Transcript Ambulanspersonal

HINDERFRI
VÄG
t
jekt med mycke
Pro
goda resultat
Nummer 4 2013
Årgång 12
Pris 49 kr
Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon
VA N S B R O
-MODELLEN
Knoppade av
till Kalmar län
R
RÄTT FRÅGO
Blodförgiftning igt
kan upptäckas tid
N YA S A R R
H E L I KO P T R A
Sjöfartsverket
väg
valde sin egen
Nyheter!
rna på
usnyhete 70
lj
lå
b
te
s
Sena
t med
ndet run
nätet. La gar varje dag!
in
dagstidn
2.se
w.s11
ww
Ambulanspersonal
Hårt arbetande hjältar
Lättstyrd kommunikation
Telium Pandora PCM förenklar arbetet i krävande situationer
Telium Pandora är en flexibel kommunikationsplattform,
som används i blåljusfordon för att samtidigt hantera
t.ex. Tetra/Rakel, GSM och egna radionät. Nu har denna
plattform blivit ännu smidigare genom Telium Pandora
PCM – en användarvänlig PC-applikation som gör att
alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm.
Därmed förenklas kommunikationen samtidigt som
förarmiljön blir renare och mer trafiksäker.
Telium Pandora PCM är utformad i samarbete med
slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval
POLIS
för frekventa kommandon. Föraren och vårdaren
SJUKHUS
SOS ALARM
manövrerar systemen oberoende av varandra, har
tillgång till inbyggd intercom och kan även genomföra
AMBULANS
hstd.se
3-partssamtal. Allt efter vad situationen kräver.
2
Tel 035-16 61 00 www.teliumsweden.se
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
WWW.S112.SE
Magasin
om blåljusverksamheter och specialfordon
Utgivare
Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget
On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och
står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande
till företag, organisationer och politiska partier.
Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487
Adress
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park)
Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: [email protected]
www.s112.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), [email protected]
Reporter
Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666
Övriga medarbetare i detta nummer
Bettina Bettenhausen, Mikael Bergström,
Lena M Fredriksson, Agneta Grimby, Daniel Karlsson,
Madeleine Longo, Rolf Sundblad, Annika Svensson och
Dag Öhrlund
Formgivning
Sven Åsheden och Josephine Öhrlund (praktikant).
Produktion
On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej
för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar
svarar intervjuade personer och textförfattaren.
Annonser
Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö,
Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, [email protected]
Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström
Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/
Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom
Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.
Foto framsida: Ragnhild Larsson
Utgivningsplan
NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9
Materialdag annonser, 4 feb
.
...........................................
NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17
Materialdag annonser, 2 apr
.
...........................................
NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26
Materialdag annonser, 3 jun
...........................................
NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37
Materialdag annonser, 19 aug
...........................................
12
Tuff sommar för många
Under sommaren har nyhetsmedierna bombarderat oss
med larmrapporter om omänskliga belastningar inom sjukvården. Arbetsbördorna har ökat till oacceptabla nivåer.
Långt ner på agendan
Anställda uppmärksammar regelbundet ansvariga på
det faktum att de inte räcker till för en väl fungerande och
patientsäker sjukvård.
All sjukvård är ständigt överbelastad. Personalen går på
knäna och resurserna är knappa. Inget nytt sommarproblem.
Detta känner vi igen sedan tidigare.
För att komma till rätta med problemen krävs mer personal, bättre arbetsmiljö och en lön som premierar allt slit och
ett stort ansvar. Problem som ligger långt ner på sjukvårdspolitikernas agenda.
Medellivslängden ökar
Vi svenskar lever allt längre. Medellivslängden har ökat
nästan utan avbrott i Sverige under 250 år i en takt som
motsvarar ungefär två månader per år. Nu blir vi i genomsnitt
81,5 år och det som har bidragit allra mest till den ökade
medellivslängden de senaste decennierna är bland annat den
minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar.
Men andelen äldre med flera komplicerade hälsoproblem
har ökat markant under en tioårsperiod. Och svensken i allmänhet blir allt sjukare. Åtminstone enligt Försäkringskassan
som konstaterat att det så kallade sjukpenningtalet ökar.
Färre vårdplatser
Sjukhuskorridorer fylls med
sängar när allt fler fasta
sjukvårdsplatser blivit färre.
Vårdplatserna i Sverige har
minskat och har gjort det
under minst tio år, vilket statistik från landets kommuner
och landsting visar. Antalet
disponibla vårdplatser per 1
000 invånare är 2,7 i Sverige.
EU- genomsnittet är 5,3 platser. Sverige hamnar i botten vad
gäller antalet vårdplatser.
Framtida hälsoproblem
Vänds inte utvecklingen med ständiga nerskärningar, besparingar och effektiviseringar i vårt samhälle, kommer detta
att bli ett av våra största framtida hälsoproblem.
Tro mig. En del av de pengar som sparas idag kommer att
blomma upp i nya och komplicerade svårigheter om några år.
Visst ska varje krona kontrolleras och vi måste självfallet ha
ett så effektivt samhälle som det bara är möjligt. Därvidlag är
vi alla säkert eniga. Men att kortsiktigt bara se till debet och
kredit skapar tyvärr ofta nya problem.
Sverige är historiskt bra på att både öka produktiviteten
och effektivisera, men det måste finnas gränser!
NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43
Materialdag annonser, 1 okt
Vi ses i slutet av oktober!
NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52
Materialdag annonser, 2 dec
Sven Åsheden
Chefredaktör och ansvarig utgivare
[email protected]
...........................................
...........................................
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
3
SAMVERKAN
26
Innehåll
Jagar inte bara sjöfyllerister
12
ka
rs
te
ö
k
s
k
ju
s
s
n
la
u
b
m
a
h
c
o
TIB
44
Polisflyget köper in nya helikoptr
ar
28
Brandlarm från gruvan
6
8
10
12
16
20
4
Landet runt - aktuella notiser
Landet runt - aktuella notiser
Vansbromodellen knoppade av till Kalmar län
TIB och ambulanssjuksköterska
Samverkan för hinderfri väg
Hårt arbetande hjältar
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
26
28
30
32
34
36
Kustbevakningen håller Mälaren ren
Brandlarm från gruvan
Larmcentral 119
DNA-pistol - nytt vapen
Rätt frågor om blodförgiftning
38
42
44
46
50
Kommunak räddningstjänst under 2012
Ambulansförbundet har förhandlingsrätt
Polisflyget köper in nya helikoptrar
Dubbelmord på Hells Angels-gården
Marknadsnyheter
Nya SAR-helikoptrar till Sjöfartsverket
WWW.S112.SE
TACK TILL
HUVUDSPONSORER
GULDSPONSORER
KONGRESSPARTNER
Trygghet - Ekonomi - Kvalitet
För bättre ekonomi
Livslängden för sjukhytten är beräknad
att nyttjas på tre chassin.
Läs mer på: www.ambulansproduktion.se
WWW.S112.SE
Ambulansproduktion i Sandviken AB
Mullervägen 23, 811 93 Sandviken
Tel: 026-24 51 30
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
5
Nytt utbildningsmaterial
Aktuellt
Värends Räddningstjänst, ambulans
och polis har deltagit vid fotograferingen av en iscensatt trafikolycka.
Frivilliga på landsbygden hjälper räddningstjänsten
Den svenska glesbyggden blir
allt mer gles och i samband med
det blir det allt svårare att få fram
hjälp vid till exempel olyckor.
Därför finns det ett stort behov av
att civilbefolkningen ska gripa in
frivilligt när det kommer larm.
Elisabet Nilsson och maken Urban
bor i en by utanför Sundsvall och de har
utbildats av Räddningstjänsten för att
hantera hjärt-startare och släcka bränder,
för att kunna vara först på plats vid en
olycka:
– Man ställer ju upp när det behövs,
säger Urban.
Ni har fått lära er att släcka bränder
också, har det varit användbart?
– Jättebra, säger Urban Nilsson.
– Men man ska ju vara stark för att
kunna hålla i den där vattenslangen, flikar frun Elisabeth in.
I den lilla fiskebyn Skatan, söder om
Sundsvall, är intresset stort att hjälpa till
vid akuta händelser. Inom kort kommer
privatpersoner i fem byar i Medelpad
vara redo att efter ett SMS från SOS
Alarm vara först på plats vid en olycksplats när utryckningen tar lång tid.
När det tar upp till 25 minuter för rädd-
ningstjänsten att vara på plats, gör det
stor skillnad om bybor kan göra frivilliginsatser i förväg, säger brandmannen
Per Sjöbom:
– Det fanns en tid när man väntade på
kommunen också. Eller brandkåren eller ambulans eller vad som helst men jag
tror att vi är tillbaka till att man måste
bistå själv.
Som vi kunde höra i Ekot i morse blir
det svårare att upprätthålla den akuta beredskapen i Sverige när nära hälften av
kommunerna tappar befolkning.
Åse Blombäck är ordförande i Hela
Sverige ska leva säger att det är tydligt att
civilsamhället får ta ett allt större ansvar
när små orter avfolkas. Hon pekar på att
alla betalar skatt och tycker inte att man
kan förvänta sig att privatpersoner ska utföra samhällstjänster frivilligt och gratis.
--Ska man få långsiktiga och hållbara
lösningar så måste man hitta modeller
där man också ersätter civilsamhället för
de tjänster man gör. Det kommer ju ändå
bli vinna vinna situationer där det blir
billigare och förutsättnignarna ökar för
att upprätthålla service för medborgarna,
säger Åse Blombäck, ordförande i Hela
Sverige ska leva.
Text: SR, Nyheter P4 Jämtland
Oxplosionsartad ökning av ambulansuppdrag
Ambulanserna i Jönköpings län
skickas allt oftare i onödan visar en
ny utredning som landstinget har
gjort. Allt fler ringer till SOS Alarm
och antalet utryckningar där ambulansen får åka hem tom igen har
mer än fördubblats på fem år.
Det här leder både till ambulansbrist
och slöseri med skattepengar, konstaterar
utredningen.
Nu kan moderata landstingsrådet Håkan
Jansson tänka sig både att organisera om
och skaka fram mer pengar.
– Vi upplever ju att vi har en förvaltning
som är på tårna men det är inte säkert att
vi ändå gör på rätt sätt och dom här tomkörningarna är något vi måste titta på, det
är ju inte riktigt meningen, säger Håkan
Jansson.
6
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Fotograferingen var en del i arbetet med
att ta fram ett nytt utbildningsmaterial till
blivande sjuksköterskor. Materialet kommer att bestå av en bok och en kompletterande, webbaserad del.
Boken kommer behandla samverkan
mellan polis, räddningstjänst och ambulans
på skadeplats, samtidigt som den beskriver
respektive organisations insatser. Värends
Räddningstjänst bidrar genom att demonstrera och informera om metoder och
metodval. Till exempel för uttagning och
losstagning vid trafikolyckor.
Materialet kommer kunna användas för
utbildning och kompetensutveckling även
inom polis och räddningstjänst.
Projektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Krissamverkan Kronoberg, det vill säga länsstyrelsen, räddningstjänst, ambulans, polis, och kommuner i
Kronobergs län.
Carina Elmqvist som är lektor vid Linnéuniversitetets institution för hälso- och
vårdvetenskap leder projektet och är även
en av bokens textförfattare.
Projektet genomförs på uppdrag av
Studentlitteratur AB.
Ambulansutryckningarna har ökat explosionsartat, som vi berättat om tidigare.
Mellan 2007 och 2012 blev det 50 procent
fler utryckningar. Nu visar en färsk
utredning att det främst är de onödiga
transporterna som ökar, det vill säga när
en ambulans skickas i onödan och får åka
tom hem igen. Just den typen av onödiga
uppdrag har ökat från 5 000 till 13 000
mellan 2007 och 2012. Det kan handla om
att patienten inte behövde följa med, att
uppdraget avbröts eller att patienten kunde
behandlas på plats.
Orsaken, enligt utredarna, är att allt fler
ringer till SOS Alarm, men även att SOS
har blivit mer och mer benägna att skicka
ambulans - särskilt efter det så kallade
Emilfallet där en man dog sedan han
vägrats en ambulans. Statistiken visar att
många av uppdragen kan vara medicinskt
omotiverade, skriver utredaren.
Att ambulansen skickas så ofta i onödan
får stora konsekvenser. Personalen går på
knäna, skattepengar slösas i onödan och
det är allt oftare ambulansbrist och patienter som verkligen behöver hjälp får vänta.
Utredningen slår också hål på myten
att de främst är de yngre i samhället som
kräver ambulans stup i kvarten, ökningen
är främst bland de äldre.
Rapporten har precis presenterats för
politikerna, som än så länge är sparsamma
med kommentarerna. Det pågår en diskussion mellan landstinget och SOS Alarm
om ökningen men landstingsledningen kan
tänka sig både att se över organisationen
och skjuta till mer pengar.
– Vi fick det här i går och jag har inte
djupdykit i dem. Det här får vägas samman i budgetarbetet för det låter sig inte
göras gratis. Det kan också betyda att vi
måste göra förändringar i organisationen,
säger Håkan Jansson.
Text: Peter Jernberg, SR, P4 Jönköping
WWW.S112.SE
Ambulanspersonalen
hinner inte äta
Ansvariga på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
har fått kritik av facket och sjukhuset kan nu få betala vite om bristerna i arbetsmiljön inte åtgärdas.
Webbsändning
För att ta er läsare ännu närmare Flisa-konferensen har vi
inlett ett samarbete med Interactive Design Studio AMEA i
Uppsala och Umeå Congress, i syfte att sända video live från
konferensen, via webben. Under Flisa-dagarna är det möjligt
att på nära håll uppleva delar av konferensen ur samma
perspektiv som konferensdeltagarna på:
www.umea-congress.se
www.s112.se
Ny app visar vägen till hjärtstartare
Vid hjärtstopp
räknas varje
sekund. Lär dig
hjärt-lungräddning
och hitta närmaste
hjärtstartare med
appen Rädda
Hjärtat. Appen
innehåller bland
annat följande
delar:
1. Stöd i akutsituation, vid både hjärtstopp och luftvägsstopp
2. Hitta närmaste hjärtstartare
3. Lär dig mer om hjärt-lungräddning och luftvägsstopp
4. Så fungerar en hjärtstartare
Med appen, som är gratis, kan du på din smartphone se var den
närmsta hjärtstartaren finns. Både till Iphone och till Android-telefoner.
Ansvariga på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset har fått
kritik av facket och sjukhuset kan nu få betala vite om
bristerna i arbetsmiljön inte
åtgärdas.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg kan
tvingas betala vite om inte arbetssituationen för ambulanspersonalen förbättras. Vårdförbundet har flera gånger
höjt rösten om ambulanspersonal som till exempel inte
hinner ha rast och äta lunch
eller ens städa sina ambulanser mellan utryckningarna.
– Sommaren har varit som
vi befarade. Det har varit
många ställda bilar och det
innebär att de bilar som varit i trafik har fått köra desto
mer, säger Vårdförbundets
skyddsombud Peter Reiné.
Efter månader av vad som
beskrivs som kaotiska arbetsförhållanden har skyddsombudet anmält sjukhuset till
Arbetsmiljöverket som efter
att ha gjort inspektion nu griper in.
– Man har ett dåligt system för att kolla upp att personalen får rast och att man
har tillräckligt med ställtid
för att kunna fylla på förråd
i ambulanserna och kunna
göra det som man ska göra
när man lämnar av en patient
på lasarettet. Jag skulle inte
vilja åka med i en ambulans
om jag visste att föraren inte
hade haft något måltidsuppehåll efter fem timmar, säger
Håkan Alsterhall, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.
Vad gör ni nu på Arbetsmiljöverket?
– Vi har hotat med ett
eventuellt föreläggande och
arbetsgivaren får nu ett antal
dagar på sig att svara oss. Om
vi inte är nöjda med det svaret så fattar vi ett beslut. Vi är
inte riktigt framme vid vite
än, säger Håkan Alsterhall.
– Vi har haft ett besvärligt
bemanningsläge. Vi hade
svårt att täcka vårt behov av
sommarvikarier, säger Anna
Karin Juwel-Egeland, som
är verksamhetschef för ambulanssjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Vad har arbetsgivaren gjort
för att förbättra situationen?
– Vi har gjort det vi kan
göra i dagsläget för att säkerställa att personalen får ut sitt
måltidsuppehåll, säger Anna
Karin Juwel-Egeland.
Nu har Sahlgrenska universitetssjukhuset fram till den
30 augusti på sig att lämna
svar till Arbetsmiljöverket
om vilka åtgärder man kommer att vidta.
Text: SR, P4 Göteborg
ION™ INOVA T4R LIBERTY™ LFL Whelen® varningsljus från Ferno Norden innebär all�d högsta kvalitet och bästa prestandan. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED) och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är vår nya laddningsbara LED handlampa med överlägsna egenskaper. LINZ6™ WWW.S112.SE
VERTEX™ TEL: 0520‐420200 MAIL: [email protected] WEBB: www.fernonorden.se SAMVERKAN 112 NR 4 2013
7
Aktuellt
Räddningstjänsten
vill ha betalt
Räddningstjänsten åker på ambulanslarm - utan ersättning. Nu
vill Södra Älvsborgs Räddningsförbund (SÄRF) göra om avtalet
med Södra Älvsborgs Sjukhus.
Det säger Börje Eckerlid, som är
vice ordförande i direktionen för
räddningstjänsten.
De så kallade I Väntan På Ambulanslarmen (IVPA) då räddningstjänsten
larmas för att utföra första hjälpen tills
ambulans anländer, blir allt fler och
SÄRF anser att de inte kan täcka kostnaderna.
– Vi tycker det är rimligt att ambulanssjukvården och landstinget ju som
är sjukvårdshuvudman står för en del av
den kostnad som IVPA-larmen innebär,
säger Börje Eckerlid, vice ordförande i
direktionen för SÄRF.
I avtalet med SÄS har man gjort upp
att räddningstjänsten rycker ut på dessa
larm mot att SÄS står för den utbildning
som krävs. Men i takt med att larmen
blivit fler har kostnaderna gått upp och
räddningstjänsten vill därför påbörja
förhandlingar med SÄS för att göra om
avtalet. Hittills har SÄS inte velat gå
med på någon ersättning.
