där för mig hela
vägen. Precis som min familj
och vännerna. Också kollegerna spelade en avgörande roll.
Under sjukskrivningen åkte
Sara ofta in till jobbet och bara
hängde runt och pratade med
kollegerna.
– Det betydde väldigt mycket
för mig att jag fick ett sådant
stöd, säger hon.
>>
VARNINGSLJUS FÖR PROFFS
När det gäller...
Reflexite Flexibright VC612 är ett
vidareutvecklat mikroprisamtiskt
högreflekterande reflexmaterial ämnat
för yrkesgrupper där man ställer stora
krav på synbarhet och säkerhet.
Dess egenskaper ger en mycket hög
synbarhet i dagsljus såväl som i mörker
och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor
med sina fluorescerande egenskaper
vid dåliga väderförhållanden såsom
regn eller dimma.
För mer information om Reflexite eller andra
av våra produkter ring 0430 - 738 00
R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige
Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se
WWW.S112.SE
Varningsljus från Ferno Norden när
professionella användare själva får välja
Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med
världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna
5 års garanti på elektroniken
Patenterad Linjär-LED teknologi
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
15
>>
Tidigare händelse - hur gick det sen?
Opererad i 25 timmar,
nedsövd i elva dygn och konvalescent i fem månader
Hon kunde ha blivit avskräckt. Ha ryggat för en framtid som polis. I synnerhet en
polis i yttre tjänst.
– Tvärtom. Jag var helt fokuserad på att jag skulle tillbaka
där jag slutat, säger hon:
– Det är skönt att Niklas har
samma yrke, att han förstod och
aldrig ifrågasatte mitt beslut.
Konvalescent i 5 månader
Med rakat huvud, utan framtänder och en lapp för ögat rul�lade hon in på stationen för att
få sin polisbricka.
Godkänd samtidigt som de
andra, olyckan inträffade bara
veckor innan aspiranttiden
skulle ha tagit slut. Fem månader senare var Sara Andersson i
tjänst, på Hallands länskommunikationscentral.
– Vi visste ju inte riktigt vad
jag skulle klara, med benet som
fortfarande krånglade och så.
Men bara ett år efter operationen var hon placerad där hon
hela tiden velat vara: i yttre
tjänst.
– Jag fick börja i samma turlag som när jag var aspirant,
med Lasse, han som hade varit
min instruktör. Det tror jag var
väldigt bra.
Det är också i uttryckningen
hon jobbar än i dag.
– Det är där jag har mitt hjärta. Kanske är det spänningen,
alla du träffar. Jag vet inte, men
det är det här jag velat göra
ända sedan jag var liten flicka.
Hovslagaren var polis
Det var hovslagaren som avgjorde. Och hästarna.
Sara Andersson växte upp i
Olofström, eller snarare på ridskolan nära huset där hon bodde med sin mamma, kassörska
på Ica.
Hovslagaren som regelbundet skodde stallets hästar var
polis och redan som liten hade
hon beundrat rytteriet på den
årliga marknaden i samhället.
– Jag minns också att jag
tänkte att jag ville ha ett jobb
där jag kunde hjälpa folk, som
var varierat och där jag fick
vara utomhus en del. Så känner
jag än i dag.
När Sara kom in på polishög16
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
skolan ordnade hon med en betäckning av den häst hon brukade tävla med, som inte var
hennes egen. Det blev däremot
fölet, Bebbe.
En häst som hon själv har ridit in. I dag har hon och sambon byggt ett stall nära huset
där de bor i byn Åled.
Djuren betyder mycket
Hemma på tomten huserar
höns, i huset bor två kungspudlar, en papegoja, en zebrafink och akvariefiskar. Och en
undulat, som kom in till hittegodsavdelningen.
– När kollegerna inte vet vad
de ska göra med djuren brukar
svaret bli: ring Sara!
Hon skrattar samtidigt som
dottern i knäet försöker dra av
henne glasögonen.
– Djuren har betytt mycket
för mitt tillfrisknande. Tiden efter olyckan kunde jag sitta och
lyssna på burfåglarna och bara
vara så grymt tacksam över allt.
Livet.
Har olyckan satt spår i dig,
en rädsla?
– Nej, jag tycker faktiskt inte
det. Enda gången jag kan få lite
puls är när en bilbrand larmas
ut, men den lägger sig snabbt
igen. Ibland, när jag dirigerar
ute på E6:an i samband med en
olycka, kan det också kännas.
Folk kör som idioter, trafiken
är ju den farligaste situationen
för oss, säger hon och tillägger
utan att tveka:
– Men rädslan är aldrig så
stark att jag backar undan.
Tror du att du har blivit en bättre
eller sämre polis av det som
hände dig?
– Bättre. Exempelvis har jag
en större förståelse för brottsoffer, hur olika man kan reagera
och hur skiftande behoven kan
vara.
Mannen som körde på Sara
Andersson och vållade bilägarens död, dömdes till två och
ett halvt års fängelse. För Sara
själv har hans straff aldrig varit
det viktiga. Det är däremot arbetet för att förhindra nya rattfyllerister på vägarna.
Hon berättar om en man som
hon och en kollega tog med
hög promillehalt. Två timmar
Omväxling är bäst
Sara Andersson
36 år
Inspektör på IGV *i Halmstad.
I byn Åled utanför Halmstad.
Sambo Niklas Rånge, också polis, och dottern Amanda.
Förebilder:
Alla som inte ger upp
Boktips: "Pojken som kallades Det"
av Dave Pelzer
Namn: Ålder: Jobbar som: Bor: Familj: Filmtips:
"Hur många lingon finns det i världen",
regiserad av Lena Koppel.
Gillar inte:
Bruna bönor och fläsk.
Plats jag gillar:Hästryggen
Man lever bara en gång!
Motto: ”
* IGV = Ingripandeverksamhet
Rädslan är
aldrig så stark
att jag backar
undan" Sara Andersson
senare, efter Saras arbetspass,
sitter hon i bilen på väg in till
stan – och möter samme man i
samma bil på vägen.
– Jag stannade honom. Herregud, bara två timmar senare!
Jag som personligen hade berättat att jag har varit nära att
dö på grund av människor som
honom.
Det är i situationer som denna
som hon kan känna att hon nästan tappar det. Inte så mycket
att hon blir oprofessionell, men
hon märker hur en hopplöshet
riskerar att ta fäste i henne.
– På vissa spelar det ingen
roll hur mycket vett du än försöker prata med dem.
Hon suckar tungt, men skakar snabbt av sig uppgivenheten igen.
– Det är bara att fortsätta att
göra ett så bra jobb som möjligt.
Tre röster om
Sara Andersson:
Lars Söderström, polisinspektör Halmstad, Sara
Anderssons före detta
instruktör:
– Hon är en duktig polis,
dessutom mycket glad och positiv. Det var hon före olyckan
och det är hon fortfarande,
något jag också tror har hjälpt
henne genom allt som hände.
Det hade ju kunnat knäcka vem
som helst, men Sara tog sig
tillbaka, till och med till yttre
tjänst.
Michael Barkström, ytbärgare. Fram till för fem år
sedan brandman i Halmstad.
– Det var jag som tog hand
om Sara när hon slungats i diket och fick henne att börja andas igen. Efter det blev vi vänner. För mig är Sara en hästtjej.
Otroligt snäll, men absolut ingen man kör med. Hon är en av
de mest bestämda och envisa
personer jag känner.
Niklas Rånge, närpolischef i Hyltebruk och Saras
sambo.
– Sara har det mest smittande
skrattet som finns. Hon har alltid varit envis och målinriktad,
både i tjänsten och privat. Efter
olyckan hade jag såklart oroskänslor och hoppades väl att
hon inte skulle tillbaka i yttre
tjänst. Men det var vad hon
ville och då försökte jag inte
påverka henne åt andra hållet.
Min egen oro försvann skönt
nog efter några år.
WWW.S112.SE
Flow-Safe II revolutionerar ambulanssjukvården
infiniti.se
Första CPAP-systemet med inbyggd
manometer och nebulisator
Enklare att använda. Allt ligger i en påse och kopplas
lätt och snabbt med en enda slang till syrgasbehållaren.
Säkrare. Den integrerade manometern gör att du direkt
ser vilket tryck du levererar till patienten. Och säkerhetsventilen gör att du automatiskt undviker övertryck.
Resursbesparande. CPAP-systemet förbrukar hälften
så mycket syrgas vilket är en stor fördel, särskilt vid långa
transporter. Väljer du Flow-Safe II EZ kan du dessutom
både CPAP-behandla och nebulisera patienten med ett
och samma system.
Bekvämare. Den elastiska masken är utformad för bästa
patientkomfort med ett mjukt pannstöd för tryckavlastning
och en nylonhätta som inte fastnar i hud och hår.
Infiniti Medical, med kvalitetsmärken som Masimo, Mercury Medical och Mindray,
är en väletablerad leverantör till svensk akutsjukvård. För mer information infiniti.se.
SPECIALFORDON FÖR TUFFA UPPDRAG
Vi är marknadsledande på om- och påbyggnationer av
fordon för yrkesmässig persontrafik, utryckningsfordon
och fordon för gods- och varutransport.
Möt oss på Flisa i Tylösand 16-18/9
Euro-Lans, Karosseriverken, U-Lift: 0457-45 06 00 YdreSkåp: 0381-66 90 00
nordicvehicle.se
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
17
Ambulans
Text och foto:
Mats Jonsson
Mikael, Janne och Conny
”–ärBengt,
kvartetten som inte sprängdes"
Bilbyggarna Bengt Olsson, Mikael Lindberg, Janne Carlsson och Conny Johansson har ett företag ihop.
De driver framgångsrika och stadigt expanderande Ambulansproduktion i Sandviken AB.
TIDLÖS BILBYGGARELEGANS
– Ambulansproduktion i Sandviken AB
förvaltar en snart 100-årig stolt yrkestradition
Conny, Mikael, Janne och
Bengt är kvartetten som
inte sprängdes.
När Wimans Ambulance
gick i konkurs 2003 tog
de fyra bilbyggarna över
själva. I dag gör deras
företag 20-talet storbilsambulanser per år, har
15 anställda och omsätter
39 miljoner.
Ambulansproduktion i Sandviken AB förvaltar en snart
100-årig stolt yrkestradition
med hantverksmässigt bilbyggande i Gästrikland.
Först ut var Valbo Karosserifabrik följt av AB Gävle Motorfabrik, Carson och därefter
Anders Wiman-företagen.
18
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Janne Carlsson, i dag produktions- och serviceansvarig,
har själv varit med och byggt
bilar sedan 1974, då han som
20-åring började på Gävle Motorfabrik.
– Så jag börjar snart kunna
det här, skrattar han.
Efter en stormig period runt
millennieskiftet med bankkris
och inställda betalningar från
två systerföretag, försattes Wiman Ambulance i konkurs våren 2003.
Conny Johansson, Mikael
Lindberg, Janne Carlsson och
Bengt Olsson var fyra av de
sista anställda som fanns kvar
i bolaget när rekonstruktionsförsöket misslyckades och ledningen tvingades ge upp.
Ingen av dem hade någon
egen erfarenhet av att driva
företag. Men de bestämde sig
ändå för att göra ett försök att
tillsammans rädda ambulanstillverkningen.
– Vi hade bra kontakt med
kunderna och visste att det
fanns ett uppdämt behov, säger
Bengt Olsson, vd och marknadsansvarig.
Till att börja hade de fyra delägarna bara hjälp av ytterligare
en person.
Bästa företag i länet
I dag är det totalt 15 som jobbar med ambulansbyggandet i
ett välmående företag som 2013
omsatte 39 miljoner kronor och
gick med 6 miljoner i vinst.
Flera år i följd har Ambulansproduktion funnits med på
topplistorna över Gästriklands
bästa företag i undersökningar
gjorda av kommunerna i samarbete med länsorgan, högskola
och näringslivsorganisationer.
Expansionen har skett i en
jämn, försiktig och stabil fart
med någon ny anställd varje år.
Inte sällan är det personer med
Wimanbakgrund som lockats
tillbaka.
– Ambitionen har inte varit
att växa snabbt. Vi har tagit
vara på de möjligheter som
öppnat sig och växt i en stadig
takt, konstaterar Bengt Olsson.
Största kunderna är i dag
>>
WWW.S112.SE
För fri entré, registrera
dig på www.skydd.net
BRANDREDSKAP
LARM & ÅTGÄRD
RÄDDNINGSFORDON
Arkivmaterial från Samverkan 112 nr 6-2003
– Vår affärsidé är att bygga storambulanser. I första
steget satsar vi på att flytta över kundernas skåp till
nya chassier, vilket gör att kunderna kan ta till vara
redan gjorda investeringar, säger Bengt Olsson, VD
och marknadsförare i det nya bolaget.
I november 2003 rullade den första ambulansen ut
från det nya företaget Ambulansproduktion i Sandviken
AB. Det var en Chevrolet Silverado 2500 Heavy Duty
till Uppsala läns landsting med hemort Östhammar.
Text: Jan Hedmark Foto: Ambulansproduktion
NÄTVERKSBYGGANDE
NORDENS
STÖRSTA
MÄSSA INOM
BRAND &
RÄDDNING!
