Transcript POLISEN - Samverkan 112

SAMVERKAN
Nyhe
ter!
Senas
te blålj
usnyh
nätet.
eterna
Lan
på
dagstid det runt me
d 70
ningar
varje d
ww
ag!
w
.s112
.se
Nummer 5 2014
Årgång 13 Pris 49 kr
Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon
TRIPPEL-KOMPETENS
ger Olof fördelar
FYRHJULSDRIVEN LILLPICKUP
mellanting mellan ambulans
och sjuktransportfordon
POLISEN
som är journalisternas favorit
Trevlig
läsning!
LARMREVOLUTION
Räddningstjänsten Väst först ut i Sverige
Känsla av otillräcklighet kom över honom
Vi erbjuder Dig
rätt förutsättningar
- vid utbildning...
AMBU SAM
Torso docka i vuxenstorlek, för basal
HLR-träning.
AMBU DOCKOR (torso och helkropp)
Flertalet HLR-dockor för basal och
avancerad HLR-träning. Finns även för
övning i intubation och ventilering på mask.
Tillval: PC-anslutning med HLR program.
AMBU INTUBATIONSHUVUD
För träning av alla intubationstekniker.
... och i verkligheten
ZOLL
Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för
sjukhus- och transportbruk. Förenklar och
förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi
är erkänt världen över.
STATPACKS
Ett brett sortiment av akutväskor och
moduler av hög kvalitet.
AUTOPULSE
Ett kompakt och bärbart system som ger
mer effektiva hjärtkompressioner på plats
och under transport.
För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se
2
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
Magasin
om blåljusverksamheter och specialfordon
Utgivare
Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget
On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och
står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande
till företag, organisationer och politiska partier.
Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487
Adress
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park)
Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: [email protected]
www.s112.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), [email protected]
Reporter
Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666
Övriga medarbetare i detta nummer
Anna Kjellsson, Lina Mattebo, Matilda Ohlsson,
Madelene Sandin, Thomas Semmel, Marie Sjödin
och, Lisa Winqvist.
Formgivning
Sven Åsheden och Johan Carlsson
Produktion
On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej
för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar
svarar intervjuade personer och textförfattaren.
Annonser
Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö,
Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, [email protected]
Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström
Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/
Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom
Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.
Foto framsida: John Thorner
Utgivningsplan
NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9
Materialdag annonser, 4 feb
.
...........................................
NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17
Materialdag annonser, 2 apr
.
...........................................
NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26
Materialdag annonser, 3 jun
12
Stora utbildningsbrister
inom svensk ambulanssjukvård
En omfattande utvärdering av landets specialistsjuksköterskeutbildningar för ambulanssjukvård, har precis avslutats
av Universitetskanslersämbetet.
5 av 12 utbildningar bedöms ha bristande kvalitet och
blir nu ifrågasatta. Det är sannolikt den mest massiva kritik
som riktats mot någon specialist-högskoleutbildning.
Utbildningarna har fått ett omdöme på en tregradig skala: bristande kvalitet, hög kvalitet eller mycket hög kvalitet.
Utbildningar med bristande kvalitet
uppfyller inte kraven för högre
utbildning och blir därför ifrågasatta. Berörda universitet och
högskolor får nu ett år på sig
att åtgärda bristerna för att
inte riskera att förlora examenstillståndet.
Och utbildningar med
mycket hög kvalitet ska få
en extra ”kvalitetspeng”
av regeringen.
Resultatet från utvärderingen av de 12 utbildningarna
som offentliggjorts är följande: 5
utbildningar får omdömet bristande kvalitet, 7 får omdömet hög kvalitet,
men ingen utbildning får det högsta omdömet mycket hög
kvalitet. Se sida 6.
Det vore en katastrof för svensk ambulanssjukvård om utbildningar måste läggs ned. Det måste på något sätt säkerställas att så inte sker. Handlar det om att ge ekonomiska
förutsättningar borde det vara en fråga för vår nya regering.
Vem har ansvaret? Ansvaret för utbildningarna ligger
på de lokala lärosätena, men de måste lösa problemet tillsammans med landstingen/regionerna och sjukhusen.
Ett stort problem är att man inte fått till någon bra samverkan. Ett annat problem är att det i dag saknas kliniska
lektorer och forskningssjuksköterskor som kan vara handledare.
Det är inte ett lärosäte eller ett landsting/region som har
slarvat, detta är troligtvis ett systemfel på nationell nivå.
Men utmaningen är större än så. UKÄ:s experter bedömer att utbildningarna behöver både moderniseras och
kanske också förlängas.
Utöver allehanda bekymmer med bland annat rekryteringsproblem och brist på specialistsjuksköterskor, hörs nu röster om en ny enhetlig utbildning för ambulanssjukvårdare/
ambulanstekniker. Världen står som väl är inte stilla.
Trots kritik och brister. Men att kunnandet har minskat
inom ambulanssjukvården håller jag inte med om. Tvärtom: ambulansbesättningarna kan mer än någonsin.
...........................................
NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37
Materialdag annonser, 19 aug
...........................................
NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43
Materialdag annonser, 1 okt
...........................................
NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52
Materialdag annonser, 2 dec
Sven Åsheden
Chefredaktör och ansvarig utgivare
[email protected]
...........................................
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
3
SAMVERKAN
10
Innehåll
s
n
la
u
b
m
a
s
rd
å
v
tt
lä
v
le
b
p
Lillpicku
34
yka
d
k
ö
r
r
å
f
e
t
in
m
o
s
r
Specialiste
20
Mästare i att rädda liv
Presstalesman och alltid red
o
6
8
10
14
18
20
4
Landet runt - aktuella notiser
Landet runt - aktuella notiser
Sveriges billigaste lättvårdsambulans
Olof är brandman, sjuksköterska, båtförare
Halland utmanade - ordnade Flisa-konferens
Mästare och ambulanssjuksköterska
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
22
26
30
34
36
38
Uppsalapolisens presstalesman
Estoniahjältarna - 20 år efter katastrofen
Unikt ambulansträningscenter
Specialister som inte får rökdyka
Kungar – på besvärlig olycksplats
Stoppa blödningen - en klämma är lösningen
42
44
46
48
49
50
22
Euro-Lans Sprinter - helbilsgodkänd
Alarm - Ambulansförbundets uppslag
Larmrevolution hos räddningstjänsten Väst
RAS - Janne Kautto tycker till
Nominering nr 5 - Årets magisteruppsats
Patienterna är felprioriterade från början
WWW.S112.SE
Kvalitets-HLR räddar fler liv!
Det finns flera faktorer som bidrar till att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp, du som ambulanspersonal är
en av dessa faktorer. Kan du dessutom ge HLR av hög kvalitet har du ökat chansen för överlevnad avsevärt.
Med Laerdal Medicals QCPR-portfolio kan du följa, mäta
och förbättra din HLR-prestanda.
Vi vet att du vill vara förberedd!
www.laerdal.com
WWW.S112.SE
•
•
•
•
Korrekt kompressionsdjup
Korrekt uppsläpp
Begränsade avbrott
Lämplig ventilationsvolym
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
5
Tveksam kvalitet
på specialistutbildning i ambulanssjukvård
Ubåtsjakt i Stockholms skärgård
Foto: Kustbevakningen
Petter Major (till vänster) och Viktor Henriksson tog sin specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulansArkivfoto: Jonas Blank
sjukvård vid Högskolan i Borås.
Av landets 12 högskolor som utbildar specialistsjuksköterskor i ambulanssjukvård, har inget lärosäte fått omdömet Mycket hög kvalitet av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Däremot har nästan
hälften av utbildningarna fått omdömet Bristande
kvalitet, vilket innebär att UKÄ ifrågasätter lärosätets tillstånd att utfärda denna examen och att
UKÄ efter uppföljning kommer att ta ställning till
om tillståndet bör dras in.
Högskolan i Borås - hög kvalitet
Högskolan i Halmstad - bristande kvalitet
Karlstads universitet - hög kvalitet
Karolinska institutet - bristande kvalitet
Linnéuniversitetet - hög kvalitet
Luleå tekniska universitet - hög kvalitet
Lunds universitet - bristande kvalitet
Mittuniversitetet - bristande kvalitet
Sophiahemmet högskola - bristande kvalitet
Umeå universitet - hög kvalitet
Uppsala universitet - hög kvalitet
Örebro universitet - hög kvalitet
Nytt grepp
Vi poliser, brandmän och ambulansbesättningar finns för att
hjälpa dig, dina vänner och din familj när något hänt. Vi vill
alla att du ska känna dig trygg i din vardag. Genom dialog med
dig som bor i Linköping kan vi skapa samsyn och öka förståelsen för våra yrken och de uppgifter vi har. På våra träffar vill
vi gärna även berätta om våra viktiga yrken så att fler personer
vill bli poliser, brandmän och ambulanspersonal.
Du kanske är vår nästa kollega?
Källa: Linköpings kommun
6
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
Vid större händelser samverkar myndigheter och bistår
med sin specifika kompetens. Kustbevakningen har blivit
tillfrågad om att bidra med flygande resurser för övervakning i Försvarsmaktens underrättelseoperation och har bistått
med denna hjälp samtidigt som myndigheten fortsätter sin
planerade verksamhet.
Om Kustbevakningsflyget ser något rapporteras det vidare
till Försvarsmakten. I hur stor omfattning Kustbevakningen
deltar i underrättelseoperationen och vad myndigheten bidrar
med är information som inte lämnas ut medan operationen
pågår.
Kustbevakningen är i hög grad en samverkande myndighet
och vår kompetens efterfrågas ofta av många olika myndigheter. Det är en del av den ordinarie verksamheten.
Källa: Kustbevakningen
Rekordmånga drunkningsolyckor
- fler hundar än män använder flytväst
Antal drunkningar under sommarmånaderna ökade
i år till den näst högsta siffran under hela 2000-talet i Sverige. Sammanlagt drunknade 81 personer
under juni, juli och augusti månad. I Kronoberg
har man dock inte haft samma dramatiska ökning,
totalt drunknade två personer under sommaren.
Detta berättar Nils Inngul på sjöräddningssällskapet.
– Bra betyg? Det är väl alltid svårt att säga. Helst så är
nollversionen det bästa, det som alla strävar efter. Bara en
omkommen är ju ett misslyckande
egentligen.
Nils Inngul berättar om de vanligaste orsakerna till att en person
drunknar:
– Antingen om man beger sig ut
och simmar för långt ut och blir
nedkyld. Då tappar man ju chansen.
Eller om man ramlar ombord och
inte är simkunnig utan flytväst, säger Nils Inngul.
Nils Inngul sitter på en bänk vid Sjöräddningssällskapets
kontor precis bredvid det höga hopptornet på Evedal i Växjö.
Han fingrar på ett par papper, nedklottrade med statistik,
där man i bläck kan läsa hur svenskarna använder flytväst.
– 97 procent av barnen använder flytväst, 55 procent av
kvinnorna, 47 procent av alla hundar på båtar använder det
och 45 procent av männen. Det vill säga fler hundar än män.
Och det är bedrövligt.
– Skulle folk använda flytväst mer och vattentäta mobilfodral för att kunna larma så vet vi att drunkningar skulle
minska radikalt, säger han.
Text: Jonatan Bergman, SR P4 Kronoberg
Foto: Nils Inngul, Sjöräddningssällskapet
WWW.S112.SE
I Dalarna räddades flest liv i fjol
Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret är det enda kvalitetsregistret i Sverige som
rapporterar hur många människoliv som verksamheten räddar
årligen.
För år 2013 rapporterar registret att
1188 patienter räddades till livet efter
ett plötsligt och oväntat hjärtstopp i Sverige. Av dessa har 668 inträffat innanför
sjukhusets väggar och 539 utanför sjukhusets väggar.
Bland samtliga överlevande har det
stora flertalet (mer än 90 %) en god eller
en relativt god cerebral funktion.
De 3 regioner i Sverige som rapporterat flest räddade liv per 100 000 invånare år 2013 (oavsett om hjärtstoppet
inträffade innanför eller utanför sjukhusets väggar) var i rangordning:
1: Dalarna
2: Örebro
3: Kronoberg
Tre aspekter bör nämnas:
» Tid från hjärtstopp till det att vittnet ringer SOS Alarm har blivit kortare
vilket är bra.
» Ambulansens responstid (tid från
larm till ankomst till patient) har ökat.
Detta är bekymmersamt och är kanske
det tydligaste exemplet på att svensk
ambulanssjukvård har otillräckliga resurser.
» Trots att ambulansens responstid
ökar så ökar inte tid från hjärtstopp till
defibrillering av kammarflimmer.
Tvärtom så indikerar resultatet för år
2013 en minskning med hela 2 minuter.
Orsaken är sannolikt de ökande kommuninsatserna med utplacering av hjärtstartare, insatser av räddningstjänst och
polis som med framgång parerar ambulansens ökande fördröjningstid.
Här har Hjärtlungfondens stora satsning sannolikt spelat en viktig roll.
Källa: Nationellt register
för hjärtstopp 2013
Samverkan är viktigt vid hjärtstopp utanför sjukhus!
Röjer mark i Asien
ES Equipment har fått en större
order på S-Cut från Japan. Det
är japansk räddningstjänst som
tar steget och köper in och utrustar räddningsfordon med det
effektiva skärverktyget.
– Nu öppnas möjligheten för en fortsatt expansion i Asien, säger en nöjd
Björn Åhlén, marknadschef på ES
Equipment.
S-CUT ersätter saxar, knivar och
liknande verktyg. Vanliga tyger, läderbälten, blixtlås och tunga ytterkläder
kan lätt kapas. Allt som behövs är en
fri kant, där man kan börja snittet.
Modell 501 används redan av ambulans- och räddningsföretag över hela
världen. Med ordern från Japan tar
verktyget ytterligare marknadsandelar
i Asien.
www.s-cut.se
www.esequipment.se
Det är sannolikt 3 faktorer som har bidragit till den ökade överlevnaden efter
hjärtstopp utanför sjukhus:
► I allt fler fall påbörjas hjärtlungräddning (HLR) innan ambulansen
är på plats. Bland bevittnade fall har
denna andel stigit från 40 % i början på
90-talet till 70 % år 2013.
Detta är bland de högsta siffrorna i
världen och pekar på ett utmärkt samarbete mellan ambulanssjukvården, räddningstjänst, polis och enskilda kommuninvånare.
► Vården på sjukhus bland de patienter som överlever den tidiga fasen har
förbättrats. Allt fler patienter behandlas
med kylning och blodtillförseln till hjärtat återställs genom ballongvidgning av
det tilltäppta kärlet.
► En bidragande faktor kan vara det
faktum att andelen fall av hjärtstopp
som bevittnas av ambulans är i ökande.
Detta indikerar att anhörig eller vittne,
eller patienten själv tenderar att ringa
ambulans redan vid förvarningssymptom, vilket gör att hjärtstoppet inte inträffar förrän ambulansen är på plats.
WWW.S112.SE
Sannolik anledning till
hjärtstopp utanför sjukhus
Antal
%
Hjärtsjukdom
41 405
67
Lungsjukdom
4 036
6
Olycksfall
1 444
2
Överdos läkemedel
1 286
2
Kvävning
1 201
2
Grattis
till Halland
Självmord
968
1
Plötslig spädbarnsdöd
324
0,5
595
0,9
13 254
20
Drunkning
Annan orsak
Plats för hjärtstopp
Hemmet
%
67.9
Plats för hjärtstopp
%
Badplats 0.5
Gator, torg 7.6
Nöjesplats 0.3
Ambulans 5.2
Vattendrag 0.5
Allm.platser 3.7
Tågstation 0.4
Vårdhem 2.8
Kyrka 0.2
Park, terräng 1.6
Hotellrum 0.2
Sportanläggning 1.5
Privatkontor 0.2
Affärscentra 1.1
Flygplats 0.1
Arbetsplats 1.0
Övrigt, annat 5.3
Hämtas av Urban Holm och Martin Johansson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
7
God samverkan vid brinnande tankfartyg
På kvällen den andra oktober fick
tankfartyget ”Stoc Marcia, C4XG2,
brand i maskinrummet nord Bornholm. Besättningen utlöste det fasta
släcksystemet ombord och larmade
sjöräddningen.
Den danska räddningsledaren ville också
ha Kustbevakningens fartyg Miljöräddningsfartyg KBV 048 och KBV 003 till
platsen.
KBV 003
Foto: Kustbevakningen
Händelsen inträffade på danskt ansvarsområde varför arbetet leddes av JRCC
i Århus. Eftersom det var mycket långt
till danska enheter larmades en så kallad
MIRG (Maritime Incident Response Group) styrka från Karlskrona ut.
AW139
Foto:
Sjöfartsverket
KBV 034
Foto: Kustbevakningen
Styrkan består av specialutbildade brandmän som flögs ut med helikopter till platsen.
Båda dessa enheter och även KBV 034
dirigerades omedelbart mot haveristen.
KBV 048 valdes till OSC (On Scene Coordinator) för insatsen och KBV 003 gick
dit för att kunna nödbogsera haveristen om
behov skulle uppstå.
Även Sjöräddningssällskapet, SSRS,
deltog med ett fartyg.
Snabb och väl genomförd insats
Efter att MIRG styrkan anlänt kunde
man konstatera att branden var släckt.
Ägaren till Stoc Marcia kontrakterade
en bogserbåt som nu bogserar fartyget mot
varv i Landskrona för kontroll.
KBV 003 fanns på plats under natten för
att kunna assistera om behov uppstod men
lämnade under morgonen.
Denna incident avlöpte väl tack vare en
snabb och väl genomförd insats från de inblandade parterna, inte minst besättningen
på Stoc Marcia, men är ett exempel på hur
nära en olycka kan vara den svenska sydkusten.
