Transcript Arbetsplan för Snäckan 2014

Arbetsplan för Snäckan
2014/2015
1
Arbetsplan för Snäckan 2014/2015 Gruppens sammansättning Snäckan har 17 barn 16 pojkar, 1 flicka 4 barn födda 2010 5 barn födda 2011 3 barn födda 2012 5 barn född 2013 Personal Jennie Karlsson, Barnskötare, 90% Emelie Kant, förskollärare, 100% Lisa Stömne, förskollärare, 100% Rutiner 06:00 Förskolan öppnar på snäckan 07:45 Frukost 08:45 Vi klär på oss och går ut 09:45 Fruktstund 10:15 Vi går in och har samling 10:30 Lärande lek 11:00 Lunch 11:45 Sovvila/Vila med sagoläsning, planerad aktivitet (temat) 13:00 Lärande lek 13:50 Städning 14.00 Planerad aktivitet 14:15 Mellanmål 15:00 Lärande lek ute eller inne 18:00 Förskolan stänger på snäckan 2
Så här ser en veckan ut: Måndag Lärande lek Tisdag Lärande lek/temaarbete/utflykt Onsdag Lärande lek/temaarbete/skapande Torsdag Lärande lek/temaarbete/skapande/rörelse Fredag Lärande lek/sångsamling Tema Vi kommer under höstterminen att jobba med temat ”jag”. Förskolan ska sträva efter att varje barn… •utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, (Lpfö ‐98, rev. 2010) Föräldrasamverkan  Vi skriver info i vår kalender, på whiteboardtavlan samt på vår ”senaste nytt‐vägg”.  Vi sätter upp bilder på barnen som illustrerar verksamheten och som alla kan se.  Vi uppdaterar löpande vår temavägg som visar vad vi gör i temat.  Vi skickar ut månadsbrev till föräldrarna med mer ingående information kring aktiviteter och händelser.  Föräldramöte varje termin.  Kontinuerlig dialog med föräldrarna vid hämtning och lämning.  Inskolningssamtal och IUP‐samtal enligt riktlinjer. ”Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen”. (Lpfö ‐98, rev.2010) 3
Verksamhetsråd Vid verksamhetsrådet deltar personal och föräldrarepresentanter. Föräldrarepresentanter är ännu ej utvalda, men förfråga skickas via mail. Planeringsdagar då verksamheten är stängd Höstterminen 2014‐09‐29 Vårterminen 2015‐02‐13 Syftet med våra aktiviteter och rutinsituationer Lämning och hämtning När barnen kommer till förskolan vill vi att de ska känna lust inför vistelsen på förskola och att de sedan får möjlighet att uppleva glädje och trygghet under tiden de är här. Vi vill också att föräldrarna i lika hög grad känner sig trygga med att ha sina barn här eftersom dessa två delar är helt beroende av varandra. Syftet med lämning/hämtning är att ge barnet ett välkomnande och ett tryggt bemötande samt att det ger möjligheten till att utbyta information med barnets föräldrar/vårdnadshavare. Finns det möjlighet kommer vi ut och möter barnen, annars vill vi att ni kommer in i verksamheten och lämnar över barnen. ”Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer”. (Lpfö ‐98, rev. 2010) Måltider Syftet med måltiderna är att barnen ska få uppleva en lugn och trivsam måltid där det finns möjlighet till samspel, samtal och lärande. Vi startar alltid lunchen med en ramsa, sedan benämner vi all mat som finns på bordet. Måltiderna ger barnen möjlighet att prova nya smaker. Vill barnen inte äta av allt får de en ”titt‐portion” på tallriken. Vi tar alltid minst en grönsak. Vi ser också måltiderna som ett tillfälle då barnen utvecklar andra färdigheter och stärker sin självbild såsom läroplanen också anger: ”lärandet ska baseras såväl på samspel mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra”. (Lpfö ‐98, rev. 2010) 4
