Transcript Susanna Magnusson, doktorand, Lunds universit

Förlängt abstract till NordMedia 2011, Akureyri, 11 – 13 augusti.
Författare: Susanna Magnusson, doktorand, Lunds universitet.
Syftet med detta förlängda abstract är att beskriva mitt avhandlingsarbete. Jag är doktorand
vid Lunds universitet, institutionen för kommunikation och medier. Mitt avhandlingsarbete,
som jag är inne på mitt andra år av, befinner sig ämnesmässigt i skärningspunkten mellan
kriskommunikation, retorik och interkulturell kommunikation. Just nu arbetar jag med
materialinsamling i form av intervjuer, dokumentanalys och observationer. Jag är tacksam för
alla kommentarer på detta förlängda abstract.
Förtroende och mångkulturell1 kompetens – Räddningstjänsten Syd som ett
exempel på hur en organisation bygger förtroende i en mångkulturell värld
Under det senaste decenniet har brandkåren i Malmö (Räddningstjänsten Syd) återkommande
haft problem med att personal under utryckningar har blivit hotade, attackerade och utsatta
för stenkastning. De oroligheter som uppstått i förhållandet till boende i delar av Malmö är
väldokumenterade och har fått mycket medial uppmärksamhet(Hallin, Jashari, Listerborn &
Popoola, 2010). Signifikanta händelser som verkar ha präglat organisationen i olika
avseenden verkar dels ha varit den stora moskébranden 2003, dels oroligheterna i samband
med avhysningen från en källarmoské i Malmö vintern 08/09, händelser som var så allvarliga
att Räddningstjänsten under en period beslutade att man skulle avstå från utryckningar till
”vissa larm på vissa adresser” om man inte fick poliseskort (Räddningstjänsten, 2009).
Varför dessa situationer har uppstått och vad man skall göra åt saken har varit föremål för
mycket analysarbete hos både räddningstjänst och forskare (Hallin m.fl., 2010). En slutsats är
att Räddningstjänsten bör arbeta för att skapa ”det goda mötet” med de boende och öka sitt
förtroendekapital i bostadsområdena. I linje med detta har man under de senaste åren satsat
på ett proaktivt, krisförebyggande, uppsökande arbete. Detta arbete syftar delvis till att
minska antalet olyckor i hemmen, men också till att Räddningstjänsten skall ”skapa dialog”
och ”bygga relationer” och på så vis förebygga oroligheter och våldsamheter. Till detta arbete
har man rekryterat personal som skall arbeta som så kallade brand- och säkerhetsvärdar.
Gemensamt för dem alla är att de anses ha den ”mångkulturella kompetens” som antas vara
viktig för att man skall kunna ”överbygga det främlingskap och den kommunikationsklyfta
som finns kring räddningstjänstens arbete” (Räddningstjänsten, 2009, s. 7). Det är deras
kompetens, deras arbete, roll och funktion samt idéerna som omger dessa, som är av centralt
intresse för mitt avhandlingsarbete. Avhandlingsarbetet kommer att studera
Räddningstjänsten Syds förebyggande, relationsskapande arbete som ett exempel på proaktiv
kriskommunikation, som ett exempel på hur processen att bygga förtroende i en
mångkulturell värld kan ta sig uttryck, vilka idéer som ligger bakom arbetet och vilka
kommunikativa/retoriska praktiker som används i det konkreta arbetet, i det interpersonella
mötet mellan brand- och säkerhetsvärdarna och de boende.
1
Detta begrepp har flera motsvarigheter: ”interkulturell kompetens” är antagligen det som vanligast
förekommer i litteraturen, även ”mångfaldskompetens” förekommer. Anledningen till att jag har valt att
använda termen ”mångkulturell kompetens” är att detta är det begrepp som används av Räddningstjänsten
själva.
Fallet Räddningstjänsten Syd är intressant just eftersom situationen i deras fall har antagit så
dramatiska former. Jag ser emellertid att avhandlingsarbetet har en bredare relevans än så. I
viss mening kan Räddningstjänsten Syd ses som en representant för vilken offentlig
organisation som helst som försöker hitta vägar i anpassningen till ett heterogent och
kulturellt varierat samhälle.
Syfte och frågeställningar
Syftet med avhandlingsarbetet är att beskriva och bidra till en fördjupad förståelse för hur
organisationer arbetar med att stärka sitt förtroende i utpräglat mångkulturella miljöer. Av
särskilt intresse är en förståelse för fenomenet ”mångkulturell kompetens” och på vilket sätt
denna kompetens bidrar till ökat förtroende.