– Man har varit helt avvisande till
ersättning. Jag bor själv i ett område där
ambulansen har svårt att hinna fram,
och man har från SÄS sida varit ganska
kallsinniga när det gäller tryggheten hos
dem som bor i utkanterna av vår region,
berättar Eckerlid.
Ambulanssjukvården bekostas av
landstinget och räddningstjänsten av
kommunerna i regionen, vilket gör att
frågan om IVPA hamnar i gråzonen. Det
hela försvåras ytterligare då landstingets resurser för ambulanssjukvården
inte räcker till i glesbygden och kommunerna då pressar räddningstjänsten
att komplettera tjänsten för att öka
tryggheten i de här områdena. Samtidigt
som kommunerna nu ställer sparkrav på
Räddningstjänsten.
– Kommunen har lagt ett sparkrav på
en procent på verksamheten och det är
något mer än vad IVPA kostar totalt sett.
Det innebär att man får skära i verksamheten på något annat ställe och det finns
väl utrymme för mindre förändringar,
men i en verksamhet som räddningstjänsten där man har ett lagstadgat krav
på att hålla en viss beredskap kan man
inte skära år efter år. Då utarmas verksamheten så att det inte blir något kvar,
säger Börje Eckerlid.
Text: Kristin Karlsson, SR, P4 Sjuhärad
Uppsalas heltidsbrandmän ska rycka ut på alla hjärtstopp
Heltidsbrandmännen i Uppsala
kommer att utrustas med hjärtstartare, för att snabbt sätta in livräddande insatser. Samtidigt är boende på landsbygden oroade över att
det satsas för lite utanför tätorterna.
– Majoriteten av hjärtstoppen inträffar i
centralorterna, och vi hoppas kunna vinna
tid till dess att hjärt-lung-räddning startas
och till första defibrillering. Och vinner vi
tiden hoppas vi också vinna ökad överlev8
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
nad, säger ambulansöverläkaren
Hans Blomberg.
Att insatserna vid hjärtstopp
nu ökar är en del av ett nationellt
försöksprojekt där Uppsalalandstinget ingår. Det är Uppsala
tätort som i första hand ska ingå
i försöket, men även heltidarna i
Tierps och Östhammars tätorter
kommer att börja rycka ut vid
hjärtstopp och även de utrustas
med defibrillatorer.
I Uppsala kommer både
ambulans och räddningstjänst
alltid att larmas vid hjärtstopp,
medan det troligen blir så i Tierp
och Östhammar att brandmännens utryckningar vid hjärtstopp enbart
sker då man är säker på att komma före
ambulansen. Utanför de tre tätorterna är
det redan i dag så att brandmännen där,
alltså deltidsbrandmän i beredskap, rycker
ut vid bland annat hjärtstopp, där gör de
stora avstånden att brandmännen ofta kan
vara på plats innan ambulansen hinner
fram, men i det nya projektet så ska man
undersöka om man också vinner tid inom
tätorterna genom att larma räddningstjänsten vid hjärtstoppssymtom.
Ökande insatser i tätorterna alltså, men
boende på landsbygden har ju tidigare
efterlyst ökade insatser utanför tätorterna,
och det har hetat att deltidarna för sällan
får larm vid sjukdomsfall.
Men Anders Fridborg, biträdande brandchef i Uppsala, säger att åtgärder är på
gång för förbättringar också på landsbygden.
Bland annat är tanken att på olika orter
inrätta en s k första insatsperson, som ska
ha en brandbil med sig på sitt ordinarie
arbete och därför kan rycka ut snabbare än
andra deltidare.
– Det är nånting som vi kommer att titta
på att införa nu. Det kan korta tiden till
en första insats för en drabbad. Naturligtvis finns begränsningar för vad en enda
person kan göra, men med modern teknik
och rätt utrustning så kan man ändå göra
en hel del, att bromsa ett olycksförlopp, eller kanske att räta upp en nacke hos någon
som sitter avsvimmad i en bil som krockat.
Det finns mycket positiva erfarenhet av
det runt om i landet, säger biträdande
brandchefen Anders Fridborg.
Text: Mårten Nilsson, SR, Upplandsnytt
WWW.S112.SE
Onödigt byte av
ambulansdirigering
Rattfylleri från
färjetrafik stoppas
Från november kan SOS Alarm ta över utlarmningen av ambulanser i Uppsala län - efter att
vårdbolaget Medhelp drar sig ur. Men beslutet
som allianspartierna i Uppsalas landting står
bakom får nu kritik av miljöpartiets landstingsråd
Johan Edstav. Han tycker att landstinget själva
borde ta över ambulansutlarmningen redan i år.
Snart ska det bli omöjligt att köra rattfull från en
hamn. Ett försöksprojekt med automatiska nykterhetskontroller i Göteborg ska ge svar på om
metoden kan användas på bred front i bland annat
svenska hamnar.
Han tycker att landstinget
själva borde ta över ambulansutlarmningen redan i år,
med tanke på att landstinget
har tagit fram teknik för att
göra det.
– Under den här tiden har
ambulanssjukvården lagt ner
stor energi på att arbeta fram
ett nytt system så att vi ska
kunna ha egen dirigering av
ambulanser. Då förhandlar
man om ett korttidsavtal med
SOS Alarm så man får byta
ytterligare en gång, säger
Johan Edstav (MP).
En tillfällig lösning nu
med fem månader extra med
vårdbolaget Medhelp - det
ersätts av en annan tillfällig
lösning för hur ambulanserna
i Uppsala län larmas ut. Beskedet i går är att landstinget
tänker upphandla ett avtal på
ett och ett halvt år med SOS
Alarm med start i november.
Men längre in i framtiden
är det tänkbart att landstinget
själva sköter ambulansutlarmningen, säger moderaternas landstingsråd Nina
Lagh:
– Varje år dör människor
i olyckor som är orsakade
av alkohol och droger. I
många fall skulle tragedier
kunna undvikas genom
utandningstest, och eftersom
tunga fordon, såsom lastbilar, kan vålla stor skada
vid en trafikolycka är jag
väldigt positiv till det arbete
som nu startar, säger infrastrukturminister Catharina
Elmsäter-Svärd.
20 augusti invigdes
försöksprojektet som ska
undersöka möjligheten till
automatiska nykterhetskontroller i Sveriges hamnar.
Infrastrukturministern
invigde anläggningen för
automatisk nykterhetskontroll hos förare som ställts i
Stena Lines Tysklandsterminal i Göteborg för kontroll
av i första hand tung trafik.
– Syftet är att rädda liv.
Varje år dör och skadas
många på grund av alkohol
och andra droger i trafiken.
Vi hoppas att de automatiska nykterhetskontrollerna
visar på möjligheter till en
mer effektiv bevakning,
säger Arne Winerdal, vd
– Vi har inte stängt dörren
till egen regi. Vi vill titta
vidare på det.
Varför inte göra det från
november?
– Vi har fortfarande ett par
saker vi behöver utreda. Det
kommer vi att göra, säger
Nina Lagh (M).
Men miljöpartiets Johan
Edstav är kritisk till att Uppsalas landsting hoppar mellan olika lösningar när det
gäller att larma ut ambulanser. Landstinget hade kunnat
ta över den uppgiften själva
redan i år säger han.
– Jag tror att man kan
starta upp det under hösten.
Det är min uppfattning jag
fått från vår verksamhetsansvarige inom ambulanssjukvården.
Men blir det inte skörare
om man gör det själv jämfört
med en stor organisation som
jobbar i hela Sverige?
– Det här hade varit tänkt
att vara i fyra landsting. Det
blir ändå en rätt så stor organisation, säger Johan Edstav.
Text: SR, P4 Uppland
Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF.
Trafiken kommer att
ledas i två filer genom en
kontrollstation utrustad
med mätutrustning. Den
infraröda mättekniken
möjliggör att provet tas på
ett par sekunder genom att
blåsa utandningsluft mot en
avkännare.
– Att vi valt just den här
terminalen eller den tunga
trafiken beror inte på att
problemet är större där.
Tvärtom har vi valt en plats
och fordonsgrupp där försöket kan genomföras under
så lugna förutsättningar som
möjligt för att inte störa
trafiken och ändå få bra
underlag för utvärderingen,
säger Tomas Jonsson, vd
MHF Test Lab, som byggt
kontrollplatserna.
– Även om det är
ett försöksprojekt så är
alla kontroller på riktigt
och förare som påträffas
påverkade kontrolleras i
ordinarie bevisinstrument
och kommer att lagföras i
vanlig ordning, säger Bengt
Svensson, Polisen.
Bäst när det gäller!
Högpresterande LED-arbetsljus
för alla tillfällen.
Upp till 4800 lumen!
Varningsljus i världsklass!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem
för alla typer av fordon.
Larmbågar utan kompromisser!
Godkända enligt ECE R65
klass 1 eller 2.
Besök oss på Flisa-mässan i Uppsala 10-12 september!
Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
9
Ambulanssjuk
vård
Foto: Ambulansen, Mjölby
Nu har den uppmärksammade
Vansbromodellen spridit sig även
till den småländska glesbygden.
I Högsby erbjuds nu samma metod
som skonar ”gröna” patienter från
långa ambulansresor och väntan på
akutmottagning. Ambulanspersonalen ger dem istället enklare omvårdnad i hemmet och tid på Hälsocentralen dagen efter.
Vansbromodellen knoppade av till Kalmar län
Ambulansen
ger ”gröna” patienter
tid på hälsocentral
Nina Linder
Anne Blomqvist
Det här handlar om Högsbyambulansens
nattlarm och om patienter som triageras
gröna enligt RETTS. Patienternas vitalparametrar och deras sjukdomshistoria får
inte stå i konflikt med tanken att lämna dem
kvar hemma och att ersätta ett snabbt besök på akutmottagning med en besökstid på
hälsocentralen.
Men om allt stämmer, så är erbjudandet
detta:
Istället för att transportera patienterna till
en oftast lång väntan på akutmottagningarna i Kalmar, Oskarshamn eller Västervik
(en resa på minst 4-7 mil) samråder ambulanspersonalen med patienten och berättar
att de kan erbjuda dem enklare behandling,
att de får stanna hemma, samtidigt som de
får en tid på Hälsocentralen dagen efter.
Fasta tider på närmsta hälsocentral
– De flesta blir jätteglada över att slippa
åka och känner sig trygga med att ha fått en
tid hos läkare utan att behöva stå i telefonkö själva, berättar ambulanssjuksköterskan
Nina Linder.
– Vi har fasta tider som vi kan erbjuda
vid deras närmaste hälsocentral och reaktionerna är oftast positiv.
Innan beslutet tas konsulteras jourhavande läkare på akutmottagning.
– Grundläggande är att man inte glömmer patientsäkerheten. Det är endast gröna
patienter som erbjuds detta och endast efter
konsultation med läkare.
– Dessutom går vi inte emot patientens
egen önskan. Om de trots allt vill följa med
till sjukhus, eller om man själv som ambulanssjuksköterska känner minsta osäkerhet
så skall man självklart ta med patienten eller erbjuda annat transportsätt till sjukhuset.
Fördelarna med att låta Högsbyambulansen fungera som en rullande akutmot10
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Ambulans i glesbyg
d
Ambulansen i Vans
en rullande vårdce bro
ntra
l
en bostad, efter ett larm. Som ambuPersonal från ambulansen i Vansbro besöker
med läkare bedöma och göra vårdinsatser
lanspersonal har de mandat att i samråd
många patienter de långa resorna till
på plats, om det är möjligt. Därmed besparas
akutsjukvården i Mora.
Ett utökat samarbete
med primärvården – för patiente
rnas
skull…
Det är grundtanken med
projektet i Vansbro, där dygnsa
mbulansen och dess persona
l
nu fungerar som en
rullande
distriktssköterskemotta
gning
under nätter och helger.
– Det har gett arbetet
fler dimensioner, säger ambula
nssjuksköterskan Matts
Lindgren
och hans kolleger.
Vansbro kommun – det
är
långa avstånd när det handlar glesbygd och
om tillgången
till primärvård och akutsjukv
ård. Under
kontorstid har vårdcentra
len i centralorten
öppet och kan erbjuda
kommunin
tillgång till läkare, distriktsju vånarna
ksköterska
och annan primärvård.
Men efter klockan 17 är
det
är de vårdsökande hänvisade stängt och då
till att åka till
Det är helg och Lena Östlund
och Mikael Eriksson besöker
bostad utanför Vansbro,
en
efter ett larm. Som ambulansp
ersonal
har de nu mandat att i samråd
med läkare bedöma och
göra
vårdinsatser på plats, om
det är möjligt. Därmed besparas
många patienter de långa
resorna till akutsjukvården
i Mora.
Mora, 7-8 mil bort, om
de inte kan vänta
till dagen därpå.
– Så har det varit organisera
t sedan ett
antal år tillbaka och det
innebär ofta ett
omfattande resande för
de
berättar ambulanssjuksköte vårdsökande,
rskan Matts
Lindgren.
För de som bor i kommune
kan det i extremfallet betyda ns ytterkanter
as göra en bil- taxi-, eller att man tvingambulansresa på
upp till 17 mil för att ta
sig till
Totalt har dygnsambulansenMora.
i Vansbro
ungefär 1.000 körningar
per år och en årlig
körsträcka på 11.000 mil
–
vink om de långa körsträcko vilket ger en
rna.
I Vansbro finns en dygnsamb
ulans placerad och det myckna
resandet och det
faktum att ett larm och
en Mora-resa ofta
innebär att ambulansen
är upptagen under
3-4 timmar väckte diskussion
er bland personalen.
Skulle inte ambulansverksamhet
en och
primärvården kunna samarbeta
mera?
Förebilder finns i bland
annat
land sedan ett par år tillbaka, Västernorrdär ambulansen, primärvården och Sollefteå
äldreomsorg har ett samarbete kommuns
i bygderna
runt Ramsele, Junsele och
Näsåker.
Ambulanspersonalen
ger vård
I Vansbro har man nu gjort
Ofta enkla problem
ungefär likadant. Sedan i september
– Oftast är det äldre människo
fungerar Vansbros
r som har dygnsamb
ett vårdbehov. Och inte
sällan har de pro- sjuksköter ulans som en rullande distriktsblem som är förhållandevis
skemottagning när vårdcentra
enkelt åtgärda- har stängt.
len
de. Men utan tillgången
till primärvård har
Fortfarande är det SOS Alarm
de inte haft andra alternativ
som larmar
än
att
kalla
på ut ambulanse
ambulans eller taxi och
göra de här långa personalen n. Skillnaden är att ambulansresorna. Det kan handla
används som en resurs
om
för att
behov av att skölja en kateter, urinstopp, bedöma vårdbehovet hos den
man
larmats
näsblod
eller till. De har också
kanske social svikt.
mandat att ge den vård
Samverkan 112
1-2008
Fortsättning på nästa sidan
39
Ambulansen i Vansbro
fick pris för vårdsamarbetet
efter
sköterska och annan primärvård. Men
Grattis Vansbro!
stängd och det
fått klockan 17 är vårdcentralen
till
Ambulansverksamheten i Vansbro har
är då som de vårdsökande är hänvisade
ett hedersomnämnande i tidningen Dagens att åka till Mora, 7-8 mil bort, om de inte
n”.
Medicins utmärkelse ”Guldskalpelle
kan vänta till dagen därpå.
Det är Vansbroambulansens samarbete
som
med primärvården och hemsjukvården
Långa resor
omfattande
ligger bakom.
ett
det
I praktiken innebär
bor
resande för de vårdsökande. För de som
Samverkan berättade om Vansbroambu- i kommunens ytterkanter kan det i extremlansens samarbete i nr 1/2008. Tillsammans fallet betyda att man tvingas göra en bilhar en
med primärvård och hemsjukvård
upp till 17 mil
att taxi-, eller ambulansresa på
san för
arbetsmodell utvecklats som innebär
fung- för att ta sig till Mora. Genomsnittsre
personal
dess
och
sen
om
handlar
dygnsambulan
Vansbro
kemot- en ambulanskörning i
erar som en rullande distriktssköters
ungefär tio mil…
att
tagning under nätter och helger.
En del av alla dessa långa resor går
Bakgrunden är bygdens karaktär. Vansbro kapa bort, när akutfallen handlar om ett
med
låter
Vansbro
kommun består av en mindre tätort
I
slag.
enklare
av
vårdbehov
omgivande glesbygd med långa avstånd.
kompetens vara
van- man ambulanspersonalens
vårdUnder kontorstid fungerar allt som
en resurs för att bedöma patientens
ligt. Då har vårdcentralen i centralorten behov. Bedömningens görs i samråd med
öppet med tillgång till läkare, distriktsjuk-
läkare och om det är möjligt får personalen
eller
mandat att utföra den behandling
åtgärd som krävs.
68 slapp åka
sin
Under projektperioden fick 95 patienter
utförd
behandling eller bedömning i hemmet
68
av ambulanspersonalen. Av dessa slapp
resan
att lämna hemmet och göra den långa
till Mora.
Motiveringen till hedersomnämnandet
gott
lyder ”Pristagarna visar styrkan i ett
medfrån
kommer
samarbete där initiativet
arbetarna själva. Ambulans och primärvård
hålli Vansbro har gemensamt utvecklat en
bar modell som ger patienterna trygghet,
minskar belastningen på akutsjukvården
och tar tillvara personalens kompetens.”
Samverkan 112
4-2010
20
Samverkan 112 nr 4/2010
Samverkan 112 nr 1/200
8
tagning där ambulanssjuksköterskan får
använda sin kompetens är många. En är
patienternas positiva reaktioner och att de
besparas de långa resorna i ambulans och
ofta lång väntetid på akutmottagning.
– Den största vinsten med modellen är att
vi ökar vår tillgänglighet och finns kvar i
området för akut sjuka patienter, vilket vi
är till för, säger Nina Linder.
Inbesparad tid på vägarna till och från
akutmottagningarna i de tre städerna innebär att man frigjort resurser för andra akuta
larm och samtidigt sparar resurser.
Vidare gynnas vårdkvaliteten, eftersom
patienterna ofta får träffa en känd läkare
istället för jourläkare på akutmottagning.
Högsbymodellen började praktiseras
under 2012 och blev direkt en framgång.
För att hålla koll på vad det innebär för patienterna genomförs kontinuerligt en enkät
WWW.S112.SE
med alla som behandlas enligt det nya arbetssättet. Resultat är överväldigande bra
– under två månader i våras var 16 patienter aktuella och av dem stannade 13 kvar i
hemmet och fick sin tid på Hälsocentralen
dagen därpå. Enligt enkätsvaren var samtliga dessa nöjda.
