Transcript 8 - Samverkan 112

tation vän
s
s
l
e
v
a
d
Hun
ns bästa
e
s
li
o
p
h
c
o
t
Försvare
SAMVERKAN
uktör
r
t
s
n
i
k
fi
Tra
tt lyft
e
n
e
g
in
n
d
il
b
Nya ut
tryck
n
i
t
k
r
a
t
S
ydsudan
S
i
lt
a
it
p
s
o
h
Pre
Nummer 2 2014
Årgång 13
Pris 49 kr
Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon
tik
MatemaWales
Räddar liv i
s SM
Ambulan
ng
Nya golftävli
uss
b
s
d
r
å
v
v
Intensi jukvård på väg
Specialists
mer
Och mycker
Trevlig
läsning!
Räddade 50-årig Merca-ambulans
Vi erbjuder Dig
rätt förutsättningar
- vid utbildning...
AMBU SAM
Torso docka i vuxenstorlek, för basal
HLR-träning.
AMBU DOCKOR (torso och helkropp)
Flertalet HLR-dockor för basal och
avancerad HLR-träning. Finns även för
övning i intubation och ventilering på mask.
Tillval: PC-anslutning med HLR program.
AMBU INTUBATIONSHUVUD
För träning av alla intubationstekniker.
... och i verkligheten
ZOLL
Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för
sjukhus- och transportbruk. Förenklar och
förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi
är erkänt världen över.
STATPACKS
Ett brett sortiment av akutväskor och
moduler av hög kvalitet.
AUTOPULSE
Ett kompakt och bärbart system som ger
mer effektiva hjärtkompressioner på plats
och under transport.
För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se
Magasin
om blåljusverksamheter och specialfordon
Utgivare
Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget
On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och
står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande
till företag, organisationer och politiska partier.
Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487
Adress
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park)
Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: [email protected]
www.s112.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), [email protected]
Reporter
Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666
Övriga medarbetare i detta nummer
Eva-Lotta Andersson, Mikael Bergström, Pär Jonsson,
Maria Jansson Sjödin, Elliot Turvall, Annica Ahlberg-Valdna.
Formgivning
Sven Åsheden
Produktion
On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej
för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar
svarar intervjuade personer och textförfattaren.
Annonser
Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö,
Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, [email protected]
Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström
Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/
Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom
Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.
Foto framsida: John Thorner
Utgivningsplan 2014
NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9
Materialdag annonser, 4 feb
.
...........................................
NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17
Materialdag annonser, 2 apr
.
...........................................
NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26
Materialdag annonser, 3 jun
...........................................
NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37
Materialdag annonser, 19 aug
...........................................
12
Flera yrkesgrupper
måste kunna arbeta tillsammans
Flera landsting har agerat utifrån tron att en akademisk
utbildning i alla lägen ger en högre kvalitet för patienterna
än en yrkesutbildning. Men då har man glömt bort att de
olika yrkesgrupperna har, och kan ha, olika kompetenser
och kan ansvara för olika delar inom exempelvis ambulanssjukvården.
Idag finns en påtaglig sjuksköterskebrist både hospitalt
och prehospitalt, och det framtida behovet kan bli helt
omöjligt att täcka med endast sjuksköterskor.
Vad kan då göras inom
exempelvis ambulanssjukvården? Modellen kan vara
att det i kompetenshänseende finns en medicinsk
och en teknisk spetskompetensväg.
Både specialistutbildade sjuksköterskor och
undersköterskor med en
akademisk anpassad påbyggnad, som i förlängningen
kan leda fram till en högskoleexamen, behövs i den framtida
sjukvården. Att hela tiden ersätta en
yrkeskompetens med en annan tror jag inte riktigt på.
Min högst personliga uppfattning är att Riksföreningen
för anestesi och intensivvård som har många medlemmar
inom ambulanssjukvården och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) borde satsa på ett gemensam
upprop för att utveckla den svenska ambulanssjukvården.
Byt konkurrens mot samverkan och bli starka tillsammans!
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor har dragit
igång ett riktigt bra projekt i Stockholm som benämns
Ambulans 2015. En konferens och mässa för personal,
leverantörer, innovatörer och forskare inom ambulanssjukvård i de nordiska länderna. Det blir premiär den 28-29
april nästa år. Tanken är att detta ska bli en mötesplats
som administreras av ambulanspersonal och som vänder
sig till all ambulanspersonal oavsett tillhörighet.
Ambulans SM 2014 är namnet på Sveriges nya topptävling i golf. Bakom tävlingen och den nya satsningen står
KAKI, Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och
Carlskrona Golfklubb.
Tävlingen avgörs den 27-28 augusti med ”kanonstart”och
blir den första större tävlingen, för golfspelande ambulanspersonal i Sverige. Carlskrona Golfklubb bjuder alltid sina
besökare på en utmanande 18-hålsbana med en fantastisk
utsikt över Blekinges skärgård. Läs mer på sida 24
Hur såg det ut på din ambulansstation förr i tiden? Har du/
ni några gamla foton att dela med oss? Tag då kontakt via
telefon: 0454-300 800 eller på e-post: [email protected]
NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43
Materialdag annonser, 1 okt
...........................................
NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52
Materialdag annonser, 2 dec
...........................................
WWW.S112.SE
Sven Åsheden
Chefredaktör och ansvarig utgivare
[email protected]
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
3
SAMVERKAN
30
Innehåll
Starka intryck att hospitera
8
station
ls
e
v
a
d
n
u
H
s
n
e
t
k
a
Försvarsm
Matematik som räddar li
20
v
34
Rullande specialistsjukvård
5
8
12
16
18
20
4
Landet runt - aktuella notiser
Hundavelsstationen i Sollefteå
Nya trafikinstruktörsutbildningen i Luleå
Hur passande är benämningen brandman?
Etik och ansvar vid hjärtstopp
Matematik räddar liv Wales
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
24
25
26
30
34
40
Bäddat för bra SM-golf i Blekinge
Intressanta tidsdokument
Sven räddade 50-årig Merca-ambulans
Starka intryck att hospitera i Sydsudan
Rullande specialistsjukvård
Ambulansförbundets egen sida
42
44
45
46
49
50
Halland rustar för FLISA-succé
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor
Att möta suicidnära patienter - Nominering 2
Stolt över framgången - Nilsson i topp
Revision av transportkuvössystem
Marknadsnyheter
WWW.S112.SE
Nu får det vara nog!
DEBATTINLÄGG FRÅN GÄVLEBORG
Två ambulanssjuksköterskor
har nekat ett prio 1-larm.
Detta stämmer inte.
Vi inom ambulanssjukvården har länge,
i flera år, efterlyst ett klarare direktiv av
våra chefer vad som gäller våra dagbilar
efter ordinarie arbetstids utgång och hur vi
i dessa lägen ska hantera dessa larm som
skickas ut efter ordinarie tid, utan att få någon som helst respons på våra frågor.
Vi har reglerad arbetstid, vilket innebär
att vi kan jobba över om körningen har
kommit före klockan 18.00 men kommer
ett larm efter klockan 18.00 ska vi bli beordrade av en chef. 
Det som har hänt nu är att två av våra
medarbetare har råkat illa ut på grund av
chefer som inte har en dialog med sina an-
Källa: Arbetarbladet
ställda. Det har kunnat vara vem som helst
som jobbar inom ambulanssjukvården.
De två som har fått den här varningen
har bara gjort sitt jobb, inget annat! Att fördröja en körning på arbetstid är vi anställda
inom ambulansen helt eniga om att det inte
är okej på något vis.
Vi blir även överkörda i andra frågor
som rör vår arbetsmiljö. De flesta av våra
chefer har aldrig arbetat operativt i ambulansverksamheten, de fattar beslut i frågor
som de inte har en aning om vilka följder
det kan få och då är det patienten som blir
lidande i slutändan.
Det som har hänt nu är att larmcentralen
i Falun har slagit ut en dagambulans efter
klockan 18.00 då ambulansen har slutat
sitt skift och inte ska åka på flera uppdrag
den dagen. Ambulansbesättningen ringer
då larmcentralen och frågar om de vet att
ambulansen slutar klockan 18.00 och om
det inte finns någon annan ledig ambulans.
Larmcentralen i Falun svarar att det visst
finns en annan dygns-
ambulans som är ledig och detta resulterar i att de skickar iväg
den ambulansen på uppdraget. Punkt.
Medarbetare i Sandviken och Hofors 
Vi i personalen menar att när våra chefer
gör helt förvridna galna saker är det inget
som sker. Ett exempel kan nämnas i vintras
då landstinget hade stor julfest på Göransson Arena då en av våra medarbetare på
Ambulansen blev sjuk.
Denna sjukskrivning ersattes inte av våra
chefer. Detta resulterade i att en ordinarie
dygnsbil togs ur drift en hel natt, drygt 10
timmar och då var det bara en ambulans
som var brukbar detta skift och inte två
som det ska vara.
Man kan bara undra hur många svårt
sjuka som fick vänta på ambulans den natten, Jörgen Tranevik? Och vad har du gjort
åt detta?
På grund av att det finns ett utbrett missnöje med våra chefer och att vi i personalen försökt påtala detta under en längre tid
helt utan respons, så upplever vi nu att våra
chefer försöker stävja detta mot oss genom
att agera på ett sätt som inte är okej.
SVAR DIREKT:
Det är oacceptabelt
att ifrågasätta ett prio 1-larm
Det är inte acceptabelt att en högt prioriterad patient får vänta på ambulans. Rutinen är tydlig.
Så länge ambulansen inte parkerats i garaget efter arbetspassets slut är den i drift.
Det är oacceptabelt att ringa och ifrågasätta ett prio 1-larm medan en svårt sjuk
patient väntar. För de som inte vet vad
de olika prioriteringarna innebär, ett prio
1-larm handlar om ett akut eller livshotande tillstånd.
När det gäller tillfället i december när
en medarbetare blev sjuk och en ambulans togs ur drift har det skrivits en avvikelse. Den är hanterad tillsammans med
SOS Alarm för att utesluta att situationen
uppstår igen. Vi kommer att genomföra utbildningar på den berörda stationen utifrån
den fördröjda prio-1-körningen och utifrån
tidigare händelser.
Jörgen Tranevik,
Verksamhetschef ambulanssjukvården
Ambulansöverläkare
Vårdenhetschef ambulansen Sandviken/Hofors
Vårdenhetschef ambulansen Gävle och Ockelbo
Agneta Larsson,
Oskar Bondesson,
Torbjörn Eriksson,
Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården
Grundutbildning för handledare
Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården
Kursinnehåll: En teknikbank för att undvika att bära och lyfta.
Baserat på ett principbaserat arbetssätt. Fokus tung patient.
Kurstid: 14-16 oktober 2014
Kursplats: Flöjelbergsgatan 7A Mölndal
Ring för offert: 031-27 25 30,
E-post: [email protected]
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
5
Landet runt
Psykiatrin får egen
ambulans i Stockholm
Inget aktivt arbete för
att få fler kvinnor att bli
brandmän
Brandkåren skriker efter fler kvinnliga brandmän.
Men på Gästrike räddningstjänst pågår inget aktivt
arbete för att jämna ut den mansdominerade yrkesgruppen.
Foto: Patrik Karlsson
Stockholm blir först i landet med att få en psykiatrisk ambulans. Prio ett för den nya ambulansen är
att åka ut vid hot om självmord.
Fredrik Bengtsson är enhetschef för länsakuten och projektledare för det nya ambulansprojektet;
– Det är det absolut viktigaste i det här, att vi kan komma
ut på plats omedelbart till allvarliga suicid-hot när någon står
vid en bro eller någonting. Det är ett spislarm som det kal�las när flera myndigheter, både polis, ambulans och brandbil,
larmas ut.
Varför kan inte den vanliga ambulanssjukvården sköta det här?
– Det kan de i och för sig, men de har inte den specialistkunskapen som de här sjuksköterskorna som åker i det här
fordonet har.
Projektet är en tvåårig satsning med en budget på 11 miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Pengarna
kommer i sin tur ifrån regeringens så kallade priosatsning.
Fredrik Bengtsson hoppas att det här ska bli en permanent
verksamhet, främst för att patienterna ska mötas av sjukvårdspersonal och inte av polis som sker i många av de akuta
psykiatrifallen idag.
– Det är en avstigmatisering av psykiatrin. Det är viss skillnad om det kommer en målad polisbil hem till någon, eller
om det kommer ett ambulansfordon, säger Fredrik Bengtsson.
Planen är att bilen ska börja rulla i Stockholms län i september i år.
Text: Matilda Mattisson
SR, P4 Stockholm
Den dolda diskrimineringen, juni 2008, Kerstin Wallin.
"Carl Toshach har särskilt studerat psykiatrin i
Ryssland. Han berättar att i Sankt Petersburg har man
speciella psykiatriambulanser, utrustade för att redan
vid upphämtningen av den psykiskt sjuke göra en
fullständig kroppslig undersökning"
Källa: Göteborgs universitet
6
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
– Det skulle vi säkerligen behöva. Det här är något för oss
att titta på, säger Robert Strid, ansvarig för rekryteringen på
Gästrike räddningstjänst.
Robert Strid är räddningschef och högst ansvarig för
rekryteringen på Gästrike räddningstjänst. Han tycker att det
behövs fler kvinnliga brandmän. Men något aktivt arbete för
att få till en mer jämn könsfördelning i yrkesgruppen finns
inte.
– Vi jobbar med rekrytering generellt. Just nu har vi inget
pågående speciellt riktat mot kvinnor. Däremot ser jag att
om vi kan rekrytera en brandman eller en brandkvinna
spelar det inte så stor roll. De som kan komma till oss, klara
våra tester och är lämpliga som personer tar vi tacksamt
emot.
Varför har ni inget aktivt arbete för att fånga in kvinnorna?
– Det skulle vi säkerligen behöva. Men just nu har vi inget
sådant projekt pågående. Vi vill ha in fler kvinnor. Det här
är något för oss att titta på, säger Robert Strid.
Han menar att det traditionellt finns en viss schablon om
hur man ska vara som brandman. Att man ska klara lite mer,
kunna se vissa tragiska saker och vara tuffare.
– Tidigare har man kanske inte pratat så mycket om det
där, utan konstaterat hur det varit och gått vidare till nästa
uppgift. I dag är vi mycket duktigare på att prata om det
som hänt, dra lärdom av det och sen gå vidare.
Även Lennart Juhlin, räddningschef på Norrhälsinge
räddningstjänst, tror att den klassiska bilden av en brandman
speglar av sig på dagens situation.
– Jag tror att det bottnar mycket i traditioner. Hos kvinnor
finns en rädsla för fystester och allt vad det innebär. Men
det har visat sig att de som kommer hit och provar på inte
har några problem. Åtminstone 95 procent av tjejerna klarar
det, säger han.
En tjej som sökt sig till brandmannayrket är Anna Djupiter
Berg i Bergby i Gävle kommun. Hon har också märkt av
schablonen som Robert Strid pratar om.
– Det ska väl alltid finnas en mall för hur man ska se ut
som brandman. Men jag tycker att den börjar mjukas upp.
Det är inte sådan hierarki och tuppfäktning längre som det
har varit. Det har blivit mjukare inom räddningstjänsten,
säger hon.
Text: Linnea Johansson,
SR P4 Gävleborg
WWW.S112.SE
Fann brister i vården
- blir ny ambulanschef
Daniel Lilja har utrett ambulanssjukvården i Jönköpings län. Han hittade flera brister och konstaterar
att det behövs mer pengar för att den ska fungera
ordentligt. Nu är det han själv som får kavla upp
ärmarna.
Det blir Daniel Lilja själv som får lösa de problem han
hittade. För nu blir han verksamhetschef för ambulanssjukvården i hela länet.
– Det är såklart väldigt utmanande att få ta hand om de
problem man har beskrivit, säger han själv om sitt kommande
uppdrag.