Barnen visar ofta stor förväntan inför måltiderna. Vi låter dem träna att använda bestick och också att invänta sin tur. Alla får äta själva efter bästa förmåga och i sin egen takt. ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”. (Lpfö ‐98, rev. 2010) Samling Samlingarna syftar till att dels stärka gemenskapen i barngruppen och dels till att samla ihop barnen, bland annat i övergången mellan olika aktiviteter. Förmiddagens samling grundar sig på språk och kommunikation där pedagogerna turas om att ha ansvar. Temat på samlingen efter lunch är temat ”jag”.Barnen får i samlingen möta språket på olika sätt genom rim, ramsor, sånger, berättelser och samtal, vilket har sin utgångspunkt i Lpfö ‐98(rev. 2010) som säger att ”Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord…”. Vi sjunger en namnsång för att uppmärksamma varje enskilt barn, vilket kan bidra till att stärka barnens självbild. Vi ger också barnen möjlighet att prata inför varandra i gruppen, att utveckla sin förmåga att lyssna på andra och att vänta på sin tur. ”Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.” (Lpfö ‐98, rev.2010) Lärande Lek Mellan samlingar och andra planerade aktiviteter får barnen fritt utforska leken. Vi pedagoger finns med som hjälp i barnens utvecklande av leken. Vi kan också stödja deras lärande i leken genom att tillföra nya verktyg som barnen kan använda sig av. ”…förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.” (Lpfö ‐98, rev. 2012) Enligt lpfö ‐98(rev. 2010) är ”…leken viktig för barns utveckling och lärande.” Barnen får möjlighet att i den fria leken bearbeta känslor, upplevelser och erfarenheter samt att lära av varandra då ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ansvara för gemensamma regler.” Den fria leken ger även upphov till många möjligheter till kommunikation, konfliktlösning och kreativitet med mera. 5
Lärande Lek Ute Vi är ute varje dag och uteleken syftar till att barnen ska få möta varierade miljöer i verksamheten dessutom erbjuder utomhusmiljön aktiviteter som inte erbjuds i innemiljön. Utomhus ägnar vi oss åt fri lek på gården, planerade aktiviteter och utforskande av vår närmiljö i form av promenader i skog och mark. ”Verksamheten ska ge utrymme för banens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus.” (Lpfö ‐98, rev. 2010) Förskolan ska ge barnen utrymme så de ”…utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturkunskap.” (Lpfö ‐
98, rev. 2010) och detta gör vi genom att i skogen låta barnen få möjlighet att utforska och upptäcka naturen både på egen hand och tillsammans. Fruktstund På förmiddagen har vi en liten fruktstund och syftet är att ge barnen ett litet mellanmål mellan frukost och lunch. Vid fruktstunden bjuder ett barn eller en pedagog på frukt, barnen får vänta på sin tur och sedan välja frukt. ”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet på förskolan.” (Lpfö ‐98, rev. 2010) Vila Under vilan får barnen möjlighet att varva ner och få en lugn stund. Vilan är uppdelad i sovvila och läsvila. De barn som inte sover får efter läsvilan välja en lugn aktivitet. På och avklädning Syftet med på‐ och avklädning är att barnen ska lära sig att klara av detta på egen hand. Genom att ge barnen tid till att försöka själva så får de möjlighet att träna upp denna färdighet. Dessa stunder ger även många möjligheter till samarbete, kommunikation och matematiskt tänkande genom att benämna vad vi gör, ena skon, andra skon, höger ben, vänster ben osv. Barnen får genom allt detta möjlighet att utveckla en ”…självständighet och tillit till den egna förmågan.” (Lpfö ‐98, rev. 2010) 6
Kreativa utvecklingen Syftet med den kreativa utvecklingen är att barnen ska få möjlighet att testa olika former av skapande, så som måleri, bygg och konstruktion, och olika tekniker inom dessa områden. Vi erbjuder skapande verksamhet alla dagar i veckan och vi knyter också an till vårt tema, som är ”jag”, i vissa delar av skapandet. Ett annat syfte med den kreativa utvecklingen är att barnen ”…utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material, redskap.” (Lpfö ‐98, rev. 2010) Motoriska utvecklingen Vi erbjuder barnen olika aktiviteter som utvecklar både grov och fin motoriken, som till exempel rörelse till musik, rörelselekar, promenader, klippa, måla m.m. och syftet är att barnen ”…utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.” (Lpfö ‐98, rev. 2010) Sociala utvecklingen ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.”