Endast under nätter och helger
Förebilden för Högsbymodellen kommer
från Vansbro i Dalarna. (Se Samverkan 112
nr 1/2008 och 4/2010)
Vansbroambulansen, primärvården och
hemsjukvården i kommunen utarbetade en
arbetsmodell som innebär att dygnsambulansen och dess personal fungerar som en
rullande distriktssköterskemottagning under nätter och helger.
Under kontorstid fungerar allt som vanligt. Då har vårdcentralen i centralorten
öppet med tillgång till läkare, distriktssjuksköterska och annan primärvård. Men efter
klockan 17 är vårdcentralen stängd och det
är då som de vårdsökande är hänvisade till
att åka till Mora, 7-8 mil bort, om de inte
kan vänta till dagen därpå.
I praktiken innebär det ett omfattande resande för de vårdsökande. För de som bor
i Vansbro kommuns ytterkanter kan det i
extremfallet betyda att man tvingas göra en
bil- taxi-, eller ambulansresa på upp till 17
mil för att ta sig till Mora.
En del av alla dessa långa resor går att
kapa bort, när akutfallen handlar om ett
vårdbehov av enklare slag. I Vansbro låter
man ambulanspersonalens kompetens vara
en resurs för att bedöma patientens vårdbehov.
Bedömningens görs i samråd med läkare
och om det är möjligt får personalen mandat att utföra den behandling eller åtgärd
som krävs.
Hela länet under 2014
2010 belönades arbetsmetoden med Dagens Medicins ”Guldskalpell” – och när
detta uppmärksammades av de ambulansanställda i Högsby och Oskarshamn, så utvecklades Högsbymodellen.
Nina Linder, Anne Blomqvist tillsam-
Arkivfoto: John Thorner
Personal från ambulansen i
Vansbro besöker en bostad,
efter ett larm. Som ambulanspersonal har de mandat att i
samråd med läkare bedöma
och göra vårdinsatser på plats,
om det är möjligt. Därmed
besparas många patienter
de långa resorna till akutsjukvården i Mora. Nu används
samma arbetssätt även i
Kalmar län.
mans med dåvarande ambulanschef Gert
Johansson tog kontakt med personalen i
Vansbro och reste dit tillsammans med
verksamhetschefen och ambulanschef för
att tala med personalen om deras framgångsrika koncept.
Skillnaden var att i Vansbro hade de ingen sköterska i kommunen nattetid medan
man i Kalmar län har detta.
Så Vansbroförebilden modifierades till
ett eget koncept som nu införts i hela mellanlänet i Kalmar län.
– Vi startade med Högsby hälsocentral
och har idag med 10 hälsocentraler från
Blomstermåla i söder till Vimmerby i norr
där vi har tider att erbjuda patienterna säger
Anne Blomqvist.
Senhösten 2012 togs beslut av landstinget att införa Högsbymodellen som standard
i Kalmar län.
Projektet har letts av Pjotr Kapela, Ingela Fungbrant vid Hälsocentralen i Högsby,
Erik Lexne verksamhetschef på prehospitala kliniken och Oskarshamnsambulansen
Anne Blomqvist och Nina Linder.
Målet är att samtliga vårdcentraler i Kalmar län ska inlemmas i arbetsmodellen till
2014.
KLÄDSYSTEM FÖR DE
TUFFASTE UTMANINGARNA
Vårt jobb är att skapa bästa möjliga förutsättningar för arbete utomhus
oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer genom unika, behovsanpassade klädsystem. Syna din egen beredskap – testa din verklighet
i Taiga Climate Lab.
Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
11
Ambulanssjuk
vård
Tjänsteman i beredskap
och ambulanssjuksköterska
Susanne Börsbo arbetar med akutsjukvård sedan över 30 år.
– Tycker man om människor är det akuta väldigt roligt. Ingen dag är lik den andra.
Nu är hon också beredskapssamordnare och en av Landstingets Tjänsteman i beredskap, TIB.
T
rots sin långa erfarenhet
tvekade hon när frågan
kom från beredskapschefen
om att bli TIB med jour var
femte vecka.
– Är du inte klok, sa jag först.
TIB-ar är ju tjänstemän, jag tillhör fotfolket. Men sedan tänkte
jag och kom fram till att det är
en utmaning.
Det första TIB-passet var
bara en timme gammalt när
första larmet kom.
12
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
– Jag stod med en kaffekopp
i handen när jag fick ett samtal
om att nödnumret 112 låg nere.
En händelse som i sin tur fick
Jönköpings läns krissamarbete
F-samverkan att agera snabbt
och direkt öppna ett alternativnummer.
Tele- och IT-störningar
Störningar på tele- och ITsystem är de vanligaste larmen
till TIB, och här konstaterar
Susanne att hon i början har bra
back-up för att lära sig agera.
– Handlar det däremot om en
allvarlig olycka är jag van vid
att fördela och prioritera skadade. Som TIB ska man betrakta
händelsen från ett lite större
perspektiv.
Hon utbildade sig till sjuksköterska i slutet på 1970-talet.
Efter två år på medicin A blev
det sedan akutmottagningen
under många år och vidareut-
bildning först inom akutsjukvård och senare till lärare i
katastrofmedicin. 1997 tog hon
klivet över till ambulansverksamheten, som då låg på räddningstjänsten i Jönköping.
Som en andra familj
– Vi var flera tjejer som började samtidigt. Vi kunde varken
bära bår eller köra bil hette det
i början, men det blev sedan
väldigt, väldigt bra – och som
WWW.S112.SE
Det är i ambulansmiljön som Susanne
Börsbo känner sig hemtam. Men numera
kombinerar hon ambulanstjänsten med
arbetet som lokal beredskapssamordnare
och är nu också en av Landstingets Tjänsteman i beredskap, TIB.
AKMC
Akutsjukvården i Västerbotten
Instruktörsutbildning
för utbildning av
utryckningsförare
Kursort: Längd: Målgrupp: Kursdatum:
Umeå
12 dagar
Anställda inom ambulanssjukvård eller räddnings-
tjänst ansvariga för körutbildning av egen personal.
Vecka 42, 45 och 48
Sista anmälningsdag: 2013-09-16
Bakgrund
Underlaget till denna instruktörsutbildning utgörs av den handbok med
grundläggande kompetensmål för utryckningsförare som framtagits av
Vägverket m fl. Dessutom erfarenheter från forskning vid AKMC rörande
insiktsinriktad förarutbildning med utbildnings-verktyget Driver Access
Recording Tool (DART).
Innehåll
De moment som ingår är ex. presentationsteknik och speciell pedagogik
med fokus på att utbilda kollegor, insiktsinriktad körutbildning och GDEmatrisen, Nollvisionen, alkohol, trötthet och bilkörning, trafikförfattning,
tidsvinstteorin, instruktörsrollen, fordonsdynamik och säkerhetssystem.
Utbildning och pedagogik varvas med teori och praktik.
Mål med utbildningen
Deltagarna ska efter genomgången utbildning förvärvat kunskaper för att
självständigt genomföra körutbildning och examinera utryckningsförare
på den egna stationen.
Artikeln har tidigare varit införd i tidningen
PULSEN. En tidning för medarbetare i
Landstinget i Jönköpings län.
Text: Mikael Bergström
Foto: Johan W Avby
en andra familj. Hon är full av
lovord över ambulansyrket.
– Från början var jag väldigt skeptisk. Hade svårt att
tänka mig själv i den rollen. I
dag har jag svårt att tänka mig
bort från den… Det är världens
trevligaste jobb. Man får komma hem till människor och blir
duktig på att snabbt göra en bedömning. Ambulanssjukvården
har också utvecklats otroligt. I
dag har vi speciella spår för paWWW.S112.SE
>>
tienter med hjärtbesvär, geriatriska patienter, stroke och lårbenshalsbrott, så att de får vård
snabbt. Vi har också mycket
mer läkemedel i ambulansen.
Men det finns nog mer kvar att
göra för att förbättra och effektivisera.
”Ringer i onödan”
Det finns också en baksida,
i form av den ökande belastningen.
Övrig information
Efter genomgången utbildning får varje kursdeltagare från ambulanssjukvården med sig ett komplett utbildningsmaterial färdigt att användas
att utbilda kollegor på hemmaplan. Utbildningsmaterialet används idag
av landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och ambulanssjukvården i Skaraborg.
Kursansvarig: Pontus Albertsson (AKMC)
070-589 06 46, [email protected]
Instruktör: Mikael Signon (Ambulanssjukvården Gävleborg) 070-623 04 50, [email protected]
Instruktör: Per Edén, Högskolan Dalarna
070-369 85 50, [email protected]
Frågor: Frågor om utbildningen besvaras av kursansvarig Pontus Albertsson på telefon 070-589 06 46 och [email protected]
Utbildningen ges i samarbete med Meristema
och ambulanssjukvården i Gävleborg.
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
13
>>
– Människor ringer i onödan.
Har man haft ont i magen i tio
minuter, eller har stukat foten
ringer man efter ambulans.
Folk vågar ibland inte ta en Alvedon utan att först ringa och
fråga. Det tycks som det inte
längre finns till exempel mor –
eller farföräldrar att fråga.
Susanne Börsbo tycker att
detta är en tydlig generationsfråga.
– Det är 70-80 och 90-talisterna som ringer, som på fullt
allvar tror att de ska dö så fort
de får något symptom. Det händer att vi inte tar med oss patienter, men då ska man ha bra
på fötterna. Äldre människor
som har behov av sjukvård kan
däremot få dåligt samvete när
de ringer.
Det är mötena med människor som Susanne Börsbo tycker
är så härligt.
– När man sitter med en patient som transporteras till Linköping har man tid att lyssna på
livsberättelser.
Människor är ofta väldigt öpp-
är att utbilda alla medarbetare i
katastrofmedicin.
När det inträffar en allvarlig
händelse, som begreppet är,
måste alla veta sin uppgift för
att omhändertagandet ska flyta
på oavsett vad som hänt och
vilken utrustning det kräver.
Här har hon förstås stor nytta
av alla åren på ambulansen,
som gjort att hon nu känner
hela ”blåljusfamiljen”.
Valde bort
veterinär
Från början ville
Susanne Börsbo
egentligen bli
veterinär.
– Men jag
tyckte inte
att det var
så roligt
med matte,
kemi och
fysik. Så jag sökte
sjuksköterska, undersköterska
och sjukvårdsbiträde och kom
in på alla tre.
Hon valde den fem terminer
”
SUSANNE BÖRSBO
Jag är en huskatt
här på Ryhov!
na med vad de tycker och tänker
och stämmer personkemin kan
det bli väldigt bra samtal.
Utbilda i katastrofmedicin
Sedan januari 2012 arbetar
hon halvtid på ambulansen.
På halvtid har hon återvänt
till akutmottagningen. Denna
gång som lokal beredskapssamordnare för Jönköpings
sjukvårdsområde.
– Vi tre samordnare i länet
har ett väldigt bra samarbete.
Vi försöker likrikta katastrofarbetet i länet, och ambitionen
Pulsen på
långa utbildningen till sjuksköterska – trots sin ungdom och
bristande erfarenhet, konstaterar hon.
– Alla var så snälla. Jag tyckte det var väldigt roligt att läsa
och på första tentan i medicin
hade jag full pott. Det var nog
enda gången det hände, säger
hon med ett skratt.
Djur är fortfarande ett stort
intresse och hemma har hon två
hundar och två katter. Men att
hon valde bort veterinäryrket
har hon aldrig ångrat.
– Som sjuksköterska kan jag
Yrke: Ambulanssjuksköterska/lokal beredskapssamordnare
Familj: Maken Björn, tillsammans fyra barn 25, 28, 33 och
36 år, samt fyra barnbarn. Två hundar och två katter.
Bor: Hus vid Parkudden, Mariebo, Jönköping
Äter helst: Är allätare
Dricker helst: Vin och vatten
Läser: Mycket, ofta biografier och deckare.
Bra att läsa på nattpassen på ambulansen.
Lyssnar på: Radio: P1 och Rix Megapol
Intressen: Djur och att träna.
Förr höll jag på mycket med hästar och ridning.
Motto: Gör så gott du kan!
137
TIB-larm i länet under 2012
egenvårda mina djur. Fördelen med människor är att de
kan berätta vad som är problemet. Så jag har verkligen
trivts med det här jobbet. Jag
är en huskatt här på Ryhov!
ledde till 436 åtgärder. De fem
vanligaste orsakerna var ambulansbrist, interna data/telestörningar,
SOS-störning, trafikolycka med
fem eller fler skadade, samt extern
data/telestörning.
AMBULANSSJUKVÅRDEN JÖNKÖPINGS SJUKVÅRDSOMRÅDE
Ambulanssjukvården drivs
helt i landstingets egen regi.
Består av tre ambulansenheter, som lyder under akutklinikerna i respektive sjukvårdsområde. Totalt är ungefär 175
personer anställda.
14
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Upptagningsområdet för
Jönköpings kommun innefattar
även Habo och Mullsjö och servar ungefär 140 000 invånare.
Höglandet består av fem ambulansstationer. Eksjö, Nässjö,
Sävsjö, Tranås och Vetlanda.
9 bilar servar cirka 120 000
invånare.
Värnamo ser lite annorlunda
ut då avstånden är lite längre.
Upptagningsområdet består av
Värnamo, Vaggeryd, Gislaved
och Gnosjö och här servar man
cirka 85 000
invånare.
WWW.S112.SE
Två lasttåliga favoriter
från samma leverantör!
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
Förebygg och behandla
hypotermi
direkt på skadeplats
Aktiv värmefilt
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
15
Foto och illustration: Sven Åsheden
Samverkan
SAMVERKAN
för hinderfri väg
I september 2010 startade Trafikverket projektet ”Hinderfri väg” för att i
samverkan med räddningspersonal, Trafikverkets entreprenörer, bärgare
och flera andra aktörer minska stopptiderna efter olyckor och händelser i
vägtrafiken i Östergötlands län. I mars 2012 startades ytterligare ett projekt i Blekinge län för att se om likvärdiga resultat skulle kunna uppnås på
fler ställen i landet. Redan efter tio månader avslutades projektet i Blekinge
med goda resultat. Erfarenheterna från Östergötland och Blekinge resulterade i ett förslag till samverkan och effektivare arbetssätt vid hinder och
olyckor i vägtrafiken. Förslaget gillades och under hösten 2013 kommer
fler projekt att startas upp runtom i landet.
>>
Farthinder
Farthinder
Farthinder
Exempel på uppställning
LIS
PO
Polis
16
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Bärgare
Ledningsbil
Släck- och
räddningsfordon
WWW.S112.SE
Two stripes for quality
De två strecken symboliserar kompromisslöst arbete. Symbolen kombinerar erfarenheterna från professionella inom akutsjukvården med Profiles produktutveckling, design
och tekniska överlägsenhet
Profile är Nordens största internationella fordonspåbyggare av utryckningsfordon, vi
har kompetensen att erbjuda funktionella och säkra lösningar. Vi kartlägger kundens
behov, använder den senaste teknologin och konstruerar ambulanser efter kundens
önskemål anpassade efter myndighetskrav.
Kontakta gärna oss i Trollhättan för visning av fordon.
www.profilevehicles.com
Profilcomponent Sweden AB, Grafitvägen 4, 46138 Trollhättan, Tel 0520-479900, [email protected]
>>
Ett stopp i vägtrafiken på Essingeleden
i Stockholm där det rullar uppåt 170 000
fordon per dygn kostar runt 8 000 kronor
per minut.
Även olyckor och händelser på vägar
med mindre årsdygnstrafik än Essingeleden innebär stora kostnader för samhället.
Räknar man in kostnaden för räddningstjänst, ambulanspersonal, polis, bärgning
och eventuella miljöskador samt kostnaden
för alla försenade gods- och persontransporter som leder till förlorad arbetstid och
inställd produktion så kostar stopp i trafiken samhället flera miljarder varje år.
Minskade stopptider
– minskade risker för alla aktörer
Vid en olycka eller händelse i vägtrafiken
är många aktörer inblandade. I projektet i
Blekinge län har representanter från Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten, Polisen, Polisens ledningscentral, Försäkringsbranschens Restvärdeledare, Trafikverkets
trafikcentral, SOS Alarm, Sveriges radios
trafikredaktion samt Trafikverkets entreprenör Skanska deltagit.
Projektet har handlat mycket om att utöka
kontakten och samarbetet mellan aktörerna
för att öka deras förståelse för varandras
verksamheter, rutiner och arbetsuppgifter.
Tillsammans har man tittat på orsakerna
bakom långa stopptider och åtgärder för att
minska dem. Mycket fokus hamnade på
E22 och bristen på omledningsvägar dvs.
vägar som kan användas för att leda om trafik från E22 vid större olyckor och hinder
på E22.
Utökat
kontaktnät
Kommunikation och utrustning
Några åtgärder har gett större effekter än
andra. Det handlar till exempel om räddningspersonalens kommunikation med
Trafikverkets trafikcentral som förbättrats
så att allmänhet och media får snabbare och
bättre trafikinformation. Det handlar även
om portabla farthinder som gör det möjligt
för räddningstjänst och polis att öppna upp
för trafik jämte olycksplatser med begränsad hastighet så snart ambulansen lämnat
platsen. Att räddningstjänsten kan ta foto
på olycksplatsen till polisens utredningar
möjliggör för räddningstjänsten att putta
ner fordonsvrak i vägren eller dike och påbörja saneringsarbete så snabbt som möj18
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
ligt, istället för att
alltid invänta polis
som på grund av
sin vida verksamhet
ofta är ute på andra
uppdrag när trafikolyckor sker och därför har längre inställelsetider.
Flytta fordonsvrak?