Daniel Lilja började som ambulanssjuksköterska, men har
sedan klättrat mellan olika chefspositioner och för något år
sedan fick Daniel Lilja i uppdrag av Landstinget att utreda hur
ambulanssjukvården i länet fungerade.
Han kom då fram till att ambulanserna tvingas göra fler
och fler utryckningar för varje år som går. På bara några år
har antalet ambulansuppdrag ökat med ungefär 50 procent.
Något som däremot inte har ökat i den takten är resurserna.
Så Daniel Lilja presenterade de brister han hittade i utred-
VG vill sluta
använda SOS Alarm
SOS Alarm är för dåliga på sitt uppdrag, menar
Västra Götalandsregionen. Regionen kritiserar
bland annat att det finns för få sjuksköterskor på
larmcentralerna. Nu vill de inte förnya avtalet med
SOS Alarm.
I avtalet mellan parterna står det att minst 90 procent av
vårdsamtalen ska hanteras av legitimerade sjuksköterskor
med minst tre års erfarenhet av akutvård - ett mål som SOS
Alarm missar med cirka 30 procent.
Bengt Asplén är chef på AmbuAlarm, som ansvarar för att
planera och styra regionens ambulansverksamhet:
– Vi tror att våra ambulanser skulle kunna utnyttjas
betydligt bättre om vi har välutbildade sjuksköterskor som
ningen och konstaterade att ambulanssjukvården behöver
förstärkas med sju miljoner kronor.
– Vi har gått från 28 000 patienter 2007 till nu 43 000
patienter. Det är inte så att Jönköpings befolkning blivit så
mycket sjukare, utan beteendet har förändrats. Inom ambulanssjukvården finns ett antal patienter som sannolikt skulle
kunna ta sig till vården på annat sätt.
I och med att Daniel Lilja nu under våren blir chef över all
ambulanssjukvård i länet blir det upp till honom att lösa de
brister han själv hittade. Och det var inget han räknade med
när han letade efter bristerna.
– Nej, det såg jag nog inte då, utan då var det först och
främst ett uppdrag att ta reda på vad de stora volymökningarna berodde på i ambulanssjukvården. Jag trodde nog inte att
jag skulle vara en del av chefsstrukturen i framtiden.
Vad kommer att hända inom ambulanssjukvården i länet?
– Jag tror att man måste lyfta blicken och inte bara fokusera
på ambulanssjukvården, utan det utmaningar som hela hälsooch sjukvårdssystemet står inför. Ambulanssjukvården är inte
en isolerad del i totalen utan vi måste titta på hela processen,
till exempel att inte bara köra patienter till akutsjukvården,
utan föra en dialog med primärvården.
Text: Hannes Ewehag
SR P4 Jönköping
sköter intervjun med den inringande patienten. Att rätt patient
verkligen får tillgång till våra ganska få ambulansresurser,
säger han.
Vad är SOS Alarms förklaring till att man inte har lyckats
leva upp till avtalet?
– Man anser att det är en allmän brist på sjuksköterskor i
vårt område och i hela Sverige som gör att man inte klarar att
rekrytera i den omfattning som krävs.
Och vilken förståelse har du för den förklaringen?
– Vi är naturligtvis medvetna om att det råder en brist på
sjuksköterskor. Men vår uppfattning är att det finns ett stort
intresse för att jobba som sjuksköterska på larmcentral, men
man har uppvisat en stor oförmåga att behålla sin personal
inne på SOS Alarm.
Kommer ni att anlita SOS Alarm framöver?
– Vår ingång är att vi försöker avsluta avtalet med SOS
Alarm så snart som möjligt.
SR P4 Göteborg
BINZ kommer till Rettmobil-mässan
i Fulda Tyskland
Den 14-16 maj kommer Binz att finnas med som
utställare på Rettmobil-mässan i Fulda Tyskland.
Passa på att besöka oss i Hall 6 Monter 604
så pratar vi effektivitet, säkerhet & nytänkande.
Välkommen till utställningen
PS. Vi talar svenska. DS.
Ambulans Sprinter är baserad på Mercedes-Benz
WWW.S112.SE
Tyrilux Bil AB | Telefon: 031-58 03 00 | E-post: [email protected]
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
7
Tjänstehundar
Hundavelsstation
– förser försvaret och polisen
med tjänstehundar
Människans bästa vän
Text och foto: Maria Jansson Sjödin
Just den här dagen blev
världen en aning större och
mer spännande för sju helt
underbara schäfervalpar
på Hundavelsstationen i
Sollefteå. Sex veckor gamla
besöker de för första gången
lekhagen.
Livslusten och
upptäckarglädjen i deras
pigga ögon är smittsam!
8
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
Hundavelsstationen i Sollefteå tillhör
Försvarsmaktens Hundtjänstenhet, FHTE.
– Vår uppgift är att förse försvaret och
numera även polisen med tjänstehundar.
Vår avdelning med sexton anställda ansvarar för avelsverksamheten och fram tills
unghundarna testas vid 1,5 års ålder, säger
Lars Berg, major och avdelningschef i Sollefteå.
Hundavelstationen har sedan länge haft
ett bra samarbete med polisen. I ett regeringsbeslut som togs i december 2011 fastslogs att samarbetet skulle utökas ytterligare.
– Det gör att vi nu har ett ansvar att förse
även polisen med lämpliga tjänstehundar.
Det innebär en ökad produktionsnivå, vilket är bra då vi kan hålla uppe volymen.
Det innbär även ekonomiska lättnader eftersom vi delar på vissa kostnader.
Målsättning är numera att föda upp 300
valpar per år, mot tidigare 200.
– Vi vill ha bra hundar och vill inte slarva
med avelselsarbetet, så vi skyndar långsamt. Målet för 2014 är att föda upp cirka
250 hundar.
Målsättningen är att 25 procent av de valpar som föds i Sollefteå kommer att tränas
WWW.S112.SE
Sedan starten 2005 har
1.500 valpar fötts upp i
Sollefteå. Målsättningen är
att föda upp 300 valpar per
år, 25-50 procent av dessa
tränas till någon form av
tjänstehund.
Fanny Wedin från Grans
Naturbruksgymnasium
i Öjebyn gör sin praktik
på Försvarsmaktens
Hundavelsstationen i
Sollefteå. Något som både
hon och valparna gillar!
till att bli någon form av tjänstehund, antingen inom polisen eller försvaret.
– Men det har visat sig att våra hundar
klarar testerna bättre än så. Närmare hälften av våra hundar har blivit godkända och
utbildas vidare.
Sollefteå som hundstad
Det finns en lång tradition av verksamhet med tjänstehundar i Sollefteå. Redan
1911 gjordes de första försöken att använda
hundar i arméns tjänst. Därefter har verksamhetens namn, huvudmän och innehåll
varierat. Under de år som det hette Staten
Hundskola var även då uppdraget att serva
både polis och försvar med duktiga tjänstehundar.
– I början av 90-talet drog sig staten ur
och på mycket avelsarbete gick om intet på
mycket kort tid, menar Lars Berg.
Systemet med att rekrytera tjänsthundar
visade sig snart bli allt svårare, så 2003
togs ett beslut som innebar att försvarmakten åter skulle vara självförsörjande med
tjänstehundar. Avelsverksamheten kom att
hamna i Sollefteå, där man visste att erfarenheten och kunskapen redan fanns.
– Sommaren 2005 när vi hade fått ordning på de nya lokalerna påbörjades arbetet
med att återuppbygga en bra stam av schäferhundar, säger Lars.
Avelsarbetet syftar dels till att bli självförsörjande men även till att förbättra stammen. I Sollefteå planeras aveln, tikar och
valpar sköts om, fodervärdar rekryteras och
får även stöd från stationen sedan valparna
placerats.
– Numera rekryterar vi i huvudsak både
tikar och hanar ur den egna uppfödningen,
vilket betyder att vi har dokument långt
bakåt i tiden på de hundar som lämnar oss,
säger Lars.
Fodervärdar sökes
När valparna blivit åtta veckor gamla är
det dags för dom att skiljas från sin mamma
och sina syskon.
– Under ett drygt år bor de hos en fodervärd någonstans i landet. Varje kull går till
en region där en fodervärdskonsulent ansvarar för kontakten med fodervärdarna,
säger Lars.
Det är en grannlaga uppgift att hitta
lämpliga hem till de 200-300 valpar som
föds varje år. Försvarsmakten behöver även
hjälp med sina egna avelstikar.
– Vi har egentligen alltid behov av nya
fodervärdar. När någon anmäler sitt intresse gör vi ett hembesök och en intervju
innan vi godkänner fodervärden och ställer
upp dom på en väntelista.
>>
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
9
>>
Som fodervärd har man ett ansvar för att
uppfostra valpen och lära den umgås med
människor. Hunden ska helt enkelt ha det
bra. Som tack för att man tar hand om valpen står försvarsmakten för foder, veterinärkostnader och support under valptiden.
Tuffa tester
Men säg den lycka som varar... När valpen är ungefär 1,5 år är det dags för den
att genomgå det test som ska avgöra dess
lämplighet som tjänstehund, till patrullhund eller sökhund.
– Det kan vara svårt att lämna ifrån sig
hunden efter så lång tid. Men man får tänka
på att man bidrar till att få fram en hund
som kommer att göra nytta och kanske till
och med kommer att rädda liv. De flesta är
också stolta över sina blivande tjänstehundar och vissa kan bli besvikna om de inte
klarar våra tetser, säger Lars.
Om hunden inte klarar lämplighetstestet
får fodervärden erbjudande om att överta
hunden för en mindre summa. Men det är
alltså inget man ska räkna med.
Det finns idag fem testplatser spridda
över landet.
– Polisen och försvaret söker i princip
samma typ av hund och testerna går framför allt ut på att se till hundens mentala
egenskaper. En bra tjänstehund har ett gott
temperament med mycket söklust och stor
vilja att arbeta. Den måste vara modig och
stabil och den den måste vara öppen för
människor. Medicinsk måste den vara frisk
och exempelvis fri från ledbesvär.
De hundar som blir godkända utbildas
därefter tillsammans med sin hundförare,
antingen inom försvaret eller inom polisen.
4-hjulsdrift
till Höglandet
Hämtas av Peter Andersson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
10
SAMVERKAN 112 NR 1 2014
Lina Edlund, arbetar som hundskötare
på avelsstationen och får mycket
kärlek av de oemotståndliga
schäfervalparna.
F
– Finns det någon som kan ta
hand om mig? Försvarsmaktens
hundavelsenhet söker ständigt nya
fodervärdar.
FAKTA
Försvarsmaktens Hundavelsstationen i Sollefteå
Har som uppgift att förse försvaret
och polisen med lämpliga
tjänstehundar.
På avelsstationen arbetar 16 personer. De ansvarar för att planera
avel, sköta tikar och valpar, rekrytera
fodervärdar, placera valparna hos
fodervärdar och att ge hjälp och
stöd under fodervärdstiden.
Avdelningen ansvarar också för
lämplighetstesterna och därefter
fördelning av godkända hundar
samt avveckling till ny ägare för de
hundar som inte godkänns.
Hundarna placeras hos sin
fodervärd när de 8-10 veckor gamla.
Där stannar de tills de är ungefär
ett och ett halvt år gamla. Under
den perioden står Försvarsmakten
för foder- och veterinärkostnader.
Avelsverksamheten i Sollefteå har
pågått sedan sommaren 2005.
Regeringsbeslut om ett utökat
samarbetet med polisen togs i
december 2011. Genom åren har
man fött upp cirka 1.500 valpar.
Man arbetar ständigt med att skaffa
fram lämpliga avelshundar, främst
genom egen avel.
– Vårt ansvar är att
förse försvarsmakten
och polisen med
lämpliga tjänstehundar,
säger Lars Berg major
och avdelningschef
vid Försvarsmaktens
Hundavelsstationen i
Sollefteå.
WWW.S112.SE
SPECIALFORDON FÖR
TUFFA UPPDRAG
Vi är marknadsledande på om- och
påbyggnationer av fordon för yrkesmässig
persontrafik, utryckningsfordon och fordon
för gods- och varutransport.
Välkommen att kontakta oss!
Euro-Lans, Karosseriverken, U-Lift: 0457-45 06 00 YdreSkåp: 0381-66 90 00
nordicvehicle.se
Text: Sven Åsheden
Utbildning
Nya trafikinstruktörsutbildningen - ett lyft i Luleå
Under veckorna 8, 10 och 12 har elva
nya trafikinstruktörer utbildats och
examineras i den nya Trafikinstruktörsutbildningen som drivs av Akut- och
katastrofmedicinskt centrum (AKMC),
Västerbottens läns landsting i samarbete med ambulanssjukvården i
Söderhamn.
Kursdeltagarna kom från Ambulanssjukvård, Räddningstjänst och Tull. Från
Malmö i söder till Jokkmokk i norr.
AKMC har tagit över stafettpinnen från
Trafikverkets utbildningscentral och driver
nu det nationella kompetensspåret i egen
regi.
Med stort fokus på vetenskapliga studier
från bland annat VTI, i kombination med
egna gedigna kunskaper, har resulterat i en
helt ny och insiktsinriktad körutbildning
för blåljusens trafikinstruktörer.
"Omvända" och flytta fokus
– Detta är vårt sätt att driva frågan om
nationell licens för utryckningsförare i väntan på att myndigheterna ska ta ett initiativ
i frågan likt Norges Code 160 säger Pontus
Albertsson, Med. Dr. och projektledare.
AKMC:s nya instruktörsutbildning handlar mycket om att ”omvända” och flytta
fokus från den tidigare traditionella
trafikutbildningen, där eleverna i
stor utsträckning var ute på bana
eller vinterväg och tränade färdighet, till att förmedla budskap
om tidsvinsteorin och riskmedvetenhet. Andra centrala delar i
utbildningen är att låta eleverna
träna exempelvis riskmedvetenhet genom att riskinventera sina
vanligaste utryckningsvägar eller
i grupp diskutera frågor som
berör förarbeteende.
– Jag vill kalla hela vår utbildning för ett
systemskifte och en ny syn på hur säker utryckningskörning ska genomföras. Vi lägger större fokus på analys och reflektion av
det egna körbeteendet och mindre fokus på
manövrering och hantering av kritiska situationer (färdighetsträning) med broms och
undanmanövrar i höga hastigheter berättar
Pontus Albertsson.
Konsekvensanalys
Det måste alltid finnas ett syfte och mål
om insikt och konsekvens för en utryckningsförares handlande bakom ratten. Konsekvenser med alltför höga hastigheter?
Risktagande och tidsvinst för uppdraget!
– Kunskapen om vad som är en säker
utryckningsförare är omfattande och forskningen visar att det är en komplicerad process säger Mikael Signon, trafikinstruktör
från ambulanssjukvården i Söderhamn.
En annan nyhet vid en jämförelse med
tidigare instruktörsutbildningar, som ge-
Mikael Signon, Söderhamn
Trafikinstruktör Blåljus.
Foto: Privat
nomfördes i Trafikverket regi, är att kursdeltagarna, efter avslutad utbildning, får
med sig färdigt utbildningsmaterial på
USB minne.
Även kursmaterial från Trafikverkets tidigare utbildningar ingår. Elever som kommer från andra verksamheter kan mycket
väl använda AKMC:s material och komplettera med sina egna verksamhetsrelaterade delar.
Tidigare var trafikinstruktörerna tvungna
att göra eget utbildningsmaterial vilket tog
väldigt mycket tid i anspråk. Nu kan utbildningen på hemmaplan starta direkt.
– Verona Nordkvist från Fagersta mailade
nyligen och berättade att hon och instruktörskollegan Tiina Schagerholm, verksam
i Västerås, kommit igång med utbildning
på sina hemmastationer, redan under april,
i den del som kallas steg 1, berättar Pontus
Albertsson.
Anna Mandic
Trafikinstruktör Blåljus. Foto: Mikael Signon
12
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
>>
av de lagar och regler som gäller. Därför är
det viktigt att vi pratar säkerhetskultur och
skapar en bra arbetsmiljö tillägger Mikael
Signon.