(Lpfö ‐98, rev. 2010) Den lärande leken är en stor del av vår dag här på förskolan och den möjliggör mycket av den sociala utvecklingen, där vi pedagoger också kan agera stöd för denna utveckling. I vårt tema kring ”jag” vill vi stärka barnens självkänsla, lära dem fungera enskilt och i grupp samt ge barnen verktyg för att själva hantera konflikter. Vi som arbetar i förskolan ger genom samtal vid samlingar och lärande lek också barnen möjligheter så att de ”… utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.”(Lpfö ‐98, rev. 2010) 7
Kulturella utvecklingen På förskolan finns barn av olika kulturell bakgrund och de får möjligheten att ta del av varandras olikheter i mötet här på förskolan. Vi pratar mycket om barnens olikheter, tex mat, högtider, språk. Vi vill att barnen ska känna sig stolta över sin egen kultur och bakgrund. Syftet med den kulturella utvecklingen är ”…att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla för andra kulturer”(Lpfö ‐98, rev. 2010) Språkutveckling På förskolan får barnen möjlighet till språkutveckling genom att vi samtalar med barnen vid matbordet, i samlingen och i den lärande leken. Vi använder oss av sånger, ramsor, annat språkmaterial samt iPaden för att främja språkutvecklingen hos barnen. Vi arbetar med munmotorik, gemensamma lekar, bilder och en del tecken som stöd. Syftet är ”… att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.”(Lpfö ‐98, rev. 2010) Matematisk utveckling Den matematiska utvecklingen syftar till ”… att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.”(Lpfö ‐98, rev. 2010) Barnen utvecklar sin matematiska förmåga bland annat i, den lärande leken, samlingar, måltider, påklädningssituationer och den dagliga dialogen med vuxna och barn. Exempel på hur barnen tränar sin matematiska utveckling är att räkna barnen i samlingen, träna lägesord, mäta och väga, se mönster, lägga pussel och känna takt. Naturvetenskaplig utveckling När vi är ute i naturen gör vi barnen medvetna om växter och djur. Barnen kan utforska, ställa frågor och samtala kring det de ser. Lpfö ‐98(rev. 2010) säger att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur…” 8
Natur och miljö utvecklingen ”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö‐ och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolan. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.”(Lpfö ‐98, rev. 2010) Vi källsorterar papper och plast här på förskolan, pratar om varför man ska sortera och går till återvinningsstationen med barnen. Syftet med detta är att barnen får möjlighet att ta del av hur man kan hjälpa natur och miljö på ett enkelt sätt och hur man på så sätt också kan bidra till en hållbar utveckling. Barns inflytande och delaktighet Syftet med barns delaktighet och inflytande är enligt Lpfö ‐98(rev. 2010) att varje barn ska kunna utveckla sin förmåga att uttrycka sina åsikter och tankar och på så sätt kan påverka sin situation på förskolan. Vi arbetar med detta genom att lyssna på varje barns åsikter och önskningar samt att vi observerar vad barnen visar intresse för i verksamheten. Vi förändrar sedan lekmiljöerna efter vad barnen önskat. Vi försöker vara flexibla i dagens aktiviteter och lyssna in barnens förslag och önskemål som t.ex. promenader, återvinning samt i samlingarna. Teknik/bygg och konstruktions utveckling Lpfö ‐98(rev. 2010) säger att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.” Därför erbjuder vi olika konstruktionsmaterial, som kaplastavar, brio‐järnväg och duplo, och olika former av skapande, till exempel med vattenfärg, lim, sugrör, färgpennor och papper, naturmaterial med mera, i vår verksamhet. Samverkan med förskoleklass, fritidshem och skola Vi i personalen har storkonferenser tillsammans med personal från andra förskolor, personal från förskoleklasser och skolor samt fritidspersonal, och dessa syftar till att ge oss möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskaper vilket läroplanen också säger att arbetslaget ska. 9