Efter kontakt med polisens ledningscentral, kan räddningstjäns-
ten flytta fordonsvrak till vägren eller dike även om polisen inte är
Hinderfri väg i
på plats.
hela landet
I höst kommer
Hinderfri väg att
införas på fler ställen i landet som en
nationell satsning
med regionalt engagemang, dels i nya
projekt och dels i
redan existerande
Öppna för trafik?
projekt. Idag finns
ingen
myndighet Portabla farthinder gör det möjligt för räddningstjänst och polis att
med samordnings- öppna upp för trafik vid sidan om olycksplatsen, så snart ambuansvar för samtliga lansen lämnat platsen. Med begränsad hastighet.
aktörer, men det är
en stor fördel om det i hela landet finns efter kontakt med polisens ledningscentral,
samma tanke- och arbetssätt kring olyckor kan flytta fordonsvrak till vägren eller dike
och händelser i vägtrafiken. En del i den om polisen inte är på plats. Vi har också
nationella satsningen utgörs av handboken köpt in lite olika hjälpmedel som har an”Vägen fri – snabbt och säkert” som Tra- vänts vid ett flertal tillfällen med gott resulfikverket tillsammans med aktörerna i Öst- tat, berättar Anders Haglund på Räddningsergötlands län har tagit fram. Handboken tjänsten i Västra Blekinge.
– Vi tror mycket på det här, säger Annika
bygger på erfarenheterna som gjorts och
innehåller bl.a. en beskrivning av ett effek- Svensson projektledare för Hinderfri väg.
tivt arbetssätt och varje aktörs ansvar vid Målet är ju något som gynnar alla - både
olycka på väg. Med tiden kommer den att berörda aktörer som arbetar vid trafikouppdateras med erfarenheter från projektet lyckor och hinder i vägtrafiken, men också
i Blekinge och nya erfarenheter från andra den enskilde trafikanten och näringslivet.
delar av landet.
Aktörerna i Östergötland och Blekinge är
överens om att man hittat en linje som man
tror på och kommer att fortsätta träffas en
gång varje år för att hålla samverkan och
arbetet för att minska stopptiderna vid liv. I
oktober 2013 kommer aktörerna i Blekinge
Information om
att träffas nästa gång och passar då på att
Trafikverkets nationella satsning:
göra studiebesök på Sveriges Radios trafikAnnika Svensson, projektledare
redaktion för att öka sin förståelse för hur
E-post: [email protected]
Tel: 010-123 81 76
man arbetar och resonerar där.
Ökad säkerhet för personal
– Hinderfri väg är ett mycket bra projekt
som leder till att minimera trafikstörningar
i samband med olyckor samt ökar säkerheten för all den personal som arbetar med
olyckshantering på vägen. Vi har kommit
en bra bit på väg, men det gäller att inte tappa tempot nu, säger Anders Brorsson från
Trafikverkets trafikcentral i Kristianstad.
Räddningstjänsten i Karlshamn har informerat alla brandmän och befäl om projekt
Hinderfri väg, som nu har god förståelse
för tankesättet som krävs för att få igång
trafiken igen efter en olycka på väg.
– Bäst mottogs informationen om att vi,
Information om Hinderfri väg i Blekinge:
Peter Johnsson, projektledare
E-post: [email protected]
Tel: 010-123 82 12
Information om Räddningstjänstens
arbete i projektet:
Anders Haglund, insatsledare
E-post: [email protected]
Tel: 0454-30 5100
Information om Ambulanssjukvårdens
arbete i projektet:
Anders Berninger, bitr. avdelningschef
E-post: [email protected]
Tel: 0454-73 21 18
WWW.S112.SE
Stoppa blödningen inom 5 sekunder
ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.
ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster
hudkanterna.
En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.
Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • [email protected]
" Vi bygger Sveriges bästa sjuktransporter "
W. Ambulance AB
Vallringen 7
811 38 Sandviken
Tel. 026 - 14 15 35
[email protected]
www.w-ambulance.se
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
19
Ambulanssjuk
vård
SVENSK
AMBULANSPERSO
- HÅRT ARBETANDE HJÄ
Ambulanspersonal tycks arbeta under hög fysisk
och psykisk stress. För den höga psykiska arbetsbelastningen står främst ett högt flöde av svårt
sjuka och döende patienter. Men trots knappa
resurser, bristfälligt ledarskap, låg lön och brist
på bra stödrutiner var merparten av dem som
svarande på enkäten sällan sjukskrivna, hade
många år i yrket och tycktes välmotiverade av
bl.a. gott kamratskap, frihet under ansvar och
egen personlig hjälpanda.
20
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
A
mbulansanställda i olika
delar av landet svarade
anonymt på en enkät med femtio frågor om sin arbetsbörda.
Ambulanspersonal vid sjukhus med högt intag av svårt
sjuka och döende uppgav en
klart högre psykisk belastning
jämfört med sjukhus med lägre
intagsfrekvens.
En av tre anställda ansåg sitt
jobb vara psykiskt ansträngan-
de, medan ungefär en fjärdedel
tyckte att de inte hade särskilt
stor eller t.o.m. liten intagning.
Fler kvinnor än män tyckte
jobbet på ambulansen var psykiskt ansträngande.
Men själva sjukvårdsuppgiften – att ge vård och omsorg
till akut svårt sjuka, döende och
deras efterlevande – var inte
>>
WWW.S112.SE
Psykolog Agneta Grimby och ambulanssjuksköterskan Erika Johansson från ambulanssjukvården i Kungälv. Erika Johansson
har medverkat i studien och i december
skall presentera den på en akutmedicinsk
kongress i USA.
Foto: Ragnhild Larsson
en helhetssyn
som förebygger
kemiska och
termiska olyckor.
mcs framställer och distribuerar högkvalitativa och lättillgängliga
första-hjälpen produkter för ett snabbt och effektivt omhändertagande
vid behandling av kemiska och termiska brännskador i ögonen och över
hela kroppen. Vi genomför också kundanpassade riskinventeringar
och utbildningar i syfte att sprida kunskap om kemiska och termiska
risker och hur man undviker dessa, samt på
bästa sätt omhändertar skadade i händelse av
olycka. kontakta oss gärna på 0157-131 31 för
mer information. www.medicalcare.se
NAL
Illustration: Sven Åsheden
ÄLTAR!
WWW.S112.SE
67% av de som svarade i enkäten rapporterade bristande resurser, och knappt en
av tio kunde påverka sin arbetsbelastning.
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
21
>>
”
Arbetslust och
välbefinnande blir
lidande vid dödsfall.
direkt avgörande för känslor av
psykisk stress.
Tidspress, vag arbetsledning, ensamhet och
resursbrister
Var tredje kände ofta av tidspress på jobbet. Omkring totalt
en tredjedel ansåg sig tvingade att ensamma utföra alltför
snabba och radikala insatser på
arbetsplatsen.
För nästan hälften av de anställda var arbetsledningen
”inte särskilt eller inte alls insatt” i det arbete de utförde.
Många (67%) rapporterade
bristande resurser och knappt
en av tio kunde påverka sin arbetsbelastning.
Majoriteten ansåg, att kraven
i arbetet var högt ställda, och
cirka var tredje ansåg, att det
22
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
fanns risk för behov av att byta
arbetsuppgift p.g.a. den aktuella arbetsbördan.
Överraskande få hade dock
varit sjukskrivna det senaste
året p.g.a. för hög arbetsbelastning.
Stödprogram för personalen
var dock inte särskilt eller inte
alls utförliga bland hälften av
dem som svarade. Tre till fyra
anställda ansåg ändå, att de fick
ett behövligt stöd, av allt att
döma förmedlad av kollegor.
Tillfredsställelse med
den egna arbetsinsatsen
Ändock var så gott som alla
mycket eller ganska nöjda med
sitt omhändertagande.
Var femte anställd sade sig
dock uppleva osäkerhet vad
gäller utgången av sin vårdinsats.
Fyra av fem anställda trodde
att tydligare vårdprogram och
rutiner skulle hjälpa. Sådana
program användes fullt ut enligt var tredje ambulansanställd.
Saknar fortbildnings- och
avancemangsmöjligheter
Mer än var sjätte angav, att
det fanns saker på jobbet som
de skulle vilja ändra på för att
kunna arbeta med tillfredsställelse och tillförsikt.
Ett exempel var möjligheterna till fortbildning. Utbud
och erbjudanden från ledningshåll tycktes fåtaliga, och över
hälften av samtliga fick sådana
möjligheter “mindre ofta eller
inte alls”.
Man verkade överlag ha
svårt att precisera vad man
egentligen skulle vilja för kunskapslyft, kanske beroende
på att sådana möjligheter inte
framfördes på arbetsplatsen.
Kanske berodde de upplevda
mindre goda möjligheterna till
avancemang – i 7 av 10 fall –
på denna brist.
Jobbets inverkan
på psykosociala faktorer
Över en tredjedel av de tillfrågade menade, att jobbet inverkade negativt på deras fritids- och familjeliv.
Hälften trodde också, att de
själva påverkades mycket vid
dödsfall, och att arbetslust och
välbefinnande då också blir lidande.
Övertid, nattpass, jourer och
otillfredsställande arbetsscheWWW.S112.SE
BINZ AMBULANSER ÄR I SVERIGE IGEN!
BINZ Ambulance och miljöteknik Gmbh ägs idag av det världs omspunna företaget
RMA Group som är huvudleverantörer idag vad det gäller ambulanser till Röda
Korset och till FN.
BINZ har inlett sedan ett par månader ett samarbete ihop med oss Tyrilux Bil AB.
BINZ har ett stort utbud av Ambulanser som kan fås i olika storlekar och
variationer,de har flera nya innovationer vad det gäller Ambulansbyggen och
en av dessa kommer vi att visa upp på Flisa i Uppsala .
Telefon: 031-580300 Mail: [email protected] Webb: www.binz.se
Liv
Tid är
Foto: Sven Åsheden
man angavs ofta som störande
psykosociala faktorer.
Både den ekonomiska situationen på arbetsplatsen (tidsoch resursbrister) och den egna
ekonomiska utkomsten av jobbinsatsen var överlag otillfredsställande.
Få var nöjda med sin lön, och
många ansåg sig göra mycket
arbete mot låg ersättning.
per var viktiga därvidlag och
underlättade i arbetet, även
om var åttonde trodde att man
genomgår en anpassning och
tillvänjning till förekomsten av
död och sorg i arbetet.
Ändå trodde hälften, att personalen själva påverkas mycket
vid dödsfall, och att arbetslust
och välbefinnande då också påverkas.
Personliga
egenskaper viktiga för
jobbet på ambulans
All ambulanspersonal utan
undantag var nöjda med sitt
omhändertagande av svårt sjuka och olycksdrabbade.
Motivationen att göra ett
gott jobb var hög. Så gott som
alla var också övertygade om
att deras personliga egenska-
Stödprogram för
olycksdrabbades anhöriga
I enkäten frågades även efter
stödmöjligheter för anhöriga,
som vid trauman ofta blir häftigt berörda, chockade och då
inte sällan går från att vara an-
WWW.S112.SE
>>
Scandinavian AirAmbulance
– bättre för patienten och effektivare för vården
Vi erbjuder ambulansflyg med helikopter och flygplan.
Akutsjukvård på hög nivå dygnet runt.
Beställning och fri flygmedicinsk rådgivning
dygnet runt 020-211 112.
www.airamb.se
SA A
luleå | lycksele | umeå | östersund | uppsAlA | stockholm | GöteBorG | VisBy | GÄlliVAre
FINLAND: oulo | VArkAus | roVAniemi NORGE: tromsö | sVAlBArd
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
23
>>
höriga
till att
bli efterlevande och sörjande. Överlag tycktes
det saknas bra rutiner för att ge
rekommendationer åt anhöriga
och efterlevande i form av tid
och personal för direkt stöd på
olycksplatser, remitteringar till
stödjande instanser eller olika
skrifter och informationsblad
att dela ut.
Då även de anställdas egna
stödmöjligheter och avsatt tid
för återhämtning tycktes begränsade, torde en översyn av
stödprogram vara angeläget.
Illustration: Sven Åsheden
I 7 av 10 fall ansågs det att det finns små
möjligheter till avancemang inom yrket...
På ambulanspersonalens
önskelista
Personalens önskelista över
vad som skulle kunna gör arbetet mer uthärdligt toppas av
kortare arbetstid, längre semester, omfördelning av jourtjänstgöringar och en annorlunda
sammansättning av arbetsteamet.
Tydligt var också önskan om
en högre ekonomisk utdelning
av arbetsinsatserna,
en bättre arbetsledning, tydligare arbetsrutiner och mer
eget inflytande över
arbetet som sådant.
8-hjulsdrift
till VÄSTMANLAND
Hämtas av Fredrik Leek och Anders Sandvik
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
24
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Summering
Det tycktes totalt
sett finnas en hel
del att önska sig
som ambulansanställd, bl.a. minskad stress, ökad
trygghet i arbetet,
högre lön och mer
möjligheter till vidareutbildning och
avancemang.
Positivt var överlag bra arbetskollegor, ansvarskänsla,
att kunna hjälpa
medmänniskor och
få feedback av tacksamma vårdtagare.
Negativt var tunga lyft och
svårt sjuka eller skadade med
dålig utgång, vaga rutiner för
sörjandestöd, dåliga scheman,
för litet tid till återhämtning,
långa pass och mycket övertid,
skift- och nattarbete, svårigheter att påverka sin arbetssituation och känsla av otillräcklighet.
Ändå var merparten av de
svarandena sällan sjukskrivna,
hade många år i yrket och tycktes välmotiverade av bl.a. gott
kamratskap, frihet under ansvar
och egen personlig hjälpanda.
Att få komma till tals och bli
sedda genom en enkät upplevdes både överraskande och positivt.
Projektledarens
kommentar
Först önskar jag rikta ett
hjärtligt tack till alla respondenter i studien!
Frågorna i enkäten var många
att besvara, vilket ändå tycktes
ske med entusiasm.
Omhändertagande och vård
av svårt sjuka, döende och deras efterlevande är kritiska moment på våra sjukhus. Därför
är arbetstillfredsställelse och
uthållighet, liksom resurser och
fortbildning viktiga att synliggöra för alla involverade i sådana vårdsituationer.
Frågorna i enkäten gav dock
en inte alltför djuplodande
inblick i arbetsförhållandena
inom ambulansverksamheten.
Som projektledare skulle jag
glädjas över att få bekräftelse
av resultaten genom mer ingående studier av olika frågeställningar i enkäten, exempelvis av
magisterstuderande eller doktorander på området.
Jag ställer givetvis gärna
våra data från denna undersökning till förfogande för den eller dem som genom en vidgad
forskningsansats önskar göra
fördjupning av frågeställningar
och resultat!
Agneta Grimby
Psykolog, Med dr, projetkledare
För projektgruppen och med tack
till AFA Försäkring som möjliggjorde
undersökningen
PS. Handbok om sorg (Grimby A & Johansson ÅK, Grafix/SU 2009) upplåtes
för ambulansen att kopiera eller trycka
upp för personal och efterlevande vid
trauman.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/853
WWW.S112.SE
Överflyttningsbar
sjukhytt byggd
på AL-KO chassi
till Ambulanssjukvården
i Skaraborg
W. Ambulance AB
Vallringen 7
811 38 Sandviken
Tel. 026 - 14 15 35
[email protected]
www.w-ambulance.se
Säker vård
kräver bra och säkra
villkor i arbetet
Den kollegiala mötesplatsen för
sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.
Din partner i yrkeslivet.
Läs mer på: www.vardforbundet.se under
Min profession/Yrke och Vård A-Ö/Ambulanssjukvård
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
25
Kustbevakning
en
KUSTBEVAKNINGEN
håller Mälaren ren
Niclas Gyllerström och Johan Berggren bjuder på en fartfylld åktur med en av sina
motorbåtar. Ombord på KBV 050 finns även en Rescue-båt Norsafe 7,65 Magnum.
Text: Madeleine Longo
Foto: Tony Persson och Kustbevakningen
Jagar inte bara sjöfyllerister
Kustbevakningens arbetsdag är
aldrig den andra lik. De jagar inte
bara sjöfyllerister, utan ser framför
allt till att hålla Mälaren ren.
Kustbevakningens fartyg, KBV050, har
lagt till vid Färjehamnen för att bevaka
Västerås ett par dagar. Huvudkontoret ligger i Södertälje.
Ombord på fartyget finns befälhavaren
Niclas Gyllerström, maskinchefen Johan
Berggren, godsinspektören Maud Frejd
och stationschefen Tony Duda.
Även Kustbevakningens kommunikatör
från Region Nordöst, Mattias Lindström,
är på plats för att vara ute på fält.
De ger VLT en rejäl rundtur på fartyget,
där de bland annat förklarar hur de länsar
upp olja. Vi får även se maskinrummet och
26
SAMVERKAN 112 NR 4 2012
2013
alla utrymmen där det finns mängder med
redskap, som exempelvis brand-, sjukvård
och dykutrustning.
Kustbevakningens största ansvarsområde är miljöskyddet, vilket innebär att de
ansvarar för att ta upp olja och kemikalier
som förorenar miljön.
– Vi måste agera vid sjönöd, men framför allt förebygga och se till att vi stoppar
oljeutsläpp, berättar Niclas.
Dricksvatten till 3 miljoner
Under vårt besök trycker Kustbevakningen mycket på hur viktig Mälaren är:
– Den är så otroligt viktig och ett högprioriterat område, eftersom omkring 3
miljoner får sitt dricksvatten därifrån, säger
Johan.
Men något som många inte vet tillhör en
av Kustbevakningens alla arbetsuppgifter,
är att de undersöker och inspekterar gods.
– Det är en stor och väldigt viktig del av
vår verksamhet, säger Mattias.
De samarbetar med tullen och polisen
som de får uppdrag ifrån.
– Vi måste hjälpa varandra och på så sätt
skapar vi ett ännu mer effektivt arbete, säger Niclas.
Vi åker med ned till Västra hamnen för
att inspektera godset i containrarna och hur
det är lastsäkrat.
Maud stannar bilen vid en container med
en gul skylt som varnar för farligt gods.
Tillsammans med Niclas klipper de upp
plomben som sluter containern och pressar
upp dörren.
– Den här ser bra lastad ut, säger Maud
och skriver ett protokoll.
WWW.S112.SE
Skulle det visa sig att något känns osäkert gällande vikt eller innehållet i containern lämnar Maud ett förbud som hon ger
till lastkajens personal. Problemet måste
åtgärdas innan den får lämna hamnen.
Hon berättar att Västerås är en bra hamn
och att det i regel finns hög säkerhet.
– Jag trivs verkligen att jobba med det
här, säger Maud.
När Kustbevakningen var i Västerås under Power Meet var det väldigt lugnt.
– Vår närvaro verkar göra att folk sköter sig och känner sig trygga på sjön, säger
Tony.
Under sina dagar i Västerås har de bland
annat fortsatt att undersöka gods, övervakat
sjötrafiken och kontrollerat fiskenät.