NYA
AFFÄRSKONTAKTER
BEVAKNING
& KONTROLL
NY
KUNSKAP
BRANDSKYDD
SÄKERHETSSYSTEM
För dig som vill ha total
koll på utvecklingen!
SKYDD 2014 presenterar branschens hetaste nyheter
inom brandskydd, bekämpning och räddningsarbete.
Innovativt och inspirerande. Du får se allt från släckoch skyddsutrustning till brandfordon och stegbilar.
Branschens ledande aktörer är på plats för att ge dig
framtidslösningarna, ny kunskap och en upplevelse i
världsklass!
Heta ämnen på Brandscenen – program med fullt fokus på
brand och räddning i regi av Brandskyddsföreningen.
Mattias Qvarnström är en av dem som för Gästriklands
bilbyggartradition vidare.
Öppna kostnadsfria seminarier – välj bland över 50 olika
programpunkter.
Parallellmässa – Nordic Safety Expo – med senaste nytt
inom personligt skydd.
Alla utställare, seminarieprogram, hotell & reseinfo m.m. hittar
du på www.skydd.net. Välkommen!
14–16 oktober 2014
Ambulansproduktion har kunnat utöka personalen år från
år. Andreas Olsson är en av i dag 15 anställda.
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
19
>>
Företagets utveckling
Omsättning Vinst efter finansnetto
2012/2013: 39,2 miljoner
+ 6,3 miljoner
2011/2012: 22,6 miljoner
+ 1,8 miljoner
2010/2011: 15,3 miljoner - 1,1 miljon
Efter 40 år börjar man
”–snart
kunna det här
"
Janne Carlsson
Problem som uppstår med bilbyggandet löses ofta i samtal ute på verkstadsgolvet. Här är delägarna Bengt Olsson och
Janne Carlsson i samspråk med Arne Jonsson (mitten).
landstingen i Gävleborg, Uppsala, Dalarna och Västernorrland. Att exportera ambulanser
har inte varit aktuellt.
– Huvudsaken är att vi kan
supporta de kunder vi har på ett
bra sätt. Produkten vi har i dag
är förhållandevis dyr och svår
att konkurrera med på en europeisk marknad med lite mer
kortsiktigt tänk.
Ett bra arbetsfordon
Ambulanserna har ända sedan starten varit Chevroletbaserade.
– En bil med tillräcklig kapacitet och motorstyrka med
hög markfrigång och bra tillförlitlighet som tål att köras
som arbetsfordon, säger Bengt
Olsson.
Tillverkningen av ambulansskåpen görs med komponenter
från andra tillverkare och monteras ihop på chassin till färdiga
storbilsambulanser.
Cirka 600 arbetstimmar lägger Ambulansproduktions bilbyggare ner på grundutförandet
20
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
av varje bil som lämnar industrilokalerna i Lövbacken mellan Sandviken och Valbo.
– Det krävs hantverkskunnande och bra blick för det här
arbetet. Vi går mest på intresse
när vi rekryterar ny personal.
Bilarna gör cirka 50 000 mils
tjänst inom sjukvården innan
de pensioneras medan själva
ambulansskåpen klarar minst
tre gånger så många mil ute på
vägarna.
En stor del av verksamheten
går därmed alltså ut på att byta
chassi till renoverade skåp.
– I slutändan ser vi det som
en bättre affär att kunna erbjuda
kunderna en billigare produkt
under en längre tid, säger Bengt
Olsson.
Utvecklingen sedan omstarten för elva år sedan har varit
styrd av förändrade arbetssätt
inom sjukvården, önskemål
från kunderna och egna idéer
om hur man gör bättre ambulanser med en mer effektiv arbetsmiljö.
Från att tidigare ha varit
snabba transportfordon är dagens ambulanser små rullande
akutsjukhus med avancerad
teknisk utrustning och bemannade med välutbildad personal.
Fler och fler IT-funktioner
Utformningen är styrd av
att personalen i dag ska kunna
göra mycket mer för patienten
innan bilen kommer fram till
sjukhuset, så kallad prehospital
IT-funktioner med datorer
ihopkopplade med övervakningsutrustning gör att ambulanssköterskorna snabbt kan få
support från respektive sjukhus. Vårdarstolar finns på båda
sidorna så fler än en person kan
jobba med en patient eller att en
ensam person kan välja sida utifrån behovet i varje situation.
Fortfarande elva år efter starten är kvartetten som tog över
den då hotade ambulanstillverkningen osprängd och komplett.
– I en så en komplex produktion är det en styrka att vi är
flera personer som kan varsin
del, säger Janne Carlsson.
Är det lika kul fortfarande?
– Ja, faktiskt. Vi är nog lite
insnöade på att få fram bra tekniska lösningar och gillar de
utmaningar vi ställs inför, säger
Bengt Olsson.
Hur har det gått att hålla ihop?
– Ha, ha. Den frågan ställde
vi oss själva redan från början.
Olikheterna har stärkt oss. Vi
tycker ofta olika, men när vi
tvingas ena oss om ett gemensamt beslut brukar det oftast bli
bra.
Ambulansproduktions delägare:
Bengt Olsson, 57, år.
Vd och marknadsansvarig.
Byggt bilar sedan 1988.
Conny Johansson, 54 år.
Konstruktions- och ekonomiansvarig. Byggt bilar sedan 1999.
Mikael Lindberg, 41 år.
Inköps- och kvalitetsansvarig.
Byggt bilar sedan 1996.
Janne Carlsson, 60 år.
Produktions- och serviceansvarig. Byggt bilar sedan 1974.
WWW.S112.SE
Den enkla lösningen vid video intubation
Flergångoptik.Engångsblad.
Lågakostnader,ingeninvesteringkostnad.
Optik
Återanvändbar i upp
till 50 intuberingar
Helt isolerad från
patienten
Bladet
Dockningsstation
Engångsbruk
Två storlekar
Fler storlekar
kommer
Ladda batteri
Visar produktens
livslängd och
status
Wi-FiKamera
Videoupptagning
2AxisFlipscreen
Wi-Fi
PC
Phone
Surfplatta
Alltiett
Klarattanvända
Engångsbruk
Vuxna
Flergångs+
Engångsbruk
Ingetkapital
investerat
Minskad risk för
kontaminering
Låga kostnader
Ingen investeringskostnad
Inga underhållskostnader
Kan även användas vid
magnetröntgen (MRI)
A360
Vuxenregular
7.0-8.5 ETT
Vuxensmall
6.0-7.5 ETT
Dubbel
lumen
Nasal
Barn
Komplett system
Alltid tillgängligt
Pediatrisk
4.0-5.0 ETT
CODANTRIPLUSABIBox 10233I434 23 KungsbackaItel0300-356 [email protected]
Spädbarn
2.5-3.5 ETT
TRIPLUS
Säker vård
kräver bra och säkra
villkor i arbetet
Vårdförbundet är den kollegiala
mötesplatsen för sjuksköterskor
inom ambulanssjukvård.
Läs mer om oss och bli medlem:
www.vardforbundet.se/112
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
21
Ambulans SM i
Golf
Femstjärnigt
Ambulans SM i Golf
Den 27-28 augusti, avgjordes Ambulans SM i Golf,
den första tävlingen någonsin, på natursköna Carlskrona Golfklubb i den Blekingska skärgården. Golfare från
Norrbotten i norr till Skåne i
söder deltog i denna första
tävling för golfspelande
ambulanspersonal.
gick i en helkväll med mingel,
grillbuffé, havsutsikt och musikunderhållning tillsammans
med tävlingens samarbetspartners.
Dag två bjöd stundtals på
bländande golf och det blev,
som sig bör, en rafflande avslutning och prisutdelning under trivsamma former.
– Historia är roligt. Men det
är än roligare att få vara med om
att skapa historia tyckte entusiastiske och arrangemangsansvarige Kenneth "Kea" Andersson,
ordförande i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening.
Invigningen den 27 augusti
med landstingsdirektören Peter
Lilja följdes av en ambulanssiren som utgjorde startskottet
för själva golftävlingen.
Vädret var perfekt och förväntningarna stora inför tävlingsformen slaggolf, med
"kanonstart", som spelades individuellt över 18 hål.
Fördelen med kanonstart är att
deltagarna startar och avslutar
spelet ungefär samtidigt.
Alla verkade njuta av en härlig golfeftermiddag som över-
Samarbetspartners
är viktiga
SM-dagarna inleddes redan
den 26 augusti med sponsorgolf. Denna första dag avslutades med prisutdelning och middag på Ronneby Brunn.
– Våra 25 samarbetspartners
har varit ett ovärderligt stöd,
ett stöd som gjort att historiens
första Ambulans SM kunnat
genomföras säger Kenneth Andersson.
Men det är lite av win-win,
menar de sponsoransvariga på
företagen. Vi får synas och umgås under trevliga och seriösa
former.
Svensk Mästare - Damer
Text och foto: Sven Åsheden
Carlskrona Golfklubb
Carlskrona GK är Sveriges
3:e äldsta klubb, bildad redan
1906, men det var först 1955
som verksamheten hamnade
mitt ute i den vackra Blekingska skärgården på Almö.
Trots läget mitt i skärgården
är det fast förbindelse till ön
och endast 4 km från E22,
mitt emellan Karlskrona och
Ronneby.
22
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
Paul Håkansson
ambulanssjukvården,
Karlskrona.
Tre röster om
Ambulans SM i Golf 2014
Pelle Windell,
ambulanssjuksköterska
Uddevalla:
– Ett väldigt välordnat
och proffsigt arrangemang, rakt igenom.
Bra bana, bra mat, bra
service och suverän
stämning. Ser redan
fram emot nästa års
golftävling.
Pia Löfgren,
ambulanssjukvårdare
Boden.
– Att åka 140 mil,
enkel resa, var väl värd
mödan. Vi har haft
fantastiskt trevligt tillsammans i en underbar
miljö. All heder för ett
toppenarrangemang!
Bra jobbat Karlskrona!
Nästa SM Golf 20-21/8 2015
Hål 16 har av tidningen
Svensk Golf utsetts till ett
av Sveriges bästa golfhål.
Pia Löfgren,
ambulanssjukvården,
Boden.
Svensk Mästare - Herrar
Arrangemangsansvarige Kenneth "Kea"
Andersson och segraren i sponsorgolftävlingen Markus Fransson Team Sportia.
Paul Ohlsson
ambulanssjuksköterska
Helsingborg:
– En mix av idrott och
att träffa andra ambulanskollegor. Ett otroligt bra arrangemang av
Karlskrona Ambulans
Kamrat/Idrottsförening
och Carlskrona golfklubb.
WWW.S112.SE
Let heavy be light
Med Pensi 2000 MA gör vi förflyttningen tryggare
och bekvämare – både för våra patienter och för oss
som arbetar med patienttransporter.
Den ergonomiska bårens multifunktioner minimerar
antal överflyttningar och kan lätt hanteras i trånga utrymmen. Bårens trappcylinder gör det även möjligt för
dig som arbetar ensam att förflytta patienter i trappor.
Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt
fordon med effektiv utrustning för transport och vård
av patienter. Våra produkter är slitstarka, lätta och
enkla att rengöra och underhålla.
SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK
www.pensi.se
Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74
IMMOBILISERING FÖR PROFFS
Ferno Norden erbjuder dig
ett komplett sortiment av
professionella produkter
för fixering. Hög kvalitet
med unika funktioner för
en trygg och säker insats i
extrema miljöer.
Världsledande
premiumprodukter.
3 års garanti på all
vakuumutrustning!
www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
23
Samverkan
Bärgaren
– yrkesmannen som
har sin arbetsplats
mitt i trafikvimlet
Tänk om du hade din arbetsplats mitt ute på
en trafikerad väg. Du sitter vid skrivbordet
eller står vid din arbetsstation medan lastbilar
och personbilar passerar i hög hastighet alldeles intill dig. För att få veta mera om bärgarens arbete, träffar jag Jimmie Persson som
arbetar på Assistancekåren i västra Blekinge.
Jimmie är 31 år gammal och har varit i
branschen sedan 2003 och arbetar heltid
som bärgare sedan fem år tillbaka.
Dessförinnan jobbade han extra på helger och hjälpte till när så behövdes. Jimmies pappa var också bärgare och Jimmie
började hjälpa till vid 18 års ålder.
Efter utbildning i Borås gällande alla sorters bärgningar var Jimmies yrkesval klart.
Det var bärgningsbranschen som blev yrkesvalet.
Assistancekåren i Blekinge där Jimmie arbetar klarar av alla sorts bärgningar,
alltifrån tunga som lätta uppdrag. Uppdragen omfattar allt från inlåsta bilnycklar,
feltankningar, motorfel, transportera bilar
mellan verkstäder samt bärgningar i samband med trafikolyckor.
Hur känns det att komma till en
olycksplats där räddningsarbetet pågår
med skadade och chockade människor
på olycksplatsen?
Jimmie svarar att det gäller att vara professionell och att koncentrera sig på det
som ska och måste göras.
Naturligtvis är det en otäck arbetsmiljö
och efteråt finns det alltid möjlighet att få
vara med på räddningstjänstens krissamtal.
Assistancekåren har också resurser att hjälpa sina anställda när behovet är akut.