Källa: Kustbevakningen
Snabbare hjälp ska rädda liv i glesbygd
Ett pilotprojekt där räddningstjänst
och ambulans larmas samtidigt vid
bröstsmärtor för att snabbt påbörja
hjärt-lungräddning om patienten
drabbas av hjärtstopp.
Från och med 8 oktober larmas räddningstjänsten i Åmsele, Norsjö, Malå,
Adak, Gargnäs, Borgafjäll och Dorotea vid
bröstsmärtor prio 1 och vid hjärtstopp samtidigt som ambulans.
Detta sker om inte ambulansen finns i
omedelbar närhet av den drabbade.
– Det är platser där man normalt inte har
beredskap, förklarar Helge Brändström,
landstingets beredskapsöverläkare och
projektledare vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum.
Pilotprojekt startar inom ramen för projektet Akut omhändertagande av hjärtstopp
i väglöst land och glesbygd (AXGH).
Syftet med pilotprojektet är att de ska
bege sig till den drabbade och finnas i beredskap vid bröstsmärtor prio 1 om denne
drabbas av hjärtstopp.
Vid konstaterat hjärtstopp påbörjas hjärtlungräddning med defibrillering i väntan
på att ambulans anländer.
Räddningstjänsten tar en enkel anamnes
som rapporteras till ambulanspersonalen.
Allt sker med samma krav på sekretess som
inom sjukvården.
Landstinget samarbetar redan med räddningstjänst i flera kommuner i länet kring I
väntan på ambulans, IVPA, som innebär att
de kan larmas vid bedömt hjärtstoppslarm
till SOS Alarm för att påbörja behandling
innan ambulans når fram.
Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården
Förflyttningskunskap
Grundutbildningför
förAmbulanssjukvården
handledare
Grundutbildning
för
handledare
Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården
Målgrupp:
personal inom
ochförakutsjukvården
Kursinnehåll:
Enambulans
teknikbank
att undvika att bära och lyfta.
Kursinnehåll:
för att
undvika att
bära tung
och lyfta.
Baserat påEn
ettteknikbank
principbaserat
arbetssätt.
Fokus
patient.
BaseratKurstid:
på ett principbaserat
arbetssätt.
Fokus tung patient.
27-29 januari
2015
Kurstid:
27-29 januari
2015
Kursplats:
Flöjelbergsgatan
7A Mölndal
Kursplats:
Flöjelbergsgatan
Ring för offert: 031-27 7A
25 Mölndal
30,
Ring för
offert:[email protected]
031-27 25 30,
E-post:
E-post: [email protected]
8
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
Nationell strategi
i samband med
idrottsevenemang
”Välkomnande, trygga, säkra och
stämningsfulla evenemang för alla”
är det gemensamma målet.
Tanken med denna handledning är att
parterna ska använda den för att planera
och leda sitt arbete vid idrottsevenemang,
var och en utifrån sin roll – men tillsammans mot samma mål.
Idrott skapar utrymme för engagemang,
tillhörighet och glädje. Idrottsevenemang
är en viktig del av det samhälle vi lever och
betydelsefulla för många människor.
Oftast fungerar dessa evenemang mycket
bra, men när avvikelser sker får dessa stora
negativa konsekvenser. Både för idrotten
och för samhället i övrigt.
Ökad dialog, samverkan och
ett gemensamt förhållningssätt
Polisen, Svenska Fotbollförbundet,
Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan och Svenska
Bandyförbundet har därför enats om en gemensam nationell strategi för att säkerställa
att evenemangen är välkomnande, trygga,
säkra och stämningsfulla.
Detta skall ske genom att bejaka de positiva delarna av supporterskapet, men samtidigt agera samlat för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband
med idrottsevenemang.
För att uppnå detta krävs ökad dialog,
samverkan och ett gemensamt förhållningssätt mellan berörda parter. Nu introduceras en handledning som ska precisera
de åtgärder som den tidigare fastställda
strategin föreslår.
Det handlar hur vi ska minska användningen av illegal pyroteknik – bland annat
med en sjustegsmodell med åtgärder vid
evenemang och andra preventiva säkerhetsåtgärder.
Ett enhetligt arbetssätt
Vi ska också verka för en ansvarsfull
alkoholservering och motverka droger i
samband med och i anslutning till evenemangen samt hur vi kan förbättra vår gemensamma kommunikation för att bidra
till att uppfylla strategins mål.
– Våra fans är oerhört viktiga för idrotten. De absolut flesta bidrar till en fantasWWW.S112.SE
tisk inramning på våra matcher, men det
finns beteenden som skadar och skrämmer
bort andra fans och partners från fotbollen.
Vi samarbetar sedan en tid med fansen för
att hitta lösningar, och nu sluter vi också
leden mellan Polisen, SHL, Svenska Fotbollförbundet, bandyn och arrangörerna
med ett enhetligt arbetssätt för att hantera
de avvikelser som tyvärr också sker ibland. Denna samverkan – åt ”båda håll”
– är en viktig milstolpe för att nå målen,
säger Mats Enquist, Generalsekreterare för
Svensk Elitfotboll.
tillsammans med övriga parter är unikt och
ett viktigt signalvärde för samtliga, säger
Lena Sahlin, säkerhetschef för Svenska
Hockeyligan.
– För Polisen är detta ett viktigt redskap
för att tillsammans med övriga parter skapa trygghet och göra evenemangen till en
positiv upplevelse för alla besökare, säger
Lena Tysk på Rikspolisstyrelsen, ordförande för Samverkansrådet för idrottsrelaterad
brottslighet
Kontaktinformation Stephan Ray
Pressekreterare, 010-563 90 84
[email protected]
Unikt och viktigt signalvärde
– Våra klubbar lägger ner enorma resurser för att tillmötesgå de
krav som ställs från myndigheter,
centrala organisationer, arenaägare, sponsorer, media och olika
publika målgrupper.
Besökarnas trivsel och trygghet
i samband med hockeymatcher är
av allra största betydelse och vår
roll är att på bästa sätt stötta och
underlätta för våra klubbar. Att nu
kunna utveckla det arbetet genom
ett gemensamt förhållningssätt
Grattis
Karlskrona och Karlshamn
Hämtas av Kenneth Holmstrand, Janne Yllenius, Michael Thomasson och Christer Johansson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
9
Lättsjukvård
Sveriges
billigaste
lättvårdsambulans
Den har kapacitet för en liggande och
två sittande patienter. Föraren har
kompetensnivå sjuksköterska och
patienterna klarar sig själva.
Text och Foto: Sven Åsheden
Euro-Lans recept är både
enkelt och genialt: man
inreder en fyrhjulsdriven
lillpickup till något som är
ett mellanting mellan ambulans och sjuktransportfordon.
– Med detta fordon fokuserar
inte Nordic Vehicle Conversion
AB på ambulansstatus utan på
praktisk användbarhet och priset berättar Patric Mohag.
Det är inte svårt att förstå
lockelsen i dessa besparingstider. Vem vill inte optimera
transportresurserna, till en kostnad som är mindre än hälften,
av vad en akutambulans kostar?
10
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
VW Caddy är bara halvmetern högre än en ordinär personbil. Men den höga karossen ger
stor kupérymd. Det blir nästan
ståhöjd inne i bilen.
Säterna är relativt höga, både
fram och bak, och det gör insteget bekvämt; det är bara att
vända in baken så är man på
plats.
Perfekt för patienter som
kanske lider av smärtande rygg
och stela leder.
En annan praktisk finess är
sido-skjutdörrarna som gör det
smidigt att hämta och lasta utrustning och bagage även när
det är ont om utrymme.
Bakom den stora bakluckan
döljer sig ett väldisponerat båroch bagageutrymme. Båren är
en bekväm multifunktionsbår
(Pensi 2000 MA) som kan hanteras av en person även i trånga
utrymmen och i trappuppgångar. Trappcylindern möjliggör en
ergonomiskt förflyttning även
med tyngre patienter.
der transporten. Anhörig/ledsagare kan också medfölja om det
finns plats.
Patienter som samtransporteras får inte vara i behov av någon tillsyn medan annan patient
hämtas eller lämnas.
Förarens kompetensnivå är
sjuksköterska.
Användningsområden
Huvudsyftet med lättvårdsambulansen, som levererats
till Landstinget i Kalmar län, är
att öka tillgängligheten på ordinarie akutambulanser.
Fordonet är avsett för en eller flera patienter som klarar
sig själva, men som kan behöva
smärtlindring eller infusion un-
Även akuta uppdrag
► Andrabil vid hjärtstopps-
larm
► First Responderresurs
► Transport av specialistkompetens
► Förstärka med en extra sjuksköterska
► IVPA-resurs
► Dra katastrof- släpkärra
>>
WWW.S112.SE
1906
Källa: Hjärt- Lungfonden
Sveriges första
EKG-registrering
Sverige har tagit ett stort
steg på vägen mot bättre
diagnostisering av hjärtsjukdom. Detta sedan
läkare i Uppsala har genomfört den första EKGregistreringen i landet.
1906. EKG står för elektrokardiogram och tekniken har visat
sig vara till god hjälp när läkarna ska ställa olika hjärtdiagnoser.
Registreringen går till så att
små plattor fästs på patientens
bröstkorg, handleder och vrister. Plattorna kopplas med hjälp
av trådar som kallas elektroder
till en registreringsapparat.
Apparaten skriver sedan ut
hjärtslagen i form av kurvor.
Hur kan då plattor på kroppen omvandlas till en kurva på
papper?
Människokroppen innehåller en rad substanser som leder
elektrisk ström och som kallas
elektrolyter. Tack vare dem kan
kroppen leda elektricitet och det
blir möjligt att via EKG-registreringen avläsa hjärtslagets profil.
År 1903 namngav den holländske läkaren och forskaren
Willem Einthoven de olika vågor som utgör hjärtslagets profil och kallade dem P, Q, R, S
och T.
En förändring i P-vågen tyder på förmaksflimmer och vid
hjärtinfarkt är sträckan mellan
S och T förhöjd.
EKG är fortfarande det viktigaste diagnosverktyget vid misstänkt
hjärtsjukdom. I dag används sofistikerad datorbaserad teknik,
vilket ger ännu mer information än den utskrivna EKG-kurvan.
Ett exempel är 24 timmars-EKG som är en viktig undersökningsmetod, exempelvis för att avslöja förmaksflimmer. Förmaksflimmer är en allvarlig riskfaktor för stroke och behandlas med blodförtunnande medel. Forskningen kring EKG fortsätter. Forskarna
försöker bland annat förbättra diagnostiken av akut hjärtinfarkt.
Hjärt-Lungfondens insamlingskonton
pg 90 91 92-7 och bg 909-1927
www.hjart-lungfonden.se
Let heavy be light
Med Pensi 2000 MA gör vi förflyttningen tryggare
och bekvämare – både för våra patienter och för oss
som arbetar med patienttransporter.
Den ergonomiska bårens multifunktioner minimerar
antal överflyttningar och kan lätt hanteras i trånga utrymmen. Bårens trappcylinder gör det även möjligt för
dig som arbetar ensam att förflytta patienter i trappor.
Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt
fordon med effektiv utrustning för transport och vård
av patienter. Våra produkter är slitstarka, lätta och
enkla att rengöra och underhålla.
SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK
Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74
www.pensi.se
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
11
>>
Utrustning:
• Akutväska (ordinarie utrustning)
• Läkemedelsväska (enl. ordinarie delegering)
• Infusion: 1 st Ringer Acetat, 1 st Venofundin
• Syrgas: 2 st 2,5 liters tuber
• Defibrillator • Sug: (Elektrisk Laerdal)
• Andningsvård: Intubering vuxen/barn
• Skyddsutrustning: Hjälm, Kemdräkt, Skyddsmask m.m.
Defibrillator, akutväska och alla
tekniklösningar är lätt åtkomliga.
Vid sidan av bårsläden finns lättåtkomlig
utrustning liksom praktiska fästanordningar
för bagage och patienttillhörigheter
12
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
1929
1935
TYSK LÄKARE FÖRDE IN
Nytt medel
SLANG I SITT EGET HJÄRTA tunnar ut blodet
Källa: Hjärt- Lungfonden
1929. Den tyske läkaren Werner Forssman
är den första människa som fört upp en
slang från den vänstra armbågsvenen via
blodkärlen upp till hjärtats högra förmak.
Han utförde experimentet på sig själv genom att lägga lokalbedövning i armvecket
Werner
Forssman
innan han förde in slangen och sedan gick
till sjukhusets röntgenavdelning där han
med hjälp av ett fluoroskop kunde lirka
slangen 60 centimeter upp till förmaket.
Forssman hade tidigare gjort ingreppet
på djur, men hans överordnade på sjukhuset i Eberswalde förbjöd honom att försöka
göra det på människa.
Hans spektakulära tilltag ledde till att han
blev avskedad från sitt arbete.
WERNER FORSSMANS hjärtkateterisering
utgjorde startskottet för de kateterburna
ingrepp i hjärtat och dess kranskärl som
görs i dag. Kranskärlsröntgen och ballongvidgning är båda resultat av Forssmans
modiga försök på sig själv. Forskningen
kring kateterburna ingrepp fortsätter och
de senaste framstegen omfattar byten av
hjärtklaffar.
Hjärt-Lungfondens insamlingskonton
pg 90 91 92-7 och bg 909-1927
www.hjart-lungfonden.se
1935. Laboratorn vid Karolinska institutet
Erik Jorpes har upptäckt att om man renar ett ämne som kallas heparin så hindrar
det blodet från att koagulera, det vill säga
klumpa ihop sig. Upptäckten är sensationell eftersom den kan lösa upp blodproppar vid hjärtinfarkt eller förhindra blodproppar vid förmaksflimmer.
HEPARIN blev världens första blodförtunnande läkemedel och det används fortfarande över hela världen, bland annat vid
hjärtinfarkt, förmaksflimmer, lungemboli
och vid by-passoperationer. Dessutom
pågår forskning om andra användningsområden för heparin, bland annat tyder
studier på att ämnet kan förbättra lungfunktionen hos personer med astma och
andra lungsjukdomar.
Hjärt-Lungfondens insamlingskonton
pg 90 91 92-7 och bg 909-1927
www.hjart-lungfonden.se
SPECIALFORDON FÖR TUFFA UPPDRAG
Vi är vill tacka alla närvarande som besökte vår
monter på Flisa i Tylösand 16-18/9. Ni gav oss
mycket inspiration för framtida samarbeten.
Euro-Lans, Karosseriverken, U-Lift: 0457-45 06 00 YdreSkåp: 0381-66 90 00
nordicvehicle.se
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
13
Räddningstj
ä
nst
Att reflektera mer över vad ”mjuk”
kompetens betyder i yrkesrollen vore
bra, tycker Olof Glaumann.
Brandman - sjuksköterska - båtförare/navigatör
Trippel-kompetens
ger fördelar
– men inte riktigt som Olof trodde
14
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
Att klippa upp en bil, göra
HLR, genomföra en rökdykning, lägga om en fraktur eller stoppa en blödning – allt
är exempel på kompetenser
som räddningstjänster och
ambulanssjukvård utbildar
för.
Men vad säger man
till den svårt skadade
medmänniskan man möter
på ett larm, som har smärtor
och dödsångest..?
Det är i ett samtal med Olof Glaumann,
32-årig brandman hos Storstockholms
Brandförsvar, som frågan dyker upp.
Är balansen mellan räddningsyrkenas
”hårda” och ”mjuka” kompetenser god, eller kan mer ansträngningar läggas på det
mjuka?
Unik kompetens
Olof har en unik utbildningsbakgrund.
Han är utbildad navigatör med tre år i marinen, gick sedan Räddningsverkets tvååriga
SMO-utbildning i Rosersberg och skaffade
därefter en sjuksköterskeutbildning.
Med den trippel-kompetensen var han
given för sitt nuvarande arbete som brandman hos Storstockholms Brandförsvar med
placering på Johannes Brandstation. En del
av Johannes dygnetrunt-styrka är skeppare
och ansvarar för Storstockholms
brandförsvars stora brandbåt
1090, och där passar Olofs marina
utbildning i högfartsnavigation in
mycket bra.
Ville fördjupa sig
– Men även min sjuksköterskeutbildning passar in bra i det här jobbet
och det var så jag tänkte när jag gjorde
mina utbildningsval, berättar han.
Tajmingen var lite olycklig när han
kom ut med SMO-examen från Rosersberg. Det var precis när det genomfördes nedskärningar inom brandförsvaret
i Stockholm, så Olof satte siktet mot att
komplettera med sjuksköterskeutbildningen.
– De delar av SMO-utbildningen som
handlade om första hjälpen-insatser fastnade jag för, alltså den handfasta och akuta
sjukvård som är aktuell vid många larm.
Jag ville fördjupa mina kunskaper på det
WWW.S112.SE
området och när det var svårt att få annat än
bara vikariat hos brandförsvaret så satsade
jag på sjuksköterskeutbildningen.
Palliativ vård
Olof gick sjuksköterskeutbildning och
tog sedan ett jobb inom den palliativa
vården i Stockholm. Han jobbade både
på avdelning och som en i ett ASIH-team
(Avancerad Sjukvård i Hemmet). Som
sjuksköterska konstaterade han att hans
förväntningar på utbildningen varit delvis
fel:
– Jag hade inte insett hur mycket av omvårdnad som utbildningen handlade om.
Jag hade en föreställning att den skulle fokusera mer på det handfasta, berättar han.
Men just detta, alltså de ”mjuka” delarna
av hans sjukvårdsutbildning är ändå det
som han idag tycker att han har mest nytta
av som brandman.
– Omvårdnadsdelen av utbildningen ger
kunskaper om hur man möter människor
och det är ju precis det man gör som brandman. Det handfasta omhändertagandet av
fysiska skador och sjukdomstillstånd blir
det inte så mycket av. Vi kommer visserligen oftast först ut på larm, men ambulansen kommer inte långt efter och de tar över
sjukvårdsansvaret och vi assisterar med exempelvis förflyttningar och fixering. Så är
det i alla fall för oss som jobbar som brandmän i storstan. Troligen är det annorlunda
för dem som jobbar ute i landet och för dem
som ofta åker på exempelvis IVPA-larm,
säger han.