Stationschefen Tony Duda.
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2012
2013
27
Räddningstjän
st
Brandlarm från gruvan
Text: Rolf Sundblad
Foto: Boliden Group
Halv tio en söndagskväll gick det automatiska larmet till räddningstjänsten
om en brand i gruvan. Samtidigt fick
de 39 gruvarbetarna som befann sig
under jord larm om omedelbar evakuering via kommunikationsradio.
Flertalet kunde köra upp till marknivån
i bilar via rampen - den serpentinväg som
finns för transporter upp och ner i gruvan.
Resterande kunde ta sig upp via någon av
de två hissarna. Fyra personer som befann
sig nära rökutvecklingen följde instruktionerna och tog sig till en av räddningskamrarna som finns utspridda i gruvan.
Gruvguide lotsar räddningstjänsten
– När räddningstjänsten kom fram visade
en gruvguide dem ner till den förmodade
brandplatsen. Då hade röken redan blåsts ut
via vårt ventilationssystem, säger gruvchefen Gunnar Nyström.
När man konstaterat att det inte rörde
sig om någon brand fick de fyra instängda
tillstånd att lämna räddningskammaren. De
kunde då själva köra bil upp ur gruvan.
– Evakueringen gick helt planenligt och
samtliga utom de fyra i räddningskammaren var ovan jord klockan 22. Jag har inte
den exakta tiden för när de fyra andra var
uppe, säger Gunnar Nyström.
En enhetschef höll en kort debriefing,
sedan ville samtliga, inklusive de fyra som
suttit i räddningskammaren, återgå till arbetet i gruvan för att avsluta nattskiftet.
– Det kan konstateras att våra rutiner i
samband med brand har fungerat bra och
alla inblandade har gjort ett mycket bra
arbete, såväl Bolidens personal som personal från Räddningstjänsten. Vi har utrett
orsaken till händelsen och kommer att gå
igenom händelseförloppet i detalj för att se
om det är något i våra säkerhetsrutiner vi
kan förbättra, säger personalchefen Malin
Söderman.
28
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Anrikningsverket vid Bolidens
gruva i Garpenberg.
Verket kommer 2014 att ersättas av
den nya gruvanläggning som företaget bygger för 3,8 miljarder kronor.
Foto: Rolf Sundblad
– Orsaken till larmet har visat sig vara
att automatsprinklern på en betongsprutmaskin löst ut under förflyttning utan att
föraren noterat detta. Motorn sitter bakom
förarhytten och han var på väg nerför en
ramp så det kraftiga utsuget från ventilationen blåste bort röken, förklarar Gunnar
Nyström.
Partiklar i luften utlöser larm
En lastbilschaufför som passerade området strax efter tolkade det "rökmoln" som
bildas när sprinklern löst ut som brandrök
och slog larm. Först när föraren av betongsprutmaskinen, som var en av dem som
uppsökte räddningskammare, återvände till
sitt arbetsfordon upptäcktes att automatsprinklingen hade löst ut.
– De automatiska pulversläckarna löses
ut när en viss temperatur uppnås. I detta
fall har en upphängning till släckningsutrustningen lossnat och en högre temperatur än normal har uppstått vid utrustningens sensor. Det som såg ut som brandrök
var alltså en blandning av vattenånga och
släckningspulver, säger Gunnar Nyström.
"Tags" på kläderna anger position
– Ser man att det är rök i luften skall man
larma driftcentralen samt påbörja utrymning av gruvan. Är det inte möjligt att utrymma skall man sätta sig i säkerhet i närmaste räddningskammare.
De tags som arbetarna bär utanpå kläderna ger information till driftcentralen om
hur många personer som finns under jord
och anger exakt position var de befinner
sig.
WWW.S112.SE
Boliden Garpenberg
Redan under 1200-talet började fyndigheterna i Garpenberg att
bearbetas. Garpenberg är därmed Sveriges äldsta gruva som
fortfarande är i drift.
Produkter: Zink, silver, bly, koppar och guld
Anställda: 366
Grundat: 1957
Gruvans djup: 1250 m
Källa: Boliden Group
Räddningskammare
Inne i räddningskammaren finns bland annat vatten, syrgastuber, andningsmasker och kommunikationsradio.
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
29
Polis
Larmcentral 119
Text och foto: Bettina Bettenhausen
D
et ringer. En kvinna på
larmcentralen svarar.
"Talibanerna har mördat min
man. I natt kommer de att slå
till mot en polischeckpoint."
Tack vare denna kvinnas telefonsamtal kan talibanernas
attack pareras.
Larmcentraler dit den afghanska befolkningen kan
ringa efter hjälp är något ganska
nytt. Den första installerades
för bara några år sedan. Kenth
Blomqvist har varit med om att
öppna ytterligare fem på andra
håll i landet. Utvecklingen pågår i skrivande stund. Härom
30
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
månaden utrustades centralerna
med hörlurar med mikrofon för
första gången. Målet är att ha
ett larmsystem som täcker hela
Afghanistan.
– Utvecklingen är olika från
provins till provins. På många
håll finns ju varken el eller telefonnät. Kabul är deras modernaste, finaste, bästa. Och du vet
ju hur det ser ut här, förklarar
Kenth.
Han jobbar på EU:s polisinsats Eupol Afghanistan. Insatsens uppgift är att stötta den
afghanska poliskåren och de
rättsinstanser som omger den.
Med trygg och varsam hand
ska det afghanska samhället
stöttas till att bli stabilt och säkert för sina invånare.
Inte en alldeles okomplicerad uppgift med ett land som ju
slitits mellan förtryckande regimer och har levt i krig i 30 år.
Stöttar lokal polis
Detta är Kenths fjärde insats.
Han kom hit förra sommaren
och stannar fram till i början på
nästa år.
Jag befinner mig i en pansarbil. Vi svänger ut på Jalalabad Road. Små marknadsstånd
kantar vägen. Detta är ett industriområde. Maskiner står uppradade. En bit bort syns en lyftkran försedd med texten "Bred
last". Kenth nickar.
– Den är sannolikt stulen och
har kommit hit via Ryssland.
Vi är på väg till det afghanska inrikesministeriet. Kenth är
rådgivare åt överste Ainy som
jobbar där. Vi ska möta upp på
en larmcentral. Ainy är chef för
denna central och ytterligare
fem i andra delar av landet.
Översten och Kenth hälsar
hjärtligt. Ett förtroligt samtal
är genast igång. De går igenom
WWW.S112.SE
www.stiernform.se
Det finns ett stort behov av 119-verksamheten och här gör polisen någonting åt det, berättar kommissarie Kenth Blomqvist, mentor och
rådgivare vid EU:s polisinsats i Afghanistan,
Eupol.
RES‐Q‐VAC CAREVENT®ALS CAREVENT®EMT RES-Q-VAC är en av de smidigaste och mest lättanvända handsugarna på marknaden!
CAREVENT® Pneumatiska handventilatorer med HLR-funktion. Låg vikt och lätthanterade.
sina senaste planer. Kenth hjälper Ainy med ledarskapet. Hur
styr man på ett demokratiskt
sätt? Vad kan förbättras?
– Ainy är mediakille. Han är
med i radion varje tisdag och
pratar om vår 119-verksamhet.
Varje sändning berättar han om
någon händelse. Detta är ett sätt
att informera befolkningen om
att dessa larmcentraler finns.
Det finns mycket kvar att
göra. När Kenth kom hit första
gången hade centralen inget reservelverk.
När strömmen gick hölls
verksamheten nere.
WWW.S112.SE
– Jaha, sedan tar man lite te
och sätter sig. Skulle det bli
jordbävning, eller snöskred i
Salangpasset kan folk inte kalla
på hjälp.
Situationen för landets kvinnor är svår.
Kvinnor behandlas illa
Afghanistan är tillsammans
med sitt grannland Pakistan
statistiskt sett det land i världen
där kvinnor har minst rättigheter och behandlas mest illa.
Finns en främmande man med
>>
SMARTBAG® engångs O_TWO CPAP engångs SMARTBAG® Engångsrevivatorn som ger feedback för att minska risken för aspiration.
O_TWO CPAP är 100% engångs i ett paket, och förbrukar endast 8 l/min på 5 cmH2O.
O_TWO CPAP ger 45 -75% O2 och ett motstånd på 5 - 20 cmH2O. Fungerar i –18°C till 50°C
WATER‐JEL® CELOX™ FIXO‐FÖRBAND TEL: 0520‐420200 MAIL: [email protected] WEBB: www.fernonorden.se SAMVERKAN 112 NR 4 2013
31
>>
i baksätet på en bil förpassas
kvinnan till bagageutrymmet.
– Jag mår dåligt när jag ser
hur de sitter hopkurade i bagageluckan som får, medan pappan, andra män och barnen sitter inne i bilen.
Det positiva är ju att afghanerna genom oss ser en annan
kvinnosyn.
Tack vare Eupol har inrikesministeriet anställt åtta kvinnor
F
som jobbar dagtid på larmcentralerna. Att en kvinna jobbar
ses inte med blida ögon.
Hennes plats är bakom hemmets slutna väggar.
En kvinna som skulle arbeta
på en central ångrade sig när
det visade sig att hon måste
bära uniform.
– Då tog vi helt enkelt bort
uniformsplikten. Nu kan dessa
kvinnor gå anonymt till och
från sitt jobb och slipper utsättas för fara på grund av det.
För att ge afghanerna en inblick i hur den svenska polisen
jobbar och hur det är att ha
kvinnliga chefer har Eupol bjudit två afghanska kollegor till
Sverige.
General Salangi, Afghanistans president Karzais närmaste man, en riktig kändis i sitt
hemland och överste Samsour,
polischef för ett av Kabuls 17
polisdistrikt. Kenth var värd
och ansvarig. Han bjöd sina
långväga gäster hem till sig i
Saltsjö-Boo.
svenska poliser och experter
deltar.
Den svenske polismästaren
Åke Roghe leder EU:s polisinsats i Afghanistan.
Ny larmcentral. Kenth Blomqvist besöker de
nybyggda larmcentralerna dit afghanerna kan ringa
efter hjälp. Han och hans kollegor renoverar den
afghanska statsapparaten från grunden.
Gillade Nacka Forum
En dag dök Kenths pappa
upp på spontanbesök.
I Afghanistan är den äldste
mannen i familjen den mest
högaktade. För generalen kän-
FAKTA
EU:s polisinsats i Afghanistan – Eupol, European Union
Police Mission in Afghanistan – består av närmare 600
poliser och experter från 24
EU-länder och Kanada samt
även lokalt anställd personal.
Uppgiften är att hjälpa
den afghanska polisen att
upprätta en effektiv civil
polisorganisation med fungerande länk till övriga delar
av rättskedjan.
Den afghanska polisen
består av omkring 157 000
poliser. Ambitionen är att
inom några år nå upp till 5
000 kvinnliga poliser.
EU:s polisinsats inleddes den 15 juni 2007 och
sträcker sig fram till den 31
december 2014. Ett 20-tal
Foto: Selectamark Security Systems
DNA-pistol
– nytt vapen från Storbrittanien
32
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
WWW.S112.SE
des det enormt pinsamt att inte
ha någon gåva åt honom.
– Tänk, denne general, chef
över 14 000 poliser, var så otroligt stolt över att träffa farsan.
Salangi blev sur på mig att jag
inte hade förvarnat om att han
skulle komma.
Vi räddade situationen med
att han kunde skänka farsan en
peschawarmössa, en afghansk
vävd filtmössa och en sjal till,
dagen därpå. Sverigebesöket livade upp. Generalen och översten följde med Kenth till Ikea
och Nacka Forum. Lovorden
lät inte vänta på sig.
– De hade aldrig sett något
liknande. Inte bara det stora utbudet. Men att det var så rent,
snyggt och välorganiserat. De
tyckte Nacka Forum var så fantastiskt att de ville dit en gång
till.
Använd
Nyhet! totalleverantör!
som
Halskrage för vuxen
Justerbar i 8 lägen
Enkel att ställa in, endast två knappar
•Spar
pengar
Hakstödet
fälls ut automatiskt vid applicering
Styckepackade, helt plana, gör att de upptar
•Frigör
tid vid förvaring.
minimalt utrymme
•En faktura
Halskrage
för liten vuxen
•En
ordersedel
och barn
•Eget
lager
•Snabba
leveranser
Justerbar i 6 lägen
Enkel att ställa in, endast två knappar
•”Mixad
rabatt”
Hakstödet fälls
ut automatiskt vid applicering
Styckepackade, helt plana, gör att de upptar
minimalt utrymme vid förvaring.
Eventa Sjukvård AB
Mellangården 2
194 51 Upplands Väsby
Tel: 08 22 44 20
www.sjukvårdsbutiken.se
Eventa Sjukvård AB
Mellangården 2
194 51 Upplands Väsby
Tel: 08 22 44 20
[email protected]
Se mer av vårt stora sortiment på:
www.sjukvårdsbutiken.se
Uppdrag Afghanistan. Kenth Blomquist och hans
tyska kollega Mareen Kall finns på plats i Kabul för
att hjälpa sina afghanska kollegor med sitt kunnande.
Påfallande hörbar och synlig.
Vår nya varningsteknologi.
www.pintschbamag.de
Ett brittiskt säkerhetsföretag har utvecklat ett
vapen, som ger polisen
möjlighet att DNA-märka
lagöverträdare.
Vapnet, likt en paintball, kan
spela en roll under till exempel
stora upplopp, då polisen har
svårt att gripa enskilda personer, utan att själva hamna i fara.
Poliserna kan skjuta iväg
kapslar (väger < 1 gram) fyllda
Kulorna väger
under 1 gram
WWW.S112.SE
med ett transparant och unikt
kodat syntetiskt DNA, som
tränger genom kläder och sedan fastnar på huden.
Med hjälp av en skanner och
UV-ljus, eller en specialtränad
hund, kan polisen senare, och
inom cirka 14 dagar, identifiera
personerna som träffats av de
ofarliga kapslarna/kulorna.
Pistolen eller geväret drivs
av en kolsyrepatron. En patron
klarar 20 skott. Båda vapnen
kan träffa mål på ett avstånda
av 30 till 40 meter.
Varje "ammunitionsförpackning" består av 14 kulor. Alla
med en unik DNA-kod. Antalet
unika koder är oändlig och kan
inte kopieras eller tillverkade
av tredje part.
Representant för Sverige
Euro Equip AB
Roger Jonasson
Telefon +46 (0)54 832878
[email protected]
Text: Sven Åsheden
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
33
Forskning
– Vi behöver mer kunskap för
att kunna identifiera blodförgiftning på ett tidigt stadium. Då
kan vi rädda liv, säger Angela
Bång, forskare på Prehospen vid
Högskolan i Borås, och en av de
som genomför en studie om tidig
upptäckt av blodförgiftning.
Text och foto: Lena M Fredriksson
RÄTT FRÅGOR
gör att blodförgiftning
kan upptäckas tidigt
34
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
WWW.S112.SE
Sepsis, blodförgiftning, är vanligt
hos patienter som kommer akut till
sjukhus. Om de inte får behandling i
tid riskerar de att drabbas av septisk
chock, och avlida. Eftersom symtomen är ganska diffusa är det svårt
att ställa diagnos i tid. Nu pågår en
studie som ska göra det lättare att
identifiera och behandla svår sepsis
i ambulanssjukvård.
S
tudien kallas MISSIS (MIsstänka
och behandla Svår SepsIS i ambulanssjukvård) och görs av forskare
på Prehospen vid Högskolan i Borås i
samarbete med en infektionsläkare vid
Kärnsjukhuset i Skövde. En av de som
arbetar med studien är Angela Bång,
sjuksköterska och docent i prehospital
akut vård.
– Patienterna som har sepsis har ofta flera symtom av ganska allmän karaktär, vilket gör det svårare att ställa diagnos, säger
hon. Ofta misstänker man andra åkommor
i stället.
Symtomen kan till exempel vara illamående, kraftiga buk- eller bröstsmärtor, muskelsvaghet och kraftig allmänpåverkan,
vilket kan misstas för så skilda sjukdomar
som magsjuka, hjärtinfarkt eller stroke.
– Ett problem är att det sker så lite återkoppling mellan sjukhus- och ambulanspersonal. Detta gör att ambulanspersonalen
sällan får reda på vilken diagnos den patient de körde till sjukhuset hade, vilket i
sin tur försvårar för dem att lära sig vilka
symtom de ska vara uppmärksamma på,
säger Angela Bång.
Detta är bakgrunden till studien MISSIS,
som bland annat syftar till att ta fram frågeprotokoll som kan användas för att tidigt
ringa in rätt diagnos.
Redan nu finns prototyper till sådana
protokoll, som tar fasta på de symtom och
förlopp som är särskilt vanliga vid sepsis.
– Till exempel har de flesta sepsispatienter någon gång under förloppet haft feber eller frossa, säger Angela Bång. Det är också
vanligt att insjuknandet sker väldigt snabbt.
Sepsis beror på att bakterier sprider sig
till blodbanan och orsakar en allmän infektion. Detta kan i sin tur bero på en bakomliggande infektion som urinvägs-, luftvägsinfektion eller en sårinfektion. Ibland hittar
man ingen tydlig orsak. När patienterna
insjuknar utsöndras signalsubstanser, cytokiner, vilka påverkar kroppen på flera sätt,
som höjd puls och lägre blodtryck.
Det finns ett botemedel mot sepsis – rätt
antibiotika i rätt tid.
– Det är som ett moment 22. På ett tidigt
stadium är det svårt att identifiera sepsis,
vilket gör att patienten inte får behandling.
På ett sent stadium är det lättare att ställa
diagnos, till exempel genom blodprov, men
då kan det vara så sent att behandlingen inte
hjälper. Därför är det av största vikt att ställa tidig diagnos, helst redan i ambulansen.
MISSIS-studien, som nyligen har startat,
ska genomföras i fem olika delar:
1. kartläggning av samtliga patienter som har sjukhusvårdats för sepsis i Västra Götaland under ett år
2. djupintervjuer med patienter om hur de upplevde insjuknandet
3. djupintervjuer om hur patienterna upp
levde den vård de fick
4. djupintervjuer med vårdare som har varit träffsäkra i sin bedömning
5. en kvantitativ studie där ett bedöm-
ningsinstrument (t.ex. ett frågeproto-
koll) prövas på såväl SOS Alarm som i ambulanser.