Bärgaren arbetar i en farlig arbetsmiljö
där det för närvarande diskuteras åtgärder
för att minska olycksriskerna.
Skyddsfordon med TMA har börjats användas i storstäderna, men inte allmänt ute
i landet.
24
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
”
Tyvärr är det så i dag att
nästan alla kör för fort och
risken att olyckan kan hända
är skrämmande stor.
Ett alterntiv enligt Jimmie är att använda
två fordon, där det ena fordonet skyddar
personalen på vägen. Portabla farthinder är
också ett hjälpmedel för att få ner passerandes hastighet.
Konkurrensen mellan olika bärgningsföretag är stor och det är inte alltid lätt att få
kunden acceptera högre kostnader.
Frågan är viktig då flera bärgare skadats
och omkommit under de senaste åren.
Varför blir man bärgare?
Jimmie svarar att man får se yrket som
ett ”kall” där man vill hjälpa människor,
och då oftast i svåra situationer. Bärgaren
ligger oftast i ständig jour och måste vara
beredd att arbeta såväl helg som natt.
Jimmie är också vägrapportör och kontaktar trafikcentralen på Trafikverket vid
olika händelser. Vägrapportörsarbetet är
viktigt, då det är betydelsefullt att få ut aktuell information till trafikanterna om vad
som händer på ”bärgningsplatsen”.
Samarbetet med centralen i Kristianstad
fungerar bra och många gånger kan bärgningsarbetet underlättas när trafikanterna
får aktuell information om vad som gäller.
Projektet "Hinderfri väg”
Jimmie berömmer även projektet ”Hinderfri väg” som Trafikverket bedrivit i Blekinge. Där träffades alla aktörer som arbetar med trafikolyckor.
Förståelse för varandras arbete är viktigt
och förbättringar diskuterades alltid vid
träffarna.
Jimmie uppmanar ALLA trafikanter som
ser bärgningsbilens blinkande ljus framför
sig, att sakta ned farten ordentligt.
Tänk på att du som trafikant befinner dig
på en arbetsplats som är farlig och otrygg
för den personal som arbetar där.
Tyvärr är det så i dag att nästan alla kör
för fort och risken att en ny olycka ska inträffa är skrämmande stor.
Text och foto: Anders Brorsson
Trafikverket
Grattis
till Järpen
Hämtas av Håkan Waldeblad och Martin Gyllander
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
Markleen AB
Markleen är en av de världsledande aktörerna inom oljeskyddsbranschen, i Sverige har vi ingenjörsavdelning, tillverkning och försäljning. Vår fabrik ligger beläget i natursköna Åmål vid Vänern och vårt säljkontor i
Hisings Backa, Göteborg.
Miljöambulans
Akutlådan
FRÅN INNOVATION
TILL PRODUKT
Med årtionden av samlad kompetens och
uppfinningsrikedom kan vi på Markleen stoltsera
med produkter som den extremt starka och flexibla Flexilänsan och Akutlådan som är ett första
förband för oljespillet, med oljelänsa, absorbtionsmaterial och mycket annat.
Våra produkter är under ständig utveckling och
feedback från våra kunder är extremt viktig för
oss, allt för att kunna leverera den bästa servicen
och de bästa produkterna på marknaden.
Våra produkter används i miljöer med höga krav
över hela världen och vi kan inte komma på
något bättre sätt att demonstrera kvaliteten i
vårt sortiment.
Välkommen att besöka oss på någon av våra
platser.
KONTAKT
Markleen AB
Backa Bergögata 18
422 46 Hisings Backa
[email protected] www.markleen.se
WWW.S112.SE
Flexi Boom
Översvämningsskydd
KOMMANDE EVENTS
Träffa oss ute på mässor!
Vi kommer bl.a demonstrera vår akutlåda
och våra länsor.
SKÅNSK BRANDSKYDDSDAG
2014-09-11
MSB Revinge
SKADEPLATS 2014
2014-10-01
Karlstad Congress Culture Centre
Utställarplats 35
2014-10-02
Räddningstjänsten Karlstadsregionens
övningsfält
INTERSPILL
2015-03-24 - 2015-03-26
Monter A04
Amsterdam RAI Convention Centre
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
25
g
ä
v
å
p
n
e
n
o
i
g
e
r
s
d
n
a
l
a
Västra Göt bulansdirigering
m
a
n
e
g
e
t
o
m
Ambulanssjukvå
rd
”
Arbetsväxling mellan arbete på larmcentral,
akutmottagning och ambulans skulle vara
kompetensutvecklande och personligt
utvecklande för personalen.
Bengt Asplén
Foto: AmbuAlarm
xxxxx
xxxxx
xxxxx
xxxxx
xxxxx
xxxxx
xxxxx
xxxxx
xxxxx
xxxxx
x xxx xxx
AmbuAlarms Incitamentsbarometer.
Siffrorna är maskade eftersom information inte är offentlig.
AmbuAlarm har superkoll
AmbuAlarm är Västra Götalandsregionens egna enhet för
styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering,
dvs. prioritering och dirigering av ambulansuppdrag.
AmbuAlarm
sköter
också
alla strategiska
kontakter mellan VGR:s prehospitala verksamheter och
SOS Alarm.
26
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
WWW.S112.SE
F
el kompetens hos SOS Alarms
samtalsmottagare gör att Västra Götalandsregionen, VGR,
av allt att döma startar egen larmcentral precis som landstingen i
Uppsala, Västmanland och Södermanland gör nästa år. I oktober i
år avgör politikerna i VGR hur det
blir från slutet av 2015.
Det är ett missnöje med SOS Alarms sätt
att sköta dirigering och prioritering som
ligger bakom planerna.
– Vi är övertygade om att verksamheten
fungerar bättre om det är utbildade sjuksköterskor som tar emot patientsamtalen. SOS
har misslyckats med att hålla kompetensen
på den nivå som varit inskrivet i kontraktet mellan regionen och SOS Alarm, säger
verksamhetschefen Bengt Asplén vid AmbuAlarm i Göteborg.
Enhet för övervakning
AmbuAlarm är Västra Götalandsregionens speciella enhet som följer upp statistik
och kvalitet på ambulansalarmeringen i regionen. Det sker genom att man övervakar
SOS Alarms bemanning, prioritering och
dirigering av ambulansuppdrag och sedan
kartlägger och utvärderar de faktiska kvalitetsnivåerna.
Enheten lyder under PKMC,
alltså det prehospitala och katastrofmedicinska centrumet i Göteborg.
AmbuAlarm inledde sin verksamhet
samtidigt som det nuvarande avtalet med
SOS Alarm trädde i kraft 2009. De ansvariga i regionen ville följa upp att SOS Alarm
verkligen har förmågan att leverera det som
avtalet mellan regionen och SOS stadgar.
Idag är verksamheten etablerad och sex
personer arbetar inom enheten, varav två
med uppföljningsarbetet.
Avtalsbrott
Uppföljningarna har alltså visat att SOS
Alarm inte följer avtalet gällande kompetensnivåerna och vad som händer när (det
förlängda) avtalet mellan regionen och
SOS Alarm går ut nästa höst är ännu inte
bestämt.
Men det lutar åt att regionen tar över ambulansdirigeringen i egen regi, precis som
treklöver-landstingen i Uppsala, Västmanland och Södermanland gör i juni 2015 (se
nr 3-2014 av Samverkan 112).
AmbuAlarm har under en tid förberett
ett eventuellt övertagande och påbörjat de
tekniska sonderingarna för att organisera
en egen larmcentral.
– Det pågår en dialog med ett antal tänkbara leverantörer av utrustning och vi har
påbörjat arbetet med att skriva en kravspecifikation inför en upphandling, berättar
Bengt Asplén.
– Vi samverkar också och utbyter erfarenheter med landstingen i treklövern och
WWW.S112.SE
med 3-4 ytterligare landsting som går i liknande tankar.
Det som återstår är ett politiskt beslut,
innan förberedelsearbetet kan gå igång på
riktigt allvar. Politikerna tar i oktober ställning till tjänstemannaförslaget att regionen
ska ta över i egen regi.
Kompetensen viktig
Bengt Asplén ser kompetensfrågorna
som en av nycklarna till att kunna bedriva
en framgångsrik ambulansdirigering. Han
hoppas att regionen som arbetsgivare bättre
kan ta hand om vårdpersonal och utveckla
en bra organisation för ambulansdirigering
i nära samklang med sjukvårdens vårdkedjor och övrig vårdintegration.
Möjligheten att låta legitimerade sjuksköterskor växla mellan arbete på larmcentral,
akutmottagning och i ambulans skulle göra
arbetet på larmcentralen mer attraktivt och
därmed underlätta rekrytering, hoppas han.
– Dessutom skulle en sådan arbetsväxling vara kompetensutvecklande och personligt utvecklande för personalen, säger
Bengt Asplén.
Verksamhetschef Bengt Asplén hoppas att arbetet på larmcentralen blir
mer attraktivt.
Foto: Privat
Enheter till förfogande
Akutambulanser: 82
Transportambulanser: 7
Sjuktransportbilar:23
Lättvårdsambulanser:
2
Single Responder:
3
Bedömningsbilar:1
Ambulansbåt:1
Ambulanshelikopter:1
247 007 Uppdrag under 2013
Prio 1: 77 542
Prio 2: 107 745
Prio 3: 23 763
Prio 4: 37 957
+ 22 %
sedan 2009
Västra Götalands län,
Folkmängd: 1 615 084
SCB, 2013-12-31
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
27
Museum
”
Volvon togs i bruk ett
par dagar före julafton
1934. I grunden var den
byggd på en Volvo PV
655 med 6-cylindrig
motor på 65 hk.
Välkommen till Brandkårsmuséet i Simonstorp, säger
Anders Johansson – själv
gammal brandman och
brandingenjör med lång
erfarenhet.
När Volvo PV-ambulansen från 1934,
utrustad med Scaniakaross, togs ur
drift 1960 byggdes den först om till
EPA-traktor. Den fick också fungera
med bikupor och som hönshus.
Men 1977 togs den omhand, renoverades successivt till originalskick
och nu kan den emellanåt beskådas
av allmänhet och fordonsentusiaster på Brandkårsmuséet i Simonstorp utanför Norrköping.
Historien om Volvo-ambulansen från
1934 och dess öde fram till utställningsklenod är bara en av många smått fantastiska
berättelser som besökarna vid Brandkårsmuseet kan ta del av.
28
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
Muséet ett par mil utanför Norrköping
har sannolikt landets mest omfattande samlingar av brandkårsutrustning. Men även
föremål och fordon som har med ambulansen att göra finns att se och blir fler.
Mest brandkårshistoria
Annars är det framförallt föremål, rariteter och fordon som speglar svensk brandkårs utveckling som finns i samlingarna.
Det finns allt från hand- och hästdragna
kärror till motordrivna fordon från olika
tidsepoker. Äldsta föremålen är en handdriven brandspruta som daterats till cirka
1750 och en brandslang som ska vara från
1600-talet.
Att Brandkårsmuséet i Simonstorp har
kommit till kan man tacka traditionellt god
materialvård och en rad tillfälligheter för.
Norrköping var en av de allra första orterna
i Sverige med yrkesbrandkår. Den startade
1875 och var den andra i landet efter Göteborg. På den tiden var Norrköping en viktig
varvsort och behovet av en yrkesbrandkår
var stort.
Därefter har Norrköping förvaltat sin
brandmateriel väl. En av muséets entusiaster, Anders Johansson berättar:
– Det har ju varit så under tidernas gång
att brandkårerna sällan slitit ut sitt material
och det gäller även fordonen. När material
och fordon togs ur tjänst var de fortfarande
>>
WWW.S112.SE
Volvo 244 från 1985. Maxlast 330 kg.
Volvo 244 från 1985
med originalinredning
Volvo Pv-ambulans
från 1934.
Bäst när det gäller!
Högpresterande LED-arbetsljus
för alla tillfällen.
Upp till 4800 lumen!
Varningsljus i världsklass!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem
för alla typer av fordon.
Larmbågar utan kompromisser!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
29
>>
Muséets drygt 100
år gamla Dürkopp
från 1906 med
acetylénlyktor. Användes i Norrköping
fram till 1934, mot
slutet som skumbil
med skumgenerator
IFF från 1931
En Mercedes-ambulans från 1988, skänkt till muséet
av Malmö frivilliga brandkår. Maxlast 380 kg.
Scania Vabis DLA/
Special av 1915
års modell. Tjänstgjorde ända fram
till 1953, vägde 6
ton och hade en
4-cylindrig motor
på 60 hk.
i bra skick och kasserades inte. Grejerna
ställdes undan i förråd och i Norrköping
överfördes en hel del material också till
Stadsmuséet.
Förråd blev ledigt
Med tiden blev samlingarna omfattande
och när det svenska Civilförsvaret överfördes från staten till kommunerna i slutet av
1990-talet dök en helt ny lokalmöjlighet
upp.
– Det var bland annat det gamla civilförsvarsförrådet i Simonstorp som kom i kommunal ägo. Tillsammans med stor historisk
kunskap och entusiasm hos ett antal eldsjälar gjorde det att muséet kunde öppna i de
gamla förrådslokalerna år 2002. Nu är det
öppet varje sommarhalvår och det kommer
ungefär 2000 besökare årligen, berättar Anders Johansson.