Bra med mer dubbelkompetens?
I Stockholm har brandmän med sjuksköterskeexamen heller ingen rätt att ge läkemedel. Den enda delegation alla brandmän
har, är att ge syrgas. Allt annat är ambulanssjukvårdens ansvar.
Huruvida brandkårer och räddningstjänster skulle vinna på att ha fler dubbelutbildade brandmän är han inte säker på:
– Min egen erfarenhet är att omvårdnadsdelen av min sjukvårdsutbildning är det jag
har mest nytta av till vardags, säger han.
I det svaret finns också en underförstådd
fundering om att man kanske kommer ganska långt, bara genom att vidareutbilda
olika yrkesgrupper över yrkesgränserna.
Alltså att nyttan med att till exempel vidareutbilda brandmän i omvårdnad skulle
vara tillräcklig och enklare att uppnå än att
önska sig dubbla kompetenser – men ändå
innebära stor nytta för både den egna yrkesgruppen och för de människor man möter i svåra situationer.
”
Jag hade inte insett
hur mycket av omvårdnad
som utbildningen
handlade om"
>>
Brandmännen i Stockholm har enbart
delegation för att ge syrgas. Ändå betyder
Olofs sjuksköterskekompetens mycket
för att göra honom säkrare vid mötet med
medmänniskor i svåra situationer.
Omvårdnadsdelen av hans sjukvårdsutbildning är mycket värdefull, tycker han.
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
15
>>
Olof Glaumann, brandman med unik trippelkompetens.
”
Allt handlar om hur man förhåller sig till en svår situation
och till en medmänniska med svår ångest och smärtor"
Så tar han ett exempel. En tåghoppning
som han och kollegerna larmades till, då en
ung kvinna försökt begå självmord genom
att hoppa framför ett tåg.
– Hon var vid medvetande och låg under
tåget när vi kom fram och jag var den som
kröp in till henne Hon var svårt skadad,
med smärtor och ångest, berättar Olof.
Han, precis som alla andra kolleger i blåljusbranschen, vet hur svårt det kan vara att
hantera sådana situationer. Vad säger man
och hur agerar man..?
– Vi låg där ansikte mot ansikte och jag
pratade med henne. Det blev så att hon berättade vad hon hette och jag vad jag heter
och så samtalade vi medan vi väntade på
mer hjälp för att kunna lyfta bort och hjälpa
henne till ambulans.
Olof reflekterar:
– Sådana larm är alltid jobbiga…
– Men jag tror allt handlar om hur man
förhåller sig till en svår situation och till en
medmänniska med svår ångest och smärtor.
Själv tycker jag mina utbildningar och min
erfarenhet från den palliativa vården har
16
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
gett mig en beredskap att kunna förhålla
mig till sådana situationer.
Och så reflekterar han:
– Vi borde prata mer om sådan kompetens. Det där med hur man klipper bilar,
rökdyker, ger HLR och lägger förband lär
vi oss och pratar mycket om. Mötena med
medmänniskor i svåra situationer är en svårare kompetens som vi borde prata mer om,
säger Olof.
Hur gick det?
Så till sist undrar jag hur det gick för
kvinnan under tåget:
– Jag vet inte, man får ju inte sådan återkoppling. Man undrar, men får sällan veta,
svarar han.
Återstår för författaren av denna reportagetext att tänka att även sådan återkoppling
skulle hjälpa blåljusbranschen att både utveckla kompetenser och att göra det lättare
att bearbeta svåra larmupplevelser. Samtidigt skulle det säkert göra vardagen på jobbet tryggare för alla som får ta hand om de
svåra larmsituationerna.
Grattis
till Östersund
Hämtas av Mats Dahlberg och Eddie Gabrielsson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se
BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon
Försäljning
Denny Walthersson
0515 - 72 34 84
0765 - 25 34 84
[email protected]
Försäljning
Sture Håkansson
0515 - 72 34 58
0705 - 50 44 22
[email protected]
Support
Stig Christensen
0515 - 72 34 65
0702 - 90 20 25
[email protected]
Marknadens mest realistiska vattenövningsdockor
Nu med HLR funktion
Används av ett flertal Räddningstjänster runt landet
samt av Svenska Marinen
www.skyskol.com
0709-149885
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
17
Konferens
HALLAND UTMANADE
- ordnade FLISA-konferens i egen regi
Text och foto: Sven Åsheden
Flisas årliga konferens arrangerades den 16-18 september på hotel
Tylösand. Ett strandnära hotell som
ligger cirka 7 km väster om Halmstad. Kongresshallen var en ljus och
vacker lokal med högt till tak och
en hänförande utsikt över havet.
Samtliga utställare fanns på samma
våningsplan och årets tältlösning,
som rymde fordonsutställarna, var
integrerad med kongresshall och
övriga utställare.
Konferensens tema och avstamp handlade om patientsäkerhet, god och säker
vård.
Det växlades idéer och erfarenheter runt
kvalitetsarbete, ny forskning, lagstiftning med mera, som i förlängningen ska
leda till god och säker ambulanssjukvård
runtom i Sverige.
Projektgruppen för årets Flisa-konferens
hade en gemensam målsättning, de vill
bryta mönster, upptäcka nya sidor och
skapa en oförglömlig upplevelse för utställare och konferensdeltagare. Gruppen
hade ingen erfarenhet som konferensarrangör och detta blev en utmaning som
heter duga. Utmaningen
löste projektgruppen på
ett riktigt bra sätt under
rådande förutsättningar.
18
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
Vi frågade konferensdeltagare och utställare om synpunkter och omdömen.
Vad tycker du har varit bra?
– Flera tyckte att det var bra att hela
konferensen och alla aktiviteter runt omkring var väl samlade.
– Många lyfte fram den goda maten och
flera uttryckte uppskattning för trevlig
underhållning.
– Flera lyfte också fram sociala och
kontaktskapande möjligheter som något
positivt under konferensen: ”Har träffat
många intressanta människor”, ”Knutit
nya kontakter”. Övriga kommentarer var:
”Fint arrangemang”, ”Trevliga konferensvärdar”, ”Intressanta föreläsningar
av föreläsare med tyngd och kunskap",
"En bra blandning av humor, lättsinne
och allvar", "Imponerande hög
kvalitet på de flesta programpunkterna", "Bra och
intressant blandning
av föreläsare.
Inspirerande!!".
Vad tycker du har varit mindre bra?
Någon uttryckte önskemål om fler
utställare. Övriga kommentarer var: ”Det
skulle funnits ett forum för att nätverka
och byta erfarenheter på ett organiserat
sätt”. ”Fler kvinnliga föreläsare. Nu var
det 29 män och 6 kvinnor”. ”För många
parallella föreläsningar och workshops”.
”Hade önskat ett mer enhetligt tema”.
Redaktionens kommentar: det var 40
programpunkter, som genomfördes i tre olika
lokaler, under konferensdagarna.
En utställare uttryckte spontant;
– Vi har varit med på nio Flisakonferenser. Vid två tillfällen har Flisas
ordförande och styrelse gått runt och
hälsat på oss utställare.
WWW.S112.SE
Flisa är ett starkt varumärke
Flisa har under de senaste 29 åren ambulerat runt på olika orter i landet med sin
årsstämma och konferens.
Arrangemangsansvariga har efter bästa
förmåga fått ordna arrangemangen på respektive ort.
Grattis
till Halland
Vad tyckte utställarna?
Något som flera utställare lyfte fram var:
– Oftast stor förvirring vid arrangörsbyte.
– Flisas styrelse behöver skapa en profil
för sina konferenser med guidelines, där all
arrangemangs-information finnas tillgänglig för alla arrangörspartners. Allt ska vara
smidigt och lättillgängligt.
– Personal i det egna länet måste ges tillfälle att besöka utställningen.
Positivt.
Välplanerat och välordnat!
Bra kvalitet på besökare.
Negativt.
– Andra kommentarer var: "För få besökare", "Inträde till utställningen känns
fel","Ett kallt tält med sluttande golv för
hundratusen kronor - samma pris som på
Elmia", "För höga monterpriser i förhållande till vad man får", "Upphör med
sponsring", "Räcker med fordonsutställning vartannat år"
Birgit Nordh, Sales Manager, IM-MEDICO
– Vi på IM-Medico är mycket nöjda
med Flisa 2014. Ett av det bästa vi haft på
många år. Bra besök av kunder i montern.
God mat och bra underhållning gladde oss
alla. Rent organisatoriskt var det mindre
bra då informationen till oss utställare inte
varit lika utförlig som tidigare år men även
det löste sig på slutet. Vi ser redan nu fram
emot Flisa 2015 i Uddevalla.
WWW.S112.SE
Hämtas av Urban Holm och Martin Johansson
Claes Törnqvist, Försäljning, Celab.
– En idé. Varför inte koncentrera utställningen till att omfatta Lunch till Lunch? Då
kan vi utställare komma på förmiddagen
dag 1 och rigga, ställa ut på eftermiddagen, vara med på middag och viktigt
mingel på kvällen, och sedan ställa ut
nästa förmiddagen för att sen packa ihop
och åka vidare på eftermiddagen.
Här är på Tylöhus har vi bra och koncentrerade lokaler med tanke på att fika och
frukost serverades ute bland utställarna.
Jonas Johansson, Sales Manager, Ortivus.
– Tyvärr, har vi inga kunder i Halland.
Tre konferens- och utställningsdagar är
helt okej, men det skulle räcka med en
Flisa-konferens vart annat år. Kringarrangemangen, är vad jag kan förstå, bra
och lyckade. På denna typ av konferens
får vi också ett ypperligt tillfälle att knyta
närmare bekantskap med enskilda kunder
och användare. Jättebra!
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
Hans-Göran Ericsson, ägare och utbildare
Medical Care System AB.
– Fantasin bör inte ha några begränsningar. Varför inte öppna upp Flisautställningarna för all blåljuspersonal? Det
är ganska mycket dötid för oss utställare
i väntan på ”bensträckare” och pauser
under konferenserna. I det stora hela är
konferensens upplägg bra.
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
19
Jens Olhammer har fått en rad fina placeringar
i internationella tävlingar. 2006 i Burlington och
2012 i Halifax blev han bästa medic.
Ambulanssjukvå
rd
Mästare
– med känsla för att rädda liv
Text och foto: Marie Sjödin
Jens Olhammer,
43-åring från Kungsbacka, är ambulanssjuksköterska och en av
medlemmarna i WCRT.
Från början bestod teamet av brandmän från
Falkenberg och när de
förstod att de behövde
komplettera med medicinsk kompetens med
traumautbildning fick
Jens frågan om att vara
med.
Kungsbacka
•
20
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
– Jag tyckte det var en jättekul idé och ville gärna haka på,
dels för att jag är intresserad av
att tävla, men även för att det lät
som en grej som gjorde att jag
fick träna mycket och bli bra på
traumaomhändertagande.
– I vår organisation inom ambulansen har vi inte så mycket
tid att träna och öva så som de
har inom räddningstjänsten.
– Man har inte samma mängd
larm på en dag inom räddningstjänsten som man har inom ambulansen, säger Jens.
Snart insåg Jens att teamet
behövde ytterligare en sjukvårdsresurs med ambulansvana
och frågade en av sina kollegor,
Andreas Jonsson, om han var
intresserad.
Det var han och sedan dess
Namn: Jens Olhammer
Ålder: 43 år
Jobbar som: Ambulanssjuksköterska och narkossköterska.
Har arbetat med ambulanssjukvård sedan 1991
Bor: Åsa, Kungsbacka kommun
består teamet av fyra brandmän
och två ambulanssjuksköterskor med Jens som ansvarig för
vårdbiten. Numera har Andreas
ersatts av Christian Skotte.
Dubbla kompetenser
Jens har både ambulansspecialistutbildning och narkosutbildning och har vid flera
tillfällen vunnit pris som bästa
sjukvårdare, både i nationella
och internationella sammanhang.
– Jag har vunnit SM två
gånger, bästa medic (internationell benämning på ambulanssjukvårdare) två gånger,
kommit tvåa som medic tre
gånger inom TERC och en
gång i Tyskland.
Som exempel på Jens framFamilj: Gift. Har två barn,
10 och 12 år gamla
Intressen: Skidåkning utför,
vågsurfning (nybörjare)
Största merit: Två internationella utnämningar som bästa
medic, 2006 och 2012
skjutna placeringar kan nämnas
bästa medic 2012 i Halifax, Kanada och 2013, i Long Island i
New York, kom han på en andraplats, en ynka halvpoäng
efter segraren.
Jens ser tävlingarna som ett
roligt och stimulerande sätt att
utvecklas i sitt arbete. Men det
kostar pengar att tävla utomlands och för att kunna finansiera deltagandet behövs sponsorer, heltäckande medel för
den typen av aktiviteter finns
inte inom ambulans- och räddningsorganisationerna.
– Vi har haft fantastiska sponsorer, det är en hel del pengar
som ska till för att vi ska kunna
åka, vi är sju personer med alla
som ska med och det ska bokas
flyg, hotell och mat.
Helst vill teamet tävla inom
TERC eftersom bedömningen
i de tävlingarna är mera öppna
för idéer som kommer utifrån
och den kritik som framkommer är konstruktiv.
– Där har vi alltid fått bra resultat. Brittiska WRO däremot
känns lite konservativ, det har
WWW.S112.SE
Save time – Save life
S-Cut används av räddnings- och
ambulansföretag över hela världen.
West Coast Rescue Team har samlat på sig många utmärkelser genom åren. På stationen i Kungsbacka hänger en
del och det finns ännu fler på stationen i Falkenberg.
vi märkt när vi suttit med domarna på utvärderingen efteråt,
det ingår i lärandetråden i tävlingarna.
– I kritiken har vi fått höra att
”ni gjorde så här och det är ok,
men i Skottland gör vi så här
och det är ännu bättre”.
– Vi har kommit med idéer
som vi tyckt varit jättebra, men
vi känner att de har en annan inställning till lärande och kritik.
– I TERC får vi mer konstruktiv kritik och därför känns
det roligare och mer lärorikt att
tävla där berättar Jens.
Stort patientfokus
WCRT har tävlat i internationella tävlingar sedan 2003.
Tävlingarna äger rum på
hösten och alla år utom ett par
har teamet valt att tävla inom
TERC.
– I totalen har vi prenumererat på andraplatser, vi har
pratat om att fortsätta tills vi
vinner den sammanlagda tävlingen. Men vi har ju haft väldigt mycket framgångar i alla
fall. En stor orsak till att vi har
lyckats bra är att vi som lag är
öppna för alla delar som ska
göras vid en olycka, vi har inte
varit så instängda i fack utan är
förstående och öppna för varandras delar i det lagarbete som
det här faktiskt är, och vi hjälper varandra hela tiden.
– Jag försöker som medicinskt ansvarig göra mitt bästa
WWW.S112.SE
för att informera räddningstjänstsidan om hur det ser ut
inuti bilen, det underlättar oerhört mycket när man planerar
ett uttag. Samtidigt är hela laget
väldigt patientfokuserade, det
tror jag är en stor nyckel till att
jag kunnat vinna de här medicpriserna, säger Jens.
Fått massor med idéer
I år blev det ingen tävling
eftersom anordnande ort fick
problem med ekonomin och
därför lade ner arrangemanget.
Det arrangemang som snabbt
ordnades i stället valde teamet
att stå utanför.
– Jag har gått nu i flera veckor och känt att det är konstigt
att vi inte är med och tävlar,
det tror jag att flera i laget känner. Det har blivit som en slags
klocka, det kommer i september varje år. Vi har blivit goda
vänner med många av de här
lagen och tagit hem massor
med idéer som vi har kunnat
förmedla ut på räddningstjänst
och ambulans här. Vi har också
märkt att vissa av våra idéer har
gett ringar på vattnet på vad de
andra lagen gör.
Inför nästa år hoppas Jens
Olhammer att WCRT åter är
med och tävlar inom TERC, att
det då blir en tävling som följer
konceptet. Och givetvis hoppas
han då på att teamet vinner sin
första totalseger samtidigt som
han själv blir bästa medic…
Stolt sponsor av
West Coast Rescue Team,
ett av världens bästa räddningsteam.
Merparten
av svenska
ambulanser
är utrustade
med S-Cut.
Köp den på s-cut.se!
S-Cut är en kvalitetsprodukt, utvecklad i Sverige
av räddningspersonal och ambulanssjukvårdare.
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
21
Porträtt
Text: Lina Mattebo
Foto: Staffan Claesson
Alltid
redo
Han har gripit sin bror,
extrajobbar på bio och
är alltid tillgänglig via telefon.
Uppsalapolisens presstalesman Christer Nordström
har inga problem med att blanda jobb och privatliv.
22
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
I maj fyller Christer Nordström 65 år. Håret har blivit
grått, fast hans frisör har övertalat honom att färga det mörkt
– ”Jag är ledsen Christer, men
din gråa färg ser smutsig ut”.
Men de bruna ögonen är pigga
som hos ett barn och Christer
Nordström har inga planer på
att gå i pension. Han känner sig
inte färdig med polisen och är
väldigt nyfiken på den nya organisationen.
– Jag trivs väldigt bra och är
stolt över mitt yrke, så jag stannar så länge jag får.
Han har aldrig ångrat sitt yrkesval, men minns inte när polisidén dök upp. Den försvann
i alla fall inte av att hans äldre
bror var grovt kriminell redan
när Christer Nordström växte
upp. Det faktum att han troligtvis skulle stöta på sin bror som
polis hindrade honom inte från
att skriva hemstaden Uppsala
på alla tre alternativ om var han
ville bli placerad.