Följande preliminära frågeställningar kan urskiljas:
-
Hur konstrueras fenomenet ”mångkulturell kompetens”, i diskurs och i kommunikativ
praktik, det vill säga i interpersonella möten?
På vilket sätt bidrar den ”mångkulturella kompetensen” till ökat förtroende?
Vilka bilder av kulturens/etnicitetens betydelse och inverkan på förmågan att skapa
förtroende i en kommunikationssituation skapas i materialet?
Det är alltså fenomenet ”mångkulturell kompetens” som är centralt för avhandlingsarbetet.
Jag är både intresserad av de idéer som finns inbäddade i begreppet, hur man tolkar och talar
om – konstruerar – begreppet, vilken betydelse och funktion denna kompetens tillskrivs i det
förtroendeskapande arbetet och därmed också vilken betydelse man tillskriver människors
kultur/etnicitet i kommunikationssituationer. Jag är även intresserad av hur denna
”mångkulturella kompetens” kommer till uttryck i kommunikativ praktik, i interpersonella
möten. Även sambandet (befintligt eller obefintligt) mellan talet om den mångkulturella
kompetensen och hur denna kompetens eventuellt yttrar sig i kommunikativ praktik, är
intressant. Jag menar att en förståelse för fenomenet ”mångkulturell kompetens”, och hur
denna kompetens definieras och praktiseras, är relevant för alla som vill förstå och lära mer
om kommunikation i mångkulturella miljöer.
Teoretiska fästpunkter
I mitt arbete har jag en övergripande socialkonstruktionistisk hållning, emellertid inte en
utpräglat postmodernistisk sådan. Jag anser att det finns förtjänster med att betrakta
fenomenet “mångkulturell kompetens” som socialt konstruerat, som ett begrepp med vissa
innebörder och associationer (mer eller mindre sammanhållna) som har skapats i en
”förhandlingsprocess” mellan olika parter. Ordet ”diskurs”, som anges i frågeställningen,
använder jag i betydelsen hur fenomen konstrueras, görs faktiska, berättigas i tal och vilka
identiteter, kategorier och tolkningsrepertoarer som används för att skapa övertygande och
sammanhållna berättelser (Silverman, 2006). Min utgångspunkt är att sambandet mellan talet
om den mångkulturella kompetensen (som framkommer i intervjuer) och vad denna
eventuellt kan tänkas utgöras av ”i verkligheten” (till exempel vissa beteenden, kunskaper,
attityder, egenskaper), inte på något sätt kan tas för givet (Alvesson & Karreman, 2000).
Vidare väljer jag att betrakta arbetet med att bygga förtroende som en form av pro-aktiv
kriskommunikation, och hämtar därför inspiration från idéer och teorier inom
kriskommunikation. Denna teoribildning placerar sig ofta på en mer övergripande
organisationsnivå, dvs. handlar om hur organisationer som sammanhållna enheter kan arbeta
för att förebygga och hantera kriser. Det interpersonella perspektivet är svagt representerat i
kriskommunikationsforskningen, som jag kan se det, och dessutom finns det inom området en
brist på intresse att ta hänsyn till kulturella perspektiv (Falkheimer & Heide, 2008;
Falkheimer, Heide & Larsson, 2009). Därför måste jag i dessa avseenden söka mig till andra
forskningsfält. När det gäller hur förtroende skapas i en kommunikationssituation, vänder jag
mig till den retoriska traditionen, där förutsättningarna för konstruktiv kommunikation och
där frågan om hur förtroende skapas, har diskuterats i årtusenden (Aristotle, 2007/335 fKr).
Särskilt användbart anser jag ethos-begreppet vara. Ethos handlar om en persons kompetens,
karaktär och välvilja, och hur dessa skapas och uppfattas ät en utgångspunkt för hur
trovärdighet och förtroende etableras. Vidare kommer jag att använda mig av idéer och
teorier från forskningsfältet om interkulturell kommunikation som berör
kulturens/etnicitetens påverkan på sättet att kommunicera. Då jag, i enlighet med många
andra, är kritisk till den deterministiska ställning som kultur/etnicitet ofta tilldelas i denna
litteratur (för deterministiska beskrivningar av kulturens påverkan, se till exempel Hofstede,
2001; Hofstede & Hofstede, 2005) kommer jag även att hämta inspiration från mer kritiska
idéer om hur kulturbegreppet görs socialt verksamt i olika sammanhang.