Muséet har många riktigt fina klenoder
i sina samlingar. När det gäller fordon, så
kan man notera att samtliga är körbara och
ofta deltar i veteranbilsrallyn runt Sverige.
100 år gammal
En nästan hundra år gammal brandbil, en
Dürkopp från 1908 är kanske ett av de mest
spännande brandfordonen.
Det yngsta fordonet är en Mercedes-ambulans från 1988 och så finns det en Volvo
30
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
244 från 1985 och en Sandvikenbyggd
Chevrolet med containerskåp.
De tre ambulanserna behöver kanske ha
lite mer ålder på nacken för att klassas som
riktiga veteranfordon. Men det är roligt att
känna igen ”halvgamla” fordon och även
roligt är det att se hur ambulanshistorik blivit en del av muséet.
Ambulansklenoder är ett par hästdragna
ambulansvagnar. En från 1902 och en från
1914 – med fyra sittplatser istället för bårplats.
– Den var nog mer till för att transportera
bort eventuella smittbärare från städerna,
snarare än att ge transport till vårdplats, säger Anders Johansson.
Och så är det Volvon!
Så är det Volvo Pv-ambulansen från 1934
och dess fantastiska historia.
Fordonet ägs egentligen inte av Simontorps Brandkårsmuséum, utan av en privatperson.
– Men vi brukar få ha den här för att visa
upp. Den används dock väldigt mycket vid
filminspelningar. Det gäller även mycket
annat ur våra samlingar. De kommer till användning när historia ska skildras på film!
Ägaren av ambulansen är en Linköpingsbo. Samma man som också återställde ambulansen till originalskick.
Volvon var den fjärde motordrivna ambulansen i Norrköping och togs i bruk ett
par dagar före julafton 1934. I grunden var
den byggd på en Volvo PV 655 med 6-cylindrig motor på 65 hk.
Karossen med ambulansskåp kom från
Scania i Katrineholm. Ambulansen användes både för sjuk- och olyckstransporter
och den bemannades av en chaufför och två
vårdare fram till 1938 då man gick över till
endast en vårdare och chaufför.
1960 såldes den till en jordbrukare som
byggde om den till EPA-traktor. Som sådan
var den i drift under 15 år. Under denna tid
användes den även för att bära bikupor och
det bortmonterade ambulansskåpet tjänade
som hönshus.
Ideell förening
Brandkårsmuseet i Simonstorp och dess
lokaler ägs och drivs numera av en ideell
förening. Intäkter får man från inträdesavgifter, medlemsavgifter och för uthyrning
av platser för vinterförvaring av husvagnar
och husbilar (i en annan förrådslokal i Simonstorp). Totalt lyckas föreningen få in
ungefär 500.000 kronor i intäkter varje år
och allt arbete sköts ideellt.
Läs gärna mer på föreningens hemsida
www.brandkarsmuseet.se
WWW.S112.SE
Djurambulans
Norrlands-ambulans
blev djurambulans
i Blekinge
Text: Lena König
Foto: Bengt Pettersson
För två år sedan var det
bara en dröm. I dag driver
de länets första djurambulans.
– Vi är fristående och
är inte knutna till någon
djurklinik. Djurägaren får
själv bestämma vart de
vill att vi ska köra deras
djur, säger Magnus Andersson.
I ett par år har Anne Almkrantz och Magnus Andersson
planerat, sökt olika tillstånd
och skaffat en human-ambulans
från Norrland som de byggt om.
Men tankarna på att starta en
32
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
djurambulans började egentligen gro efter en händelse för
några år sedan när Anne Almkrantz förlorade sin häst.
Stoet som var dräktigt hade
fått en mycket svår kolik och
enda chansen att rädda hennes
liv var att tillkalla djurambulans och få henne till ett djursjukhus.
Ambulansen dröjde och när
de väl kom saknade de både utrustning och kompetens för att
kunna hjälpa stoet som senare
dog i svåra plågor i ambulansen.
– Det är en hyllning till Flower och fölet hon bar på. Det
hon var med om ska ingen häst
behöva uppleva, säger Anne
Almkrantz.
Djungel av regler
Sedan en vecka tillbaka är
verksamheten i gång men det
har krävts en hel del ekonomiska insatser och en djungel
av regler och lagar att ta sig
igenom.
– 
Länsveterinären och en
djurskyddsinspektör har besiktat bilen och det vara ett finmaskigt nät den skulle igenom,
med det gick, säger Magnus
Andersson.
Paret har alltid värnat om
djur. Anne Almkrantz har haft
sitt stora hästintresse med
utbildning från Ridskolan
Strömsholm och Magnus Andersson är lantbrukarsonen som
under många år arbetat som
brandman med djurlivräddning.
Än så länge är det hundar upp
till 55 kg och alla djurslag där
under som får åka med ambulansen men det finns även planer på att utöka verksamheten.
– Min stora dröm är att driva
djurambulans för stora djur, säger Anne Almkrantz och fortsätter:
– Men nu fokuserar vi på
smådjur och gör det så bra vi
bara kan.
WWW.S112.SE
Djurambulansen har både bårsläde och bår. På båren finns en
specialanpassad och bekvämt inredd bur monterad. Den ger
god komfort och är väl lämpad för olika smådjur.
Djurambulansen är till för att
transportera djur till och från
hemmet och djurkliniker. Det
kommer inte att utföras några
medicinska ingrepp eller medicinering i ambulansen. Utan det
är en ren transport av djuren.
– Men är vi på väg med ett
sjukt djur kommer vi naturligtvis att samarbeta med veterinären på kliniken via telefon,
säger Anne Almkrantz.
Däremot har de tillgång till
ett resursteam.
Ett 20-tal personer med olika
djursjukvårdskunskaper finns
tillgängliga för dem att ringa
in om det skulle bli akuta sjukWWW.S112.SE
domsfall som kräver specialkunskap.
– Vi kör inte bara vid akuta
utryckningar, det går också bra
att boka oss för ett rutinbesök
Grattis
till Sörmland
hos veterinären, som
en djurtaxi, säger
Magnus Andersson.
”
Länsveterinären och
en djurskyddsinspektör har
besiktat bilen och det var
ett finmaskigt nät den skulle
igenom, men det gick.
Magnus Andersson
Hämtas av Conny Stener
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
33
Brandkår
Denny Hejja, 55, racerföraren
som blev -
STADENS BÄSTE
BRANDMAN!
Text och foto: Dag Öhrlund
34
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
WWW.S112.SE
Först fick Denny och hans kamrater
Fenix-priset för att ha räddat livet
på en man vars hjärta stannat.
Därefter fick han pris som kvartalets
bäste brandman.
Och bara någon månad senare
utnämndes Denny till ”Årets Anställde” för hela staden Ft. Myers.
D
et är med illa dold stolthet Danny
Hejja skjuter fram de plexiglasgjutna priserna på sitt skrivbord
för att vi bättre ska kunna fotografera dem.
Det är sommar i sydvästra Florida, drygt
trettiotvå grader varmt och luftfuktigheten
är obarmhärtigt hög. Denny, ledig från
brandkåren i fyrtioåtta timmar, ägnar sig
istället åt sitt andra jobb – att reparera, serva och lagra stora racerbåtar åt rika kunder.
Historien om den store och så populäre
brandmannen började för femtiofem år sedan i Glen Cove på Long Island i delstaten
New York, när Denny föddes som fjärde
och yngsta barnet till ett ungerskt par som
flytt till USA 1956.
Efter High School gick Denny två år på
college för att utbilda sig till tv-producent.
– Men jag slog snabbt tankarna ur hågen.
Jag insåg att jag aldrig skulle kunna få ett
jobb i branschen utan att ha kontakter.
Den 19-årige Denny var atlet i skolans
simteam och slog rekord tre år i rad. Samtidigt jobbade han som livvakt och på fritiden ägnade han sig åt att bygga och reparera snabba hot rod-bilar.
En vän till honom hade en stor racerbåt
som Denny hjälpte till att meka med, och
en dag tog ägaren ut Denny på en åktur.
– Båten gjorde åttio knop och jag älskade kombinationen av hav och hastighet.
Från den dagen visste Denny att det var
båtar han ville jobba med. Han gick några
tekniska utbildningar och stack sedan till
Florida, där hans syster bodde, i hopp om
att få jobb.
– Jag fick anställning hos ett företag som
tillverkade racerbåtar, jobbade där i fyra
år och lärde mig allt. Sedan stack jag till
Miami med femtio dollar på fickan
i hopp om att få jobb i ett racingteam.
Drömmen blev verklighet
Drömmen gick i uppfyllelse. Under
fem år jobbade Denny Hejja hos den mest
framgångsrike byggaren av stora racerbåtar. Därefter fick han erbjudande om att
ingå i ett racingteam och missade inte möjligheten.
– Jag var 29 år och den yngste crew chief
av alla. Nu fick jag möjlighet att tävla mot
stjärnor jag bara läst om tidigare. Jag var
med och vann sju nationella mästerskap
och fyra världsmästerskap, jag fick bo i
Japan ett tag och vi slog hastighetsrekord
där också.
WWW.S112.SE
Ryktet om den unge racerföraren
spred sig. Denny flyttade till det mest
framgångsrika stallet – Popeye´s Famous Fried Chicken – och fick bland
annat tävla ihop med den världsberömde
skådespelaren Chuck Norris i flera år.
Men allt har sin tid. Stallets ägare ville
att Denny skulle sluta tävla och istället ta
hand om hans dyra leksaker.
Fick nog och startade eget
Det ville inte Denny. Han flyttade tillbaka till Cape Coral på Floridas västkust.
– Det låter kanske uppkäftigt men jag
hade fått nog av flärden, var trött på att
flyga i privata helikoptrar, åka limousine
och gå på champagneparties. Dessutom
hade min mamma fått en stroke och jag
ville ta hand om henne.
Denny hyrde ett magasin för att förvara sina egna båtar och det dröjde inte
länge förrän gamla kunder började ringa
och be om hjälp. Snart hade han startat
firman Marine Performances och fick
skaffa en större byggnad för att få plats
med alla de båtar som skulle byggas, repareras eller lagras.
Samtidigt kände Denny att något fattades. En annan mening med livet än att
köra fort och tjäna pengar.
– Min bäste vän Ronny som var brandman, sa att jag borde följa hans exempel,
att det var ett jobb som skulle passa mig.
Sökte utbildning
Sagt och gjort. Denny sökte till The
Fire Academy i staden Ft. Myers och
blev antagen till en fyramånadersutbildning.
– Det var lite roligt att alla instruktörer
var yngre än jag. Jag var ju trettiosex år
och äldst av alla eleverna!
Varje morgon inleddes med en och en
halv timmes intensiv fysisk träning som
följdes av teorilektioner om brand, lagar
och regler.
– Varje fredag fick vi genomgå ett test
på vad vi lärt oss. Om man missade två
tester i rad så åkte man ut från utbildningen!
Utbildningen fortsatte med genomgångar av hur bränder börjar, hur gaser
och hetlager fungerar och hur man släcker olika typer av bränder.
– Allt det där passade mig med min
tekniska bakgrund, jag tyckte att det var
väldigt intressant. Under andra halvan
av utbildningen, när vi lärt oss allt om
slangar, vattentryck och hur man släcker,
var det dags att börja praktisera. Vi fick
bland annat rökdyka och tävla om vem
som kunde krypa längst i röktunnlar
med tuber på ryggen. Då var det mycket
populärt att koppla ur tuberna på killen
framför så att han fick avbryta!
Utbildningen fortsatte. Denny och hans
kamrater fick lära sig tekniker för att alltid hitta ut ur en mörk, brinnande byggnad
och hur man tar sig loss om man fastnar i
föremål inomhus.
– Många pallade inte trycket, utan slutade.
I utbildningen ingick det mesta utom
hur man kör brandbil.
– Vi fick lära oss det teoretiska om fordonen, men någon förarutbildning skulle
vi inte få förrän vi blev anställda.
När han var klar i skolan bestämde sig
Denny, som fått betala tusen dollar för kursen, att betala ytterligare fem hundra för
en ny utbildning som skulle göra honom
till EMT – Emergency Medical Technician. Under den fyra månader långa kvällsskolan på college fick han lära sig allt om
fysiologi, trauman och hur man snabbt
diagnostiserar en patient. Därefter följde
tjugofyra timmars praktik på en akutmottagning och lika lång tid som praktikant i
en ambulans.
Grattis
till Strömsund
Hämtas av Tony Sjödin och Magnus Asplund
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
35
– I dag är utbildningarna något längre,
arton veckor istället för sexton för att bli
brandman. Och de som utbildar sig till
EMT måste praktisera längre än förr både
på sjukhus och i ambulans.
När Denny var färdig med sina utbildningar genomgick han delstatens test för
brandmän och klarade den med bravur.
Därefter sökte han till brandkårer i tre olika städer i sydvästra Florida.
– Jag blev vald till nummer ett av sextiosex sökande i Ft. Myers och tackade ja.
Samma dag ringde de från de andra brandkårerna jag sökt till och erbjöd mig jobb
där också!