– Mikael fortsätter. Hur når vi ut med
vårt budskap till våra kollegor som har en
övertro på sin egen förmåga att framföra ett
utryckningsfordon? Detta är en stor utmaning! Att jobba med dessa utbildningsfrågor är en mäktig och viktig uppgift. Det
är av största viktigt att trafikinstruktörer,
verksamheter och kollegor strävar åt samma håll!
Ledarskap är en process som aldrig blir
helt förstådd eller fullbordad. ”Utryckningsutbildningen är ett bra exempel ” avslutar Mikael Signon.
Nästa trafikinstruktörsutbildning planeras
i Uppsala under veckorna 42, 44 och 46.
Elva nya trafikinstruktörer som utbildats och examineras vid den nya Trafikinstruktörsutbildningen som drivs av Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC), Västerbottens
läns landsting i samarbete med ambulanssjukvården i Söderhamn.
– Mikael Signon berättar att stor vikt
läggs på pedagogik och retorik, med andra ord, hur får vi ut budskapen till våra
kollegor. Mycket lärorikt och en ny insikt
för kursdeltagarna. Ett annat övergripande
mål, och tillika utmaning, har varit att ge
trafikinstruktörerna en seriös syn på sin yrkesutövning. I mycket stor utsträckning är
det vi själva som skapar normer och värderingar och därmed ramarna för en säker
utryckningskörning.
Viktigt med ledningens stöd
Utan ledningens stöd och kunskap är det
svårt för en nyutbildad trafikinstruktören
att verka i sin egen hemmamiljö.
– Vi råder alla trafikinstruktörer att snarast, och på hemmaplan, skapa en tydlig arbetsbeskrivning för sin roll som instruktör.
Detta är det första stora steget mot säker utryckningskörning och något som alla vinner på berättar Mikael Signon.
– Mikael Signon berättar vidare. Att förankra en nollvision inom landets blåljusorganisationer kräver tålamod, och som
utbildare och verksam inom ambulanssjukvården kan jag se en positiv attitydförändring och ett ändrat beteende ute i trafiken
när arbetsmiljön ställs i fokus.
Men mycket återstår innan vi har en säker arbetsmiljö. På många håll saknas en
utbildningsplan och den viktiga trafikpolicyn. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för att göra riskanalyser runt vår dagliga arbetsmiljö.
– Ulf Rydh, olycksutredare på Trafikverket och föreläsare. Jag ser vissa brister hos
räddningstjänsten i trafiksäkerhetsdelen.
Hade man kunnat förhindra räddningstjänstens
tragiska dödsolyckor i Smedjebacken och i
Mellerud med en annan kunskap om utryckningskörning?
14
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
Ulf Rydh tycker att bältesanvändningen
kan bli betydligt bättre vid utryckningskörning. Han pekar också på andra problem
som viktfördelning på fordonet för att undvika ”rollover”, airbags och aktiva säkerhetssystem som ESP.
Räddningstjänsten övar idag många olika moment, men sällan hur man kommer
säkert fram till en olycksplats eller brand.
Därför ligger räddningstjänsten, på
många håll i landet, efter rent utbildningsmässigt när det gäller säker utryckning.
Men det finns självklart flera goda exempel att lyfta fram, där räddningstjänsten
insett vikten av god arbetsmiljö. Räddningstjänsterna i Örebro, Örnsköldsvik och
Gävle är några sådana exempel.
Vi är inte yrkesförare
Utryckningspersonal i Sverige är inte
klassade som yrkesförare trots att stora delar av arbetet består av just bilkörning.
Kontinuerlig förarutbildning, för all utryckningspersonal är viktig ur många aspekter, eftersom trafikmiljön förändras och
blir allt mer komplex.
– En utryckningsförare vistas i en stressfylld arbetsmiljö med mängder av olika
intryck. Fri väg påkallas och normala trafikregler behöver kanske åsidosättas. Ett
förhållande som ofta skapar förvirring hos
övriga medtrafikanter. Utryckningsfordonets beteende kan bli svårtolkat för andra
laglydiga trafikanter. Plötsliga och oväntade manövrar blir resultatet. Ett bra sätt att
underlätta svårigheterna för båda parter är
att utryckningsfordonet sänker farten säger
Mikael Signon.
– Vi jobbar mycket med människan och
attitydfrågor, mjukvara och trafikpsykologi. Utryckningskörning styrs ibland mer av
förarens och verksamhetens värderingar än
Omdömen från kursutvärdering
Mer än hälften tyckte att utbildningen
var utmärkt och övriga att den var bra.
Lärarnas betyg. Majoritet tyckte att lärarna var utmärkta medan övriga tyckte att
de var bra.
Några citat från utvärderingarna:
"Har gett mig insikt och nya verktyg”
"Bästa och roligaste kursen jag varit på. – Så nyttigt och lärorikt"
"Har fått många aha-upplevelser”
"Helt fantastiska lärare med mycket humor”
"Bäst: Alla nya människor, allt man lärt sig och att man fått mycket material med sig hem”
"Bäst: Att den var så bred. Man har fått med sig i sin ryggsäck"
"Är supernöjd! Över förväntan!"
"Bra tänk! Aningen skeptisk i början men positivt överraskad i slutet!"
FRÅN ORD TILL HANDLING
Ambulanssjukvården i Söderhamn
använde två verksamhetsdagar för
arbetsmiljö och säker utryckning. Ett eget
önskemål. Alla var överens om att attityden och beteendet på utryckningarna
har förändrats till det bättre.
Förändring av höghastighetskulturen
har tagit lång tid, men nu är isen bruten.
Alla har insett att säkerhet är mycket
viktigt.
Några exempel;
► Maximalt 10-15 km vid passage mot
rött ljus.
► För att undvika incidenter sker inga
omkörningar på 2+1 väg, när det endast
finns ett körfält.
► Primära utryckningsvägar har skapats. Stadstrafik undviks i möjligaste
mån.
► Säkerhet under färd. Patient och
vårdare är alltid korrekt bältade.
Trafiksäkerhet är ett återkommande
ämne på stationens arbetsplatsträffar.
WWW.S112.SE
Trygghet - Ekonomi - Kvalitet
För att insidan räknas
En rymlig och ljus arbetsplats för en
modern akutsjukvård.
Läs mer på: www.ambulansproduktion.se
Ambulansproduktion i Sandviken AB
Mullervägen 23, 811 93 Sandviken
Tel: 026-24 51 30
Säker vård
kräver bra och säkra
villkor i arbetet
Vårdförbundet är den kollegiala
mötesplatsen för sjuksköterskor
inom ambulanssjukvård.
Läs mer om oss och bli medlem:
www.vardforbundet.se/112
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
15
Räddningsv
ä
rn
Text och foto:
Pär Jonsson
Artikeln kommer från
Ljusdals-Posten
75 procent av
Los räddningsvärn
Kvinnorna främst är Karina Wexell, Linda Broberg och Ylva Eriklinds. Männen är Torbjörn Wexell, Jörgen Hedlund och
Lasse Myrlund. Saknas på bilden gör Christina Vestling Granqvist och Örjan Karlsson.
BENÄMNINGEN BRANDMAN
– hur passande är det?
Det är den kväll i månaden som
räddningsvärnen i Los och Tandsjöborg har övning.
En efter en kommer medlemmarna i
värnen till brandstationen i Los.
Kvinnorna först.
Bland mycket annat samtalar vi kring benämningen brandman, hur passande det är
när fyra av åtta i Losvärnet och en av två i
Tandsjöborgsvärnet är kvinnor.
– Vad det kallas för har vi inga problem
med, säger Ylva Eriklinds.
Det var i början av 2000-talet, när bemanningen minskade, som Los deltidskår blev
till räddningsvärn. Skillnaden är att värnet
inte har någon jour utan all utryckning bygger på frivillighet. För det får brandmännen
en mindre fast ersättning och betalt för övnings- och utryckningstillfälle.
– Trots detta finns det för det mesta någon som rycker ut vid larm, berömmer Leif
Gäfvert, räddningsledare från Ljusdal som
håller i trådarna under övningskvällen.
Lasse Myrlund, som varit med sedan deltidskårens dagar, bekräftar detta.
– Det händer ofta att någon rycker ut ensam. Men vi är i alla fall med, säger Lasse
Myrlund.
Ylva Eriklinds säger att det var på ett informationsmöte om omvandlingen till värn
16
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
i Los som kvinnorna började vara med i
någon större utsträckning.
Tre undersköterskor
och en sjuksköterska
När det gäller de fyra kvinnorna
Ylva Eriklinds, Karina Wexell, Linda
Broberg och Christina Vestling Granqvist
ser Ylva en stor fördel i sammanhanget.
– Alla är sjukvårdsutbildade – tre undersköterskor och en sjuksköterska.
För det är numera ett stort inslag av livräddande insatser som görs av räddningstjänsten i glesbygd i form av IVPA (i väntan på ambulans).
Losvärnet har många mil att åka emellanåt. Det kan bli till Noppikoski vid gränsen mot Dalarna och till Härjedalsgränsen
norr om Fågelsjö. Trakterna kring Lobonäs
och Voxna är utposter i söder och åt Ljusdalshållet kan utryckningar mot Mysingsborg vänta när larmet går.
Ylva Eriklinds ser de fyra kvinnorna i
Los räddningsvärn som tämligen pigga på
att hugga i ordentligt. Men vid samtalet är
alla överens om att kvinnor inte i något fall
ska behöva rygga för utmaningen.
– Men kläderna vi använder är då sannerligen gjorda för män. De är raka och trånga
där vi skulle behöva mer plats, säger Ylva
Eriklinds med ett skratt.
Jargongen
kan i
sådana här
mansdominerade yrkesroller
bli på ett speciellt
sätt. Men i Los ser
varken män eller
kvinnor i värnet
något problem med
samtalston och ämnen.
– Vi är nog ganska snälla,
säger Linda Broberg.
– Det är högt i tak. Vi låter nog ibland
som ett gammalt gift par, tillägger Ylva Eriklinds.
Så startar övningen och Leif Gäfvert har
lagt upp den lite annorlunda än vad värnmedlemmarna tänkt sig. Men så är väl
också fallet i skarpt läge för utryckningspersonal.
WWW.S112.SE
Markleen AB
Markleen är en av de världsledande aktörerna inom oljeskyddsbranschen, i Sverige har vi ingenjörsavdelning, tillverkning och försäljning. Vår fabrik ligger beläget i natursköna Åmål vid Vänern och vårt säljkontor i
Hisings Backa, Göteborg.
Miljöambulans
Akutlådan
FRÅN INNOVATION
TILL PRODUKT
Med årtionden av samlad kompetens och
uppfinningsrikedom kan vi på Markleen stoltsera
med produkter som den extremt starka och flexibla Flexilänsan och Akutlådan som är ett första
förband för oljespillet, med oljelänsa, absorbtionsmaterial och mycket annat.
Våra produkter är under ständig utveckling och
feedback från våra kunder är extremt viktig för
oss, allt för att kunna leverera den bästa servicen
och de bästa produkterna på marknaden.
Våra produkter används i miljöer med höga krav
över hela världen och vi kan inte komma på
något bättre sätt att demonstrera kvaliteten i
vårt sortiment.
Välkommen att besöka oss på någon av våra
platser.
Flexi Boom
Översvämningsskydd
KOMMANDE EVENTS
Träffa oss på mässor under 2014!
Vi kommer bl.a demonstrera vår akutlåda
och våra länsor.
TEKNIKDAGARNA
2014-05-07 - 2014-05-08
Swedish Rescue Training Centre
Skövde
NORRMÄSSA
2014-06-11
Luleå Räddningstjänst
Luleå
KONTAKT
SKÅNSK BRANDSKYDDSDAG
Markleen AB
Backa Bergögata 18
422 46 Hisings Backa
[email protected] www.markleen.se
2014-09-11
MSB
Revinge
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
17
Forskning
Etik och ansvar
vid hjärtstopp
För två år sedan disputerade
Anders Bremer, ambulanssjuksköterska med drygt trettio
år inom ambulanssjukvården,
med sin doktorsavhandling
”Vid existensens gräns. Etiskt
vårdande och professionellt
ansvar vid hjärtstopp.” Allt sedan dess har han forskat och
drivit frågor kring etiska frågeställningar inom ambulanssjukvården – ett arbete som varit
minst sagt mångsidigt.
Text: : Eva-Lotta Andersson
Foto: Mårten Hermansson
– Tiden efter disputationen
har varit lite splittrad. Jag har
försökt att ha fokus på etiken
och etiska projekt och där ligger fortfarande mitt fokus
men av olika skäl har jag varit
tvungen att bredda mig för att
inte stå stilla. Och det innebär att jag är med och nosar i
många projekt, både inom etik
och inom andra som inte riktigt
ligger där, inleder Anders Bremer, som just avslutat sin post
doc-tjänst vid Högskolan i Borås, trevande och sammanfattar i
dessa meningar tillvaron under
de senaste åren.
År som på intet vis varit vare
sig innehållslösa eller ofruktsamma. Snarare tvärtom.
Men forskning inom etikområdet är fortfarande
inte särskilt vanligt i
Sverige. Forskare
inom detta område
får vara med och
staka ut vägen i
viss utsträckning,
berättar
Anders
Bremer.
– Jag vill göra en
insats när det gäller att belysa de etiska
problemen och frågeställningarna när det gäller
ambulanssjukvård. Det finns
så lite gjort när det gäller den
forskningen trots allt. Grejen
är väl att de renodlade etiska
projekten är väldigt ovanliga.
Oftare är det så att om etiken
kommer in i olika projekt så är
det med enstaka studier.
Bidrar till splittrad bild
Det blir tydligt att i allt som
Anders Bremer gör finns en gemensam nämnare; det handlar
nästan alltid om ambulanssjukvård och han strävar efter att få
in de etiska frågeställningarna
oavsett vilket område eller fenomen som studeras.
– Men det handlar nästan alltid om att det etiska är en del av
ett annat projekt, nästan aldrig
om ett helt renodlat etikprojekt.
18
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
Det bidrar till den splittrade bilden av vad jag gör,
menar Anders Bremer.
Samtidigt visar det på
det Anders också beskriver - att det finns ett stort
behov av att genomföra
etiska studier.
– Ja, jag tror det. Det
behövs fler empiriska studier inom det etiska fältet
berättar han och fortsätter:
– I den pilotstudie som
vi gör ihop med Spanien
tittar vi övergripande på
tre etiska värden; rättvisa, nytta och rättigheter.
Dessa har vi försökt att
mäta bland ambulanspersonalen och se vilken huvudinriktning man har i
sina värdepreferenser. Jag
kan inte avslöja för mycket eftersom studien resultat först ska publiceras i
en vetenskaplig tidskrift.
Men jag kan säga så mycket som att om
ambulanspersonal betonar att nyttan är det
centrala och att rättvisa inte är lika viktigt,
då kan det få betydelse för hur man vårdar.
Om betoningen istället ligger på ett rättviseperspektiv och nyttan kommer sekundärt,
så kan det påverka vården på ett annat sätt
”
Anders Bremer, ambulanssjuksköterska
med drygt trettio år inom ambulanssjukvården,
med sin doktorsavhandling ”Vid existensens gräns.
etiken. Detta präglar vardagsetiken, i patientmötena och i relation till närstående.
Men ambulanspersonalen påverkas även av
strukturella och organisatoriska förutsättningarna där gränserna att kunna agera på
olika sätt styrs av vad som händer i ambulanssjukvården och i andra delar av vården.
Vi tittar på tre etiska värden
– rättvisa, nytta och rättigheter
– och båda kan vara rätt, beroende på situationen., Det får också betydelse för vården
om du tänker i moraliska rättigheter, med
patientens rättigheter kontra vilka rättigheter du har som ambulanssjuksköterska.
Så detta med att värna de etiska värdena
som hälso- och sjukvården vilar på kommer att bli allt mer påtagligt för ambulanspersonal över huvud taget – men hur gör
man det?