”
Jag ser
det som
en viktig
service
att alltid
ha telefonen påslagen
Christer
Nordström
– Första dagen på jobbet presenterade jag mig och berättade
om min bror. Det var inget alternativ att dölja det.
Kollegerna reagerade olika,
några tyckte att det var okej
medan andra ansåg att han borde ha valt ett annat yrke.
Christer Nordström sa att de
skulle behandla hans bror som
vilken medmänniska som helst
om de stötte på honom, även
om han själv var närvarande.
Och så blev det.
WWW.S112.SE
– Jag har gripit min bror flera
gånger, men nu är det många år
sedan det hände. Det har aldrig varit ett problem, snarare
tvärtom. Jag har en förståelse
för hur det är att vara anhörig
till en kriminell person. Min
bror brukar skryta om att jag är
polis, säger han och ler.
DET ÄR INTE mycket som Christer Nordström ser som problem. Han säger att han snarare
ser dem som utmaningar. Det
handlar inte om att han undviker svårigheter. Tvärtom.
Det är han som ofta har fått
ta tag i de riktigt svåra fallen
– som Fadimes begravning,
kommunikationen efter Knutby-morden och alla ceremonier
efter Estoniakatastrofen – men
också om mindre problem som
att byta från sommardäck till
vinterdäck på kungens bil när
det kom ett oväntat snöoväder.
Många journalister uppskattar honom för hans vilja att
lösa problem och förmågan
att snabbt skaffa fram korrekta
uppgifter.
– Vi försöker aldrig mörka
eller vilseleda journalister. Det
är viktigt att vi kollar upp vad
som verkligen har hänt så att vi
inte säger något som är käpprätt
åt skogen.
Då är det bättre att säga att
det är oklara omständigheter.
PÅ ANDRA SIDAN skrivbordet,
mitt i hans synfält, står en tv
och en radio. Christer Nordström har jobbat som presstalesman vid Uppsalapolisen på
heltid sedan 2004 och gillar att
ha kontakt med många människor utanför polisen.
– Jag insåg tidigt att polisen
måste bli bättre på kontaktskapandet. Polisen är en så speciell
organisation med befogenheter
som ingen annan har och därför
är det viktigt att vi står upp för
det vi har gjort. Vi ska inte låta
medierna spekulera fritt, utan
berätta det vi kan berätta.
När det gäller...
Reflexite Flexibright VC612 är ett
vidareutvecklat mikroprisamtiskt
högreflekterande reflexmaterial ämnat
för yrkesgrupper där man ställer stora
krav på synbarhet och säkerhet.
Dess egenskaper ger en mycket hög
synbarhet i dagsljus såväl som i mörker
och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor
med sina fluorescerande egenskaper
vid dåliga väderförhållanden såsom
regn eller dimma.
För mer information om Reflexite eller andra
av våra produkter ring 0430 - 738 00
R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige
Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se
IMMOBILISERING FÖR PROFFS
Ferno Norden erbjuder dig
ett komplett sortiment av
professionella produkter
för fixering. Hög kvalitet
med unika funktioner för
en trygg och säker insats i
extrema miljöer.
Världsledande
premiumprodukter.
3 års garanti på all
vakuumutrustning!
CHRISTER NORDSTRÖM TAR på
och av glasögonen, artikulerar
tydligt när han pratar, sätter
handen under hakan när han
>>
www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
23
>>
funderar och han skrattar ofta.
En annan paroll för honom som
presstalesperson är att alltid
vara tillgänglig, även om han är
ledig. Mobilen är bara avstängd
när han sover. Annars svarar
Christer Nordström alltid när
det ringer, oavsett om det är
lördag kväll, han är på bio eller
om det är julafton.
–
Tillgängligheten är a och o.
Journalister
kan inte bollas runt i en
Uppsala
•
24
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
jätteorganisation, utan måste få
svar snabbt. Jag ser det som en
viktig service att alltid ha telefonen påslagen.
Att arbetsliv och privatliv
glider in i varandra, ser han inte
som ett bekymmer.
– Jag är singel och har ingen
som säger till mig vad jag måste göra. Det är bara jag. Om jag
hade haft en relation eller barn
att ta hand om hade det varit
annorlunda. Vissa brukar säga
att jag är yrkesskadad och det
är möjligt, men jag har inte bli-
Namn: Christer Nordström
Ålder: 64 år
Jobbar som: Presstalesperson vid Uppsalapolisen.
Om jobbet: Det är en hög utryckningsberedskap, brukar vi skämtsamt säga.
Det gäller att vara engagerad och alltid vara
beredd att ställa upp.
vit sjuk av det, säger han och
skrattar.
När han inte jobbar, då jobbar han. På bio alltså. Christer
Nordström har varit filmnörd
sedan han var barn och när han
började jobba som filmmaskinist fick han se alla filmer han
ville gratis. Det extraknäcket
har han haft i 48 år. Nu jobbar
han på Filmstaden i Uppsala två
till tre kvällar i veckan. När han
nyligen presenterade filmen
”Let’s be cops” för biopubliken
ropade en man: Ӏr kommis-
sarien med i filmen?”. Christer
Nordström skrattar så att han
måste kippa lite efter andan när
han berättar om händelsen.
Många biobesökare känner
igen honom från gatan, tv eller
radio. I år var det till exempel
hans 43:e Valborgsmässoafton
i yttre tjänst i Uppsala. Men det
finns också de som känner igen
honom av andra anledningar.
– Våra så kallade kunder går
ofta på bio. Men det är inga
konstigheter, de uppträder väldigt trevligt och artigt och kom-
Bor: Uppsala
Familj: Singel
Boktips: "Den sanna historien
om Pinocchios näsa" av
Leif GW Persson.
Filmtips: "En oväntad vänskap",
"12 years a slave" och
"Frost".
Gör när jag är ledig: Går på bio,
oftast i Stockholm. Eftersom
jag jobbar på Filmstaden några
kvällar i veckan är det skönt att
gå på en annan biograf.
Plats jag tycker om: London.
Den staden har allt. Där finns
alla kulturer, både storstadsmilWWW.S112.SE
Påfallande hörbar och synlig.
Vår nya varningsteknologi.
www.pintschbamag.de
”
Kanske
engagerar
jag mig
politiskt
- eller flyttar
till London."
Representant för Sverige
Euro Equip AB
Roger Jonasson
Telefon +46 (0)54 832878
[email protected]
VARNINGSLJUS FÖR PROFFS
mer fram och pratar. Där får jag
se en annan sida av dem.
PÅ KONTORSVÄGGARNA hänger
flera tavlor med Uppsalamotiv,
men trots Christer Nordströms
fäbless för sin hemstad är det
en annan stad som egentligen är
hans. I en av skrivbordslådorna
finns en nyckel till en lägenhet
i London. Dit åker han runt fem
gånger per år. Promenerar, går
på bio, lyssnar på konserter, ser
på teater, träffar vänner.
– Första gången jag åkte till
London var 1971. Jag tog båten
Saga från Göteborg. Vid den
tidpunkten var husen svarta av
sot och luften full av fogg och
smogg, men jag kände redan då
att det var min stad.
Jobbet är hela Christer Nordströms liv nu, det erkänner han.
Trots det är han inte oroad över
vad som ska hända när han slutligen måste gå i pension.
– Jag kommer säkert hitta på
något att göra. Kanske engagerar jag mig politiskt – eller flyttar till London. jö och småstadsmiljö plus en
massa olika teatrar, konserter
och filmer.
Brinner för: Frälsningsarméns
sociala arbete världen över
för att ta hand om utslagna
människor. Tidigare var jag
engagerad i flera barnhem i Sri
Lanka som Frälsningsarmén
hade. Jag samlade in fulla garage med kläder som vi sedan
skickade ner.
Kom till mig: Om du har ett
problem som behöver fixas.
Motto: ”Alltid redo”. Jag är
gammal scoutledare.
WWW.S112.SE
Varningsljus från Ferno Norden när
professionella användare själva får välja
Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med
världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna
5 års garanti på elektroniken
Patenterad Linjär-LED teknologi
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
25
Räddning
Jan Landin
Ålder: 69 år.
Uppväxt: På Holmön utanför
Umeå och i Kiruna.
Bor: I Åryd, utanför Karlshamn
Familj: Gift med Kerstin, två
barn och fyra barnbarn.
Gör: Arbetar året ut som flyglärare genom Frivilliga flygkåren.
Patrik Nilsson
Ålder: 39 år.
Uppväxt: I Asarum.
Bor: I Göteborg.
Familj: Sambo, en son som är
nio år och två hundar.
Gör: Arbetar som chefsytbärgare på Sjöfartsverket.
26
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
ESTONIAHJÄLTARNA
- 20 år efter katastrofen
20 år har gått sedan fartyget Estonia förliste i Östersjön,
men för många lever minnena av katastrofen fortfarande
kvar. Inte minst för piloten och Årydsbon Jan Landin och
ytbärgaren Patrik Nilsson från Asarum. De ingick i besättningen på den första svenska helikopter på plats och räddade tillsammans 15 liv ur vattnet. I en intervju med tidningen
Sydöstran möts de igen för att dela med sig av sina minnen
från den mörka septembernatten.
Tisdagen den 27 september 1994. Klockan är tio på kvällen och mörkret har lagt sig
över flygflottiljen F 17:s bas på Gotland.
49-årige helikopterföraren Jan Landin från
Åryd gör sig redo för att gå och lägga sig.
Denna vecka ingår han i den besättning
som har dygnet-runt-beredskap med Visby
som utgångsbas, men nästkommande dag
har han fått ledigt för att kunna medverka
i en tv-inspelning. Men han får inte sova
länge.
– Fem över ett på natten smäller det till.
Då ringer telefonen, minns han.
Informationen är knapp, men det har
kommit ett larm om att passagerarfärjan
Estonia, på väg från Tallinn till Stockholm,
fått slagsida. Räddningscentralen har kontaktat den besättning som är i tjänst som i
sin tur ringer till sin ytbärgare.
För lite information
Denna vecka är det den värnpliktige
19-åringen Patrik Nilsson, född och uppvuxen i Asarum, då ytbärgartjänsten vid
denna tid var en värnpliktsbefattning. Han
hade startat den halvårslånga utbildningen
vintern 1994 och under sommaren gått på
beredskapstjänstgörning.
Tillsammans med sin besättning – som
då bestod av fem personer: två helikopterförare, en tekniker, en navigatör och en
värnpliktig ytbärgare – åker Patrik Nilsson till flygfältet där helikoptern finns och
man sätter igång med förberedelserna. 50
minuter senare lyfter de och beger sig mot
olycksplatsen.
WWW.S112.SE
– Anledningen till att vi inte startade med
en gång berodde på att det inte fanns tillräckligt med information. Ingen visste vad
det var som hade hänt. Vad vi hade hört var
att Estonia hade mellan 20 och 30 grader
slagsida och det vi såg framför oss var att
färjan ligger med slagsida och att vi får vinscha upp folk från däck. Jag kan inte minnas att vi i det initiala skedet diskuterade
möjligheten att färjan sjunkit, säger Patrik
Nilsson.
Vad de alltså inte vet då är att det är precis vad som har hänt. Redan 15 minuter
innan larmet nådde Gotland sjönk Estonia
till botten.
Känslan av otillräcklighet
När Sydöstran möter de båda Estoniahjältarna i Jan Landins hem i Åryd, en solig
septemberdag 2014, har det hunnit gå 20 år
sedan den ödesdigra stormnatten mitt ute
i Östersjön. Men de kommer fortfarande
ihåg synen som mötte dem när de efter en
timmes flygning i full storm nådde olycksplatsen.
– Vi såg aldrig något av Estonia. I stället
låg det en massa bråte, flytvästar och andra
grejer i vattnet. Och så klart livflottar och
livbåtar, säger Patrik Nilsson.
Han minns också att det direkt kom en
känsla av otillräcklighet över honom.
– Att det inte spelar någon roll hur bra
vi gör det. Det kommer ändå inte att bli en
lycklig utgång av det här uppdraget.
De var inte bara den första svenska helikoptern som nådde platsen utan också den
enda som var där just då. Det hade tidigare
varit en finsk helikopter på plats och plockat upp överlevande, men den hade hunnit
flyga därifrån när den svenska besättningen med bland andra Jan Landin och Patrik
Nilsson kom dit.
– Vi hade inte sagt så mycket till varandra
på vägen ut. Vi var alla ganska tysta. Tills
vi såg all bråte som låg i vattnet. Då var det
dags att börja jobba, säger Jan Landin.
En av hans uppgifter var att hålla helikoptern så stilla som möjligt under tiden
som ytbärgaren hissades ner och upp. Han
berättar att den första som Patrik Nilsson
plockade upp var en person som stod i en
vattenfylld livbåt.
– I ett katastrofläge som det här undsätter
vi folk som vi kan konstatera lever, för de
vet vi att vi kan rädda, säger Jan Landin.
De hann också rädda fem personer som
klängde sig fast på en upp- och nedvänd
livbåt samtidigt som mellan åtta och tio
meter höga vågor rasade omkring dem,
innan räddningsmanskapet tog beslutet att
lämna området och flyga de överlevande
till finska ön Utö. De åkte sedan tillbaka
igen och undsatte ytterligare nio personer
som de denna gång flög till den finska staden Hangö.
De var sedan tillbaka i området två vändor till men då hittade de inga fler överlevande trots att de sökte i flera timmar vid
båda tillfällena. I stället inleddes arbetet
med att hämta upp de som inte klarat sig,
men detta uppdrag hade andra helikoptrar
satts på.
Räddingsarbete i 18 timmar
Totalt räddade alltså Jan Landin och
Patrik Nilsson och deras tre kollegor 15
personer av totalt 137 överlevande av katastrofen.
– Det låter kanske inte så jättemycket när
det var 852 personer som gick åt. Men det
ska tilläggas att vi hade att göra till ända
fram på förmiddagen, säger Patrik Nilsson.
>>
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
27
>>
I närmare 18 timmar i sträck arbetade de
innan de landade i Visby igen vid sextiden
på onsdagskvällen.
– Det var tufft, säger Jan Landin och berättar att han ibland får frågan om händelsen har påverkat honom.
Men han ser det inte först och främst som
en hemsk upplevelse.
– Jag kände inte en person på Estonia.
Däremot fick jag förmånen att rädda 15 liv.
Jag skulle vilja säga att jag hade en guldsits.
Samtidigt menar Jan Landin att det också
handlar mer om teknik när man har rollen
som helikopterförare och att det var tuffare
för Patrik, dels för att han hade ytbärgarens
uppgifter och att han då var väldigt ung.
Det är Patrik Nilsson beredd att hålla med
om.
– Även om vi ingick i samma helikopterbesättning hade vi olika förutsättningar
och ställdes inför olika beslut. Nu när åren
har gått känner jag som Janne att det inte är
något som jag skulle vilja ha ogjort, men
jag ställdes inför en del, som jag upplevde
som, svåra beslut och det tog ett tag innan
jag lärde mig att hantera det. Jag jobbar
än i dag som ytbärgare och är ute på svåra
uppdrag med jämna mellanrum, men inte
där det är tusen personer inblandade. Det
är svårt att inte bli känslomässigt berörd.
Skillnaden mellan ett vanligt uppdrag och
det här var att man var tvungen att prioritera – men denna gång inte i vilken ordning
utan vilka som över huvud taget skulle få
vår hjälp. Annars är det ytterst sällan som
man inte kan få med sig alla som behöver
undsättas. Det är nästan oundvikligt att inte
ställa sig frågan om man tog rätt beslut.
Men med tiden har jag också förstått att vi
gjorde det vi skulle.
Utmärkelser efter insatsen
Efter händelsen fick både Jan Landin och
Patrik Nilsson ta emot utmärkelser för sina
insatser vid räddningspådraget. Jan Landin minns särskilt när han en vecka senare
fick möta tre överlevande, två män och en
kvinna, som hans helikopter lyckats undsätta och som då tagit sig till Ronneby för
att träffa honom igen.
– Tjejen sa till mig: "Tack för att du
finns". Det glömmer jag aldrig, säger han.
Räddningsinsatsen vid Estonia var både
den första och enda gången som Jan Landin och Patrik Nilsson arbetade ihop, men
de har hållit kontakt sedan dess och träffas med jämna mellanrum även om Patrik
Nilsson har bott i Göteborg sedan 1998.
– Efter den här smällen blev vi goda vänner och vi har lärt känna varandra på ett
helt annat sätt än vad jag tror att vi hade
gjort annars, säger Jan Landin.
Text: Matilda Ohlsson, Sydöstran
Foto: Gunnel Persson, Sydöstran
Grafik: Maria Steen, Sydöstran
Foto: Försvarsmakten
Tidslinje: 28 september
1994
01.05
F 17:s bas på Gotland larmas om att
Estonia har problem mitt ute i Östersjön.
01.51
Jan Landin och Patrik Nilsson och deras
besättning lyfter från Visby.
02.50
Den svenska besättningen är framme i
området och lyckas rädda sex personer
ur vattnet.
04.00
Helikoptern landar på finska Utö där de
räddade förs i land.
04.40
Helikoptern lyfter från Utö för att återigen bege sig mot olycksplatsen. Denna
gång får man med sig nio överlevande
innan man beger sig mot finska Hangö.
07.10
Lyfter från Hangö för att återvända till
området, men hittar nu inga överlevande. Återvänder till Hangö vid tiotiden på
förmiddagen.
12.00
Beger sig en sista gång till olycksplatsen.
Inte heller denna gång påträffar man
några överlevande. Är tillbaka i Hangö
strax efter klockan tre på eftermiddagen.
16.15
Den svenska besättningen lämnar
Hangö för att återvända till Gotland. Landar exakt två timmar senare i Visby.