Traditioner Födelsedagar Barnens födelsedagar uppmärksammas med frukt, sjunger grattissång och ger ett grattiskort och ballong. Vi tänder även ljus på vår födelsedags‐”tårta”. Påsk Vi gör påskpyssel som är anpassat till barnens förmåga. Vi har en påskfest där de som känner för det får komma utklädda till påskkärring till exempel. Det serveras en enklare påsklunch en dag i påskveckan. Midsommar Vi har en midsommarfest där vi tillsammans plockar blommor och klär en midsommarstång som vi sedan dansar runt. Det serveras en enklare midsommarlunch dagen innan midsommarafton. Advent Vi uppmärksammar advent genom att tända ett nytt ljus vid varje adventstillfälle. Vi gör julpyssel, bakar pepparkakor och klär julgran som vi dansar runt. Lucia Vi har julfika med sångsamling tillsammans, pedagoger, barn, föräldrar och syskon. Vill barnen komma i luciakläder får de gärna göra det. Vi har valt att ha julfika i stället för luciatåg då vi har många yngre barn i gruppen. Julfest Alla barn bjuds in att delta vid vårt julbord här på förskolan. 10
Verksamhetens mål för 2014‐2015 ‐ Utifrån temat ”jag” Normer och värden Mål:  En trygg barngrupp  Vi respekterar och hjälper varandra.  Vi är rädda om våra saker och städar undan efter oss.  Stärka barnens självkänsla och lära dem fungera enskilt och i grupp  Lära barnen lösa en konflikt Så här arbetar vi för att nå vårt mål:  Närvarande pedagoger med ett gemensamt förhållningssätt  Gott bemötande av barn och föräldrar  Gemensamma regler och förhållningssätt tillsammans med barnen  Kompisböcker  Samarbetsövningar/gemensamma lekar Utveckling och lärande Mål:  Levande lekmiljö som ständigt utvecklas  Strukturerad samling med tydligt innehåll (språk och kommunikation) varje dag  Utveckla barnens motorik  Stimulera intresset för naturvetenskap Så här arbetar vi för att nå vårt mål:  Vi uppmärksammar och lyssnar på barnens intressen och därefter formar lekmiljön  Pedagogerna är med i leken  Samling varje dag som stimulerar barnens matematiska och språkliga utveckling  Varje vecka utforska närmiljön  Sop sorterar‐ går till återvinningen  Dagliga aktiviteter som stimulerar motoriken såsom klippa, rita, pärla, bygga, rörelsesånger samt hinderbana Barns inflytande Mål:  Delaktighet i lekmiljöns utformande  Ansvara för sina egna handlingar och miljön 11
Så här arbetar vi för att nå vårt mål:  Barnens intressen styr lekmaterialet  Byter lekmaterial ofta  Hjälps åt att städa  Gemensamma regler och förhållningssätt tillsammans med barnen Förskola och hem Mål:  Hålla föräldrar uppdaterade om verksamheten  Ge föräldrar möjlighet till inflytande Så här arbetar vi för att nå vårt mål:  Daglig kontakt vid lämning/hämtning  Veckokalender/senaste nytt‐vägg, temavägg  Månadsbrev  Föräldramöte med diskussionsfrågor  Inskolnings/utvecklingssamtal Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål: ”Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.”(Lpfö ‐98, rev. 2010) Så här arbetar vi för att nå vårt mål: Vi har i nuläget barn mellan 1‐3 år, så dessa övergångar är inte aktuella för oss. Uppföljning, utvärdering och utveckling Mål: ”Förskollärare ska ansvara för att resultat av dokumentation, uppföljning och utvärdering i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.”(Lpfö ‐98, rev. 2010) Så här arbetar vi för att nå vårt mål: Vi använder oss kontinuerligt av olika former av dokumentation och andra verktyg som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten. 12