– Kartläggningen i steg ett är redan
igång, där går vi igenom patientjournaler från både ambulans och akuten, säger
Angela Bång. Ofta går det att se tecken på
sepsis när man har facit i hand, men det är
svårt att ställa diagnos eftersom symtompaletten är så stor och det finns många alternativa diagnoser.
Genom intervjuerna med patienter får
man reda på hur de beskriver sina symtom
och mötet med vårdgivarna. Att intervjua
ambulanspersonal som har identifierat
misstänkt sepsis ger lärdomar om vilka
symtom de har lagt märke till och vilka frågor de har ställt till patienterna, något som
kan användas för att skapa frågeprotokoll
för ambulanspersonal.
Därefter är det dags att undersöka hur väl
ett sådant frågeprotokoll fungerar för att
identifiera sepsis, jämfört med en kontrollgrupp som inte använder protokollet.
– Inom ett år räknar vi med att kartläggningen av sepsispatienterna ska vara klar,
säger Angela Bång. Ett problem för oss är
att vi inte har så många timmar avsatta för
projektet, så det kan ta lång tid att genomföra. Nu erbjuder vi våra studenter att göra
sina masteruppsatser kring våra pågående
projekt, vilket är till stor hjälp för oss. Förhoppningen är att den här studien ska leda
till tidig identifiering av fler sepsispatienter
så att både lidande och liv sparas.
Symtom som gör att
man bör misstänka sepsis
► Plötsligt insjuknande (med snabbt förlopp). Ibland inträffar detta efter att man har haft en annan infektion, och börjat bli frisk från den.
► Feber och/eller frossa någon gång under förloppet.
► Andnöd och/eller andningspåverkan.
► Illamående, kräkningar och/eller
diarréer.
► Svår smärta, ofta i buk, leder eller hjärtområdet.
► Plötslig muskelsvaghet, vilket kan göra att patienten ramlar omkull eller inte kan stå och gå.
► Cerebral påverkan, allt från lätt
förvirring till hallucinationer.
► En kraftig sjukdomskänsla. Patienterna säger ofta i efterhand att de aldrig tidigare har känt sig så sjuka.
Fotnot: MISSIS-studien drivs av forskarna Angela Bång,
Anders Bremer, Henrik Andersson och Johan Herlitz
på Prehospen vid Högskolan i Borås, samt Lars Ljungström, infektionsläkare vid Kärnsjukhuset i Skövde.
Vi har levererat blåljus och siréner till
svenska utryckningsfordon i över 25 år.
Produkterna kommer från världsledande
tillverkaren Federal Signal.
Vi syns och hörs!
WWW.S112.SE
Tel. 018-4742201
www.nanopuls.se
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
35
Helikopterköp
Nya SAR-helikoptrar
till Sjöfartsverket
SAR, räddning av nödställda har
varit en uppgift som traditionellt
skötts av försvaret. Flygningarna
under Estoniakatastrofen är den
mest kända insatsen. Efter att
uppdraget för sjö- och flygräddning
övergick till Sjöfartsverket bedrevs
verksamheten på entreprenad.
Mellan 2002 och 2011 hanterades flygningarna av det civila bolaget Norrlandsflyg. Personalen kom bland annat från den
militära sidan. Som standardhelikopter användes den väl beprövade men inte särskilt
stora Sikorsky S-76.
I slutet av 2011 köptes Norrlandsflyg upp
av Sjöfartsverket. Anledningen var att man
ville säkra verksamheten på lång sikt.
Verket hanterar nu de statliga räddningshelikoptrarna i det egna dotterbolaget SMA
Helicopter Rescue.
I höstas meddelades att hela helikopterflottan skulle bytas ut. Valet var redan
klart – det skulle bli den något större AgustaWestland AW139.
Med bättre prestanda, möjlighet att ta
ombord fler nödställda och flyga i sämre
väder lär den nya helikoptern bli ett lyft för
verksamheten.
– Vi får bland annat längre tid i luften.
Även arbetsmiljön ombord blir bättre med
en större och bredare kabin, säger piloten
Mathias Randwiir vid baseringen i Norrtälje, en av totalt fem stationer runt den
svenska kusten.
De sju nya helikoptrarna beräknas kosta
800 miljoner. I skattebetalarnas ögon finns
en avgörande skillnad mot andra myndigheter. Sjöfartsverkets är ett affärsverk som
36
SAMVERKAN 112 NR 4
3 2013
TEXT OCH FOTO: DANIEL KARLSSON
till stor del finansieras av
brukarna, det vill säga handelssjöfarten. Ändå väckte
beslutet en del uppmärksamhet. Kritiker menar att man på
ett bättre sätt borde samordna
helikoptrar mellan myndigheterna. Den frågan har diskuterats länge och i många olika
former.
Sjöfartsverket valde sin egen väg
Innan beslutet om de nya helikoptrarna
presenterades en statlig utredning som
menade att räddningsverksamheten skulle
samlas på ett ställe. Kustbevakningen, som
lyder under Försvarsdepartementet, skulle
med HKP 14 från Försvarsmakten kunna
hantera sjö- och flygräddningen, menade
utredaren. Men det bygger på att helikoptrarna verkligen finns på plats – och inte
minst krävs en ny struktur för hur myndigheterna ska arbeta. Sjöfartsverket menar att
behovet finns här och nu:
– Vi delar inte utredarens uppfattning
vare sig att flytta verksamheten till kust-
AgustaWestland AW139 bevakningen eller att använda helikoptrar i
försvarsmakten som inte ens finns än, försvarade Sjöfartsverkets ställföreträdande
generaldirektör och chef för sjö- och flygräddningen Noomi Eriksson verkets beslut
i en artikel i G-P.
HKP 10 Super Puma, som tidigare användes av försvaret för sjöräddning, har
också föreslagits i samband med att dess
uppgifter nu gradvis tas över av HKP 14
och 16. Sjöfartsverket menar dock att det
inte skulle vara ekonomiskt försvarbart att
modifiera och förlänga livstiden på helikoptrarna, som även skulle bli avsevärt
dyrare i drift än den lättare och modernare
AW139.
WWW.S112.SE
Utrustning för medicinska gasapplikationer
kräver exceptionellt hög säkerhet, renhet och
noggrannhet. Utvecklingen av sådana produkter kräver därför en specialiserad kunskap och
erfarenhet och dessutom en förståelse av kraven
för andnings, aspirations samt patientvård i allmänhet.
GCE erbjuder avancerade system för distribution av oxygen, lustgas, vakuum och andra gaser
och vår kompetens inom detta område är väl
dokumenterad. På grund av vårt banbrytande
utvecklingsarbete är vi idag ledande leverantör i
Europa av medicinsk gasutrustning för reglering
av tryck och flöden.
GCE-gruppen är ett av världens ledande företag
inom området för gasutrustning.
Huvudkontoret ligger i Malmö och vi har två fabriker, samt 15 dotterbolag runt om i världen.
GCE Norden AB
Box 21044
Källvattengatan 9
SE-200 21 Malmö
www.gcegroup.com
VI SES PÅ FLISA!
VI HAR MONTER 41.
A MATTER OF LIFE
Professionella produkter - för säkerhets skull
Blixtljusfästen för montering i grillen
på bl.a. Mercedes Sprinter.
Roterande
varningsljus.
Blixtljus.
Varningsljusen
finns hos HBA
Ljusramper, vi har ett av marknadens
bredaste sortiment.
Se vår hemsida för komplett
information om vårt breda
sortiment.
www.hba.nu
Vårt mål är att det skall vara enkelt och roligt att vara kund
hos oss. Vi fortsätter vår satsning på personlig service, tekniskt
kunnande och god support till våra kunder.
HBA Fordonsteknik AB 08-880900 [email protected] www.hba.nu
st
Text: Sven Åsheden
Källa: MSB
Den kommunala räddningstjänsten i Sverige utförde 90
800 räddningsinsatser under 2012. Det var en minskning (~2 %) jämfört med
2011 då antalet genomförda
insatser var 92 600.
Kommunal räddningstjänst
i riket under 2012
Insatser vid trafikolyckor
Riket
16 900
Trafikolyckor
Antalet insatser till trafikolyckor har ökat varje år sedan
insatsrapporten infördes, med
undantag för en viss nedgång
2011.
Under 2012 fortsatte dock
ökningen och antalet insatser
uppgick till 16 900, vilket är
det högsta antal som hittills noterats och som innebär en fördubbling jämfört med 1998.
Illustration: Sven Åsheden
Räddningstjän
Källa: MSB
Antal omkomna i vägtrafikolyckor 2000 - 2012
Första hjälpen
vid räddningsinsatser
Vid en del insatser måste
räddningstjänsten vidta första
hjälpen-åtgärder för att förebygga eller begränsa personskador. Åtgärderna omfattar
till exempel psykiskt stöd och
förebyggande av skadechock.
Vissa räddningstjänster har
dessutom avtal med landstinget
om att få utföra syrgasbehandling eller defibrillering.
Under 2012 omhändertogs
12 600 personer för akuta skador av räddningstjänsten vilket
var en liten ökning jämfört med
2011.
I diagrammet till höger redovisas andelen första hjälpenåtgärder utförda av räddningstjänsten under 2012.
38
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
12 600
Första hjälpenåtgärder utfördes
Den vanligaste åtgärden var
psykiskt stöd (1) samt fixering av nacke eller rygg (2) vilket utfördes på
33 respektive 32 procent av de omhändertagna personerna. De åtgärder som därutöver var vanligast var förebyggande av skadechock (3),
syrgasbehandling (4), fri luftväg (5), stoppa blödning (6), fixering arm/
benskada (7) och övrigt (8).
Källa: Trafikverket
Illustration: Sven Åsheden
Fr.o.m. 2010 exklusive dödade från avsiktlig handling (15-20 fall årligen)
WWW.S112.SE
NoFloods-barriär räddar
gasverk från översvämning
Ungerska gasbolaget KEG Gaz, 80 km norr om Budapest, har en stor underjordisk gasreservoar som var hotad av
översvämningar från Danubefloden.
När vattnet började stiga i hög takt så kallade lokala myndigheter i Dunaalmas på den enda lösningen som fungerar,
Nofloods Mobile Barrier.
6 Timmar efter leverans och med endast 3 personer i arbetslaget, så var
Nofloods-systemet fullt beskyddande runt om hela gasverket.
Nofloods-barrier-125 har en rekommenderad vattenhöjd på upp till
800mm, vattnet steg till 910 mm och Nofloods-systemet fungerade helt
utan problem.
Barriären låg på plats från 6 Juni till 12 Juni, totala längden var 400m,
översvämningsvattnet användes för att fylla barriären.
Nofloods-barriären är oslagbar i kostnad -och tidseffektivitet.
Finns i flera olika utföranden, saluförs i Sverige av Markleen AB.
För planritningsförslag, information samt demonstrationer, kontakta oss
När det
gäller...
Markleen AB
Backa Bergögata 18
422 46 Hisings-Backa, Sweden
Phone: +46 (0)31-41 21 70,
Mobile: +46 (0)722-41 21 69,
Fax: +46 (0)31-51 21 70
e-mail: [email protected]
Rikspolisstyrelsen,
Räddningstjänsten,
Ambulanssjukvården
och Trafikverket har alla
upptäckt fördelarna med
Reflexite Flexibright.
Reflexite Flexibright VC612 är ett
vidareutvecklat mikroprisamtiskt
högreflekterande reflexmaterial ämnat för
yrkesgrupper där man ställer stora krav på
synbarhet och säkerhet.
Dess egenskaper ger en mycket hög
synbarhet i dagsljus såväl som i mörker
och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med
sina fluorescerande egenskaper vid dåliga
väderförhållanden såsom regn eller dimma.
För mer information om Reflexite eller
andra av våra produkter ring 0430 - 738 00
R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige
Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se
190x130_Reflexite_AD_RandD_MAY-2013.indd 1
WWW.S112.SE
30/05/2013 09:59:05
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
39
>>
Insatser vid bränder och brandtillbud
Illustration: Sven Åsheden
22 650
40
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
14 000
12 000
12 850
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
2005
2006
2007
2008
Insatser vid drunkningsolyckor och tillbud
2009
2010
2011
2012
Riket
351
Källa: MSB
Illustration: Sven Åsheden
Vanligaste insatsen
Det var endast drygt hälften
av de 90 800 räddningsinsatser
som orsakades av inträffade
olyckor eller tillbud. Larm utan
tillbud utgjorde tillsammans 46
procent av alla insatser. Vanligast bland larm utan tillbud var
automatlarm.
Störst kategori bland larmen
till tillbud eller olyckor var trafikolyckor som stod för 19 procent, följt av brand ej i byggnad
13 procent, och brand i byggnad 11procent.
Antal IVPA-insatser
I väntan på ambulans
MSB följer årligen upp kommunernas verksamhet enligt
LSO. Sedan 2006 har antalet
kommuner och kommunalförbund som utför IVPA-uppdrag
ökat från 81 till 151 stycken.
Diagrammet visar hur antalet
IVPA-insatser har förändrats
mellan 2005 och 2012. Antalet
insatser har ökat från 5 000
stycken under 2005 till 12 850
under 2012.
Drunkningsolyckor
Den kommunala räddningstjänsten har ansvar för insatser vid drunkningsolyckor och
tillbud vid vattendrag, kanaler
och insjöar exklusive Vänern,
Vättern och Mälaren. För övriga vattenområden ansvarar
Sjöfartsverket.
Under 2012 genomförde
räddningstjänsten 351 insatser
till drunkningsolyckor och tillbud. Det var en minskning med
fyra procent jämfört med 2011
då 364 insatser rapporterades.
Riket
5 000
Bränder
I fjol genomförde räddningstjänsten 22 650 insatser till
bränder och brandtillbud. Av
dessa var 10 400 bränder i
byggnader och 12 250 andra
bränder så som bränder i skog,
mark, personbilar och avfallsbehållare som tillsammans
rapporterats in som brand ej i
byggnad.
Bränder i byggnader ökade
med drygt en procent under
2012 jämfört med 2011, men
för bränder i annat än byggnader så minskade antalet insatser
med 2 300 stycken till 12 250
vilket var den lägsta noteringen
under 2000-talet. Det motsvarar en minskning med 16 procent från 2011.
Antal omkomna genom drunkning 2000 - 2012
Trenden för män, och i synnerhet män över 60 år är tydlig.
Källa: Svenska Livräddningssällskapet
WWW.S112.SE
Vi bygger och inreder säkra,
funktionella arbetsmiljöer
med hög kvalitet.
Euro-Lans
Tel 0457-45 06 70
[email protected]
www.eurolans.se
Översiktssystem 360°
Ett system för total översikt runt ditt fordon. Systemet
består av fyra kameror och en kontrollbox. Systemet
sammanflätar bilderna från kamerorna runt fordonet
och genererar en översiktsbild i 360° utan döda vinklar.
Utmärkt vid precisionskörning i trånga utrymmen, passager och i stora folksamlingar (ex. dagis, skolor & på
olycksplatser). Kontrollboxen kan kopplas till befintlig
monitor eller användas med Safedrivings original.
Safedriving 24 AB har sedan 2006 inriktat sig på produkter för säker körning.
Huvudsortimentet består av fordonskameror med ett brett utbud av backkameror, krankameror samt GPS-navigatorer. I sortimentet finns också en
serie produkter för trådlös däcktrycksövervakning (TPMS / DTÖ).
190x130.indd 1
www.safedriving.se • 040 - 30 30 24
2013-04-09 14.53
Betald annonsplats
[email protected]
Telefon: 018-430 11 10
Alarm Ambulansförbundet
har förhandlingsrätt - i alla lägen
Förbundet har alltså förhandlingsrätt enligt MBL i
alla lägen, oavsett eget kollektivavtal eller ej.
Henrik Johansson, förbundsordförande,
Alarm Ambulansförbundet
Förstärkt förhandlingsrätt för
icke kollektivavtalsbundna organisationer stipuleras tydligt
§ 13 Medbestämmandelagen
(MBL).
betsgivaren enligt 13 § skyldig
att jämlikt 11 § ta upp förhandling med den arbetstagarens
fackliga hemvist.
En förutsättning för AGs
skyldighet enligt 11 § är att AG
känner till arbetstagarens organisationstillhörighet.
AG har här en klar skyldighet att hålla sig informerad om
olika anställdas organisationstillhörighet.
I § 13 har arbetsgivarens
(AG) förhandlingsskyldighet
enligt 11 och 12 §§ utsträckts
till att gälla gentemot arbetstagarorganisationer som inte har
kollektivavtal med AG.
Olika beslut eller åtgärder
som särskilt berör medlem i
sådan organisation skall förhandlas.
Före exempelvis en omplacering av en enskild arbetstagare,
som tillhör en icke kollektivavtalsbunden organisation, är ar-
LAS och MBL, står över kollektivavtalet.
Förbundet ser inget egenvärde i ett kollektivavtal, så länge
det inte har brett stöd i medlemskollektivet.
Det är också viktigt att understryka att alla anställda tillförsäkras de rättigheter som ett
kollektivavtal frambringar.
Detta ligger lika mycket i de
kollektivavtalsbundna parternas intresse, då det motverkar
lönedumpning etc.
En föreställning som ofta
felaktigt görs gällande,
är att Alarm Ambulansförbundet inte skulle äga
förhandlingsrätt.
Så är inte fallet.
42
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Arbetsrättslig beredskap
Förbundet förfogar över en
operativ grupp ombudsmän
som tillsammans med vår processjuridiska enhet med advokater driver en rad arbetsrättsliga ärenden.
Till skillnad från många andra förbund välkomnas du att
vara med i arbetsrättsliga processer från ax till limpa.
Vid en tvisteförhandling eller liknande är du som medlem
alltid välkommen att vara med.
Vi förhandlar inte om din
framtid bakom lykta dörrar.
Värnar offentlighet
och meddelarfrihet
Förbundet kommer i oförminskad styrka vara ett svidande och välgörande salt för
arbetsgivare som försöker förkväva den uråldriga rätten att
synliggöra brister eller brott
mot lagar och regler i arbetslivet.
Här finns inget att ta miste
på, vi underhandlar inte med
aktörer som försöker förkväva
det fackliga kollektivets demokratiska rättigheter.
Offentlighetsprincipen bör
gälla även s.k. välfärdsbolag.
Öppenhet och insyn är en förutsättning för en välfungerande
och patientsäker verksamhet.