Etiska värden blir mer påtagliga
Det är den här typen av etiska frågeställningar Anders brottas med, säger han, och
det kommer han att fortsätta med på ett eller annat sätt.
– Värdet av studier som ökar vår kunskap
om de etiska problemen är stort, tror jag.
Insikten om detta kommer att accentueras
än mer i ambulanssjukvården eftersom den
befinner sig i en förändring som innebär att
vi gör mer och mer bedömningar som innebär att patientens förväntningar kanske inte
alltid tillmötesgås på det sätt som patienten
hade tänkt sig .
– Sedan är det också så att många patienter är äldre, en del med reducerad beslutsförmåga. Den äldre patienten, till exempel,
är väldigt utlämnad till ambulanspersonalens bedömning och deras sätt att se på
Behövs det mer stöd där till ambulanspersonalen, från forskningens sida?
– Ja, det tror jag absolut. Jag tror att personalen behöver stöd i reflektion kring etiska
problem som de själva upplever. Dessutom
kan forskningen bidra med det bredare perspektivet. Vi kan identifiera problem på ett
generellt plan och lyfta det i handledning
eller reflektion med ambulanspersonalen
därför att vi vet att de här problemen finns,
samtidigt som personalen kanske inte alltid tänker på vilka konsekvenser problemet
kan få för den enskilde patienten.
WWW.S112.SE
Vad kan du bidra med i din forskning?
– Jag tror att man får vara realistisk.
Utifrån en kartläggning över vanliga och
centrala etiska problem kan vi rikta olika
interventioner mot att stödja personalen att
utveckla sin etiska kompetens, komma till
mer välgrundade beslut och kanske därmed
också reducera den etiska stress som blir
allt vanligare. Därefter kan vi utvärdera interventionerna för att se om de haft någon
effekt. Så konkret behöver det vara för att
få det på en hanterbar nivå. Sedan kan man
säga att det finns ett generellt värde i att
få till diskussioner och reflektioner kring
etiska frågeställningar på ambulansstationerna. Det i sig ökar medvetenheten om,
och förmodligen också förmågan att hantera, etiska problem – till gagn för patienter
och närstående.
4-hjulsdrift
till Västerås
Hämtas av Sören Svärd
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
19
Utlandet - Wales
MATEMATIK
SOM RÄDDAR LIV
Avancerade datormodeller
förbättrar akutvården och sparar pengar
Hur kan väntetiderna på akutmottagningen förkortas? Vilken
ambulans ska skickas till vilket
nödrop? Påverkas antalet
patienter som strömmar in till
sjukhuset en given dag av förändringar i vädret? Dessa frågeställningar, och många andra
sjukvårdsrelaterade problem,
arbetar matematikerna med
vid ”Health Modelling Centre
Cymru”, vid Cardiff-universitetet
i Wales.
Centret, som leds av professor Paul
Harper, använder avancerad matematik i sofistikerade datormodeller, för
att effektivisera processer knutna till
bland annat ambulanser och akutvård.
De undersöker till exempel hur man
på bästa sätt kan möta efterfrågan på
ambulanser, så att alla får den vård
de behöver så fort som möjligt. Tack
vare deras modeller, kan man verkligen säga att matematik kan rädda liv.
20
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
– Vi använder data insamlad under
tidigare år, för att exempelvis förutspå antalet patienter som kommer att
komma till akutmottagningen vid ett
sjukhus, säger Professor Harper. På
detta sätt är det möjligt för sjukhuset
att förbereda sig i enlighet med det
prognosticerade antalet patienter.
Ett sådant arbete har ”Health Modelling Centre Cymru” till exempel genomfört vid ”Royal Gwent”sjukhuset i Wales. Där har forskarna
byggt upp en avancerad simulation av
in- och utflödet av patienter vid akutavdelningen. Denna simulation har
sedan studerats via datorer och olika
förslag för att få bukt med flaskhalsar har testats. Det fina är att det på
detta vis går att "experimentera" med
olika möjligheter i simulationer, utan
Text och foto: Elliot Turvall
>>
WWW.S112.SE
VARNINGSLJUS FÖR PROFFS
Varningsljus från Ferno Norden när
professionella användare själva får välja
Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med
världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna
5 års garanti på elektroniken
Patenterad Linjär-LED teknologi
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
När det gäller...
Reflexite Flexibright VC612 är ett
vidareutvecklat mikroprisamtiskt
högreflekterande reflexmaterial ämnat
för yrkesgrupper där man ställer stora
krav på synbarhet och säkerhet.
Dess egenskaper ger en mycket hög
synbarhet i dagsljus såväl som i mörker
och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor
med sina fluorescerande egenskaper
vid dåliga väderförhållanden såsom
regn eller dimma.
För mer information om Reflexite eller andra
av våra produkter ring 0430 - 738 00
R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige
Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
21
>>
att detta drabbar de riktiga patienterna. Den
mest effektiva metoden kan då tas fram och
sedan användas på sjukhuset. På detta sätt
hävdar experterna att man ska kunna spara
upp till 20 % av kostnaderna, samtidigt som
bättre akutvård erbjuds för patienterna.
Ett annat projekt som matematikerna i
Cardiff behandlat är strokepatienter i södra
London. Deras forskning visade på fördelen av att upprätta en speciell strokeavdelning, vilket också gjordes, enligt deras
rekommendation. På kort tid sjönk dödlig-
4-hjulsdrift
till Edsbyn
heten i stroke i detta område med 60 procent, vilket måste anses vara en fantastisk
förbättring.
– Vi har också utvecklat modeller för
räddningstjänst, som kan hjälpa till att
välja de bästa platserna för att placera ambulanser beredda att rycka ut, så att de ska
nå patienterna så fort som möjligt, förklarar
Harper. Dessa lösningar har sedan tillämpats på olika platser i landet.
Andra modeller som tagits fram av
forskarna vid centret inkluderar effektiv
planering av operationssalar, förändrad
turordning i väntelistor för att förkorta
den genomsnittliga väntetiden samt en undersökning av vädrets påverkan på antalet
patienter som strömmar in till akutavdel-
ningen på sjukhuset.
Det senare projektet kanske låter som en
anekdot, men det visar sig att Harper och
hans medarbetare publicerat flera vetenskapliga artiklar i ämnet och att det rönt
stor uppmärksamhet över hela världen.
Tack vare dessa modeller, går det, med
hjälp av aktuella uppgifter från väderprognoser, att, i stor utsträckning, förutsäga vilka dagar akutavdelningen kommer att bli
överbelastad. Dessa dagar kan det vara väl
värt att kalla in extra personal för att hjälpa
patienterna.
– Hos oss räddar matematik helt enkelt
liv, avslutar professor Harper hoppfullt.
Text och foto: Elliot Turvall
Hämtas av Conny Eriksson och Thomas Hildingsson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
22
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
Träffa oss på teknikdagarna i Skövde!
KOM & SE STEGBIL FRÅN GIMAEX
Layout: www.stiernform.se
Kan såklart levereras med
One Seven tryckluftsskum
Faktaruta: ”Health Modelling Centre Cymru”
”Health Modelling Centre Cymru” grundades
2010 vid Cardiff-universitetet av ”The Wales Institute of Mathematical and Computational Sciences”,
ett samarbetsorgan för matematik och datavetenskap mellan de olika universiteten i Wales (Aberystwth, Bangor, Cardiff, Glamorgan och Swansea).
Målet med centret är att forska kring och utveckla
avancerade datormodeller som kan simulera olika
fenomen inom sjukvården.
Dessa studier ska sedan kunna användas för att
förbättra sjukvården i Wales (även i övriga Storbritannien och i förlängningen också i resten av
världen), samtidigt som den ska kostnadseffektiviseras – en av den moderna sjukvårdens främsta
utmaningar.
www.nfrs.se
UTRUSTNING FÖR PROFFS
Andningsvård
Förbandsmaterial
Akutväskor
Övervakning
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
23
Ambulans SM
Text och foto: Sven Åsheden
www.ambulansgolf.sm.se
Kenneth "Kea" Andersson,
arrangemangsansvarig
för Ambulans SM i golf
konstaterar att banan är
riktigt bra.
BÄDDAT FÖR BRA SM-GOLF
Om knappt fyra månader, den 27-28
augusti, avgörs Ambulans SM i golf
på natursköna Carlskrona Golfklubb.
Många golfare från hela landet väntas
delta i denna första större tävling för
golfspelande ambulanspersonal.
Vi bestämde träff med entusiastiske Kenneth "Kea" Andersson, ordförande i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening
och tillika arrangemangsansvarig, för att
kolla läget och höra hur förberedelserna
går.
– Det går jättebra. Organisationen är på
plats och banan ser riktigt bra ut. Och nu
anstränger vi oss till det yttersta för att göra
ett så bra arrangemang som möjligt säger
"Kea", och fortsätter. Det är extra kul med
spelare från olika delar av Sverige.
Tävlingsformen blir slaggolf som spelas
individuellt. Två klasser för damer och två
klasser för herrar över 18 hål.
Antalet deltagare är maximerat till 90
24
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
och en värdig mästare kommer att koras på
dam- respektive herrsidan.
– Sista anmälningsdag är den 31 maj,
därefter förhöjd avgift, så det är hög tid att
anmäla sig och boka boende, säger Kea.
Hur går anmälan till?
Anmälan ska ske till Svensk Golf (GIT)
www.golf.se
Skicka även ett mail med uppgifter om
namn, telefonnummer, golf-id, stationstillhörighet samt hemmaklubb till: [email protected]
Boende. Vilka alternativ finns?
Carlskrona Golfklubb erbjuder boende i
”Selmas hus” och ”Runes stugby”. Några
kilometer från golfbanan ligger Hasslö
Vandrarhem. Och för er som vill bo lite bekvämare, finns vårt samarbetshotell Ronneby Brunn, 1,5 mil från golfbanan som ytterliggare ett alternativ. Uppge "ambulans
sm golf" för att få rabatterat rumspris.
Blir det några andra aktiviteter?
– Absolut, säger Kea. På kvällen den 27
augusti blir det mingel tillsammans med
sponsorerna och därefter grillbuffé med
musikunderhållning. Våra sponsorer har en
egen golftävling tisdagen den 26 augusti,
med start kl 13.30. Kvällen avslutas med
sponsormiddag på Ronneby Brunn.
Något annat som du vill tillägga?
– Vi har ett gediget prisbord. Några av
vinsterna består till exempel av hotellpaket
som inkluderar green fee.
– Våra sponsorer betyder oerhört mycket
för oss och golftävlingen. Ett varmt tack till
dessa företag som gjort det möjligt för oss,
att dels kunna genomföra en härlig tävling
och dels kunna dela ut fina priser.
– Varmt välkomna till Carlskrona GK
som är Sveriges 3:e äldsta klubb, mitt ute
i den vackra Blekingska skärgården på
Almö, endast 4 km från E22 avslutar Kenneth "Kea" Andersson.
WWW.S112.SE
LÄSARBILDER. Vi söker bilder och bildtexter på allt som har med gårdagens ambulanssjukvård att göra. Mejla till: [email protected]
Intressant tidsdokument insänt av Kjell Johansson, Hudiksvall.
Kjell är numera pensionär efter 40 år i ambulanssjukvårdens tjänst. Ett jättestort tack för ditt bidrag Kjell!
Chevrolet, årsmodell 1980. Godkänd i stadstrafik,
men sämre i högre fart på landsväg.
Mercedes. Årsmodell 1971. Bra och stadigt i alla
farter. Snabbast av alla. Färdskrivare i mittkonsollen.
Volvo, årsmodell 1980. Ett bra utryckningsfordon.
Trafikinstruktörs-utbildning hos polisen Strängnäs.
Mercedesambulans. Uppvisning under Trafikens
dag i Hudiksvall. Året var 1980.
Ford Econline, årsmodell 1984. Svår vid halt väglag.
Trafikfarlig vid > 60 km/h. Dåligt utryckningsfordon.
Mercedesambulans, se ovanstående bild.
Sjukhytt med plats för två liggande patienter.
1/3 1985
- 12, snöväder.
Kollision med
fullvuxen älg i
70 km/h.
Mitt på dagen.
Bilratten
böjdes uppåt.
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
25
Klassisk ambula
ns
Sven räddade 50-åriga
Merca-ambulansen från
När Mercedesentusiasten Sven Hellerström i Linköping fick chansen att köpa en
före detta Mercedes-ambulans från 1964
tvekade han inte. 2009 inleddes en tålmodig renovering av ambulansen vars utsida
återställts till ursprungligt ambulansskick.
Nu återstår återskapandet av inredningen –
och Sven efterlyser både kunskap om, och
prylar för att kunna fullborda sitt projekt.
26
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
Sven Hellerströms ambulans är den enda bevarade i sitt slag i Sverige,
dvs den enda fyrcylindriga ambulansen med normalt axelavstånd av
denna typ som finns kvar i trafik i Sverige. (I Tyskland finns det enligt
tillförlitliga uppgifter fem kända bilar av samma typ bevarade.)
1964
Sven Hellerströms Mercedes-ambulans
är den enda kvarvarande i sitt slag i Sverige som är byggd på denna chassityp och
fordonets historia är spännande. Han har
kartlagt historien ända från det chassit ursprungligen byggdes om och fick sin takförhöjning för att bli ambulans, fram tills
dess han själv köpte den. Han berättar:
– Jag fick möjlighet att köpa bilen 2009
och sedan dess har jag sakta förvandlat
dess yttre till att återigen påminna om hur
en Mercedes-ambulans såg ut på 1960-talet. Hittills har jag lagat lite rost, bytt skärmar och lackerat om den i vit färg.
Alla blir glada
Dessutom har han försett den med röda
utryckningsljus, rödakors-lampa och rote-
WWW.S112.SE
rande varningsljus med röd saftblandare.
Allt är monterat och inkopplat och när
Sven och hans fru Kerstin besöker fordonsträffar och andra arrangemang för att
visa upp den, så blir blinkande rött ljus och
några tut med 60-talssirenen ett lockrop för
att få folk att flockas.
– Folk blir glada när vi kommer. En gammal ambulans har stark dragningskraft och
de flesta blir lika intresserade som man
själv är, säger han.
Historien är fascinerande. Svens Mercedes-ambulans har fått sin ambulanspåbyggnad utförd av Binz i Tyskland 1964. Just
den här chassimodellen (se faktaruta) var
en vanlig ambulansmodell ända från 1961
>>
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
27
>>
Ambulansen är baserad på en "fen-Mercedes",
vilket fångade Svens intresse.
och fram till 1965. Totalt förvandlade Binz
580 Mercedes 190 C till ambulanser med
bland annat den typiska takförhöjningen.
Jämtlandsambulans
– När den här ambulansen kom till Sverige levererades den till ett åkeri- och taxiföretag i Gäddede i norra Jämtland där den
gick som ambulans ända fram till 1975. Det
blev säkert många mil, enkel resa från Gäddede till lasarettet i Östersund är nämligen
24 mil, berättar han.
När den togs ur ambulanstjänst var det
åkeriägaren själv som tog hand om den.
Sven berättar att ambulansen lackerades
om och fick tjäna som jägarbil, för att under många år transportera jakthundar och
vapen…
– 1991 såldes den till en annan privatperson i nordjämtland, som började använda
den som sommar- och nöjesbil. Han gjorde
flera långa resor runt om i Sverige med den
gamla ambulansen.
– Men tyvärr så avled ägaren och bilen
blev stående i ett garage i Stockholm innan
den till slut hamnade hos Mercaskroten i
Stockholm 2003 för att skrotas.
Men som tur var, så var det en av delägarna på skrotningsföretaget, född 1964
och alltså jämnårig med bilen, som förbarmade sig över den gamla ambulansen och
räddade den till eftervärlden. Han köpte
loss den till sig själv och när han senare
slutade på skroten för att starta egen firma
för reparation av vindrutor, så förvandlades
den till firmabil och rullande reklampelare.