Tillvägagångssätt i avhandlingsarbetet
För att närma mig en (eller flera) förståelse(r) för fenomenet ”mångkulturell kompetens”,
talet om och utövandet av denna, har jag under hösten 2010 och våren 2011 använt mig av
olika metoder. Dels har jag granskat officiella dokument, till exempel årsredovisningar,
projektrapporter och verksamhetsplaner. Dessa ger den officiella bilden av hur man beskriver
behovet av den ”mångkulturella kompetensen” och hur man legitimerar denna verksamhet.
Jag har också vid ett par tillfällen observerat strategiska möten då verksamhetens inriktning
och brand- och säkerhetsvärdarnas arbete har diskuterats. Den absolut största delen av
materialinsamlingen har hittills emellertid bestått av intervjuer med representanter från olika
nivåer av Räddningstjänsten Syd. Totalt har jag genomfört nästan 30 intervjuer, varav ett 10tal med chefer och strateger inom organisationen, ett 10-tal med brand- och
säkerhetsvärdarna själva (vissa av dem två gånger) och resterande intervjuer med operativa
brandmän. Under hösten 2010 kommer materialinsamlingen att fortsätta då jag planerar att
genomföra tre stycken veckolånga observationer med tre brand- och säkerhetsvärdar (en
vecka var).
Idéer om bearbetningen av intervjumaterialet
Om man använder sig av intervjuer som materialinsamlingsmetod, måste man börja med att
fråga sig vilken status man skall tilldela materialet (Alvesson, 2011; Silverman, 2006). Här
finns det uppenbart olika vägar att gå. Å ena sidan finns mer positivistiska eller romantiska
synsätt, där man antar att intervjuerna avtäcker rena representationer av verkligheten, av inre
och yttre tillstånd. Å andra sidan finns synsätt där man tvärtom vänder sig emot idén att
intervjun kan ge säker kunskap om någonting alls utanför själva intervjusituationen (ett mer
konstruktionistiskt synsätt). När det gäller mina intervjuer utgår jag inte från att de förmår att
spegla intervjupersonernas innersta åsikter och uppfattningar. Detta utesluter emellertid inte
möjligheten att det finns någon form av korrespondens med en faktisk verklighet, eller för
den delen att intervjuerna kan peka på etablerade sätt att tala om ämnet, vilket i sig kan vara
intressant att studera. Jag har ännu inte hunnit analysera intervjumaterialet på djupet, men jag
ser flera möjliga tolkningsalternativ, där talet om den ”mångkulturella kompetensen” kan ses
som ett slags identitetsarbete där en yrkesidentitet mejslas ut. Man kan också se på talet om
den ”mångkulturella kompetensen” som ett uttryck för etablerade kulturella skript, eller som
ett slags moraliskt historieberättande. Om man utifrån intervjuerna skall försöka komma
närmare hur den interkulturella kompetensen visar sig i kommunikativ praktik, kan jag idag
urskilja teman som handlar om flexibilitet, uttalad välvilja och omsorg samt identifikation.
Huruvida dessa teman framstår lika tydligt i de observationer jag kommer att göra av brandoch säkerhetsvärdarnas kommunikativa praktik, kommer att bli intressant att se.
Bibliografi
Alvesson, M. (2011). Interpreting interviews. London: Sage.
Alvesson, M. & Karreman, D. (2000). Varieties of discourse: On the study of organizations
through discourse analysis. Human Relations, 53 (9), 1125 - 1149.
Aristotle, t. b. G. A. K. (2007). On rhetoric. A theory of civic discourse. (G. A. Kennedy,
övers. Andra uppl.). New York/Oxford: Oxford University Press.
Falkheimer, J. & Heide, M. (2008). Myndigheters kriskommunikation med etniska
minoriteter: En studie av relationsbyggande i ett mångkulturellt samhälle (KBM:s
temaserie 2008:4). Stockholm.
Falkheimer, J., Heide, M. & Larsson, L. (2009). Kriskommunikation. Malmö: Liber.
Hallin, P. O., Jashari, A., Listerborn, C. & Popoola, M. (2010). Det är inte stenarna som gör
ont (Malmö Publikationer i Urbana Studier).
Hofstede, G. (2001). Culture's consequences. Comparing values, behaviors, institutions and
organizations across nations. (andra uppl.). Thousand Oaks: Sage.
Hofstede, G. & Hofstede, G. J. (2005). Organisationer och kulturer (S. Strålfors, övers.
Second uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Räddningstjänsten. (2009). Årsredovisning 2009: Räddningstjänsten Syd.
Silverman, D. (2006). Interpreting qualitative data (Tredje uppl.): Sage.