Idag är insynen i många sjukvårdsaktiebolag i stort sett obefintlig, ja närmast hermetiskt
sluten.
Vi tar kommandot och den
nödvändiga debatten när minsta antydan till kränkningar av
yttrandefriheten visar upp sig.
Rättvis lön och trygga
anställningsförhållanden
Förbundet anser generellt att
lönerna inom den offentliga
sektorn inte motsvarar den insats all vårdpersonal utför.
Vi anser att vårdpersonal bör
ha lön som står i paritet till uppgiften och utbildningstid. I vår
roll som fackförbund anser vi
det fel att bromsa löneutvecklingen för redan eftersatt vårdpersonal.
Förbundet tror att ett arbetsliv med möjlighet till alternativa karriärvägar är det bästa för
en sund samhällsutveckling.
Chefstillsättningar bör ske i
tät samverkan med personal på
arbetsplatsen. Vi arbetar för att
underlätta omställning i arbetslivet och en sänkt pensionsålder till.
En värdig
och dräglig pension
Förbundets medlemmar riskerar en lång rad av förslitningsskador på bl.a. ländrygg
och axlar.
Vi vistas stundom i högriskmiljöer, och möter i yrkesutövningen drogpåverkade och psykiskt instabila personer.
Vi utsatts för hot och våld.
Varje gång vi kör utryckning
utsätter vi oss för en stor risk.
Årligen inträffar trafikolyckor
med personskador som följd
där blåljusfordon är inblandade.
I arbetsmiljölagen finns en
norm för hur mycket man får
lyfta utan hjälpmedel, nämligen
25 kg, hur ofta lyfter vi mer än
25 kilo? I flera länder har fackförbund påverkat beslutsfatWWW.S112.SE
Betald annonsplats
tare, med resultatet att kompensera utryckningspersonal, bl.a.
genom en pensionsålder på 25
år i utryckningstjänst, som tidigast vid 55 års ålder. Förbundet
strävar efter en sänkning av
pensionsåldern.
Om kränkningar
och mobbning
Förbundet driver frågor om
kränkningar eller mobbning.
Arbetsgivaren har en skyldighet att beivra fasoner med
kränkande förtecken i god tid.
Det är en moraliskt viktig
fråga att alla medarbetare ska
respekteras. Via skyddslagar begagnar förbundet sig av
rätten att stoppa arbete om så
behövs.
Årligen utreder förbundet en
mosaik av ärenden, helt enkelt
för att vi tar frågorna på blodigaste allvar.
Jämställdhet
och humanism
Förbundet verkar för ett arbetsliv med mångfald, som därtill ger medarbetare likvärdiga
förutsättningar att utvecklas.
Förbundet anser att en könsneutral arbetsmarknad måste
vara en självklarhet.
Studenträtt och
drägliga studievillkor
Förbundet anser att studietiden ska präglas av en inspirerande och högkvalitativ utbildning med bra studiesocialt
skydd.
Förbundet samarbetar med
fria studentkårer och programråd. Förbundet anser att bron
mellan utbildning och arbetsliv
är viktig att bevaka.
Arbetsmiljö i farosonen utan skyddsombud
Skyddsombud utses i regel
av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara
bunden av kollektivavtal i
förhållande till arbetsgivaren
(AG).
Finns inte sådan organisation, utses skyddsombud demokratiskt av arbetstagarna.
Detta framgår av 6 kap. 2 §
andra stycket AML.
Varken i lagtexten eller dess
förarbeten står att finna krav
om att det ska finnas fackmedlem på arbetsstället för att en
fackklubb eller liknande skall
ha rätt att utse skyddsombud.
En lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar
vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren har därför rätt att utse
lokalt skyddsombud även om
organisationen inte har någon
medlem på arbetsstället.
Den som utses måste dock
arbeta på arbetsstället, vilket
också framgår av 6 kap. 2 §
första stycket AML.
Skyddsombuden fyller en
viktig funktion på arbetsplatserna som representanter för
arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska tillvarata alla arbetstagares intresse oavsett
organisationstillhörighet.
I 6 kap. 4 § AML stipuleras
det att skyddsombud i realiteten aktivt ska kunna verka för
en bättre arbetsmiljö, vilket
förutsätter att de vet vilka risker som finns, vilka krav som
kan ställas på arbetsgivare och
andra aktörer.
Regler angående skyddsombuden funktion finns i AML
6 kap. 3 . 5 . 2.
På vissa håll inom ambulansverksamheten tycks det
råda en uppfattning att det
bara är medlemmar i Vårdförbundet och Kommunal som
kan utses till skyddsombud,
något som ofta leder till att
andra engagerade medarbetare med annan facklig hemvist,
eller utan facklig anslutning
exkluderas från dessa viktiga
uppdrag.
Detta slår logiskt helt fel
och var aldrig lagstiftarens
syfte med lagen.
I praktiken betyder detta att
flera avdelningar, arbetsplatser och skift står utan skyddsombud.
Ofta möts man av beskedet
att det inte går utan medlemskap i ett visst förbund, eller
med budskapet att dubbelansluta sig.
Förbundet reserverar sig
förbehållslöst mot dylika påståenden, vilka vi menar inte
kan ha andra syften än exkludering och med falska förevändningar tvinga in någon i
en förening (se fackförbund).
Detta är allvarligt, i synnerhet med tanke på att det på
många arbetsplatser saknas
skyddsombud.
Förbundet ser inget stöd
vare sig i lagstiftning eller
praxis för vare sig exkludering eller tvång om dubbelanslutning.
Genom att förvägra personer rätten att utöva en förtroendepost, som därtill har
demokratisk och solid förankring bland kollegor anser förbundet vara under all kritik.
Fackklubbar är ingalunda
tvingade att utse någon som
är medlem hos just ett visst
förbund.
Tvärtom är det viktiga att
funktionen utses, t. ex. en person som valts med förtroende
av de som verkligen berörs,
d v s arbetskamraterna på arbetsplatsen.
I händelse av att de kollektivburna facken inte utser,
så ska rimligen arbetstagarna
och fackklubbarna äga rätten
att utse ett skyddsombud de
känner förtroende för.
Något vi berört ovan är det
faktum att det inte alls är säkert det lokala kollektivavtalsfacken finns representerat på
en viss, avdelning, skift, pool
eller liknande. Ska då resultatet bli att arbetarna står utan
skyddsombud, med hänvisning till att det finns ett kollektivavtal. Självklart ska det
finnas demokratiskt utsedda
skyddsombud.
Henrik Johansson
Henrik Johansson
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
43
Polis
Polisflyget
köper in nya helikoptrar
TEXT: DANIEL KARLSSON
FOTO: POLISEN
Inom Polisflyget pågår en rad satsningar. Femton personer har
nyanställts, helikoptrarna ska vara dygnet-runt-bemannade,
och helt nya helikoptrar ska köpas in.
Polisflyget har länge varit en
stark förespråkare för samhällets nytta av helikoptrar. Vid
sidan av rent polisiära uppgifter användes polishelikoptrarna
under lång tid även för sjukvårdstransporter.
2001 började de första av den
nuvarande generationen polishelikoptrar att levereras, Eurocopter EC 135. De medgav att
polisen för första gången ständigt kunde föra med alla viktiga
hjälpmedel, som värmekamera,
under flygningarna.
Helikoptrarna kan fortfarande anses vara moderna och
44
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
med lång gångtid kvar. I höstas
meddelades att polisen beslutat
om inköp av sju nya helikoptrar. De ska ersätta de nuvarande och fylla upp luckan efter
den helikopter som havererade
i Göteborg 2007.
I dagsläget är man inne i en
anbudsprocess som väntas klar
nu under sommaren. Att polisen väljer att göra sig av med
sina relativt moderna helikoptrar kan tyckas märkligt.
Den främsta anledningen är
egentligen inte själva helikoptern. Chefen för polisflyget,
Bengt Grönlund förklarar:
– Den tekniska utrustningen
som till exempel värmekameran börjar bli gammal. Det är
analoga system som det redan
är svårt att hitta reservdelar till.
Beräkningar har visat att det är
en dålig affär att byta utrustningen i våra befintliga helikoptrar, och i vissa avseenden
är det inte ens möjligt.
– På det här sättet får vi en
bra långsiktighet. Systemen
kan användas lång tid framöver. Allt blir digitaliserat med
vad det innebär som bättre
tillförlitlighet och kvalitet. Det
hänger också ihop med att vi
anställt operatörer som hanterar den tekniska utrustningen
i helikoptern, berättar Bengt
Grönlund.
50 miljoner per styck
Efter beslut om vilken helikoptertyp och leverantör man
väljer, väntas det dröja omkring
ett och ett halvt år innan leveranserna kommer igång.
Det handlar om standardlösningar som ”kan köpas från
hyllan”. Bengt Grönlund nämner en prislapp på omkring 50
miljoner per helikopter. Samtidigt lär marknadsmärket på de
WWW.S112.SE
befintliga helikoptrarna vara
gott, varför han menar att det
inte blir någon större merkostnad.
En fråga som blivit allt mer
aktuell i samband med terrorhot och tung kriminalitet är
polisens behov av tyngre transporter, inte minst för den nationella insatsstyrkan.
En statlig utredare tillsattes
så sent som den 31 januari i år
för att undersöka en framtida
helikoptersamverkan mellan
Försvarsmakten och polisen.
Som det står i uppdraget:
”För att tillgodose samhällets
behov av en effektiv helikopterkapacitet vid allvarliga händelser ska en utredare överväga
Försvarsmaktens möjligheter
att på kort och lång sikt stödja
polisen med medeltung helikopterkapacitet”.
Vem ska hantera samhällets helikoptrar?
Ambulanstransporter med
helikopter, internationellt kal�lat HEMS, hanteras sedan början av 1990-talet av enskilda
landsting.
De köper i sin tur tjänsterna
av civila flygföretag. Användningen och upphandlingen av
ambulanshelikoptrar för sjukvården ser mycket olika ut i
olika delar av landet.
Efter en stor omdaning på
marknaden är det idag ett bolag som står för sex av sju
ambulanshelikopterstationer i
Sverige. Företaget, Scandinavian MediCopter, har formats
genom en sammanslagning av
andra helikopterbolag.
Det ägs av Scandinavian Air
Ambulance som är ett av Nor-
F
FAKTA
POLISENS ORGANISATION
Polisen är den största statliga
verksamheterna med fler än 28
000 anställda. Av dessa är cirka
20 000 poliser. År 2012 var 29
procent av alla poliser kvinnor och
41 procent av alla anställda totalt.
Inom Polisen finns flera olika
kompetenser för speciella arbetsområden, till exempel bombtekniker, dialogpoliser, hundförare,
polisrytteriet, polisflyget och sjöpolisen.
De flesta poliser arbetar dock
som ordningspoliser, närpoliser
eller kriminalpoliser med vardagsWWW.S112.SE
dens största flyg- och helikopterambulansföretag.
De flyger idag med en blandad flotta av Eurocopter AS
365, EC 135 och EC 145. Ytterligare nya helikoptrar är på väg.
Myndigheter och kommuner
köper även andra typer av helikoptertjänster. Det kan handla
om uppdrag som kalkning,
skogsinventering och skogsbrandsbekämpning.
En del av dessa uppgifter
skulle kunna hanteras med statens egna helikoptrar.
Blir det billigare eller bättre?
Precis som med frågan om vilka myndigheter som ska sköta
vilka uppgifter, får du olika
svar beroende på vem du frågar. Det handlar om politikernas och myndigheternas vilja,
inriktning och egenintressen.
Alla kommer garanterat
svara att de värnar om skattebetalarnas medel, och att de ser
samverkan som något positivt –
så länge det inte påverkar deras
egen verksamhet negativt.
Diskussionerna om helikoptrar i samhällets tjänst kommer
säkert att vara en het potatis
länge till.
Utredningar har kommit och
gått. Vad man kan konstatera
är att det för närvarande tillförs
nya statliga helikoptrar med
snabb takt.
Flottorna moderniseras och
utökas. Det ska innebära att de
olika aktörerna kan utföra ett
ännu bättre arbete. Det kommer
oss som medborgare till nytta,
oavsett om man tycker att skattemedlem används på bästa sätt
eller inte. Sverige har helt enkelt bra snurr på helikopterinvesteringarna.
brottslighet, såsom inbrott, skadegörelse, bedrägerier, stölder,
snatterier och misshandel.
Idag består Polisen av Rikspolisstyrelsen och 21 självständiga
polismyndigheter indelade länsvis.
År 2015 ska dagens 21 polismyndigheter bli en nationell
polismyndighet. Polismyndigheten,
som blir det nya namnet på myndigheten, ska ha ett huvudkontor
och vara indelad i polisregioner.
Vid Polismyndigheten ska det
bland annat finnas en nationell
Källa: Polisen
operativ avdelning.
EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™ EZ‐GLIDE® POWERTRAXX™ MAX 227 KG Trappstolen som tar dig �ll nya höjder! Eldrivna larvfö�er transporterar pa�enten upp eller ned med bara en knapptryckning. Bä�re arbetsmiljö för dig och tryggare för pa�enten. ALLFA EUROPE PREMIUM Tillverkad i Sverige ALLFA EUROPE PREMIUM Världens mest exibla ambulansbår? Allfa Europe är den kompletta lösningen om du vill ha högsta
kvalitet, multipla funktioner, högsta säkerhet, ergonomiska
valmöjligheter utifrån situation, hög patientkomfort samt ett
enkelt handhavande för personalen.
Allfa Europe erbjuder en mångsidighet som gör
den till Sveriges populäraste
ambulansbår i akutambulanser.
Har du provat Sidearm?
Armstöd för Allfabåren
20 G MAX 300 KG TEL: 0520‐420200 MAIL: [email protected] WEBB: www.fernonorden.se Vi är fackförbundet
med 100 %
ambulanspersonal
www.ambulansforbundet.se
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
45
Kriminalreport
age
När kropparna efter Zlatko Radojkovic och
Johan Ljung hittades nergrävda den 5 maj
2002 hade männen varit försvunna i över
åtta månader. När polisen började utreda
morden teg alla inblandade och först efter
ett envist arbete kunde kriminalteknikerna
hitta bloddroppar som band mördarna till
Foto: Scanpix
brottet.
En Hells Angels lokal i Skåne.
Dubbelmordet på
Hells Angels-gården
TEXT: DAG ÖHRLUND
När den 41-årige Zlatko Radojkovic och
den 26-årige Johan Ljung anmäldes som
försvunna sent i augusti 2001, visste flera
medlemmar av Sveriges kriminella mcgäng mycket väl vad som hänt dem.
Men den som vill överleva bryter inte
mot gängens hederskodex.
Man tjallar inte. Punkt, slut.
Ingen av de försvunna var okända för polisen. Johan Ljung hade varit ett problembarn i hela sitt liv. Han hade haft svårigheter i skolan och på ett tidigt stadium dragits
in i missbruk. Vägen till kriminalitet blev
kort – från 15 års ålder och fram till sin död
46
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
hade Johan varit intagen på inte mindre än
35 olika institutioner. Bland annat hade han
flera gånger dömts för grova våldsbrott.
I början av 2001 hade han muckat från en
kriminalvårdsanstalt och vistats mestadels
i Göteborg. Johan hade fått bo hos sin vän
Zlatko Radojkovic och hans sambo sedan
17 år, Sari Järveläinen. Då och då hälsade
han också på sin mamma och sina syskon
i Kungsör.
Tre år tidigare hade Johan blivit medlem
i ”Brödraskapet Wolfpack”, en organisation som bildats av fängelsemedlemmar
och med mc-gängen som förebild.
Zlatko Radojkovic hade som ung tillhört
världseliten i styrkelyft, men när den karriären tog slut hade han dragits in i kriminella kretsar och så småningom också blivit
medlem i Brödraskapet Wolfpack, där han
så småningom avancerade till vice president.
Johan och Zlatko hade ett gemensamt. På
sommaren 2001, innan de försvann spårlöst, hade båda lämnat Brödraskapet Wolfpack och det hade inte skett i god sämja.
Därmed hade båda fått epitetet bad standing, vilket kräver sin förklaring.
Under årens lopp har kriminella gäng i
WWW.S112.SE
Sverige ibland samarbetat i fraktioner, ibland haft öppna strider med varandra. Medlemmar har lämnat ett gäng för att gå med
i ett annat. Medlemmar i olika gäng har
kunnat hjälpa varandra med tjänster och
gentjänster.
Men ett har de nästan alla haft gemensamt – den obönhörligt hårda synen på
respekt och lojalitet. Vad man gör och inte
gör. De oskrivna lagarna.
För att förstå vilken typ av regler som
gäller i den här typen av mc-klubbar, organisationer och kriminella nätverk, blir det
lättare om man tittar på förebilden för dem
alla: Hells Angels.
Organisation med stark hierarki
Världens mest kända mc-gäng bildades
i Kalifornen den 17 mars 1948 av soldater som återvänt från utlandstjänst i andra
världskriget. Det skulle ta hela 13 år innan
den första Hells Angels-avdelningen bildades utanför USA, i Auckland på Nya Zeeland. Först åtta år senare accepterades den
första avdelningen i Europa och platsen var
London. Därefter tog det ytterligare elva år
innan organisationen fick fotfäste i Norden,
när Hells Angels i Köpenhamn blev ”officiella” 1980.
För att en Hells Angels-avdelning ska
kunna bildas krävs att den består av minst
sex personer, och alla avdelningar är byggda efter ett identiskt, närmast militäriskt
organiserat mönster. Avdelningen leds av
en president - med vetorätt vid alla omröstningar - som har en vice president under sig.
Under presidenten anses ”Sergeant at
arms” vara den viktigaste personen i ledningsgruppen. Sergeanten ansvarar för
avdelningens – och dess högkvarters – säkerhet. Det är hans ansvar att kontrollera
bakgrunden hos blivande medlemmar, til�lika är det han som ser till att internt utdömda straff blir verkställda.
I avdelningens ledning finns också en
sekreterare och en kassör. Resten i avdelningen är vanliga medlemmar som alla har
en röst.
Många äro kallade …
Många drömmer om att få tillhöra Hells
Angels, men att bli fullvärdig medlem är en
lång process.