Omlackad
– Ambulansen hade lackerats gul både utvändigt och
invändigt med stor reklamtext för vindruteskador, berättar Sven.
Det var i det skicket som
han 2009 köpte den för 30
000 kr. Därefter har hans
utmaning varit att återställa
ambulansen till ursprungligt
utseende.
– Jag tog bort reklamen
och ett par år senare lackerade jag om den till den nuvarande vita färgen.
Sven Hellerström har själv
ingen erfarenhet från arbete i
ambulans. Hans resurs är det
livslånga intresset för Mercedesbilar, samt den kunskap han kan hämta in från
andra. Hittills har det gått
bra, klenodens yttre tycks ha
fått ett perfekt 60-talsutseende och när han efter ett halvårs vinterstillestånd startar den gamla bilen är det utan
problem. Motorn hoppar igång och han kör
ut den från det egna villagaraget till gatan
utanför.
Vem vet var inredning finns?
– Jag har ingen aning om hur många mil
den har gått. Vägmätaren går bara till 10
000 mil och det går inte att veta hur många
varv den snurrat.
Besiktningarna har också gått bra. För två
år sedan blev det anmärkningar på bromsar
och stötdämpare, men det är fixat och i juni
är det åter tid för besök hos Bilprovningen.
Sedan är det dags för utfärder under
sommarhalvåret. I år har Sven och Kerstin
bestämt att de ska hålla sig i Östergötland
Röd "saftblandare" och originalsirener fångar uppmärksamheten när
ambulansen visas för allmänheten.
28
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
för att besöka både fordonsträffar och hembygdsarrangemang.
– Nån gång i framtiden har vi också tänkt
att det skulle vara roligt att ta en tur upp till
Gäddede för att visa bilen. Vi får se om det
går att förverkliga, säger Sven.
Annars är det inredningen av ambulansen som är nästa utmaning – och Sven vänder sig gärna till Samverkan 112:s läsekrets
för att be om hjälp:
– De som har kunskap om inredningen i
en Mercedes-ambulans 1964, eller de som
eventuellt vet var jag kan få tag på prylar
– ta kontakt med mig! Jag skulle jag vara
jättetacksam för sådana kontakter!
Räddad från skroten. Sven Hellerströms Mercedes-ambulans
från 1964 är den enda av sitt slag i Sverige, som inte har förlängd hjulbas. Sedan den var i bruk som ambulans har den
fått tjänstgöra som både jaktbil och gullackerad reklampelare
för en bilglasfirma. Men tack vare Sven är den nu återigen
ambulans.
FAKTA: Fabrikat: Mercedes-Benz 190 C, årsmodell 1964
Kaross: Binz Europ 1100, påbyggnad nr 7119.
Reg. 25/8 1964 med:
Mellanvägg, skenor för två bårar, röda lyktor och godk. larmanordning.
Antal passagerare 3, varav 1 liggande på bår, alt. 2 liggande på bår.
4-cylindrig bensinmotor på 1184 cm3, 59 kW (80 hk). 4 vxl manuell.
Tjänstevikt: 1610 kg. Totalvikt: 2080 kg. Max last: 470 kg.
Mått: L 4700 mm, B 1800 mm.
Sven Hellerström har tel: 070-305 09 08.
MER FAKTA
► På 1960-talet byggde Mercedes inga egna kombibilar, utan
sådana tillverkades av olika karosspåbyggare som t.ex. Miesen
och Binz i Tyskland. Personbilskombin Universal, eller Safari som
den kallades i Sverige, byggdes av IMA i Belgien.
► Antalet ombyggda 190 C mellan 1961 och 1965 uppgår till 724
stycken. Av dessa blev 580 st. ambulanser enligt tyska uppgifter.
Av dieselmodellen 190Dc byggdes det under samma tid om 1 825
bilar. Totalt under åren 1961-68 byggdes det om 5 859 bilar av typ
W 110, den s.k fenmodellen.
► Det finns fyra stycken Mercedes-Benz 230 (6-cyl, W 110) med
förlängt axelavstånd i det svenska fordonsregistret, men samtliga
är avställda.
Sven jobbar på att återställa ambulansen i originalskick. Just nu står en armébår på plats i illustrativt syfte. Men Sven är intresserad av att komma i kontakt med alla som har kunskap om, och delar till en korrekt och komplett ambulansinredning.
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
29
Artikeln har tidigare varit införd i tidningen
PULSEN. Landstinget i Jönköpings län.
Utlandet
Text: Mikael Bergström
Foto: Privat och Mikael Bergström
Starka intryck
Studiebesöket en dag på akutmottagningen i Juba,
Sydsudan, blev en mycket annorlunda upplevelse för
ambulanssjuksköterskan Daniel Steen.
Alem o Berkerett
utanför ambulansentrén Awassa,
Etiopien.
På akutmotagningen i Awassa,
Etiopien, träffade
Daniel Steen Alem
och Berkerett, två
skilled nurses med
mer utbildning och
stort ansvar för
utveckling och organisation på akuten.
Ambulanssjuksköterskan Daniel
Steen mötte
en kvinna från
Afarfolket i norra
Etiopien och passade på att lära
ut hur man renar
vatten genom
att använda en
PET-flaska som
får ligga i solen en
dag.
30
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
Thorfinnstipendiet gav mig möjlighet att möta kollegor som
arbetar under mycket svårare omständigheter. Resan har gett
inspiration att jobba för utbildnings- och fortbildningsinsatser för
mina nya vänner och kollegor, säger Daniel Steen, ambulanssjuksköterska i Jönköping.
Att hospitera i
Sydsudan
För några månader sedan
bytte ambulanssjuksköterskan Daniel Steen ut ambulansen i Jönköping mot
studiebesök i sjukvården i
Sydsudan och Etiopen.
– Otroligt intressant att få
följa vardagen på en akutmottagning, säger han.
Under en dag fick han följa
”Mama Rose” en erfaren sjuksköterska, på akutmottagningen
på det statliga sjukhuset i Juba,
sydsudans huvudstad.
– Det var kaosartat. Det var
mörkt på grund av elavbrott och
det var hur mycket folk som
helst i de trånga rummen.
Efter ett tag tyckte hon att
Daniel lika gärna kunde hjälpa
till och undersöka och ta hand
om några skadade patienter.
Transporten till röntgen en bit
bort i staden skedde med sjukhusets enda fungerande ambulans med plåtgolv och chaufför,
där de anhöriga fick lyfta in och
ut patienten.
– Efter att ha åkt med en
tur, bad sjuksköterskan mig att
själv ta med nästa patient till
operation. Hux flux stod jag
operationsklädd och följde en
operation, säger Daniel Steen.
Jag har läst om den hårda belastning det är på sjukvården av
traumafall, orsakade av trafikolyckor och våld. Här fick jag se
en del av det.
Daniel Steen tillbringade två
veckor i Sydsudan i december
2013, strax innan de våldsamma oroligheterna bröt ut. Det
blev besök i tre olika vårdnivåer, från små enkla vårdcentraler
ute i byarna till det stora sjukhuset. Gemensamt för dem var
bristen på resurser och läkemedel i ett land med mycket dålig
infrastruktur
– De anhöriga var en nödvändighet för att vården skulle
fungera. För att vara hos patienten, ordna mat och gå ut på stan
och köpa de läkemedel och det
material som doktorn skrev ut
på recept.
Inför resan hade han läst på
ordentligt. Men verkligheten
blev ändå en överraskning.
– Det blir något annat när
man ser det med egna ögon.
Han har länge varit intresserad
av att göra en insats i utvecklingsländer.
– Kan man göra något för
andra tycker jag att man har en
skyldighet att göra det.
En högskolekurs i Jönköping
2009 om hälsoinsatser i långin-
>>
WWW.S112.SE
Let heavy be light
Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta.
Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar
och gör förflyttningen tryggare och bekvämare –
både för våra patienter och för oss som arbetar inom
ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt
hanteras av en enda person och minskar behovet att
lyfta och bära patienten.
Pensi är ledande inom bårteknik och förser din
ambulans med effektiv utrustning för transport och
vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka,
lätta och enkla att rengöra och underhålla.
SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK
Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74
WWW.S112.SE
www.pensi.se
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
31
>>
Förstahjälpenutbildning i Yei,
Sydsudan under
en ledardag i en
kyrka. Här visade
Daniel Steen hur
man enkelt kan
göra fria luftvägar
vid till exempel en
trafikolycka.
I Morobo på landsbygden i Sydsudan krävs det jeepar
för att ta sig fram på obefintliga vägar. Men de här två
ambulanserna fungerade inte.
Maxtiden var egentligen 48 timmar, men patienterna
kunde bli liggande betydligt längre än så i ambulanshallen på akutmottagningen i Awassa, Etiopien.
Det här är Daniel Steen
Yrke: Ambulanssjuksköterska i Jönköping
sedan 1997.
Familj: Hustru Ulrika, två pojkar 18 och 16 år gamla.
Bor: Hus i ”Ringarna” i Jönköping.
Äter helst: Mig mätt.
Dricker: Bitter Lemon är en höjdare.
Läser: Bibeln, deckare, just nu böcker om Afrika och det senaste numret av Pulsen.
Lyssnar på: Nummer 1 är Eric Clapton men Jonny Cash, Pink Floyd och blues funkar också.
Intressen: Fågelskådning, fotografering, spela inne
bandy och hockey-bockey.
Motto: Kan jag hjälpa till med något så försöker
jag det.
32
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
komstländer, ledd av välkända
läkarna Bo Eric Malmvall och
Gunnar Holmgren, stärkte den
övertygelsen. Att sedan Pingstkyrkan i Jönköping, där Daniel
är medlem, sedan länge har
kontakter med Sydsudan och
Etiopen öppnade dörrar för besök.
– En grupp från kyrkan med
olika yrkeskompetenser skulle
åka iväg, och jag kunde delvis
hänga på dem.
Ett stipendium från Signe
Thorfinns stiftelse bidrog till
reskostnaden för den månadslånga vistelsen.
– Vi besökte skolor, kyrkor
och olika sjukvårdsinrättningar.
På en ledardag i en kyrka hade
en kollega från hudkliniken föreläsning om könssjukdomar,
smittspridning och hiv/aids. Jag
fick undervisa i första hjälpen
och någon hade ett andligt inslag. Det blev en härlig mix.
Andra halvan av tiden tillbringade Daniel Steen i grannlandet
Etiopien, bland annat Amarregionen i norra Etiopien, ett
ökenlandskap med stora problem att hitta rent vatten. I Addis Abbeba besökte han Moder Theresas hospice med 850
vårdplatser.
– Det var rent och fräscht,
men tungt att se så mycket barn
där, som kunde fått en annan
sjukvård i ett land som Sverige. Men de fick mat, omsorg
och mycket kärlek. Sjukvården
i Etiopien håller
generellt en högre
nivå än i Sydsudan. Man bygger
ut sjukvården på
landsbygden med
hälsocentraler och
förlossningsvård.
Många kvinnor
på landsbygden får
förlossningsskador
då de försöker föda
hemma med traditionella barnmorskor.
Jag gjorde ett besök på Addis Abbeba Fistula Hospital
som gratis opererar
dessa ofta väldigt
unga kvinnor.
Även i Sydsudan
kunde han se en utveckling av
hälsovården.
– På det statliga sjukhuset
i Juba har Roland och Carin
Boij, gynekolog och barnmorska i Jönköping, för några år
sedan haft utbildningar i syfte
att minska barnadödligheten,
och jag vet att de är sugna på att
återvända.
Det är också Daniel Steen. Utifrån denna första resa vill han
gärna utveckla sitt engagemang
och göra en insats.
– Det finns upparbetade kontakter med svensk sjukvårdspersonal som åker och arbetar
i bland annat Etiopien, och det
finns intresse från etiopiernas
sida för utbildning på olika
områden. Jag har också kollegor som har intresse av att dela
med sig av sina kunskaper och
säkert skulle ställa upp. Sedan
spelar det ingen roll om det är
humanitära eller religiösa skäl
för att åka ut, eller om man söker äventyret.
Han konstaterar att resan som
Thorfinn-stipendiat gav många
och bestående intryck.
– Kontakten med människorna och den värme de visade
har varit enorm. De vill göra
det bästa för sina medmänniskor men saknar resurser och
ibland rätt kunskap. Resan har
gett mig ökad förståelse för den
bakgrund som människor från
andra länder har som jag möter
i mitt jobb här hemma.
4-hjulsdrift
till Värnamo
Hämtas av Jonas Berglund
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
Effektiva kontinuerliga kompressioner
Full energi upp till 360 joule
Direkt kontakt med sjukhuset
För varje patient som behöver det
Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning
True CPR™ Coaching device
Lifesaving Innovations from Physio-Control
För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:
0770-870 120
/PhysioControlNordic
www.physio-control.se
Ambulanssjukvå
rd
Text: Annica Ahlberg-Valdna Foto: Mats T Karlsson
RULLANDE SPECIALISTSJUKVÅRD PÅ VÄG
34
SAMVERKAN 112 NR 1 2014
WWW.S112.SE
VI SES I TYLÖSAND
16-18 september 2014
Tema
Patientsäkerhet
God och säker vård
INTENSIVVÅRDSBUSSEN
Chassi: Scania K 320 IB 4x2
Motor: DC9 320 hk, EEV
Växellåda: GR875R med integrerad retarder
och Scania Opticruise
Bakaxel: R660 med utväxling 2,73
Övrigt: Fordonet har heltäckande fullserviceavtal
med Scania.
Som turist skulle de komfortabla
sätena, den mjukt fjädrande gången och den smidiga följsamheten
i trafikflödet uppskattas.
Men för de som den unika intensivvårdsambulansen är avsedd för
handlar det om något helt annat –
en transport för att rädda liv.
HUVUDSPONSORER
Påyggd av Kiitokori i Kausala i Finland. Hela karossen
och stomme är byggda i rostfria material.
Total längd 10,8 meter.
Vårdutrymmets längd är 5 meter, bredd 2,35 meter
med en takhöjd på 1,9 meter.
I både förarutrymmet och i patientdelen finns, förutom
internkommunikation och kameraövervakning,
även separata klimatanläggningar för kyla och
värme. I bussen finns också ett speciellt system som
bevakar CO2 halten, som automatiskt startar en
reningsprocess om halten tenderar bli för hög.
Den sidomonterade lyftrampen klarar en belastning
på 1 500 kg. Utöver bilens ordinarie batterier finns ett
hydrauliskt el-aggregat, ett litium-jon batteripaket
samt ett dieseldrivet el-aggregat.
12 tuber med medicinsk syrgas och medicinsk luft
möjliggör transporter av intensivvårdspatienter upp
till 24 timmar utan avbrott, annat än för förarbyten.
>>
WWW.S112.SE
KONGRESSPARTNERS
Ambulansproduktion i Sandviken
Telium Sweden
Pensi Rescue
Taiga
Sievi
www.flisa2014.se
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
35
>>
Total längd 10,8 meter. Vårdutrymmets längd är 5 meter,
bredd 2,35 meter med en takhöjd på 1,9 meter.
Längs bussens utsidor finns
fack och utrymmen för bland
elkraftverk och reservkraft.
Den sidomonterade lyftrampen
klarar en belastning på 1 500 kg.
12 tuber med medicinsk syrgas och medicinsk luft möjliggör transporter av intensivvårdspatienter upp till 24 timmar
utan avbrott, annat än för förarbyten.
36
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
medicinskt utrustade intensivvårdsambulansen är hittills ensam i sitt slag i Europa. Byggt på ett Scania busschassi och utrustad som komplett IVA-avdelning inleds
samhällstjänsten under våren.
Magnus Wilhelmsson ingår i ett av de 13 team ambulanssjukvårdare och specialistsjuksköterskor som har sin hemmabas på stationen i Solna. En av sju ambulansstationer som drivs
av det landstingsägda bolaget AISAB (Ambulanssjukvården i
Storstockholm AB).