Titlar och utmärkelser
I dag har Denny femton år som brandman bakom sig. Han har också den prestigefyllda titeln Engineer, vilket innebär att
han är en av de få som får köra stegbil. Han
är placerad på Station 2, en av Ft. Myers
sex brandstationer. Han är också en del av
brandkårens Marine Team som sköter om
kårens två båtar och tränar tillsammans
med polisen och kustbevakningen.
– Man måste ha varit brandman i minst
tre år innan man testar till Engineer. Jag
väntade i fem år, genomgick testet och klarade det. Det handlar inte bara om körning
utan om att kunna bilen tekniskt utan och
innan. Du måste genomgå 80-timmarskurser i bland annat hydraulik, pumphantering, vattentryck och därefter genomgå ett
test som innehåller tjugo olika moment.
Om Denny hade velat, hade han därefter
kunnat sikta på den högsta positionen på
brandstationen – att bli Captain.
– Men jag avstod. Jag var för gammal
och visste att jag kan pensionera mig bra
från den position jag har. Dessutom trivs
jag bra med jobbet som Engineer.
Det är inte så svårt att förstå. Medan en
Captain ska leda styrkan av brandmän in i
en brinnande byggnad, ska man som Engi-
36
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
neer alltid stanna kvar vid stegbilen och assistera sina kolleger tekniskt.
"Årets anställde"
Som brandman kan man pensionera sig
efter tio års aktiv tjänst eller det år man fyller femtiotvå.
Denny, som i praktiken redan är pensionerad men valt att jobba kvar några år
extra fingrar på priset för ”Årets anställde”
och berättar hur han fick det.
– Det var några dagar före jul. De hade
ont om folk på Station 3 så jag fick sticka
dit och köra räddningstruck istället för
stegbil. Vi fick ett larm om att en äldre
kvinna hade andningssvårigheter och jag
åkte dit tillsammans med en kollega som
är Paramedic.
Dörren öppnades av den elvaåriga flickan Lacey som orolig berättade att hennes
sjuttioåriga farmor var väldigt dålig. Medan Dennys kollega undersökte och gav patienten en första behandling, såg Denny sig
omkring och pratade med flickan.
– Det visade sig att både mamman och
pappan var ute ur bilden och att flickan
bodde hos sin farmor som uppenbarligen
hade det svårt ekonomiskt. Det var rent
och snyggt men det fanns varken julgran
eller några inslagna paket. Jag frågade
henne varför, Lacey berättade att de inte
hade råd men hon var full av positivism
när hon drog med mig till köket och visade
att hon klippt ut en fin gran av gammalt
presentpapper och gjort egna juldekorationer. Hon hade dessutom hittat ritpapper i
soporna och gjort fina teckningar som hon
satt upp.
Så småningom anlände ambulansen.
Denny förklarade för Lacey att hon måste
åka med farmodern till sjukhuset, och tog
sedan farväl av flickan. Men på väg tillbaka till brandstationen kunde han inte
glömma det intryck hon gjort på honom.
– På en liten stund hade hon ändrat hela
min verklighetsbild, fått mig att förstå vad
som verkligen betyder något här i livet.
Hennes present var den finaste jag fick den
julen.
Till kollegans förvåning vände Denny
bilen och körde till ett varuhus. Han köpte
en julgran, julgransbelysning, block, färgpennor och en skateboard till Lacey samt
kakor till hennes farmor.
– Jag hade gärna velat köpa mer, men du
vet hur det tyvärr är i dag. Om en femtiofemårig man som köper för mycket till en
liten flicka så kan det tyvärr lätt missuppfattas.
De båda brandmännen körde tillbaka till
stationen, monterade granen och belysningen, slog in presenterna och körde tillbaka till Laceys hus där de lämnade alltihop som en välkommen hem-gest.
På stationen berättade Dennys kollega
för tjänstgörande kapten vad som skett.
– Han frågade mig om han fick rapportera det. Jag ryckte bara på axlarna, tyckte
att jag gjort något som alla i min situation
borde ha gjort.
En månad senare kallade skiftets kapten
in Denny för ett samtal. Denny blev nervös
när han på kontoret också fick se två av
stadens brandchefer och chefen för HRavdelningen.
– Jag tänkte ”herregud, hur har jag nu
schabblat?”, skrattar Denny. Men de berättade rakt av att jag fått utmärkelsen ”Kvartalets brandman” och att de satt upp mig på
listan för de som kvalificerat sig till ”Årets
anställde”. Jag glömde snabbt bort det för
jag tänkte att det säkert fanns andra som
gjort mycket större och viktigare saker än
jag.
Ytterligare en månad senare var det dags
igen. Denny var på väg att gå av sitt pass
när brandchefen ringde och beordrade honom att stanna i byggnaden. Några minuter
senare hade han fått det förvånande beskedet om den prestigefyllda utmärkelsen.
WWW.S112.SE
I mars i år inleddes ett borgmästarmöte i
stadshuset med att Ft. Myers borgmästare
och brandchef överräckte den plexiglasingjutna utmärkelsen och en check på tusen
dollar.
– Min familj var där och jag blev oerhört
rörd, det var ett av de finaste ögonblicken
i mitt liv!
Efteråt har Denny – som själv äger företag, hus, flera bilar, båtar och motorcyklar
– ägnat en hel del tid åt att fundera över
vad som hände inom honom den där decemberkvällen 2013.
– Vi tycks alla bli mer materiella med
åren, även jag. Men Lacey fick mig att inse
att det finns annat som betyder mer än saker och den julen blev en av de bästa jag
har haft. Än i dag ser jag på livet på ett
helt annat sätt. Den där lilla kloka tjejen
öppnade mina ögon…
Fakta om brandmännens löner och
pensioner:
*Brandmännens startlön är cirka 280 000
kronor om året.
*En Engineer tjänar cirka 420 000 kronor och
har dessutom tillägg för sina år i yrket
*En Captain tjänar cirka 560 000 kronor
*Brandmän kan pensionera sig efter tio års
tjänst eller vid femtiotvå års ålder. Om de
väljer att arbeta kvar i upp till fem år, har de
full lön under tiden och summan av pensionen för extraåren betalas ut som en klumpsumma när de går i pension.
Fakta om stegbilen, ”Truck 16”:
Märke: Pierce
Årsmodell: 2006
Pris: 800 000 dollar, cirka 5 600 000 kronor
Längd: 14,1 meter
Bredd: 2, 79 meter
Höjd: 3, 57 meter
Vikt 33,3 ton
Antal hjul: 6, styrning på samtliga
Motor: Cummins diesel, 600 hästkrafter
Växellåda: Automatisk, Allisson, sexväxlad
Stegens längd: 30 meter
Antal passagerarplatser: 4
Bränsleekonomi: 6,2 liter per mil
Utrustning: Slangar, sågar, klippverktyg,
pumpar, elektriska fläktar, lufttuber, verktyg
etc.
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
37
Forskning
The Swedish Cardiac Arrest Register
Är ett svenskt kvalitetsregister där
alla fall av hjärtstopp i Sverige, där hjärtlungräddning påbörjats, kartläggs.
Syftet med registret är att kontinuerligt
följa upp en verksamhet för att i första
hand finna svaga länkar och förhoppningsvis eliminera dessa.
Johan Herlitz, professor
i Prehospital Akutsjukvård
på Högskolan i Borås
Text: Anna Kjellsson
Foto: Ulf Nilsson, Mimbild
Viktigaste artikeln
under mina 40 år som forskare
Antalet personer som lever 30 dagar efter ett hjärtstopp, som
inträffat utanför sjukhus, har mer än fördubblats de senaste tjugo åren.
– Vi tror att den viktigaste orsaken är att
fler ingripanden görs av vanligt folk. Det
beror på den massutbildning inom hjärtlungräddning som har genomförts ute i
samhället. På det viset har alla fyra länkarna i överlevnadskedjan efter ett plötsligt
oväntat hjärtstopp förbättrats, säger Johan
Herlitz, professor i Prehospital Akutsjukvård på Högskolan i Borås.
De fyra länkarna är:
• tidigt larm,
• tidig start av hjärt- och lungräddning,
• att tidigt behandla med hjärtstartare
• och vård efter hjärtstopp.
Samarbete mellan sjukvård
och kommuninvånare
– Hjärtstopp utanför sjuhusen är lika
mycket kommunens problem som sjukvårdens. Därför har man satsat på att utbilda
allmänheten i hur man räddar varandra. Nu
är folk medvetna på ett annat sätt än tidigare.
I praktiken innebär detta att idag räddas
ca 500 människor årligen till livet efter att
38
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
ha drabbats av ett plötsligt oväntat hjärtstopp utanför sjukhusets väggar.
Resultaten framkommer i artikeln “Improved outcome in Sweden after out-ofhospital cardiac arrest and possible association with improvements in every link
in the chain of survival” skriven av Anneli
Strömsöe, Leif Svensson, Åsa B. Axelsson,
Andreas Claesson, Katarina E. Göransson,
Per Nordberg och Johan Herlitz. Artikeln
utgör en del av Anneli Strömsöes doktorsavhandling där Johan Herlitz är huvudhandledare.
Artikeln är nu publicerad i European
Heart Journal som är den ledande tidskriften i Europa för forskning som berör hjärtsjukdomar.
Har aldrig tidigare påvisats
Slutsatsen har de kunnat formulera genom att analysera data i det register som
Johan Herlitz är ansvarig för och som han
tillsammans med Stig Holmberg var med
och startade 1990 – The Swedish Cardiac
Arrest Register.
– Detta är kanske den viktigaste artikeln
som jag har varit med om att skriva under
de nära 40 år som jag har arbetat med klinisk forskning.
– Artikeln speglar inte bara frukten av
ett långsiktigt, målmedvetet arbete utan
också hur ett samarbete mellan sjukvården
och kommuninvånarna kan utvecklas på
ett framgångsrikt sätt. Något liknande har
mig veterligen aldrig tidigare påvisats i vårt
land, säger Johan Herlitz.
Foto:
Hjärt-Lungfonden
I sommar har Hjärt-Lungfondens kampanj
Hjärtsäkra Sverige gjort en landsomfattande turné för att öka kunskapen om hjärtstartare och hjärt-lungräddning.
WWW.S112.SE
SWEDEN
Inbjudan till
Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset
i Stockholm den 10 -11 november 2014
Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset i Stockholm, har i samarbete med Seattle
och Svenska HLR-Rådet nöjet att bjuda in till ett första nationellt
”Resuscitation Academy Sweden” -möte,
Målsättning
Deltagarna ska uppmuntras i att implementera
och driva projekt inom sin egen organisation och
region i syfte att förbättra omhändertagandet vid
hjärtstopp och därmed öka överlevnaden.
Erkänt duktiga föreläsare som:
Sten Rubertsson, Johan Herlitz,
Jacob Hollenberg, Jo Kramer-Johansen,
Per Nordberg, Helge Myklebust, Mattias Ringh
med flera.
Kursen ges under 1,5 dagar på Södersjukhuset i
Stockholm. Resa och logi bekostas av deltagaren.
Kursavgiften är 995 SEK (inkl. moms) och inkluderar
för- och eftermiddagskaffe, lunch samt middag på
kvällen dag ett.
Målgrupp
Vi vänder oss till nyckelpersoner som har
möjlighet att implementera nya strategier
och kunskap inom sin egen organisation, som:
► Verksamhetschefer och vårdutvecklare
inom ambulanssjukvård och akutsjukvård.
► Ambulansläkare eller medicinskt ansvariga.
► Räddningschefer och sjukvårdsansvariga
inom polisen.
► Personer med nyckelfunktioner och stort
mandat att fatta beslut inom sin organisation.
För de som önskar delta i det vetenskapliga
symposiet om hjärtstopp den 11 nov
i Södersjukhusets aula, kan ansluta sig efter lunch.
Priset för kurs + symposium är 1 500 SEK.
Anmälan sker på Svenska HLR rådets hemsida: www.hlr.nu
Under ”Centrala utbildningar”
Antalet deltagare är begränsat och ett urval kommer att ske med regional hänsyn.
Mer information om kursen lämnas av:
[email protected],
WWW.S112.SE
[email protected],
[email protected]
SAMVERKAN 112 NR 4 2012
2014
39
Betald annonsplats
[email protected]
Telefon: 018 - 430 11 10
Livets stjärna
– vår etiska kompass
Det har varit en hektisk period med farande kors och tvärs i vårt avlånga land.
Förbundet har genomfört 30 torgmöten och
flera stations och universitetsbesök. Till
detta ska läggas förhandlingar och medlemsmöten.
Kollektivavtal
Förhandlingarna kring kollektivavtal är
nu inne i ett viktigt skeende och det går inte
att ta miste på att vissa aktörer fått stora
orosfrossan av förbundets framryckningar.
Efter tio år och en enad arbetstagarorganisation har vi mer än väl bevisat att vi
är ett fackförbund av ambulanspersonal
för ambulanspersonal, ett fackförbund att
räkna med.
De aktörer som försöker förminska förbundet och därtill förhindra oss att sluta
kollektivavtal blottlägger behovet av en
facklig reformering. Under förarbetet med
att slipa på argumenten för att sluta kollektivavtal har mängder av legala texter, promemorior, direktiv och utredningar plöjts
igenom.
Flera möten har också ägt rum med beslutsfattare och välvilliga närstående organisationer.