Anhängarna som står i kö för att komma
med kan delas in i tre grupper – prospects,
hangarounds och supporters. De sistnämnda kan avancera till hangarounds om medlemmarna i en avdelning rekommenderar
det. Man är hangaround i mellan sex månader och ett år, innan man kan bli prospect,
vilket i sin tur kräver att två tredjedelar av
medlemmarna rekommenderar det.
Som prospect gör man sitt hundår som
chaufför, vakt och allmän allt-i-allo när
det gäller att serva de fullvärdiga medlemmarna. När året gått krävs det att samtliga
WWW.S112.SE
medlemmar rekommenderar en, för att
man ska kunna väljas till medlem. Den
som söker får gå igenom ett lojalitetsprov
där han måste utmärka sig, detta inte minst
för att hindra att klubben får in infiltratörer
från exempelvis polisen.
Inom organisationen – eller ”klubben”
som de föredrar att kalla sig – är epitet som
lydnad, lojalitet och respekt heliga. Medlemmarna kallar varandra för bröder och
förväntas alltid ställa upp för varandra till
hundra procent, oavsett vilka följderna blir
för dem själva. Om den broder blir slagen
ska man omedelbart gå till attack mot angriparen, även om man inte vet vad saken
gäller, och till och med om den som anfaller skulle vara en broder men från ett annat
land.
Hierarkin är också totalitär – medlemmarna bestämmer över prospects, hangarounds och supporters.
Grunden för Hells Angels-filosofin är –
förutom motorcykelåkandet – frihet och
många av medlemmarna väljer att ta avstånd från samhället så långt det går. Man
vill inte ha något med polisen att göra och
den som blir gripen håller käft – att tjalla
vore respektlöst och därmed en dödssynd.
Den som bryter mot reglerna kastas ut från
klubben och befinner sig då i bad standing,
vilket kan komma att resultera i kännbara
repressalier. Bland annat kan man ”dömas”
till interna böter som brukar motsvara värdet av en Harley Davidson.
En medlem kan hamna i bad standing
vare sig han själv begärt utträde eller blivit
utesluten ur klubben, det handlar om vad
som föregått utträdandet. Den som är i bad
standing får inte heller kontakta någon av
medlemmarna.
Om ingen osämja finns, kan en medlem
begära utträde ur klubben och lämna den
i good standing, utan risk för tråkigheter.
Rättsläkaren: Har blivit mördade!
Det var alltså känt att Zlatko Radojkovic
och Johan Ljung bägge hade lämnat Brödraskapet Wolfpack i bad standing under
sommaren. Detta borde ha givit polisen en
god anledning att söka sig dit, men å andra
sidan visste man också att Ljung och Radokovic senast sett i livet tillsammans med
personer som hade anknytning till Hells
Angels.
Redan i april, innan kropparna hittats,
anhölls och häktades bland andra BM, AL
(här avidentifierade eftersom de friades
i rätten för mordet, författarens anmärkning.) och Marko Lönnmark, på sannolika
skäl misstänkta för mord.
Kvarlevorna efter Zlatko Radojkovic
och Johan Ljung hittades den 5 maj vid en
bergtänkt i Hellestads Tåstorp, 6,5 kilometer söder om Floby och ungefär tio mil från
Hells Angels högkvarter – en gård i Gunnilse utanför Göteborg.
Gruset vid bergstäkten var nästan slut och
det var när en ansvarig för anläggningen
åkte till platsen för att förbereda sprängning
av berg, som skulle krossas till grus, han
gjorde den makabra upptäckten.
Kanske var det den svaga odören i området som gjorde honom misstänksam och
fick honom att titta extra noga på det kvarvarande gruset. När han såg en kroppsdel
sticka upp ringde han omedelbart polisen.
Normalt sett skulle det här området vara
Skövdeteknikernas område, men någon av
de inblandade i mordet hade anknytning
till Floby. Därför kallades teknikerna Enar
Gustafsson och JO Johansson upp från Göteborg. Med på platsen fanns också två tekniker från Skövde, Leif Rundlöf och Mats
Ljung, samt en rättsläkare och hans assistent.
”Efter att ha skapat ett koordinatsystem
med rutor över området satte vi igång att
avlägsna grus från området”, berättar JO Johansson. ”Allt grus sållades noga och alla
fynd katalogiserades.”
Efter några timmar hade teknikerna frilagt
två nakna kroppar som var insvepta i plast
och låg i en grund grop som täckts över med
30–50 centimeter grus. Plasten var delvis
söndersliten – förmodligen av ett djur –
och delvis sönderbränd. Vid kropparna hittade man brandskadade rester av en orange
trafikkon och av trä. Senare skulle SKL
komma att hitta rester av brännbar vätska i
de brandrester som teknikerna hade säkrat.
”Vår slutsats var att kropparna hade
transporterats insvepta i plasten och sedan
dumpats i gropen. Någon hade sedan hällt
brännbar vätska och lagt brännbart material
på kropparna, och tänt på”, säger JO Johansson. ”Sannolikt blev transportörerna rädda
när de såg hur höga lågor som slog upp ur
gropen, lågor som måste ha varit synliga
vida omkring. Plasten kring kropparna var
i stora delar intakt varför vi tror att lågorna
omgående kan ha dämpats genom att kropparna täckts över av grus.”
Teknikerna och rättsläkaren fann att kropparna var i förvånansvärt gott skick förutom
de delar som förstörts genom djurangrepp.
I sin dom skrev Göteborgs Tingsrätt att
avdelningsläkaren Mario Verdicchio, som
utförde den rättsmedicinska undersökningen av kropparna, bland annat kommit till
följande slutsatser:
”Den förruttnelse som kropparna undergått medför att dödsorsaken ej med säkerhet kunnat klarläggas men den samlade
bilden talar för att dödsfallen orsakats av
skadorna. De skador till följd av det trubbiga våld som Zlatko Radojkovic och Johan
Ljung utsatts för kan ha orsakats av ett eller
flera slag med tillhygge eller av en eller
flera sparkar men sannolikt inte av några
knytnävsslag.
Skadorna till följd av det trubbiga våldet
>>
SAMVERKAN 112 NR 4 2012
2013
47
>>
är så allvarliga att Zlatko Radojkovic och
Johan Ljung förmodligen omedelbart förlorat medvetandet. Fynd av blödningar utvisar att Zlatko Radojkovic var vid livet när
han erhöll stick- eller skärskadorna i ryggen men det går inte att säga om han erhöll
dessa skador före eller efter skadorna i ansiktsskelettet. De skador Mario Verdicchio
funnit på kropparna är väl förenliga med
uppsåtlig våldsutövning och är till sin art
sådana att de näppeligen kan ha uppstått
vid något annat trauma, till exempel en trafikolycka.”
ringde, även om de hade bråkat.
Hennes oro växte när hon blev uppringd
av vännen D. D grät när han berättade att
han hade varit på restaurang Till Salu tillsammans med Zlatko och Johan. Han sa att
de där hade träffat BM, ALund och Marko
Lönnmark och att han nu var rädd för att
Zlatko och Johan var döda.
Sari hade nu ett samtal med en tidigare
flickvän till Marko Lönnmark och fick sina
farhågor bekräftade. Exflickvännen antydde att Radojkovic och Ljung hade ”dödats
på plats”.
Rätten sammanfattade sin tolkning
av rättsläkarens protokoll:
”Genom sakkunnigförhöret i förening med de omständigheter under vilka kropparna påträffades finner tingsrätten att
något tvivel om att Zlatko Radojkovic och Johan Ljung dödades genom uppsåtlig våldsutövning inte föreligger.”
Vad hade hänt Zlatko och Johan?
Eftersom de män som gripits som misstänkta nekade till brott och knappast visade
någon större samarbetsvilja, fick polisen nu
– som så ofta – börja lägga ett omfattande
pussel för att försöka ta reda på dels när
Ljung och Radojkovic dött, dels vad som
hade hänt innan.
Johans mamma berättade för poliserna
att hon alltid hållit en tät kontakt med sin
son, även under hans mest kriminella år.
Hon brukade ringa varje dag och om han
inte svarade så skickade hon ett sms. Och
när Johan hade fått ett textmeddelande från
henne brukade det aldrig dröja länge innan
han ringde upp.
Trots hans kriminalitet hade Johan aldrig
missat att betala tillbaka pengar han lånat
av mamman, på rätt dag. Den 7 augusti
hade han lånat 950 kronor av henne för att
köpa en tågbiljett när han skulle åka till
Göteborg. Hon hade pratat med honom på
kvällen den 18 augusti, men när hon ringde
den 20:e var telefonen avstängd och trots
att hon lämnade ett meddelande hörde han
aldrig av sig. Polisen kunde också konstatera att den pension som kommit in på Johans konto den 20 augusti inte hade rörts.
När polisen pratade med Radojkovics
sambo Sari Järveläinen berättade hon att
Zlatko och hon hade haft ett bråk den 18
augusti och att hon i samband med det
hade lämnat deras hem. Trots bråket hade
de fortsatt talas vid per telefon och den senaste gången hade varit vid 02-tiden den 20
augusti. Efter det hade hon inte lyckats få
tag i sin sambo.
Sari förstod snart att något var riktigt fel.
Efter 17 år kände hon honom så väl att hon
visste att han ha svarat i telefon när hon
48
SAMVERKAN 112 NR 4 2012
2013
Ett ödesdigert dygn
Det var kväll söndagen den 19 augusti
och Johan Ljung var trött. Han hade bestämt sig för att gå hem till Zlatko Radojkovic och Sari Järveläinen för att sova.
Men under sin promenad genom Göteborg
passerade han restaurang Karlssons Garage
och hörde då att någon ropade på honom
från andra sidan gatan.
Inne på restaurangen satt Zlatko tillsammans med sina nära vänner A och D. De
tecknade åt Johan att han skulle komma in.
Ljung tvekade länge, men övervann sedan
sin trötthet och anslöt sig till sällskapet.
Ett val som skulle leda till hans död.
Kvällen blev lång. Vid halv ett-tiden på
natten lämnade Johan och Zlatko krogen
och åkte istället till restaurang Till Salu i
Saluhallen vid Kungstorget. Restaurangen
är på söndagarna öppen till klockan tre på
natten och brukar vara en samlingsplats för
folk i krogbranschen.
Någon timme efter att Ljung och Radojkovic kommit till krogen anlände också
BM, AL och Marko Lönnmark dit. Polisen
har inte lyckats kartlägga om de kom tillsammans, men telefonlistor visar att BM
ringde både AL och Lönnmark när han
vid ettiden lämnade Hells Angels-gården i
Gunnilse för att åka in till stan.
Kvinnliga vittnen har berättat att de fem
männen, tillsammans med några andra,
festade rätt ordentligt. Alla drack alkohol
utom AL som uppenbarligen var chaufför.
En av kvinnorna som senare förhördes
berättade att stämningen i ”gänget” varit i
stort sett god, men att det ändå förekommit
en del irritation.
Var det möjligen så att Hells Angelssympatisörerna kritiserade Johan och
Zlatko för att de lämnat Brödraskapet
Wolfpack och nu var i bad standing?
Sanningen vet bara de inblandade.
Många versioner – vilken var sann?
En av kvinnorna i sällskapet har senare
vittnat om att både hon och en av männen
var rejält berusade, medan en servitris påstått att samma man bara var måttligt full
och mycket trevlig.
En kvinna som arbetade på restaurangen har berättat att de som vanligt stängde
klockan tre på morgonen, men att det festande gänget satt kvar och drack.
Polisens tömning av mobiltelefonmaster
visar att BM och AL under en timme vid
fyratiden på morgonen åkte iväg och befann sig i Vasastaden, innan de återvände
till krogen.
I förhören ville ingen av dem berätta vad
de gjort under tiden de varit borta från sällskapet.
Polisens och åklagarens teori är att de
fem männen tillsammans lämnade krogen
vid femtiden på morgonen för att åka till
Hells Angels-gården och ha efterfest där.
En fest som slutade med att Johan Ljung
och Zlatko Radojkovic mördades.
Detta skulle naturligtvis ingen av de
misstänkta erkänna. Marko Lönnmark,
som senare dömdes till tio års fängelse för
dråp och övergrepp i rättssak, hävdade att
han vid halv fem-tiden på morgonen tagit
en svarttaxi hem till sin bostad.
Han hade återvänt till centrala Göteborg
ett tag och sedan åkt ut till Hells Angelsgården vid halv nio-tiden, eftersom han
och AL sedan länge hade planerat att åka
till Danmark tillsammans.
AL berättade att Zlatko först hade pratat om att ha efterfest hemma hos sig, men
sedan ändrat sig. AL hade istället skjutsat
Ljung och Radojkovic till restaurang Bryggeriet och släppt av dem där.
Vid det laget hade både BM och Lönnmark försvunnit och AL hade ingen aning
om vart de tagit vägen. När han släppt av
Zlatko och Johan hade han köpt en hamburgare på McDonalds i Nordstan och
sedan kört hem för att duscha, byta kläder
och äta.
Först strax efter åtta hade han åkt vidare
till Hells Angels-gården och funnit att allt
var lugnt och stilla där. Alan hade lagt sig
att vila en stund, i väntan på att Marko
skulle dyka upp så att de kunde åka till
Danmark.
BM led av dåligt minne under förhören.
Han var rätt säker på att han sovit i bilen
medan någon skjutsat honom till gården i
Gunnilse på morgonen, men han kunde inte
säga vem.
Avrättning och blodbad.
Fortsättning i nästa nummer (Nr 5)
av Samverkan112.
WWW.S112.SE
PRODUKSPECIALIST
FÖRSÄLJNING Befattningen:
Arbetet innebär försäljning och utbildning.
Ditt fokus är ergonomiska hjälpmedel och
sjukvårdsutrustning som används inom ambulanssjukvården. Kunderna är ambulans, sjukhus,
räddningstjänst och polis.
Arbetet är självständigt men du arbetar i ett litet
men väl fungerande team där alla är beredda att
hjälpa till där det behövs mest. Arbetet innebär
resor med ca: 40-60 övernattningar per år (80-120
resdagar). Din arbetsplats är kontoret i Trollhättan.
Din bakgrund:
Du har kunskap och erfarenhet inom ergonomi
och akutsjukvård. Du har jobbat inom ambulanssjukvården eller likvärdigt. Du har en stor social
kompetens och tycker om att lösa problem, du är
flexibel och är inte främmande för varierande
arbetsuppgifter.
Vi erbjuder:
Ett fritt arbetsklimat med mycket eget ansvar, en
spännande bransch och bra kollegor. Seriösa och
förmånliga anställningsvillkor. Vi har kollektivavtal.






Vi arbetar med utrustning som
används av Polisen, Ambulansen,
Räddningstjänsten, Sjukhus,
kommuner, Kustbevakning mm.
Det ställer stora krav på oss som
leverantör gällande både kvalitet och
servicetillgänglighet.
Vi är ISO-certifierade inom
Kvalitet och Miljö
Ferno Norden AB har sin bas i
Trollhättan men verkar över hela
landet från Kiruna till Trelleborg.
Din Ansökan:
- CV
- Beskrivning av dig själv
- Beskriv hur du/din familj ser på att
du kommer resa en del!
Krav:
Svenska och Engelska tal och skrift
Körkort
Datorvana
Utbildning eller erfarenhet av ambulanssjukvård
Social kompetens
Tycker om att resa
P +46 (0)520 420200
F +46 (0)520 420209
E [email protected]
WWW.S112.SE
Ferno Norden AB ingår i en
nordisk koncern med företag i
Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Kardanvägen 37
461 38 Trollhättan
Sweden
Ansökan och frågor:
[email protected]
0706-873977
Urvalet sker löpande.
Ferno Norden AB
www.fernonorden.se
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
49
Marknadsnyheter
Snögg UNI
allförband
Det unika bandaget nu i ny
förpackning och nytt lägre
pris. Självhäftande förstahjälpen förband som inte
fastnar i såret eller håret.
Fäster även om det är blodigt
eller blött.
IM-Medico AB
Telefon: 08-715 55 10
[email protected]
Börja arbeta med ett nytt grepp!
Trådlöst överföring till Paratus
ambulansjournalsystem
Det finns nu en färdig
koppling mellan vår Monitor/Defibrillator ZOLL
X Serien och ambulansjournalsystemet Paratus
(Saab), vilket innebär att
fysiologiska parametrar
överförs trådlöst och visas
och lagras i journalen.
Ambulanspersonal behöver
inte mata in de fysiologiska värdena manuellt,
vilket sparar tid och ger
mer patient-utrymme.
Medidyne AB
Telefon: 0431-44 80 50 [email protected], www.medidyne.se
Sievi Planar är en ny tids skydsskor. De har en sula med ett mycket bra grepp
som tack vare formgivningen och det nya sulmönstret håller fötterna stadigt på
marken och på besvärliga underlag. De trendiga och personliga Planar-skorna
är dessutom bekväma och stadiga tack vare de rejäla vadderingarna och den
utmärkta passformen. Planar finns med två olika skafthöjder och båda
modellerna har försetts med tåhätta och spiktrampskydd av stål.
Sievi AB
Telefon: 018-200 220, [email protected], www. sievi.com
Premiär för ny
elmanövererad bårsläde
Har du vägarna förbi FLISA 2013?
Välkommen att besöka oss i vår monter där vi berättar om de senaste nyheterna kring våra produkter och visar bl.a. vår senaste unika innovativa
lösning - TrueCPR Coaching device.
EASYLOAD bårsläde på FLISA.
Vår prototyp kommer visas upp för första gången på årets FLISA.
En bårsläde för Allfabårar. Lyfter båren med ett knapptryck.
Ferno Norden AB, Telefon: 0520-42 02 00. Pierre Kördel.
50
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
Besök oss också på Facebook
Physio-Control Nordic är glada över att kunna dela vår kunskap, berättelser från verkligheten och produktinformation med våra användare på
ett enkelt och snabbt sätt via Facebook.
Besök oss på /PhysioControlNordic
Vi finns även på www.physio-control.se eller på telefon 0770-870 120.
Lifesaving Innovations from Physio-Control
Marknadsnyheter. Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter?
Maila till: [email protected] Tjänsten är gratis för våra annonsörer!
Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!
WWW.S112.SE
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 4 2013
51
Effektiva kontinuerliga kompressioner
Full energi upp till 360 joule
Direkt kontakt med sjukhuset
För varje patient som behöver det
Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning
True CPR™ Coaching device
Lifesaving Innovations from Physio-Control
För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:
0770-870 120
/PhysioControlNordic
www.physio-control.se