Besättningen:
Jan Landin (helikopterförare)
Anders Isaksson (helikopterförare)
Lars Flemström (navigatör)
Lars-Åke Hellblad (tekniker)
Patrik Nilsson (ytbärgare)
28
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
E N M Ö T E S P L AT S AV A M B U L A N S P E R S O N A L F Ö R A M B U L A N S P E R S O N A L
Ambulans
2015
Scandic Infracity vid Arlanda
Ta möjligheten att lyssna på intressanta föreläsare under Ambulans 2015.
Årets teman är arbetsmiljö och säkerhet. Varje dag genomförs fyra föreläsningar plus en avslutande keynoteföreläsning, samtidigt kommer det att ske
intressanta debatter i speakerscorner. Årets magistrar presenteras i mässan och workshops hålls parallellt.
Föreläsning 1
10.30-11.15 Trafiksäkerhet
Speakers Corner 11.15-12.00 Debatt efter föreläsning om obligatorisk körutbildning/vinter/sommar, utryckningskörkort, patientsäkerhet under transport.
Föreläsning 2
12.00-12.45 Prehospital sjukvårdsledning och katastrofledning Nationella standarder/riktlinjer. Debatt i samband med föreläsning.
Föreläsning 3
14.15-15.00 Hot och våld
Speakers Corner 15.00-15.45 Debatt efter föreläsning om utökat samarbete med dirigering, taktisk ambulanssjukvård, utbildning i närskydd, skyddsutrustning (kl 15.00-15.45).
Föreläsning 4
15.45-16.30 - Prehospital arbetsmiljö och dess risker (kl 15.45-16.30)
Speakers Corner 16.30-17.15 Debatt efter föreläsning om egonomi, utbildning kring lyftteknik och fysisk
träning. Ges möjlighet till träning under arbetstid för att klara arbetet? Behövs mer/mindre, potentiella lösningar.
www.ambulans2015.se
WWW.S112.SE
Ambulanss
jukvård
Unika simuleringar i nytt
ambulansträningscenter
I ambulansträningscentret arbetar forskare från högskolorna i Borås och Skövde
med att skapa så realistiska simuleringar av verkligheten som möjligt. Där ska det
gå att träna hela kedjan från larm, ambulansfärden och arbetet på plats, till lastning, vård i ambulansen och överlämning till akuten.
30
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
WWW.S112.SE
Ambulansträningscentret ligger i en stor
byggnad intill ambulansstationen i Skövde.
Här finns nu ett simulatorträningscenter
för ambulanssjukvård, en nationell
forskningsplattform med simuleringsträning
och en certifieringsorganisation för hela
Sveriges ambulanssjukvård tack vare
forskningsprojektet SAREK (Simulation,
Ambulance, Research, Education, Kinship).
– I ambulansträningscentret kan man
bland annat gå in i en fysisk bil och köra. På
utsidan finns skärmar som simulerar hur en
körning kan gå till i verkligheten. Den som
använder simulatorn får massa upplevelser,
exempelvis kan ett rådjur hoppa upp på
vägen, säger Lars Lundberg, adjungerad
professor i prehospital akutsjukvård.
Samarbete över gränserna
PreHospen är ett kunskapscentrum
vid Högskolan i Borås som sysslar med
utbildning och forskning inom prehospital
akutsjukvård. När Björn Brorström,
rektor vid Högskolan i Borås, för två år
sedan utlyste ett behov av ett strategiskt
forskningssamarbete mellan högskolorna
i Borås och Skövde, började forskarna vid
PreHospen fundera över vilka samarbeten
som skulle fungera. Ett övergripande mål
med det nu påbörjade samarbetsprojektet
är att bygga upp ett tvärvetenskapligt
forskningsområde.
De båda högskolornas forskningsprofiler
visade sig komplettera varandra på
ett naturligt och bra sätt. Högskolan i
Borås har sedan lång tid tillbaka genom
Kunskapscentrum PreHospen haft
en ledande position i utbildningen av
ambulanssjuksköterskor, samt forskning
inom prehospital akutsjukvård.
Inom datavetenskap vid Högskolan
i Skövde arbetar forskarna bland annat
med spelutveckling av serious games –
alltså nyttospel, spel som kan användas
inom exempelvis utbildning. Och när
Lars Lundberg kontaktade Per Backlund,
biträdande professor i datavetenskap
vid Högskolan i Skövde, fanns redan ett
intressant projekt med ambulanssjukvården
Skaraborgs Sjukhus.
– Forskarna i Skövde är väldigt
starka inom informations- och
kommunikationsteknologi – IKT, men har
ingen direkt koppling till forskning inom
prehospital akutsjukvård. Där kunde vi
komma in, säger Lars.
Han berättar att de i samma veva insåg
att det fanns fantastisk kompetens på det
egna lärosätet inom forskningsområdet
biblioteks- och informationsvetenskap.
>>
WWW.S112.SE
ALLFA EUROPE PREMIUM
Allfa Europe ambulansbår
Hanterar alla patienter i alla
situationer. Liggande/sittande
i alla miljöer. Klarar 300 kg.
Ergonomisk
Driftsäker
Tillverkad i Sverige
www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
31
>>
Forskaren Hanna Maurin Söderholm
har i sin tidigare forskning undersökt
potentialen hos visuell information
och kommunikationsteknik som skulle
kunna användas för samverkan inom
akutsjukvård i USA. Skulle visuell teknik
kunna leda till bättre vård?
Även Magnus Hagiwara, forskare
inom vårdvetenskap, kom med i projektet
då han tidigare har forskat om digitalt
beslutsstöd vid prehospital vård.
– Nu samarbetar vi alltså över områdesgränserna på vårt eget lärosäte samt
med Högskolan i Skövde. Dessutom
innebär projektet samarbete med två utländska universitet och samarbete med
ambulansverksamheten i regionen, säger
han.
Heltäckande forskning
Med medicinare, sköterskor och IKTspecialister samlade i samma projekt
breddas kunskapsbasen och det går att
förbättra delar i hela vårdkedjan där
problemen annars inte ens hade upptäckts.
– Det finns många saker som kan
gå fel när ambulansen går ut på larm.
Exempelvis kan den som tar emot
larmsamtalet få fel bild av vad som har
hänt. Körningen kan gå fel då man kör
snabbt, riskfyllt och under stress. Det
är också mycket information som kan
försvinna vid överlämningen till akuten,
säger Lars Lundberg.
Traditionella simuleringar är ofta
statiska. Det kan exempelvis handla om en
ambulanssjuksköterska som får bedöma en
patient i form av en simulatordocka i ett
enkelt lektionsrum, komma till någon form
av preliminär diagnos och sedan föreslå
vilka akuta åtgärder som behöver göras.
Därefter avbryts i regel övningen.
– Det blir lätt något av ett statiskt
rollspel mellan instruktören, den övande
och simulatordockan. En hel del av
informationen från instruktören måste ges
verbalt, exempelvis ”Personen du ser är
blek och kallsvettig”. På motsvarande vis
32
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
måste den övande ofta berätta hur han eller
hon skulle ha agerat i en verklig
situation, ”i det här läget skulle
jag ge fem mg morfin intravenöst”
eller ”nu skulle jag lasta och åka till
sjukhus så fort som möjligt”. Ur
simuleringssynpunkt är detta ett
fattigt scenario, säger Hanna
Maurin Söderholm.
Hon förklarar att syftet med
ambulansträningscentret är att
simulera ett rikt scenario.
Och rikheten ska finnas i
hela vårdkedjan.
– Miljöerna är rika, ingen
instruktör behöver säga vad
personen ska uppleva, utan
den som gör simuleringen
kommer att se precis vad som händer
Fr vänster: Hanna Maurin Söderholmn, Magnus Hagiwara, Lars Lundberg
och uppleva exempelvis lukter. Utifrån
det kan testpersonen dra slutsatser och
att genomföra intervjuer, säger Magnus
agera som han eller hon skulle ha gjort i
Hagiwara.
verkligheten, säger hon.
Projektet är en pilotstudie.
Analyserna av experimenten ska utgöra
Första experimenten
underlaget till en större ansökan om
I november kommer forskarna att
forskningsfinansiering från EU.
göra de första experimenten. Den nya
– I förlängningen tänker vi att
simuleringsplattformen ska testas av 20
ambulansträningscentret kan användas till
ambulanssjuksköterskor från regionen. De
fortsatt forskning. Det skulle kunna ersätta
kommer att arbeta i par. Varje par kommer
en hel del klinisk forskning där det annars
att testa ett enkelt simuleringsscenario och
brukar vara svårt att få etiska tillstånd
ett rikt.
och vi ofta är hänvisade till att studera
– Vi ska undersöka om de upplever mer
journaler, säger Magnus Hagiwara.
närvaro i det rika scenariot, om de får
Men det är inte bara till för forskning.
bättre förutsättningar och om scenariot
Miljön ska även vara gångbar i
är mer realistiskt. Vi kommer dessutom
utbildningssammanhang.
att studera om det finns skillnader
– Det här träningscentret är det enda i
mellan de olika simuleringarna, det vill
sitt slag i Sverige, säger Lars Lundberg.
säga presterar de bättre i något av dem?
Testpersonerna kommer utifrån det att
Text: Anna Kjellsson Foto: Helén Lilja Johansson
skatta sin egen förmåga och vi kommer
och Anna Kjellsson (porträttbild)
WWW.S112.SE
1977
Ballong räddar liv
Den tyske läkaren Andreas Grünzing är den första
person i världen som öppnar ett tilltäppt kranskärl
på en levande patient med hjälp av en liten
ballong.
1977. Ingreppet skedde i Zürich i Schweiz och patienten
var en 37-årig man. Den lilla ballongen var fäst i änden
av ett smalt rör, en kateter, som fördes upp till hjärtat från
ljumsken via kärlsystemet. Hela ingreppet gjordes under
röntgengenomlysning och när Grünzing såg att katetern nått
upp till det förträngda kärlet blåste han upp ballongen så att
kärlet kunde vidgas och blodet börja flöda igen.
Grünzing har själv utvecklat ballongen under experiment
i sitt kök. Den har sedan testats på djur och på avlidna innan
det framgångsrika ingreppet ägde rum.
ALFRED SZAMOZI genomförde 1979 den första
ballongvidgningen i Sverige. Ingreppet kallas PCI,
Percutaneous Coronary Intervention.
Metoden är i dag förstahandsval vid akut hjärtinfarkt om
metoden är tillgänglig inom 90 minuter.
Hjärt-Lungfondens insamlingskonton
pg 90 91 92-7 och bg 909-1927
www.hjart-lungfonden.se
Källa: Hjärt- Lungfonden
Normal blodflöde
Kranskärlssjukdom (förträngning)
PCI-ballongkateter
Uppblåst ballong
Vidgat kärl
PCI är ett ingrepp där en mycket liten ballong förs
in till förträngningen. Ballongen expanderas så att
placket pressas mot kärlväggen och blodet kan flöda
Illustrationer: B.Braun Medical AB
genom kärlet.
Flow-Safe II revolutionerar ambulanssjukvården
Första CPAP-systemet med inbyggd
manometer och nebulisator
Enklare att använda. Allt ligger i en påse och kopplas
lätt och snabbt med en enda slang till syrgasbehållaren.
Säkrare. Den integrerade manometern gör att du direkt
ser vilket tryck du levererar till patienten. Och säkerhetsventilen gör att du automatiskt undviker övertryck.
Resursbesparande. CPAP-systemet förbrukar hälften
så mycket syrgas vilket är en stor fördel, särskilt vid långa
transporter. Väljer du Flow-Safe II EZ kan du dessutom
både CPAP-behandla och nebulisera patienten med ett
och samma system.
Bekvämare. Den elastiska masken är utformad för bästa
patientkomfort med ett mjukt pannstöd för tryckavlastning
och en nylonhätta som inte fastnar i hud och hår.
Infiniti Medical, med kvalitetsmärken som Masimo, Mercury Medical
och Mindray, är en väletablerad leverantör till svensk akutsjukvård.
För mer information www.infiniti.se, Tel. 08-792 12 40
33
Text: Lisa Winqvist
Foto: Claes Hall
Skånska Dagbladet
Räddningstj
ä
nst
Specialister
på området
– ska inte tillåts
rökdyka i ny organisation
De kan rökdyka för att
rädda liv. Men med en ny
organisation ttillåts styrkan i Löberöd och Revinge
inte göra det.
Räddningstjänsten Syd
planerar att dra in rökdykningen från området.
Brandmännen menar att
det i slutändan kan kosta
människoliv.
Flera av deltidsbrandmännen
i Löberöd och Revinge har sin
ordinarie arbetsplats på MSB,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
I deras arbete ingår rökdykarkompetens. Men för att få
göra det måste man årligen
göra bland annat fystest och
medicinsk bedömning.
Räddningstjänsten Syd vill
inte längre ha rökdykning i Löberöd och Revinge. Trots att
flera i styrkan är specialister
på området. Brandmännen ska
alltså inte göra de årliga testerna.
– Vi har en av landets mest
kompetenta deltidsbrandkårer
med flera brandmästare och
34
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
brandingenjörer. Rökdykning
är den farligaste arbetsuppgiften och Arbetsmiljöverket
kräver att man gör tester varje
år, berättar Anders Sörensson,
platschef på brandstationen i
Revinge och Löberöd.
Ska invänta förstärkning
Tillsammans med Robert
Andersson, Anders Sahlin, Jon
Andersen och Lasse Nelson
protesterar han nu mot det som
de ser som neddragningen. Besparingen skulle bli ett par tusenlappar per person och år.
Sammanlagt handlar det om
runt 20 personer på stationerna
i Löberöd och Revinge som
måste undersökas årligen för
att få behålla sin rökdykarkompetens.
Men brandmännen menar att
det man sparar i pengar faktiskt
kan komma att kosta i människoliv.
– När det handlar om bränder
så spelar minuterna roll. Om vi
har människor i ett brinnande
hus och inte kan rökdyka, utan
måste vänta på förstärkning
innan vi kan hämta personerna
Brandmännen Lasse Nelson,
Jon Andersen, Anders Sörensson,
Robert Andersson och Anders Sahlin
• Revinge
kan det vara kört, säger Lasse
Nelson.
Det är det som är tanken –
börjar det brinna i det område
som brandkåren i Löberöd/
Revinge ansvarar för, och det
behövs rökdykning, ska man
invänta förstärkning från till
exempel Lund eller Malmö.
Enligt brandmännen kan det ta
upp till 20 minuter för förstärkning att komma från Lund eller
Eslöv.
– Vi har det största geografiska området i hela förbundet och
vi har många stora arbetsplatser
i området, säger Jon Andersson och nämner P7, MSB och
Flyinge kungsgård där många
människor vistats även dagtid.
Tuffa fysiska krav
Brandmännen hamnar även
i en väldigt pressad situation
om en allvarlig brand skulle
inträffa. I värsta fall kan de bli
tvungna att vänta utanför ett
brinnande hus med människor
i på grund av att de inte tillåts
gå in.
En liknande situation inträffade på äldreboende Karidal
2011. Brandmännen från Eslövsstationen tvingades vänta i
sju minuter utanför en brinnande lägenhet. En 89-årig man
befann sig då inne i huset.
Mannen avled senare och
brandmännen som deltog vid
uttryckningen beskrev den fasa
och frustration som det innebar
att inte kunna gå in för att rädda
mannen. I Eslövs fall handlar
det om att styrkan inte är tillräckligt stor för att genomföra
rökdykning.
Insatsen kräver att man är
minst fem personer på plats.
– Ett av skälen till att man
inte vill ha rökdykning här är
att de fysiska kraven är för stora och att det gör det svårare att
rekrytera. Från förbundets sida
ser man alltså att det blir lättare
att hitta folk om man inte måste
klara av rökdykningen, säger
Jon Andersen.
Mycket storstadstänk
Som det ser ut i dag är stationen i Löberöd inte bemannad
under dagtid, vilket är målet.
Brandmännen i Löberöd/
Revinge vill nu att frågan om
WWW.S112.SE
Kt
vi
er
•ö
v
Ka
•K
em
do
c
gn
in
Ka
är
gs
oc
tB
•Y
do
dd
a
a
Br
cK
an
cK
Snabbt på plats - viktigt
Det kan komma att innebära
att brandmännen i Löberöd och
Revinge inte behöver klara testen för rökdykning.
Ulf Nilsson menar att det
är viktigare att vara på plats
snabbt snarare än att kunna
rökdyka, åtminstone i det utpekade området.
– Vi vill ha en styrka under
dagtid i Löberöd, det har vi inte
i dag. Det är heller inget nytt att
vi har olika styrkor och förmågor på olika stationer.
Han säger också att man inte
plockar bort rökdykarkompetensen utan att ersätta den med
andra metoder.
Väntetid frustrerande
Det finns en rädsla för att
man inte kommer kunna göra
de insatser som behövs för att
rädda liv om man inte kan rökdyka, hur ser du på det?
– Det är inte så att man står
handfallen och bara tittar på när
man väntar på förstärkning.
Det finns många förberedande åtgärder man kan göra. Sen
förstår jag att man kan känna
stor frustration om man tvingas
vänta på förstärkning.
do
– Vi undersöker om detta kan
leda till att vi kan bemanna stationen i Löberöd även dagtid,
säger Ulf Nilsson, produktionschef för deltidsbrandmännen.
Räddningstjänsten Syd tillbakavisar att detta skulle handla om besparingar. Ulf Nilsson
beskriver snarare det som ett
sätt att stärka verksamheten
och göra den robustare.
– Vi har problem att hitta
folk som vill vara deltidsbrandmän och då undersöker vi om
det skulle bli lättare med en annan kravprofil.