Internationella
arbetsorganisationen
(ILO) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att
bekämpa fattigdom och främja social rättvisa.
I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen
samt att värna om föreningsfrihet, organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt.
Sverige blev medlem av ILO år 1920
genom sin anslutning till Nationernas Förbund (NF). Enligt ILO:s konvention (nr
98) ska åtgärder vidtas för att uppmuntra
och främja utvecklandet och utnyttjandet i
största möjliga omfattning av anordningar
för frivilliga förhandlingar mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation, å ena sidan, och arbetstagarorganisationer, å andra
40
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
sidan, i syfte att få till stånd en reglering av
anställningsvillkoren genom kollektivavtal
(artikel 4).
De allmänna principer som anges i artikel 4 i ILO:s konvention (nr 98) betonas
ytterligare i ILO:s konvention (nr 154)
om främjande av kollektiva förhandlingar
som ratificerades av Sverige 1982 (prop.
1981/1982:166). Konventionen är tillämplig på alla arbetsmarknadens områden (art.
1.1).
Enligt artikel 5 i konventionen ska åtgärder vidtas för att främja kollektiva förhandlingar. Syftet med åtgärderna ska bl.a. vara
att möjliggöra kollektiva förhandlingar för
alla arbetsgivare och alla grupper av arbetstagare samt att successivt utsträcka kollektiva förhandlingar till alla frågor som rör
bestämmandet av arbets- och anställningsvillkor och/eller reglering av relationerna
mellan arbetsgivare och arbetstagare och/
eller mellan dessas organisationer (art. 2
och art. 5).
I konventionen anges vidare att åtgärder
vidtagna i syfte att främja kollektiva förhandlingar inte får utformas så att de hindrar den kollektiva förhandlingsfriheten
(art. 8).
Därför kommer förbundet utifall vi stöter
på patrull eller försvårande omständigheter
involvera ILO samt rättsvårdande myndigheter.
Den svenska modellen och Sveriges internationella åtaganden på arbetsmarknaden är att kollektivavtal som huvudregel
bör vara förstahandsvalet vid reglering av
den svenska arbetsmarknaden, vilket förutsätter att alla fackföreningar bereds möjlighet att sluta avtal.
Dock finns enligt förbundets sätt att resonera situationer där det är nödvändigt att
lagstifta, eller att förtydliga lagstiftningen.
Slutsatsen är att utrymmet för att ingripa
med förhindrande aktioner genom att fortsätta förvägra förbundet ett kollektivavtal
eller att inskränka parternas möjligheter till
att träffa kollektivavtal strider mot föreningsfriheten och de konventioner som Sverige ratificerat.
Vi bedömer att olika försök att hindra
förbundet att sluta kollektivavtal strider
mot Sveriges internationella åtaganden.
Vi kommer därför inte nöja oss med nakna
bortförklaringar.
De ILO- konventioner som vi belyser
beskriver tydligt arbetstagarnas grundläggande fackliga rättigheter och att förbundets förhandlingsfrihet inte får påverkas.
Förbundet är i frågan om kollektivavtal
envisare en sju eldröda grisar.
Oroande löneskillnader som leder
förbundet mot MBL-förhandlingar
Inte den minsta ljusstråle tycks trängt in i
många arbetsgivares minnesmörker då det
gäller kollektivavtal, lönepolicy och sund
löneutveckling.
Förbundet ser på sina håll löneskillnader
på flera tusenlappar och hur medlemmar
förvägras rätten att få sina löner justerade,
eller åtminstone få arbetsgivarens motivering till varför lön inte står i paritet till erfarenhet, skicklighet, lojalitet, ansvarsområden och anställningsår.
Vi anser att dagens löneskillnader omöjligt går att motivera och att effekten av
stora löneskillnader får en rad negativa effekter som även utifrån ett arbetsgivarekonomiskt perspektiv slår helt fel. Vi anser att
de strukturella löneskillnaderna bara kan
äga ett syfte; att trötta ut medarbetare och
öka rörligheten på arbetsmarknaden.
Provanställningar, visstidsanställningar
och timanställningar synes vara tidens melodi på många håll i ambulanssverige. Vi
kräver hänsyn och rent spel i motsats till
egoism och girighet. Det handlar om människor och dess rätt till rättvis lön och trygga långsiktiga anställningar.
Från fackligt håll upplever vi att positionerna mellan arbetsgivare och arbetstagare
ofta blir låsta, varvid konflikten knackar på
dörren.
WWW.S112.SE
Betald annonsplats
och vägvisare
Anställd A har efter tio (10) års tjänst och
en rad välskötta ansvarsområden, formell
och reell utbildning, skötsamhet och flit
flera tusenlappar lägre lön. Vid årlig lönerevidering händer föga och anställd A cementeras in i låglöneligan på arbetsplatsen.
När den anställde tar upp den fullt befogade frågan med hänvisning till policy och
kollektivavtal blir personen besvärlig.
Lönelåsning föder ilska, frustration och
uppsägningar. Vi anser att lönen i många
avseenden går att likna med betyg, vilket
för den som presterar, håller tider, utvecklas och är lojal ändå inte förmår höja sin
lön. Därmed devalveras ofta tjusiga policys
kring löneutveckling och lönepolitik.
Risken blir överhängande att arbetsgivaren också får mindre engagemang och
förlorar både bred och djup kompetens, vilket skulle kunna sammanfattas i den kända
meningen: ”man får vad man betalar för”.
Livets stjärna
– vår etiska kompass och vägvisare
Symbolen ”Star of Life” (livets stjärna)
används i stora delar av världen som kännetecken för prehospital sjukvård.
Den sexuddiga stjärnan har en eskulapstav, vilket är läkekonstens symbol med rötter till den grekiska mytologin och de sex
uddarna symboliserar olika skeden i omhändertagandet av skadade och sjuka.
Livets stjärna symboliserar också något
mycket centralt, som ytterst har med hjälpsamhet att göra. Livets stjärna förenar också prehospital personal världen över.
Oavsett nationalitet, religion eller kön
så förenar den individer som valt att göra
skillnad. Förbundet anser att det på mer en
ett sätt förpliktigar att bära livets stjärna.
Genom att värna människors hälsa och
undsätta sjuka och skadade gör vår yrkesgrupp reell skillnad. När förbundet lyfter
frågor om insyn, beredskap, övning och
trygga anställningsvillkor ligger det helt i
linje med att hedra stjärnan.
WWW.S112.SE
Räddningstjänsten har också en stjärna,
men med åtta uddar, där varje udd i stjärnan har sin speciella betydelse och därtill
beskriver en etisk normsamling för hela
yrkeskåren, där bl.a. skicklighet, omtanke,
uppmärksamhet, uthållighet och mod finns
beskrivna.
Skiftande bedömning
om framtida kompetens
Ansvaret för att organisera och styra
ambulanssjukvården ligger idag på landstingen. Landstingen har ansvar för att
hälso- och sjukvårdspersonalen inom ambulanssjukvården har den kompetens som
krävs för att kunna ge prehospital akutsjukvård... under ambulansuppdrag.
Det finns ca 1 500 yrkesverksamma
ambulanssjukvårdare i riket. Medelåldern
inom yrkesgruppen är hög. Inom 5 år beräknas 16 procent att gå i pension. Av det
totala antalet anställda Ambulanssjukvårdare finns flest i Stockholm, Västra Götaland och Skåne (37 procent).
Resultatet av intervjuer och remissvar
från 14 landsting visar att det görs skiftande bedömning kring vilken kompetens som
framgent behövs i olika delar av landet:
En symbol med symboler
Den sexuddiga stjärnan ”Star of
Life” har i sig en klassisk symbol:
I mitten av stjärnan finns en ”eskulapstav”, en stav omslingrad av en
orm, vilken är läkekonstens symbol
och har rötterna i den grekiska
mytologin.
De sex uddarna symboliserar olika
skeden i omhändertagandet av skadade och sjuka, vilka i fri översättning lyder:
1
6
2
5
®
3
4
1. Upptäcka sjukdom/skada
2. Larma
3. Räddningsenheter sänds ut
4. Vård på hämtplats
5. Vård under transport
6. Transport till definitiv vård
5 av 14 landsting uppger att de vid rekrytering av ambulanspersonal efterfrågar
både sjuksköterskor och undersköterskor.
9 av 14 landsting uppger att de vid rekrytering av ambulanspersonal enbart efterfrågar sjuksköterskor.
5 av 9 landsting har dessutom fattat formellt beslut att ambulansbesättningen på
sikt enbart ska bestå av sjuksköterskor.
Något som Västernorrlands läns landsting
realiserat.
Snart släpper Alarm Ambulansförbundet
tillsammans med samrådsgrupp Reform en
lägesanalys av svensk ambulanssjukvård.
Henrik Johansson
Förbundsordförande Alarm
Ambulansförbundet
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
41
Johan, 15, vill rädda liv
Samverkan
– drömmer om att bli polis eller
ambulanssjukvårdare/sjuksköterska
Text och foto: Sven Åsheden
• Höör
15-årige Johan Månsson
Christell i Höör har engagerat skolkamrater, lärare,
kommunpolitiker och tagit
initiativet till en återkommande HLR- och blåljusdag i sin skola.
Det var i augusti 2012 som
han berättade om sitt skolarbete, där han frågat 25 elever och
25 lärare på sin skola i Höör om
de kunde utföra hjärt- lungräddning (HLR).
Arbetet visade att få elever
och lärare på skolan visste hur
man gör, trots att det finns med i
kursplanen för idrott- och hälsa.
Grattis
till Sörmland
HLR är något som alla högstadieelever ska lära sig konstaterade Johan och här på min
skola var det bara ett fåtal elever och lärare som kunde det.
– Jag ringde helt enkelt upp
kommunens kultur- och fritidschef Freddy Friberg och berättade om min studie. Ett möte
ordnades på kommunhuset och
där fick jag träffa ansvariga
tjänstemän och företrädare för
räddningstjänsten berättar Johan Månsson Christell.
Blev stor uppmärksamhet
Johans avslöjande väckte
mycket uppmärksamhet och
han blev intervjuad i många
medier.
– Att bli så här engagerad för
att rädda liv ligger kanske till
viss del i släkten, min mormor
är före detta narkossköterska,
och jag ville skapa en debatt om
hur viktigt det är att folk kan
HLR, förklarar Johan.
För Johans del började intresset när han gick i årskurs 6.
Vid ett besök på Kulturkalaset i Hörby gick han en "provapå-kurs" i HLR, som
Röda Korset arrangerade.
Hämtas av Karl-Eric Carlsson och Mats Hedqvist
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
42
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
Vill
skapa trygghet
Efter mötet på
kommunhuset skickade han mail till professionella företag
som håller på med
hjärtstartare
och
hjärt-lungräddning.
Och Johan fick
svar. Företagen Techmedico i Karlshamn
och Lifehelp i Helsingborg
skänkte
HLR-utbildning för
lärare och elever
och Laerdal Medical
skänkte en hjärtstartare.
– Idag kan både
Johan Månsson Christell lägger mycket tid på det han gillar
mest av allt, sitt HLR-projektet i Höör.
elever och personal på Sätoftaskolan i Höör påbörja hjärtlungräddning och hantera en
hjärtstartare berättar en stolt
Johan vidare.
HLR- och Blåljusdag
Den 4 och 5 juni arrangerades HLR- och Blåljusdagen för
årskurs 7 på Sätoftaskolan och
Ringsjöskolan. Ett initiativ av
Johan Månsson Christell. Det
var andra året som Räddningstjänsten, Polisen och ett antal
andra företag medverkade.
Syftet med Blåljusdagen är
att elever ska känna sig tryg-
gare i sin vardag och få ökad
beredskap och kunskap i frågor
som gäller att skydda och rädda
liv.
– Jag vill bli polis eller ambulanssjukvårdare för att kunna
vara en del av samhällets trygghet. Jag vill ha ett spännande
och varierande arbete där jag
får hjälpa andra människor säger Johan.
Följ Johan på Facebook
2012 startade Johan Facebooksidan: Vi som kan HLR.
E-mail:
[email protected]
WWW.S112.SE
Effektiva kontinuerliga kompressioner
Full energi upp till 360 joule
Direkt kontakt med sjukhuset
För varje patient som behöver det
Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning
True CPR™ Coaching device
Lifesaving Innovations from Physio-Control
För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:
0770-870 120
/PhysioControlNordic
www.physio-control.se
Examensarbeten
Attityder
- kan skapa bekymmer
Foto: Magnus Mårtensson, MM-foto
Viktor Henriksson och
Petter Major har undersökt hur nio patienter
upplevt att bli hänvisade
till annat färdsätt av sjuksköterska i ambulans.
Beslutet att ringa 112 och
begära hjälp är svårt för
många patienter och att
sedan bli nekad att få åka
ambulans upplevs olika
av våra patienter.
Arbetsgruppen som arbetar
med Årets Magister 2015 har
läst igenom 27 olika nomineringar och just patient perspektivet är ovanligt bland magisterarbetena.
Detta beror troligen på svårigheterna med att intervjua
patienter både etiskt och att få
patienter att delta i dessa viktiga arbeten.
Verksamhetens förståelse av
patientens upplevelse och samhällets kunskap om ambulanssjukvården är viktig.