– Det här är framtidens patienttransporter, säger Magnus med
stolthet. Han berättar att intensivvårdsambulansen är tillgänglig
dygnet runt, årets alla dagar.
Vi transporterar mycket sjuka människor, fortsätter han. Men
vår insats skiljer sig lite från tidskritiska ambulansutryckningar.
Här handlar det om varsamhet, spetskompetens och oerhörd
uppmärksamhet från det vårdande teamet.
DEN HÖGTEKNOLOGISKT
BUSSEN ÄR SPECIALANPASSAD för att transportera patienter med
särskilt vårdbehov mellan två vårdenheter. Patienterna är ofta
nedsövda och ligger i respirator.
Det är ett stort fordon, längden är närmare elva meter. Det
behövs, dels för att den stationära utrustningen är platskrävande, dels för att patienterna ofta är kopplade till ytterligare
medicinteknisk utrustning i samband med transporten. Runt
omkring patienten finns apparaturen, bland annat respirator,
övervakningsutrustning och medicinteknisk utrustning för intensivvård. Sjukvårdspersonal från den avsändande vårdenheten följer oftast med sin patient till mottagande enhet.
På ambulansstationen i Solna står de två äldre intensivvårdsambulanserna. Den yngsta togs i bruk 2003 och används fortfarande flitigt. Båda är mindre, men utrustade för intensivvård.
ERGONOMI FÖR PROFFS
Ergonomi
Säkerhet
Trygghet
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
”
Det är en utmaning varje dag
att behandla patienter och arbeta
för den optimala lösningen och ge
den bästa vården. Våra arbetsdagar
är givande och intressanta, ingen
dag är den andra lik.”
– Ambulanssjukvårdare Patrik Vendelius
VARJE VRÅ i den nya bussen är minutiöst planerad. Inget har
lämnats åt slumpen. Det unika är utrymmet, båren i mitten för
bästa möjliga åtkomst och övervakning. Därtill är det ståhöjd
överallt. Det är också viktigt att personalen har möjligheter till
vila, flera transporter kan vara tidskrävande. Därför finns bekväma, fällbara stolar, både i vårdutrymmet men också i den
främre delen. Längs bussens utsidor finns fack och utrymmen
för bland annat syrgas, elkraftverk och reservkraft. Bussen har
egen tredubbel kraftförsörjning.
>>
WWW.S112.SE
www.L52.eu
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
37
>>
I både förarutrymmet och i
patientdelen finns, förutom
internkommunikation och kameraövervakning, även separata
klimatanläggningar för kyla och
värme.
Ambulanssjukvårdare Magnus Wilhelmsson ingår i ett av
de team som kör intensivvårdsambulansen.
Ambulanssjuksköterskan Susanne Schönning ser fram
emot att börja jobba på den nya ambulansen, där
intensivvård kan utföras med bästa möjliga åtkomst.
Ambulanssjukvårdare Patrik Vendelius har varit djupt involverad i framtagningen av intensivvårdsambulansen, som
är först i sitt slag i Europa.
38
SAMVERKAN 112 NR 2
1 2014
WWW.S112.SE
IMMOBILISERING FÖR PROFFS
Birgitta Johansson
är stationschef för
ambulansstationerna Solna och
Lidingö. Men arbetar även med
medicinska inköp
inom AISAB.
– Vi har baserat kravspecifikationen till stor del på vår egen
erfarenhet, men även varit lyhörda för vad våra kollegor i sjukvården önskat, berättar Birgitta Johansson som är stationschef
för Solna och Lidingö samt arbetar med medicinska inköp inom
AISAB.
Intensivvårdsambulansen får uppdrag som kan vara från
två timmar upp till ett dygn. Syrgasutrustningen i bussen kan
försörja en sträcka jämförbar med avståndet Stockholm-Paris
nonstop. I genomsnitt utförs 60-70 uppdrag varje månad. Och
det är inte bara Landstinget i Storstockholm som är uppdragsgivare, transporterna utförs i hela Sverige.
– Vården i dag är alltmer specialiserad, konstaterar Birgitta
Johansson. Det innebär att transporterna mellan olika vårdenheter blir alltmer omfattande. I framtiden kommer det att krävas
fler transporter med högspecialiserad sjukvård mellan vårdenheter.
Vår intensivvårdsambulans kommer att få en ännu viktigare
roll för att den specialiserade vården ska fungera optimalt.
Ergonomi
Säkerhet
Trygghet
Världsledande premiumprodukter
3 års garanti på all Vakuumutrustning
Tel: 0520-420200
www.fernonorden.se
E-post: [email protected]
Ambulanssjukvårdare med C-behörighet
Scania har utbildat ett 30-tal ambulanssjukvårdare som kan
köra intensivvårdambulansen. Körkortskravet är C-behörighet.
I utbildningen ingår mycket praktisk träning.
4-hjulsdrift
till Gislaved
Hämtas av Torbjörn Bransmo
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
39
Betald annonsplats
[email protected]
Telefon: 018 - 430 11 10
Alarm Ambulansförbundet har i egenskap av arbetstagarorganisation konstaterat
att många landsting och ambulansbolag gör
diametrala tolkningar kring vilken kompetens som ska gälla inom svensk ambulanssjukvården.
Förbundet förundras över den tolkningsfrihet som många arbetsgivare ger uttryck
för avseende ambulanssjukvårdare, utryckningskörning och beredskap. Den hållning
som flera arbetsgivare torgför blottlägger
inte bara en stor okunskap och nonchalans
utan även en i det närmaste verklighetsfrånvänd syn på ambulanssjukvården
som en del i den samlade beredskapen. Symtomatiskt är frånvaron av
konsekvens- och riskanalyser.
Förbundet har bl.a. lämnat in remissyttrande i samband med den yrkesanalys (Dnr YH 2013/698) som
genomförts av Myndigheten för yrkeshögskolan där tre ambulansbolag
och ett landsting önskade få till stånd
en ambulanssjukvårdarutbildning via
det omdebatterade utbildningsbolaget MedLearn AB. Tongången från
kvartetten i arbetet med att anlägga
en ny utbildningsarena för ambulanssjukvårdare är att det enligt bolagens
prognos saknas personal, och så kommer göra över lång tid. I vart fall till 2017
då bolagens avtal löper ut. Ambulansbolagen vill också anställa undersköterskor
och utbilda dessa i egen regi till ambulanssjukvårdare. Titeln ambulanssjukvårdare
är inte en skyddad yrkestitel och används
med arbetsgivarens fantasirikedom, vilket
förbundet anser devalvera statusen för yrkesgruppen.
Rörande utbildningar till ambulanssjukvårdare anser förbundet att den närmsta
tillgängliga utbildningsdoktrinen står att
finna i det f.d. 2-åriga akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet som gavs via Örebro
universitet vid institutionen för hälsovetenskap och medicin. En akademisk utbildning som var möjlig för vidare akademisk
påbyggnad och enskilt gav individen en
40
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
Förbundet som
talar när andra tiger
högskoleexamen. Innan vilda idéer om att
utbilda inom bolagen Innan dylika utspel
från kan det vara på sin plats att inhämta
kunskap från de individer som investerat
tid och pengar i diverse utbildningar.
I en legal kontext går det inte heller att
bortse från de utredningar som skett (och
sker) på området. Socialstyrelsen har aviserat att de sannolikt kommer revidera föreskrifter om ambulanssjukvård (SOSFS
2009:10) framgent. Det främsta skälet är
att Socialstyrelsen avvaktar de förändring-
Henrik Johansson, förbundsordförande,
Alarm Ambulansförbundet
ar som kan följa på ett förslag om en ny
myndighet för alarmering (SOU 2013:33).
Emellertid har även Riksrevisionen i Statens insatser inom ambulansverksamheten
(RiR 2012:20) problematiserat kring flera
frågor rörande nationell ambulanssjukvård.
Sveriges medlemskap i EU är också en
viktig faktor att beakta (med hänvisning till
anställningsbarhet).
När det gäller den viktiga utryckningsförarkompetensen ser förbundet en mosaik
av varierande upplägg hos arbetsgivarna,
vilket vittnar om att det behövs en lag om
en nationell utryckningsförarstandard.
Katastrofmedicinsk beredskap som bara
finns i tjusiga prospekt!
Enligt 5 kap 6 § (SOSFS 2013:22) sti-
puleras att landstinget ska planera för nödvändig bemanning, dess teoretiska och
praktiska kvalifikationer, vidareutbildning
och kompetensutveckling. Vidare framgår
under 5 kap 7 § ännu ett tydligt skallkrav,
nämligen:
Landstinget ska vidare planera för regelbunden träning och övning så att personalen både kan upprätthålla och utveckla
den katastrofmedicinska beredskapen och
genomföra insatser vid allvarlig händelse.
I 7 kap 1 § framgår med all önskvärd
tydlighet att landstingen systematiskt ska
följa upp och utvärdera den katastrofmedicinska beredskapen. Bl.a.
beskrivs uppföljning av personalens
kunskap om den katastrofmedicinska planen och personalens reella
förmågan att genomföra insatser vid
allvarlig händelse. Förbundet hävdar att förutsättningar i linje med
gällande föreskrifter fattas personal
inom ambulanssjukvården, dels till
följd av att ledningsfordon används
till sjuktransporter etc samt att personalen saknar tid för övning. Det
torde också i ljuset av arbets-social
forskning vara ett givet faktum att
utmattad personal, efter timmar av
allt annat än ledning och övning,
inte kan förväntas utgöra en effektiv
ledning. Ett modeord inom den på många
håll marknadsutsatta ambulanssjukvården
är "ambulansproduktion" vilken får beredskap och övning att hamna i periferin.
Beredskap bör vara en förutsättning för att
alert och förberett kunna ansvara för särskild sjukvårdsledning. Kravet att säkerställa att sjukvårdsledning etableras vid en
allvarliga händelser kräver naturligtvis regelbunden beredskap och övning. Förbundet anser för övrigt att ambulansproduktionstid måste underordnas beredskapstid
(inkluderar övning), som fattas stora delar
av ambulanskollektivet idag.
90 sekunders inställelsetid
är inte förenligt med jour!
Förbundet hävdar att jourtid i huvudsak
har ett syfte. Den gagnar arbetsgivarna då
WWW.S112.SE
Betald annonsplats
Arbetstidslathund
1. Ordinarie arbetstid
den sammantagna arbetstiden innebär att
de undslipper anställa tillräckligt med personal. För den anställde blir jouren enligt
förbundets sätt att resonera en form av
schemalagd övertid. Förbundet vill förpassa jouren för ambulanspersonal till arkivering i papperskorgen. Jouren är helt
enkelt inte förenlig med ett 90-sekunders
beredskapsyrke, i synnerhet inte när tiden
på arbetsplatsen i regel blir större för den
anställde.
Jourtid
Max 48 timmar under fyra veckor, eller
50 timmar under en kalendermånad. Jour
räknas enligt arbetstidslagen som arbetstid,
oavsett om en person som har jour vilar eller sover under sin jourtid på arbetsplatsen.
Arbetstidslagen (ATL) är till stora delar
dispositiv vilket innebär att avvikelser från
lagen kan göras genom kollektivavtal (3
§ ATL - 1982:673). Avtalade avvikelser får
inte innebära att den anställde får sämre
villkor än vad som följer av EU:s arbetstidsdirektiv.
Förbundet hävdar att de särskilda risker,
fysiska och mental ansträngning inom ambulanssjukvården, långt tydligare måste
regleras genom europisk och nationell lagstiftning.
Vi har en orubblig facklig hållning
Förbundet intar en självklar och orubblig
facklig hållning för att stäkra fackligt inflytande på central och lokal nivå. Förbundet
har definierat rätten att teckna kollektivavtal på olika nivåer som en omistlig del av
demokratin och vi gör inte halt i frågan om
kollektivavtal. Ju fler vi blir, vem ska då
arbetsgivarna förhandla med. Ett av många
skäl att ansluta sig till förbundet som talar
när andra tiger. Förhandlingsrätten är en
del av våra grundläggande fackliga fri- och
rättigheter och förbundet kommer inte för
ett ögonblick förlora vår hållning i dessa
frågor.
Vid kontinuerligt treskiftarbete är
ordinarie arbetstid för ambulanssjukvårdare 36.33 timmar/vecka. För sjuksköterskor är de 38.25/vecka. Normal
beräkningsperiod är fyra veckor.
Beräkningsperioden har den effekten,
att arbetstiden en viss vecka kan överstiga 40 timmar. Huvudsaken att den
inte överstiger 160 timmar i beräkningsperioden.
2. Sammanlagda arbetstiden.
Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden är det genomsnittsberäkningen under 16 veckor
som gäller, den får då ej överstiga
48 timmar/vecka . All jour, övertid,
mertid och semester inkluderas i
beräkningen.
Som sagt, viktigt att nämna i sammanhanget är att både jour, övertid,
mertid och semester räknas in i den
sammanlagda arbetstiden. Den sammanlagda genomsnittliga arbetstiden
(även kallad den totala) får inte överstiga 48 timmar/vecka under en beräkningsperiod på 16 veckor. Alltså, den
anställde kan fullgöra över 48 timmar/
vecka, så länge genomsnittet på 48 timmar under 16 veckor inte överträdes.
3. Dygnsvila.
Enklaste beskrivningen är den, att
arbetstagaren skall ha elva timmars
vila före påbörjat pass samt elva
timmars vila efter avslutat pass.
Avvikelser med 9 timmars dygnsvila
får förekomma.(AB). Förutsättningen
är att dygnsvilan inte understiger ett
genomsnitt av 11 timmar under varje
period av 24 timmar under beräkningsperioden om 7 dagar.
ATL föreskriver en dygnsvila på minst
11 timmars sammanhängande ledighet, under varje period om 24 timmar.
Tiden mellan midnatt och 05 skall ingå.
Avvikelser får göras om, arbetet med
hänsyn till dess art och allmänhetens
behov eller andra särskilda omständigheter kräver att arbetet måste bedrivas
mellan midnatt och klockan 05. Gäller exempelvis ambulanssjukvården.
Perioden om 24 timmar kan påbörjas
närsomhelst under dygnet. Den bestämmelsen möjliggör de s.k. omvända
dygnen
4. Veckovila.
ATL föreskriver att arbetstagarna
skall ha minst trettiosex timmars
sammanhängande ledighet under
varje period om sju dagar. Hit räknas
inte beredskapstid, men återigen
räknas jouren in i arbetstiden.
Begränsningsperioden är sju dagar,
vanligtvis måndag till fredag, men kan
vara annan period om sju dagar. Sjudagars perioder kan slås ihop vid början
och slut av en begränsningsperiod,
veckovilan blir då 72 timmar.
5. Raster.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll, såvida arbetet är av sådan art
att detta krävs.
Raster som avses i ATL får via kollektivavtal utbytas mot måltidsuppehåll
6. Jourtid.
Max 48 timmar under fyra veckor,
eller 50 timmar under en kalendermånad. Jour räknas som arbetstid.
Övriga nämnvärda punkter:
Arbetsperioder, dygnsvila och veckovila skall alltid läggas ut enligt ett fast
och konsekvent system. Det är alltså
inte tillåtet att exempelvis hatta mellan
bakvända och framvända dygn. Likaså
ska scheman läggas utifrån ett fast och
konsekvent system.
För övrigt så ger vår erfarenhet för
handen, att det är när AG sätter bestämmelserna ur spel på ett systematiskt sätt som brott mot ATL begås. Att
i undantagsfall bryta mot exempelvis
dygnsvilan är svårt att driva rättsligt.
Henrik Johansson
Förbundsordförande
ALARM-Ambulansförbundet
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
41
Ambulanssjukvå
rd
Rustar för succé
Projektgruppen för årets Flisa-konferens har en gemensam målsättning,
de vill bryta mönster, upptäcka nya
sidor och skapa en oförglömlig upplevelse för utställare och konferensdeltagare - som ska leva kvar länge.
Gruppen har ingen erfarenhet som
konferensarrangör och detta faktum
ska skapa ett nytt signum.