– Vi tittar på andra metoder
att angripa bränder i byggnader, till exempel brandgasventilering med fläktar. Med fläktar kan man styra brandgasen/
röken, och ändra miljön inne i
den brinnande byggnaden som
gör att släckningsarbetet underlättas.
ma
Det är inte för att spara
pengar som man vill
slopa rökdykningen på
stationerna i Löberöd
och Revinge. Det menar
Räddningstjänsten Syd.
au
Tillbakavisar att detta
handlar om besparingar
tr
sd
oc
Ka
en småbarnsförälder med barn i
ett brinnande hus ute på landet
ska ha samma skydd som en i
Malmö eller Lund, säger Lasse
Nelson.
ti
ul
•m
slopad rökdykning ska komma
upp till diskussion och att de
som bor på landsbygden är
medvetna om vad som gäller.
– Det är mycket storstadstänk
i förbundet. Men vi menar ju att
Övningsdockor för alla situationer!
Kontakta oss gärna för mer information!
www.karnag.se
08-630 10 00
Enligt brandmännen kan det ta
upp till 20 minuter innan förstärkning kan komma, är inte det för
lång tid?
– Jag kan inte svära på exakt
hur lång tid det tar. Jag förstår
att väntetid i samband med
olyckor är väldigt frustrerande.
Men generellt sett är vår
ståndpunkt att det är viktigast
att vi är framme snabbt på de
olyckor som sker. Jag tror att
rökdykning har mindre betydelse än att vi är på plats snabbt.
Om förslaget blir verklighet
räknar man med att rökdykningen försvinner från Löberöd
och Revinge under 2015.
0 85 www.aga
-540 66
ria.s
8
0
.
e
Tel
Detta är Räddningstjänsten Syd
Räddningstjänsten Syd är
den kommunala räddningstjänsten i Burlöv, Eslöv,
Kävlinge, Lund och Malmö.
Cirka 500 anställda.
Av dessa är cirka 130, eller
25 procent, deltidsanställd
personal.
WWW.S112.SE
Under 2013 genomfördes
2 252 utryckningar till olyckor
vilket innebär en svag minskning (- 2%).
Trafikolyckor samt byggnadsbränder minskar medan
brand, ej i byggnad ökar.
Källa: Räddningstjänsten Syd
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
35
Foto:
West Coast Rescue Team
Räddningstj
ä
nst
Detta är WCRT
Teamet startades på initiativ av
Peter Wallin, brandmästare i Falkenberg, 2003. I dag består teamet av
6 personer samt en lagkoordinator:
Stående från vänster:
Christian Skotte, Jens Olhammer
Peter Wallin och Andreas Bengtsson
Sittande från vänster:
Magnus Sibelius, Torbjörn Svensson och
Pelle Carlsson
Kungar
– på besvärlig olycksplats
Att tävla för att förkovra sig. Ja, det
är delvis det syfte som West Coast
Rescue Team (WCRT) har med sitt
deltagande i internationella tävlingar i trafikolycksräddning.
Och det har gått bra, genom åren
har det västsvenska teamet erövrat
en rad fina placeringar i hård konkurrens, samtidigt som kunskap och
färdigheter vässas.
Bakom teamets framgångar ligger många
timmars träning för att förbättra och snabba
upp samtliga moment i räddningsarbetet.
Träning ger färdighet och förutom att
röna framgångar i tävlingarna tillför träningen värdefull kompetensutveckling hos
hela teamet.
Att möta team från andra länder ger dessutom erfarenhetsutbyten och nya idéer om
moment som alltid ingår i räddningsarbetet.
Tre tävlingsmoment
Det finns två organisationer i världen
som arrangerar tävlingar i trafikolycksräddning – nordamerikanska TERC och
brittiska WRO.
Tävlingarna har inofficiell VM-status
36
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
och handlar uteslutande om simulerad trafikolycksräddning med losstagning samtidigt som skadade ska skyddas från ytterligare skador. Tävlingarna är indelade i tre
moment, unlimited, limited och rapid.
►Unlimited. Situationen är besvärlig
med svåra personskador. Alla verktyg får
användas, teamen har alltså tillgång till hydrauliska klippverktyg och andra maskiner.
Momentet får ta max 20 minuter.
►Limited. Här får inga hydrauliska
verktyg användas, endast hand- och batteridrivna. Även detta moment får ta max 20
minuter. Personskadorna är mindre allvarliga, ingen fara för livet föreligger.
►Rapid. Alla verktyg användas, patienten är vaken men förlorar medvetandet under arbetets gång. Nu är det bråttom, den
maximala tiden är satt till tio minuter.
WCRT har ofta gjort bra ifrån sig i unlimited- och rapidmomenten, 2013 på Long
Island, New York vann de båda dessa moment och slutade totalt tvåa i hela tävlingen.
Men ännu har teamet inte lyckats vinna
totalt.
Text: Marie Sjödin
Peter Wallin
Team Captain, Falkenberg
Torbjörn Svensson
Säkerhet och stabilisering, Falkenberg
Andreas Bengtsson
Cutter (klippverktygsansvarig), Falkenberg
Magnus Sibelius
Cutter, Falkenberg
Christian Skotte
Assistant Medic, Varberg
Jens Olhammer
Medic, Kungsbacka
Pelle Carlsson
Lagkoordinator och träningsansvarig,
Falkenberg
Grattis
till Halland
Hämtas av Urban Holm
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
Svenskt Smide för
Brand- och BrottsBekämpning
Tillverkade i Sverige, eftertraktade
och nyttjade över hela världen.
Kontakt:
Tel: 0652-20380
E-post: [email protected]
Bäst när det gäller!
Högpresterande LED-arbetsljus
för alla tillfällen.
Upp till 4800 lumen!
Varningsljus i världsklass!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem
för alla typer av fordon.
Larmbågar utan kompromisser!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu
Effektiva kontinuerliga kompressioner
Full energi upp till 360 joule
Direkt kontakt med sjukhuset
För varje patient som behöver det
Kontakta oss för visning och information
om vår senaste unika innovativa lösning
True CPR™ Coaching device
Lifesaving Innovations from Physio-Control
För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:
0770-870 120
www.physio-control.se
37
Medicin
Stoppa
blödningen!
En klämma är lösningen
Trauma är den huvudsakliga dödsorsaken när det gäller
människor som är över 45 år. Efter ett svårt skall- och
huvudtrauma utgör svåra blödningar den näst vanligaste dödsorsaken. Förutom att blödningar ofta leder till omedelbar död
så orsakar de förhöjd dödlighet genom multiorgansvikt och
sepsis. Ingen blödning är liten och varje erytrocyt räknas när det
gäller att garantera vävnadsförsörjningen”, heter det i den andra
upplagan av den tyskspråkiga PHTLS-kursboken.
Men har vi alltid den här parollen i åtanke när vi behandlar en
patient?
38
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
Manuell kompression, kroppsdelen i
högläge, tryck på försörjande kärl, tryckförband och avsnörning av extremiteten är
de blödningsstoppande åtgärder som nämns
i de flesta läroböcker. Mer sällan talas det
om hemostatika och industriellt tillverkade
tourniqueter för att avsnöra kroppsdelar.
Blödningar, särskilt större sådana, måste
stoppas omedelbart. Om det är fråga om
en större yttre blödning ändrar sig bedömnings- och behandlingsschemat ABC till
C-ABC.
Det första C:et står då för ”control bleeding = få blödningen under kontroll”.
WWW.S112.SE
Man börjar då med att försöka få blödningen under kontroll genom direkt manuell kompression tills vidare åtgärder kan
genomföras.
Om man inte omedelbart får blödningen
under kontroll förlorar patienten snabbt
stora mängder blod. Vid en blödning från
till exempel arteria femoralis förloras ungefär en liter blod i minuten.
Det betyder att patienten efter redan två
minuter har förlorat så mycket blod att han
eller hon befinner sig i tredje stadiet av
chock.
Om vi i en sådan situation lägger alltför
mycket tid på att t. ex. trygga andningsvägarna kan patienten visserligen andas men
har inte längre tillräckligt med erytrocyter
för att transportera syret.
Ibland saknas de hjälpmedel som gör
det möjligt att snabbt få en blödning under
kontroll och ibland saknar användaren kunskapen som krävs för att kunna använda
hjälpmedlen.
Tourniquet och Hemostatika
Tourniqueter har länge använts för att få
kraftiga blödningar under kontroll. Redan
kring år 100 eller 200 e.Kr. försökte man
stilla blödningar genom avsnörning.
1517 beskrev en tysk läkare hur tourniqueter användes vid amputationer. Den
tekniska vidareutveckling av de hjälpmedel
som användes då till dagens tourniqueter
ägde rum 1674 och 1718. J. L. Petit anses
ha gett namn åt tourniqueten, som betyder
ungefär vändkors.
Även S3-riktlinjerna (som innebär den
högsta graden av tillförlitlighet i Tyskland) rekommenderar tourniqueter när det gäller
stora trauman.
Undersökningar har visat att trots utbildning är det bara i 17 procent av fallen som
tourniqueter används korrekt.
I 83 procent av fallen fanns det en distal puls på tourniqueten. Det är mycket
smärtsamt att få en tourniquet anlagd på
Exempel
på tourniquet.
Foto: Försvaret
grund av dels avsnörningstrycket och dels
tourniquetens bredd. Om patienten inte får
lämplig smärtlindring kan de bitvis mycket
kraftiga smärtorna leda till att den som anlägger tourniqueten inte kan förmå sig att
avsnöra tillräckligt eller tar bort tourniqueten för tidigt.
Sedan några år tillbaka finns det ett antal olika hemostatika på marknaden. Det
handlar huvudsakligen om kaolin- eller kitosanhaltiga granulat eller
förbandsämnen. Kitosan
utvinns ur räkskal och
den aktiva substansen
ska få blodet att koagulera så fort som möjligt.
Kitosan kan appliceras direkt i såret i
form av granulat via en
Exempel
på hemostatika särskild applikator eller i
form av ett speciellt förband som appliceras på såret. Kaolin är en bergart som innehåller aluminiumoxid, vars huvudsakliga
mineraldel utgörs av kaolin.
Sitt namn har kaolin för övrigt fått efter
det kinesiska berget Kaoling. Enligt tillverkaren aktiverar kaolin koaguleringssystemet – faktor XII aktiveras och startar den
inre koagulationen.
För att få önskad effekt krävs ett direkt,
manuellt tryck i 3 till 5 minuter efter att hemostatikan applicerats eller satts in.
Undersökningar visar att hemostatika
förlänger tiden det tar att få blödningen un-
der kontroll och att hemostatika har effekt
endast i 80 % av användningstillfällena.
Blödningar återkommer i runt 30 % av de
fall där hemostatika har använts.
Snabbt och effektivt med iTClamp
Men vad gör man då om en patient har
ett blödande skärsår på halsen efter ett
krogslagsmål? Eller om en cyklist blöder
kraftigt från ett sår i närheten av armhålan
efter att ha cyklat omkull ute i skogen? Hur
ska man ta hand om en patient med nedsatt
medvetandegrad, snarkande andningsljud
och ett kraftigt blödande sår i bakhuvudet?
På halsen är det definitivt inte aktuellt med
tryckförband eller tourniquet. Inte heller
när det är blödningar i närheten av armhålan eller ljumsken. I sådana situationer
är det en ordentlig utmaning att snabbt få
blödningen under kontroll.
iTClamp är en klämma för att få blödningar under kontroll. Den kan sättas in
vid blödningar från alla komprimerbara
områden såsom huvud, hals, axel- och
ljumskregionen, samt extremiteter. Det är
en självlåsande kirurgisk klämma med åtta
små nålar (ca 21 G [ö.a: oklar måttbeteckning] i diameter och ungefär 4 mm långa)
som fixerar hudkanterna mellan klämmans
ändar och förankrar klämman i huden. På
så vis får man en vätsketät sårförslutning.
Under såret bildas ett hematom som förhindrar ytterligare blödning.
>>
Förebygg och behandla
hypotermi
direkt på skadeplats
Aktiv värmefilt
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
39
>>
Till skillnad från en tourniquet orsakar
iTClamp endast lindriga smärtor vid anläggningen. När klämman väl är på plats
upplever patienten snarare ett lätt tryck än
faktisk smärta.
Ytterligare en fördel med iTClamp jämfört med tourniqueten är att den distala genomblödningen upprätthålls.
När iTClamp är på plats upphör blödningen inom kort.
Klämman mäter ca 57 x 50 x 29 mm, väger ca 31 g och består av medicinskt polykarbonat och specialstål, vilket betyder att
iTClamp inte kan användas vid en MR men
mycket väl vid en datortomografi.
iTClamp ska inte användas när adaption
av huden inte är möjlig, till exempel omfattande hudskador som utsätts för hög spänning. Klämman kan sitta kvar över såret i
upp till 24 timmar, men vanligtvis är det
inte nödvändigt.
Studier inom ambulanssjukvården har
visat att klämman är säker och effektiv vid
en användningstid på 3 timmar.
Klämman ska inte användas på områden
som inte är komprimerbara, t.ex. buken eller bröstkorgen.
Hur använder man iTClamp ?
Lägg ett direkt, manuellt tryck på såret
tills iTClamp är tillgänglig. Se till att klämman inte låser sig när du tar ut den ur förpackningen.
Placera iTClamp så att den är parallell
med sårkanterna och stick in klämmans nålar med ett avstånd på ungefär 1 till 2 centimeter från sårkanten.
Stäng iTClamp genom att trycka samman klämmans armar. Klämman måste
täcka hela såret för att blödningen ska stop-
pas. Om blödningen fortsätter fastän klämman sitter korrekt ska trycket på klämmans
armar ökas så att iTClamp sluter sig ännu
hårdare. Är såret större än iTClamp så sätt
helt enkelt dit en andra eller tredje klämma.
För att bedöma storleken gäller ”tumregeln”. Är såret längre än en tumme behövs
en andra klämma för att få blödningen under kontroll. För att avlägsna iTClamp behöver man använda båda händerna.
Tryck först ihop (öka trycket) klämmans
båda armar med handen och tryck samtidigt på de båda knapparna som lösgör iTClamp. Med knapparna intryckta kan nu
klämman öppnas. Klämmans armar dras
isär och nålarna avlägsnas från såret med
en vridrörelse.
Avfallshanteringen av iTClamp sker sedan enligt riktlinjerna för vassa eller spetsiga medicinska instrument.
iTClamp utgör en viktig komplettering
av utrustningen för att få blödningar under
kontroll men bör inte ersätta de hjälpmedel
som redan finns.
Den kan exempelvis användas där tryckförband eller tourniquet inte är lämpliga.
En ytterligare fördel är att klämman
snabbt kan sättas in och att man följaktligen
kan få blödningen under kontroll snabbt.
Text och foto: Thomas Semmel
Texten har tidigare varit publicerad i Rettungs-Magazin
40
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
Grattis
till Halland
Hämtas av Urban Holm
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
Stoppa blödningen!
Ingen blödning är liten och varje erytrocyt räknas. Man måste få blödningar under
kontroll omedelbart. Det är i synnerhet kraftiga blödningar som snabbt kan bli livshotande. I många fall är det motiverat och korrekt att strikt följa ABCDE-schemat
vid ett ingripande, men vid kraftiga, livshotande blödningar gäller C-ABCDE, dvs.
man måste få kontroll på blödningen först. Sedan helt nyligen finns ett nytt hjälpmedel på marknaden för att snabbt och enkelt få blödningar under kontroll.
iTClamp lämpar sig för att stoppa blödningar på huvud, hals, axel- och ljumskregion
samt på extremiteter. Där iTClamp inte kan användas, t.ex. vid amputationer, är en
tourniquet ett väl beprövat hjälpmedel. Men även sårförband och hemostatika kan
då hjälpa till att få blödningar under kontroll.
Just i regioner som inte kan komprimeras såsom buken eller bröstkorgen där iTClamp inte kan användas, kan hjälpmedel som hemostatika vara mycket lämpliga.
WWW.S112.SE
Stoppa blödningen inom 5 sekunder
ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.
ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster
hudkanterna.
En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.
Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • [email protected]
Trygghet - Ekonomi - Kvalitet
För säkerhets skull
Hög markfrigång och fyrhjulsdrift ger ambulansen
utomordentlig framkomlighet i alla väder.
Läs mer på: www.ambulansproduktion.se
WWW.S112.SE
Ambulansproduktion i Sandviken AB
Mullervägen 23, 811 93 Sandviken
Tel: 026-24 51 30
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
41
Ambulans
NIDIA-Sprinter i EU-kostym
Euro-Lans Sprinter-ambulans har nu, som andra
personbilsambulans i Sverige, ett helbilsgodkännande.
Först ut (2010) var Nilsson Special Vehicles med sin
Volvo V70 ambulans.
Text: Sven Åsheden
Foto: NVC
EU’s krav på specialfordon
och dess tillverkare har
skärpts. Kraven genomsyras
av att slutkunden ska känna
sig trygg och säker i fordonet.
– Certifikatet innebär att vi kan marknadsföra, sälja och registrera denna MB
Sprinter inom hela EU, säger Tomas Michelsberg, R&D Manager på Nordic Vehicle Conversion AB i Backaryd, som har
varit ansvarig för certifieringen av ambulansen.
EG-Typgodkännande - Steg 2
Ett europeiskt helbilsgodkännande får
man genom att såväl tillverkningsprocess
som fordonet uppfyller ett stort antal viktiga kriterium och två huvudkrav.
Det ena kravet är CoP (Conformity of
Production), som innebär att NVC’s* tillverkningsanläggning i Backaryd är godkänd för att kunna säkerställa leverans av
kvalitativa och likvärdiga ambulanser.
Det andra kravet är EN 1789 ** som ställer krav på en hög säkerhetsnivå för ambulansbesättningen och en säker transport och
vård för patienten/patienterna.
– Det kräver såväl resurser som hög
kompetens för att få ett helbilsgodkännande berättar Tomas Michelsberg.
42
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
Vad innebär då EN 1789?