Deras arbete visar även vikten av att få återkoppling på
det arbete som ambulanssjukvården gör. Verksamheten och
utbildningarna talar mycket
44
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
om forskning och vetenskaplig
grund för det utvecklingsarbete
som sker inom verksamheten.
Mycket baseras på goda
arbeten med fokus på sjuksköterskans arbete och upplevelse. Statiska underlag för
resultat och effektivitet är en annan grund vid beslut för implementering av stöd och nya rön.
Däremot saknas ofta patientens upplevelse av den utveckling vi arbetar med inom ambulanssjukvården.
Det stora bekymret
Patienten har en förväntning
på hjälpen som denne kallar på.
Oftast en mycket hög förväntning. Detta är bra, vi är bra på
det vi gör.
Det finns en anledning till
varför patienter ringer till 112
eller vårdguiden. I regel en anledning som är ett rop på hjälp
relaterat till en akutsjukdom,
men det är även en stordel som
har mindre akuta besvär eller till och med besvär som vi
inom ambulanssjukvården ser
som banala.
Här kommer det stora bekymret med oss inom ambu-
lanssjukvården. Vi har förutfattade meningar, alla har en
erfarenhetsbank och denna ger
en grund för åsikter och ibland
attityder.
Våra attityder, jag skriver
våra då det troligen berör alla i
någon grad, skapar bekymmer
genom att vi ibland inte lyssnar
på patienten, vi är till exempel
trötta kl. 05 på morgonen eller
hungriga efter många timmar i
arbetet.
Henrikssons och Majors resultat visar på just detta. Patienterna var i regel missnöjda p.g.a
nonchalans och en negativ attityd. Det här måste vi som ambulanspersonal ta åt oss av.
Visserligen är det några få av
nio patienter som uttryckt detta,
men bör ändå ses som en varningsklocka.
Nationell uppryckning
Positiv attityd med ett informativ syfte verkar ha gjort ett
bra och proffsigt intryck på patienterna. I de situationer som
personalen satt sig ner och pratat och diskutera upplevde patienterna inga problem med att
åka i egen bil eller på annat sätt
till akutmottagningen. Märkligt
nog uppfattas arbetet som att
medborgarna inte är beredda på
att ambulanspersonalen tar en
sådan diskussion.
Här behöver verksamheten
nationellt rycka upp sig och
informera allmänheten när och
varför ambulans skall larmas.
Ambulanssjukvården är ingen
oändlig resurs och detta måste
allmänheten få veta. Tillsammans med information om hur
verksamheten arbetar och att
kompetensen i ambulanserna
idag är en helt annan än 1983.
Janne Kautto
ordförande
Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor
Årets Magisterarbete
inom ambulanssjukvård.
Nominera ditt förslag till:
[email protected]
WWW.S112.SE
Vi skapar nya möjligheter
Stoppa blödningen inom 5 sekunder
ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.
ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster
hudkanterna.
En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.
Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • [email protected]
NOMINERING NR 4
– Patienters upplevelser av vårdmöten när
sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hänvisar till annat färdsätt
Författare: Viktor Henriksson och Petter Major
Huvudområde: Vårdvetenskap
Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng
Kurs: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
Handledare: Gabriella Norberg och Birgitta Wireklint Sundström
Examinator: Anders Bremer, Högskolan i Borås Petter Major (till vänster) och Viktor Henriksson
Foto: Jonas Blank
Nominerat förslag
Förtroende för en sjuksköterska i ambulans
är stort och de litar på dennes kompetens.
Patienterna menar att när ambulanspersonalen anländer vet de att de är i goda händer och att de nu ska få hjälp på något sätt.
En upplevelse av trygghet beskrivs.
"Är de legitimerade ambulansförare och
sköterskor så känner jag mig trygg. Så det
har jag ingen svårighet att göra, att lita
på dem."
Några enkla tips från uppsatsen:
–
–
–
–
God attityd
Gott bemötande
Ge patienten begriplig information
Låt patienten känna sig delaktig i beslutet
Sammanfattande text: Sven Åsheden
Viktor Henriksson och Petter Major
har valt att undersöka Patienters
upplevelser när ambulanspersonalen hänvisas till ett annat färdsätt än
ambulans.
Viktor Henriksson och Petter Major berättar varför:
– Upplevelsen är helt enkelt sparsamt
studerad och resultatet påvisar både nöjdhet och missnöje hos patienterna. Vårt patienturval består av två ambulansdistrikt
Bemötandets betydelse
Patienternas upplevelse karaktäriseras av
att antingen uppleva ett trevligt bemötande
eller ett bristfälligt bemötande.
Ett trevligt bemötande är betydelsefullt.
Andra upplevde ambulanspersonalen som
både otrevliga och nonchalanta.
Att bli trevligt bemött
Patienter beskriver mötet med ambulanssjuksköterskan som att de var snälla, trevliga och bra att ha att göra med. De blev väl
bemötta och behandlades på ett respektfullt
sätt. Detta borgar för ett lyckat möte där patientens upplevelse präglades av positivitet.
"Jag tycker att jag har blivit behandlad
väldigt bra [..] De var så trevliga båda
två."
Att bli bristfälligt bemött
Personalen har varit korta i tonen, uppträtt stressade och i vissa fall varit rent
otrevliga. Patienterna har känt sig ifrågasatta och skuldbelagda för att de ringt efter
ambulans.
Andra patienter menar att de aldrig såg
delar av ambulansbesättningen. De befann
46
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
sig utanför och pratade i telefon. Det finns
fall där ambulanspersonalen vägrat komma
in och istället ringt upp och bett patienten
komma ut till ambulansen.
Ett bristfälligt bemötande skapar en negativ känsla som överskuggar hela mötet.
"De hade ju han den killen... den kraftige
killen med sig, men han var ju aldrig i närheten av dem… Han stod ju i telefonen hela
tiden… Det kändes nonchalant."
Tillitens betydelse
En del av patienterna litar fullkomligt
på sjuksköterskans bedömning och efterföljande beslut. Andra känner mindre tillit
och ställer sig frågande till sjuksköterskans
kompetens.
Att lita på sjuksköterskan
Patienterna menar att de litar på sjuksköterskan och dennes bedömning. Tilliten
bygger på att de själva ser sig som lekmän
i sammanhanget medan ambulanspersonalen är de som kan och bör ta beslut om patientens behov av vård.
Att hänvisas till annat färdsätt sågs inte
som ett problem då tilliten till sjuksköterskan gjorde att de kände sig övertygade om
att ambulanstransport i deras fall var onödigt och kunde ersättas med annat färdsätt.
Hänvisningen sågs dessutom som en
positiv upplevelse då patienterna fann det
smidigt att kunna ta sin egen bil till vårdinrättning.
"Det är ju personal som jag litar på, det
är så jag känner. De kan det här. De vet."
Att känna trygghet
Patienterna beskrev en form av trygghet som är relaterad till den tillit de känner.
Misstro till sjuksköterskan
Patienter uttrycker att de inte känner förtroende för ambulanssjuksköterskan och
ställer sig frågande till om denne verkligen
har kompetens nog att göra bedömningar
av denna svårighetsgrad.
Även sjuksköterskans låga ålder nämns
som ett skäl till minskat förtroende.
"Jag tänkte på det att de var väldigt
unga... Är de verkligen kompetenta för att
avgöra om jag är så sjuk som jag var eller
om jag inte är det?"
Delaktighet
Patienter för en dialog med sjuksköterskan och beslutar tillsammans om bästa
möjliga fortsättning. Andra fall vittnar om
personal som fullkomligt förbiser patienten
och tar beslut ovanför deras huvud.
Ta gemensamt beslut
Patienter menar att sjuksköterskan i ambulansen var resonabel och samtalsvillig.
Ingenting gjordes utan patientens medgivande. Diskussionen kring vilket färdsätt
till vårdinrättningen som ansågs lämpligast
var ett gemensamt beslut som diskuterades
fram mellan sjuksköterskan och patienten.
Då patienten fick vara med och ta del av
beslutet skapades en positiv känsla och det
sågs som en självklarhet att åka med annat
fordon än ambulans när möjligheten fanns.
"Utifrån deras bedömning och att de
förberedde akuten så såg inte jag det som
ett bekymmer att sitta i egen bil […] Vi
fick samsyn så att vi tog egen bil."
Att få information
Patienterna menar att när de fick god information om sitt tillstånd ökade också deras förståelse och mötet upplevdes positivt.
Oavsett hur akut eller icke akut det var
eller vilken vårdnivå och färdsätt som lämWWW.S112.SE
pade sig bäst, upplevdes information om
tillståndet som viktigt.
God information skapade trygghet hos
patienten som innebar minskad oro och att
ett lugn infann sig. Informationen främjade
acceptans och förståelse för vilket färdsätt
som i det specifika fallet var lämpligast.
"Ambulanskillarna skötte sig bra, de var
informativa […] De ringde upp till akuten,
de återkopplade till mig hela tiden om vad
som hände […] Hela tiden så informerade
de mig, nu gör vi det här och vad anledningen till varför vi gör det är för att du
skall se det här. De var som jag upplevde
det, jäkligt pedagogiska."
Att sakna information
När informationen var bristfällig skapades missnöje hos patienterna. Att inte förstå
och få vara delaktig i besluten upplevdes
negativt och en frustration och förvåning
infann sig hos patienterna.
I vissa fall har sjuksköterskan försökt
förklara varför patienten hänvisats till annat färdsätt men inte lyckats speciellt bra.
I andra fall har sjuksköterskan sagt till
patienten att denne inte behöver åka ambulans utan att ge en närmare förklaring.
Jag kände ju att jag inte klarade mer
och så fick jag inte följa med! Jag var helt
chockad! Så jag sa: - Men herregud, jag
fick inte följa med! Jag har aldrig varit
med om det förut […] Jag blev väldigt
förvånad för jag hade inte väntat mig det
att jag inte skulle få åka med.
Bekräftelse som patient
Patienterna menar att de känner sig bekräftade som individer men också att de
fått hjälp med det som de önskat.
Att bli bekräftad
Patienter vittnar om en sjuksköterska i
ambulans som såg dem som individer. Undersökningarna handlar inte endast om att
kontrollera vitala parametrar. Patienterna
upplevde sig som respekterade människor
och behandlas på ett bekräftande sätt.
Att ambulansen kommer till dem upplevs
bekräftande i sig, men än mer bekräftade är
det när sjuksköterskan såg dem och mötte
dem med respekt för individens integritet
och livsvärld.
"De lugnade mig genom att prata med
mig och jag var inte bara ett stycke utan
jag var en människa som de snackade
med. För de pratade ju med mig […] de
glömde inte mig utan de pratade med mig
och informerade. Och när de skulle undersöka någonting… ja, de slängde inte bara
på mig grejerna, de frågade först."
Att få hjälp
Patienter upplevde sig hjälpta av sjuksköterskan trots att de hänvisades till annat
färdsätt än ambulans. Dessa patienter hade
WWW.S112.SE
inte nödvändigtvis hade en förväntan på att
transporteras av ambulansen till sjukhus.
Inte ens en föreställning om att de skulle
behöva åka till sjukhus var given. Det som
upplevdes positivt var att de fick någon
som kom till dem och bekräftade att deras
upplevda sjukdomstillstånd inte var mer
akut än att de med annat färdsätt än ambulans kunde ta sig till vårdinrättning.
"De kommer för att hjälpa en, oavsett
vad det är […] De kommer och kollar till
en. Det är ju också skönt, tycker jag, att
bli omhändertagen om man är sjuk."
Nekad patientroll
Upplevelsen har varit att ambulanspersonalen tyckt att de inte är sjuka nog, att de
har ringt i onödan och på så sätt belastar
ambulansverksamheten. En negativ upplevelse av mötet framträder och en tvekan att
i framtiden kontakta ambulanssjukvården
om behovet skulle uppstå.
Att känna sig i vägen
Detta var inte den första känsla som infann sig och inget som patienten reflekterade över när de påkallade ambulans. Detta
framkom först när personalen anlänt och
genom sitt bemötande belastade patienten
med skuldkänslor över att ha sökt hjälp.
Personalen har varit stressade och sagt att
de har bråttom därifrån på grund av att det
finns andra mer sjuka som behöver hjälp.
Detta har belastat patienten med en känsla
av att ha påkallat ambulans i onödan.
Även fall där patienten fått mediciner och
sedan skickats med taxi till sjukhus förekommer. Det framkommer vidare att hänvisningen till annat färdsätt i sig inte var det
stora bekymret, utan känslan av att belasta
verksamheten och att vara i vägen var det
som skapade den negativa känslan av att
inte få vara patient.
"De satt och klagade på hur lite ambulanser, att de bara hade två ambulanser…
De klagade på det till mig bara som är
patient… Hur lite resurser de har och…
Det kändes kasst […] Då hade jag känt
mig ännu mer i vägen… Förmodligen
ännu mer, eftersom de var så dryga och
stressade."
Att sakna bekräftelse
Patienterna upplevde att sjuksköterskan i
ambulansen menat att de inte är sjuka nog
att få medfölja i ambulansen till sjukhus,
trots den egna upplevelsen av sjukdom.