– Vi tycker att det ligger stora värden
i att bryta mönster och mötas i en lite
annorlunda miljö. Vårt val av plats och
lokal ska skapa utrymme för nya intryck,
nyfikenhet, inspiration och lite upptäckarglädje berättar verksamhetsutvecklare
Urban Holm, som till vardags jobbar vid
ambulanssjukvårdens stab i Region
Halland.
Hotel Tylösand ligger cirka
7 km väster om Halmstad, vid en av Sveriges mest kända
badorter med
sin 7 km
långa
sandstrand. Så nära havet du kan komma.
Hotellet ägs till hälften av Per Gessle
och från hotellets nattklubb har Per Gessle
inlett flera av sina turnéer. Leifs Lounge,
som nattklubben heter, är bland annat dekorerad med Gyllene Tiders och Roxettes
guldskivor.
Årets inriktning
– Urban Holm berättar, att på årets
Flisa-konferens ska konferensdeltagare
och mässbesökare landa i vardagen. Vi
ska bland annat växla idéer och erfarenheter runt kvalitetsarbete, ny forskning,
lagstiftning med mera och fokus kommer att hamna på patientsäkerhet som i
förlängningen ska leda till god och säker
ambulanssjukvård.
Alla konferensdeltagare har
utöver det omfattande seminarieprogrammet tillgång till
alla spännande saker
som händer hos
utställare och
i smålokaler.
Och inte minst gratis tillgång till hotellets
exklusiva Spa och relaxavdelning.
Att bara sitta och njuta av havsutsikten
och Tylön går också bra.
Exklusivt för Flisa
– Vårt signum är att skapa de rätta förutsättningarna så att årets Flisa-konferens
blir en värdefull investering som genererar
utveckling och förnyelse inom ambulanssjukvården. Därför har vi hyrt hela Hotell
Tylösand inklusive aktiviteter, mat och boende exklusivt för våra konferensdeltagare berättar Glenn Larsson,
verksamhetsutvecklare
inom ambulanssjukvården i Region
Halland.
Text: Sven Åsheden
Foto: Sven Åsheden och Hotel Tylösand
Sponsorer och utställare är viktiga
Flisa är ett "varumärke" som konferensbesökarna har förtroende för och därför är
mycket viktigt med sponsorer och utställare för konferensens fortlevnad.
När vi besökte Tylöhus för någon vecka
sedan hade projektgruppen bjudit in
huvudsponsorerna för att få del av deras
gedigna kunskaper och erfarenheter.
Att dela funderingar och frågeställningar
är en viktig ingrediens i planeringsarbetet.
– Vi hoppas kunna bidraga med ett mervärde till projektgrupp och mässbesökare
42
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
säger Hans-Allan Martinsson från Nilsson
Special Vehicles som är en av huvudsponsorerna.
Starka varumärken skapar stora värden
och konferensutveckling sker genom engagerade utställare med goda kunskaper.
– Att synas på Flisa är ett utmärkt
tillfälle att marknadsföra vårt företag och
visa vårt stora produktutbud mot denna
specifika målgrupp av besökare tycker
Pierre Kördel från Ferno Norden som är
en av de fyra huvudsponsorerna.
Kongresshallen är en ljus och vacker lokal med högt till tak och hänförande utsikt
över havet. Och samtliga utställare finns
på samma våningsplan.
– Årets tältlösning, som rymmer
fordonsutställarna kommer att integreras
med kongresshall och övriga utställare. I
tältet finns plats för mat, dryck och trevlig
samvaro. Logistiken ska bli optimal för
alla utställare och besökare lovar Arnold
Persson från kongressarrangören Traveko.
WWW.S112.SE
Magnifika konferens- och utställarutrymmen ska lyfta årets FLISA
Projektgruppen
Från vänster ambulanssjuksköterska Björn Evertsson,
verksamhetsutvecklare Glenn Larsson,
ambulanssjuksköterska Kristoffer Werner, och
verksamhetsutvecklare Urban Holm.
Region Hallands ambulanssjukvård har en verksamhetsidé som
betyder ett professionellt och kunnigt omhändertagande på hämtplats och under transport.
Nu vidgas verksamhetsidén genom att även omfatta ett åtagande
att arrangera årets Flisa-konferens den 16-18 september.
Konferensplats blir ett strandnära hotell utanför Halmstad. Hotellet
grundades i början av detta århundrande och ägs sedan mitten av
1990-talet av Per Gessle och Björn Nordstrand.
Hotellet har något för alla. 230 rum, 32 konferenslokaler, 4 restauranger, nattklubb, spa, konst och mycket mer.
– Välkommen till Halland hälsar projektgruppen!
4-hjulsdrift
till Halland
Hämtas av Ur
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
43
Examensarbeten
Årets magisterarbete
inom ambulanssjukvård
Nominera ditt förslag till:
[email protected]
Janne Kautto, ordförande
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor
Sjuksköterskor behöver stöd vid
hantering av suicidnära patienter
Dagens ambulanssjukvård i Sverige fokuserar mycket på den somatiska sjukvården och missar ofta den psykiatriskt sjuka
patienten. Värt att beakta är dock att var
tionde ambulansuppdrag i landet är relaterat till akut psykiatriska tillstånd samt att
många somatiska patienter även har psykiatriska diagnoser.
Av denna anledning har ambulanssjukvården ett kontinuerligt behov av att lära
sig mer om psykiatriska sjukdomar och
hur verksamheten effektivt skall handlägga
dessa patienter inom den moderna ambulanssjukvården.
I fjol belyste FLISA vikten av det psykiatriska omhändertagandet inom ambulanssjukvården. Stockholms läns landsting
presenterade nyligen att akutpsykiatrin
kommer starta upp en psykiatriambulans i
Stockholm på jourtid. Det ligger i tiden att
ambulanssjukvården tar på sig att ge bättre
omvårdnad till denna utsatta och viktiga
patientgrupp.
Stockholms SPIS-projekt (Suicid Prevention i Stockholm) pågår just nu. Pro-
44
SAMVERKAN 112 NR 1
2 2014
jektet innebär att polis, ambulans och
räddningstjänst tillsammans samverkar vid
allvarliga suicidhot och där närmaste enhet
snabbt skall etablera en första kontakt med
patienten.
Projektet har tydligt ökat medvetandegraden hos personalen och ämnet diskuteras mer. Dock saknas fortfarande fortlöpande omvårdnadshandledning och reflektion
i ämnet.
Nominering nummer två till årets magisteruppsats knyter an till den första
nomineringen,som tar upp att handledning
och fördjupning i den omvårdnad som ambulanssjukvården bedriver är viktig oavsett
vilken patient vi möter.
Linnea Forsberg och Kristin Liljedahl har
genom sitt arbete belyst att ambulanssjuksköterskor tänker mycket på omhändertagandet av den suicidnära patienten, författarna kommer fram till att sjuksköterskorna
saknar handledning och samtal internt för
att kunna ge ett bättre omhändertagande.
I ambulanssjuksköterskans kompetensområde ingår att kunna hantera situationer
med suicidnära patienter, däremot är det
inte sagt att det är lätt.
Varje uppdrag är unikt och går inte att
hantera helt strukturerat, men med hjälp
av varandra och kontinuerlig kompetensutveckling kan vi förbättra omhändertagandet. Vidare är det oerhört viktigt att motivera verksamheten att mogna mer i ämnet
och etablera fler vårdkedjor mot psykiatrin.
Riksföreningen ser med nyfikenhet på
den psykiatriambulans som Stockholms
läns landsting väljer att starta upp på jourtid för att hjälpa akut sjuka psykiatriska
patienter.
Föreningen anser fortfarande att ambulanssjuksköterskan med rätt stöd kan utföra
detta arbete på ett minst lika bra sätt i den
miljö som patienten befinner sig.
Genom att nominera Forsberg och Liljedahls arbete till årets magister vill juryn
lyfta synen på den psykiatriskt sjuka patienten och vikten av att ambulanssjukvården kontinuerligt diskuterar dessa frågor.
Janne Kautto, ordförande
WWW.S112.SE
NOMINERING NR 2 - ATT MÖTA EN SUICIDNÄRA PATIENT
Författare: Linnea Forsberg och Kristin Liljedahl
Huvudområde: Vårdvetenskap
Nivå och poäng: Självständigt arbete 15 hp
Linnea Forsberg och Kristin
Liljedahl har valt att undersöka
hur det är att möta en suicidnära patient som sjuksköterska i
ambulans.
Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och
är en av de största riskfaktorerna för
suicid. Varje år dör ca 1 400 personer
i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor
upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha
otillräcklig kunskap i ämnet.
Syftet med studien var att beskriva
hur sjuksköterskor i ambulans upplever
det prehospitala mötet med en person
som försökt, försöker eller hotar att
begå suicid.
Fem män och tre kvinnor blev intervjuade.
Balansera närhet och distans
Alla sjuksköterskor försökte hitta en
balans mellan att ha en närhet till patienten och att finna en distans för att
kunna hantera sina egna känslor.
En del sjuksköterskor hanterade situationen genom att försöka tänka logiskt
och fokusera på omhändertagandet.
Svåra känslor sköts bort.
Patienten bör visa respekt, speciellt
då de själva visade patienten respekt.
Det är viktigt att värna om sin egen
säkerhet genom att läsa av situationen
och identifiera vapen, knivar eller våldsamma personer i omgivningen.
Samarbetet med polis var viktigt om
det fanns en hotbild.
Mötet med anhöriga
Att möta anhöriga kunde vara svårt
och några uttryckte att de ibland kände
sig otillräckliga i dessa situationer.
De blev berörda över att anhöriga
drabbades av patientens långvariga
psykiska ohälsa.
Några sjuksköterskor uttryckte att anhöriga kunde verka som en resurs och
ge stöd till patienten.
Om patientens tillstånd var kritiskt
beskrev några att det kunde bli en stressad situation med anhöriga som ibland
hade mer panik än patienten själv.
Det kunde lösas genom att ambulansbesättningen delade på sig och tog hand
om var sin part.
Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet mot ambulanssjukvård, 60 hp
Handledare: Margareta Brännström, Lektor Institutionen för omvårdnad
Examinator: Umeå Universitet, Institutionen för omvårdnad
Att inte kunna hjälpa
Att inte kunna hjälpa patienten väckte
frustration hos sjuksköterskorna. Några
uttryckte osäkerhet runt omhändertagandet då det var svårt att förstå orsaken till suicidhandlingarna.
Svårighet att upprätta en kontakt med
en patient som inte vill bli hjälpt
En del deltagare tyckte att det var
bland de svåraste patientfall ambulanssjukvården har.
Om patienten var oberäknelig i sitt
beteende eller blev aggressiva så påverkades mötet. När polis och distriktsläkare tillkallades blev patienten ibland
mer svårbemött då relationen oftast påverkades negativt av tvång.
Det var svårare att möta patienten på
en offentlig plats eller om det fanns vapen inblandat.
Förberedelser i ambulansen
Sjuksköterskorna ville vara beredda
inför mötet. De flesta förberedde sig på
det medicinska omhändertagandet.
På vägen ut försökte de få ytterligare
information. Den mentala förberedelsen handlade om att ställa in sig på vad
de kunde möta. Några förberedde sig på
värsta tänkbara scenario för att slippa
bli överraskad.
Men det är svårt att förbereda sig då
det inte fanns några klara riktlinjer för
suicidbenägna patienter.
Strävan att skapa god relation
Alla sjuksköterskor strävade efter att
skapa en god relation och ett förtroende
hos patienten.
Kroppsspråket kunde påverka patienten. Viktigt att inte visa sin egen frustration inför patienten.
utbildade kamratstödjare i gruppen.
Någon kunde få avlösning från sitt
arbete om situationen kändes för jobbig. Någon behövde få samtala för att
kunna gå vidare medan andra ville utvärdera situationen. Några kände inget
behov av stöd och samtal. De flesta ansåg ändå att stöd och samtal efteråt var
viktigt oavsett om de själva kände ett
behov av det eller inte.
Utbildning och erfarenhet viktigt
Sjuksköterskorna beskrev att de hade
lite utbildning och otillräcklig kunskap
om suicidnära patienter.
Vissa hade fått utbildning i egen
säkerhet men ingenting som berörde
kommunikation med patienter.
Erfarenhet av att vårda suicidbenägna
patienter ansågs vara minst lika betydelsefullt som utbildning.
SLUTSATS
Linnea Forsberg och Kristin Liljedahls
slutsats är att studiens åtta sjuksköterskor i ambulans tycker att:
► erfarenhet är betydelsefull
► fokuserad omvårdnad ska ges
► det behövs en ökad kunskap i ämnet
► komplexa situationer gör det svårt
► arbetsgivaren bör ökar sin förståelse
► kartlägga hur personalen mår
► kartlägga patientens upplevelse
4-hjulsdrift
till Höglandet
Att tvinga patienten
Tvång var ibland ett måste för att de
skulle kunna fullfölja sitt medicinska
ansvar. Försökte att undvika tvång genom att istället försöka övertala.
Stöd från kollegor och chef
Stödet efter patientmötet var tillräckligt enligt några av sjuksköterskorna
medan andra upplevde att det var otillräckligt. För vissa fanns det möjlighet
att få stöd efter möten med suicidnära
patienter och det var bra att det fanns
Hämtas av Håkan Samuelsson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
WWW.S112.SE
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
45
Leverantör
Stolt över framgången
Text och foto: Sven Åsheden
Andras misslyckanden har blivit
Nilssons framgång. Visst låter det
enkelt?! Men lite så är det ju faktiskt. Vi träffar Hans-Allan Martinsson som under ett och ett halvt
decennium sålt 450 ambulanser.
395 Nilsson- och ett 30-tal Profileambulanser.
– Sedan har det ju blivit en del
begagnade också och dessa har jag
fått sälja två gånger myser HansAllan.
Påskafton 1997 var Hans-Allan och
hans ambulanskollega (förare) inblandade
i en trafikolycka. Under utryckning kolliderade ambulansen med en personbil i en
av Ljungbys gatukorsningar. Ambulansen
hade inte en chans att undvika den våldsamma kollisionen och personbilen som
orsakade olyckan hamnade uppe på trottoaren inte långt från ett stort skyltfönster.
– Kraften vid olyckan gav mig en pisksnärtskada (Whiplash), en sjukskrivning,
och ett läkarutlåtande som förbjöd tunga
lyft. Olyckan krossade mer eller mindre
min föreställningen om att få fortsätta
jobbet som ambulanssjukvårdare berättar
Hans-Allan Martinsson.
Men istället för att ge upp, kavlade HansAllan upp ärmarna (tjänstledig 2x6 månader från ambulansen) och testade ett jobb
som ambulanssäljare för finska påbyggaren Profilcomponent Sweden AB, då i Jan
Carlssons regi och med säte i Gävle. Från
slutet av nittiotalet och fram till 2002 var
ambulansen i Hans-Allans hjärta en Volkswagen T5 från Profile.
- nilsson i topp
cenniers erfarenhet av industridesign och
goda kunskaper inom bland annat ergonomi. Vårdutrymmet utvecklades och anpassades för alla handgrepp och arbetsmoment
som görs i en ambulans.
2001 fick Anders Wiman och Myra Design ta emot det stora Konstruktions- och
Designpriset på Svenska Mässan i Göteborg.
Juryns motivering löd; Wiman
Ambulance har målmedvetet utvecklat
vårdutrymmet i ambulansen till en funktionell och attraktiv vård- och arbetsplats.
Trots den avancerade medicintekniska
utrustning den inrymmer, uppfyller den de
höga säkerhetskrav som idag ställs på en
personbil. En flexibel moduluppbyggnad
möjliggör anpassning till olika länders
krav - genom spegelvändning även för
vänstertrafik. Samarbetet med Myra
Design och med
Volvo Special
Cars har lett
fram till
den första
helbilsgodkända
ambulansen
som uppfyller EU:s
direktiv,
vilket ger
goda exportmöjligheter.