Tomas Michelsberg förklarar;
– Ambulansen måste ha en säker inredning utan vassa kanter och hårda islagsytor,
godkända vårdarstolar och bårar med tillhörande infästningar.
– Godkänt dynamiskt krockprov med
komplett inredning i 5 riktningar.
– Godkänd komfort och säkerhet med
avseende på klimat, ljud, belysning, utrymmen och brännbart material.
– Fordonet måste även klara ställda krav
på dörröppningar, fönster, nödutgångar, ergonomi och åtkomligheten på medicinsk
utrustning. Sist men inte minst viktigt. Fordonet ska klara standardens krav på lastförmåga*** som inkluderar förare, vårdare,
patienter samt all medicinsk utrustning.
Innebär godkännandet något mer?
– Detta godkännande är också ett bevis
på att ambulansens olika komponenter och
system genomgått lagkravsmässig provning av EU-godkända provningsorgan.
Vilket i sin tur säkerställer en hög nivå av
trafiksäkerhet och att riskerna för personskador vid en eventuell olycka minimeras
avslutar Tomas Michelsberg.
Steg 2-etikett. Bevis på
att fordonet är helbilsgodkänt som ambulans.
* Nordic Vehicle Conversion AB
** Europeisk standard för Sjuktransportfordon och Utrustning – Vägambulanser
*** Max. totalvikter och axellaster
WWW.S112.SE
1987
Metallnät håller kärl öppna
Källa: Hjärt- Lungfonden
1987. Forskare i Frankrike, Schweiz och
USA har funnit ett sätt att hålla kranskärl
som öppnats med hjälp av ballongvidgning
öppna. Tillsammans med ballongen förs
ett rörformat litet metallnät, ett stent, upp i
hjärtats kranskärl och när ballongen
blåses upp vidgas kärlet samtidigt som
även metallnätet expanderar. När luften sedan släpps ur ballongen och katetern
med ballongen dras tillbaka, stannar metallnätet i kärlet.
I dag stentas nästan 90 procent av alla
som genomgår PCI. Stentet hjälper till
att hålla kärlet fritt så att blodet kan flöda
och minskar också risken för att en ny
förträngning ska uppstå. Stentet har
utvecklats ytterligare så att det kan förses
med läkemedel och kallas då Drug Eluting
Stent, DES används i synnerhet när
risken för en ny förträngning är stor, vid
långa förträngningar och hos patienter
med diabetes.
Hjärt-Lungfondens insamlingskonton
pg 90 91 92-7 och bg 909-1927
www.hjart-lungfonden.se
Efter ballongvidgningen kan en stent
placeras i kranskärlet för att säkerställa att blodet fortsätter att flöda fritt
genom kärlet. Stenten minskar risken
för att plack täpper till kärlet på nytt.
Illustrationer: B.Braun Medical AB
• 8 500 personer avlider i hjärtinfarkt varje år.
Så många människor bor i Älvsbyn.
• Varje år får 30 500 personer en hjärtinfarkt.
Lika många bor sammanlagt i Ystad och Borgholm.
• 1 400 000 människor i Sverige har hjärt-kärlsjukdom.
Det motsvarar invånarantalet i Stockholms län.
Säker vård
kräver bra och säkra
villkor i arbetet
Vårdförbundet är den kollegiala
mötesplatsen för sjuksköterskor
inom ambulanssjukvård.
Läs mer om oss och bli medlem:
www.vardforbundet.se/112
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
43
Betald annonsplats
[email protected]
Telefon: 018 - 430 11 10
Godtycklig lönesättning
som drabbar individen.
Alarm Ambulansförbundet (förbundet) har sedan en längre tid
riktat kritik mot flera arbetsgivares
lönesättning. Förbundet hävdar att
lönesättningen i vissa fall avviker
från överenskommelser i frågan
rörande lönesättningsprinciper, och
då särskilt i avseende på "individuella lönesättning".
Förbundet lyfter nu frågan tvärfackligt och avser i verklig mening
medverka till att råda bot på de
problem en dåligt fungerande och
tillsynes tandlös lönesättningsmodell medför.
Individuell lönesättning
ur ett arbetstagarperspektiv
Den traditionella betydelsen av individuell lönesättning innebär att den enskilde
arbetstagarens löneutveckling främst ska
bestämmas av tre faktorer: arbetskrav, arbetsprestation och duglighet. Därtill kommer ytterligare två faktorer: formell utbildning och marknadskrafter.
I de avtal som finns mellan arbetsmarknadens parter på både den privata
och offentliga ambulansarenan (jfr ambulansbranschen) grundas lönesättningsprinciperna på: - Verksamhetskrav - Arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och
ansvar - Uppnådda resultat jämförda med
uppsatta mål - Individuell kunskap, kompetens samt engagemang - Förmåga att utveckla verksamheten.
Individuell lönesättning innebär enligt arbetsmarknadens parter och rådande
doktrin att lönesättande chef, genom sin
bedömning av arbetstagarnas individuella
prestationer och duglighet, har inflytande
över löneutvecklingen. I vilken utsträckning har då arbetstagaren inflytande över
löneutvecklingen i realiteten.
Arbetstagarnas inflytande är förstås beroende av chefers möjlighet till verkligt
inflytande över lönefrågor. Förbundet har
44
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
goda skäl att ifrågasätta om bolag och flera
landsting som agerar i ambulansbranschen
alls tillämpar kollektivavtalet och den egna
lönepolicyn.
Förbundet upplever att lönerna ofta sätts
summariskt och godtyckligt. Arbetstagare
placeras ofta in i en kollektiv bedömning,
där för arbetstagaren ovidkommande skäl
väger tyngre än det som stipuleras i accepterade avtal kring individuell lönesättning. För arbetstagaren blir det grovt vilseledande att ta del av arbetsgivarpartens
skrifter och avtal som framhåller en praxis
av "individuell lönesättning", då realiteten
för ofta är en helt annan. För arbetstagarna
som begär förstärkta lönesamtal och motiveringar till löneutvecklingen blir resultatet
i regel föga imponerande då ingen logisk
motivering finns att ge till den individuella
lönebromsen. Förbundet anser att dagens
felaktiga tillämpning av den individuella
lönesättningsprincipen urholkar idén med
individuella löner och istället borde benämnas vid ett mer rättvisande begrepp.
Bristande kompetens
hos arbetsgivare och fackförbund
Den information som kommer förbundet
till del tyder på att det finns en hel del att förändra för att de individuella lönesystemen
ska fungera på ett tillfredställande sätt. Lönesättande chefer bör rimligen vara orienterade i vad individuell lön innebär samt
hur de kriterier som ska vägleda i lönesättning och lönesamtal i partsförhållandet ska
tillämpas.
Många av förbundets medlemmar frågar sig i vilken utsträckning arbetsinsatsen
i realiteten påverkar lönen. I flera tidigare
fallstudier ifrågasätts chefers generella
kompetens när det gäller den praktiska til�lämpningen av individuell lönesättning.
Svenskt Näringslivs har vid flera strukturrapporter konstaterat att det största hindret
för en god lönebildning, framförallt i de
större företagen, är chefers bristande kom-
petens att sätta lön. Det är i rättvisans namn
ingen lätt uppgift att sätta lön. Många komponenter och hänsynstagande ska göras av
den lönesättande chefen, och det väntar
en betydande arbetsinsats för lönesättande
chef. Många chefer anser sig förhindrade
att verkligen differentiera lönerna av både
ekonomiska (”det finns så lite att fördela”)
och strukturella skäll (hänsyn till verksamhetens totala lönestruktur). För arbetstagaren kan sådana hänsyn inte anses vara
förpliktigade till anställningsförhållanden
(jmf. partsförhållandet mellan anställd och
arbetsgivare).
En skicklig chef är knappast detsamma
som en person som "kan hela löneprocessen" eller i övrigt har speciellt imponerande
detaljkunskaper om olika intentioner, begrepp eller avtalslydelser i överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.
Det finns dock tillfällen då chefer till följd
av bristande kunskap intar ett tolkningsföreträde med hänvisning till "att så har
vi alltid gjort". I dessa situationer uppstår
självklart konflikter när en insatt arbetstagare hävdar sin rätt.
En principiellt intressant fråga är hur utgången av en godtyckligt tillämpad lönepolicy slår mot verksamhetens operativa område (jfr produktivitet och engagemang).
För att illustrera en för de anställda viktig
frågeställning kring sitt "värde" (jfr arbetsvärdering) måste skeenden och utvecklig
sättas i relation till ett skattat värde. Låt
säga att arbetsgivaren bedömt att det arbete som person A utfört/utför är mer värt
än det arbete person B utför så måste rimligen bedömningen baseras på tydliga och
greppbara värderingar. I en fungerande lönesättningssituation skulle det vara en öppen fråga om person A borde ha lägre, lika
eller högre lön än person B. Denna lönesättningsvärdering skulle exempelvis kunna uppkomma i samband med en bred och
djup lönekartläggning, där även anställda
tillåts insyn och verklig medverkan.
WWW.S112.SE
Betald annonsplats
Otydliga intentioner avseende i avtal
överenskomna lönesättningsprinciper
Följande citat kan tolkas som ett uttryck
för Arbetsdomstolens uppfattning om vilka
normer för lönesättning som tillämpas på
arbetsmarknaden i samband med arbetsvärdering:
”Bedömningen av likvärdigt arbete tar
sikte på arbetets beskaffenhet oberoende
av vem som utför det. Relevanta kriterier
för bedömningen är kunskap och förmåga
(färdigheter), arbetsinsats (ansträngning),
ansvar och arbetsförhållanden. Den närmare innebörden finns behandlat i prop.
1993/94:147 s 52-54.” (kursivering AD
2001 s 31.)
Citatet tolkas som arbetsvärdering baserad på normen att värdering av arbeten
ska grunda sig på de krav och svårigheter
som förknippas med arbetsmomentens utförande. De typer av krav och svårigheter
som ska beaktas ska kunna beskrivas under
de fyra huvudkriterierna: krav på kunskap/
förmåga, krav på ansvar, krav på ansträngning samt faktiska arbetsförhållanden. Arbetsvärdering bör användas med syftet att
ge en saklig grund för lönegradering av
olika former av arbeten, vilket är särskilt
viktigt i samband lönekartläggningar.
De fackliga aktörerna har i sammanhanget både ett stort ansvar och vissa maktmedel att tillgå för att stötta arbetstagarna i att
frambringa motiveringar från arbetsgivare.
Det bör ske med hänvisning till arbetsgivarnas beskrivna lönekriterier, lönesättningspolitik samt rådande kollektivavta.
Det åvilar fackförbunden en plikt att
agera i dessa frågor. Förbundet fördömer
helt förbehållslöst påståendet att det skulle
föreligga individuell lön inom svensk ambulanssjukvård.
Hemliga löner - ett oskick
som skapar osund spekulation
Förbundet är väl medvetna om att de
privata ambulansbolagen inte lyder under
principer som reglerar offentlighet e t c.
Det får dock anses skäligt att arbetstagare
WWW.S112.SE
ska kunna jämföra sin lön utifrån den allmänna löneutvecklingen inom respektive
bolag. Det kräver enligt förbundets sätt att
resonera transparens, om så avidentifierad i
personkontexten.
Ambulanspersonalen är förstås inte
bundna till sekretess kring sina egna löner
eller allmänna i lag reglerade anställningsförhållanden, och kollegiala samtal sinsemellan avseende alla för ambulansarbetet
relevanta frågor äger förstås rum. Det skapar både frustration, utanförskap och flera
befogade frågetecken när erkänt engagerade och därtill rutinerade kollegor får utfall som ligger långt under andra kollegor.
När arbetstagarna begär motivering står det
som tidigare nämnts inte att finna.
Risken med att kulturen kring ”hemliga”
löner breder ut sig och får dessvärre följden
att arbetstagarna inte kan jämföra sig med
andra och därmed inte heller avgöra om
man blivit rättvist bedömd.
Vidare ökar detta risken för misstankar
om godtyckligt satta löner, vilket enskilt
underminerat lönepolicy, kollektivavtal
och lönesystemets legitimitet. Något som
ingen tjänar på då det blir tidskrävande och
dyrt för alla parter. Förbundet hanterar f.n.
ett stort antal löneärenden.
Sammanfattning och slutsatser
Förbundet känner en oro för devalvering
av lönesättningsprocessen som föga harmoniserar med uppgjorda överenskommelser (avtal e t c). Därför måste ambulansbolag och flera landsting skyndsamt rätta till
de idag rådande bristerna. Om det inte sker
en riktig lönetillämpning så bör löneavtalet
i kollektivavtalet omförhandlas, eller rätteligen benämnas utifrån en annan lönebildningsmodell, vilket inte kan medföra annat
än nya avtal. Det går ej heller att utesluta
att det enskilda anställningsavtalet blir föremål för prövning, då de avtal parterna
fört pennan till klart och tydligt hänvisar
till "individuell lönesättning".
För att i framtiden skapa en legitimitet
kring lönekriterier måste arbetstagarna
beredas möjlighet, att på riktigt, delta i utformandet av kriterierna från ax till limpa.
Sammantaget måste det till kraftansträngningar från alla parter för att lönesättningsprocessen ska fungera i praktiken.
En allmän slutsats är att transparensen
hos de arbetsvärderingar som används
högst väsentligt kan förbättras, där centrala
begrepp och löneprinciper är noggrant preciserade. En användning av preciserade begrepp och principer förbättrar möjligheten
att reflektera och diskutera kring olika typer av ställningstaganden som görs i en arbetsvärdering och påföljande lönesättning.
Det gäller i synnerhet då anställda med all
rätt begär förstärkta lönesamtal och skriftliga motiveringar till lönesättning eller så
kallade "pottfördelningar".
Den idag rådande begreppsoredan mellan individuell, godtycklig och kollektiv
lön måste betraktas som en stor brist, som i
längden inte gagnar någon.
Henrik Johansson
Förbundsordförande Alarm
Ambulansförbundet
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
45
Räddningstj
ä
nst
Positiv. Kvalitetsutvecklare Mattias Norling
tror på det nya utalarmeringssystemet DRH.
Text och foto: Madelene Sandin
Texten har tidigare varit publicerad i Hallands Nyheter
LARMREVOLUTION
Räddningstjänsten Väst är först ut i
Sverige att införa ett nytt utalarmeringssystem som förväntas korta
väntetiden för den som befinner sig
i nöd.
SOS Alarm arbetar med ett pilotprojekt
med så kallad dynamisk resurshantering
där Räddningstjänsten Väst deltar. Det nya
systemet gör det möjligt för larmoperatören att larma den räddningsresurs som kan
vara snabbast på plats vid en olycka eller
brand.
– Vi kommer att förkorta våra responstider med detta, säger Mattias Norling, kvalitetsutvecklare Räddningstjänsten Väst.
Semiprofessionella och frivilliga
Det är alltså inte närmaste brandstation
som får larmet utan den enhet som för tillfället råkar befinnas sig närmast.
Tanken är att systemet ska byggas ut så
att inte bara professionella brandmän och
46
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
befäl nås av larmen utan också semiprofessionella som till exempel av kommunerna
anlitade väktare eller hemtjänstpersonal
från trygghetsteamen.
– De semiprofessionella är inte i stället
för de professionella utan ett komplement.
Brandbilarna kommer ändå, säger Mattias
Norling.
Systemet kan också ansluta frivilliga
som kan rycka ut med en handbrandsläckare eller utföra hjärt- lugnräddning innan
räddningstjänsten har hunnit på plats.
– Alla bränder är små i början. Varje minut är avgörande.
Fler på tur
– Fler räddningstjänster står på tur för
införande av DRH. Närmast är det Södertörns brandförsvarsförbund och därefter
följer Räddningstjänsten Storgöteborg och
alla räddningstjänsterna i Västernorrlands
län berättar brandingenjör Göran Bertilsson, SOS Alarm Sverige AB.
F
FAKTA
Detta är DRH
DRH, dynamisk resurshantering,
innebär att SOS-operatörerna kan
larma den räddningsresurs som kan
vara snabbast på plats. Via GPS ser
operatören var alla befinner sig och
larmet skickas ut till önskade resurser
via till exempel kommunikationssystemet Rakel eller sms.
Räddningstjänsten räknar med att
kunna rädda fler liv och förhindra att fler
bränder urartar.
Källa: SOS Alarm, Räddningstjänsten Väst
Detta är
Räddningstjänsten Väst
Räddningstjänsten Väst är ett
kommunalförbund för Varbergs och
Falkenbergs kommuner.
Räddningstjänsten Väst har tio räddningsstationer: två heltidsstationer och
beredskapsavdelningar i Värö, Veddige, Kungsäter, Tvååker, Skällinge,
Vessigebro, Ullared och Fegen.
Under ett år genomförs drygt 1 300
olika räddningsuppdrag.
WWW.S112.SE
STEGAR SOM RÄDDAR LIV
BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS
ÅRETS
AMBULANSSJUKSKÖTERSKA 2015
Sveriges ambulanssjuksköterskor gör ett
fantastiska arbete som läggs ner varje dag,
timme, minut i landet.
Året runt står stolta och engagerade ambulanssjuksköterskor i beredskap för att hjälpa
tredje man med allt från psykosocialt omhändertagande till direkt livräddande insatser.
Varje dag gör ambulanssjuksköterskor insatser som räddar liv och minskar lidande.
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor vill tillsammans med Samverkan 112 och Ferno Norden
lyfta upp och speciellt tacka en ambulanssjuksköterska varje år för sin insats för samhället och
medborgaren.
Genom detta pris vill vi göra ett tungt arbete
roligare och få alla att känna en stolthet för den
svenska ambulanssjukvården.
WIBE LADDERS är ledande i Europa på
tillverkning av brand- och räddningsstegar.