Det finns fall där patientens upplevelse är
att sjuksköterskan nekat dem att söka vård
överhuvudtaget. Patienterna beskriver en
ointresserad ambulanspersonal som står
frågande till varför patienten sökt hjälp och
verkar ointresserade av att höra svaret.
Att söka hjälp vid sjukdom eller upplevelse av sjukdom och sedan få höra att man
inte är sjuk nog skapar en negativ känsla.
Själva sköterskan, han tittade aldrig på
pappret. [...] Han brydde sig inte utan han
ville härifrån […] Han var ju intresserad
av att komma härifrån så fort som möjligt.
[…] Han tyckte ju det att jag var ju inte
dålig tillräckligt, för att åka med dem.
Att känna sig övergiven
Inte nog med att de, till sin stora förvåning, nekades att medfölja ambulansen till
sjukvårdsinrättning, de upplevde dessutom
att de inte fick någon hjälp av sjuksköterskan på plats. Det framkommer exempel
där patientens upplevelse av ambulansbesättningen varit att de endast kommit in och
pratat en stund och sedan åkt utan att ha
undersökt patienten. Känslan av att stå utan
hjälp har överskuggat patientens upplevelse
av mötet.
"De funderade på hur de skulle göra och
sen åkte de. Och då var det till ingen nytta
att de kom hit. De kunde lika gärna ha låtit
bli."
Missnöjsamhet
När sjuksköterskan hänvisat till annat
färdsätt framkommer det i flera fall en stark
missnöjsamhet. En förväntan och tro om
att bli hjälpta till sjukvårdsinrättning när de
påkallat ambulans skapar både förvåning,
besvikelse och uppgivenhet när de istället
blir hänvisade till ett annat färdsätt.
Att känna besvikelse
Patienterna menar att de inte hade påkallat ambulans om de inte ansåg sig behöva.
Att då hänvisas till att åka i ett annat fordon till sjukvårdsinrättning kränker patienterna som menar att de själva vet vilken
hjälp de behöver.
"Jag har aldrig varit med om att de inte
tar med en om en behöver det. Jag menar
att man kan väl själv avgöra om man behöver det, om man kan ta sig dit för egen
maskin eller om man måste ha hjälp. Och
nu behövde jag ju hjälp för att komma dit.
Jag menar, jag hade ju inte klarat att ta
mig dit själv."
Att känna uppgivenhet
När patienten inte får den hjälp denne
förväntat sig och inte heller förstår varför,
skapas känslor av ilska och sorg men också
en känsla av att ge upp.
Att ringa efter ambulans är för många
patienter en sista utväg och när de inte får
följa med i ambulansen skapar det en känsla av uppgivenhet och ibland till och med
likgiltighet. Patienterna beskrev en känsla
av lamslagenhet och att inte orka kämpa för
sin sak. De gav upp.
"Jag gav på sätt och vis upp [rycker uppgivet på axlarna]. Klockan var ju mycket
också. Så jag gick och lade mig och tänkte
det att lever jag inte mer så lever jag inte
mer. Skit samma."
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
47
Marknadsnyheter
Skräddarsydda
kurser
i oljeskydd
Säker
patientförflyttning
Nu har vi startat våra utbildningar! Vi erbjuder skräddarsydda kurser i oljeskydd
för Er personal, innan utbildning går vi igenom vilka riskzoner som finns inom
Ert område. Våra utbildare har över 30 års erfarenhet, varit utbildare för Statens
Brandnämnd, SRV, MSB. Erfarenheter från saneringar nationellt och internationellt, jobbat med utbildningar, forskningsprojekt, förevisningar samt saneringar i
Baltikum, Asien, USA, Svalbard och Nordkap.
Markleen AB, Mob: 0722 41 21 59, [email protected], www.markleen.se
Taiga deltar i
internationell forskningsstudie
Projektet SUPFES är ett svenskt initiativ med syfte att hitta fungerande alternativ till dagens fluorerande ämnen* – substanser som belastar miljön och är hälsovådliga. Projektet som spänner över fyra år och innefattar forskare från Swerea
IVF, Chalmers och Stockholms Universitet samt utvalda svenska varumärken som
Haglöfs (outdoorkläder- och utrustning), Mini Rodini (barnkläder) och Taiga (yrkeskläder). Taiga har stort intresse i miljöfrågor och detta projekt ligger helt i linje med
vårt tänk att utveckla våra produkter med lång hållbarhet och god funktion”, säger
Roland Iwanow, produktchef på Taiga.
*Fluorerade ämnen har viktiga tekniska användningsområden i funktionella textilier där de används för att ge olje- och vattenavvisande egenskaper.
Pollux Carrier 720 är konstruerad för säker förflyttning av patienter med behov
av livsuppehållande medicinskteknisk utrustning. Ombordtagning medels vinsch
och lösa ramper. Sexpunktsbälte samt lårbensbälte, detta torde öka patientsäkerheten flerfalt jämfört med den tidigare lösningen med enbart ett fyrpunktsbälte.
Pollux Carrier 720 Gen lll är utrustad med integrerade system för Oxygen och
Andningsluft, automatisk växling mellan intern och extern gaskälla, denna lösning
undanröjer handhavandefel. Den elektriska strömfördelningen har uppgraderats
med personsäkringsskydd fördelat över två separat inkommande grupper.
Pollux Carrier 720 har en öppen arkitektur vilket möjliggör enklare lösningar och
större flexibilitet för befästningar av apparatur. Två ramar för apparatbärare, en
främre vridbar fast monterad och en bakre avlyftningsbar. I utrymmet under patient
finns två IVA skena. Vikt: 50 kg, Max lastvikt: 300 kg (inkl patient).
MAGO Scandinavia AB, Telefon: 0500-48 49 74, [email protected], www.mago.se
Till salu
Taiga AB, Telefon: 0709-66 69 06, [email protected], www.taiga.se
KVD, Telefon: 0303-373 100, [email protected], www.kvd.se
Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården
Förflyttningskunskap
Grundutbildningför
förAmbulanssjukvården
handledare
Grundutbildning
för
handledare
Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården
Målgrupp:
personal inom
ochförakutsjukvården
Kursinnehåll:
Enambulans
teknikbank
att undvika att bära och lyfta.
Kursinnehåll:
för att
undvika att
bära tung
och lyfta.
Baserat påEn
ettteknikbank
principbaserat
arbetssätt.
Fokus
patient.
BaseratKurstid:
på ett principbaserat
arbetssätt.
Fokus tung patient.
27-29 januari
2015
Kurstid:
27-29 januari
2015
Kursplats:
Flöjelbergsgatan
7A Mölndal
Kursplats:
Flöjelbergsgatan
Ring för offert: 031-27 7A
25 Mölndal
30,
Ring för
offert:[email protected]
031-27 25 30,
E-post:
E-post: [email protected]
48
SAMVERKAN 112 NR 4 2012
2014
WWW.S112.SE
UTRUSTNING FÖR PROFFS
Säkrare ambulanssjukvård
när standarder ses över
Andningsvård
Förbandsmaterial
Akutväskor
Övervakning
Det händer mycket inom ambulansstandardiseringen. Den europeiska standarden för vägambulanser ska revideras och parallellt påbörjas även
revidering av standarden för transportkuvössystem.
Vägambulanser
Representanter från svensk sjukvård, fackförbund, myndigheter och industri deltar aktivt i detta arbete. Arbetet är
just nu i sin linda i den internationella arbetsgruppen, men
svenska experter har drivit och fått gehör för att öka fokus
på säkerhet för patienter och personal nu när standarden ska
revideras.
– Vi ser fram emot revisionen och att patientsäkerhet,
vård- och arbetsmiljö på ett bättre sätt ska tydliggöras i standarden, säger Stig Holmberg, länsansvarig Ambulanssjukvård i Norrbottens läns landsting.
Till exempel ska man lägga till specifika krav på inredning
och funktion i ambulansen för att bedriva vård på bästa sätt
i ambulansen. Andra aspekter på ergonomi och säkerhet är
stol- och bältesplacering för vård under färd, samt ljudnivåer
och vilka larmsystem som bör ingå.
Transportkuvössystem
Parallellt kommer också den europeiska standarden för
transportkuvössystem revideras. Arbete leds av professor
Uwe Ewald från Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Det
centrala är framförallt gemensamma krav för hur barnet ska
fixeras inne i kuvösen, något som inte varit reglerat hittills.
Revideringsarbetet ska även komma fram till på vilken ledd
det är mest lämpligt att kuvösen lastas och säkras i fordonet. Allt för att minimera skadeverkningarna på barnet vid en
eventuell olycka.
I SIS kommitté Ambulanssjukvård deltar flera tillverkande
företag, vårdorganisationer, myndigheter och professionsföreningar som är med och påverkar de kommande europastandarderna inom ambulanssjukvård.
Vill du delta eller vill du ha mer information?
Välkommen att kontakta Joakim Falk, projektledare på SIS,
[email protected], tfn 08-555 522 59
WWW.S112.SE
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
Grattis
till Ljusdal
Hämtas av Sören Bergvik och Roger Östlund
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
Ambulans 2015
28-29 april 2015
Scandic Infra City
15 minuter från Arlanda flygplats
20 minuter från centrala Stockholm
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
49
Marknadsnyheter
Nilsson förstärker
sitt säljteam
Mikael Nelson är från den 1/8 anställd hos
Nilsson Special Vehicles i Laholm. Han kommer
närmast från Euro-Lans i Backaryd där Mikael
varit anställd i 8 år och ansvarat för insatsbilar
byggda på Volvo XC70 .
www.infiniti.se
Sanering av kemiskt spill
Trivorex® är ett absorberande och
neutraliserande pulver för alla typer
av kemiska spill. Det är verksamt mot
såväl syror, baser, oljor, lösningsmedel m.m. Med dess inbyggda pH
indikator så kan man enkelt avgöra
vilken typ av kemikalie som är aktuell, liksom när fullgod neutralisering
har uppnåtts.
Pulvret är ofarligt att hantera i sig
självt. Lämpliga användningsområden är både på olycksplatsen,
liksom vid sanering av räddningsfordon och utrustning.
Nya stetoskop
Medidyne AB har tagit in nya stetoskop
av hög kvalitet, med 14 olika motiv/bilder.
Under FLISA-konferensen kommer vi att
sälja dessa på plats.
Medidyne AB,
Telefon: 0431-44 80 50
[email protected]
För mer info: www.medicalcare. se
Medical Care System MCS AB, Flen
Elmanövererad bårsläde
Taiga förstärker med
ny mönsterkonstruktör
Maria Larsson kommer närmast från Åhléns i Stockholm där hon arbetade som mönsterkonstruktör för
segmenten ytterplagg och byxor samt Åhléns eget
varumärke Vera. På Taiga kommer Maria att arbeta
som mönsterkonstruktör i nära samarbete med
produktutveckling och produktion och kommer att
arbeta för att finslipa plaggen ytterligare.
”Det ska bli oerhört roligt att få jobba med en
annan sida av branschen, där plaggen och dess
funktion är så viktiga och gör riktig nytta
för brukaren. Taigas tydliga miljöprofil
var också bidragande – jag har ett stort
miljöengagemang”, säger Maria om sin nya roll.
Maria Larsson tillträdde sin tjänst i augusti månad.
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
Flow-Safe II tar akutsjukvården
till en ny nivå. Första CPAP-systemet med inbyggd manometer
för att säkerställa vilket tryck du
ger patienten.
Infiniti Medical AB
Telefon: 08-792 12 40 [email protected]
Nilsson Special Vehicles
Telefon: 0430-49 050
[email protected]
www.nilsson.se
50
Nytt CPAP-system
TAIGA AB
Telefon: 0709-66 69 09
[email protected]
www.taiga.se
Allfa EasyLoad en ny
ergonomisk bårsläde
som höjer och sänker
patient och bår med
ett knapptryck.
Allfa EasyLoad är nu
klar och krocktestad.
Premiärvisning sker på FLISA i Halmstad.
Telefon: 0520-42 02 09
Vi ses där!
Teamet på Ferno
Norden AB.
www.fernonorden.com
Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter?
Maila till: [email protected] Tjänsten är gratis för våra annonsörer!
Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!
WWW.S112.SE
FOUR.C MOBILE
STATUSRAPPORTERING,
ÄRENDEHANTERING & NAVIGERING
 Ta emot uppdrag
och information från
ledningscentralen
direkt på skärmen.
 Kör direkt till
bifogade koordinater
med den integrerade
navigatorn.
 Bekräfta enkelt
genomförda
moment via virtuella
statusknappar.
www.celab.se/fourc
STOCKHOLMSMÄSSAN
WWW.S112.SE
TRÄFFA OSS PÅ MÄSSAN SKYDD DEN 14-16 OKTOBER
MONTER A27:30
SAMVERKAN 112 NR 4 2014
51
SYNA BEREDSKAPEN!
TESTA DIN VERKLIGHET
I TAIGA TEST CAMP.
Utbildningen för dig som arbetar i riskfyllda miljöer
och utomhus oavsett väder. Teori och praktik i unik
simuleringsanläggning: Taiga Climate LabTM.
TAIGA
TEST CAMP
L ÄS M E R O
UTBILDNINGM
N
PÅ TAIGA .SE
E
Annebergsvägen 3 432 95 Varberg
Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se