– Formspråket från denna första ambulans, av årsmodell 2000, lever kvar än idag
när det gäller känslan för form, färg och
ergonomi i vårdutrymme och sjukhytt. Ett
gott betyg till Anders Wiman och Myra Design från vår nuvarande jury som
kallas marknaden, berättar HansAllan.
Kostsamt projekt
Wiman Ambulance behövde ganska omgående hjälp av nya finansiärer för att bygga
upp en industriell
tillverkning och
utveckling.
>>
Under 2013 levererade Nilsson
55 ambulanser inom Sverige
och 9 till Norge.
Volvos uppgång och fall
Några mil väster om Gävle, hos Wiman
Ambulance AB i Sandviken, pågick tester av olika slag inför premiärvisningen
av Ambulans S80, en femcylindrig Volvo
med lättrycksturbo och fyrhjulsdrift. Intresset för den nya ambulansmodellen var
mycket stort både i och utanför Sverige.
I början av 2000-talet hade Volvo, lite i
det tysta, börjat utveckla en helt ny ambulansmodell, byggd på en förlängd version
av personbilen S80. Volvo var duktiga på
bilar men branschfolk gav tummen ner för
sjukhyttens utformning och inredning.
Wiman Ambulance AB i Sandviken tog
snart över hela ambulansprojektet och
kopplade in Myra Design, som hade tre de46
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
Stoppa blödningen inom 5 sekunder
ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.
ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster
hudkanterna.
En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.
>>
Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • [email protected]
Flow-Safe II revolutionerar ambulanssjukvården
infiniti.se
Första CPAP-systemet med inbyggd
manometer och nebulisator
Enklare att använda. Allt ligger i en påse och kopplas
lätt och snabbt med en enda slang till syrgasbehållaren.
Säkrare. Den integrerade manometern gör att du direkt
ser vilket tryck du levererar till patienten. Och säkerhetsventilen gör att du automatiskt undviker övertryck.
Resursbesparande. CPAP-systemet förbrukar hälften
så mycket syrgas vilket är en stor fördel, särskilt vid långa
transporter. Väljer du Flow-Safe II EZ kan du dessutom
både CPAP-behandla och nebulisera patienten med ett
och samma system.
Bekvämare. Den elastiska masken är utformad för bästa
patientkomfort med ett mjukt pannstöd för tryckavlastning
och en nylonhätta som inte fastnar i hud och hår.
Infiniti Medical, med kvalitetsmärken som Masimo, Mercury Medical och Mindray,
är en väletablerad leverantör till svensk akutsjukvård. För mer information infiniti.se.
WWW.S112.SE
47
>>
– 2010 lanserades
den nya kolfiberkarossen och den
3/6 2014 kommer
bil nr 200 av den
modellen att levereras till Älvsbyn i
Norrbotten berättar Hans-Allan.
Några Nilsson-leveranser
sedan 2003
Västmanland48
Jönköping41
Södermanland36
Halland
36
Norrbotten34
Jämtland25
Gävleborg21
Blekinge19
Snart hamnade Anders Wimans livsverk
i bankernas händer. Föreningssparbanken
köpte via ett investmentbolag ut de gamla
ägarna, och tog över företaget samtidigt
som det blev bistra tider.
Bankerna, som gjort stora förluster i ITbranschen, drog plötsligt åt tumskruvarna.
Den 24 april 2003 begärdes Wiman Ambulance AB i konkurs. Rekonstruktionen
av företaget hade misslyckats och pengarna
var slut. Yngve Nilssons Karosserifabrik i
Laholm, som redan tagit över ambulanstillverkningen från Sandviken, hamnade
själva på obestånd och ställde också in sina
betalningar.
Hård attityd
Volvo personvagnar hade i denna veva
köpts upp av amerikanska Ford. De nya
ägarnas attityd till tidigare underleverantörer hårdnade. Volvo (läs; Ford) krävde
till exempel att Yngve Nilssons Karosserifabrik i Laholm, som byggt ambulanser
och som man samarbetat med sedan 1966,
själva skulle stå för alla utvecklingskostnader, samtidigt som Vägverket och Svensk
Bilprovning satte upp nya regler som gjorde livet surt för bilskräddarna. Ett tilltag
som krävde mycket stora kapitalvolymer,
något som Yngve Nilssons Karosserifabrik
saknade.
– Den dåvarande VD:n på Yngve Nilssons Karosserifabrik kontaktade mig första
gången 2001 och återkom 2002 med en
fråga om jag ville börja jobba i Laholm.
48
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
”
Jag känner mig otroligt
stolt över Nilssons framgång
Det lockade ganska bra eftersom det var
betydligt närmare att pendla från Ljungby.
Ett konsortium kämpade för att rädda
resterna av den anrika firman, som startades 1945, undan konkurs. Yngve Nilssons Karosserifabrik bytte också namn till
"Nilsson Special Vehicles" under rekonstruktionsperioden.
– Jag anställdes som säljare den 17 mars
2003. Men några månader senare den 9 maj
gick Yngve Nilssons Karosserifabrik AB i
konkurs och jag blev arbetslös berättar
Hans-Allan Martinssson.
I december 2003 tog Nilsson Special Vehicles AB över verksamheten vid Yngve
Nilssons Karosserifabrik i Laholm och
återstartartade produktionen av limousiner,
ambulanser och begravningsbilar baserade
på Volvo S80.
Nytt kapital
– Hans-Allan berättar vidare. För att säkerställa en fortsatt byggnation på Volvos
då relativt nya plattform S80 köpte Nilsson
Special Vehicles år 2007 in 114 st grundbilar från Volvo. Bilarna placerades i en
hangar i Ljungbyhed och motsvarade ungefär 2 års produktion av ambulanser och
begravningsbilar.
Under hösten 2007 kommer Shejk Mohammed Al-Amoudi in som ny huvudägare
i bolaget. En bra timing eftersom det krävdes nytt kapital för att utveckla den andra
generationen av Nilsson V70 Ambulans.
I år börjar det brännas igen. Volvo har
släppt nya konceptbilar och Nilsson Special Vehicles projektgrupp förbereder som
bäst en egen konceptambulans som ska ersätta dagens V70 modell.
– Det blir fritt fram för tidningens läsare
att gissa: vad ska Nilsson visa upp nästa
gång? Blir det en S90, V90, C90 eller varför inte en XC90? säger Hans-Allan hemlighetsfullt.
Några avslutande frågor Hans-Allan
I ärlighetens namn. Du måste väl ha gått
bet på några kunder?
–Ja, Uppland är en vit fläck på vår Sverigekarta liksom Samariten Ambulans. Men
till landets övrig 20 landsting och regioner
har jag sålt någon eller några ambulanser
under årens lopp.
Har du besökt alla ambulansstationerna
i Sverige?
– Tror det, med ett undantag. Bengtsfors
i Dalsland. En miss som saknar förklaring.
Det brukar bli strax över 3 000 demo-mil
per år. Jag har blivit en hejare på geografi,
nästa i klass med den folkkäre programledaren i Bingolotto Leif "Loket" Olsson.
I vilket landskap ligger Arvidsjaur?
– I Norrbotten! Knappt 40 mil söder om
Kiruna och cirka 15 mil väster om Boden.
Rätt!!
Varför är Nilsson V70 så omtyckt i bland annat
Västmanland? Reportage i nr 3-2014.
WWW.S112.SE
Säkrare
transport av nyfödda
Medical Card
– medicinsk information
i MC-hjälmar!
Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister, SMC,
har cirka 60 000 medlemmar av landets omkring
260 000 MC-ägare. SMC arbetar med alla frågor som
rör motorcyklister på landsväg.
Ett viktigt område är säkerhet.
Nu startar CEN en revision av standarderna för transportkuvössystem. De har stor betydelse för att göra
transporter av små barn säkrare.
De är också harmoniserade mot svensk och europeisk lagstiftning.
– Orsaken till revideringen är att det skett en utveckling av
fixeringssystem för såväl barnet i kuvösen som för kuvösen mot
olika underreden. Barnets säkerhet som passagerare gynnas och
även personalens säkerhet vid i och urlastning och under transport, berättar Uwe Ewald, professor på Akademiska sjukhuset
i Uppsala.
Detta och andra områden som skulle kunna göra neonatala
transporter ännu säkrare och som inte finns specificerade i befintlig standard erska upp till diskussion i den europeiska standardiseringsgruppen. Gruppen vill också titta på vissa gränssnitt kring fastsättning av kuvös har som har varit svåra att följa
enligt gällande standard.
Enligt beslut av den europeiska standardiseringsorganisationen CEN har Sverige och SIS fått i uppdrag att leda revisionsarbetet.
– Arbetsgruppen kommer att ha sitt första möte våren 2014
och SIS kommitté Ambulanssjukvård välkomnar fler deltagare som vill vara med i arbetet att påverka krav för framtidens
transportkuvössystem, säger Joakim Falk, projektledare.
De europeiska standarderna för tranportkuvössystem heter
Sjukvårdsfordon med utrustning - Transport av kuvöser - Del 1: Krav på gränsnitt (SS-EN 13976-1) och Sjukvårdsfordon med utrustning - Transport
av kuvöser - Del 2: Systemkrav (SS-EN 13976-2).
Målgrupp för standarden är tillverkare och leverantörer, myndigheter, intresseorganisationer och hälso- och sjukvården.
Är du intresserad av att delta eller vill du ha mer information?
Välkommen att kontakta Joakim Falk, projektledare på SIS,
[email protected] tfn 08-555 522 59
WWW.S112.SE
Varje år dödas och skadas ett antal motorcyklister. Medelåldern bland både MC-förare och passagerare ökar. Ett antal har
någon form av kronisk sjukdom som kräver medicinering. Andra har allergier. Inom Sverige är en av indikatorerna för att nå
målen i Nollvisionen snabb och adekvat räddning. Trafikverket
har i skriften ”Gemensam strategi för ökad MC- och mopedsäkerhet” visat att 4 liv kan sparas per år inom detta område.
Därför har SMC startat initiativet Medical Card. I mitten av
mars skickar SMC ut
ett klistermärke att fästa
på hjälmen till alla våra
medlemmar samt ett
Medical Card att lägga i
hjälmen mellan skal och
stoppning. Det är tredje
året i rad som korten
skickas ut!
Vid MC-turer då man
färdas ensam finns, om
en olycka sker, ingen som
kan uppmärksamma ambulans- och vårdpersonal
på patientens medicinska
historia om motorcyklisten är medvetslös. Det är
inte heller säkert att MCkompisar är förtrogen med den medicinska statusen hos dem
man kör motorcykel med.
Syftet med SMC:s projekt Medical Card är att snabba på
medicinsk diagnostik som ligger till grund för fortsatt vård och
behandling. Snabba åtgärder och operationer kan minska antalet
dödade och skadade efter trafikolyckor. SMC:s hoppas att projektet kan bidra till en minskning av antalet dödade och skadade
motorcyklister. Liknande projekt förekommer i andra delar av
världen: www.rideralert.org och
www.ambulancemotorcycleclub.150m.com
SMC har tagit fram dekaler som sätts längst ner mitt bak på
MC-hjälmen och indikerar att hjälmens ägare har ett Medical
Card i hjälmen. Dekalerna skickas ut tillsammans med medlemskorten under vecka 13, 2014. Tillsammans med dekalen följer
ett Medical Card. Detta kort läggs in i hjälmen mellan skal och
stoppning. På kortet fyller ägaren själv i uppgifter på vardera
sidan innan det läggs i hjälmen. På den ena sidan ifylls: namn,
personnummer, postnummer, nationalitet samt namn och telefon till närmast anhörig.
På den andra sidan ifylls: allergier, sjukdomar, medicinering,
blodförtunning samt behandlande sjukhus. All information är
översatt till engelska. Även om de allra flesta människor är fullt
friska kan det finnas ett värde i medicinsk information i motorcykelhjälmen.
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
49
Marknadsnyheter
Deckare i ambulansmiljö
Sjuksköterskan och vårdenhetschefen Mikael Ressem författardebuterar.
"Levande död" handlar om mystiska dödsfall och jakten på Gävles första
seriemördare. I centrum för historien har Mikael valt att placera ambulanssjuksköterskan Erik Sandström.
Boken ska inte bara underhålla utan även ge läsaren en och annan tankeställare. Mikael vill bland annat skapa debatt kring det ökande användandet av
paracetamol i samhället.
– Många har tyvärr ingen aning om hur farliga de här tabletterna kan vara.
Eftersom de säljs receptfritt i matvaruaffärer tror man kanske att de är riskfria. Men även i rekommenderade doser kan de vid långvarigt bruk ge skador
på levern. Och 20 tabletter kan vara en dödlig dos, säger Mikael Ressem.
Boken släpptes den 1april. Recension i nästa nummer av Samverkan 112.
EN MÖTESPL ATS AV AMBUL AN SPERSO NAL
FÖR AMBUL AN SPERSON AL
Teknikdagar i Skövde
Teknikdagarna den 7-8 maj 2014 är en praktiskt inriktad mässa för personal främst inom Räddningstjänst men också för Polis och Ambulans samt
övrig insatspersonal. Antalet utställare och möjligheten att pröva utrustning
gör Teknikdagar både störst och bäst inom detta område!
Fokus för Teknikdagar 2014 är att genom att använda övningsfältets
möjligheter kan du som besökare få möjlighet att i realistiska miljöer prova
den senaste utrustningen, se förevisningar och demonstrationer och träffa
representanter för de ledande leverantörerna (67 st) inom branschen.
Fri entré!
www.srtc.se/teknikdagar
Vi firar 10 årsjubileum
Du gör ett bra val när du blir medlem i Ambulansförbundet - ALARM. Som
medlem får du ett tryggt fackligt stöd, tidningen Samverkan 112 hem till din
brevlåda samt förmånliga försäkringar.
I medlemsavgiften ingår även en privatolycksfallsförsäkring från AIG Försäkringar. Förbundet har förhandlingsrätt enligt MBL i alla lägen, oavsett eget
kollektivavtal eller ej.
Tel: 018-430 11 10 [email protected]
Marknadsnyheter!
Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter?
Maila till: [email protected] Tjänsten är gratis för våra annonsörer!
Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!
Ambulans 2015
Scandic Infracity vid Arlanda
28-29 april
Välkommen till en konferens och
mässa för personal, leverantörer,
innovatörer och forskare inom ambulanssjukvård i olika landsting men
även mellan olika nordiska länder.
www.ambulans2015.se
4-hjulsdrift
till Halland
Hämtas av Urban Holm och Micke Hermansson
www.nilsson.se Tel: 0430-490 50
50
SAMVERKAN 112 NR 2 2014
WWW.S112.SE
MOTOROLA
MTP6000
MARKNADENS
MEST AVANCERADE
RAKELMOBILER
KAMERA*
PRESTANDA
Inbyggd kamera med
avancerad digital
plombering
Ytterligare optimerad
radioprestanda och
ljudkvalitet
BLUETOOTH
DATAHANTERING
Koppla ljud- och
datatillbehör till
terminalen samtidigt
med Bluetooth 2.0
Använd fjärrprogrammeringstjänsten för
att överföra tunga
data
VATTENTÄT
MINNESKORT
Motorolas välkända
kvalitet nu med IP67klassat hölje
Spara upp till 32 GB
bilder och data på
minneskortet
www.celab.se/mtp6000
* endast MTP6750
TRÄFFA OSS PÅ MSBs RAKELDAG DEN 14: MAJ
POSTTIDNING B
Avsändare:
On Road Communications AB
Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn
SYNA BEREDSKAPEN!
TESTA DIN VERKLIGHET
I TAIGA TEST CAMP.
Utbildningen för dig som arbetar i riskfyllda miljöer
och utomhus oavsett väder. Teori och praktik i unik
simuleringsanläggning: Taiga Climate LabTM.
TAIGA
TEST CAMP
LÄS MER O
UTBILDNINGM
N
PÅ TAIGA .SE
E
Annebergsvägen 3 432 95 Varberg
Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se