Vår gedigna erfarenhet är din garanti för
produkter med beprövade och genomtänkta
funktioner av högsta kvalitet.
wibeladders.se/norbas
UTRUSTNING FÖR PROFFS
äddningsledaren annons Norbas.indd 1
8/22/2014 9:51:00 AM
Andningsvård
Förbandsmaterial
Akutväskor
Övervakning
Den person som juryn utser till vinnare av
”Årets ambulanssjuksköterska” skall ha gjort
något som "sticker ut" och som gynnat verksamheten nationellt eller lokalt.
Enskilda livräddande insatser är inte fokus för att
vinna, utan insatser som ger ringar på vattnet och
bidrar i längden.
Pristagaren skall ha betalt in sin medlemsavgift
till Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor i
samband med prisutdelning. Pristagaren skall vara
ambulanssjuksköterska.
Nominera genom att skicka in följande till
[email protected];




Namn på den nominerade
Motivering
Kontaktuppgifter till den som nomineras
Förslagsgivarens namn och kontaktuppgifter
Priset delas ut under Ambulans 2015,
Scandic Infracity vid Arlanda, 28-29 april 2015
Tipsaren som nominerar årets ambulanssjuksköterska kommer att få en hemlig gåva som tack!
Under 2013 genomfördes
2 252 utryckningar till olyckor
vilket innebär en svag minskning (- 2%).
Trafikolyckor samt byggnadsbränder minskar medan
brand, ej i byggnad ökar.
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
Källa: Räddningstjänsten Syd
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
47
Vem behöver
egentligen åka ambulans?
Arkivfoto: John Thorner
Den femte nomineringen till Årets
Magister 2015 berör ett ämne som
troligen alla inom ambulanssjukvården någon gång varje arbetspass
tänker på. Behövde den här patienten verkligen vår hjälp? Mia Pålsson
och Annie Ström har tittat på vilka
patienter som ambulanssjukvården
i södra Skåne “lämnar hemma”,
för övrigt ett uttryck som behöver
diskuteras mer.
Författarna har studerat förhållandet mellan kön, ålder, sökorsak och tid på dygnet.
Personligen var min uppfattning att ambulanssjukvården åker på fler tveksamma
uppdrag under jourtid. Men detta motbevisar Pålsson och Ström genom statistiken
från 979 fall som visar en ganska jämn fördelning över dygnets timmar.
De patienter verksamheten bedömer kan
stanna hemma gör det jämt fördelat.
Det visar på att ambulanssjukvårdens
benägenhet att vilja bedöma och hänvisa
patienter finns, oavsett tid och nivå på engagemang.
Index ger stor felmarginal
Pålsson och Ström visar på något som är
intressant, men vad vi troligen visste sedan
tidigare.
Det gamla indexet som används idag hos
SOS Alarm ger en stor felmarginal på telefonbedömning kontra bedsidebedömning.
Självklart är det svårt att göra en helt korrekt bedömning via telefon p.g.a. många
olika faktorer.
48
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
Däremot måste detta ses över, då de
flesta patienter som "lämnas hemma" är
bedömda som prio 1 och 2 av SOS Alarm.
Studien speglar lite av den kultur ambulanssjukvården lever i idag. Tyvärr lyfter
inte författarna perspektivet om begreppet
"lämna hemma".
Uttrycket behöver ändras och skall inte
enlig mig användas överhuvudtaget.
Att lämna hemma låter som att vi lämnar patienten till sitt eget öde och vargarna
i skogen. Vilket vi inte gör. Media utnyttjar
detta ofta med att "ambulansen lämnade
hen hemma till sitt eget öde, dog efter 4
månader".
Som yrkeskår kan vi inte acceptera att
allmänheten får uppfattningen att vi lämnar
patienter för döden i hemmet.
Ambulanssjukvården är mycket mer idag
än att bara lämna hemma.
Hänvisa i stället för att avvisa
Idag diskuteras detta begrepp mycket
inom utvecklingsavdelningarna och lärosätena.
Ett begrepp som Örebro har valt att använda är "hänvisa, inte avvisa".
Samtliga patienter får en tid inom primärvården om inget ambulans- eller akutvårdsbehov finns. Således har patienten fått
fokus och uppmärksamhet på sina problem
och frågor. Det är sedan upp till patienten
att utnyttja möjligheten att få sina behov
tillgodosedda inom primärvården.
På så vis avlastas akutsjukvården och
minskar risken för misstag eller missar
inom ambulanssjukvårdens ansvarsom-
råde. Det är diskutabelt vad som är ambulanssjukvårdens uppdrag och ansvar. Än
idag saknar vi svar på den frågan från politiker och verksamhetschefer.
Någon form av helhet
Tillsammans med förra nomineringeringen om patienternas upplevelser av att
inte få åka ambulans till sjukhuset, och med
denna nominering börjar vi få ihop någon
form av helhet kring ambulanssjukvårdens
betydelse och vilket uppdrag vi i dag utför.
Jag ser med stor nyfikenhet på en uppföljning i frågan om begreppet "lämna
hemma" och om vi "lämnar" rätt patienter
hemma. Personligen hänvisar jag hellre än
avvisar.
Janne Kautto
ordförande
Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor
Årets Magisterarbete
inom ambulanssjukvård.
Nominera ditt förslag till:
[email protected]
WWW.S112.SE
NOMINERING NR 5 - Vilka är patienterna utan ambulansbehov prehospitalt?
Författare: Mia Pålsson & Annie Ström
Handledare: Anna Kristensson Ekwall
Mia Pålsson och Annie Ström har
gjort en journalgranskning av 979
ambulansjournaler från Malmö och
Svedala. Slutsatsen blev att det ofta
sker en överprioritering av SOS
Alarm i samband med utlarmningen. Det är ofta yngre personer som
blir lämnade hemma och kvinnor
lämnas hemma oftare än män.
Varför har ni valt att göra en kvantitativ,
retrospektiv ambulansjournalgranskning?
– Som blivande ambulanssjuksköterskor
upplever vi att en del av allmänheten fortfarande tror att ambulanssjukvården endast är ett transportmedel samt att en stor
okunskap finns angående när det är dags
att kontakta en ambulans eller ej.
– Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat att SOS Alarm
i princip dagligen går ut med anrop efter
ledig ambulans då ett uppdrag med prioritet ett väntar.
– Detta innebär att alla ambulansresurser inom en rimlig radie är upptagna och
att det inte finns resurser att skicka till en
patient med ett potentiellt livshotande tillstånd.
PRIORITET OCH KÖN
Datainsamling
• Flest patienter prioriterades som
tvåor (55 %), därefter som ettor (36
%) och minst antal gånger förekom
patienter med prioritet tre (9 %).
• Det fanns en signifikant skillnad
mellan könen när det gäller SOS
Alarms prioritet ett.
• En större andel män (41 % jämfört
med 33 % av kvinnorna) prioriterades
som ettor.
• Fler kvinnor än män prioriterades
som tvåor och även fler kvinnor än
män prioriterades som treor.
• Prioritet ett förkom flest gånger i
ålderskategorin 40-49 år hos män
och 20-29 år hos kvinnor. Prioritet två
förekom flest gånger i ålderskategorin
60-69 år hos män och 80-89 år hos
kvinnor. Prioritet tre förekom flest
gånger i ålderskategorin 60-69 år hos
män och 80-89 år hos kvinnor.
Resultatet visade på en signifikant skillnad vid prioritet ett mellan könen. Kan bero
på, att den vanligaste utlarmningsorsaken
hos män var olycka vilket alltid prioriteras
högt i SOS Alarms index.
WWW.S112.SE
Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning ambulanssjukvård.
Nivå: Magisteruppsats. Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Avdelningen för omvårdnad
Endast en liten del av
patienterna som lämnades hemma prioriterades
som treor av SOS Alarm.
Prioriteringssystem
– Det är väldigt intressant att så stor del av
patienterna utan ambulansbehov från början
faktiskt prioriterats som
ettor och tvåor berättar
Mia och Annie.
Ett prioriteringssystem ska identifiera de
patienter där vårdbehovet är störst och ge dessa
patienter företräde.
Ett prioriteringssystem bör minimera överutnyttjande av hälsooch sjukvårdsresurser,
med en viss säkerhetsmarginal.
Enligt SOS Alarm bör
prioriteringsriktigheten i
princip vara 100 % i förMia Pålsson och Annie Ström
sta bedömningen.
– Trots detta lämnas
var sjätte patient hemma. Den största delen men tror även att denna marginal med
av de som lämnades hemma hade prioritet goda mått hade kunnat minskas. Genom
ett eller två. En förklaring kan vara att det följdfrågor till patienten under samtalet
oftast är undersköterskor som gör priorite- med SOS alarms operatörer, hade antalet
ringarna hos SOS Alarm och att de måste ärenden med högre prioritet eventuellt kunnat minskas förklarar Mia.
följa sitt index strikt säger Mia.
– Om de ska gå utanför indexet måste de
först rådgöra med en sjuksköterska tilläg- UTLARMNINGSORSAK OCH KÖN
ger Annie.
Datainsamling
Vid prioritet tre åker ambulanspersona• De vanligaste utlarmningsorsalen i första hand för att göra en bedömkerna hos de som lämnades hemma
ning, såvida det inte gäller beställda uppvar osäkra uppgifter och andningsdrag, och dessa ärenden görs framförallt av
besvär Därefter kom extremitet/
transportambulanser.
Underprioriterade
Inom ambulanssjukvården i Skåne börjar
ofta sjuksköterskan sin karriär på transportbilarna och har därför inte hunnit skaffa sig
så stor erfarenhet inom yrket än och detta
kan vara en orsak till att så få uppdrag med
prioritet tre lämnas hemma.
En annan aspekt kan vara att dessa patienter är underprioriterade då det inte
framkommit under samtalet med SOS
Alarm hur dåliga de faktiskt är.
– Vi är medvetna om att det måste finnas
en viss marginal av överprioriteringar hos
SOS Alarm på grund av andra- och tredjehandsinformation eller språkförbistringar,
sårskada och bröstsmärtor.
• Hos kvinnor var den vanligaste
utlarmningsorsaken andningsbesvärföljt av osäkra uppgifter och
bröstsmärtor. Hos män var den vanligaste utlarmningsorsaken olycka
följt av osäkra uppgifter och extremitet/sårskada.
Osäkra uppgifter förekom ofta hos både
kvinnor och män som utlarmningsorsak
hos patienterna som lämnades hemma.
– De symtom som inringaren uppger kan
vara baserat på dennes erfarenheter och
förförståelse.
>>
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
49
>>
Inringaren kan eventuellt läst på internet
om olika symtom och blivit uppskrämd.
Diffusa symtom kan därmed riskera att
uppfattas som allvarliga.
Detta är något som sker oavsett om det är
patienten själv som ringer eller vid andrahandsinformation.
– Eftersom indexet är symtombaserat
måste SOS Alarm utgå från de symtom som
inringaren uppger. Det finns svårigheter
och fällor vid telefonintervjuer. Personer
reagerar olika och larmoperatören måste
gå på de objektiva symtomen som anges och
när inte tillfälle ges att prata med patienten
kan uppgifterna ofta bli osäkra säger Mia.
Uppenbara skillnader
En magisteruppsats från 2012 visade att
SOS Alarms index och METTS hade en
signifikant överrensstämmelse på 67 %.
Författarna beskriver också att det relativt frekvent fanns en skillnad vid SOS
Alarms utlarmning och prioritet jämfört
med ambulansens triageverktyg RETTS.
Det finns ingen gyllene standard och behovsbedömningar är ej väl beskrivna.
I en annan studie från USA kunde inte
ambulanspersonalen tillförlitligt förutse
vilka patienter som krävde vård på akutmottagningen eller ej.
USA -studien beskriver också att buksmärtor
är ett tillstånd där det aldrig är lämpligt att
lämna patienten hemma, samtidigt som en
svensk studie beskriver att en stor andel av patienterna med symtom från buk eller urinvägar
ej vara i behov av ambulanstransport.
År 2010 hade Malmö kommun 298 963
invånare, varav 90 349 personer födda utrikes vilket motsvarar cirka 30 %.
I Svedala var siffrorna 19 822 invånare,
varav 1694 personer födda utrikes vilket
motsvarar cirka 9 % (Migrationsinfo, 2010).
Författarna till studien upplever tidvis
stora kulturella skillnader i att uttrycka sig
när det gäller symtom, krisreaktioner samt
smärta. Språkförbistringar kan vara ett stort
problem och försvåra vårdandet. Viktigt att
ha kunskap och förståelse för olikheter.
TID PÅ DYGNET OCH KÖN
Datainsamling
• På dagpasset lämnades 209 män
och 280 kvinnor hemma och på
nattpasset 210 män och 280 kvinnor.
Det var ingen skillnad om patienterna lämnades hemma på dagpasset
respektive nattpasset oavsett kön.
Det fanns inga skillnader om patienten
lämnades hemma på dagpass eller nattpass.
Inte heller någon skillnad mellan könen.
Eftersom det var journaler från Malmö
och Svedala som granskades och att personalen där arbetar i två-skift användes dessa
50
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
klockslag som referenstider för dagpass
respektive nattpass.
– Genom att istället titta på tidpunkten
på dygnet hade eventuellt en annan spridning kunnat ses och ett annat samband med
andra verksamheter, såsom jourcentralens
öppettider kunnat undersökas säger Annie.
ÅLDER OCH KÖN
Datainsamling
• Patienter mellan 20-29 år är de
som mest frekvent lämnas hemma
prehospitalt av ambulanspersonalen.
I åldern 60-69 år samt 80-89 år lämnades 139 i respektive ålderskategori.
Patienter mellan 0-9 år, 90-99 år samt
10-19 år var de som lämnades kvar på
plats minst antal gånger.
• Bland kvinnor är det åldersgruppen 80-89 år som oftast lämnades
hemma, därefter kvinnor 20-29 år. De
kvinnor som lämnades hemma minst
antal gånger var 0-9 år och 90-99 år.
• Män mellan 60-69 år lämnades
hemma oftare än andra män. I åldern
40-49 lämnades 57 hemma. De män
som lämnas hemma minst antal
gånger var 10-19 år och 90-99 år.
De flesta patienter försöker hitta alternativa lösningar för att kunna ta sig in till
sjukhuset men ibland anser patient eller anhörig att det inte finns några andra alternativ än att ringa efter en ambulans.
Oavsett vilken ålder patienten har uppstår ett behov av hjälp när känslan eller
situationen blir ohållbar för patienten eller
anhöriga.
Känslan att någon annan tar över ansvaret kan vara en lättnad för många och det
kan göra att patienten mår bättre.
Ambulanspersonalen kan i dessa situationer informera och stödja patienten till
att själv klara ut situationen här och nu och
informera om hur han eller hon ska göra för
att få rätt vård på rätt nivå.
Psykiska diagnoser är ofta förekommande i dessa patientgrupper vilket eventuellt
kan förklara en del av symtomen denna patientgrupp har. Kvinnor i denna ålder är ofta
yrkesarbetande eller studerar, de har kanske
familj eller kravet på sig att skaffa det.
- Tankar om denna patientgrupp kan vara
att de ofta lever ett stressigt liv, har många
bollar i luften och kan ha fullt upp med
studier, arbete och familj. Det kan leda till
ökad stress och symtom som bröstsmärtor,
andningsbesvär eller diffusa symtom kan
uppstå.
– Barn 0-19 år och äldre >90 år lämnas
mest sällan hemma. Det kan bero på att
det ofta är utsatta grupper som oftare får
åka med in till sjukhuset. De är ofta mer
komplexa och åtskilliga faktorer påverkar
besluten. Äldre patienter >90 år är ofta
multisjuka och uppvisar fler än ett symtom
berättar Mia.
Anhöriga eller vårdpersonal anser att det
inte finns något annat alternativ än att ringa
efter en ambulans då patienten inte kan
klara sig själv hemma längre.
– Vi upplever att ambulanspersonalen är
mer generösa mot vissa patientgrupper att
ta med in till sjukhuset, barn och äldre tillhör dessa kategorier. Många kan uppleva
dessa transporter som ett onödigt resursanvändande av ambulanser då det inte finns
något medicinskt behov utan endast är en
transport. Ur ett omvårdnadsperspektiv
kan patientens lidande minska då den blir
sedd och omhändertagen under resan in till
sjukhuset avslutar Mia och Annie.
SLUTSATS
I nästan 17 % av alla ambulansärenden,
under juli och augusti 2013, lämnades patienten hemma.
En stor del tillhörde ålderskategorin 2029 år och de hade ofta en hög prioritet i
SOS Alarms utlarmning.
Enligt SOS Alarm ska deras index vara
100 % korrekt i första bedömningen.
”
Det innebär att en
stor del av patienterna är
felprioriterade från början
Ytterligare kunskap om telefontriagering
skulle kunna minska problemet.
Sammanfattning och layout:
Sven Åsheden
Single Responder
till Sörmland
Hämtas av Karl-Eric Carlsson och Håkan Jonsson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
FOUR.C MOBILE
STATUSRAPPORTERING,
ÄRENDEHANTERING & NAVIGERING
 Ta emot uppdrag
och information från
ledningscentralen
direkt på skärmen.
 Kör direkt till
bifogade koordinater
med den integrerade
navigatorn.
 Bekräfta enkelt
genomförda
moment via virtuella
statusknappar.
www.celab.se/fourc
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 5 2014
51
POSTTIDNING B
Avsändare:
On Road Communications AB
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn
SYNA BEREDSKAPEN!
TESTA DIN VERKLIGHET
I TAIGA TEST CAMP.
Utbildningen för dig som arbetar i riskfyllda miljöer
och utomhus oavsett väder. Teori och praktik i unik
simuleringsanläggning: Taiga Climate LabTM.
TAIGA
TEST CAMP
LÄS MER O
UTBILDNINGM
N
PÅ TAIGA .SE
E
Annebergsvägen 3 432 95 Varberg
Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se